Motioner i Andra Kammaren, N;o 121.
11
ST:o 181.
Af herr K. Starlbäck in. fl., om statslån till Orsa—Härje¬
dalens järn vägsaktiebol aq.
Efter mer än tioårigt förarbete på frågan om att medelst järnväg
sätta Härjedalen i förbindelse med Dalarnes järnvägsnät hade denna fråga
ändtligen förts fram så, att ett aktiebolag — Orsa—Härjedalens järnvägs-
aktiebolag — år 1900 kunde bildas i ändamål att, enligt upprättad och
af Kung!. Maj:t genom nådig resolution den 12 september nämnda år
godkänd plan, utföra en järnbana från Orsa station i Dalarne till Svegs
kyrkoby i Härjedalen. Banan, med en spårvidd af 1.43 5 meter, en längd
af 128.48 km. utom sidospår och en maximilutning af 16: 1000, beräk¬
nades kosta 4,436,000 kronor med och 3,700,000 kronor utan rullande
materiel.
Det nybildade aktiebolaget med ett tecknadt aktiekapital af 1,903,000
kronor sökte och erhöll statslån af 1,850,000 kronor, eller en summa
motsvarande hälften af beräknade kostnaden för banan utan rullande
materiel.
Sedan järnvägsaktiebolaget träffat uppgörelse med ett verkstads-
aktiebolag om tillhandahållande af för blifvande trafik erforderlig rul¬
lande materiel, och Kungl. Maj:t godkänt denna uppgörelse, såsom be¬
tryggande för att tillräcklig materiel af nämnda beskaffenhet icke skulle
komma att saknas, påbörjades banarbetet hösten år 1901.
Bolaget hade då att tillgå till mötande af den beräknade arbets¬
kostnaden................................................................................. Kr. 8,700,000: —
aktiekapitalet ............................. kr. 1,903,000: —
statslånet....................................... » 1,850,000:— » 3,753,000: —
Vid verkställd omstakning af vissa stycken af banan blef linjen för¬
kortad till ungefär 125 km.
Bolagets styrelse kom under arbetets gång tämligen snart till insikt
om att de tillgängliga medlen icke skulle räcka till banarbetets fullbor¬
dande. Härtill medverkade åtskilliga omständigheter, dåra! må framhållas,
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
utom ofullständigheter i kostnadsberäkningen, skärpta anspråk på bro-
byggnadssätt, stegring af priser å en del materiel, ogynnsam byggnads-
terräng samt nedbringande till trafikens underlättande af största lutningen
från 16: 1000 till 14: 1000.
Då de af bolaget gjorda försök att medelst ökning af aktiekapitalet
anskaffa bristande kostnadsmedel strandade, fann bolagets styrelse sig nöd¬
sakad att under hösten år 1903 inställa arbetet. Af bansträckningen voro
då 57 km. rälslagda och nära färdiga samt ytterligare 19 km. terrasserade,
hvarjämte i linjens fortsättning företagits en del förberedande arbeten.
Af ofvanomförmälda för bolaget tillgängliga byggnadsmedel, 8,753,000
kronor, hafva omkring 3,050,000 kronor förbrukats, hvadan återstå om¬
kring 700,000 kronor, däraf 617,000 kronor utgöra icke uppburen del
af statslånet och 70,000 kronor innestå hos kungl. statskontoret såsom
säkerhet för banarbetets utförande.
För vinnande af en i möjligaste mån exakt uppgift å återstående
byggnadskostnaden har bolaget föranstaltat om, att tvenne af kungl. väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen därtill utsedde erfarne järnvägsingeniörer verk¬
ställt utredning i nämnda afseende. Denna utredning visar en slutsumma
af 2,700,000 kronor såsom erforderlig för banarbetets förande till slut.
Med stöd af utredningen har bolaget i en till Kungl. Maj:t ingifven
ansökning anhållit om ytterligare statslån till banbyggnaden till belopp
af 2,000,000 kronor. Under förutsättning af bifall till denna ansökning
skall statens bidrag uppgå till 3,850,000 kronor af kostnaden för banan
från Orsa till Sveg, cirka 5,800,000 kronor. Kostnaden för bankilometer
blifver i så fall ungefär 46,400 kronor, däraf staten skulle bidragit med
30,800 kronor.
Bolagets ansökning har af kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som har öfverinseende öfver banbyggnadsarbetet, tillstyrkts.
Kungl. järnvägsstyrelsen har däremot i ett öfver ansökningen af-
gifvet yttrande afstyrkt densamma och därvid uttryckt den mening, att
staten icke bör ingripa för fullföljande af Orsa—Sveg-banan, förrän det
blifvit bestämdt, om den ifrågasatta s. k. inlandsbanan skall komma till
stånd och Orsa—Sveg-banan ingå som länk i densamma.
Att döma af den plan, som kungl. järnvägsstyrelsen uppgjort för de
undersökningar i och för inlandsbanan, hvartill 1904 års Riksdag bevil¬
jade medel, torde tidigast år 1909 vara att förvänta fullständigt förslag,
utvisande, huru kungl. järnvägsstyrelsen tänker sig inlandsbanans sträck¬
ning in. m. Då emellertid någon utsikt att fortsätta arbetena å Orsa—
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
13
Sveg-banan utan statens mellankomst ej tyckes förefinnas, skulle tillföljd
af berörda tidsutdrägt frågan om Orsa—Sveg-banans fullbordande blifva
undanskjuten till en obestämd tid efter 1909. För staten,^ som har
1.233.000 kronor, utom räntor, bundna i företaget, skulle ett sådant upp¬
skof gifvetvis blifva menligt; och de kommuner, hvilka offrat betydande
summor för åvägabringande af en för dem högst angelägen samfärdselled,
skulle af uppskofvet träffas mycket hårdt. Under dröjsmålet blifver det
offrade kapitalet ofruktbärande, och det utförda arbetet tager, af brist på
nödigt underhåll, skada, som krafvel' mycket dryga omkostnader att af-
hjälpa, när banarbetet skall återupptagas. Skulle åter framdeles ban-
arbetet anses böra helt och hållet öfvergifvas, blifver förhållandet än värre.
För de svaga Härjedalskommuner, hvilka åtagit sig tungt tryckande skuld¬
bördor till åstadkommande af en förbindelseled, som de ansett ound¬
gänglig till lättande af befolkningens svåra existensvillkor, skall den eko¬
nomiska ställningen helt visst blifva hotad pa ett sätt, som innebär en
allvarlig fara för kommunernas utveckling.
Kungl. järnvägsstyrelsen har med hänsyn till Orsa—Sveg-banans möj¬
liga ingående i inlandsbanan beräknat kostnaderna för förstnämnda banas
fullbordande till Sveg och dess anknytning till Orsa station till 5,518,000
kronor, om staten skall utföra arbetena. Orsa—Sveg-banan i dess nuva¬
rande skick har af kungl. järnvägsstyrelsen uppskattats till i afrundadt
tal 2,912,000 kronor. Med den utförda bandelens inlösande till värde af
2.912.000 kronor skulle således hela banan färdig komma att kosta
staten 8,430,000 kronor utom kostnaden för rullande materiel, 625,000
kronor. Trots en så betydande kostnad skulle ändå den utförda ban-
delen, inemot 6 mil, icke i afseende å lutningsförhållandena komma i det
skick, kungl. järnvägsstyrelsen fordrar som statsbanemässigt, eller få en
maximilutning af 10:1000, utan fortfarande hafva lutningar af 14 : 1000.
Statens insats för järnvägsförbindelse mellan Orsa och Sveg blifver,
ifall staten efter inlösande af utförda bandelen färdigbygger banan,
8.430.000 kronor, utom kostnaden för rullande materiel; men genom läm¬
nande af begärda statslånet allenast 3,850,000 kronor. Det första alter¬
nativet medför för staten en direkt utgiftsökning af 4,580,000 kronor,
utan att i fråga om lutningsförhållandena större fördel blifver att vinna,
än att å norra hälften, hvilken efter den koncessionerade planen i af¬
seende å terräng och lutningar är betydligt fördelaktigare än den södra,
maximilutningen blifver 10: 1000 i stället för 14: 1000, som den är och
skulle förblifva å södra delen.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 121.
För den dagliga trafik, som inom öfverskådlig framtid blifver att
påräkna, betyda dessa lutningar säkerligen ganska litet. I militärt af¬
seende åter torde det endast vara vid krigsfara i nordligaste delen af
vårt land och däraf påkallade stora transporter af trupper och förråder,
som olägenhet, af starkare maximilutning kommer att i viss mån göra sig
gällande, men denna olägenhet lärer i så fall utan alltför stor svårighet
kunna öfvervinnas genom att, såsom kungl. järnvägsstyrelsen tänkt sig
saken för den södra hälften af banan, förstärka maskinkraften. Det kan
därför med fog ifrågasättas, huruvida icke från militär synpunkt man bör
vara till freds äfven om, till följd af terrängsvårigheter och däraf betin¬
gade kostnader, lutningarna blifva något skarpare än 10:1000, helst en
profkörning med tyngsta inilitärtäg, som redan försiggått å utförda ban-
deien med maximilutning af 14:1000, lämnat godt resultat. Förför¬
svaret är det utan gensägelse af största vikt, att en bana finnes, äfven
om den icke fyller alla anspråk på statsbanemässighet. I och för frågan
om inlandsbanan kan det blifva af intresse att erfara, för hvilken kostnad
eu fullt trafikabel järnväg med normal spårvidd kan byggas i trakter,
liknande dem, igenom hvilka man tänkt sig inlandsbanans nordliga del,
från Sveg räknadt, dragen.
Ett. öfvergifvande af banbyggnadsföretaget är liktydigt med ett till-
spillogifvande af det i banan nedlagda kapitalet. Staten såväl som aktie-
ägarne komma att däraf i mer eller mindre grad lida men. Ett sådant
förfarande kan, från hvilken synpunkt saken än betraktas, näppeligen vara
att föredraga framför att offra ytterligare medel på banarbetets utförande.
Da detta billigast och lättast kan ske såmedelst, att bolaget sättes i stånd
att föra sin uppgift fram till målet, tillåta vi oss hemställa,
det Riksdagen måtte till Kungl. Maj:ts förfo¬
gande ställa en summa af två millioner kronor, däraf
300,000 kr. under år 1905, att lämnas som statslån
till Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag för fullföljande
af järnbanan från Orsa till Sveg.
Stockholm den 28 januari 1905.
Karl Slarbäck.
Karl Karlsson.
J. Bromée.
Joll. Nydal.
Johan Olofsson.
S. J. Klander.
A. Fr. Burman.
Sven Palme.