Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
1
N:o 47.
Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1904, kl. 4 e. m.
Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 9,
i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående utredning i fråga om beredande af möj¬
lighet genom statens åtgärd för det indelta manskapet att
vid afgång ur krigstjänsten tilläsa sig innehafda torp.
Uti en vid 1903 års riksdag inom Andra Kammaren väckt motion
föreslogs, att, till bevarande åt innehafvarne af de till ett trettiotusental upp¬
gående landtliga hem, som utgjordes af soldattorpen, Riksdagen ville be¬
vilja ett belopp af 2,000,000 kronor att användas till försträckningar på
billigaste villkor till afgående indelta knektar för att sätta dem i stånd
att vid afskedet ur krigstjänsten tillösa sig de af dem innehafda torp.
Statsutskottet, som afstyrkte motionen, anförde i sitt utlåtande där-
öfver bland annat, att motionären öfverskattat antalet af de soldattorp,
hvilka ännu vore såsom sådana bibehållna, samt att enligt utskottets för¬
vissning det öfvervägande flertalet af återstående soldattorp icke komme
att med indelningsverkets upphäfvande upphöra att blifva hem för därå
bosatta familjer, hvarjämte utskottet erinrade, att förslag till åtgärder för
underhjälpande af upprättande af egna hem för mindre bemedlade, bland
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 8 Sand. 2 Afd. 2 Band. 40 Höft. (N:o 47). 1
2
Motionen.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o i) Utlåtande N:o 47.
annat genom egnahemslån, vore föremål för Kungl. Maj:ts pröfning. Riks¬
dagen biföll utskottets hemställan och afslog motionen.
Vid innevarande års riksdag har herr A. Hedin inom Andra Kam¬
maren väckt en till utskottet hänvisad motion, n:o 108, af följande lydelse:
»’Må af Riksdagen afslås’ — var sista ordet i statsutskottets utlå¬
tande om en motion år 1903 om beviljande af två miljoner kronor till
lån åt indelt manskap för inlösen af soldattorp. Om den motion, jag här¬
med framlägger, vore i hufvudsak af samma innehåll, skulle den ej kunna
röna annat öde.
För bedömande af möjlighet och medel att främja det ändamål, som
afses, kräfves här, om någonsin, en utredning; här kan i sanning ej sägas,
att det ordet missbrukas, ej heller att offentliga medel skulle gagnlöst
användas. Den skall förskaffa svar på frågor, flera frågor, utan hvilka
det ej är rimligt, att Riksdagen skulle anvisa en stor summa penningar
utan någon visshet om, med hvad framgång eller ens hur de skulle an¬
vändas — ty därom är så godt som intet sagdt med den bestämmelsen,
att de 2 miljonerna skulle användas, förmodligen af regeringen, till lån
på billiga villkor.
De bestående faktiska förhållandena först och främst — och om dem
är ej allt sagdt i och med en siffra på antalet torp — behöfva under¬
sökas. Gissningar, äfven om stödda på de till ämnet hörande uppgifter,
som kunna hopplockas ur hvarjehanda skrifter, tjäna till ingenting, hvar¬
för jag utelämnar resultaten af alla de försök jag gjort att bereda ett
hjälpligt underlag i några väsentligare hänseenden för den anhållan om
en faktisk utredning, hvarom jag anhåller.
Dessa mina försök hafva föranledts af meddelanden från ett mycket
stort antal indelta korpraler och menige och från ett ej mycket ringare
antal personer i annan samhällsställning, större och mindre jordägare, in¬
dustriidkare, några statstjänstemän, samtliga bosatta på landsbygden. Samt¬
liga dessa yttranden utgå mer eller mindre uttryckligt från den förutsätt¬
ningen, att särskild och ofördröjlig åtgärd erfordras, därest ej — för att
begagna en ej blott inom sin ort framstående mans ord — »under det
att här talas och projekteras om nya egna hem, och slutligen, såsom redan
en gång skett, författningar utfärdas, ända till futtighet betydelselösa eller
till ändaxnålsvidrighet förfelade, vi åse upplösningen af ett ofantligt stort
antal befintliga hem för en befolkning, som väl ingen skall vägra att
räkna till svenska folkets, hvad ni kallar småfolkets yppersta element.
Så skall ångern komma, när det är för sent».
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
Af de meningsyttringar, som jag känner, är för mig uppenbart, att,
äfven om af en af sakförståndige verkställd utredning skulle framgå, att
ingen särskild åtgärd är behöflig, eller att ingen sådan är möjlig, hvaraf
en väsentlig verkan kan förväntas utan uppoffringar, sådana att de ej
rimligen kunna ifrågasättas, kostnaden för den förberedande undersöknin¬
gen ej vore onyttigt använd. Vi befinna oss inför en opinion, som äfven
utanför de personligen närmast intresserades krets äger den styrka, att
den skall stanna kvar i sinnena efter den tid, då det är för sent, ej
mindre att någonting i saken åtgöra, än att belysa den på ett så afgö¬
rande sätt, att därigenom vederlägges den nu på så många håll rådande
föreställningen om hvad som bjudes af rättvisa och billighet mot dem,
mot de många, som allena blifvit och allt framgent skola blifva lidande
på upphäfvandet af indelningsverket, och som i denna omhvälfning, som
gäller deras väl och ve, ej hafva någon annan röst än de med den största
hofsamhet framställda önskningarnas röst — om någon låter den åter¬
ljuda inom riksförsamlingen. Vi stå ej inför en fanatisk opinion, som
trott sig finna en oomtvistligt riktig lösning af en viktig angelägenhet
och vägrar att tro, att denna lösning af problemet kan vara obehöflig,
eller att den icke träffar de rätta medlen. Man kan ej misstaga sig om
att de, som — visserligen blott i allmännna ordalag — förorda en åtgärd,
af hvilken de ej vänta någon som helst enskild fördel, tala i allmänt
patriotiskt intresses namn.
Ehuru ingen nämner de norrländska förhållandena, där — sedan
omsider Riksdagen visat sig vilja hämma den i brådstörtad hast fortgående
tillintetgörelsen af de små jordägarnes klass — från annat håll göres
hvad göras kan för att lämna den politiska förödelsen tid att fullborda
sitt värf, är det naturligt, att detta »för sent» inverkar på bedömandet
af hvad man kallar ett »nytt för sent».
Denna opinion kan vara oriktig, men den förtjänar att ej utan vidare
afvisas, då den utan tvifvel skall, förstärkt och förbittrad, från en önskan
och förhoppning om »ett allmännyttigt företag, hvilket skall på flere sätt
för kommande tider moraliskt och ekonomiskt betala sina grundläggnings-
kostnader», förvandlas till en anklagelse mot de makthafvande, som för¬
menas hafva försummat ett tillfälle, som ej kommer igen.
Jag har trott, att denna mening vore värd att bringas under Riks¬
dagens pröfning, men uteslutande såsom motiv för en undersökning, som jag
ej varit i stånd att verkställa med sådant resultat, att jag därpå kan grunda
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N.-o 4) Utlåtande N:o 47.
något annat eller mera än öfvertygelsen, att en utredning, hvad än dess
slutsats må blifva, är önskvärd.
Jag har ej förbisett, att statsutskottet vid sistlidne riksdag erinrade
om att »förslag till åtgärder för underhjälpande af upprättande af egna
hem för mindre bemedlade, bland annat genom egna-hems-lån, nu är före¬
mål för Kungl. Majts pröfning». Men denna fråga af ett allmännare och
permanent syfte är af en betydligt skiljaktig karaktär i jämförelse med det
speciella och, därest statens åtgärd här finnes vara påkallad, ej med vidare
uppskof förenliga samhällsintresse, hvilken karaktärsskillnad påtagligen för¬
anleder ett annat förfaringssätt.
Här kan ej vara fråga om en kommitté för anskaffande af nödiga
sakupplysningar. Landshöfdingeämbetena kunna utan tvifvel ganska skynd¬
samt anskaffa de angelägnaste uppgifterna, nämligen om antalet lägen¬
heter och, så vidt möjligt korrekt, det antagliga försäljningsvärdet, äfven¬
som om äganderätten till torpen.
Därför tillåter jag mig att hemställa,
att Riksdagen ville besluta en skrifvelse till Kungl. Maj:t med an¬
hållan, att Kungl. Maj:t täcktes låta så skyndsamt ske kan verkställa en
utredning genom vederbörande myndigheter om de viktigaste sakförhål¬
landen, hvarom kännedom erfordras för bedömande af möjligheten och
önskvärdheten af att genom statens åtgärd det indelta manskapet sättes i
stånd att vid afgång ur krigstjänsten tillösa sig innehafda torp, samt med¬
dela Riksdagen härom inkomna uppgifter.
Sedan dessa upplysningar blifvit tillgängliga, må det således bero
af ett nytt initiativ från Riksdagen, om en kommittéutredning rörande
åtgärd från statens sida i det nu så mycket omtalade ändamålets riktning
bör företagas.
De upplysningar, som jag nu ifrågasätter såsom nödvändiga prelimi¬
närer, böra kunna blifva tillgängliga under nästkommande riksdag.»
Torpens antal I de tabeller, som åtfölja Betänkande angående sättet och villkoren
och värde. för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning, af-
gifvet den 15 september 1874 af dåvarande expeditionschefen Albert
Anderson, angifves antalet effektiva nummer, tillhörande indelningsverket,
till 28,752, sålunda fördelade:
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
5
å rusthållskavalleriet........................................... 3,066
» rusthållsinfanteriet ............................................................... 2,569
» Jämtlands hästjägarkår ...................................................... 176
» roterade infanteriet............................................................... 17,740
» båtsmansrustningen............................................................... 1,817
d båtsmansroteringen, frälseroteringen inbegripen, ......... 3,384
Redan vid afgifvande af detta betänkande torde de torp, som voro
upplåtna till det indelta manskapet, icke hafva uppgått till fullt nämnda
antal — en del voro på annat sätt disponerade — och efter nämnda tid
har genom vakanssättningarna och tillåtelsen för rust- och rotehållare att
i stället för torp lämna manskapet kontant aflöning antalet betydligt ned¬
gått. För att erhålla upplysning, i hvilken omfattning detta ägt rum, och
tillika vinna den kännedom om torpens värde och äganderätten till de¬
samma, som utan tidsutdräkt kunde vinnas, anhöll utskottet hos Kungl.
Maj:t om föreskrift för länsstyrelserna att i berörda hänseende inkomma
med utredning. Hvad länsstyrelsernas med anledning häraf aflåtna skri¬
velser innehålla rörande ifrågavarande torps antal och värde vill utskottet
till en början i korthet återgifva:
Länsstyrelsen i Stockholms lån har öfverlämnat af kronofogdarne i
länets 6 fögderier upprättade förteckningar å torp, som för närvarande
innehafvas af i tjänst varande indelt manskap. Dessa äro till antalet 384,
däraf 158 dragontorp, 156 soldattorp och 20 båtmanstorp. Yärdet upp-
gifves å 256 af torpen till följande belopp:
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
1
|
200
|
1
|
830
|
3
|
300
|
4
|
850
|
1
|
400
|
18
|
900
|
6
|
500
|
1
|
950
|
1
|
540
|
1
|
980
|
8
|
600
|
64
|
1,000
|
2
|
650
|
1
|
1,050
|
11
|
700
|
4
|
1,100
|
1
|
750
|
1
|
1,150
|
18
|
800
|
1
|
1,180
|
6
Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 4) Utlåtande K:o 47
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
36
|
1,200
|
5
|
1,800
|
1
|
1,250
|
2
|
1,850
|
3
|
1,275
|
1
|
1,900
|
3
|
1,300
|
12
|
2,000
|
1
|
1,375
|
1
|
2,050
|
4
|
1,400
|
1
|
2,100
|
20
|
1,500
|
1
|
2,200
|
1
|
1,550
|
2
|
2,500
|
1
|
1,600
|
6
|
3,000
|
2
|
1,650
|
1
|
3,500
|
1
|
1,700
|
4
|
4,000
|
Då dessa värden sammanlagda utgöra ett belopp af 312,880 kronor,
blir medelvärdet å ifrågavarande torp 1,222 kronor 18 öre. Beträffande
öfriga 78 torp finnas värden ej uppgifna.
Länsstyrelsen i Uppsala lån meddelar, Datt enligt från kungl. Upp¬
lands regemente infordrad upplysning 469 soldater vid regementet äro
försedda med torp, bestående af stuga med täppa eller åker, hvilkas medel¬
värde ansetts kunna upptagas till 650 kronor, att det icke kunnat utrönas,
huru många torp som ingå i aflöning till det ännu i tjänst varande in¬
delta manskapet för de 279 inom länet förlagda rusthållarne vid kungl.
lifregementets dragoner samt att icke något af de åt indelt manskap upp¬
låtna torp har särskildt taxeringsvärde sig åsatt».
Länsstyrelsens i Södermanlands lån skrifvelse innehåller, att de till in¬
delt manskap inom länet anvisade »torp vid 1903 års slut uppgingo till
ett antal af 1,412. Men sedan vakanssatt rote, jämlikt nådiga kungörelsen
den 29 november 1901 befriats efter den 1 januari 1904 från de af
roteringsbesväret sig härledande förpliktelser, lärer ett mindre antal af
torpen, enligt hvad Konungens befallningshafvande försport, redan blifvit
försåldt, så att de i rotarnas ägo kvarblifna torpen numera till antalet
något nedgått. Beträffande torpens värde kan någon viss siffra helt natur¬
ligt icke angifvas, enär torpen sinsemellan äro väsentligen olika ej mindre
i afseende å ägovidden än äfven beträffande jordens godhet och åbyggna¬
dens beskaffenhet samt andra på torpens värde inverkande förhållanden;
och som dessa torp icke blifvit särskildt taxerade, kan icke heller fastig¬
hetstaxeringen gifva någon ledning för bedömande af torpens värde; men
den mening tillåter sig Konungens befallningshafvande emellertid uttala,
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
att ett medelstort torp, som innehåller omkring tre tunnland åkerjord, bör,
om åbyggnaden är i godt stånd, kunna anses äga ett värde af omkring
2,000 kronor, därvid i så fall 600 kronor beräknas för jorden, 900 kronor
för boningshuset och 500 kronor för uthusbyggnaderna.»
Länsstyrelsen i Östergötlands län tillkännagifver, att enligt de upplys¬
ningar, som under den för utredningen lämnade tiden kunnat vinnas, inom
länet för närvarande finnas 1,068 effektiva rusthåll och rotar, till hvilka
torpen innehafvas af indelt manskap, samt att dessa torp anses äga ett
värde af i afrundadt tal 1,962,000 kronor för såväl jord som åbyggnader.
Medeltalet för hvarje torp sålunda 1,837 kronor 8 öre.
Jönköpings lån. Af 1,779 i detta län befintliga knektetorp äro 595 x/3
sålda, däribland 1231/3 till husaren, grenadjären eller soldaten. Köpe¬
skillingarna för de till knektar sålda torp hafva växlat mellan 200 kronor
och 4,000 kronor. De 1,184 torp, som ännu ägas af rust- eller rote¬
hållare, upptagas till följande värden:
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
1
|
50
|
29
|
1,400
|
2
|
100
|
188
|
1,500
|
20
|
200
|
23
|
1,600
|
6
|
250
|
15
|
1,700
|
29
|
300
|
6
|
1,750
|
22
|
400
|
64
|
1,800
|
69
|
500
|
3
|
1,900
|
24
|
600
|
175
|
2,000
|
1
|
650
|
10
|
2,200
|
1
|
670
|
1
|
2,250
|
15
|
700
|
5
|
2,300
|
43
|
800
|
1
|
2,400
|
1
|
850
|
77
|
2,500
|
15
|
900
|
3
|
2,600
|
1
|
950
|
2
|
2,800
|
152
|
1,000
|
47
|
3,000
|
15
|
1,100
|
1
|
3,100
|
83
|
1,200
|
1
|
3,480
|
1
|
1,250
|
8
|
3,500
|
18
|
1,300
|
1
|
3,800
|
2
|
1,350
|
3
|
4,000
|
8
Andra Kammarans Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
Då sammanlagda värdet af de osålda torpen utgör 1,732,750 kronor,
blir medelvärdet af dessa torp 1,463 kronor 47 öre. Af samma torp
äro 835 fullständigt bebyggda för själfständigt jordbruk.
Länsstyrelsen i Kronobergs län meddelar, att antalet torplägenheter,
belägna inom länet, hvilka för närvarande af indelt manskap på lön in-
nehafvas, utgör
a) för Kronobergs regemente 204 med beräknadt medelvärde af om¬
kring 1,300 kronor,
b) för Kalmar regemente 88 med enahanda ungefärliga värde,
c) för Karlskrona grenadjärregemente 44 med beräknadt medelvärde
af omkring 900 kronor,
d) för Smålands husarregemente 17 med beräknadt medelvärde af
1,680 kronor och
e) för norra skånska infanteriregementet 3 med 1,200 kronors så¬
dant värde.
Till ytterligare upplysning om värdena å förevarande slag af lägen¬
heter har länsstyrelsen hänvisat till en för ändamålet upprättad förteck¬
ning å afsöndringar af knektetorp, hvarå under år 1900 fastställelse med¬
delats af länsstyrelsen, upptagande de betingade köpeskillingarna hvar för
sig. Enligt denna förteckning belöpte sig köpeskillingarna för 63 lägen¬
heter till lägst 400 kronor och högst 1,000 kronor, för 43 lägenheter till
lägst 1,100 kronor och högst 2,000 kronor och för 6 lägenheter till lägst
2,100 kronor och högst 2,500 kronor. Sammanlagda köpeskillingarna ut¬
gjorde 105,292 kronor 67 öre eller i medeltal för lägenhet 1,253 kronor
48 öre. Värdena å knektetorpen inom länet kunna eljest, enligt hvad
länsstyrelsen förmäler, växla från 200 kronor till 3,500 kronor.
I Kalmar län finnas för närvarande 230 lägenheter, hvilka innehafvas
af i krigstjänst varande indelt manskap; dessa lägenheter anses äga ett
sammanlagdt värde af i jämnadt tal 586,000 kronor eller i medeltal för
hvarje lägenhet 2,547 kronor 77 öre.
I Gottlands län hafva icke funnits några ryttare- eller soldattorp, utan
endast båtsmanstorp. Af dessa, som utgjort ett sammanlagdt antal af
260, återstå, sedan de flesta båtsmansrotarna blifvit vakanssatta, numera
endast 3, hvilkas saluvärde beräknats till 1,200 ä 1,500 kronor för
hvartdera.
Inom Blekinge län finnas icke heller några soldat- eller ryttaretorp.
Länets båtmanshåll uppgår däremot till 1,527 rusthåll och rotar, af hvilka
1,474 numera äro satta på ständig vakans, hvadan de effektiva numren
9
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande N:o 47.
utgöra endast 53. Dessa torde alla vara försedda med torp, ehuru i åt¬
skilliga legokontrakt finnes bestämdt, att båtsmannen tills vidare skulle åt-
nöjas med kontant godtgörelse i stället för torp. Vid syner å båtsmans-
torp hafva kostnaderna för uppförande af nya in- och uthus jämte stäng¬
sel plägat beräknas till 400 ä 600 kronor, och om värdet af husplan
och kåltäppa uppskattas till 100 kronor, skulle sålunda värdet af ett
båtsmanstorp inom länet belöpa sig till 500 å 700 kronor.
I Kristianstads län finnes för närvarande af indelt manskap endast
en, som innehar torp, nämligen en husar vid Skånska husarregementet.
Hans torp anses värdt 500 kronor.
I Malmöhus län finnas 36 effektiva soldattorp, 6 tillhörande södra
och 30 norra skånska infanteriregementet. Värdena å desamma uppgifvas
till följande belopp
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
1
|
50
|
7
|
875
|
1
|
100
|
2
|
1,200
|
1
|
200
|
1
|
1,400
|
1
|
250
|
2
|
1,500
|
2
|
400
|
1
|
1,600
|
3
|
500
|
1
|
2,000
|
9
|
600
|
1
|
2,500
|
2
|
675
|
1
|
3,000
|
Vid 4 af torpen — 1 värderadt till 50, 1 till 100, 1 till 200 och
1 till 1,200 kronor — är jorden ej upptagen till något värde. Sam¬
manlagda värdet, 31,675 kronor, och medelvärdet, 879 kronor 88 öre,
torde med hänsyn härtill böra något höjas.
Inom Hallands län finnes ej något åt indelt manskap anslaget torp.
I Göteborgs och Bohus län finnas för närvarande 522 lägenheter, hvilka
innehafvas af i krigstjänst varande indelt manskap, tillhörande fotfolket;
dessa lägenheter, med undantag af 2, rörande hvilka några värdeuppgifter
ej lämnats, upptagas till ett sammanlagdt värde af 663,850 kronor eller
i medeltal för hvarje lägenhet 1,276 kronor 63 öre. De särskilda torpens
värden angifvas till följande belopp.
Bih. till Biksd. Prof. 1904. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 45 Haft.
2
10 Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (Ko 4) Utlåtande N:o 47.
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
Antal torp.
|
Till ett värde af
kr.
|
1
|
100
|
20
|
860
|
29
|
1,600
|
1
|
300
|
31
|
900
|
9
|
1,700
|
1
|
350
|
118
|
1,000
|
13
|
1,800
|
1
|
400
|
8
|
1,100
|
39
|
2,000
|
8
|
500
|
50
|
1,200
|
1
|
2,200
|
11
|
600
|
1
|
1,250
|
3
|
2,500
|
15
|
700
|
13
|
1,300
|
7
|
3,000
|
44
|
800
|
10
|
1,400
|
4
|
3,500
|
3
|
850
|
74
|
1,500
|
4
|
4,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
5,000
|
Härvid är likväl att märka, att rörande ett fyrtiotal af dessa lägen¬
heter förekomma anteckningar, såsom att densamma saknar åbyggnader
eller är styckad, hvilka antyda, att lägenheten icke brukas af soldaten.
Älfsborgs län. Soldattorpens antal uppgifves till 1,854 med ett sam-
manlagdt värde af 2,157,010 kronor, motsvarande för hvarje torp ett me¬
delvärde af 1,163 kronor 43 öre. Härvidlag är dock att märka, att af
åtskilliga länsmäns uppgifter icke framgår, huruvida dessa afse endast de
torp, som innehafvas af i tjänst varande soldater, eller möjligen äfven andra.
Skulle det senare vara händelsen, bör gifvetvis minskning ske i ofvan-
berörda antal och totalvärde. I uppgiften från ett länsmansdistrikt före¬
kommer en mening af följande lydelse: »Dessutom finnas inom häradet
26 stycken båtsmanstorp, värda från 2,000 till 4,000 kronor stycket, hvartill
nästan alla inom häradet varande hemman hafva sina behöriga andelar,
men hvilka Konungens befallningshafvandes resolution icke tyckes åsyfta.»
Länsstyrelsen i Skaraborgs län öfverlämnar från fögderiförvaltningar
inom länet i ämnet infordrade utredningar, af hvilka framgår, att samman¬
lagda antalet lägenheter, som innehafvas af indelt manskap i tjänst, utgör
2,004 med ett värde af tillhopa omkring 3,332,350 kronor eller i medel¬
tal för hvarje torp närmast 1,163 kronor. Dessa lägenheter äro dels husar-
och dels soldattorp.
Länsstyrelsen i Värmlands län anför:
»Då roteringsbesväret först från och med ingången af år 1904 blifvit
fullt aflyftadt, må till en början anmärkas, att antalet af de rotar, som
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o d) Utlåtande N:o 47. 11
vid sammma tidpunkt vore inom länet till försvarsverket anvisade eller
indelta, utgjorde vid kungl. Värmlands regemente 1,062 och för den inom
länet belägna delen af kungl. lifregementet till fot ett antal af 143 eller
tillhopa 1,205 indelta rotar, af hvilka emellertid ett betydande antal af
olika anledningar under tidernas lopp antingen blifvit för vissa ändamål
indragna och anslagna eller ock på grund af försvarsverkets omorgani¬
sation satta på vakans. Med frånräkning af dessa rotar, för hvilka man¬
skapet sålunda redan för längre eller kortare tid sedan afgått, visar sig
alltså, att de vid 1904 års ingång ännu effektiva rotar och sålunda äfven
antalet tjänande soldater utgjort 758 stycken, däraf vid Värmlands rege¬
mente 687 samt vid Kristinehamns kompani af förberörda lifregemente
71 stycken. Härvid är dock att märka, dels att många af dessa soldater
på grund af 1892 års nådiga kungörelse om ändrade bestämmelser be¬
träffande soldatkontrakten vid indelta armén redan utbytt sina torp mot
kontant penningelön, dels ock att det sålunda angifna antalet effektiva
rotar i följd af indelningsverkets upphörande är underkastadt en fortgå¬
ende och ganska hastig minskning.
På grund af härhos bifogade upplysningar från vederbörande kom¬
panichefer har antalet af soldat bebodda torplägenheter under innevarande
mars månad utgjort, vid
Lifkompaniet............................................. 78
Grums kompani ....................................... 44
Alsters » 64
Älfdals » 60
Jösse » 68
Nordmarks kompani................................. 87
Näs » 46
Gillbergs » 40
samt vid Kristinehamns kompani......... 71
Summa 558 lägenheter.
Beträffande härefter värdet af ifrågavarande lägenheter måste det¬
samma gifvetvig ställa sig ganska växlande, allt efter deras beskaffenhet
till hus och jord, befintlig skogstillgång, belägenhet eller andra inverkande
omständigheter. I detta afseende kan från de hos länsstyrelsen hand¬
lagda afsöndringsärenden rörande samma lägenheter anföras, att medan
arealen vanligen växlat mellan 1 — 6 hektar, har densamma ofta varit
12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
betydligt större och någon gång nått upp till 11 å 12 och ända till 25
hektar med köpeskillingar, som varierat mellan 600 kronor intill 4,000
kronor. Beträffande dessa värden får Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i öfrigt hänvisa till de mera detaljerade upplysningar, som läm¬
nats i kompanichefernas förberörda uppgifter och hvaraf inhämtas, att
ungefärliga värdet för torpen angifvits vid:
Lifkompaniet
|
|
till .......
|
1,800
|
kronor i
|
medeltal
|
Grums kompani
|
» ......
|
1,580
|
»
|
|
Alsters
|
»
|
» ......
|
...... 600—1,600
|
|
»
|
Jösse
|
»
|
» ......
|
1,430
|
|
»
|
Nordmarks
|
»
|
» ......
|
1,819
|
|
|
Näs
|
»
|
» ......
|
1,136
|
»
|
»
|
Gillbergs
|
»
|
» ......
|
1,262
|
»
|
|
Kristinehamns
|
|
» ......
|
1,400
|
»
|
|
Länsstyrelsen i Örebro län meddelar, att sedan till följd af de under
de sistförflutna åren uppkomna talrika vakanserna en stor del torp redan
blifvit af rust- och rotehållarne försålda eller på annat håll disponerade,
de inom länet nu befintliga soldattorpen uppgå till 291 och husartorpen
till omkring 200, äfvensom att soldattorpens medelvärde kan beräknas till
1,004 kronor och husartorpens till 1,007 kr.
Enligt meddelande från länsstyrelsen i Vestmanlands län finnas inom
samma län 956 lägenheter, som innehafvas af indelt manskap (soldater);
dessa lägenheter, som växla betydligt i värde — från 125 kronor till
4,000 kronor för torp med åbyggnader — ha ett sammanlagdt värde af
1,086,135 kronor, motsvarande för hvarje torp ett medelvärde af 1,136
kronor 12 öre.
Inom Kopparbergs län finnas endast 8 soldattorp, som innehafvas af
i tjänst varande indelt manskap. Af dessa lärer ett ej blifva till salu, ett
är af soldaten förvärfvadt; de öfriga 6 hafva ett sammanlagdt värde af
7,600 kronor eller i medeltal 1,266 kronor 67 öre.
Länsstyrelsen i Gäfleborgs lön meddelar: »att sådana fasta soldattorp,
som i den hos Riksdagen väckta motionen i frågan synas vara afsedda,
icke förekomma inom Gäfleborgs län. Vid rekrytering inom detta län
pläga i legokontrakten intagas bestämmelser om att den till soldaten upp¬
låtna torplägenheten får efter viss uti kontraktet angifven tjänstetid af
honom och hans hustru innehafvas i deras lifstid. Till följd häraf före¬
komma ofta samtidigt inom en och samma rote flera soldattorp, hvilka
Andra Kammarens Tillf Ulliga Utskotts (N;o 4) Utlåtande N;o 47. 13
först vid hvarje innehafvares och hans hustrus död återfalla till rote-
hållarne. Enär upplåtelserna sålunda afse allenast nyttjanderätt, tillkommer
eganderätten till lägenheterna rotehållarne, hvilka sig emellan trätfat
öfverenskommelse om från hvilket hemmans jord lägenheten skall upp¬
låtas. Någon upplysning rörande nuvarande torplägenheters antal eller
värden finnes icke för Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillgänglig, då
härstädes icke finnes någon förteckning å densamma eller andra anteck¬
ningar därom. I allmänhet lära ifrågavarande lägenheter, så länge sol¬
daten är i tjänst, ej heller vara åsätta särskilda taxeringsvärden, hvilket
däremot plägar vara fallet efter soldatens afgång ur tjänsten.»
Länsstyrelsen i Västernorrlands lån meddelar, att de torp, som inne-
hafvas af i tjänst varande indelt manskap (båtsmän), för närvarande inom
länet uppgå till 12; af dessa är ett taxeringsvärderadt till 800 kronor,
för de öfriga finnas några värden icke angifna. Vid länsstyrelsens skrif¬
velse äro fogade transsumt af gällande båtsmanskontrakt, hvilka samtliga,
om båtsmannen tjänar ut sin tjänstetid, vanligen 25 år, tillförsäkra ho¬
nom och hans hustru att under sin lifstid få besitta torpet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län tillkännagifver, att för det indelta man¬
skapet inom länet torp icke varit anslagna.
Västerbottens län. Sammanlagda värdet af de inom länet befintliga
839 soldat- och båtsmanstorp, som innehafvas af i tjänst varande man¬
skap, svnes ligga mellan 230,000 och 250,000 kronor. Medelvärdet skulle
alltså ligga mellan 675 och 740 kronor.
Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelar, att sådana torplägenheter,
som i förevarande motion afses, inom länet finnas till ett antal af 183,
hvilkas värde i medeltal utgör omkring 1,112 kronor, växlande för de
särskilda torpen från 500 kronor till 2,500 kronor.
De sålunda inkomna meddelandena gifva vid handen, att för när¬
varande finnas inom landet omkring 12,000 torp, som innehafvas af i
tjänst varande indelt manskap, äfvensom att dessa torps sammanlagda
värde torde belöpa sig till omkring 17,000,000 kronor.
I fråga om äganderätten till dessa torp anföra de flesta länsstyrelser, Äganderätten
att denna otvifvelaktigt torde tillkomma vederbörande rust- och rote- tM tori>en-
hållare. Hvarjemte en länsstyrelse framhållit, att denna fråga på före¬
kommen anledning varit föremål för utredning hos vederbörande myndig¬
heter, därvid, på sätt inhämtas af arméförvaltningens och kammarkollegii
kungörelse den 12 maj 1898 (Bih. till Sv. Förf.-Saml. n:o 41) erinrats,
bland annat, att som torpen i de allra flesta fall blifvit af rote- och rust-
14 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande N:o 47.
hållande själfva anskaffade, utan att någonsin blifvit på statsverket öfver-
låtna, desamma måste anses såsom rotehållarnes tillhörighet, hvaraf fram-
ginge att, där torp befunnits icke vidare vara för sitt ursprungliga ända¬
mål behöflig!, rust- och rotehållarne vore utan vidare berättigade att öfver
desamma liksom öfver annan sin fasta egendom lagligen förfoga.
Länsstyrelsen i Södermanlands län påpekar, »att äganderätten till
byggnaderna icke sammanfaller med äganderätten till jorden, utan att
byggnaderna och jorden ägas af skilda personer. Byggnaderna tillhöra
obestridligen rotehållarna hvar i förhållande till den andel de äga i
roten och efter hvilken andel de också bekostat byggnadernas upp¬
förande. Men torpjorden däremot torde, om den är belägen inom rotens
område och annat förhållande icke visas, tillhöra ägaren af det hemman
eller lägenhet, å hvars mark torpet är beläget. Och beträffande torp,
som ligger utom rotens område och som här i länet torde uppgå till
omkring ett hundratal, synes äganderätten vara beroende af frågan, huru¬
vida vid torpets bildande vederlag gifvits för torpjorden eller icke».
Länsstyrelsen i Östergötlands län meddelar, att af de inom länet
belägna torp af ifrågavarande slag 11 med ett värde af 16,200 kronor
äro belägna på kronojord, ett tillhör riddarhuset och 44, värderade till
82,400 kronor, äro belägna å fideikommissegendomar.
Länsstyrelsen i Kronobergs län yttrar i nu förevarande hänseende:
»Hvad angår äganderätten till de ännu på lön upplåtna knektetorpen är
densamma mellan vederbörande roteintressenter ordnad på mångfaldigt
olika sätt. Enligt hvad af ansökningar om afsöndringsfastställelser kunnat
i detta afseende inhämtas, förekommer, att antingen ägas både jord och
åbyggnader af samtliga roteintressenter i förhållande till deras inbördes
roteringsskyldighet, eller äger stamroten ensam jorden och utroten ensam
åbyggnaderna, vanligen endast två, nämligen boningshus och ladugård,
eller endast endera af dem, i hvilket fall utroten i regeln förbundit sig
att till stamroten utgifva planpenningar.»
I afseende å jorden till de 3 inom Gottlands län befintliga är att
märka, att endast nyttjanderätten därtill är upplåten åt rotarna, som
därför betala afgäld till jordens ägare.
Af de inom Malmöhus län befintliga knektetorp ligger en del å egen¬
domar af fideikommissnatur.
Från Älfsborgs län föreligga uppgifter från samtliga länsmän. Af
dessa uppger en, att för samtliga torpen, 52 till antalet, jorden äges af
stamroten och åbyggnaderna af stam rote och utrote gemensamt. En annan
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47. 15
meddelar, att samtliga torpen i distriktet, till antalet 180, äro belägna å
kronoallmänning. En tredje tillkännager, att af de 85 torpen inom di¬
striktet 55 äro belägna å kronoallmänning och BO å rotens mark. En
fjärde, inom hvars distrikt antalet torp är 99, skrifver: »Rotehållarna ge¬
mensamt för hvarje rote måste upptagas såsom ägare, enär utredning om
äganderätten dem emellan icke är utredd, men rättegångar vid hvarje
ting förekomma därom.» En femte, inom hvars distrikt finnas effektiva
torp yttrar: »Hvad beträffar äganderätten till torpen i fråga gäller här
såsom allmän regel, att jorden tillsläppts af stamroteheinmanet utan er¬
sättning eller planpenningar från utrotehemmanen, hvaremot de sistnämnda
äga del uti torpens åbyggnader och hägnader, proportionsvis efter rote-
ringen.» Eu sjätte meddelar, att af de 75 torpen inom hans distrikt 3
ligga å enskild mark, 3 till hälften å enskild mark och till hälften å
kronoallmänning samt de öfriga torpen helt och hållet å kronoallmänning.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län yttrar, »att äganderätten till jorden i
allmänhet torde sammanfalla med äganderätten till de hemman eller hem-
mansdelar, hvarifrån jorden till torpen upplåtits, en regel, som i månget
fall måste modifieras såsom af förvaltningen i Sköfde fögderi antydts,
hvaremot rätten till åbyggnaderna å lägenheterna torde tillkomma rust-
och rotehållarne efter deras andel i rustningen och roteringen.» Fögderi¬
förvaltningens i Sköfde fögderi yttrande härutinnan är af följande lydelse:
»Som emellertid ett stort antal torp ursprungligen anlagts å kronojord
eller allmänningar, synes nuvarande hemmansinnehafvares äganderätt i
många fall kunna vara omtvistlig. I de flesta fall, där torpet är beläget
å stamrotens nuvarande ägoområde, anser den sig såsom ägare utan att vilja
tillerkänna utroten eller den så kallade hjälproten någon andel i ägande¬
rätten. Därest rotehållet består af två särskilda hemman, utgöras i de
flesta fall af det ena så kallade planpenningar till det andra hemmanet,
hvaraf synes framgå, att torpet är beläget på och tillhör endast det ena
af de hemman, hvaraf rotehållet är sammansatt. Till några rusthåll äro
särskilda kronolägenheter anslagna till plats för ryttareboställe. Sålunda
kan påpekas, att soldattorpen under Tibro Skattegården, Segerstad Boss¬
gården och Ibidem Påfvagården ännu äro kronoägendomar under enskild
disposition, hvaremot soldattorpet till Segerstad Bjerragården, som utlagts
å kronolägenhet, numera är skatteköpt. Jämväl kan erinras, att soldat¬
boställen anlagts å några komministerboställen, likasom ock att dylika
torp äro belägna å kronodoinäner.»
16
Utskottets
yttrande.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 47.
De handlingar, af hvilka förestående utgör en kort sammanfattning
och hvilka delvis innehålla synnerligen detaljerade upplysningar i ämnet,
har utskottet öfverlämnat till Riksdagens arkiv.
Den utredning, hvarom motionären hemställt, borde enligt motionen
vara preliminär och afse endast de angelägnaste uppgifterna angående de
till indelt manskap anslagna lägenheterna, nämligen beträffande antal och
värde samt äganderätten till desamma. De uppgifter utskottet inhämtat
synas, om än i viss mån ofullständiga, dock innehålla så mycken utred¬
ning, att de torde kunna läggas till grund vare sig för begäran om en
närmare detaljundersökning eller eventuellt för förslag att genom statens
åtgärd sätta det indelta manskapet i stånd att vid afgång ur krigstjänsten
tillösa sig innehafda torp. Vid sådant förhållande hemställer utskottet,
att ifrågavarande motion icke måtte till någon
Andra Kammarens vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 april 1904.
På utskottets vägnar:
GUSTAF W. ROOS.
CENLRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 04.