RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1904. Andra Kammaren. N:o 67.
Torsdagen den 19 maj.
Kl. 11 f. m.
§ I-
Föredrogs statsutskottets memorial n:o 121, angående stats-
regleringen för år 1905; och biföll kammaren därvid hvad utskot¬
tet i punkterna ko)—8:0) af berörda memorial hemställt.
Efter föredragning af punkten 9:o) begärdes ordet af
Herr Bergström, som yttrade: Herr talman! Herr Hedin
har i andra punkten af denna sin motion föreslagit, att en speci¬
ficerad redogörelse för disposition af besparingar skulle till hvarje
Riksdag afgifvas för föregående år tillsammans med statsverkspro¬
positionen. Herr Hedins framställning i denna del har af stats¬
utskottet blifvit afstyrkt med den motiveringen, att utskottet icke
funne den ifrågasatta särskilda redogörelsen vara af behofvet på¬
kallad. Statsutskottet har i det afseendet hänvisat till ett föregå¬
ende yttrande af statsutskottet, nämligen vid 1892 års riksdag, då
samme motionär väckt en likartad motion. Uti detta, i utskottets
föreliggande memorial återgifna, yttrande af 1892 års statsutskott
erinras bland annat, att — herr talman, jag skulle önska, att kam¬
marledamöterna verkligen uppmärksammade detta, ty det är ju af
en viss vikt, att Riksdagen får veta, hur man behandlar de upp¬
komna besparingarna — i detta yttrande af 1892 års statsutskott
erinras, säger jag, bland annat, att »ingen anvisning kan ske utan
Kungl. Maj:ts i statsrådet därom fattade beslut, hvilket genom de
i statsrådet förda protokoll blifver konstitutionsutskottet meddeladt».
Det är dessa sista ord: »hvilket genom de i statsrådet förda proto¬
koll blifver konstitutionsutskottet meddeladt», på hvilka jag här¬
med vill fästa uppmärksamheten. Detta utskottsmemorial, som nu
ligger framför oss, är dateradt den 17 maj 1904. Den 14 maj
1904, d. v. s. i lördags, blef här i kammaren, under decharge¬
debatten, den upplysning lämnad, att i ett af våra statsdeparte¬
ment, nämligen sjöförsvarsdepartementet, har under det gångna
Andra Kammarens Vrot. 1904. N:o 67. 1
N:o 67. 2
Torsdagen den 19 Maj.
året, på en enda dag och under en enda punkt af statsrådsproto¬
kollet, på ett bräde anvisats öfver 230,000 kronor utaf besparin¬
garna på femte bufvudtiteln, utan att dock sagda protokoll lämnar
någon upplysning ens om den summa, som hade anvisats, och än
mindre innehåller någon specifikation af de olika ändamål, för
hvilka anvisningarna utfärdats. Under sådana förhållanden är det
onekligen rätt märkligt, att statsutskottet tre dagar efter det denna
upplysning lämnats kunnat upprepa dessa ord af 1892 års stats¬
utskott.
Jag har velat fästa uppmärksamheten på detta förhållande,
ehuru jag å andra sidan icke yrkar på att de af statsutskottet an¬
förda ord, hvilka jag nu vändt mig emot, skola uteslutas ur dess
memorial; de må gärna stå där och äfven komma in i den af
utskottet föreslagna skrifvelsen till Kungl. Maj:t såsom en erinran
från Riksdagens sida, hur det i dessa frågor borde vara. Men
Andra Kammaren bör å sin sida veta, att det icke är som det
borde vara med protokollsföringen i de ärenden, som skola inför
Konungen föredragas, åtminstone icke i de ärenden, som tillhöra
detta departements — sjöförsvarsdepartementets — föredragning.
Hvad nu själfva detta af herr Hedin å bane bragta spörsmål
rörande besparingars användande angår i dess helhet, är jag häri
af samma uppfattning som motionären, eller att de gamla bestäm¬
melser, som här år efter år af Riksdagen upprepas, icke äro till¬
fyllestgörande för nuvarande förhållanden, och att således en revi¬
sion af dessa bestämmelser verkligen är af behofvet påkallad. Och
jag tillåter mig här återupprepa den hänvändelse, som jag i början
af riksdagen, vid remissen af statsverkspropositionen, gjorde till
Riksdagens herrar revisorer, nämligen att de ville taga denna
fråga i allvarligt öfvervägande och söka utarbeta ett väl genom¬
tänkt förslag i ärendet, att föreläggas en kommande Riksdag.
Häruti instämde herrar Jansson i Djursätra och Ernst Carlson.
Vidare anfördes ej. Utskottets hemställan bifölls.
§ 2.
Om ändrad Härefter förelåg till afgörande konstitutionsutskottets utlåtande
jk Hn:0 8, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 14,
48 regtrings16’ 45 och 48 regeringsformen. '
formen Till konstitutionsutskottets behandling hade ofverlamnats en
inom Andra Kammaren af herr A. Hedin väckt motion, n:o 272,
hvari motionären hemställt:
l:o) att Riksdagen måtte till hvilande antaga den ändringen
af 45 § regeringsformen, att ur densamma uteslötes ordet civilt.
Torsdagen den 19 Maj.
3 N:o 67.
2:o) att § 14 regeringsformen måtte erhålla följande lydelse: Om ändrad
Konungen utnämner i statsrådet en högste befälhafvare öfver jC
krigsmakten till lands och en högste befälhafvare öfver krigsmakten 48 regerings-
tlll SJÖSS. formen.
3:o) att följande förslag till ändring af 15 § regeringsformen (Forts.)
måtte till hvilande antagas:
Kommandomål, hvarmed förstås sådana enkla militäriska mål,
som icke efter grundlagen höra till föredragning i statsrådet, icke
leda till stiftande af nya, icke till ändring, förklaring eller rubb¬
ning af gällande lagar och allmänna ekonomiska författningar,
eller uti dispositionen af allmänna medel, afgöras af Konungen i
närvaro af statsministern, försvarsdepartementens chefer, öfver-
befälhafvarne för landtförsvaret och för sjöförsvaret samt chefen
för finansdepartementet, på föredragning af den bland försvars¬
departementens chefer, till hvars departement ärendet hörer.
4:o) att Riksdagen ville till hvilande antaga följande tillägg
till 48 § regeringsformen:
--dock må officerare i tjänst hvarken kunna till sådan
beställning nämnas, ej heller eljest till hoftjänstgöring användas.
Utskottet hemställde, att herr Hedins förevarande motion, i
hvad den afsåga ändrad lydelse af:
l:o) § 45 regeringsformen,
2:o) § 14 regeringsformen,
3:o) § 15 regeringsformen,
4:o) § 48 regeringsformen,
icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.
Reservationer hade emellertid afgifvits:
vid punkten 1:6):
af herrar Bergström och Nydal beträffande utskottets moti¬
vering;
vid punkten 2:o):
af herrar Bergström och Nydal beträffande utskottets moti¬
vering; samt
vid punkten 4:o):
af herrar Bergström, Johnsson i Bollnäs, Nydal och Broström,
hvilka föreslagit, att Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till ändrad ly¬
delse af 48 § regeringsformen:
§ 48.
Konungens hof står under Dess enskilda styrelse; kunnande
Han häruti förordna som Honom godt synes. Alla beställningar
H:0 67. 4
Torsdagen den 19 Maj.
Om ändrad vid Sitt hot må Konungen efter behag tillsätta och därifrån af-
1iåCIik ak Afsätta, dock att till krigsmakten hörande officer i tjänst, med lön å
48 reqerinqg- regemente eller kår, icke kan till sådan beställning nämnas eller
formen7 till något slags hoftjänstgöring användas; och
(Fort*.)
af herr Barm.
Sedan utskottets under punkten l:o) gjorda hemställan blifvit
uppläst, anförde
Herr Centerwall: Herr talman, mina herrar! Jag har icke
något yrkaude att göra och vill icke yttra mig om motionens verk¬
liga innebörd, men jag anser mig böra protestera mot vissa uttryck,
som förekomma i motionen, såsom icke tillständiga. Och om mo¬
tionären vore här och kunde svara, så skulle jag göra det mera
fullständigt och ingående. Nu kan det vara nog med hvad jag
redan sagt.
I detta anförande instämde herrar Hammarskjöld, Trolle, Svens¬
son i Skyllberg och Nilsson i Skärhus.
Ytterligare förekom ej. Utskottets hemställan bifölls.
Punkterna 2:o) och 3:o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
I fråga om punkten 4:o), som härefter föredrogs, yttrade:
Herr Bergström: Herr talman, mina herrar! Då Andra
Kammaren vid 1901 års riksdag med stor majoritet har antagit
ett grundlagsändringsförslag i denna del, af precis samma lydelse,
som här finnes föreslaget i en åt' mig samt herrar Johnsson, Ny¬
dal och Broström afgifven reservation, och då Andra Kammaren
så nyligen som i fjol, i samband med frågan om ändrade beford¬
ringsgrunder vid armén, har enhälligt uttalat sig mot förening af
militärtjänst och hoftjänst, tillåter jag mig, herr talman, att, under
hänvisning till dessa omständigheter och utan vidare motivering,
yrka bifall till den af mig nyss omnämnda reservationen.
Med herr Bergström förenade sig herrar Nydal, Broström, Jo¬
hansson i Jönköping och Eriksson i Lindehult.
Friherre Barnekow: Herr talman! Angående denna fråga
vill jag gorå kammaren uppmärksam på, att, enligt min uppfatt¬
ning, i närvarande stund finnas endast tvenne armens officerare,
Torsdagen den 19 Maj.
5 H:o er.
som tjänstgöra såsom kammarherrar, den ene hos H. M. Drottningen, Om ändrad
den andre hos H. K. H. Kronprinsen. Hvad den hos Kronprinsen§§
tjänstgörande kammarherren angår, så blef han redan för många \8’ r€’ •
år tillbaka utsedd till kammarherre, och hvad den hos Drottningen formen.
tjänstgörande kammarherren beträffar, så har han visserligen på (Fort».)
senare tider blifvit utsedd till kammarherre, men dock innan kam¬
marens uttalande skett. Det är således antagligt, att Konungen
har tagit i betraktande Andra Kammarens uttalade önskan, att
icke någon militärperson må innehafva hoftjänst, ehuru han icke
velat afskeda dem, som redan blifvt till kammarherrar utnämnda.
Hvad åter angår adjutanten hos H. M. Konungen, så tager
jag för gifvet, att H. M. Konungen såsom arméns högste befäl¬
hafvare bör hafva samma rätt som högre befälhafvare i allmänhet
inom armén och således äga rätt att hafva en adjutant kommen¬
derad vid hofvet.
På dessa af mig här angifna skäl anhåller jag om bifall till
utskottets hemställan.
Herr Johnsson i Bollnäs: Herr talman, mina herrar! Den
föregående talaren har ansett, att det icke skulle vara skäl att nu
vidtaga någon ändring i 48 §, enär det för närvarande är endast
tvenne officerare, som innehafva både militärtjänst och hoftjänst,
och att Konungen således fästat afseende vid Andra Kammarens i
frågan gjorda uttalanden. Jag tror emellertid, att dessa af fri¬
herre Barnekow anförda skäl för afslag å motionen tvärtom tala
för bifall till densamma. Om det skulle inträffa, att Konungen
skulle begagna sin rätt i detta hänseende i någon större utsträck¬
ning, och Riksdagen då skulle nödgas för sin del antaga en änd¬
ring i förevarande paragraf, till förebyggande af det missnöje, som
otvifvelaktigt, med anledning af sådana dubbla tjänstebefattningars
inrättande, gifvetvis af flera skäl måste uppstå, så kan ett sådant
Riksdagens beslut uppfattas såsom riktadt mot Konungen. Så kan
däremot icke vara förhållandet, om Riksdagen nu besluter en änd¬
ring, ty vår nuvarande Konung har ju begagnat sig af denna ut-
nämningsrätt i ringa omfattning. Det riktigaste är att vidtaga
lagändringar i tid, medan ännu missbruk icke förekomma i någon
afsevärd utsträckning, då ju alltid kan befaras, att missbruk i en
framtid kunna komma att äga rum. Den i öfrigt genom grundlag
stadgade grundsats, att icke någon må innehafva mera än en
tjänst, lärer få anses vara förenlig med det allmännas bästa. Jag
anser således, att motionen bör bifallas, och ber jag få erinra kam¬
maren, att kammaren förut antagit ett förslag till ändring af 48 §,
ordagrant lika med det af reservanterna föreslagna. Jag tillåter
mig därför att hemställa om bifall till den af herr Bergström m. fl.
afgifna reservationen.
N:o 67. 6
Torsdagen den 19 Maj.
' Om ändrad Öfverläggningen var härmed afslutad. I enlighet med de där-
lydelse af §§ an(jer gjorda yrkandena gaf herr talmannen propositioner dels på
48 nännas- bifall till utskottets hemställan, dels ock på afslag därå och bifall
formen. * i stället till den af herr Bergström med flere vid förevarande
(Forts.) punkt afgifna reservationen; och fann herr talmannen den förra
propositionen vara med öfvervägande ja besvarad. Votering be¬
gärdes likväl, i anledning hvaraf nu uppsattes, justerades och an¬
slogs följande voteringsproposition:
Den, som vill, att kammaren bifaller konstitutionsutskottets
hemställan i fjärde punkten af utskottets förevarande utlåtande
n:o 8, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har kammaren med afslag å utskottets berörda
hemställan bifallit den af herr Bergström m. fl. vid denna punkt
afgifna reservationen.
Omröstningen utföll med 87 ja, men 92 nej; och hade kam¬
maren alltså med afslag å utskottets hemställan bifallit den af herr
Bergström med flere vid förevarande punkt afgifna reservationen.
§ 3.
Om ändrad Å föredragningslistan fanns härefter upptaget konstitutions-
lydelse af §§ utskottets utlåtande n:o 9, i anledning af väckta motioner om änd-
rike dags- rad lydelse af §§ 37 och 75 riksdagsordningen.
ordningen. Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hän¬
visad motion, n:o 14, hade herr G. Lindgren i Islingby hemställt,
att Riksdagen måtte såsom hvilande för vidare behandling i grund¬
lagsenlig ordning antaga följande förslag till ändrad lydelse af
§ 75 riksdagsordningen:
Riksdagsordningen.
§ ro.
1. Vid val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola
blifva gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och
fria såväl från tvetydighet i anseende till personernas namn som
från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer, som
7 N:o 67.
Torsdagen den 19 Maj.
vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så
erfordras.
2. Vid val, som enligt 37 och 50 §§ af kammare förrättas,
skall, därest minst en tiondel af kammarens ledamöter senast vid
det sammanträde, då tid för valet utsättes, därom gör framställ¬
ning, förfaras på följande sätt. De vid valet afgifna namnsed¬
larnas antal delas med antalet af dem, som skola väljas, och den
sålunda erhållna valkvoten, vid uppkommande bråk bestämd till
närmast högre hela tal, lägges till grund för bestämmandet af
hvilka skola anses valda. Sedan namnsedlarna öppnats och till
sin giltighet granskats, fördelas de i flockar, så att till hvarje flock
läggas de sedlar, å hvilka samma namn förekomma i samma ord¬
ning. Vid uppräknandet tagas till en början endast de flockar i
beräkning, som innehålla minst lika stort antal namnsedlar, som
valkvoten angifver, de talrikare flockarna först, de fåtaligare där¬
efter. Inom hvar och en af dessa flockar förklaras personer valde
i den ordning, de å namnsedlarna finnas upptagna, och till det
antal, som angifves genom det hela tal, hvilket framkommer, då
namnsedlarnas antal inom flocken delas med valkvoten. Namn å
den, som redan i en föregående flock förklarats vald, förbigås, om
det ånyo förekommer i en följande, och i stället räknas det å namn¬
sedeln närmast därefter uppförda namnet. Har det antal, som
skall väljas, icke på sådant sätt uppnåtts, fylles antalet af den
eller dem, som vid sammanräkning af återstående namn å samt¬
liga afgifna namnsedlar befinnas hafva erhållit de flesta rösterna;
i händelse af lika röstetal skilje lotten. Vid användande af detta
valsätt äger en namnsedel giltighet, äfven om den innehåller färre
namn än antalet af dem, som skola väljas.
3. Mellan de valde bestämmes ordningen, därest de förut
tillhört ifrågavarande utskott eller nämnd, efter det antal riksdagar,
de inom samma varit ledamöter eller suppleanter, men eljest, eller
i händelse detta antal är lika, medelst lottning,
Härjämte hade i en inom Andra Kammaren väckt motion,
n:o 274, hvilken jämväl blifvit till utskottet öfverlämnad, herr J.
Ericsson i Vallsta föreslagit, att Riksdagen måtte såsom hvilande
för vidare behandling i grundlagsenlig ordning antaga följande
förslag till ändrad lydelse i § 37 mom. 1 och § 75 riksdagsord¬
ningen :
Riksdagsordningen.
§ 37.
o
1. A hvarje lagtima Riksdag skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett be-
Om ändrad
lydelse af §§
37 och 75
riksdags¬
ordningen.
(Forts.)
tf:0 67. 8
Torsdagen den 19 Maj.
Om ändrad villningsutskott, ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riks-
lydelse tf §§ dagens ständiga utskott skola'bestå: konstitutionsutskottet af tjugu,
riktdags- statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu, banko-
ordningen. utskottet af sexton och lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvar-
(Forts.) derå kammaren till halfva antalet inom sig väljer; ankommande
på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara
af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som
tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskottet
anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
§ 75.
1. Vid val iakttages, att namnsedlarne, så framt de skola
blifva gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och
fria från såväl tvetydighet i anseende till personernas namn som
från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer, som
vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så
erfordras.
2. Vid val, som enligt 37 och 50 §§ af kammare förrättas,
skall förfaras på följande sätt. De vid valet afgifna namnsedlarnes
antal delas med antalet af dem, som skola väljas, och den sålunda
erhållna valkvoten, vid uppkommande bråk bestämd till närmast
högre hela tal, lägges till grund för bestämmandet af hvilka skola
anses valda. Sedan namnsedlarne öppnats och till sin giltighet
granskats, fördelas de i flockar, så att till hvarje flock läggas de
sedlar, å hvilka samma namn förekomma i samma ordning. Vid
uppräknandet tagas till en början endast de flockar i beräkning,
som innehålla minst lika stort antal namnsedlar, som valkvoten
angifver, de talrikare flockarne först, de fåtaligare därefter. Inom
hvar och eu af dessa flockar förklaras personer valde i den ord¬
ning, de å namnsedlarna finnas upptagna, och till det antal, som
angifves genom det hela tal, hvilket framkommer, då namnsed¬
larnas antal inom flocken delas med valkvoten. Namn å den, som
redan i en föregående flock förklarats vald, förbigås, om det ånyo
förekommer i eu följande, och i stället räknas det å namnsedeln
närmast därefter uppförda namnet. Har det antal, som skall väljas,
icke på sådant sätt uppnåtts, fylles antalet af den eller dem, som
vid sammanräkningen af återstående namn å samtliga afgifna namn¬
sedlar befinnas hafva erhållit de flesta rösterna; i händelse af lika
röstetal skilje lotten. Vid användande af detta valsätt äger en
namnsedel giltighet, äfven om den innehåller färre namn än antalet
af dem, som skola väljas.
3. Mellan de valde bestämmes ordningen, därest de förut
tillhört ifrågavarande utskott eller nämnd, efter det antal riksdagar
de inom samma varit ledamöter eller suppleanter, men eljest, eller
i händelse detta antal är lika, medelst lottning.
Torsdagen den 19 Maj.
9 N:o 67.
Utskottet hemställde: <>M ändrad
lydelse af §§
l:o) att herr Lindgrens motion icke måtte till någon Riksda- riksdags
gens åtgärd föranleda; ordningen
2:o) att icke heller herr Ericssons i Vallsta motion måtte för- (Forts..)
anleda någon Riksdagens åtgärd.
Vid utlåtandet hade emellertid fogats reservation af herrar
friherre Barnékow, Bergström, af Callerholm, Johnsson i Bollnäs,
Nydal, Andersson i ^hrstorp, Jansson i Djursätra, Broström, Trolle
och von Schéele, hvilka ansett, att konstitutionsutskottet bort hem¬
ställa, att Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare grundlags¬
enlig behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse af §
37: 1 och § 75 riksdagsordningen.
§ 37.
1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett be¬
villningsutskott, ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riks¬
dagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo,
statsutskottet af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, banko¬
utskottet af sexton och lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvar¬
dera kammaren till halfva antalet inom sig väljer; ankommande
på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara
af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som
tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskott an¬
mäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
§ 75.
1. Vid alla val iakttages, att namnsedlarne, så framt de skola
blifva gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och
fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas namn
som från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer,
som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när
så erfordras.
2. Vid val, som enligt 37 och 50 §§ af kammare förrättas,
skall förfaras på följande sätt. De vid valet afgifna namnsedlarnes
antal delas med antalet af dem, som skola väljas, och den sålunda
erhållna valkvoten, vid uppkommande bråk bestämd till närmast
högre hela tal, lägges till grund för bestämmandet af hvilka skola
anses valda. Sedan namnsedlarne öppnats och till sin giltighet
granskats, fördelas de i flockar, så att till hvarje flock läggas de
sedlar, å hvilka samma namn förekomma i samma ordning. Vid
uppräknandet tagas till en början endast de flockar i beräkning,
N:o 67. 10
Torsdagen den 19 Maj.-
Om ändrad som innehålla minst lika stort antal namnsedlar, som valkvoten
37 och 75 angifver, de talrikare flockarne först, de fåtaligare därefter. Inom
riksdags- hvar och eu af dessa flockar förklaras personer valde i den ord-
ordningen. ning, de å namnsedlarna finnas upptagna, och till det antal, som
(Forts.) angifves genom det hela tal, hvithet framkommer, då namnsed¬
larnas antal inom flocken delas med valkvoten. Namn å den, som
redan i en föregående flock förklarats vald, förbigås, om det ånyo
förekommer i en följande, och i stället räknas det å namnsedeln
närmast därefter uppförda namnet. Har det antal, som skall väljas,
icke på sådant sätt uppnåtts, fylles antalet af den eller dem, som
vid sammanräkningen af återstående namn å samtliga afgifna namn¬
sedlar befinnas hafva erhållit de flesta rösterna; i händelse af lika
röstetal skilje lotten. Vid användande af detta valsätt äger en
namnsedel giltighet, äfven om den innehåller färre namn än an¬
talet af dem, som skola väljas.
3. Mellan de valde bestämmes ordningen, därest de förut till¬
hört ifrågavarande utskott eller nämnd, efter det antal riksdagar,
de inom samma varit ledamöter eller suppleanter, men eljest, eller
i händelse detta antal är lika, medest lottning.
Utskottets hemställan upplästes, hvarefter ordet begärdes af
Friherre Barnekow, som yttrade: Herr talman, mina herrar!
Att länge uppehålla sig vid denna fråga anser jag icke vara skäl,
så mycket mera, som efter all sannolikhet Första Kammaren kom¬
mer att afslå densamma. Men då jag i likhet med andra af denna
kammares ledamöter reserverat mig mot utskottets hemställan, ber
jag att få yttra några ord i denna fråga. Det förvånar mig på
det högsta, att Första Kammaren, som i går med 93 röster uttalade
sig för proportionella val till Andra Kammaren, icke kan vara med
om proportionella val till utskott, Indika dock i allt fall böra vara
mycket lättare att verkställa än proportionella val till Andra Kam¬
maren. Fn del af de skäl, hvarför Första Kammaren icke kunnat
vara med om detta, angifves af utskottet sålunda: »Dessutom kan
enligt utskottets förmenande icke med fog påstås, att under de
senare åren något majoritetsförtryck vid utskottsval inom Riksdagen
gjort sig gällande, utan torde benägenhet från majoritetspartiers
sida i allmänhet visats att tillmötesgå andra partiers billiga anspråk
på att i sin mån blifva representerade i vederbörande utskott.»
Här säger Första Kammaren, att något majoritetsförtryck icke skulle
förekomma. Jag vill hemställa till kammaren, huru härmed för¬
håller sig i afseende å Riksdagens främsta utskott, konstitutions¬
utskottet. Där tillåter Första Kammaren icke någon af minoriteten
att taga plats; vidare tillåter icke Första Kammaren någon enda af
minoriteten att taga plats i bevillningsutskottet, som dock skall
behandla alla skattefrågor. Jag hemställer, om icke detta kan
11 N:o 67
Torsdagen den 19 Maj.
kallas majoritetsförtryck. Men mina herrar, människorna äro sig Om ändrad
alla lika däri, att de icke vilja släppa makten ifrån sig; däruti äro gfseocla/7^
de lika, antingen de äro ledamöter af Första eller Andra Kammaren, riksdags
Nu finnes en bestämd gifven majoritet i Första Kammaren, därför ordningen.
vill den icke släppa ifrån sig makten och gifva rätt åt minoriteten. (Forts.)
Och huru var det i Andra Kammaren, när där fanns en kompakt
majoritet. Då ville icke denna majoritet gå in på proportionella
val, den ville icke släppa ifrån sig makten. Nu, då maktställnin¬
gen börjar fördela sig lika mellan olika partier, först nu har Andra
Kammaren kommit på den tanken, att proportionella val till ut¬
skotten kunna vara lämpliga.
Jag vill icke längre upptaga kammaren, utan anhåller om bifall
till den af mig m. fl. ledamöter från Andra Kammaren afgifna
reservation.
Herr Ernst Carlson instämde häruti.
Vidare förekom ej. Efter af herr talmannen i ämnet fram¬
ställda propositioner biföll kammaren den af friherre Barnekow med
flere vid förevarande utlåtande fogade reservationen.
§ 4.
Slutligen föredrogos hvart för sig och blefvo af kammaren
godkända:
konstitutionsutskottets utlåtande n:o 10, i anledning af väckt
motion om ändringar i § 13 mom. 1, § 15 och § 20 riksdagsord¬
ningen; och
sammansatta bevillnings- och lagutskottets utlåtande n:o 2, i
anledning af väckt motion om bestridande i visst fall af kostnaden
för vägunderhåll med medel ur vägkassa.
§ 5.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 11,46 f. m. för att åter sammanträda kl. 7 e. m. enligt
därom utfärdadt anslag.
In fidem
Herman Palmgren.
N:o 67. 12
Torsdagen den 19 Maj, e. m.
Torsdagen den 19 maj.
Kl. 7 e. m.
§ 1.
Anmäldes och godkändes följande inkomna förslag till Riks¬
dagens skrifvelser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
n:o 161, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
förvärfvande för statsverkets räkning af Trollhätte kanalverk
m. m.,
n:o 168, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter sadelmakaren Jo¬
han Fredrik Killander från Skärstad i Östergötlands län,
n:o 169, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
medgifvande för under bildning varande Luleå järnverksaktiebolag
att för visst fall erhålla malm från grufvor i Gellivare socken af
Norrbottens län, och
n:o 170, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande af förbättrad aflöning under år 1904 åt den vid tull¬
kammaren i Riksgränsen anställda personal;
från sammansatta stats- och lagutskottet:
n:o 162, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositio¬
nen under åttonde hufvudtiteln gjorda framställning i fråga om
löneförhöjning för småskolelärarinnor m. m.,
n:o 163, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till
Riksdagen med förslag till lag angående förordnande af rättegångs¬
biträde åt häktad, dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående
användande för visst ändamål af det å andra hufvudtiteln upp¬
förda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter,
n:o 164, angående uttagningen till tjänstgöring af icke vapen¬
föra värnpliktige,
n:o 165, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition till
Riksdagen angående ändrad lydelse af 23 § i lagen den 5 juli
1901 angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete,
dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för ut-
Torsdagen den 19 Maj, e. m. 13 N:0 87.
vidgning af riksförsäkringsanståltens och postsparbankens verk¬
samhet, och
n:o 166, i anledning af väckta motioner om skrifvelser till
Kungl. Maj:t dels med begäran om framläggande af förslag till
lag angående gemensamhetsskogar för kommuner, korporationer
och enskilde, dels ock i fråga om viss ändring i förordningen
angående skogsvårdsstyrelser den 24 juli 1903; samt
från konstitutionsutskottet:
n:o 176, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af §§ 39 och 41 regeringsformen.
§ 2.
Justerades ett protokollsutdrag.
§ 3.
Till bordläggning anmäldes:
konstitutionsutskottets memorial n:o 11, i anledning af kam-
rarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt §§ 10 till
och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen jämte
inom Riksdagen väckta förslag i fråga om valrätten till Riksdagens
kamrar;
statsutskottets memorial:
n:o 122, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret;
n:o 123, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 124, angående den nya riksstaten; samt
bevillningsutskottets betänkande n:o 46, med förslag till den
af Riksdagen fastställda bevillningssummans utgörande.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 7,16 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
N o 67. 14
Fredagen den 20 Maj.
Fredagen den 20 maj.
Kl. 12 p. d.
§ 1.
Justerades protokollet för den 13 innevarande maj.
§ 2.
Föredrogos hvart för sig och blefvo af kammaren godkända:
konstitutionsutskottets memorial n:o 11, i anledning af kam-
rarnes skiljaktiga beslut vid behandling af utskottets utlåtande
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt §§ 10 till
och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen jämte
inom Riksdagen väckta förslag i fråga om valrätten till Riksdagens
kamrar;
statsutskottets memorial:
n:o 122, med förslag till de återstående stadgandena i det nya
reglementet för riksgäldskontoret;
n:o 123, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret; och-
n:o 124, angående den nya riksstaten; samt
bevillningsutskottets betänkande n:o 46, med förslag till den
af Riksdagen fastställda bevillningssummans utgörande.
§ 3.
Härefter anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 40, angående dispositionen af besparingarna under hufvud-
titlarne,
n:o 41, angående statsregleringen,
n:o 42, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter
och inkomster,
n:o 43, angående kreditivsummorna,
Fredagen den 20 Maj.
15 N;o 67.
n:o 44, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor,
n:o 45, angående val af fullmäktige i riksbanken och riks¬
gäldskontor,
n:o 46, angående lagbestämmelser i syfte att hjulringar å
arbetsåkdon skola hafva viss fastställd bredd,
n:o 47, angående ändring af 47 och 48 §§ landstingsförord-
ningen,
n:o 48, rörande förslag till lag angående handel med konst¬
gjorda gödselmedel,
n:o 49, angående reglemente för riksbankens styrelse och för¬
valtning,
n:o 50, om förordning angående vissa bestämmelser rörande
sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge,
n:o 51, angående lag om fortsatt tillämpning af hvad i lagen
den 6 juni 1902, innefattande inskränkning i inmutningsrätten, är
stadgadt,
n:o 52, angående stämpelafgiften för friherre T. G. E. Gyllen¬
kroks fång af fideikommissegendomen Svenstorp, och
n:o 53, angående lån af statsmedel för beredande af tillfälle
för arbetare att på landsbygden förvärfva egna hem.
§ 4.
Slutligen föredrogos och godkändes följande inkomna förslag
till Riksdagens skrivelser till Konungen, nämligen:
från statsutskottet:
n:o 132, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret,
n:o 133, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdeparte¬
mentet;
n:o 134, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet,
n:o 135, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,
n:o 136, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdeparte¬
mentet,
N:0 67. 16
Fredagen den 20 Maj, e. m.
n:o 167, angående beräkning af statsverkets inkomster,
n:o 178, angående statsregleringeu för år 1905 och sättet för
anvisande af vissa anslagsbelopp,
n:o 179, angående upprättadt nytt reglemente för riksgälds-
kontoret, och
n:o 180, med öfverlämnande af ny riksstat;
från konstitutionsutskottet:
n:o 175, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af §§ 49 och 87 regeringsformen samt §§ 10
till och med 25 äfvensom §§ 27, 28 och 38 riksdagsordningen;
samt
från bevillningsutskottet:
n:o 177, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.
§ B.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12,22 på dagen
för att åter sammanträda kl. 8 e. m. enligt därom utfärdadt anslag.
In fidem
Herman Palmgren.
Fredagen den 20 maj.
Kl. 8 e. m.
§ 1.
Upplästes följande till kammaren inkomna läkareintyg:
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare ingenjör J. H.
G. Fredholm från och med den 18 maj 1904 är sängliggande
sjuk och på grund däraf varit hindrad att infinna sig i Riksdagen;
intygar härmed
Stockholm 8% 04
Henry Hemgift.
Leg. läkare.
Fredagen den 20 Maj, e. m.
17 N:o 67.
I
§ 2.
Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till para¬
grafer i riksdagsbeslutet:
n:o 54, angående lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 8 och
18 kap. 15 § strafflagen,
n:o 55, angående ändringar i gällande vattenrättslagstiftning,
n:o 56, angående lag om ändrad lydelse af 8 kap. 25 § straff¬
lagen,
n:o 57, angående utredning och förslag till afhjälpande af
vissa missförhållanden i afseende å stämpelbeläggning af köp af
fast egendom m. m.,
n:o 58, rörande förordning angående villkoren för postbefordran
af tidningar och andra periodiska skrifter,
n:o 59, angående ändring af § 8 tulltaxeunderrättelserna, dels
ock gällande taratariff,
n:o 60, angående en inkomstskatt för år 1905,
n:o 61, angående ändringar i gällande brännvinsförsäljnings-
förordning,
n:o 62, angående bestämmelserna rörande sjöfarten och gräns¬
trafiken mellan Sverige och Norge,
n:o 63, rörande viss ändring i gällande förordning angående
stämpelafgiften,
n:o 64, angående dels förändrad lydelse af 33 § bevillnings-
förordningen, dels ock ändrade föreskrifter rörande bevillning för
inkomst af kanalanläggning och järnvägsdrift,
n:o 65, angående lag om samäganderätt, lag om ändrad ly¬
delse af 94 § skiftesstadgan samt lag om ändrad lydelse af 29 § i
lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyfning, ägostyckning och
jordafsöndring,
n:o 66, angående ändringar i gällande sjöfartslagstiftning, '
n:o 67, rörande lag angående förlängning af tiden, under
hvilken förordningen den 6 juni 1883 rörande de lappar, som med
renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge,
skall vara gällande,
n:o 68, angående löneförhöjning för småskolelärarinnor in. m.,
n:o 69, dels angående förslag till lag om förordnande af rätte¬
gångsbiträde åt häktad, dels ock angående användande för visst
Andra Kammarens Pi'ot. 1904. No 67.
9
N:0 67. 18
Fredagen den 20 Maj, e. m.
ändamål af det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till
ersättning åt domare, vittnen och parter,
n:o 70, angående uttagning till tjänstgöring af icke vapenföre
värnpliktige,
n:o 71, angående dels ändrad lydelse af 23 § i lagen den 5
juli 1901 angående ersättning för skada till följd af olycksfall i
arbete, dels kostnaderna för utvidgning af riksförsäkringsanstaltens
och postsparbankens verksamhet,
n:o 72, rörande lag angående gemensamketsskogar för kom¬
muner, korporationer och enskilde,
n:o 73, angående upphörande af Öfver Selö pastorats i
Strängnäs stift prebendeegenskap,
n:o 74, angående ändrad anordning af rikets allmänna läro¬
verk samt löne- och pensionsreglering för de vid dem anställda
lärare,
n:o 75, angående löne- och pensionsreglering för folkskole-
seminarierna samt stat för folkskoleseminariet i Strängnäs m. m.,
n:o 76, angående löne- och pensionsreglering för högre lära¬
rinneseminariet,
n:o 77, angående förslag till ändrad lydelse af §§ 49 och 87
regeringsformen samt §§ 10 till och med 25 äfvensom §§ 27, 28
och 38 riksdagsordningen,
n:o 78, angående ändrad lydelse af §§ 39 och 41 regerings¬
formen,
n:o 79, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,
n:o 80, i afseende å statsregleringen och rörande de med stats¬
verket gemenskap ägande ämnen,
n:o 81, angående beredande af lönemedel för anläggning af
vissa interurbana telefonledningar,
n:o 82, angående beredande af lånemedel till fortsatt utveck¬
ling af statens telefonväsende i afseende å lokala telefonnät,
n:o 83, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar,
n:o 84, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Göteborg till Skee,
n:o 85, angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans
räkning af Trollkätte kanalverk m. in., och
n:o' 86, angående beredande åt riksgäldskontoret af kassa¬
reserver i utlandet.
19 Nu> 67.
Lördagen den 21 Maj.
§ 3.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 8,3 7 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
Lördagen den 21 maj.
Kl. 1/s 11 f. m.
§ I-
Justerades protokollet för den 14 innevarande maj.
§ 2.
Ordet lämnades härefter till
Herr vice talmannen Pehrson, som yttrade: Jag ber att få
hemställa, att kammaren ville besluta att åt de ledamöter af denna
kammare, som äro representanter för Stockholms stad, jämte öfriga
möjligen kvarvarande ledamöter af kammaren lämna i uppdrag
att justera de kammarens protokoll, som nu vid riksdagens af¬
silning äro ojusterade.
Denna hemställan blef af kammaren bifallen.
§ 3.
Kammarens ledamöter, hvilka af Kungl. Maj:t blifvit kallade
att denna dag efter bevistad gudstjänst infinna sig å rikssalen, där
riksdagen komme att af slutas, afgingo nu till Styr kyrkan för att
åhöra riksdagspredikan. Efter gudstjänstens slut begåfvo sig kam¬
marens ledamöter till rikssalen, där jämväl Första Kammarens leda¬
möter infunno sig.
Herr statsrådet och chefen för civildepartementet uppläste där
Kungl. Maj:ts förordnande för hans excellens herr statsministern
att å Kungl. Maj:ts vägnar afsluta riksdagen.
N:o 67. 20
Lördagen den 21 Maj.
Sedan häruppå kamrarnes undersåtliga vördnad och välönsk¬
ningar blifvit af herrar talmän framförda samt herr statsrådet och
chefen för civildepartementet uppläst riksdagsbeslutet, förklarade
hans excellens herr statsministern riksdagen vara afslutad.
Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter återkom¬
mit till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen afsked af
kammarens ledamöter med följande ord: Mina herrar! Afslutadt
är nu detta års riksmöte, slutadt är för denna gång vårt gemen¬
samma arbete. Öfver det utförda arbetets värde tillkommer det
icke oss och allra minst mig att döma, men så mycket kan dock
tryggt sägas därom, att tanken på och omsorgen för vårt lands
och folks bästa varit den ledande och drifvande kraften däri. Och
om också arbetet icke i allt ledt till positiva resultat, torde det
dock icke hafva varit gagnlöst, då säkerligen i många fall det skall
hafva beredt jordmånen för kommande, förnyade säden, som där¬
igenom lättare skola spira upp 6ch gifva skörd.
För det kraftiga stöd, som jag vid utförandet af mitt ansvars¬
fulla värf fått äga i edert tillitsfulla förtroende, känner jag mig
djupt tacksam. Och jag ber att till kammarens samtliga ärade
ledamöter få uttala min varma och hjärtliga tack för all den väl¬
vilja och vänskap, som under denna riksdag liksom tillförene blifvit
mig visad.
I det jag vördsamt anhåller, att I, mina herrar, villen behålla
mig i vänlig hågkomst, tillönskar jag eder alla frid och glädje i
hemmen, till hvilka I nu vänden åter, samt lycka och framgång i
edra dagliga värf.
Mina herrar! Sannolikt är detta sista gången, Riksdagen varit
samlad i denna byggnad, där den i nära fyra decennier haft sitt
hemvist. Lockande kunde det därför vara att i denna stund kasta
en återblick på dess verksamhet under denna långa tid, men i flera
hänseenden är icke tillfället därför rätt lämpligt. Det torde också
vara nog att erinra om den storartade utveckling, som vårt land
under denna tid nått, såväl på det andliga som på det materiella
området. Och då denna utveckling näppeligen kunnat äga rum
utan Riksdagens kraftiga medverkan, framgår däraf klart och tydligt,
att dess verksamhet varit god och lyckosam. Må därför vår sista
handling, då vi stå i begrepp att för alltid lämna detta rum, vara
den att till all god gåfvas gifvare frambära ur djupet af våra
hjärtan en ödmjuk och innerlig tacksägelse för all den välsignelse,
han skänkt det utförda arbetet, och en bön därom, att han alltjämt
måtte hålla sin skyddande hand öfver oss alla. Gud bevare konun¬
gen och fosterlandet!
Härpå svarade herr Lothigius: Herr talman! Då vi nu stå
färdiga att åtskiljas, får jag å samtliga kammarens närvarande och
Lördagen den 28 Maj.
21 N o 67.
frånvarande ledamöters vägnar betyga Eder, herr talman, vår lifliga
erkänsla för den utmärkta skicklighet, hvarmed Ni under det nu
gångna riksmötet liksom tillförene ledt kammarens förhandlingar,
och vår stora tacksamhet för det oförtrutna arbete och den ihärdiga
möda, Ni därvid nedlagt. Särskild! hembära vi Eder vårt varma
tack för den synnerliga vänlighet och välvilja, som från Eder kom¬
mit oss alla och enhvar till del, och utbedja vi oss, herr talman,
att fortfarande få vara i eder välvilliga hågkomst inneslutna.
Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter
afskedshälsningar och åtskildes.
In fidem
Herman Palmgren.
Lördagen den 28 maj.
Kl. 3 e. in.
Sedan Andra Kammaren genom beslut den 21 innevarande
månad åt representanterna för Stockholms stad samt dem af kam¬
marens öfriga ledamöter, som efter riksdagens afslutande befunne
sig kvar i hufvudstaden, uppdragit justeringen af de kammarens
protokoll, hvilka vid riksdagens afslutande återstode ojusterade,
hade tillkännagifvande om att nämnda justering komme att denna
dag kl. 3 e. m. försiggå i kammarens kanslilokal blifvit vederbör¬
ligen utfärdadt; och tillstädeskommo nu på utsatt tid följande
kammarens ledamöter:
herr J. E. von Krusenstjerna,
» S. G. von Friesen,
» C. Wallis,
» E. O. V. Wavrinsky,
» D. K. Bergström,
» J. J. Byström,
» K. A. Staaff,
» K. H. Branting,
» M. F. Nyström,
Andra Kammarens Prat. 1904. N:o 67.
3
N:o 67. 22
Lördagen den 28 Maj.
friherre G. J. De Geer,
herr V. L. Moll,
» E. A. Lindblad,
» J. Widén,
» Ernst Carlson och
» O. H. Ström.
Protokollen för den 15, den 16, den 17, den 18, den 19, den
20 och den 21 maj upplästes och blefvo af tillstädesvarande her¬
rar ledamöter godkända, hvarefter sammanträdet upplöstes.
In fidem
Herman Palmgren.
Stockholm, Kung!. Hofboktryckeriet. Iduns Tr.-A.-B., 1904.