Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 20 februari 1904, kl. 2,30 e. m.
Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 1, i an¬
ledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen
med begäran om framläggande af förslag till åtgärder,
ägnade att höja värdet på statens skogar och af kastningen
af dess skogsmarker.
I en inom Företa Kammaren väckt och till kammarens andra till¬
fälliga utskott hänvisad motion hafva herrar Alb. Bergström och J. S.
F. Stephens hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t
l:o) föranstalta om en utredning angående orsakerna till den ringa
afkastning, som, enligt nu tillgängliga officiella uppgifter, statsskogarne
gifva, samt till det låga kapitalvärde, som de synas äga, jämfördt med
värdet af enskildes skogar och afkastningen af dem, och hvilket ej kan
finna tillräcklig förklaring vare sig i öfverafverkning af enskildes skogar
eller pågående ökning af statens skogskapital, samt
2:o) med ledning af nämnda utredning låta utarbeta och för Riks¬
dagen framlägga förslag till de åtgärder, hvilka kunna befinnas vara
behöfliga för att höja värdet på statens skogar och afkastningen af
dess skogsmarker.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Häft. (N:o 2)
2 Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2.
Motionärerna anföra, bland annat, att enligt domänstyrelsens be¬
rättelse för år 1900 utgjorde arealen af statsskogarne 6,044,383 har och
arealen af de enskildes, däri inberäknade härads- och sockenallmänningar
in. fl. under statens direkta vård stående skogar, 23,447,856 har, då vatten
och fjällmarker, men ej öfriga impedimenter, såsom mossar m. m., frånräk-
nats, äfvensom att enligt samma berättelse årets bruttoförsäljning från
statskogarne, representerande deras produktionsvärde, utgjorde 7,974,473
kronor eller 1,3 2 krona per hektar, under det att årets produktions¬
värde af de enskilda skogarne skulle utgöra 3,92 kronor per hektar;
och förklara sig motionärerna på i motionen angifna skäl anse, att det
minsta kapitalvärde, som bör åsättas statsskogarne, är 400,000,000 kronor,
i stället för det i domänstyrelsens berättelse uppgifna värde af
78,126,142 kronor.
Utan att ingå i någon omfattande granskning af de i motionen
angifna sifferuppgifterna och ännu mindre af motionärernas beräkningar
öfver de enskilda skogarnes produktionsvärde, hvilka beräkningar måste,
då för deras riktighet ej åberopats några exakta och styrkta fakta, anses
vara grundade på mer eller mindre lösa antaganden, vill utskottet dock,
hvad vidkommer den uppgifna arealen af statens skogar, framhålla, att
däruti ingå dels åtskilliga allmänna skogar: såsom ecklesiastika bo-
ställsskogar, till bergverkens understöd anslagna skogar, en del all-
männingsskogar m. fl., af hvilka staten har föga eller ingen direkt af¬
kastning, dels ock den å statens skogar betydande ytvidd impedimenter,
som ej äro skogbärande och hvilka endast å kronoparkerna enligt förut
åberopade domänstyrelsens berättelse utgöra 1,651,118 har 82 ar, till
följd hvaraf ock torde framgå, att den afkastning, beräknad per hektar,
som staten direkt erhåller från sina skogbärande marker, är fördelak¬
tigare, än motionärerna förmena. Beträffande det belopp af 400,000,000
kronor, hvilket värde motionärerna ansett att statsskogarne böra
åsättas, finner utskottet, utan att ingå i bedömande af de beräkningar
som föranledt denna uppskattning, det vara likgiltigt till hvilket värde
statsskogarne i domänstyrelsens berättelse upptagas, och kan detta
värde naturligtvis ej utöfva något som helst inflytande på skogarnes
afkastningsförmåga.
I motsats mot motionärerna anser utskottet, att en väsentlig orsak
till det ofördelaktiga resultat motionärerna funnit vid jämförelse mellan
afkastningen af statens och af enskilda skogar är, att öfverafverkning å
de senare tvifvelsutan äger rum och att en del af skogskapitalet så¬
lunda ingår i dessa skogars af motionärerna beräknade afkastning. Ut¬
skottet kan i detta hänseende åberopa 1896 års skogskommittés utlåtande,
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 2. 3
däri framhålles, att privatskogarna i regel äro föremål för en mer eller
mindre stark öfverafverkning, hvars storlek kommittén säger sig, i
saknad af exakta upplysningar angående skogarnes tillväxt och det af-
verkade virkets mängd, icke kunna angifva.
Däremot är utskottet ense med motionärerna därutinnan, att af-
kastningen af statens skogar skulle väsentligt höjas, om kommunika¬
tionerna förbättrades. Särskildt skulle därigenom möjlighet beredas att
göra det rensningsvirke och skogsaffall, som nu måste förfaras, åtkom¬
ligt för ekonomiskt tillgodogörande. Dylikt virke lär ej kunna flottas
längre afstånd och ej heller kunna bära kostnaden af körtransport ut¬
öfver en mycket begränsad väglängd. Utvecklingen af järnvägsför¬
bindelserna i Norrland skulle otvifvelaktigt medföra en afsevärd för¬
höjning i därvarande statsskogars afkastning.
Utskottet håller före, att afkastningen af statens skogar fort¬
farande är i stigande, och då den af motionärerna begärda utredning i
viss mån blifvit af 1896 års skogskommité verkställd samt en förnyad
utredning i det omfång motionärerna begära skulle medföra betydande
kostnader, utan att motsvarande gagn vunnes, hemställer utskottet,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 20 februari 1904.
På utskottets vägnar:
CH. E. von OELREICH.
Reservation
af herr Alb. Bergström.