Kung1. Maj it s Nåd. Proposition N:o 61.
1
N:o 61.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, om anslag till
restaurering af gråbrödraklostret i Ystad; gifven Stock¬
holms slott den 12 februari 1904.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riks¬
dagen att såsom bidrag till restaurering af gråbrödraklostret i Ystad på
extra stat för år 1905 bevilja ett belopp af 15,000 kronor, under villkor
att Ystads stad utan anspråk på vidare statsbidrag ansvarar för att dels
restaureringsarbetet under sakkunnig ledning utföres. i hufvudsaklig enlig¬
het med det i statsrådsprotokollet omförmälda, af slottsarkitekten A. Linde¬
gren uppgjorda, å 45,000 kronor slutande restaureringsförslaget, hvarvid
hänsyn tages till hvad öfverintendentsämbetet erinrat beträffande läget och
sättet för anbringandet af trappan upp till den afsedda festhallen, dels
ock byggnaden ej afyttras, utan efter restaureringen brandförsäkras för
framtiden och, underhållen i värdigt skick, allt framgent användes till
bibliotek och museum, dock med bibehållen rätt för Ystads stadsförsam-
ling att i byggnaden hafva sakristia för S:t Petri kyrka.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Carl von Frusen.
Bill. till Rilesd. Prof. 1.904. 1 Sami. J Afd. 37 Höft. (N:o 61.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, kallet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
februari 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
l:o.
Departementschefen, statsrådet von Friesen, yttrade:
Om anslag »Uti underdånig skrifvelse den 3 mars 1903 har vitterhets-, historie-
l‘ing‘af Ug‘å-oc^ antikvitetsakademien anfört: Staden Ystad hade sedan flera år tillbaka
brodrakiostret haft för afsikt att för reglering af trakten omkring S:t Petri kyrka där-
' Yslad■ städes borttaga det med kyrkan sammanbyggda, staden tillhöriga gamla
gråbrödraklostret. Såsom af ett vid akademiens skrifvelse fogadt utdrag af
stadsfullmäktiges i Ystad protokoll den 12 februari 1903 framginge, hade
man emellertid i Ystad, sedan direktören Jacob Lachmann å Charlotten-
lund skriftligen meddelat drätselkammarens ordförande, det han vore villig
att med 20,000 kronor bidraga till kostnaderna för restaurering af det
gamla fornminnet enligt uppgjordt, å 45,000 kronor slutande kostnadsförslag,
dock under förutsättning att staten eller staden bidroge med samma be¬
lopp samt under villkor att byggnaden anordnades till museum och
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
bibliotek, funnit frågan hafva genom berörda erbjudande kommit i väsent¬
ligen förändradt skick, hvarför staden beslutit att på nyss nämnda villkor,
samt under förutsättning att staten såsom bidrag till restaureringen an-
sloge minst 15,000 kronor för ändamålet anvisa ett belopp af högst 10,000
kronor.
Akademien, som ej kunde annat än finna utsikten till det gamla forn¬
minnets bevarande glädjande, ville med afseende å ärendets förhistoria med¬
dela, att, sedan riksantikvarien, med anledning däraf att frågan om bygg¬
nadens rifning åter kommit på dagordningen hos vederbörande i .Ystad, i ett
därstädes hållet föredrag starkt betonat önskvärdheten af klosterbyggnadens
bevarande för framtiden, Lachmann i samråd med riksantikvarien lämnat
slottsarkitekten A. Lindegren uppdrag att uppgöra förslag till nödiga
restaureringsåtgärder. Af två härför uppgjorda, vid akademiens skrifvelse
jämväl fogade alternativa förslag afsåge det ena, slutande å 7,200 kronor,
endast en mycket nödtorftig reparation af byggnadens yttre, sådant detta
nu befunne sig, d. v. s. med delvis nedtaget gafvelröste samt taket sänkt,
således lämnande byggnaden i dess nuvarande stympade skick. Det andra
däremot, slutande enligt specificeradt kostnadsförslag å 45,000 kronor,
afsåge den karaktäristiska trappgafvelns återställande, nytt yttertaks an¬
bringande i ursprungligt läge samt byggnadens iordningställande såväl till
det yttre som till det inre. Endast till konserveringsarbetet enligt detta
senare förslag syntes Lachmann och staden Ystad vilja bidraga med nyss
nämnda belopp och endast genom att detta förslag komme till utförande
kunde således det gamla fornminnet räddas undan förintelse. Ifrågavarande
förslag afsåge visserligen mer än byggnadens bevarande för framtiden och
således mer än som från arkeologisk synpunkt vore af behofvet påkalladt,
men, då de af staden Ystad och Lachmann erbjudna bidragen uppginge
tillsammans till 30,000 kronor, kunde således af kostnadsförslagets slut¬
summa endast det återstående beloppet af 15,000 kronor sägas vara af-
sedt för de arkeologiska intressenas tillgodoseende. Om från detta belopp
droges dels det mindre förslagets slutsumma 7,200 kronor, som skulle åtgå
för en nödtorftig reparation af det yttre, dels posten för nytt yttertak
6,887 kronor 50 öre eller tillsammans 14,087 kronor 50 öre, återstode
912 kronor 50 öre, för hvilken summa således vunnes den prydliga trapp¬
gafvelns återställande och att byggnaden med afseende på tak och gafvel¬
röste blefve återbragt till ursprungliga förhållanden i stället för det stym¬
pade skick, den nu företedde.
Akademien ansåge sig knappast behöfva vidlyftigt framhålla, att be¬
varandet af den gamla klosterbyggnaden måste ur kulturhistorisk synpunkt
betecknas såsom varande af stort intresse. Af de under medeltiden ej så
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
fataliga klostren i vårt land funnes, med undantag af några kyrkor, i våra
dagar förvånande litet i behåll ofvan jord. På intet enda ställe funnes
hela komplexen af klosterbyggnaderna bevarad. Äfven återstående enstaka
klosterbyggnader vore ytterst sällsynta. Förutom den nu ifrågavarande
i Ystad funnes dylika egentligen endast i Vadstena, vid Vreta i "Östergöt¬
land samt Roma på Gottland. Under sådana förhållanden vore det uppen¬
bart, att förlusten af Ystad-klostret måste betraktas såsom mycket kännbar.
Härtill koinme, att Sverige väl med fog kunde sägas hafva en viss för¬
pliktelse gent emot ett sådant minnesmärke som det ifrågavarande inom
det forna^ danska området. Det syntes ej vara landet fullt värdigt att
låta ett ^sådant förfalla eller helt och hållet förintas. När för ett par år
sedan frågan om den gamla byggnadens nedrifvande åter blef aktuell inom
Ystads samhälle, hade detta inom intresserade kretsar i Danmark väckt
en för vårt land ingalunda behaglig uppmärksamhet, en känsla, som på
flera sätt tagit sig uttryck, och äfven i Sverige hade den ifrågasatta åt¬
gärden på många håll åstadkommit förstämning.
Pa grund af det sålunda anförda hemställde akademien, det Eders
Kung], Maj:t täcktes, under förutsättning af de utaf staden Ystad och di¬
rektör Lachmann utlofvade bidragen af tillsammans 30,000 kronor, af
Riksdagen äska ett extra anslag för en gång af 15,000 kronor, att till¬
sammans med nyss nämnda belopp utgå till gäldande af kostnaderna för
en enligt slottsarkitekten Lindegrens förslag utförd restaurering af grå-
brödraklostret i Ystad.
Genom nådig remiss anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i Malmöhus län att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande och
därvid lämna utredning angående äganderätten till gråbrödraklostret i
Ystad. Vid detta utlåtande, som afgafs den 22 april 1903, voro fogade
handlingar, utvisande: att genom köpekontrakt den 30 mars 1876 och
köpebref den 18 maj samma år Ystads stad af kronan för en summa af
4,000 kronor köpt därvarande kronomagasinsegendom med därå befintliga
i värderingsinstrument öfver egendomen af den 19 oktober 1871 upptagna
byggnader oc"6 det tomtområde, som till egendomen lagligen hörde och
af kronan dittills disponerats; att enligt berörda värderingsinstrument å
tomten funnes en magasinsbyggnad, bestående af ett grundmuradt tvåvånings¬
hus under tegeltak med vidhängande flygelbyggnad, uppförd intill S:t Petri
kyrka. med södra gafveln samt fristående på öfriga sidor, i hvilket hus
tvsi mindre rum a nedra bottnen vid södra gafveln med en areal af om¬
kring 264 kvadratfot innehades af S:t Petri kyrka; att bland köpevillkoren
5
Kungl. Maj-Js Nåd. Proposition N:o 61.
upptagits, att (lön rätt till begagnande af en lägenhet i magasinsbyggnaden
till sakristia, som kunde på grund af kungl. brefvet den 28 september
1852 S:t Petri församling tillkomma, förbebölles församlingen; att staden
med anledning af nämnda köp den 8 november 1880 erhållit lagfart å
det s. k. kronomagasinet, beläget å tomterna under n:r 248 och 249 i
kvarteret Yngve; samt att magistraten i Ystad i afgifvet yttrande, med
upplysning att »kronomagasinet» vore eu senare tillkommen benämning
på gråbrödraklostret, anfört, att magistraten ansåge det vara i hög grad
önskligt, att det ifrågasatta statsbidraget måtte varda beviljadt, då utan
sådant bidrag den minnesrika byggnaden säkerligen ej komme att för
framtiden bevaras, enär de kulturella ändamål, den vore afsedd att be¬
fordra, hur viktiga de än kunde anses vara, likväl ej af ett jämförelsevis
litet samhälle kunde tänkas skola blifva tillgodosedda med större upp¬
offring än den, hvartill staden förklarat sig villig.
För egen del har Eders Kungl. Majds befallningshafvande jämväl
framhållit önskvärdheten af ifrågavarande gamla byggnads iståndsättande
och såsom sin åsikt uttalat, att större bidrag till bestridande af kostnaderna
härför, än som genom enskild persons och Ystads stadsfullmäktiges offer¬
villighet redan åstadkommits, icke torde vara att från orten förvänta.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåg därför, att ett anslag från
statens sida af 15,000 kronor för ifrågavarande ändamål vore af omständig¬
heterna väl påkalladt.
Ystads stadsförsamling, som jämväl hörts i ärendet, har erinrat, att
på grund af nådiga brefvet den 25 juli 1884 de förutvarande själfständiga
församlingarna Ystads S:t Mariae och Ystads S:t Petri blifvit förenade till
eu enda, Ystads stadsförsamling, samt vidare anfört, att de båda gamla
kyrkorna, S:t Marin och S:t Petri, efter församlingarnas förening fort¬
farande användes som förut; att S:t Petri kyrka, på grund af det förut
otnförmälda nådiga brefvet den 28 september 1852, i femtio års tid haft
sin sakristia i klostret, sedan en dörr öppnats i muren i kyrkans nordöstra
ända; att, därest klostret borttoges, det vore lätt anbringa en sakristia på
samma plats, men att, om detsamma skulle kvarstå, möjlighet ej förefunnes
att få annan sakristia å lämpligt ställe; att, då det emellertid ej satts i fråga
att borttaga nuvarande sakristian, församlingen icke hade något att erinra
mot. klostrets kvarstående och restaurering; samt att förslaget att i klostret
bereda rum för bibliotek och museum förefölle församlingen tilltalande,
helst stadsbiblioteket ej hade någon fast lokal och museets lokal i gamla
läroverkshuset väl framdeles blefve otillräcklig.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
Domkapitlet i Lund har i underdånigt utlåtande den 27 maj 1903
lifligt framhållit önskvärdheten däraf, att ett anslag från statens sida af
15,000 kronor för en gång blefve för ifrågavarande ändamål beviljadt.
Efter nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 1 december 1903
afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört följande: Det
syntes öfverintendentsämbetet fullt riktigt, att staten bidroge till vid¬
makthållande eller bevarande af ifrågavarande egendomliga, åldriga och
ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen värdefulla byggnad, men att staten
i vidsträcktare mån skulle lämna understöd för iståndsättande af densamma
syntes ämbetet näppeligen kunna med fog påfordras. I nu nämnda hän¬
seende vore otvifvelaktigt att i främsta rummet förorda, att kronan sökte,
om möjligt för försäljningspriset, återförvärfva byggnaden och därefter läte
allenast nödtorftigt underhålla denna eller ock antingen använde den till nå¬
got sitt ändamål såsom till förvarande af arkivalier eller dylikt — något som
kunde ske utan att rubbningar i det yttre behöfde vidtagas — eller in¬
redde och uppläte den till någon stiftelse för välgörande ändamål, såsom
i vårt grannland Danmark ofta plägade i liknande fall förfaras. Ämbetet
hölle således för sin del före, att det icke tillhörde statsverket att med en
så stor summa som 15,000 kronor bidraga till att åt staden Ystad bereda
lokaler för stadsbibliotek, museum m. m, hvartill komme, att fråga kunde
vara, huruvida icke det, som man genom den nu föreslagna utvägen velat
rädda undan förstörelse, just skulle borttaga eller förändra karaktären hos
byggnaden: denna skulle nämligen komma att blifva utbytt mot en delvis
ny och i alla händelser rekonstruerad sådan, och eu dylik vore ju, såsom
antikvitet betraktad, alltid af tvifvelaktigt värde. Då emellertid af hand¬
lingarna framginge, att, därest förevarande i och för sig ganska goda re¬
sta ureringsförslag icke skulle blifva genomfördt, byggnaden i fråga med
all säkerhet komme att nedrifvas och lämna rum för moderna byggnads-
kvarter och gator, hvarigenom hvarje spår af det gamla klostret skulle
försvinna, funne öfverintendentsämbetet, ställdt inför nyssberörda faktum
och ehuru ämbetet, i allmänhet sedt, ej ville förorda rekonstruktioner, sig
icke böra afstyrka genomförandet under fullt sakkunnig ledning af den
nu framlagda restaureringsplanen, men ansåge sig blott kunna underdånigst
tillråda, att staten bidroge till betäckande af kostnaden för arbetets verk¬
ställande med så stort belopp, som, strängt taget, kunde antagas motsvara
omkostnaderna för byggnadens underhåll, enligt handlingarna bilagdt kost¬
nadsförslag beräknade till, i jämnt tal, 7,200 kronor, hvilken summa dock,
enligt ämbetets åsikt, vore väl låg — exempelvis saknades poster för
arkitektarfvode och godtgörelse för arbetsledning — och förty borde höjas
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
till 10,000 kronor. Slutligen ville ämbetet såsom en mindre lycklig lös¬
ning af eu detalj i det föreliggande förslaget påpeka laget och sattet för
anbringandet af trappan upp till den afsedda festhallen, en trappanordning,
som likväl syntes vid förslagets eventuella utarbetande lätteligen kunna
förändras till ett bättre.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, som lämnats tillfälle att,
med anledning af hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört, ånyo yttra
sig i ärendet, har uti den 12 januari 1904 afgifvet underdånigt utlåtande
anfört, att akademien ingalunda förnekade befogenheten af öfverintendents-
ämbetets uppfattning, sådan denna i ämbetets utlåtande kommit till synes,
men att, då för akademien hufvudsaken måste vara, att den märkliga
medeltidsbyggnaden blefve bevarad, akademien måste vidhålla sitt ur¬
sprungliga förslag, enär den på giltiga grunder trodde sig kunna förvänta,
att det åsyftade ändamålet därigenom med säkerhet skulle uppnås.
Hvad vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien i detta ärende an¬
fört synes mig tydligen ådagalägga vikten af att det gamla gråbrödra-
klostret i Ystad, såsom inom vårt land ett af de få kvarvarande minnes¬
märkena i sitt slag, bevaras från förstörelse. Visserligen skulle för till¬
godoseende af det arkeologiska intresset vara tillfyllest, att byggnaden
nu nödtorftigt reparerades, men då sannolikt är, att, om ej byggnaden nu
blir fullständigt restaurerad enligt det högre, på 45,000 kronor slutande
kostnadsförslaget, densamma kommer att nedrifvas, anser jag staten böra
till förhindrande häraf träda emellan. Att, såsom öfverintendentsämbetet
föreslagit, söka för kronans räkning förvärfva äganderätten till klostret
och sedan nödtorftigt restaurera detsamma anser jag ej vara att förorda.
Bättre synes mig vara, att för genomförande af byggnadens fullständiga
restaurering, till hvilken ytterligare bidrag från orten utöfver redan utfästa
30,000 kronor enligt de lokala myndigheternas samstämmiga uttalande ej
torde vara att förvänta, lämnas af staten det begärda beloppet, 15,000
kronor, under sådana villkor, att man kan erhålla säkerhet för att bygg¬
naden, utan vidare bidrag från statens sida, försättes och för framtiden
underhålles i fullt tillfredsställande skick. Betryggande garanti härför
torde kunna vinnas därigenom, att Ystads stad ikläder sig ansvar på sätt
jag i det följande föreslår.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen att såsom bidrag till restaurering af gråbrö dr aklostret i Ystad på
extra stat för år 1905 bevilja ett belopp af 15,000 kronor, under villkor
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 61.
att Ystads stad utan anspråk på vidare statsbidrag ansvarar för att dels
restaureringsarbetet under sakkunnig ledning utföres i hufvudsaklig enlig¬
het med det af slottsarkitekten A. Lindegren uppgjorda, å 45,000 kronor
slutande restaureringsförslaget, hvarvid hänsyn tages till hvad öfverinten-
detsämbetet erinrat beträffande läget och sättet för anbringandet af trappan
upp till den afsedda festhallen, dels ock byggnaden ej afyttras, utan efter
restaureringen brandförsäkra^ för framtiden och, underhållen i värdigt
skick, allt framgent användes till bibliotek och museum, dock med bibe¬
hållen rätt för Ystads stadsförsamling att i byggnaden hafva sakristia för
S:t Petri kyrka.»
Till hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter förenade
sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall;
och skulle proposition i ämnet, af den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo
Gustaf Tottie.
Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1904.