Riksdagens Skrifvelse N:o 153.
25
N:o 153.
Uppläst och godkänd af Första Kammaren den 17 maj 1904.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående dels förändrad ly¬
delse af 33 § bevillningsförordningen dels ock ändrade
föreskrifter rörande bevillning för inkomst af kanalan¬
läggning och järnvägsdrift.
(Bevillningsutskottets betänkanden n:is 5 och 42.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen kar enskild motionär föreslagit sådan ändring i
33 § af gällande bevillningsförordning, att afskrifter af nästföregående
års taxeringslängder och utdrag af protokollen hos det årets veder¬
börande taxeringsnämnd och pröfningsnämnd skulle aflämnas till ord¬
föranden i bevillningsberedningen senast den 20 mars i stället för,
såsom nu är föreskrifvet, senast den 20 april.
Gällande inkomstskatteförordning stadgar skyldighet för ordförande
i bevillningsberedning att, bland annat, på begäran meddela skatt¬
skyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten af den honom
åliggande uppgiftsskyldighet. Särskildt å landsbygden torde det esom¬
oftast förekomma, att beredningens ordförande är behjälplig med af-
fattandet af skattskyldigs deklarationsuppgift, och i sådant fall synes
Bih. till Riksd, Prof, 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Höft, 4
26 Riksdagens Skrifvelse N:o 153.
det kunna vara af vikt för beredningens ordförande att tidigare än
hvad nu är fallet äga tillgång till afskrifterna af föregående års taxe-
ringslängder. Vid sådant förhållande och då någon olägenhet icke torde
förorsakas af det i motionen föreslagna tidigare aflämnandet till bevill-
ningsberedningens ordförande af ifrågavarande, från föregående år till¬
gängliga afskrifter och protokollsutdrag, har Riksdagen besluta, att
33 § bevillningsförordningen, sådan denna § lyder enligt kung], kun¬
görelsen den 3 december 1898, skall erhålla följande ändrade lydelse:
»Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet härads-
skrifvaren och i stad vederbörande tjänsteman senast den 20 april, vid
bot af tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflämnat på
mantalslängden grundade, enligt fastställda formulär uppställda längder,
upptagande samtliga inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å
hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom
fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare.
Dessutom böra vid samma tillfälle till beredningens ordförande aflämnas
tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomst-
bevillningen, uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda längd
beredningen införer alla de personer, som beredningen anser skyldige
att dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra beredningarna
till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt bi¬
träde af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd tjänsteman.
Senast den 20 mars skola till beredningens ordförande aflämnas,
på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom Stockholm,
genom magistratens försorg, så väl de i 53 § 3 mom. omförmälda af¬
skrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven de i 51 och
63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.
I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfär¬
dade särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna för¬
ordning stadgade grunder åligger det beredningen att föreslå och uti
förberörda längder införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp,
för hvilket bevillning skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje
skattskyldig, med iakttagande därvid att uppskattad inkomst af rörelse,
yrke eller eljest, allt efter som inkomsten deltager i vägunderhåll eller
ej, införes i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda formulär n:o 5 utvi¬
sar; och bör beredningen därvid följa den inom samma ort senast upp¬
rättade mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan den¬
samma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad, jämte alla därtill
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 153.
hörande uppgifter och handlingar senast den 20 april tillställas ord-
föranden i ortens bevillningsberedning.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna
särskildt angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del
faller inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen
anmärkas, huru stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del
af fastigheten.»
Vidare har inom Riksdagen af enskild motionär gjorts framställ¬
ning därom, att i bevillningsförordningen, eller, om så lämpligare funnes,
i instruktionen för taxeringsmyndigheterna, skulle införas föreskrift,
dels att inkomst af kanalanläggning skall fördelas å de särskilda statio¬
nerna efter storleken af den uppbörd, som, enligt kanalverkets taxa
och reglemente, å hvarje station belöper, samt dels att inkomst af järn¬
vägsdrift skall fördelas å de särskilda, stationerna efter storleken af den
vid hvarje station debiterade uppbörd.
Hos taxeringsmyndigheterna synes för närvarande råda olika upp¬
fattning rörande innebörden af det i 12 § bevillningsförordningen före¬
kommande stadgandet, att järnvägs- och kanalbolag skola beskattas,
där bolagets rörelse »vid större och mindre stationer» bedrifves.
Hvad först angår inkomst af kanalanläggning, beskattas denna
somligstädes så, att af den beskattningsbara inkomsten inom vederbö¬
rande kommuner taxeras så stor del. som motsvarar den vid de inom
kommunen belägna kanalstationer influtna andelen af kanålanläggnin-
gens hela bruttoinkomst. Detta förfaringssätt medför, att, därest såsom
vid Trollhätte kanal hufvuduppbörden af kanalafgifterna försiggår å en
af kanalstationerna, den kommun, där denna är belägen, gynnas på
öfriga kommuners bekostnad, i det att dessa få vidkännas en ganska
betydlig förlust af skattemedel, som rättvisligen synes hafva bort till¬
komma dem. Vid andra kanalanläggningar röner fördelningen af den
beskattningsbara inkomsten de särskilda kommunerna emellan inverkan
af antalet slussar, antingen så att detta antal uteslutande ligger till
grund för taxeringen, eller ock så att uppdelningen af nettoinkomsten
å de olika kommunerna verkställes efter viss procent däraf med fästadt
afseende å såväl antalet slussar i det inom kommunen befintliga kanal¬
distriktet som mängden af det till kanaldistriktet afgångna eller an¬
28
Riksdagens Skrifvelse Ko 153.
komna gods. Slutligen har det ifrågasatts, att nyssberörda fördelning
skulle ske med ledning af den för kanalanläggningen fastställda taxan,
så att däri lämnade bestämmelser för kanalafgifternas beräknande jäm¬
väl skulle läggas till grund för taxeringen. Med en sådan anordning
skulle nämligen vinnas den fördelen, att den inkomst, som kanalanlägg¬
ningen tillförde de särskilda kommunerna, icke rönte inflytande af sättet
för uppbörden af kanalafgifterna, utan att densamma verkligen mot¬
svarade den drift å kanalen, som inom kommunen ägt rum.
Jämväl beträffande beskattning af den från järnvägsdrift härfly¬
tande inkomsten har olika uppfattning hos taxeringsmyndigheterna
gjort sig gällande, särskild! i fråga om inkomsten af transitotrafik.
Denna inkomst, hvilken kommer de enskilda järnvägarnas förvaltningar
till del genom afräkningar från järnvägsstyrelsens kontrollkontor, upp¬
tages å somliga håll i sin helhet till beskattning å den ort, där den
enskilda järnvägen har sitt hufvudkontor och dit remissan från sagda
kontrollkontor följaktligen sändes. Annorstädes fördelas ifrågavarande
inkomst emellan dem af järnvägens stationer, transitoförsändelsen pas¬
serat, antingen till lika belopp å en hvar af dessa stationer eller ock
i förhållande till deras bruttoinkomst af annan trafik.
I likhet med motionären håller Riksdagen före, att för beskatt¬
ning af såväl kanal- som järnvägsanläggning tarfvas förändrade be¬
stämmelser, ägnade att i högre grad, än för närvarande är fallet, åstad¬
komma likformighet de olika orterna emellan och att tillgodose de
särskilda kommunernas berättigade anspråk på inkomst genom sådan
beskattning. Enligt Riksdagens mening böra dessa nya föreskrifter af-
fattas i den riktning, att, då kanal eller järnväg har stationer inom
flera kommuner, kanalens eller järnvägens ägare taxeras inom hvarje
kommun för den del af anläggningens hela inkomst, som kan beräknas
hafva uppkommit genom den inom kommunen bedrifna kanal- eller
järnvägsdriften. Riksdagen anser sig emellertid icke böra framlägga
något förslag till de ändringar i bevillningsförordningen, den ifråga¬
satta anordningen af kanal- och järnvägsanläggnings beskattning på¬
kallar utan inskränker sig allenast till att aflåta en skrifvelse i ämnet
till Eders Kungi. Maj:t. Förevarande beskattningsfråga synes nämligen
Riksdagen vara af den vikt, att densamma kräfver en noggrann och
omfattande utredning, som lämpligen torde böra verkställas genom
Edeis Kungl. - Maj:ts; försorg. Särskildt lärer tillfälle böra beredas
vederbörande kanal- och järnvägsförvaltningar att yttra sig i ärendet.
innan nya stadganden rörande beskattning af inkomst utaf kanal- och
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 153.
järnvägsdrift varda meddelade, hvarjämte den s. k. zontariffen och där¬
med jämförliga bestämmelser, hvilka redan tillämpas vid åtskilliga en¬
skilda järnvägar, måhända kunna komma att förorsaka svårighet vid
ordnandet af beskattning af inkomst utaf järnvägsdrift i den af Riks¬
dagen ifrågasatta riktningen.
Med stöd af hvad sålunda anförts, anhåller Riksdagen, det Eders
Kungl. Maj.t täcktes lata utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till införande i gällande bevillningsförordning af närmare bestämmelser
rörande beskattningsort- för inkomst af kanal- och järnvägsdrift.
Stockholm den 17 maj 1904.
Med undersåtlig vördnad.
5
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 40 Höft.