Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 18 februari 1904, kl. 12,30 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i
gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i
byggnad och underhåll af kyrka m. m., prästgård samt
tingshus och här ads fängelse.
Gällande stadganden angående byggnad och underhåll af kyrka
med hvad därtill hörer samt särskild sockenstufva innehållas i lagen
den 30 juni 1899, i hvilken förordnas:
»Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,
så ock sockenstufva, som enkom för det med sådant hus afsedda ända¬
mål utan sammanhang med annan kommunal byggnad är eller varder
uppförd, skola, där icke annorlunda är särskildt förordnadt, uppehållas
och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen erlägga kommunal-
utskylder. I sådan kostnad skola de skattskyldig^ deltaga, för fastighet
efter hela och för andra beskattningsföremål efter hälften af därå be¬
löpande fyrktal, dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom präster¬
skapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige att i den kostnad
deltaga i vidsträcktare mån än som med samma privilegier må vara
förenligt. Uppkommer vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall
det bortfalla.»
Genom lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prästgård den 29 juni 1900 har stadgats:
»Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda författ¬
ningar, det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller bättra
husen å prästgård, skola i sådan kostnad alla de, hviika inom försam-
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 7 Sami. 10 Höft. (N:is 13 och 14.) 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
lingen erlägga kommunalntskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt
för andra beskattningsföremål efter hälften af därå belöpande fyrk tal;
dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier
förunnade förmåner, skyldige att i den kostnad deltaga endast i den
mån de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer
vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.))
Slutligen gäller angående skyldighet att deltaga i kostnaden för
byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse lagen den 30
juni 1899, som lyder sålunda:
))I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och härads¬
fängelse skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga, för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter
hälften af därå belöpande fyrktah Uppkommer vid den beräkning bråk¬
tal, skall det bortfalla.»
Vid innevarande riksdag hafva uti tre af herr O. N. Olsson i Heden
inom Andra Kammaren väckta och till lagutskottet hänvisade motioner,
n:is 128, 129 och 130, föreslagits sådana ändringar af ofvannämnda
bestämmelser, att kostnaden för ifrågavarande allmänna byggnader skulle
blifva jämt fördelad på alla byggnadsskyldige i förhållande till deras
skattskyldighet till kommunen.
I motionen n:o 128 anföres följande:
»Undertecknad tillåter sig härmed vördsamt föreslå ändring af lag
angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer, så
ock af särskild sockenstufva.
Bekant är, hurusom reformering af gamla föråldrade lagbestäm¬
melser i regel företages med mycken, ja, stundom med kanske alltför
mycken försiktighet och till följd däraf sällan i den utsträckning, som
förändrade tidsförhållanden påkalla.
Särskildt blir detta förhållandet, då någon samhällsklass finner
med sin fördel förenligt att motsätta sig en föreslagen lagreform. Att
sådana skäl varit medverkande och förhindrat framgången af vid upp¬
repade tillfällen påyrkad förändring uti ofvan angifna lag, är uppenbart.
Detta har också haft till naturlig följd, att sådana yrkanden upprepats
tidigt efter det lagbestämmelserna undergått förändring. Att de, som
isynnerhet blifva lidande af dessa kvarliggande gamla orättvisor, icke
kunna hvila eller gifva sig tåls, förrän rättvisa skipats, torde vara lika
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
förlåtligt som naturligt. Sålunda ha bär ifrågavarande förordnanden
efter enträgna framställningar under de sista 25—30 åren upprepade
gånger blilvit förändrade, men hvarje gång endast ofullständigt och
icke till den utsträckning, som påyrkats, och som af Riksdagens veder¬
börande utskott förordats såsom billigt och rättvist. Den byggnads¬
skyldighet, som åligger det allmänna beträffande kyrka m. m., skall,
enligt nu gällande bestämmelser, utgöras efter hela fyrktalet å fastighet
samt efter halfva fyrktalet å öfriga beskattningföremål. Att denna
olikhet emellan de olika beskattningsföremålen för utgörande af här
ifrågavarande byggnadsskyldighet är på det högsta orättvis, vinner sitt
fullgoda stöd af skatteregleringskommitténs för ej mindre än 22 år
sedan — 1882 — gjorda uttalande: »att kostnaden för de i 26 kapitlet
1, 2 och 4 §§ byggningabalken omförmälda byggnader skulle utgå efter
samma grunder, som kommittén föreslagit för utgörande af kommunal-
utskylder» — och lärer auktoriteten hos denna kommitté uti ifråga¬
varande sak icke kunna bestridas. — Likaså har Riksdagens lagutskott,
såsom redan ofvan antydts, vid de tillfällen, då denna lag varit föremål
för dess pröfning, städse insett och erkänt billigheten och rättvisan
uti den ifrågasatta lagändringen för utjämnande af dessa bördor och
deras fördelning å de olika skatteföremålen, samt särskildt år 1898 tagit
steget fullt ut, då utskottet uti en lika korrekt som kraftig motivering
föreslagit Riksdagen, »att fullt likställa samtliga beskattningsföremål med
hänsyn till deras deltagande i förevarande besvär». Att den sålunda ifråga¬
satta och vitsordade lagändringen likväl resulterat uti så ofullständiga
åtgärder från Riksdagens sida, som framgår af lydelsen af de nuvarande
lagarna, torde, såsom redan påpekats, icke kunna tillskrifvas andra
bevekelsegrunder än de, som äro betingade af klassintresset; och då
uppstår den frågan osökt, huruvida sådana bevekelsegrunder äro förenliga
med lagstiftarens uppgift i fråga om bevarandet af den viktiga rätts¬
grunden: allas likhet inför och behöriga stöd af lagen samt dess rätt¬
visa emot alla. Nekas kan icke, att senare tiders lagstiftningsarbete
alltmera sträfvat att tillmötesgå berättigade framställningar om för¬
bättringar å olika områden, livilket ger anledning hoppas, att här ifråga¬
varande, särskildt påtagliga och från auktoriseradt håll fullt erkända
missförhållanden icke länge skola vänta på rättelse.
Vid föregående tillfällen, då här berörda förändring varit ifråga¬
satt, * har i brist på verkliga sakskäl framhållits af motståndarne, att
lagändringen icke kunnat vara påkallad af behofvet, då lagen ändrats så
nyligen förut — ett skäl hvilket, som bekant, i brist på bättre rätt ofta
användes, och jag förutser, att detsamma med kanske ännu större styrka
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
skall låta sig höras nu, då de nuvarande lagbestämmelserna i fråga äro
jämförelsevis nyligen tillkomna; men häremot tillåter jag mig ytterligare
betona, hurusom den hittills vidtagna här afsedda lagändringen varit
alltför knapphändig i den rätta riktningen och icke ens vid tiden för
dess tillkomst motsvarat då befintliga berättigade anspråk, och då är
det lätt insedt, att sådana stadganden icke kunna blifva långlifvade,
som redan vid födelsen äro utlefvade, samt att den ständigt stigande
och raskt fortgående utvecklingen på näringslifvets, särskild! på indu¬
striens område, med hvilken jordbruksnäringen icke kan hålla jämna
steg utan alltmera distanseras till jordbrukets nackdel, tydligen ådaga¬
lägger, att bibehållandet af eu allmän börda till den underlägsna näringens
obilliga betryck icke längre kan försvaras.
Då jag sålunda är förvissad om dessa byggnadsskyldigheters nu¬
varande orättvisa fördelning å dem, hvilka de åligga, så har jag icke
dragit i betänkande att göra dessa spörsmål till föremål för Riksdagens
förnyade pröfning, helst det icke lärer kunna jäfvas, att byggnader af
här omförmälda slag äro minst lika nödvändiga för hvarje klass af
samhällsmedborgare som trots något, som tillhör det gemensamma sam¬
hället och efter lika skattegrund af olika skatteföremål upprätthålles.
På grund af det sålunda anförda vågar jag alltså föreslå, det
Riksdagen behagade för sin del besluta och antaga följande:
Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad därtill
liörer, så ock af särskild sockenstufva.
Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som
följer:
Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat som till kyrka hörer
så ock sockenstufva skola, där icke annorlunda är särskildt förordnadt,
uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, efter åsatt fyrktal; dock vare de, hvilka
äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier förunnade förmåner,
ej skyldiga att i denna kostnad deltaga i vidsträcktare mån än som
med samma privilegier må vara förenligt.»
Motionen n:o 129 är af följande lydelse:
»Med åberopande af motiveringen uti min motion, om ändring
af lagen angående byggnad och underhåll af kyrka m. in., tillåter jag
mig föreslå, det Riksdagen för sin del behagade besluta att antaga
följande
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
5
Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prästgård.
Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som
följer:
Där enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller särskilda förord¬
ningar det åligger socknemän att på sin kostnad bygga eller förbättra
husen å prästgård, skola i sådan kostnad alla de, hvilka inom försam¬
lingen erlägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal. Dock
vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets privilegier för¬
unnade förmåner, skyldiga att i den kostnad deltaga endast i den mån
de ej äro därifrån enligt samma privilegier befriade.»
Slutligen hemställer herr Olsson i motionen n:o 130, under åbe¬
ropande af den ofvananförda motiveringen för motionen n:o 128, »att
Riksdagen behagade för sin del besluta att antaga följande
Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af tingshus och härads fängelse.
Med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt förordnas som
följer:
I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och liärads-
fängelse skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter åsatt fyrktal.»
I samtliga tre motionernas syfte hafva herrar C. T. Lind och
Joll. Larsson i Presstorp instämt.
Ofvannämnda tre motioner afse ändringar i stadganden, hvilka,
ehuru angående olika slag af allmänna byggnader, äro likartade och
grundade på samma principer, hvarjämte de afsedda ändringarna be¬
träffande de olika lagarna gå i alldeles enahanda riktning och äro stödda
på samma grunder. Med anledning häraf har utskottet funnit lämpligt
att behandla motionerna i ett sammanhang och om dem afgifva gemen¬
samt utlåtande.
6
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
Utskottet vill härvid till en början erinra därom, att de stadgan¬
de^ som före tillkomsten af ofvannämnda lagar af den 30 juni 1899
och den 29 juni 1900 gällde i hithörande ämnen, innehöllos i dels lagen
den 12 juni 1885 angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad
därtill hörer så ock åt särskild sockenstufva, dels lagen den 1 maj 1885
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af prästgård, dels ock lagen den 26 september 1887 angående skyldig¬
het att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse. Enligt sistberörda tre lagar skulle i kostnaden för upp¬
förande och underhåll af ifrågavarande allmänna byggnader deltaga alla
de, som inom församlingen eller tingslaget erlade kommunalutskylder,
för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en
fjärdedel af därå belöpande fyrktal.
Lagstiftningen har sålunda, såsom synes, gått i riktning att mer
och mer likställa samtliga beskattningsföremål i fråga om skyldigheten
att deltaga i kostnader af ifrågavarande art.
Enligt utskottets uppfattning föreligga ock fullgiltiga skäl för en
fullständig likställighet i berörda afseende. Det gifves nämligen, såvidt
utskottet kan finna, icke någon i sakens egen natur grundad anledning,
hvarför fastigheter böra hafva sig ålagd en drygare börda härutinnan
än öfriga beskattningsföremål. Visserligen har allenast en jämförelsevis
kort tidrymd förflutit sedan gällande lagar i ämnet utfärdades, men
denna omständighet bör efter utskottets mening ej innebära afgörande
hinder emot en lagändring, hvars inre berättigande lärer vara allmänne¬
ligen erkänd. Utan att upprepa de vid flera tillfällen i Riksdagen
anförda ytterligare skäl, som tala för bifall till motionärens förslag,
hemställer alltså utskottet:
Do) att Riksdagen måtte, i anledning af ofvan-
intagna motion n:o 128, för sin del antaga följande:
Lag angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad
därtill hörer, så ock af särskild sockenstufva.
Med upphäfvande af lagen angående byggnad
och underhåll af kyrka med hvad därtill hörer, så
ock af särskild sockenstufva den 30 juni 1899 för¬
ordnas som följer:
Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat,
som till kyrka hörer, så ock sockenstufva, skola, där
7
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
icke annorlunda är särskildt förordnadt, uppehållas och
byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, efter åsatt fyrktal; dock
vare de, hvilka äga åtnjuta de genom prästerskapets
privilegier förunnade förmåner, ej skyldiga att i den
kostnad deltaga i vidsträcktare mån än som med
samma privilegier må vara förenligt;
2:o) att Riksdagen ville, med anledning af herr
Olssons motion n:o 129, för sin del antaga följande:
Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för
byggnad och underhåll af prästgård.
Med upphäfvande af lagen angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af
prästgård den 29 juni 1900 förordnas som följer:
Där, enligt 26 kap. 2 § byggningabalken eller
särskilda författningar, det åligger socknemän att på
sin kostnad bygga eller bättra husen å prästgård, skola
i sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen er¬
lägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt fyrktal;
dock vare de, hvilka äga åtnjuta de genom präster¬
skapets privilegier förunnade förmåner, skyldiga att i
den kostnad deltaga endast i den mån de ej äro där¬
ifrån enligt samma privilegier befriade; samt
3:o) att Riksdagen måtte, i anledning af före¬
varande motion n:o 130, för sin del antaga följande:
Lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af tingshus och
här ads fängelse.
Med upphäfvande af lagen angående skyldighet
att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af
tingshus och häradsfängelse den 30 juni 1899 för¬
ordnas som följer:
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 13.
I kostnaden för uppförande och underhåll af tings¬
hus och häradsfängelse skola alla de, hvilka inom tings¬
laget erlägga kommunalutskylder, deltaga efter åsatt
fyrktal.
Stockholm den 18 februari 1904.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.
Reservation
af herrar Hasselnöt, Hedenstierna, Ridderbjelke, Dieden, Lundberg och
Pettersson, hvilka ansett, att utskottet bort afstyrka ifrågavarande motioner.
Herrar G. Andersson, Leman och grefve Lewenhaupt hafva begärt
få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.