Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N.‘o 37.
1
N:o 37.
Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag
till lagar angående ändring i vissa delar af förord¬
ningarna om kommunalstyrelse på landet och om kom¬
munalstyrelse i stad den 21 mars 1862 samt af förord¬
ningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862; gifven Stockholms slott den 4 december 1903.
Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver civil¬
ärenden för denna dag innehåller, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
l:o) lag angående ändrad lydelse af §§ 17 och 32 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
2:o) lag angående ändrad lydelse af §§ 16, 33 och 40 i förord¬
ningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862; samt
3:o) lag angående ändrad lydelse af § 26 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Hjälmar Westring.
Bih. till Riksd. Prat. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft, (N:o 31.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 17 och 32 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§17 och 32 i förordningen om kommunal¬
styrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ U.
Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en i mars
för besluts fattande i anledning af berättelsen om föregående årets
räkenskaper och förvaltning, samt för val af landstingsmän, eller, inom
de härad eller tingslag, där sommarting hållas, af valmän för lands-
tingsmäns väljande; en i oktober för bestämmande af kommunens ut¬
gifts- och inkomststat enligt § 63; och en i december månad för gransk¬
ning af så väl fyrktalslängden som debiterings- och uppbördslängden,
samt för anställande af val till de befattningar inom kommunen, hvilka
vid årets slut blifva lediga, och af revisorer, äfvensom af valmän för
landstingsmäns väljande i de härad eller tingslag, där landstingsmanna-
val skall ske å vinterting. Den, hvilken såsom ledamot af kommunal¬
nämnd eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas
till revisor af förvaltning, för hvilken han har att redovisa, ej heller
deltaga i val af revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning
af revisorernas granskning af sagda förvaltning.
§ 32.
Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri besluta, så¬
vida icke flera än hälften af dem äro tillstädes. År till följd af stad-
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 37. 3
gandena i §§ 17 och 34 tillstädesvarande fullmäktig hindrad att deltaga i
handläggning af visst ärende, må den omständighet, att antalet af de
öfriga tillstädesvarande icke öfverstiger hälften af fullmäktiges hela
antal, ej utgöra hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmäldt, af kommunalfullmäk¬
tige godkändt, förhinder från sammankomst sig afhåller, skall bota till
kommunens kassa två riksdaler riksmynt och dubbelt så mycket om
sammanträdet måste, i anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas
eller upplösas.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 16, 33 och 40 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 16, 33 och 40 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 16.
Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige finnas,
uti december månad de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad,
där stadsfullmäktige icke finnas, hvarje år uti juni månad, för att be¬
sluta i anledning af berättelsen om föregående årets räkenskaper och
förvaltning, samt för val af landstingsmän; och uti december, för be¬
stämmande af stadens utgifts- och inkomststat enligt § 61 och för
anställande af val till de befattningar inom kommunen, hvilka vid årets
slut blifva lediga, äfvensom för val af revisorer. Den, hvilken såsom
ledamot af drätselkammare eller eljest är redovisningsskyldig till kom¬
munen, må icke väljas till revisor af förvaltning, för hvilken han har
att redovisa, ej heller deltaga i val af revisor af sådan förvaltning
eller i beslut i anledning af revisorernas granskning af sagda förvaltning.
§ 33.
Ordinarie sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas å
de tider och för de ändamål, som i § 16 äro bestämda för allmän råd¬
stuga i stad, där stadsfullmäktige icke finnas; och gälle i fråga om val¬
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
barhet till revisor samt om rätt att deltaga i val af revisor eller i beslut
i anledning af revisorernas granskning af förvaltningen hvad i nämnda
§ är stadgadt.
§ 40.
Stadsfullmäktige må ej ärende företaga eller däri besluta, där icke
minst två tredjedelar af ledamöternas hela antal äro tillstädes. År till
följd af stadgandet i § 33 tillstädesvarande ledamot hindrad att deltaga
i handläggning af visst ärende, må den omständighet, att antalet af de
öfriga tillstädesvarande icke uppgår till två tredjedelar af ledamöternas
hela antal, ej utgöra hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmäldt, af fullmäktige god-
kändt förhinder från sammankomst sig afhåller, skall bota till stadens
kassa två riksdaler riksmynt, och dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste, i anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse af § 26 i förordningen om kom¬
munalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att § 26 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:
§ 26.
Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:
att afgifva utlåtanden i alla frågor, som för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t till fullmäktige i nåder remitteras eller af öfverståthållare-
ämbetet, magistraten eller andra vederbörande till dem hänskjutas;
att meddela beslut i angelägenheter, som af de för verkställighet
och förvaltning tillsatta nämnder, afdelningar eller personer likmätigt
de för hvardera af dem gällande instruktioner fullmäktiges pröfning
underställas;
att, efter granskning af de utaf vederbörande förvaltningsnämnder
och afdelningar upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel
till stadsutgifternas bestridande samt förordna om uttaxering af de
skattebidrag, hvilka utöfver befintliga tillgångar kunna till stadens all¬
männa gagn eller särskilda dess behof erfordras, äfvensom i fråga om
utgifter för nya ändamål bestämma de grunder, efter hvilka uttaxering
däraf skall äga rum; samt
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
att årligen genom revisorer, hvilka stadsfullmäktige utse, granska
dem underlydande nämnders och afdelningars räkenskaper och förvalt¬
ning under nästförutgående året; ägande fullmäktige, sedan revisions¬
berättelser till dem inkommit och vederbörande fått tillfälle att öfver
gjorda, anmärkningar sig förklara, efter befogenhet afgöra, huruvida an
märkning må förfalla eller laglig åtgärd för bevakande af stadens rätt
bör vidtagas.
Öfver, anmärkningar, som särskildt angå andra än af kommunen
sammanskjutna medel, tillkommer pröfningsrätten öfverståthållareämbetet,
som af de till ämnet hörande handlingar bör skyndsamt erhålla del.
Stadsfullmäktige hafva för öfrigt till befrämjande af stadens nytta
och förkofran att utan annan inskränkning i omfånget för sin verk¬
samhet än den, hvarom i § 1 förmäles, rådslå och besluta i alla för
kommunens medlemmar gemensamma angelägenheter.
Den, hvilken såsom ledamot af stadsfullmäktige underlydande nämnd
eller afdelning eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må
icke väljas till revisor af förvaltning, för hvilken han har att redovisa,
ej heller deltaga i val af revisor af sådan förvaltning eller i beslut i
anledning af revisorernas granskning af sagda förvaltning.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
december 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen och
Virgin.
l:o.
Departementschefen statsrådet Westring anförde:
I anledning af väckta motioner om ändring af § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 samt § 9 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, i syfte
att de, som enligt dessa författningar handhade eller handhaft någon
förvaltning, icke måtte kunna väljas till eller deltaga i val af revisorer
för granskning af denna förvaltning, har Riksdagen i skrifvelse den 19
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
april 1901 anfört, att Riksdagen funnit motionernas syfte förtjänt af
beaktande. Väl läge det i sakens natur, atr, de, som vore satte att
handhafva en förvaltning, ej borde vare sig deltaga i val af revisorer
af denna förvaltning eller än mindre själfva fungera såsom revisorer
däraf, och känslan af det principiellt oriktiga i ett motsatt förfarande
vore nog i allmänhet till fyllest att förhindra deltagande i revisorsval
och mottagande af revisorsuppdrag från deras sida, kvilkas förvaltnings-
åtgärder skulle utgöra föremål för revisorernas granskning; men då,
enligt hvad erfarenheten ådagalagt, missbruk i angifva hänseende under¬
stundom förekommit, ansåge Riksdagen välbetänkt, att lagbestämmelser
åstadkommes, hvilka stadgade uttryckligt förbud för dem, som inför
kommun eller kyrkoförsamling vore redovisningsskyldiga, att väljas till
eller deltaga i val af revisorer för granskning af kommunens eller
kyrkans och skolans räkenskaper och förvaltning. I sammanhang där¬
med syntes böra komma under ompröfning, huruvida ej jämväl i andra
författningar än de om förmälda, men dessa närstående, lagbestämmelser
af ifrågavarande art borde införas. Riksdagen har därför anhållit, det
täcktes Eders Kungl Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådant tillägg i dels förordningen om kommunalstyrelse på
landet, dels ock förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd, att de, som enligt dessa författningar handhade eller handhaft
någon förvaltning, icke måtte kunna väljas till eller deltaga i val af
revdsorer för granskning af den förvaltning, för hvilken de vore redo¬
visningsskyldiga.
Då förevarande ärende, i hvad detsamma afser förslag till ändrad
lydelse af ifrågavarande till det kyrkliga området hörande författningar,
kommer att inför Eders Kungl. Maj:t anmälas af chefen för ecklesiastik¬
departementet, torde det tillåtas mig att här upptaga äremtet endast i
den del, som rör ifrågasatt ändring af vissa bestämmelser i förordningen
om kommunalstyrelse på landet och därmed närstående författningar.
I anledning af Riksdagens nyssberörda framställning afgäfvo, till
följd af nådiga remisser, öfverståthållareämbetet och Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i länen underdåniga utlåtanden, och framgick åt
dessa, att bemälda myndigheter icke hade något att erinra emot hvad
Riksdagen hemställt. Uti några af dessa utlåtanden hade, under åbe¬
ropande af hvad i sådant afseende stadgats i vissa andra författningar
såsom lagen angående sparbanker den 29 juli 1892, lagen om aktie¬
bolag den 28 juni 1895 och lagen om registrerade föreningar för eko¬
nomisk verksamhet af sistnämnda dag, ifrågasatts, huruvida icke äfven
i kommunalförordningarna borde meddelas förbud för röstberättigad att
Bill. till Riksd. Prut. 1904. 1 Rami. 1 A/d. 19 Ha/i. 2
10 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 37.
deltaga i beslut om ansvarsfrihet för egna förvaltningsåtgärder. Be¬
träffande frågan, huruvida jämväl i andra författningar än de i Riks¬
dagens skrifvelse omförmälda lagbestämmelser af angifven art borde
införas, hade några länsstyrelser framhållit, att sådant möjligen borde
äga rum i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862
och förordningen om landsting den 21 mars 1862 äfvensom i lagen an¬
gående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891,
hvar jämte öfverståthållareämbetet i enahanda afseende erinrat om för¬
ordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862. Dock
hade af vissa länsstyrelser uppmärksamheten blifvit fästad därå att,
genom införandet i förordningen om kommunalstyrelse i stad af stad-
ganden utaf ifrågavarande innehåll, inom stadsfullmäktige i vissa städer
svårighet skulle, med bibehållande i öfrigt af nu gällande stadganden,
kunna uppstå att vid revisorsval erhålla ett beslutmässigt antal full¬
mäktige.
Sedan därefter förslag uppgjorts till ändrad lydelse af § 17 i för¬
ordningen om kommunalstyrelse på landet, §§ 16 och 33 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad och § 26 i förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm, enligt hvilka förslag till nämnda paragrafer gjorts
tillägg af det innehåll, att den, som är ledamot af drätselkammare eller
kommunalnämnd eller eljest redovisningsskyldig inför kommun, icke
skulle få väljas till revisor af den förvaltning, för hvilken han hade att
redovisa, eller deltaga i val af revisor af sådan förvaltning, anmäldes
ärendet inför Eders Kungl. Maj:t den 22 november 1901, och beslöt
Eders Kungl. Maj:t anbefalla dels Eders Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande i rikets samtliga län att afgifva underdåniga utlåtanden öfver
förslagen till ändrad lydelse af förordningen om kommunalstyrelse på
landet och förordningen om kommunalstyrelse i stad; med föreskrift
tillika, enär uti förut infordrade utlåtanden i ärendet tvekan uttalats,
huruvida icke genom införandet i förordningen om kommunalstyrelse i
stad af den föreslagna ändringen af § 33 uti några städer svårighet
skulle uppstå att vid revisorsval erhålla beslutmässigt antal stadsfull¬
mäktige, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle lämna veder¬
börande stadsfullmäktige inom länen tillfälle att därom afgifva yttran¬
den, dels ock öfverståthållareämbetet att, efter Stockholms stadsfull¬
mäktiges hörande, afgifva underdånigt utlåtande öfver förslaget till
ändrad lydelse af förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
De sålunda infordrade utlåtandena hafva numera till Eders Kungl.
Maj:t inkommit, och framgår af dem att, hvad afser förslaget till änd¬
ring af § 17 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, någon an-
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
märkning däremot icke förekommit. Eders Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i Jämtlands län har därjämte framhållit att, om frun valrätt
vid revisorsval uteslötes personer, hvilka såsom ledamöter i vissa kom¬
munala nämnder eller eljest vore redovisniugsskyldiga inför kommunen,
svårighet att vid sådant val erhålla beslutmässigt antal ledamöter syntes
kunna uppkomma i kommuner på landet, där kommunalfullmäktige funnes.
Någon erinran har icke förekommit mot förslaget till ändring af
§§ 16 och 33 i förordningen om kommunal styrel se i stad i hvad det
afser att den, som vore ledamot af drätselkammare eller eljest redo¬
visningsskyldig inför kommunen, icke skall få väljas till revisor af den
förvaltning, för hvilken lian i sådan egenskap hade att redovisa, eller
å allmän rådstuga deltaga i val af revisorer af sådan förvaltning. Be¬
träffande åter förslaget att en sålunda redovisningsskyldig person ej skulle
få inom stadsfullmäktige deltaga i val af revisor af sådan förvaltning,
hafva olika uttalanden förekommit. Sålunda hafva stadsfullmäktige i 50
städer och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i 18 län icke heller i
denna del haft något mot förslaget att erinra, men stadsfullmäktige i
32 städer och Eders Kungl. Majrts befallningshafvande i 6 län an¬
sett, att ett lagstadgande i enlighet med förslagets lydelse i denna
del skulle medföra svårighet att vid revisorsval erhålla beslutmässigt
antal stadsfullmäktige. Å båda hållen hafva dock från flera städers
fullmäktige och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i åtskilliga län
framhållits lämpligheten däraf att, för undvikande af nämnda svårighet,
till § 40 af förordningen om kommunalstyrelse i stad, hvilken § före-
skrifver, att stadsfullmäktige icke må företaga ärende eller däri besluta,
där icke minst två tredjedelar af ledamöternas hela antal äro tillstädes,
måtte fogas ett tillägg, hvarigenom denna föreskrift icke blefve till¬
lämplig vid val af revisorer för kommunal förvaltning. Beträffande det
närmare innehållet af ett dylikt undantagsstadgande hafva flera olika
förslag framställts.
Mot förslaget till ändring af § 26 i förordningen om kommunal¬
styrelse i Stockholm har endast förekommit en mindre anmärkning i
afseende på paragrafens formella affattning.
På sätt Riksdagen i sin skrifvelse anfört, ligger det i sakens natur,
att de, som äro satta att handhafva en förvaltning, ej böra vare sig
deltaga i val af revisorer af denna förvaltning eller än mindre själfva fun¬
gera såsom revisorer däraf. Då emellertid, såsom Riksdagen jämväl
åberopat, det inom kommunalförvaltningen understundom förekommit, att
den angifna regeln ej iakttagits, synes det föreligga skäl att i före¬
12
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 37.
varande hänseende meddela uttryckliga bestämmelser. Det förslag till
sådana bestämmelser, som den 22 november 1901, på föredragning af då¬
varande departementschefen, öfverlämnades till myndigheternas utlåtande,
har icke heller ur principiell synpunkt mött någon gensägelse. För¬
slaget synes mig emellertid tarfva någon komplettering. Lika litet
som den, hvilken haft någon del af kommunalförvaltningen sig anför¬
trodd, bör få tjänstgöra såsom revisor af denna förvaltning eller deltaga
i val af revisorer af förvaltningen, lika litet bör han få deltaga i beslut,
som vederbörande å kommunens vägnar hafva att fatta i anledning af
revisorernas granskning af den förvaltning, för hvilken han är redo¬
vi sningsskyldig. Tillägg innefattande sådan bestämmelse torde därför
böra i förslaget införas.
Hvad vidare angår den påpekade svårigheten, som genom den före¬
slagna ändrade lydelsen af § 33 i förordningen om kommunalstyrelse i
stad skulle uppstå därutinnan, att vid revisorsval äfvensom vid beslut
i anledning af revisorernas granskning af förvaltningen erhålla beslut¬
mässigt antal stadsfullmäktige, synes mig densamma kunna lämpligast
häfvas därigenom, att i § 40 af nämnda förordning införes ett stad¬
gande att, om till följd af det i § 33 stadgade förbudet mot deltagande
i vissa fall i val eller beslut inom stadsfullmäktige tillstädesvarande
ledamot är hindrad att deltaga i handläggning af visst ärende, den
omständigheten, att antalet af de öfriga tillstädesvarande icke uppgår
till två tredjedelar af ledamöternas hela antal, icke må utgöra hinder
för ärendets företagande. Likaledes bör, för undauröjande af enahanda
svårighet inom kommunalfullmäktige, i § 32 af förordningen om kom¬
munalstyrelse på landet införas ett stadgande i samma syfte. Uti för¬
ordningen om kommunalstyrelse i Stockholm lärer någon motsvarande
ändring icke vara erforderlig, hvaremot förberörda anmärkning föranledt
eu jämkning i redaktionen.
Hvad i ärendet förekommit synes mig icke föranleda till någon
åtgärd för ändring i förevarande syfte af andra författningar än dem,
hvilka afsåges med det på grund af Eders Kungl. Maj:ts beslut den 22
november 1901 til! myndigheterna remitterade förslaget.
1 enlighet med nu angifna åsikter har jag låtit uppgöra förslag
till lagar angående ändrad lydelse af §§ 17 och 32 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, §§ 16, 33 och 40
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 och
§ 26 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862.
13
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 37.
Sedan departementschefen därefter uppläst omförmälda förslag,
hemställde departementschefen, att förslagen måtto genom nådig propo¬
sition för Riksdagen till antagande framläggas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter till¬
styrkta hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder lämna bifall; och skulle proposition af den ly¬
delse, bilaga till detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.
Ex protocollo:
Carl G. Edman.
Bill. till Rtksd. Prot. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 19 Haft.
3