Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
1
N;o 41.
Ant till Eiksd. kansli den 26 februari 1904, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om inrättande af nya tjänster vid statens
järnvägar. (R. A.)
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.
Maj:t under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen medgifva, att i
staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar måtte,
med uteslutande ur samma stat af arfvode till en stationsinspektor å
andra klassens station, uppföras arfvoden till följande nya tjänstemän
vid distrikten, nämligen: en baningenjör, en stationsinpektor å första
klassens station, två stationsinspektorer å tredje klassens stationer, en
underinspektör och tre expeditionsföreståndare å första klassens station.
Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för den 12 nästlidne januari har föredragande departements¬
chefen anfört följande:
»I underdånig skrifvelse den 18 november 1903 har järnvägssty¬
relsen gjort hemställan om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition
rörande inrättande af följande nya tjänstebefattningar med fast arfvode
vid statens järnvägar, nämligen: en baningenjörsbefattning, en stations-
inspektorsbefattning å första klassens station, två stationsinspektors-
befattningar å tredje klassens stationer samt en underinspektörs- och
tre expeditionsföreståndarebefattningar å första klassens station.
Hvad först angår den föreslagna baningenjörsbefattningen, är den¬
samma afsedd för den nya statsbanedelen Uddevalla—Skee.
I anledning häraf tillåter jag mig erinra, hurusom styrelsen i under-
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:o 41.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
dårlig skrifvelse den 25 oktober 1900, däri styrelsen hemställde om
inrättande, bland annat, af åtskilliga nya baningenjörstjänster, anmälde
att, då den under byggnad varande linjen Göteborg—Skee beräknats
komma att utgöra 169 kilometer, äfven för denna linje skulle erfordras
en baningenjör; men ansåg styrelsen att, som linjen icke vore beräknad
att blifva färdig förr än om några år, framställning för det dåvarande
icke behöfde göras om upptagande i staten af denne befattningshafvare.
I sin förstberörda underdåniga skrifvelse af den 18 november 1903
har järnvägsstyrelsen nu framhållit att, sedan arbetena å den öfre delen
af linjen Göteborg—Skee eller sträckan mellan Uddevalla och Skee så
framskridit, att denna bansträcka beräknades komma att öppnas för
allmän trafik under december månad år 1903, erfordrades lör utöfvande
af banbefälet å denna sträcka en ny baningenjör, enär med hänsyn till
såväl denna bansträckas afskildhet från det öfriga statsbanenätet som
dess längd, omkring 85 km., densamma icke lämpligen kunde förläggas
till annan bansektion. På sätt framginge af styrelsens nyssberörda
underdåniga skrifvelse den 25 oktober 1900, vore det emellertid sty¬
relsens af sikt att, efter fullbordandet af återstående delen af beslutade
statsbanebyggnader genom Bohuslän eller sträckan Uddevalla—Göteborg
(Olskroken), förlägga äfven denna sträcka under ifrågavarande tjänste¬
mans banbefäl, hvarigenom den nya bansektionen skulle från 85 km.
utsträckas att omfatta 169 km.
Sedan bansträckan mellan Uddevalla och Skee den 16 december 1903
upplåtits för allmän trafik och då den ifrågasatta nya befattningen synes
vara för järnvägsförvaltningens behöriga skötande erforderlig, torde det
icke böra längre anstå med tillsättande af densamma, hvarför jag för
min del anser mig kunna tillstyrka järnvägsstyrelsens hemställan om
inrättande af en ny baningenjörstjänst.
Den föreslagna nya stationsinspektor sbefattning en å första klassens
station samt underinspektörsbef attningen och de tre expeditionsföreständare-
befattningarna äro samtliga afsedda för Norrköpings station, hvilken
enligt styrelsens förslag skulle uppflyttas från andra till första klassen.
I anledning af styrelsens framställning i denna del anser jag mig
böra erinra, att före 1897 års lönereglering stationerna icke voro i
aflöningsreglementet uppdelade i bestämda klasser, ehuru i praktiken
en sådan uppdelning åtminstone i viss mån gjort sig gällande. Järn¬
vägsstyrelsen ifrågasatte emellertid i sin underdåniga skrifvelse den 26
november 1892, att stationerna måtte indelas i dylika klasser i för¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
o
hållande till hvarje stations vikt och betydelse med afseende på såväl
trafik och inkomster som underlydande personal. Denna tanke upptogs
af 1893 års järnvägskommitté; och vid löneregleringen år 1897 bestäm¬
des i enlighet med kommitténs förslag, att stationerna skulle indelas i
sju klasser, af Indika fem skulle förestås af tjänstemän, stationsinspek-
torer, och två af betjänte, stationsmästare, samt att stationsinspekto-
rerna i de tre högsta klasserna skulle aflönas medelst fast arfvode och
antalet i hvarje af dessa klasser alltså fastställas af Kungl. Maj:t och
Riksdagen gemensamt.
Till följd af Kungl. Maj:ts nådiga bref den 17 december 1897 an¬
gående bestämmelser med afseende å öfvergången till ny stat för per¬
sonalen vid statens järnvägar voro Stockholms central, Stockholms norra,
Stockholms södra, Göteborgs och Malmö stationer att hänföra till första
klassens stationer samt stationerna Norrköping, Lund, Uppsala, Örebro,
Nässjö, Linköping, Katrineholm, Jönköping, Hallsberg, Eslöf, Luleå,
Sundsvall, Östersund, Karlstad, Falköping-Ranten, Hässleholm och Lilje¬
holmen till andra klassens stationer. Till tredje klassen hänfördes 30
stationer. Sedermera hafva, efter framställning till 1901 års Riksdag,
andra klassens stationer ökats med sexton och tredje klassens med två
samt, med 1903 års Riksdags bifall, tredje klassen med ytterligare två
stationer, så att för närvarande antalet stationer är 5 i första, 33 i andra
och 34 i tredje klassen.
I sin förberörda underdåniga skrifvelse den 25 oktober 1900, däri
järnvägsstyrelsen äfven gjorde den framställning, som föranledde 1901
års ökning af andra och tredje klassens stationer, framhöll styrelsen,
hurusom den fördelning af stationer, som år 1897 skett, väsentligen
syntes hafva grundat sig på beräkningar rörande trafikförhållandena
vid samma stationer, hvilka af styrelsen verkställts för år 1894, eller
året före det, då kommitténs betänkande afgafs. Vidare anförde sty¬
relsen, att det vore gifvet, att den högst afsevärda ökning i trafik,
inkomster och personal, som ägt rum vid statens järnvägar sedan år
1894, i särskildt anmärkningsvärd grad framträdt vid de största statio¬
nerna. Ehuru emellertid af omfattande beräkningar, som, med ledning
af dåmera tillgängliga uppgifter för år 1899 af styrelsen verkställts i
fråga om samtliga stationer vid statens järnvägar, framgått, att äfven
Norrköpiugs station intoge en afsevärdt högre ståndpunkt än de till
andra klassen i öfrigt hänförda stationerna och i flera afseenden vore
jämförlig med dem i första klassen, hade styrelsen likväl ansett sig
icke böra då föreslå denna station till uppflyttning i första klassen, utan
trott, att frågan därom ännu kunde anstå ett eller annat år — detta
4
Statsutskottets Utlåtande N:o ål.
särskilt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t så nyligen som vid fast¬
ställandet af arfvodesstaten för år 1900 medgifvit, att ytterligare tre
förste stationsskrifvare finge vid stationen anställas, hvarigenom antalet
dylika tjänstemän därstädes nu uppginge till fem.
I sin förstberörda underdåniga skrifvelse den 18 november 1903
meddelar nu järnvägsstyrelsen, att trafikförhållandena vid Norrköpings
station utvecklat sig på ett sådant sätt, att styrelsen funne tiden vara
inne att föreslå Norrköping att inordnas bland första klassens stationer,
till hvilka hittills endast räknats Stockholms centralstation, Stockholms
norra och södra stationer samt liufvudstationerna i Göteborg och Malmö.
Till belysande af trafikförhållandenas utveckling vid Norrköpings
station äfvensom deras relation till samma förhållanden såväl å de nu¬
varande första klassens stationer som å de andra klassens stationer,
hvilka förete de största trafiksiffrorna och sålunda stå närmast Norr¬
köping i afseende å trafikens omfattning, har styrelsen åberopat de bland
längre fram återgifna tablåer med A. och B. utmärkta,0) hvilka omfatta,
den första antalet resande, ton gods, inkomster och personal vid Norr¬
köping under ett hvart af åren 1892—1902, samt de båda andra antal
resande, ton gods etc. under 1902 vid dels första klassens, dels några
af de största af andra klassens stationer.
Af dessa tablåer anser styrelsen visserligen framgå, å ena sidan,
att Norrköpings station icke fullt uppnådde de trafiksiffror, som före¬
teddes af Stockholms central och norra stationer (hvilka i statistiskt
hänseende vore sammanslagna) samt hufvudstationerna i Göteborg och
Malmö, men att stationen i fråga, å andra sidan, afgjordt och på ett
mycket väsentligt sätt i afseende å trafikens omfattning öfverginge
såväl den till första klassen hänförda Stockholms södra station som de
angifna, till andra klassen hörande stationerna.
I sammanhang härmed har styrelsen emellertid ansett sig böra fram¬
hålla, att någon sänkning af Stockholms södra station till lägre klass
icke borde, vidtagas med hänsyn ej mindre till de i allt fall afsevärda
och säkerligen än vidare stigande trafiksiffrorna vid stationen i fråga
än ock därtill, att en dylik ingripande anordning icke syntes vara till¬
rådlig, innan stationsförhållandena i Stockholm blifvit slutligt ordnade.
Af nådigt bifall till styrelsens förslag om uppfattande af Norr¬
köpings station till första klassen skulle — fortsätter styrelsen — följa,
att vid Norrköpings station borde inrättas expeditionsföreståndare- och
underinspektorsbefättningar efter samma grunder, som följts i afseende
å öfriga första klassens stationer.
*) Dessa tablaer äro intagna i detta betänkande efter departementschefens yttrande.
Stutsutshottets Utlutande N:o 41.
o
Härvid tillåter jag mig bifoga den upplysningen, att vid Stockholms
centralstation äro anställde en underinspektör för den s. k. yttertjänst-
göringen och fyra expeditionsföreståndai-e (afgående ilgods, ankommande
ilgods, biljettförsäljning och efterkraf), vid hvardera af Malmö och
Göteborgs stationer en underinspektör och fyra expeditionsföreståndare
(afgående fraktgods, ankommande fraktgods, ilgods och biljettförsälj¬
ning) samt vid hvardera af Stockholms norra och södra stationer en
underinspektör och två expeditionsföreståndare (afgående gods och an¬
kommande gods).
Styrelsen har nu emellertid förklarat sig anse att, då Norrköping
icke ännu kunde i alla afseenden fullt likställas med flertalet af öfråga
första klassens stationer, någon modifikation i afseende å antalet af
dylika befattningar borde vidtagas. Särskildt hade styrelsen ansett
att, då ilgodstrafiken vid Norrköping icke vore af samma omfattning
som vare sig å Stockholms central eller Malmö och Göteborgs stationer,
en expeditionsföreståndarebefattning- för ilgodsexpeditionen i Norrköping
icke ännu vore erforderlig.
Styrelsen har i afseende därå erinrat, dels därom att en dylik
befattning för den jämförelsevis obetydliga ilgodsexpeditionen å Stock¬
holms södra station icke blifvit inrättad, dels ock därom att en expe-
ditionsföreståndarebefattning å ilgodsexpeditionen vid Malmö inrättats
först med ingången af år 1902, ehuru Malmö station alltid varit hän¬
förd till första klassen.
Beträffande däremot expeditionerna för afgående och ankommande
fraktgods, så vore dessa båda af den betydenhet, att de syntes sty¬
relsen böra förses med föreståndare af nu ifrågavarande grad och af¬
löning. I detta hänseende har styrelsen hänvisat till tablå C,°) utvi¬
sande antalet ton gods af olika slag, som under år 1902 afgått från
och ankommit till, å ena sidan, Norrköpings och, å andra sidan, Stock¬
holms central och norra stationer, Stockholms södra station, Göteborgs,
Malmö, Sundsvalls, Örebro, Uppsala, Jönköpings och Lunds stationer.
Äfven i fråga om persontrafiken intoge, efter hvad styrelsen vidare
anför, Norrköping en så framskjuten plats, att styrelsen funne sig böra
hemställa om inrättandet af eu expeditionsföreståndarebefattning å
biljettexpeditionen därstädes. Styrelsen har i afseende därå hänvisat
till siffrorna i tablå D,°°) som omfattade dels antal försålda person¬
biljetter, dels inkomst af persontrafik under år 1902 vid enhvar af före-
nämnda första och andra klassens stationer.
*) Se sid. 182 och 183 i statsrådsprotokollet.
**) Se sid. 184 i statsrådsprotokollet.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
Slutligen liar styrelsen, med hänsyn såväl till den afsevärda per¬
sonaluppsättning, som funnes å stationen, som ock till angelägenheten
af att hafva fullt kvalificerad! befäl för att dels biträda station sinspek-
toren vid den dagliga tillsynen öfver det vidsträckta bangårdsområdet
på platsen, dels vid förfall för stationsinspektoren inträda som hans
själfskrifna vikarie, ansett, att eu underinspektorsbefattning borde för
den s. k. yttertjänstgöringen inrättas.
Mot styrelsens hemställan om uppflyttande af Norrköpings station
till första klassen och uppförande i staten af de af nämnda omreglering
föranledda nya befattningarna har jag icke något att erinra.
De två föreslagna nya stationsinspektorsbefattningarna å tredje klassens
stationer erfordras för de bägge för trafik nyligen öppnade stationerna
Norrtull och Uddevalla.
Järnvägsstyrelsen anför i afseende å dessa tjänstebefattningar
att, efter det Norrtulls station blifvit ombyggd samt dit förlagts expe¬
dition af såväl afgående som ankommande vagnslastgods af sådant
tyngre godsslag, som hädanefter icke skulle expedieras vid Stockholms
norra station, förstnämnda station fått en väsentligen förändrad karaktär.
De godsslag, som hädanefter skulle expedieras vid Norrtulls i stället
för vid Stockholms norra station, vore grus, gödsel, halm, hö, kalk,
kreatursben, sten, tegel, torf, torfströ och torfmull, trävaror och vass¬
rör. Styrelsen vore icke i tillfälle att exakt uppgifva, huru stora kvanti¬
teter af nämnda godsslag expedierats under 1902 vid Stockholms norra
station. Till belysande, i den mån sådant läte sig göra, af att den
godsmängd, som omflyttats från Stockholms norra station till Norrtull,
i allt fall vore betydande, kunde meddelas, att under år 1902 afsändts
resp. mottagits vid Stockholms norra station:
trävirke............... till en vikt af 4,280 resp. 20,378 ton
ved och torf................................... » y> » » 175 » 27,875 )>
kalk, kalksten och cement......... » » » » 1,826 » 2,436 »
sten- och jordarter, tegel, asfalt » » » » 6,299 » 31,800 »
gödningsämnen .............................. » » » » 3,163 » 2,188 » ,
motsvarande i medeltal omkring 30 vagnslaster dagligen.
Styrelsen hade under sådana förhållanden, och ehuru direkta jäm¬
förelsepunkter med andra stationer svårligen kunde framdragas, ansett,
att Norrtulls station borde hänföras till tredje klassen.
Som ytterligare stöd därför erinrar styrelsen, att Göteborgs hamn-
banestation, Stadsgårdens station i Stockholm samt Malmö ångfärje¬
station, hvilka väl närmast vore att likställa med Norrtull, samtliga till¬
hörde tredje klassen.
7
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
Äfven efter öfverflyttandet af nu ifrågavarande tyngre gods från
Stockholms norra till Norrtulls station komme den förra att i alla hän¬
delser förblifva af den betydenhet som hufvudstadens förnämsta gods-
expedierande järnvägsstation, att det synts styrelsen icke ens kunna
ifrågasättas att sänka densamma, som för närvarande tillhörde första
klassen, till någon lägre klass.
Slutligen har styrelsen föreslagit, att stationen Uddevalla å den
nya längdbanan genom Bohuslän måtte inrangeras bland tredje klassens
stationer.
Visserligen vore det antagligt, att trafiken vid ifrågavarande station
framdeles komme att blifva af den omfattning, att stationen borde lik¬
ställas med de från 1902 års ingång från tredje till andra klassen upp¬
flyttade stationerna i Helsingborg, Ängelholm, Söderhamn och Hudiks¬
vall, men styrelsen hölle dock före, att stationen i fråga ännu så länge
och i afvaktan på, huru trafiken därstädes kunde komma att utvecklas,
borde inrangeras bland tredje klassens stationer.
Härvid har jag icke något att erinra.»
Tablå A.
Norrköping:
År.
|
Resande
i medeltal
för dag.
|
Gods, af¬
sända och
emottagna
ton i
medeltal
för dag.
|
Inkomster
för afsänd
och anländ
trafik.
Summa
kronor.
|
Personal
medeltal
använd
för dag.
|
1892 ...........................
|
756
|
508
|
1,264,400
|
50 ,
|
1893 ...........................
|
778
|
517
|
1,320,977
|
57
|
1891 ...............,...........
|
815
|
527
|
1,295,473
|
57
|
1895 ...........................
|
822
|
562
|
1,392,475
|
60
|
1893 ...........................
|
895
|
606
|
1,469,354
|
58
|
1897 ..........................
|
968
|
653
|
1,557,405
|
60
|
1898 .........................
|
1,088
|
678
|
1,672,205
|
69
|
1899 ...........................
|
1,130
|
694
|
1,777,586
|
78
|
1900 ...........................
|
1,222
|
840
|
1,962,884
|
89
|
1901 ...........................
|
1,258
|
849
|
2,011,739
|
105
|
1902 ..........................
|
1,254
|
903
|
2,149,745
|
108
|
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
Tablå B.
Stationer,
|
Resande
i medeltal
för dag.
|
Gods, af¬
sända och
emottagna
ton i
medeltal
för dag.
|
Inkomster
för afsänd
och anländ
trafik.
Summa
kronor.
|
Personal |
medeltal j
använd
för dag.
|
a) tillhörande första klassen.
|
|
|
|
|
Stockholms central och norra .............................
|
5,119
|
887
|
9,556,032
|
433
|
Stockholms södra och Stadsgården........................
|
102
|
732
|
1,571,810
|
79
|
S. J. Göteborg (med hamnbanestation)..................
|
1,469
|
838
|
4.510,965
|
227
|
Malmö och Malmö ångfärjestation.......................
|
3,257
|
941
|
3,210,556
|
297
|
Norrköping........................................................
|
1,254
|
903
|
2,149,745
|
108
|
b) tillhörande andra klassen.
|
|
|
|
|
Örebro..............................................................
|
817
|
221
|
1,050,765
|
95
|
Lund...............................................................
|
2,076
|
356
|
849,604
|
98
|
i Uppsala............................................................
|
923
|
178
|
998,990
|
69
|
Jönköping.........................................................
|
572
|
220
|
953,299
|
68
|
Sundsvall .........................................................
|
304
|
365
|
1,263,887
|
47
|
1 Norrköping........................................................
|
1,254
|
903
|
2,149,745
|
108
|
Utskottet har ej haft något att erinra med afseende å den före¬
slagna baningenjörsbefattningen, hvilken är afsedd för den nya stats-
banedelen Uddevalla—Skee, liksom ej heller beträffande inrättandet af
de två nya stationsinspektor sbefattningar na å tredje klassen stationer,
livilka båda tjänster erfordras för de för trafik öppnade stationerna
Norrtull och Uddevalla.
Ofriga föreslagna nya tjänster äro afsedda för Norrköpings station,
som i enlighet med af järnvägsstyrelsen gjord framställning föreslagits
till uppflyttning från andra till första klassen. I sin berörda fram¬
ställning har järnvägsstyrelsen i särskilda tablåer ej mindre meddelat
uppgifter rörande trafikförhållandenas utveckling vid Norrköpings station
under åren 1892—1902 än äfven för sistnämnda år gjort en samman¬
ställning af trafiksiffror för samtliga första klassens stationer och några
Statsutskottets Utlåtande N:o 41. y
uf do största bland andra klassens stationer. Dessa uppgifter synas
utskottet gifva fullt tillräckligt stöd för förslaget om uppflyttande af
Norrköpings station till första klassen, och utskottet finner sig ock med
anledning häraf böra tillstyrka inrättandet af de nya befattningar, som
enligt statsrådsprotokollet påkallas af en sådan förändring. 'Vid be¬
handlingen af denna fråga har det emellertid ådragit sig- utskottets
uppmärksamhet, att en nu till första klassen hänförd station, nämligen
Stockholms södra, har att uppvisa påfallande låga trafiksiffror. I för¬
berörda, af järnvägsstyrelsen meddelade jämförelsetablå för år 1902
äro dessa siffror dock icke synliga, då södra stationen där blifvit sam¬
manförd med Stadsgården, ehuruväl sistnämnda station redan från och
med nämnda ar blifvit skild från den södra stationen och utg-ör eu
fullt själfständig station af tredje klassen. Utskottet har emellertid
efter framställd begäran från järnvägsstyrelsen erhållit särskild uppgift
rörande vissa trafikförhållanden vid Stockholms södra station under de
senare åren, och får utskottet här meddela denna uppgift.
Å r.
|
Resande
i medeltal
för dag.
|
Gods,
emottagna
och afsända
ton i
medeltal
för dag.
|
Inkomster,
för afsänd
och anländ
trafik.
Summa
kronor.
|
Personal
medeltal
använd
för dag.
|
1894 ...........................
|
42
|
213
|
633,428
|
52
|
1895 ...........................
|
47
|
227
|
729,132
|
53
|
; 1896 ...........................
|
49
|
224
|
697,667
|
54
|
i 1897 ...........................
|
46
|
255
|
780,582
|
54
|
1898 ...........................
|
47
|
230
|
807,085
|
57
|
1899 ..........................
|
54
|
264
|
953,396
|
61
|
1900 ...........................
|
62
|
285
|
1,020,699
|
55
|
1901 .........................
|
69
|
280
|
892,926
|
59
|
1902 ...........................
|
102
|
324
|
883,194
|
58
|
Då häraf framgår, att trafiken vid Stockholms södra station är af
betydligt mindre omfattning än vid någon annan af de till första klas¬
sen hänförda stationerna och äfven underlägsen åtskilliga af andra
klassens, synes det utskottet böra tagas under öfvervägande, huruvida
icke förstnämnda station borde nedflyttas till lägre klass, och anser ut-
Bih. till Biksd. Prof. 1904. 4 Samt. 1 Afd. 25 Haft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 41.
skottet, att Riksdagen bör till Kungl. Maj:t göra framställning i detta
syfte.
På grund af det anförda får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, må medgifva, att i staten
öfver fasta arfvoden för personal vid statens järn¬
vägar må, med uteslutande ur samma stat af arfvode
till en stationsinspektor å andra klassens station, upp¬
föras arfvoden till följande nya tjänstemän vid distrik¬
ten, nämligen: en baningenjör, en stationsinspektor å
första klassens station, två stationsinspektorer å tredje
klassens stationer, en underinspektör och tre expedi-
tionsföreståndare å första klassens station; samt
b) att Riksdagen må i skrifvelse till Kung]. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga under öfver¬
vägande, huruvida icke den för närvarande till första
klassen hänförda Stockholms södra station lämpligen
borde nedflyttas till station af lägre klass.
Stockholm den 26 februari 1904.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 190i.