Statsutskottets Memorial N:o 82.
1
X:o 83.
Ank. till Riksd. kansli den 7 april 1905, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor et. (R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, h vilka stadganden angå: riks-
gäldskontorets föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets ford¬
ringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; riksgäldskon¬
torets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen
af de till riksgäldskontoret ingående medel: fullmäktiges sammankomster;
fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; betjäningen vid
riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.;
samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.
Det i 50 § af nu gällande reglemente intagna bemyndigandet för
fullmäktige att för beredande åt riksgäldskontoret af tillräckliga kassareser¬
ver i utlandet upplåna intill 15,000,000 kronor har, sedan dessa medel
numera blifvit anskaffade, uteslutits från de nu föreslagna stadgandena. Den
i samma reglementsparagraf förekommande föreskriften om ifrågavarande
medels placering har däremot bibehållits och ansetts lämpligen böra intagas
i den föreslagna § 52 (motsvarande § 53 i 1904 års reglemente), hvilken
§ i sammanhang härmed fått undergå en mindre omredigering.
Bill. till Riksd. Prot. 1905. 4 Samt. 1 Afd. 43 Häft. (.N:o 82).
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Af § 79 har det sista stycket, afseende möbleringen af det nya riks¬
dagshuset, ansetts kunna numera utgå och därför ej upptagits i förslaget.
Förutom nu nämnda förändringar äro de föreslagna stadgandena af
lika innehåll med motsvarande stadganden i nu gällande reglemente.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 7 april 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
3
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ l.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riks¬
dagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforder¬
liga medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
ifrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obli¬
gationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, sa till kapital som upplupna räntor, enligt desammas orda¬
lydelse infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgälds-
kontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annor¬
lunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
4
Statsutskottets Memorial N:o 82.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kro¬
nan skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namn gifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlö¬
sen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen före¬
tes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obli¬
gationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räken¬
skaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrig! de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
§ 8-
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
Statsutskottets Memorial N:o 82.
5
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskul¬
den medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5-
Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års sven¬
ska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgälds¬
kontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årli¬
gen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å stats¬
skulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 6.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
6
Statsutskottets Memorial N:o 82.
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
§ 7.
Riksdagen har år 1904 bestämt:
att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens järnvägs¬
aktiebolag till den del, samma fordran öfverskjuter 800,000 kronor, från
1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna föres inom linjen;
att bolaget skall å detta belopp 800,000 kronor erlägga dels 4 1/2 %
ränta om året från och med den 1 januari 1905 samt dels från och med
ingången af år 1906 i kapitalafbetalning så stor procent, att berörda be¬
lopp varder till fullo inbetaldt inom loppet af 50 år därefter;
att bolaget skall vara skyldigt att sist den 81 juli 1905 ställa sådan
säkerhet för annuiteternas ordentliga erläggande, som fullmäktige i riksgälds-
kontoret finna erforderlig utöfver den inteckningssäkerhet, hvilken förut
aflämnats;
att, sedan bolaget ställt sådan säkerhet som ofvan sägs, statens fordran
utöfver angifna kapitalbeloppet 800,000 kronor och därå upplupen ränta
varder afskrifven; samt
att, därest bolaget icke före den 31 juli 1904 ingått på här upp¬
ställda villkor eller bolaget, sedan dessa villkor å dess sida antagits, skulle
brista i uppfyllandet af gjorda åtaganden, fullmäktige i riksgäldskontoret
skola äga vidtaga åtgärd för järnvägens exekutiva försäljning.
Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarna.
§ 43.
De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord¬
nande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
Statsutskottets Memorial N:o 82.
7
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riks¬
dagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 44.
Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, k vilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undan¬
tagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ända¬
mål anvisade.
§ 45.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols¬
verk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstion des utgö¬
rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan-
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut an¬
tingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda be¬
stämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och
c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löse¬
skilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret
inbetalas.
8
Statsutskottets Memorial N:o 82.
§ 46.
Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riks¬
banken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforder¬
liga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkom¬
mande anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 47.
Erån statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1905 och 1906 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revi-
sionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å
statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapital¬
betalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riks¬
gäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godt-
göras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riks¬
gäldskontoret utgått.
§ 48.
Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras använ¬
dande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kung!.! Maj:t disponeras.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äf¬
ven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
Statsutskottets Memorial N:o 82.
9
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riks¬
dag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan an-
gifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med¬
lens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i näst¬
föregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref¬
vet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.
Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmel¬
ser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bof¬
ven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.
År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens an¬
vändande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riks¬
gäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.
Slutligen har Riksdagen ar 1908 medgifvit, att köpeskillingarna för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. blefven den 18 maj 1888,
den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 43 Käft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 82.
med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.
Maj:t disponeras.
På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försälj nin gsmedel.
§ 49.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.
§ 50.
(.Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.)
§ 51.
Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upp¬
tagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptions¬
tid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, bvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta
likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets all¬
männa kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 52.
De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående bos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
Statsutskottets Memorial N:o 82.
11
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
o
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgälds-
kontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifråga¬
varande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.
§ 58.
För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 54.
Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande ut¬
betalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforder¬
liga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaför¬
stärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riks¬
gäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgälds¬
kontoret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhål¬
landen, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligatio¬
ner lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
12
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontor^
ingående medel.
§ 55.
Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt in¬
komster och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, den¬
samma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas stats¬
kontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.
§ 56.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för all¬
mänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af-
sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst före¬
gående året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna
utdelas.
§ 57.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas stats¬
kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
13
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 68.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden be¬
stämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
*
§ 69.
Med undantag af de enligt § 64 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras,
§ 70.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller bos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 71.
Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf före-
skrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 72.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regerings¬
formen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så¬
vida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
14
Statsutskottets Memorial N:o 82.
§ 73.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmo-
dadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 74.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
.höra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman -
jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ord¬
förandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 75.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänste¬
män eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det med¬
delade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäk¬
tige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Biksdagens eller revi¬
sorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
15
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 76.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ 77.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal
för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jämväl står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköps¬
pris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarie¬
förteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 78.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för till¬
fälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erfor¬
derliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anled¬
ning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
16
Statsutskottets Memorial N:o 82.
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 79.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riks¬
gäldskontor att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års Riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya bygg¬
nader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 mai
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
§ 80.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 81.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första samman¬
träde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kun¬
görelse i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revi¬
sorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande supp¬
leanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 82.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
Statsutskottets Memorial N:o 82.
17
statsverket ock riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill körande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäkti¬
ges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag ock revisorer öfverlämnas.
§ 83.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill börande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl proto¬
kollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksda¬
gens bus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhanda¬
hålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings¬
med flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan oek vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 84.
Som, enligt de af Kung!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalver¬
kets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Smil. 1 Afd. 43 Haft.
3
18
Statsutslwttets Memorial N:o 82.
§ 85.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgälds-
kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civil¬
departementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berät¬
telser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ 86.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteks-
bankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 87.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 88.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 89.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
Statsutskottets Memorial N:o 82.
19
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvud-
staden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § re¬
geringsformen) ;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riks¬
dagarna afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfven¬
som utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakt¬
hållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å ban¬
kens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kana¬
lens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sam¬
manträden böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.
§ 90.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
20
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Angående betjäningen yid riksgäldskontor^.
§ 91.
De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
eu registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
§ 92.
Vaktbetjäningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
§ 93.
För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänst¬
göringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stad¬
gad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som fram¬
deles kunna varda meddelade.
2: o) Eiksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åt¬
njuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
21
3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
nhssräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters be¬
sörjande erhållit tjänstledighet, bör han själ! vidkännas kostnaden för tjän¬
stens förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.
5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnju¬
tande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräk¬
ningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att in¬
träda efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.
7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontor får icke annan tjänstebefatt¬
ning utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riks¬
gäldskontor utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänste¬
befattning genast frånträda.
§ 94.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förord¬
nande bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
22 Statsutskottets Memorial N:o 82.
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.
§ 95.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i ne¬
dan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.
§ 96.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 97.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-
sysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ 98.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva¬
righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
Statsutskottets Memorial N:o 82.
23
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af* frågor rörande tjänste-
försummelser in. in.
§ 99.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrät¬
tande användas.
§ 100.
Därest tjänsteman, hvilken .förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytter¬
ligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borge¬
närer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 101.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjänst.
24
Statsutskottets Memorial N:o 82.
§ 102.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 103.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna af gjorda eller den bestämda tiden för besvä¬
rens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 104.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller 'vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontor vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste¬
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 99 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontor
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
25
Angående pensioneringen af riksgäldskontorets Ibetjäning.
§ 105.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och till-
bragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
§ 106.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärde¬
delar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan af skedssökan de endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Över¬
skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ 107.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erfor¬
derligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföre¬
gående paragraf belöper.
Bill. till Rihsd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afd. 43 Häft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade skulder.
Beglemen-
|
|
tets
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
1880
|
38
|
Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammanskr.il 9,790,000,
motsvarande £ st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............
|
1886
|
42
|
Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvar¬
af blifvit utlämnade obli¬
gationer å tillsammans rmk
70,364,500 ........................
|
1887
|
40
|
Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade
obligationer å.....................
|
1888
|
40
|
Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller
francs 37,020,000 ............
|
1890
|
39
|
Obligationer för1890 års stats¬
lån å kr. 35,555,555:56,mot-
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
1880 d. y4
|
s1/, X
|
(Kr. 89,733,600
1 £ St. 4,944,000
I Frcs 124,588,800
[Rmk 100,857,600
|
|
1886 d. 7,
|
37, X
|
/Kr. 58,468,444:44
/Rmk 65,777,000
|
|
1887 d. 3712
|
»V,, x
|
Kr. 54,534,000
|
|
1888 d. 7S
|
3 X
|
[Kr. 24,666,666:6 7
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
[Frcs 34,243,500
|
|
Statsutskottets Memorial N:o 82
27
Reglemen
Årtal. §.
1894
1899
42
1900
1904
1866
1866
1895
44
51
13
18
16
svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ..................
Obligationer för 1894 års stats¬
lån å kr. 36,000,000, mot¬
svarande francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligation er för 189 9 års stats¬
lån å kr. 72,000,000, mot¬
svarande francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1900 års stats¬
lån å kr. 36,320,000, mot¬
svarande £ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50,400,000 ........................
Obligationer för 1904 års stats¬
lån å kr. 36,000,000, mot¬
svarande francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40,400,000 ........................
Det s. k. gamla lånet, ut¬
görande ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
Af Malmö—Billesholms järn¬
vägsaktiebolag upplagdt ob¬
ligationslån, för hvilket sta¬
ten i sammanhang med Yäst-
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
1890 d. 7S
|
37, X
|
(Kr. 30,757,777:78
Rmk 34,602,500
£ St. l,695,522:io
(Eros 42,699,485
|
|
1894 d. »/„
|
3 X
|
(Kr. 18,000.000
Eros 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000
|
|
1899 d. ,6/6
|
37, X
|
Kr. 35,463,600
Frcs 49,255,000
£ St. 1,950,498
Rmk 39,798,040
|
|
1900 d.
|
4 X
t. o. m.
d i®/
u- / 8
1910,
därefter
37, X
|
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Eros 50,400,000
|
|
1904 d. V8
|
37. X
|
f Kr. 36,000,000
j Eros 50,000,000
)£ st. 1,980,000
(Rmk. 40,400,000
|
—
|
/1798 d. y3
11811 d.
|
5 X
|
|
Kr. 10,125
|
1833 d. ”/„
|
5 X
|
|
Kr. 140,889
|
28
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.
|
|
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
skuld.
|
|
|
kustbanans förvärfvande öf¬
vertag]! betalningsskyldig¬
heten ... ............
|
|
4 X
5 X
|
|
Kr. 1.131,000
|
1895
|
16
|
Kommunlån, för hvilka sta¬
ten i sammanhang med
Yästkustbanans förvärfvan¬
de öfvertagit betalnings-
skvldigheten ..................
|
|
|
Kr. 608,766:06
|
|
|
|
|
|
|
1895
|
16
|
Kommunlån, för hvilka sta¬
ten i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvan¬
de öfvertagit betalnings¬
skyldigheten ....................
|
|
4,7 X
|
|
Kr. 114,867:82
|
1899
|
18
|
Enligt kontraktet om för¬
värfvande åt staten af ban-
delen Örebro—Erövi inne-
stående andel af köpeskil¬
lingen för nämnda handel
|
|
4 %
|
|
Kr. 3,000,000
|
1902
|
23
|
Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
Arffurstens palats) ...........
|
|
4
|
|
Kr. 2,250,000
|
—
|
_
|
Öfriga diverse skulder.........
|
|
|
|
Kr. 1,671,782:01
|
1890
|
14
|
Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges all¬
männa hypoteksbank, bok¬
förda inom linien med
nämnda belopp..................
|
1890 d. 16/s
1750 d. */8
|
37, X
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före¬
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med r:mt 1,250
r:dr, jämte upplupen ränta
runt 2,286:88 ..................
|
6 %
|
|
|
Statsutskottets Memorial N:o 82.
29
Reglemen-
|
|
Tiden, då för-
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.
|
|
|
|
bindelserna blif-
vit utfärdade.
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
skuld.
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............
|
1815 d. yu
|
|
|
|
1866
|
17
|
Kanta å Hertigens af Sö¬
dermanland, sedermera Ko¬
nung Carl XIII, hem-
giftskapital, bokfördt inom
linien med r:mt 150,000
r:dr .................................
|
1778
|
5 %
|
|
|
1866
|
20
|
Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
|
|
|
|
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................
|
|
|
|
|
1882
|
3
|
Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................
|
|
|
|
|
1866
|
23
|
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med r.mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
|
|
|
|
|
1866
|
25
|
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
|
|
|
|
|
1869
|
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller) ..............................
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa Kr.
|
383,944,088:89
|
8,927,429:89
|
Inom
|
linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04
|
|
|
30
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Riksgäldskontorets vid 1904 års slut ut balanserade kapitalfordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån för vissa bestämda ändamål.
1 Reglemen-
|
|
|
|
...............
|
■■■"■ ......................
|
|
|
|
tets
|
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalaterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Byggnadslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
43
|
Lån till Yästerås domkyrka,
för densammas reparation
|
1860
|
—
|
—
|
28,000
|
—
|
28,000
|
—
|
1866
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af ett nytt
lärohus för elementarläro-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verket därstädes ...............
|
1861
|
5 °/
|
4 X
|
120,000
|
_
|
8,312
|
65
|
1866
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
uppförande af en byggnad
till inrymmande af gymna¬
stiklokal m. m. för elemen¬
tarläroverket därstädes......
|
1864
|
5 X
|
4 X
|
25,000
|
|
6,539
|
23
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
42,851
|
88
|
Statsutskottets Memorial N:o 82.
31
Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1904 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
42,851
|
88
|
1866
|
37
|
Lån till staden Latun, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nytt läro-
verkshus därstädes ............
|
1864
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
10,531
|
34
|
1866
|
37
|
Lån till staden Sala, för upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förande af ett nytt läro-
verkshus därstädes ............
|
1865
|
5 X
|
4 X
|
12,000
|
|
3,113
|
39
|
1866
|
37
|
Lån till staden Halmstad,
för uppförande af ett nytt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverksbus därstädes......
|
1866
|
5 X
|
4 ,%
|
25,000
|
—
|
8,413
|
09
|
/1866
|
37 \
|
Lån till Kalmar domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
11899
|
7 1
|
för uppförande af en bygg¬
nad till inrymmandeafgym¬
nastiklokal m. m. för ele-
|
|
|
|
n
|
|
|
|
|
|
mentarläroverket i Kalmar
|
1866
|
*7, X
|
4 X
|
22,000
|
—
|
21,404
|
20
|
1866
|
1482)
|
Lån till staden Vänersborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af ny
byggnad för elementarläro¬
verket därstädes ...............
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
14,973
|
54
|
|
|
1866
|
1488)
|
Lån till staden Västervik,
för uppförande af ny bygg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nåd åt elementarläroverket
därstädes ...........................
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
7,772
|
59
|
1866
|
1484)
|
Lån till Upsala domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad för elementarläroverket
i Uppsala ....................
|
1867-1868
|
5 X
|
4 X
|
140,000
|
|
54,233
|
76
|
1866
|
1485)
|
Lån till Karlstads domka-
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggnad för elementarläro¬
verket i Karlstad...............
|
1868
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
16,356
|
37
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
|
|
—
|
179,650
|
16
|
*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ned-
bragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/2 X återbetalas.
2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
‘) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.
32
Statsutskottets Memorial N:o 82.
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
sint.
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
179,650
|
16
|
1866
|
148J)
|
Lån till Skara domkapitel,
för ändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
huset i Skara.....................
|
1868-1869
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
26,169
|
18
|
1866
|
1482)
|
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen-
tarläroverksbyggnaden där¬
städes .................................
|
1873-1875
|
5 X
|
4 X
|
20,000
|
|
11,704
|
56
|
1874
|
5
|
Lån till seminarium för
bildande af lärarinnor, för
inköp af byggnad åt semi¬
nariet .................................
|
1875
|
5 X
|
4 X
|
59,000
|
|
27,933
|
40
|
1882
|
17
|
Lån till Linköpings dom¬
kyrka, för fullbordande af
tornbyggnaden å kyrkan...
|
1883
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
_
|
20,439
|
25
|
1887
|
15
|
Ytterligare lån till Linkö¬
pings domkyrka, för betäc¬
kande af uppkommen brist
i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å kyr¬
kan ....................................
|
1888
|
5 X
|
4 X
|
30,000
|
|
23,454
|
30
|
1892
|
17
|
Lån till Skara domkyrka,
för fullbordande af restau-
rationsarbetet å densamma
|
1893
|
5 X
|
4 X
|
40,000
|
|
34,658
|
76
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
324,009
|
61
|
*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.
5) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
Stätsutskottets Memorial N:o 82.
33
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
|
ifapitalåterstod
vid 1904 års
|
o
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
_
|
—
|
|
—
|
324,009
|
61
|
1896
|
16
|
Lån till Hernösands dom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kapitel, för uppförande af
|
|
Länet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny byggnad för allmänna
|
|
las med
|
|
|
|
|
|
|
|
läroverket i Östersund......
|
1897
|
500 kr.
ärligen
|
—
|
15,000
|
—
|
11,500
|
!
|
1898
|
17
|
Lån till Yadstena och S:t
|
|
under
no Är
|
|
|
|
|
|
|
|
Pers församlingar, för full-
|
|
Lånet
|
|
|
|
|
|
|
|
bördande af Vadstena klo-
|
|
betala»
|
|
|
|
|
|
|
|
sterkyrkas restaurering ...
|
1898
|
fr. o. m.
År 1009
|
—
|
16,000
|
|
16,000
|
—
|
|
|
= 351,509: ei
|
|
med
minst
V». an.
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Tomtregleringslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
| 18771)
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda ............
|
1878
|
0 X
|
5 X
|
50,000
|
_
|
35,933
|
81
|
|
i 11877
|
81
|
Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter
|
|
|
|
|
|
|
|
| \ 1878
|
6/
|
|
|
|
|
|
122,989
|
56
|
|
1876 års eldsvåda ............
|
1878- 1879
|
6 X
|
5 X
|
200,000
|
--
|
j/1880
|
131
|
Lån till staden Hudiksvall,
|
|
|
|
|
|
|
|
881
|
10/
|
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds¬
vådor .................................
|
1881-1882
|
6 X
|
5 X
|
■■ '
200,000
|
|
138,921
|
99
|
|
1888
|
15
|
Lån till staden Luleå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1887
års eldsvåda .....................
|
1889
|
5 X
|
4 X
|
100,000
|
_
|
84,974
|
21
|
1889
|
17
|
Lån till staden Umeå, för ny
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
tomtreglering efter 1888
års eldsvåda .....................
|
1890
|
5 X
|
4 X
|
i 1 '
200,000
|
|
173,027
|
29
|
1896
|
15
|
Lån till staden Mariestad,
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1895 års eldsvåda ............
|
1897
|
47,„ X
|
37,0 X
|
150,000
|
—
|
143,668
|
16
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
|
|
1,051,024
|
63
|
') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Bih. till Bi/csil. Prof. 1905. 4 Sami 1 Afä. 43 Haft.
5
34
Sta imf skottets Memorial N:o 82.
fBeglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
1
| Kapitalåterstod
; vid 1904 års
|
Årtal.
|
! §■
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
|
1,051,024
|
63
|
1902
|
20
|
Låii till staden Amål för
ny tomtreglering efter 1901
års eldsvåda .....................
= 999,515: 02
|
1903
|
5 %
|
4 X
|
300,000
|
|
300,000
|
—
|
|
|
c) Lån till kanal- och sluss-
|
|
|
|
|
■
|
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866J
|
941)
118
143
|
Lån till Kinda kanalaktie¬
bolag, för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanali-
sering af Stångån från sjön
Rengen till bamnen vid
Linköping...........................
= 325,431: 7 7
|
1865-1870
|
5 X
|
3 X
|
437,500
|
|
325,431
|
77
|
|
|
cl) Lån till järnvägsanlägg¬
ningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
79
|
Lån till Borås järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
järnväg från Borås till
Herrljunga ........................
|
1862 1863
|
-l)
|
4 X
|
1,377,055
|
24
|
80,932
|
31
|
! 1866
|
80
|
Lån till Helsingborg—Lands¬
krona—Eslöfs järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Helsing¬
borg och Årup ..................
|
1864 1865
|
5 X
|
4 ,%
|
1,100,000
|
|
193,231
|
31
|
|
|
Transport
|
—
|
i
1
|
1
|
|
—
|
1,950,620
|
02
|
') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
-) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6,
Staisuiskotiets Memorial N:o 82.
35
Reglementets
|
|
liden, då
lånet
utbetalts.
1
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
|
Kapitalåterstod 1
vid 1904 års j
slut.
|
Årtal, i
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
'
|
—
|
!
|
1
1
|
|
1,950,620
|
02
|
186(3
|
80
|
Lån till Kristianstad—Hess-
|
|
|
|
• 1
|
1
|
|
|
|
|
leholms järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
mellan Kristianstad och
TTfisslehnlm ..................
|
1864—1865
|
5 X
|
4 °/
* /©
|
720,000
|
|
90,942
|
55
|
1866
|
80
|
Lån till Ystad—Eslöfs järn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Eslöf
|
|
|
|
|
|
454,274
|
65
|
.
|
|
till Ystad .........................
|
1864-1866
|
5 %
|
A. o/
4fc /o
|
2,450,000
|
—
|
1866
|
80
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af järnväg mellan
Landskrona och Eslöf ......
|
1864-1866
|
5 %
|
4 X
|
1,200,00.0
|
—
|
213,350
|
16
|
/1866
(1897
|
821
13/
|
Lån till Uddevalla—Yäners-
borg—Herrljunga järnvägs-
|
|
|
|
|
|
|
. 1
|
|
|
j aktiebolag, för anläggning
1 af järnväg från Herrljunga
j öfver Vänersborg till Udde-
|
|
|
|
" x • .‘t-
. X X' .»4
|
|
.
|
|
|
|
valla samt för denna järn¬
vägs ombyggnad till nor-
| ut fri spår! g...........................
|
J1865-1867/
| 1898
|
|
4 X
|
2,600,000')
|
|
i 2,386,968
|
07
|
|
|
|
j ■ 5 X
|
|
|
|
|
|
1871
|
; 31
|
Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för an-
|
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af järnväg mellan
Karlskrona och Växjö......
|
1872—1871
|
| 5**)
|
47, X
|
2,600,000
|
|
1,623,776
|
82
|
|
|
Transport
|
—
|
- —
|
1
|
|
—
|
6,719,932
|
1
[21
|
■) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 ulbelaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ranta samman ag , ?
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och okades med nytt låneunderstöd a
),000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
2) Se § 8 af 1886 års reglemente.
36
Statsutskottets Memorial N:o
Reglementets
Årtal.
1871
1871
1871
1876
1876
§•
31
Tiden, då I T,
lånet ! Annuitet, j Räntefot. ursprungliga
utbetalts. i I beloppet.
31
81
Transport |
Lån till Kr yl bo—Norbergs {
järnvägsaktiebolag, för an- j
läggning af järnväg mellan I
Krylbo och Norberg .........
Lån till Upsala—Margrete-
hills järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uppsala till Galle med bi¬
banor ,................................
Lån till Bergslagernas järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Lud¬
vika till Kil........................
Lån till Yästervik—Åtvida-:
berg—Bersbo järnvägsaktie- j
bolag, för anläggning afI
järnväg frånYästervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida¬
berg till Bersbo, med bi¬
bana....................................
Lån till Hultsfred—Yäster-
viks järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny,
med bibana och sidospår...
1872-1873
6 X
5 X i 406,000
Kapitalåterstod
vid 1904 års
slut.
6,719,932
168,885
27
4b:
1873
6 X
1874-1876 5'/, XX
Transport
5 % | 500,000
5 X 5,000,000
226,654
3.818,207
36!
1877-1879 j 5 %*)
1877-1879
5 Xa)
4'/, X
4V3 X
1,865,000
1,750,000
24
1,526,529
1,495,741
33:
78
13,955,950 46
*) 8e § 3 af 1888 års s’eglemente
) Se § 3 åt 1883 och 1886 års reglemeuteaV
Statsutskottets Memorial N:o 82.
37
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts, j
|
Annuitet.
|
1
Bäntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
sim.
|
|
|
1876
|
51)
|
Transport
Lån till Vislanda—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Vislanda till Bolmen .........:
|
1877-1878
|
i
5 X2)
|
47? X
|
- I
785,000
|
|
13,955,950!
768,299
|
46
12
|
1876
|
5
|
Lån till Gottlands järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg från Visby till
Hemso ..............................
|
1877—1879
|
5 X3)
|
41/* X
|
-500,000
|
|
402,673
|
i
75
|
(1876
\ 187 9
|
5)
13/
|
Lån till Södra Dalarnes järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Krylbo
till Borlänge med bibana...
|
1879—1882
|
5 X2)
|
r..- 7— -!
4 Vs X
|
2,375,0.00
|
|
2,002,333
|
23
|
| 1876
|
5
|
Lån till Varberg—Borås järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Varberg
till Borås ...........................
|
1879—1881
|
5 %a)
|
47? X
|
2,600.000
|
|
2,192,027
|
92
|
! 1881
|
15
|
Lån till Lenna—Norrtälje
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Lenna till Norrtälje .........
|
1883—1886
|
K ©/
O /•
|
4.1/ o/
** / 2 /©
|
746,1977
|
m
■: •
|
7 46,197
|
94
|
1881
|
1 15
|
Lån till Siljans järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Borlänge
och Insjön ........................
|
1883—1886
|
r
| 5 %
|
47? X
|
L
950,000
|
|
905*444
•
|
94
|
| 1881
|
15
|
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Hvetlanda och Säfsjö.........
|
: 1883—1886
|
I 5 %'
|
47? X
|
j
300,000
|
|
265,921
|
01
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
—
|
|
1—
|
; 21,238,848
1
|
37
|
') Jfr § 7 af 1904 års reglemente.
*)..8é-8 8 af 1883 och 1886 års reglementen.
*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,006 kronor äger benäget ej rättighet
att utbekomma.
Stafsutskottftfs Memorial N:ö 82.
38
Reglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
1
| Ursprungliga
belonnet.
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
§•
|
' - • • ' ........- ■ ---------------
|
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
21,238,848
|
37
|
1881
|
15
|
Lån för anläggning af järn¬
väg från Finspong till Nors-
liolm (numera öfvertäget af
Norra Östergötlands järn-
vägsaktiebolagl ..................
|
1883-1886
|
5 %
|
47* X
|
500,000
|
|
438,145
|
72
|
1881
|
15
|
Lån till Stockholm—Rintbo
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg mellan
Stockholm och Rimbo ......
|
1883—1887
|
5 %
|
4 Vä %
|
500,000
|
|
443,201
|
65
|
1881
|
15
|
Lån till Kinds härads järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg mellan Bo¬
rås och Svenljunga (numera
öfvertäget af Borås—Alfve-
sta järnvägsaktiebolag)......
|
1884—1887
|
5 ^
|
41/, %
|
500,000
|
|
448,039
|
86
|
1886
|
16
|
Lån för anläggning af järn¬
väg från Skara öfver Gös-
säter till Vänern (numera
öfvertäget af Västergötland
—Göteborgs järnvägsaktie¬
bolag) .................................
|
1887—1889
|
5 X
|
472 %
|
324,000
|
|
293,329
|
99
|
1886
|
16
|
Lån till Svartälfs järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning af
järnväg mellan Karlsdal
och Grythyttehed jämte si¬
dospår .................................
|
1887—1890
|
5 X
|
47, X
|
341,000
|
|
341,000
|
|
1886
|
16
|
Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport -
|
— '
|
—
|
0
|
—
|
23,202,565
|
59
|
Statsutskott?ts Memorial N:t 82.
39
Reglementets |
|
|
liden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet, i
|
■Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
|
Kapitalåterstod i
vid 1904 års 1
slut.
|
i Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
|
23,202,565
|
59
|
|
|
läggning af järnväg från!
Halmstad till Bolmen med
sidospår..............................i
|
1887 — 1890
|
5 %
|
41/ V
1 / 2 /»
|
824,915*)
|
1
I
|
754,137
|
64:
|
1886
|
16
|
Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeskögs järnvägsaktie¬
bolag för anläggning af järn¬
väg från Yadstena till Ödes-
hög ....................................
|
1888-1890
|
5 V
° /©
|
|
300,000
|
|
274,260
|
i
14;
|
i 1886
|
16
|
Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår
|
1888—1893
|
K O/
/o
|
f Va X
|
? ■' ii >' t ■
1,102,250*)
|
|
1,007,686
|
63
|
! 1886
|
16
|
Lån till Mora—Yänerns järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg-
. ning af järnväg från Mora
strand till Östra Yärmlands
järnväg jämte bibana.........
|
1889-1893
|
5 %
|
•i'/2 x
|
1,000,000
|
|
938,558
|
95
|
886
|
|
16
|
Lån till Mariestad—Kinne-
kulle järnvägsaktiebolag,för
anläggning af järnväg från
Mariestad till Gössäter med
hi spår...............................
|
1890 -1891
i
|
5 X
|
4 V, x
|
305,000
|
|
294,756
|
78
|
1 1886
1
|
16
|
Lån för anläggning af järn¬
väg mellan Yittsjö och Hess-
1 leholm (numera öfvertaget
|
|
|
|
1
|
|
|
Transport
|
|
1
|
i
|
|
|
26,471,965
|
73:
|
*) Enligt kungl. bref af d. u/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. . -
*) Återstoden, 18,000 kr., af ået beviljade beloppet 1,120,250 kr. bär bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
40
Statsutskottets Memorial N:o SB.
j Reglementets
|
1
'
|
liden, då
lånet
|
\ Annuitet.
|
i Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
§•
|
I
|
utbetalts.
|
|
|
|
|
slut.
|
1
|
|
|
Transport
|
|
—
|
|
1
|
|
26,471,965
|
73
|
|
|
! af Hesslekolm—Markaryds
järnvägsaktiebolag) ............
|
i 1890-1892
|
5 %
|
: 4 % X
|
| 404,000
|
!
|
! 390,431
|
87
|
1886
|
16
|
Lån till Skymnäs—Munkfors
järnvägsaktiebolag, för an-
|
|
|
|
|
|
|
I |
|
|
|
! läggning af järnväg från
Björndalsbron till Munkfors
|
1891—1892
|
| 5 %
|
41/* X
|
90,835
|
|
85,254
|
Öl!
|
1886
|
16
|
Lån för anläggning af järn-
|
|
. ;
|
'
|
|
|
|
1
|
|
|
väg från Klippan till Ins¬
tänga (numera öfvertaget af
|
|
|
'
|
|
|
|
1
|
|
|
Helsingborg — Hessleholins
järnvägsak tiebolag) ............
|
1892—1893
|
5 */
|
41/, X
|
290,000
|
|
272,182
|
09
|
|
|
|
|
^ /2 • /«
|
|
1891
|
18
|
Lån till Malmö—Tomelilla
järnvägsåktiebolag, för an-
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning af järnväg från
Malmö till Tomelilla .........
|
1892—1896
|
5 %
|
41/2 X
|
1,300,000
|
|
1,256,340
|
21
|
1891
|
18
|
Lån till Norra Söderman-
|
|
|
|
|
|
|
|
.... ,, ;
|
|
lands järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Nyby bruk till Södertälje
med bibanor ..............
|
1892—1896
|
5 •/
|
41/» %
|
1,800,000
|
|
1,781,595
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
1891
|
19
|
Lån till Hernösand—Sol-
|
|
|
y- ■ ■ :
|
|
|
|
|
lefteå järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hernösand till Sollefteå ...
|
1892—1895,|
|
3 X
|
4Va X 1
|
2,350,000:
|
_
|
2,239,784
|
84
|
1891
|
18
|
Lån till Norrköping—Söder-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
köping—Yikbolandets järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg-!
|
|
|
J • • J;[
|
|
|
|
|
1
|
|
ning af järnväg från Norr¬
köping öfver Kummelby till
Söderköping och från Kura-
melby till Arkösund.........
|
1893—1895
|
*■
5 X :
|
- ... 1
11 / O/ |
*12/0
|
653,000
|
|
626,817
|
47,
|
|
I
|
Transport |
|
—
|
—
|
i
|
|
|
t
—
i
|
33,124,371
|
22
|
Statsutskottets Memorial N:o 82.
41
Eeglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
|
|
Transport
|
|
_
|
_
|
|
__
|
33,124,371
|
22
|
1891
|
18
|
Lån till Uddevalla—Lelån-
gens järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Uddevalla till Lelången ...
|
1895-1896
|
5 .%'
|
47, %
|
1,247,000
|
|
1,205,120
|
18
|
1896
|
14
|
Lån till Östra Blekinge järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Gull-
bärna till Thorsås.....
|
1897-1899
|
5 X
|
47, X
|
537,500
|
|
529,069
|
24
|
1896
|
14
|
Lån till Klinteliamn—Korna
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Klintehamn till Boma ......
|
1897 1900
|
5 X
|
4 Vä X
|
213,25g1)
|
|
213,250
|
|
1896
|
14
|
Lån till Markaryd—Yeinge
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Markaryd till Yeinge ......
|
1897 1900
|
5 X
|
4 Va X
|
563,0002)
|
|
561,000
|
|
1896
|
14
|
Lån till Gottlands järnvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan Yest-
kinde och Tingstäde .........
|
1899—1902
|
5 X
|
4 Va X
|
119,000 3)
|
|
116,723
|
54
|
1896
|
14
|
Lån till Sala—Gysinge—
Galle järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Sala öfver Gysinge till Haga¬
ström .................................
|
1899 1901
|
5 °/
|
4 Va X
|
1,545,500
|
|
1,545,500
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport! -
|
! ' i
|
37,295,034
|
18
|
’) Enligt kung! bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr.; blifvit nedsatt med 750 kr.
) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
3) Enligt kung!, bref afdenz/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 1 Afä. 43 Höft. 6
42
Statsutskottets Memorial N:o 82.
! Reglementets
|
|
Tiden, då
|
|
|
Ursprungliga
bekmoet.
|
Kapitalåterstod
|
|
|
|
lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
vid 1904 års
|
i .
|
|
|
utbetalts.
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
| Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
i
I
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
|
—
|
37,295,034
|
18
|
1896
|
14
|
Lån till Östra Centralbanans
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Vimmerby ...
|
1899-1902
|
5 X
|
•±72 X
|
1,710,000
|
|
1,710,000
|
|
1896
|
14
|
Lån till Slite—Roma järn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Roma
till Slite..............................
|
1900-1902
|
5 X
|
47r X
|
339,000 *)
|
_
|
339,000
|
_
|
/1900
|
19\
|
Lån till Borås—Alfvesta
|
|
|
|
|
|
|
|
[1901
|
18}
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Borås till Alfvesta............
|
1901-1903
|
5 o/
|
47a %
|
4,795,000
|
|
4,795,000
|
|
1896
|
14
|
Lån till Falkenbergs järn-
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Holts-
ljunga till Limmared.........
|
1902
|
5 X
|
47a X
|
505,000 2)
|
—
|
336,666
|
67
|
1896
|
14
|
Lån till Orsa—Herjeådalens
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Orsa till Sveg ..................
|
1902
|
5 /b
|
47a X
|
1,838,0003)
|
—
|
1,233,000
|
—
|
J1896
\1901
|
}4l
|
Lån till Sköfde—Axvalls
|
|
|
|
|
|
|
|
17/
|
järnvägsaktiebolag, för an¬
läggning af järnväg från
Sköfde till Axvall ............
|
1902
|
5 X
|
47a X
|
369,0004)
|
|
246,000
|
|
|
•
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
—
|
“
|
45,954,700
|
85
|
‘) Enligt kungl. bref af den 13/» 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1.000 kr.
*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 168,333:3 3.
’) Enligt kungl. bref af den "/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med
12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.
*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 123,000.
Statsutskottets Memorial N:o 82.
43
Ileglementets
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1904 års
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
__
|
|
—
|
—
|
—
|
45,954,700
|
85
|
1001
|
17
|
Lån till Enköping—Heby—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Runhällens järnvägsaktie¬
bolag, för anläggningaf järn¬
väg från Enköpings hamn
öfver Heby till Enåker j..
|
1904
|
5 X
|
4 V2 X
|
1,028,700!)
|
|
665,500
|
|
1901
|
17
|
Lån till Norrköping—Söder-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
köping—Vikbolandets järn¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af järnväg från Yal-
demarsvik till Söderköping
med hamnspår till sjön
Yxningen...........................
|
1904
|
5 X
|
472X
|
591,5002)
|
|
375,000
|
|
1901
|
17
|
Lån till Landskrona—Kjef-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
linge—Sjöbo järnvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
järnväg från Kjeflinge till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjöbo med sidospår till
Öfvedskloster .....................
|
1904
|
5 X
|
472 X
|
1,192,0003)
|
—
|
794,000
|
—
|
|
|
= 46,112,744: 45
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e) Lån för utveckling af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statens telefonväsende.
|
|
|
|
|
|
|
|
1900
|
15
|
Lån till telegrafstyrelsen ...
|
1900
|
-4)
|
4 X
|
1,000,000
|
—
|
800,000
|
—
|
1901
|
16
|
D:o d:o
|
1901
|
-4)
|
4 X
|
1,000,000
|
—
|
900,000
|
—
|
1902
|
18
|
D:o d:o
|
1902
|
-4)
|
4 X
|
1,500,000
|
—
|
1,500,000
|
—
|
1903
|
18)
|
D:o d:o för
|
|
|
|
|
|
|
|
1904
|
19/
|
vissa interurbana telefon¬
ledningar ...........................
|
/1903\
|
-5)
|
4 X
|
2,759,4006)
|
|
1,720,000
|
|
1903
|
19
|
D:o d:o för
|
/1904/
|
|
|
|
|
|
lokala telefonnät med för¬
bindelseledningar ...............
|
1903
|
-5)
|
4 X
|
1,500,000
|
|
1,500,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1904
|
20
|
D:o d:o för
lokala telefonnät med för¬
bindelseledningar ...............
|
1904
|
—5)
|
33A X
|
1,775,000
|
|
1,775,000
|
|
|
|
= 8,195,000: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
55,984,200
|
85
|
*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 363,200: —.
*) D:o vid d:o d:o 216,500:-.
s) D:o vid d:o d:o 398,000: —.
4) Lånet skall återbetalas inom 12 år från första lyfta ingsdagen.
*) » » » inom 20 år från » »
*) Af det beviljade lånet återstodo vid 1904 års slut ej lyftade 1,039,400 kr.