Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
1
N:o 45.
Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1904, kl. 11,30 f. m.
Utlåtande, i anledning af en inom Riksdagen väckt motion om be¬
redande åt riksgäldskontor et af kassareserver i utlandet.
(R. A.)
I en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 46) har
herr V. L. Moll hemställt, att Riksdagen ville besluta ett så lydande
tillägg till 50 § i reglementet för riksgäldskontoret:
För vidmakthållande af tillräckliga kassareserver i utlandet äger
riksgäldskontoret att genom försäljning af statsobligationer till erforderligt
belopp upplåna högst 15,000,000 kronor, börande de medel, som för sådant
ändamål blifvit anskaffade, vara placerade antingen i utländska statsobliga¬
tioner eller hos utländska banker och bankirer. Därest fullmäktige finna
nödigt att, för fullgörande af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
eller för annat tillfälligt ändamål, till landet indraga någon del af dessa
medel, bör hvad sålunda indragits ånyo placeras i utlandet, så snart för¬
hållandena sådant medgifva.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Såsom af årsredogörelserna för riksgäldskontorets ställning framgår,
har kontoret under de senaste åren haft betydande kassareserver stående
hos utländska banker och bankirer. Vidmakthållandet af dylika reserver
är af stor betydelse ej blott för kontoret själft utan för den allmänna
finansiella ställningen i riket.
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft. (N:o 45). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
Under brydsamma finansiella förhållanden, exempelvis under en pen¬
ningkris, skulle kontoret med dylika reserver till hands, utan att behöfva
anlita en redan förut ansträngd penningmarknad, kunna fullgöra sina egna
utländska annuitetslikvider, hvarjämte kontoret kunde i fall af nöd genom
att ställa större eller mindre del af sina utländska behållningar till riks¬
bankens förfogande underlätta bankens bemödanden att lindra krisens
verkningar.
Af än större betydelse skulle emellertid fördelen af tillräckliga kassa¬
reserver i utlandet vara, därest utbetalning ifrågakomme af de enligt 25
och 26 §§ i reglementet för riksgäldskontoret på kontoret anvisade kre-
ditivsummorna.
Till bestridande af utbetalningar af kreditiven skola enligt 27 § i
reglementet verkets disponibla tillgångar begagnas och, i fall dessa icke
äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upp-
lånas mot kontorets obligationer.
Sådana förhållanden kunna emellertid tänkas inträda, att kreditiv-
summornas anskaffande skulle möta stora svårigheter, därest ej lämpliga
anordningar äro på förhand träffade. Hvad särskildt angår det s. k. stora
kreditivet, äro, så länge dylika anordningar saknas, svårigheter vid dess
eventuellt inträffande användning icke blott någonting, som möjligen kan
inträffa, utan någonting, som ovillkorligen kommer att inträffa. Under
förhållanden, sådana som förutsättas för anlitande af nämnda kreditiv,
kommer den inhemska penningmarknaden alltid att befinna sig i ett till¬
stånd af stark spänning. Om riksgäldskontoret då ägde till sitt förfogande
erforderliga reserver i utlandet, kunde kontoret genom att ställa dessa
medel till riksbankens disposition lindra den rådande spänningen, i stället
för att kontoret, i saknad af tillräckliga utländska tillgodohafvanden,
skulle nödgas antingen att ur den inhemska penningmarknaden indraga
eventuellt därstädes placerade medel, hvarigenom spänningen blefve ytter¬
ligare tillspetsad, eller ock att försälja obligationer, hvilka endast med
svårighet och i hvarje fall blott på mycket betungande villkor skulle
kunna ske.
Möjligheten för riksgäldskontoret att under de senaste åren hålla så
betydande belopp stående i utlandet har i hufvudsaklig mån vant bero¬
ende därpå, att så stora belopp innestått hos riksgäldskontoret till för¬
valtning för statskontorets räkning.
Följande siffror visa dels hos riksgäldskontoret för statskontorets
räkning innestående medel, dels riksgäldskontorets utländska kassareserver
(fordran hos utländska banker och bankirer m. m.) vid slutet af föl¬
jande år:
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
3
Statskontorets medel: Utländska kassnreserver:
1895
|
kronor
|
5,600,000.
|
kronor
|
2,513,000.
|
1896
|
»
|
16,400,000.
|
|
2,062,000.
|
1897
|
»
|
30,000,000.
|
|
8,177,000.
|
1898
|
»
|
43,000,000.
|
»
|
6,795,000.
|
1899
|
»
|
50,000,000.
|
»
|
19,110,000.
|
1900
|
»
|
45,000,000.
|
»
|
26,159,000.
|
1901
|
»
|
26,000,000.
|
»
|
24,226,000.
|
1902
|
»
|
17,000,000.
|
»
|
19,624,000.
|
1903
|
»
|
—
|
»
|
14,132,000.
|
De störa statsöfverskottens tid torde för denna gång kunna anses
vara förbi. Om öfverskotten förvandlas i brist och riksgäldskontoret, i
stället för att af statskontoret mottaga medel till förvaltning, nödgades att,
såsom före den nu ändade öfverskottsperioden ofta skett, förskjuta stats¬
kontoret medel, kunde det för riksgäldskontoret bli omöjligt att hos ut¬
ländska banker och bankirer bibehålla stående afsevärda belopp.
Till förekommande af häraf uppstående olägenheter, hvilka kunna
blifva af olycksdiger betydelse, torde icke gifvas mer än en utväg: med¬
delande åt riksgäldskontoret af rätt att för vidmakthållande af tillräck¬
liga utländska kassareserver upplåna erforderliga medel mot kontorets
obligationer. Beloppet af nämnda medel torde lämpligen kunna fastställas
till högst 15,000,000 kronor.
Då förstklassiga utländska statsobligationer såsom kassareserv äro i
det närmaste likställda med fordringar hos banker och bankirer, torde
riksgäldskontoret böra vara berättigadt att placera en del af ifrågavarande
medel i dylika statsobligationer.
Om riksgäldskontoret af den allmänna finansiella ställningen i landet
funne sig manadt att tillfälligtvis indraga någon del af sina utländska
behållningar, bör gifvetvis hvad sålunda indragits snarast möjligt åter till
utlandet öfverföras.»
I anledning af denna till statsutskottet remitterade motion hafva
fullmäktige i riksgäldskontoret, på framställd begäran, den 25 näst-
lidne februari till utskottet afgifvit yttrande och häruti anfört följande:
»I motionen har omförmälts, hurusom riksgäldskontoret under de
senaste åren haft afsevärda belopp stående i utlandet hos banker och
bankirhus eller placerade i utländska statspapper, och har motionären på¬
pekat, att detta i hufvudsaklig mån möjliggjorts därigenom, att under
dessa år mycket betydande summor, utgörande uppkomna öfverskott å
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
statsregleringarna, varit af statskontoret öfverlämnade till riksgäldskonto-
rets förvaltning. Vidmakthållandet af dylika reserver i utlandet vore, på
sätt motionären närmare utvecklat, af stor betydelse ej blott för riks-
gäldskontoret själft, utan äfven för den allmänna finansiella ställningen i
landet.
Särskildt för det fall att utbetalning af de å riksgäldskontoret an¬
visade kreditivsummor skulle ifrågakomma, måste det, såsom motionären
framhållit, anses vara af största betydelse att tillräckliga kassareserver i
utlandet förefinnas. För bestridande af dylika utbetalningar skola, enligt
föreskrift i riksgäldskontorets reglemente, kontorets disponibla tillgångar
begagnas och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga
medlen af riksgäldskontoret upplånas. Men vid de tillfällen, då lyftning
af kreditiven ifrågakommer, torde ställningen ofta nog vara sådan, att
riksgäldskontoret icke kan utan att hårdt anstränga den inhemska penninge-
marknaden därifrån draga de tillgångar, kontoret kan hafva innestående i
riksbanken eller placerade hos enskilda bankinrättningar inom landet, och
under sådana tider torde jämväl en upplåning i utlandet vara förenad
med svårigheter och kanske endast på mycket betungande villkor kunna
verkställas.
Med hänsyn till ofvan berörda förhållanden har det under de senast
förgångna åren för fullmäktige kännts såsom en stor trygghet att hafva
till sitt förfogande medel, hvarmed hastigt påkommande anspråk på riks¬
gäldskontoret kunde utan svårighet och utan olägenhet för den inhemska
penningemarknaden mötas. De utländska valutor och därmed likställda
tillgångar (utländska statsobligationer och skattkammarväxlar), som ännu
för riksgäldskontoret återstå, sedan de från statskontoret hit aflämnade
öfverskottsmedlen blifvit återlevererade, måste emellertid, i den mån å riks¬
gäldskontoret anvisade statsanslag rekvireras, tagas i anspråk för detta
ändamål och torde sålunda snart nog blifva i det närmaste uttömda. Vid
detta förhållande måste det synas fullmäktige i hög grad önskvärdt, om,
på sätt med förevarande motion afses, bemyndigande lämnades fullmäktige
att genom upplåning anskaffa medel för beredande åt riksgäldskontoret af
tillräckliga kassareserver i utlandet. Beträffande dessa reservers storlek
anse fullmäktige, lika med motionären, att beloppet lämpligen kan be¬
gränsas till 15,000,000 kronor.
De medel, som för ifrågavarande ändamål anskaffas, torde böra på
kortare tider insättas hos utländska banker och bankirhus eller placeras i
främmande staters skuldförbindelser (obligationer och skattkammarväxlar).
Den ränteinkomst, som genom sådan placering kan beredas och som enligt
gällande bestämmelser skall af riksgäldskontoret redovisas till statskontoret,
Statsutskottets Utlåtande N:o 45.
5
torde i ej oväsentlig man ersätta den ränteutgift, som genom medlens upp¬
låning förorsakas.
Enligt fullmäktiges mening böra ifrågavarande kassareserver, för att
det viktiga ändamålet med desamma skall kunna vinnas, icke anlitas annat
än vid verkligt behof och då det för uppfyllande af riksgäldskontorets
åligganden befinnes nödigt. Denna grundsats beträffande medlens använd-1
ning synes fullmäktige redan följa af deras benämning af kassareserv, och
då det jämväl synes ligga i sakens natur att, om dessa medel helt eller
delvis måste tagas i anspråk, de böra Så snart förhållandena det medgifva
ersättas genom placering i utlandet af motsvarande belopp, anse fullmäk¬
tige den senare delen af det i motionen föreslagna reglementsstadgandet
vara öfverflödig och böra utgå.»
På grund af hvad i denna fråga sålunda blifvit anfördt, får ut¬
skottet, i väsentlig öfverensstämmelse med hvad fullmäktige tillstyrkt,
hemställa,
att Riksdagen, i anledning af herr Molls föreva¬
rande motion, må bemyndiga fullmäktige i riksgälds-
kontoret att, för beredande åt riksgäldskontoret af till¬
räckliga kassareserver i utlandet, genom försäljning af
statsobligationer till erforderligt belopp upplåna intill
15,000,000 kronor, börande de medel, som för berörda
ändamål blifvit anskaffade, i regel hållas innestående
hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.
Stockholm den 11 mars 1904.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.