Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o llf>.
t
N:o 113.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående förvärfvande för
statsverkets räkning af Trollliätte kanalverk in. in.; gifven
Stockholms slott den 15 april 1.904.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärendeu för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
ej mindre, med godkännande af det i statsrådsprotokollet omför-
mälda förslag till kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och
kronans räkning af Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollliätte
kanalbolags egendom, medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med
samma kontrakt träffa öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärf-
.vande för statsverkets räkning af den i kontraktet angifna egendom,
äfvensom bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa likvi¬
den i enlighet med kontraktet,
än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsammas
drift erfordras i jord, byggnader, inventarier, materialier m. m. må
ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning må
utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyssnämnda
förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets underhåll jämte
hvad därmed äger sammanhang samt af samma inkomster till riksgälds¬
kontoret öfverlämnats 8,6 procent af den i svenska statens 3,6 procent
obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga inkomsten
af kanalverket må öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till
stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom belägna,
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. 75 Häft. (N:o 113.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden må, intill
dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för upp¬
låtelser från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för redan
upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt gått till ända, stå
under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämmes, och kostnaden
för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Hjälmar Westring.
3
Kunyl. Majds Nåd. Vvoposition N:o Hd.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock¬
holms slott den 15 april 1904.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen och
Virgin.
Departementschefen statsrådet Westring yttrade härefter.
Uti en vid 1898 års riksdag väckt motion hemställdes, att Riks¬
dagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta inleda
underhandlingar med nya Trollhätte kanalbolag, om och under hvilka
villkor bolaget vore villigt, att öfverlämna Trollhätte kanal, dess reser¬
verade medel och rättigheter i öfrigt till staten, samt därefter för Riks¬
dagen framlägga förslag i ämnet.
I sitt öfver nämnda motion afgifna utlåtande framhöll statsutskot¬
tet, dit motionen remitterats, utan att närmare ingå på bedömande af
de skäl motionären anfört för ifrågavarande kanalanläggnings förvärf-
Hotion vid
. 1898 Ara
riksdag.
4
Kung}. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.
Rättegångar
angående
kanalbolagets
förhållande
till kronan
och angående
vattenrätten.
vande åt staten, att det i allt fall icke kunde synas lämpligt att, på
sätt i motionen föreslagits, i sådant syfte inleda underhandlingar med
nya Trollhätte kanalbolag, innan utredning rörande bolagets rättsför¬
hållanden till kronan blifvit förebragt, hvarför utskottet, då resultatet
af den utredning i sistnämnda ämne, hvarom Riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhållit, ännu icke blifvit framlagdt, och den af motionären väckta
frågan sålunda för det dåvarande icke borde af Riksdagen upptagas,
hemställde, att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda, hvilken hemställan af Riksdagens bägge kamrar bifölls.
Beträffande den antydda utredningen af kanalbolagets rättsförhål¬
landen till kronan tillåter jag mig erinra om följande.
Med anledning af Riksdagens år 1895 församlade revisorers berät¬
telse samt inom båda kamrarna väckta motioner anhöll Riksdagen uti
skrifvelse den 11 maj 1896, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om eu
sådan utredning.
Af dessa motioner samt statsutskottets däröfver afgifna utlåtande
framgår, att den begärda undersökningen hufvudsakligen skulle hafva
till föremål att utreda, dels huruvida två af Väne härads ägodelnings-
rätt den 28 februari 1867 fastställda laga skiften, hvilka, då kronan
därigenom tillskiftats endast områden å ömse sidor om kanalen, men
kanalbolaget däremot, bland annat, områdena invid fallen, förmenades
hafva skett kronan till förfång, tillkommit under sådana omständig¬
heter, att möjlighet för desammas upphäfvande förefunnes, samt dels
huruvida kanalbolaget hade skyldighet att till statsverket redovisa af¬
komst af åtskilliga bolagets så kallade enskilda tillgångar.
Beträffande berörda laga skiften — det ena mellan å ena sidan
kanalbolaget, såsom ägare af 11 ig mantal Stora Hojum och hem¬
manet Lilla Hojum, och å den andra kronan, såsom ägare af återstående
5/ie mantal Stora Hojum, ett kronohemman, hvartill bolaget dock på grund
af dess privilegier hade perpetuel! besittningsrätt, samt det andra afseende
alla ägorna till hemmanen Olidan och Åker, af hvilka det förra, som enligt
privilegierna med perpetuel! besittningsrätt innehades af kanalbolaget,
ägdes af kronan och det senare af bolaget — förekommer att, sedan läns-
notarien i Ålfsborgs län å kronans vägnar år 1896 anfört besvär öfver
Väne härads ägodelningsrätts ofvan berörda, den 28 februari 1867 med¬
delade beslut, hvarigenom nämnda två laga skiften fastställts, under
yrkande, på anförda skäl, att då nämnda förrättningar icke kunde an¬
ses hafva mot kronan vunnit laga kraft, till följd hvaraf förrättningarna
icke bort af ägodelningsrätten fastställas, ägodelningsrättens beslut
Kwujl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.
måtte undanröjas, på det att kronan, livilkeus rätt blifvit genom
förrättningarna kränkt, måtte beredas tillfälle att hos ägodelningsrätten
anföra besvär däröfver, Kungl. Maj:t genom två särskilda utslag den
14 december 1890 funnit skäl ej vara anfördt, som kunde föranleda
till undanröjande af de å ifrågavarande landtmäteriförrättningar med¬
delade fastställelse^
Hvad vidare angår den andra frågan, som den af Riksdagen be¬
gärda utredningen skulle afse, eller frågan om skyldighet för bolaget
att till statsverket redovisa inkomst af bolagets så kallade enskilda
tillgångar, så har, sedan å kronans vägnar mot kanalbolaget anställts
rättegång rörande bestämmande af nya grunder för beräkning af bo¬
lagets behållna inkomst samt om skyldighet för bolaget att till kronan
utgifva det belopp, som med tillämpning af dessa grunder befunnes
utgöra kronans tillgodohafvande enligt 9 § i de för bolaget gällande,
den 2 februari 1838 fastställda privilegier, Kungl. Maj:t genom dom
den 18 augusti 1902 fastställt det slut, hvartill underrätterna i målet
kommit och hvarigenom kronans i målet förda talan ogillats.
Den utredning, som i Riksdagens skrifvelse år 1896 begärdes, har
sålunda resulterat däri, att nu föreligga af högsta domstolen meddelade
domar, hvarigenom ogillats den af kronan mot kanalbolaget förda talan
i de afseenden, som skrifvelsen afsåg.
Under det att de af kronan mot kanalbolaget anställda rättegån¬
garna sålunda icke utfallit till kronans fördel, har emellertid kronan
haft så mycket större framgång i de rättegångar, som under tiden
pågått mot enskilda personer angående rätten till Trollhättefallen och
vissa öar däri.
I fråga om dessa rättegångars uppkomst och förlopp torde jag få
erinra därom att, sedan genom nådigt bref den 7 november 1890 sär¬
skilda personer förordnats att afgifva förslag angående lämpligaste
sättet för tillgodogörandet af den kronan tillhöriga vattenkraften vid
Trollhättan, dessa kommitterade i underdånigt utlåtande den 7 maj
1894 framställt förslag att för tillgodogörande af den vattenkraft vid
Trollhättan, som enligt dessa kommitterades åsikt tillkomme kronan,
anlägga en kraftuttagningsstation å Gullön.
Under den syn, som för erhållande af tillstånd till utförande af
denna anläggning af kronan jämlikt 1880 års förordning om jordägares
rätt öfver vattnet å hans grund begärdes, bestreds af en strandägare
kronans rätt till de bägge Toppöarna, som äfven skulle af anläggningen
beröras.
G
Motion vid
1903 års
riksdag.
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 113.
I den äganderättstvist om dessa öar, som kronan på grund af detta
bestridande nödgades anställa mot nämnda strandägare, förklarades
kronan genom en af Kungl. Maj:t den 30 december 1899 gifven dom
vara ägare af öarna af det skäl, att de vore belägna i Trollhätte ström¬
mar, till hvilka kronan af ålder tillkomme äganderätten.
Genom dom den 19 augusti 1901 i mål emellan kronan och Troll¬
hättans elektriska kraftaktiebolag angående rätten till vattnet utmed
den nämnda aktiebolag tillhöriga västra stranden invid Trollhättefallen
har Kungl. Maj:t vidare fastställt Göta hofrätts i målet meddelade dom,
hvarigenom förklarats vara i målet utredt, att Trollhätte strömmar af
ålder ansetts utgöra en kronan tillhörig egendom, i följd hvaraf kraft-
aktiebolaget inom det till nämnda kronoegendom hörande område af
Göta älf icke kunde tillerkännas annan rätt till vattnet, än som kunde
härledas från upplåtelser från kronan, samt att, emedan till Trollhätte
strömmar måste räknas samtliga Trollhättefallen och således äfven det
längst ned belägna fallet eller den så kallade Flottbergsströmmen, Troll¬
hätte strömmar alltså komme att omfatta den del af älfven, som bör¬
jade med Prästskedets fall och sträckte sig till slutet af Flottbergs¬
strömmen.
Dessutom har kronan genom en särskild rättegång mot ingenjören
Ernst Stridsberg tillerkänts äganderätten till den i Trollhätte strömmar
belägna Spikön.
Vid 1903 ars riksdag väcktes i Andra Kammaren en motion, däruti
hemställdes, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t, täcktes snarast möjligt inleda underhandlingar med
nja Trollhätte kanalbolag för utredande af, till hvad pris och under
hvilka villkor i öfrigt all kanalbolagets fasta egendom samt för kanal¬
verkets drift erforderlig lös egendom, med upphörande af alla kanal¬
bolaget beviljade rättigheter och förmåner, kunde åt statsverket för-
värfvas, samt därefter med förslag i ämnet till Riksdagen inkomma.
I motionen anföres följande.
Då resultatet af utredningen rörande kanalbolagets rättsförhållande
till kronan förelåge, och frågan om en ombyggnad eller utvidgning af
Trollhätte kanal, hvartill ett vidlyftigt förslag af väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen framlagts, allt mer trängde till eu lösning, samt dessutom
genom utgången af rättegångarna mellan kronan och enskilda personer
angående rätten till vatten och vissa öar i Trollhätte strömmar möjlig¬
het för kronan uppnåtts att, om nödigt strandområde därför af kronan
äfven förvärfvades, kunna i en utsträckning, hvarom man år 1898 icke
ägde någon kännedom, tillgodogöra sig vattenkraften vid Trollhättan,
7
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.
syntes rätta tidpunkten vara inne för att inför Riksdagen ånyo bringa
å bane frågan om förvärfvandet för kronans räkning af Trollhätte
kanal, hvarmed jämväl stode i samband frågan om sättet för tillgodo¬
görandet af den kronan tillhöriga betydliga vattenkraften vid Troll¬
hättan, hvilken alltjämt väntade på sin användning.
Af nyssnämnda rättegångar hade framgått det resultat, att kronan
förklarats vara ägare af samtliga Trollhättefallen, samt att enskild per¬
son icke kunde hafva annan rätt till vatten eller område å öar däri än
den, som kunde härledas genom upplåtelse från kronan, hvilken upp¬
låtelse här skett genom så kalladt skatteköp.
För bestämmande af den rätt, som sålunda kunde tillkomma en¬
skilda, som vid Trollhättan innehade verk och lägenheter, hade af
kronan anhängig]'orts talan mot dels Trollhättans elektriska kraftaktie¬
bolag, som innehade verk å Önan, samt dels ingenjören Ernst Strids¬
berg, som innehade verk å västra delen af Malgön.
I dessa båda rättegångar, som vore anliängiga vid Flundre, Väno
och Bjärke häradsrätt, hade af kronan, då innehafvarne af dessa
verk, som bestode af äldre skatteköpta sågar och kvarnar, icke kunde
anses hafva rätt till större vattenkvantitet eller till mera landområde,
än som varit behöfligt såsom drifkraft och utmål för dessa gamla
sågar och kvarnar, i det skick de vid deras skattläggning befunnits,
med stöd af ett utaf trafikchefen C. J. Magnell afgifvet utlåtande
framställts påstående därom, att det måtte varda kraftaktiebolaget och
Stridsberg ålagdt att till kronan afträda, det förra ett midt på Önan
beläget, icke obetydligt område samt den senare ett mindre område å
öfre delen af västra Malgön, samt att de måtte förklaras berättigade att
för sina verk uttaga och använda, det förra högst 10,46 kubikmeter
vatten per sekund och den senare högst 15,4 kubikmeter vatten per
sekund, sålunda helt obetydliga vattenkvantiteter i förhållande till hela
den vid Trollhättan framrinnande vattenmängden.
Med hänsyn till utgången af de redan afgjorda rättegångarna an¬
gående rätten till vattnet i Trollhätte strömmar torde man väl kunna
utgå från det antagandet, att kronans talan i nyssnämnda två mål skulle
åtminstone till hufvudsakliga delar bifallas.
Såvidt motionären kunnat utröna, funnes nu, förutom nämnda Troll¬
hättans elektriska kraftaktiebolags och ingenjören Stridsbergs verk vid
Trollhättan, icke andra industriella anläggningar än det Trollhättans
pappersbruksaktiebolag tillhöriga, strax nedom Önan belägna pappers¬
bruket, fordom benämndt Tröskelns kvarn, samt Trollhättans oljeslageri
och Nydqvist & Holms mekaniska verkstad.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Hvad då först anginge Tröskelns kvarn, vore den därvid använda
vattenkvantiteten, som toges från den lilla bassängen nedanför Onan,
så obetydlig att, äfven om frågan om den rätt till användandet däraf,
som kunde tillkomma ägaren af Tröskelns kvarn, lämnades åsido, den¬
samma icke syntes kunna spela någon roll för sättet för uttagande i
större skala af den kronan tillhöriga vattenkraften vid Trollhättan.
Beträffande däremot Trollhättans oljeslageri samt Nydqvist & Holms
mekaniska verkstad, så uttoges det för desammas drift använda vattnet
genom sidolopp från kanalen ned till älfven, och då det torde vara
uppenbart, att till kanalen icke finge insläppas mera vatten, än som
erfordrades för densammas begagnande för själfva kanalfarten, kunde
man väl icke utan skäl påstå, att därvidlag förelåge förhållanden, som
dittills kunnat fortgå endast på den grund att, då god tillgång på
obegagnadt vatten funnits, någon anmärkning däremot icke framställts.
Östra delen af Malgön, hvarå fordom legat verk, som innehafts af
nya Trollhätte kanalbolag, vore för närvarande obegagnad.
Enär, såsom af hvad nu anförts framginge, för kanalbolaget till
dessa verk icke kunde finnas någon annan rätt än den, som kunde
härledas från kronan, förelåge beträffande dem samma förhållanden som
vid Önan och västra delen af Malgön, ehuru för bestämmande af stor¬
leken af den vattenkvantitet och det utmål, som borde tillkomma de
gamla sågar eller kvarnar, som haft sitt läge därstädes, någon rätte¬
gång från kronans sida ännu icke mot kanalbolaget anhängiggjorts.
När kanalbolaget år 1897 begärde syn enligt 1880 års vattenrätts-
förordning för att å västra delen af Malgön anlägga en kraftuttagnings-
station, bestred emellertid kronan denna kanalbolagets ansökan, under
framhållande att kanalbolagets rätt till vatten- och landområde därstä¬
des icke vore utredd; och förklarade häradsrätten i anledning däraf
genom beslut den 14 december 1897 det af kanalbolaget sålunda an-
hängiggjorda målet Infilande i afbidan på utgången af en blifvande
ägand erättst vis t.
Sedermera hade emellertid kanalbolaget, på därom gjord underdå¬
nig ansökan, erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att, utan att dock själfva
äganderättsfrågan därigenom finge prejudiceras, vid västra delen af
Malgön under föreskrifna villkor uttaga eu mindre vattenkvantitet för
användande till en elektrisk kraftuttagningsstation därstädes, hvars
ändamål hufvudsakligast torde vara att för kanalens behof anskaffa
belysning samt kraft till slussarnas öppnande och stängande; och sedan
under år 1902 tillstånd efter syn jämlikt 1880 års förordning därtill
vunnits, påginge för närvarande arbeten för anläggningens utförande.
Kungl. Majds Nåd. Proposition N.-o 113. 9
Enligt livad förut nämnts, ägde kanalbolaget landområdena å östra
stranden invid själfva Trollhättefallen, men då jämlikt förenämnda domar
kronan vore ägare till Trollhätte strömmar i deras helhet, kunde någon
rätt till vattnet lika litet tillkomma ägaren af östra stranden som ägaren
af den västra.
Vid ett den 1 juni 1795 fastställdt laga skifte å den invid östra
stranden vid Trollhättefallen belägna utmarken, Trollhätteberg, hade
ock i enlighet därmed uttryckligen bestämts, att gränsen för denna
utmark mot älfven utgjordes af själfva älfstranden.
Sammanfattades nu hvad sålunda anförts, framginge däraf, att
kronan med undantag af berörda på grund af äldre upplåtelser, skatte¬
köp från kronan, beroende inskränkningar, hvilkas omfattning icke
ännu vore rättsligen bestämda, men hvilka väl icke kunde vara af den
betydelse, att de hindrade användandet af vattenkraften för öfrigt, vore
ägare af samtliga fallen vid Trollhättan.
Men då nya Trollhätte kanalbolag vore ägare af eller innehade
besittningsrätten till östra stranden, samt Trollhättans elektriska kraft¬
aktiebolag ägde den västra stranden, förelåge den egendomliga situa¬
tionen, att kronan, ehuru ägare af allt vattnet, i saknad af därför
erforderligt strandområde, vore beröfvad möjlighet att tillgodogöra sig
detsamma.
För lösandet af denna svårighet hade vid 1902 års riksdag af Kungl.
Maj:t framlagts ett förslag, hvars hufvudgrunder vore, att för vatten¬
kraftens tillgodogörande å västra stranden skulle anläggas två särskilda
kraftstationer, den öfre af Trollhättans elektriska kraftaktiebolag och
den nedre af kronan, att nämnda aktiebolag af kronan tillförsäkrades
rätt att för all framtid för bolagets kraftstation tillgodogöra sig den
vattenmängd, som på grund af blifvande laga synedom finge vid hvarje
tid genom den till denna anläggning hörande tunneln framföras, samt
att kronan i utbyte däremot, förutom en bestämd afgift, skulle af
kraftaktiebolaget erhålla ett vid det nedersta fallet beläget jordom¬
råde för anläggningen af den kraftstation, som skulle tillgodogöra
den nedersta delen af fallen, som kronan för sin räkning skulle bi¬
behålla.
Sedan statsutskottet med mindre väsentliga ändringar hemställt
om bifall till livad i den kungl. propositionen sålunda föreslagits,
mot hvilken hemställan dock samtliga utskottsledamöter från Andra
Kammaren reserverat sig, blef propositionen af Första Kammaren
bifallen, men af Andra Kammaren afslagen, hvadan frågan för den
gången förfallit.
Bill. till Biksd. Prof. 1904. 1 Samt. 1 Afd. 75 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
I den af Andra Kammarens utskottsledamöter afgifna reservationen
hade bland annat framhållits, att fullständig utredning saknades, huruvida
icke de för kraftuttagningen erforderliga anordningarna skulle med mindre
kostnad kunna utföras på östra älfstranden, samt att, äfven om vid
ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal eu del af den vid denna
strand belägna mark blefve för den nya kanalens framdragande er¬
forderlig, möjlighet dock icke syntes vara utesluten för att utrymme
för såväl kanalanläggningen som vattenledning för kraftuttagning å denna
strand kunde beredas, hvarjämte hemställts, att Kungl. Maj:t täcktes
låta föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till
Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde
gifva anledning.
Sedermera hade, vid föredragning af Riksdagens skrifvelse med
anledning af nämnda proposition, Kungl. Maj:t, som funnit särskild
utredning böra genom sakkunnig person verkställas därom, huruvida
icke vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att ifråga¬
satt ombyggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamåls¬
enligt tillgodogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens
östra strand, uppdragit åt civilingenjören J. G. Richert att efter under¬
sökning därom till Kungl. Maj:t afgifva det yttrande och förslag i
berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning, hvar¬
jämte Richert bemyndigats att, för den händelse mark för dylik an¬
läggning erfordrades från af nya Trollhätte kanalbolag disponerad jord,
om förvärfvande för kronans räkning af denna mark med kanalbolaget
preliminärt förhandla.
Sådant yttrande och förslag hade den 30 december 1902 inkommit
till jordbruksdepartementet.
Emellertid syntes det motionären vara uppenbart, att lika litet som
det med en sådan undersökning afsedda ändamålet kunde vinnas, därest
densamma ej verkställdes fullt allsidigt, i hvilket afseende det väl kunde
ifrågasättas, huruvida en person kunde behärska de såväl kanalanlägg¬
ningen som kraftledningen berörande olika ämnen, lika litet kunde det
vara lämpligt att med kanalbolaget ingå i underhandlingar om förvärf
för kronans räkning af särskilda delar af mark, som utaf kanalbolaget
disponerades, därest behof funnes att åt kronan förvärfva hela kanal¬
verket med dess tillhörigheter, hvilket vore fallet, om staten skulle ut¬
föra den ombyggnad eller utvidgning af Trollhätte kanal, som redan
länge ifrågasatts.
Frågan om denna ombyggnad af Trollhätte kanal hade inträdt
i ett nytt skede, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med en den
11
Kungl. Maj:s Ndd. Proposition N:o 113.
15 februari 1902 dagtecknad skrifvelse till Kungl. Maj:t öfverlämnat
ett af öfverstelöjtnanten P. Laurell uppgjordt förslag till sådan om-
byggnad, hvilket sedan remitterats för yttrande till underordnade myn¬
digheter.
Enligt detta i storartad skala uppgjorda förslag skulle en ny
kanal anläggas i nära öfverensstämmelse med den af Kristoffer Pol¬
hem i början af 1700-talet föreslagna och sedan delvis utförda planen.
Kostnaderna för den nya farled, j3om nämnda styrelse ansåge böra
utföras med ett djup af 6 meter och med eu minsta bottenbredd af
30 å 26 meter i gräfd kanal och af 60 meter i den öppna älfven, be¬
räknades enligt det af styrelsen förordade alternativet för kanalens
anläggning komma att uppgå i jämnt tal till 32,000,000 kronor, hvari
dock icke inberäknats kostnaderna för anordnande af erforderliga hamnar
i Vänern eller inlösen af verken vid Lilla Edet.
Mer än tvifvelaktigt syntes dock vara, om en kanal af sådana di¬
mensioner kunde erfordras för att tillfredsställa trafikens behof äfven
med hänsyn till den utveckling, den under en öfverskådlig framtid kunde
taga, samt om de finansiella uppoffringar, som anläggningen af en kanal
i så storartad skala måste medföra, stode i något rimligt förhållande
till de fördelar, som därigenom skulle kunna vinnas.
Från många håll hade gjort sig gällande den åsikten, att denna
kanalfråga, som med hänsyn till trafikens behof och de svårigheter, som
vore förenade med den nuvarande kanalanläggningen, obestridligen
trängde till ett snart afgörande, lämpligast skulle lösas på det sätt,
att de nuvarande kanallinjerna förbättrades och utvidgades, samt att
en ny kanallinje med måttliga dimensioner å östra stranden anlades,
hvarför kostnaderna kunde antagas skola uppgå blott till en bråkdel
af hvad som erfordrades för utförandet af den ifrågasatta stora kanalen.
I detta afseende syntes särskild uppmärksamhet böra fästas vid
den, såsom det uppgåfves, af kanalbolagets förre öfveringenjör C.
Wallström framkastade tanken att förlägga den nya kanalleden med
inlopp ofvanför Stallbacka och utgångspunkt nedanför Åkers Ström å
östra stranden inåt landet från den nuvarande kanalleden räknadt. Genom
erhållande sålunda af dubbla kanalleder skulle den stora fördelen vinnas,
att särskild kanalled skulle erhållas för uppgående och nedgående fartyg.
Men huru än utvidgningen af Trollhätte kanal komme att ske, vare
sig enligt en mera omfattande eller efter en blygsammare plan, visst
syntes dock under alla förhållanden vara, att denna utvidgning eller
ombyggnad med hänsyn till den betydelse, denna farled, som för¬
bund landets största insjö och det där omkring liggande upplandet
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
med Vesterhafvet, ägde, icke borde öfverlämnas åt det nuvarande kanal-
bolaget eller annat bolag utan utföras af staten.
Likaväl som det ansetts nödvändigt, att de störa järnvägslinjerna
borde anläggas och administreras af staten, likaväl vore det ock
erforderligt, att denna kanalled, som utan tvekan i betydelse kunde
jämföras med en stambana, äfven innehades af staten. I den nämnda,
af Riksdagens revisorer till 1896 års Riksdag afgifna berättelsen
hade äfven framhållits, att det .borde tagas i öfvervägande, huruvida
icke Trollhätte kanal genom lösen eller köp kunde för kronan förvärfvas.
En fömtsättning för genomförandet af det utaf väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t öfverlämnade förslaget till kanalens
utvidgning vore ock förvärfvandet för kronans räkning af nya Troll-
hätte kanalbolags jord och rättigheter, och hade i kostnadsförslaget till
denna anläggning för inlösen af bolagets jord och rättigheter upptagits
ett belopp af 4,000,000 kronor.
Svaret på frågan, om statens intressen i denna kanalled och de
områden, som af kanalbolaget innehades, vore så stora, att desamma
borde åt statsverket förvärfvas, syntes därför icke kunna blifva annat
än jakande.
Men då uppställde sig spörsmålet, om möjlighet funnes för kronan
att utan kanalbolagets medgifvande kunna förvärfva desamma.
Enligt 9 § i det för nya Trollhätte kanalbolag den 2 februari 1838
meddelade privilegium vore bolaget skyldigt att till kronan årligen
erlägga allt hvarmed den behållna inkomsten öfverstege etthundra tusen
riksdaler banko.
För den händelse att den af kronan mot kanalbolaget förda talan
om skyldighet för bolaget att till kronan redovisa afkomsten af bo¬
lagets så kallade enskilda tillgångar, i motsats till hvad nu skett, af dom¬
stolarna bifallits, hade naturligen frågan om statens förvärf af kanal¬
verket ställt sig betydligt enklare, då bolaget icke kunde antagas hafva
något emot att afhända sig ett kanalverk, af hvilket det aldrig årligen,
huru stora än inkomsterna blefve, kunde erhålla större afkastning än
150,000 kronor och inlösningssummans storlek med hänsyn därtill utan
svårighet kunde beräknas.
Gifvet vore, att under nuvarande förhållanden, då bolagets privile¬
gium icke syntes för kronan medföra någon inlösningsrätt, denna fråga
ställde sig helt annorlunda. Därvidlag vore dock att märka att, då
kanalbolagets egendom skulle af kronan förvärfvas för anläggande eller
utvidgning af en allmän farled, rätt till expropriation af hvad för sådant
ändamål erfordrades under alla förhållanden torde förefinnas.
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Därjämte syntes det vara uppenbart att, om ny, förbättrad kanal¬
led af staten anlades, kanalbolaget, då trafiken gifvetvis skulle söka sig
till en sådan kanalled, som hastigare kunde framsläppa fartyg äfven
med större dimensioner, än den nuvarande kanalen tilläte, och väl äfven
mot billigare afgifter än den nuvarande, då dessa kunde bestämmas
äfven med hänsyn till det allmännas behof af billiga kommunikations¬
medel, icke skulle hafva något intresse af att vidare bibehålla en egen¬
dom, af hvilken det icke längre skulle kunna skörda någon fördel.
Det syntes väl dessutom icke kunna förutsättas, att kanalbolaget,
som under långliga tider varit i åtnjutande af de stora förmåner, som
bolagets privilegier beredt detsamma, skulle ställa sig afvisande gent
emot en billig uppgörelse med kronan, då nu under ändrade förhållan¬
den det allmännas intresse syntes kräfva, att staten öfvertoge den all¬
männa samfärdselsled och öfriga egendom, som af bolaget innehades.
Af det anförda syntes framgå, att såväl frågan om kanalledens för¬
bättrande som frågan om tillgodogörandet af den kronan tillhöriga vat¬
tenkraften vid Trollhättan för sin lösning kräfde, att nya Trollhätte
kanalbolags egendom af kronan förvärfvades.
Ett uppskof därmed vore liktydigt med ett uppskjutande af lös¬
ningen af dessa bägge för landet så viktiga frågor, och torde det icke
kunna nog framhållas att, huru än förbättringen af kanalen komme att
utföras, kanalbolagets egendom i allt fall för detta ändamål måste för
kronans räkning förvärfvas; hvarför det äfven, oafsedt den betydelse
detta förvärfvande för frågan om tillgodogörandet af kronans vatten¬
kraft vid Trollhättan ägde, icke funnes något skäl för att icke ju förr
dess hellre gripa sig an därmed.
Motionären ville än ytterligare betona, att i vida kretsar särskildt
bland dem, som vore intresserade för sjöfarten, den åsikten alltmer
gjorde sig gällande, att kronans stora intressen vid Trollhättan skulle
bäst tillgodoses och lösningen af såväl kanal- som kraftuttagningsfrågan
lämpligast och skyndsammast ske på det sätt, att det af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen framlagda stora och dyrbara kanalprojektet
snarast möjligt öfvergåfves, men att arbetet däremot koncentrerade sig
därpå, att en kanal med måttliga dimensioner komme till anläggning å
östra stranden, möjligen i samband med en förbättring och utvidgning
af den nuvarande kanalen, i hvilket fall väl icke någon tvekan kunde
föreligga därom, att å östra stranden utrymme för en anläggning för
tillgodogörande af den kronan tillhöriga vattenkraften jämväl å denna
strand kunde beredas.
Beträffande kraftuttagningen borde äfven erinras därom att, sedan
nu äfven frågan om järnvägarnas drift med elektrisk kraft, fram¬
Riksdagens
skrifvelse
1903.
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
ställd ur våra vattenfall, trädt i förgrunden, kronan ägde ett direkt in¬
tresse i att vattenkraften vid Trollhättan snarast möjligt kunde använ¬
das, liksom det äfven borde framhållas, att en utredning borde verk¬
ställas, huruvida icke, genom afyttring af elektrisk kraft till de i
närheten af Trollhättan belägna städerna och industricentra, vare sig
en sådan afyttring skedde direkt af staten från en vid Trollhättan an¬
lagd kraftstation eller förmedlades af den enskilda företagsamheten, som
ju kunde lämnas tillfälle att från en af staten där anlagd station i större
eller mindre utsträckning af kronan få förhyra kraft, sådana ekonomiska
fördelar kunde vinnas, att staten redan därigenom skulle kunna erhålla
full ersättning för de uppoffringar, som skulle vara förenade med för-
värfvet af nya Trollhätte kanalbolags egendom.
Sedan kronan nu förklarats vara ägare af Trollhättefallen, hade
kronan ock skyldighet tillse, att denna för vår industri så viktiga drif¬
kraft också snarast möjligt komme till användning, och då det äfven
läge i det allmännas intresse, att äganderätten till denna kraftkälla allt¬
jämt odelad bibehölles i statens hand, öppnade sålunda förvärfvet af
kanalbolagets egendom utväg för kronan att icke blott oberoende af
alla enskilda intressen kunna i sin helhet själf tillgodogöra sig denna
kraft, utan äfven att därigenom kunna påskynda lösningen af den icke
mindre viktiga kanalfrågan.
Därjämte borde äfven tagas i betraktande, att vid Trollhättan
hölle på att utveckla sig ett raskt framåtgående industrisamhälle, för
hvilket man redan vidtagit åtgärder för erhållande af stadsrättigheter,
samt att den mark, hvarå detta samhälle uppväxte, ägdes af nya Troll¬
hätte kanalbolag, hvadan sålunda äfven däri läge en anledning för kro¬
nan att söka förvärfva kanalbolagets egendom, då det väl icke kunde
vara lämpligt, att en sådan egendom med däraf beroende inflytande på
ett helt samhälles utveckling läge i ett enskildt bolags hand.
I anledning af motionen bär Riksdagen i skrifvelse den 22 maj 1903
anfört följande.
Enligt Riksdagens mening kunde ifrågasättas, huruvida icke Troll¬
hätte kanal- och slussverk med dess tillhörigheter borde för statsverkets
räkning förvärfvas, på det att genom statens försorg erforderliga åt¬
gärder måtte kunna vidtagas till tidsenligare utveckling och ordnande
af nämnda viktiga trafikled; och denna fråga syntes stå i så nära sam¬
band med frågan om tillgodogörande af den kronan tillhöriga vatten¬
kraften i Göta älf vid Trollhättan, att dessa båda frågor borde gemen¬
samt behandlas. Hvad sistnämnda fråga beträffade, vore dess afgörande
till en början beroende på beslut om, å hvilken sida af Göta älf, den
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
15
östra eller den västra, kraftuttagningen skulle förläggas. Därom påginge
för närvarande undersökningar, i det att en af ingenjören J. Gust.
Richert på uppdrag af Kungl. Maj:t afgifven framställning med förslag
i afseende å tillgodogörande af vattenkraften vid Trollhättan genom
kraftuttagningens förläggande till älfvens östra strand vore öfverlämnad
till utlåtande af väg- och vattenbygguadsstyrelsen. Berörda, ingenjören
Richert lämnade uppdrag innefattade äfven, enligt hvad Riksdagen in¬
hämtat, bemyndigande för honom att, för den händelse mark för sist¬
nämnda anläggning erfordrades från af nya Trollbätte kanalbolag dis¬
ponerad jord, å kronans vägnar preliminärt förhandla med kanalbolaget
om förvärfvande för kronans räkning af sådan mark. Uppgörelse om
dylikt inköp af mark syntes emellertid lämpligen böra ske i samman¬
hang med aftal om kanalverkets öfvertagande af statsverket, därest
ett sådant öfvertagande finge anses önskvärdt. Och vid sådant för¬
hållande syntes en utredning i det i motionen ornförmälda syfte vara
erforderlig.
På grund af hvad sålunda anförts anhöll Riksdagen, att Kungl.
Maj:t täcktes med nya Trollhätte kanalbolag inleda underhandlingar för
utredande, till hvad pris och under hvilka villkor i öfrigt kanalbolagets
lästa egendom samt för kanalverkets drift erforderliga lösa egendom
skulle kunna för statsverkets räkning förvärfvas, samt därefter till Riks¬
dagen inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.
Vid underdånig anmälan den 3 oktober 1903 af Riksdagens nyss- utredning och
berörda skrifvelse behagade Kungl. Maj:t uppdraga åt f. d. presidenten
m. m. Per Samuel Ludvig Annerstedt att efter underhandlingar med denten Anner-
nya Trollhätte kanalbolag till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och stedt'
förslag uti de i Riksdagens skrifvelse åsyftade afseenden.
Med underdånig skrifvelse den 12 mars 1904 har Annerstedt in¬
kommit med utredning och förslag i nyssnämnda afseenden, och anföres
i den underdåniga skrifvelsen följande.
Genom nådigt privilegium den 13 december 1793 meddelade
Kungl.. Maj:t oktroj å Trollhätte kanal- och slussverksbolag och upplät
åt bolaget följande kronohemman, verk och lägenheter in. in., nämligen:
Gustafs och Gustaf Adolfs slussar med däraf fallande slusspen¬
ningar jämte de därtill hörande sluss-skrifvare-husen samt den vid
Brinkebergs kulle utdömda sluss och därvid belägna damm;
åttondedelshemmanet Hulan vid Carls graf med undantag af den
plats, som därifrån vore tagen för kronobränneriet, hvilken plats dock,
i fall bränneriet framdeles Lomme att upphöra, då skulle tillfalla
bolaget;
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
fjärdedelshemmanet Hjulkvarnen;
fem sextondedelar i hemmanet Hojum;
en fjärdedel i hemmanet Olidan samt den rättighet, Kungl. Maj:t
och kronan af enskilda tillköpt sig att draga kanalen öfver Troll hätte-
bergen;
två mjölkvarnar, den ena vid Carls graf och den andra vid Troll¬
hättan;
en finbladig såg med de husbyggnader, som åtföljde sågen och de
två kvarnarna;
en kalk- och en cementugn samt krutbodarna ;
byggmästarebostället säteriet Lilla Hult med därunder lydande
hemmanet Kvarntorp (dessa två fastigheter sedermera, på grund af
Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 13 juni 1839 utbytta mot 1 4 mantal
Åkerström med tillhörande mjölkvarn); samt
hela Kafledammen vid Trollhättan med stranden därifrån till öfra
ändan af slussen i Polhems kanal.
Ofvannämnda slussar, hemman och lägenheter blefve enligt 3 § i
privilegiet öfverlämnade åt bolaget, att med bibehållande af deras
krononamn och natur under perpetuellt arrende tillträda, innehafva och
nyttja, samt med det nya kanal- och slussverket för alla tider inför¬
lifva och inkomsterna däraf uppbära och gagna utan att någon afsön¬
dring däraf skulle vara tillåten.
Genom Kungl. Maj:ts öppna bref och privilegium den 2 februari
1838 för nya Trollhätte kanalbolag oktrojerades detta bolag att före¬
taga och fullborda Trollhätte kanalens utvidgande, byggandet af nya
slussar vid Trollhättan och verkställandet af öfriga därmed förenade
arbeten i Göta älf samt, såsom orden vidare lydde, »kanalen och dess
slussar, med allt hvad därtill hörer eller densamma härigenom tillagdt
varder, allt framgent i evärdeliga tider äga, underhålla och afkast-
ningen däraf sig till nytta använda, med efterföljande villkor och för¬
måner, dem Kungl. Maj:t stadgat och medgifvit, med hänsikt, å ena
sidan, att bereda säkerhet för arbetenas utförande enligt den fastställda
planen, att betrygga kanalfartens framgena vidmakthållande i ändamåls¬
enligt skick och att i sinom tid bereda staten någon ersättning för
dess kostnader i och för detta företag, och, å andra sidan, att lämna
bolaget skälig ersättning för de uppoffringar, detsamma därvid kommer
att vidkännas».
Af bolaget erlades till kronan i årlig afgift 10,000 riksdaler banko
samt allt, hvarmed behållna inkomsten af kanalverket öfverstege 100,000
riksdaler banko.
Då behållen årsinkomst af kanalverket öfverstege 150,000 kronor,
17
Kungl. Majis Nåd. Proposition N.o 113.
linge enligt nådiga skrifvelsen den 2 oktober 1874 af öfverskottet
högst 7,500 kronor årligen läggas till reparationsfondens kapital och
med ränta på ränta förökas, till dess fonden uppginge till 300,000
kronor, med iakttagande att, då fonden blifvit minskad, densamma finge
medelst förnyad insättning af högst 7,500 kronor årligen åter upp¬
bringas till nyssnämnda belopp.
Så framt kanalbolaget noggrannt uppfyllde sina åligganden och
förbindelser, _ skulle bolaget enligt § 12" i privilegiet äga att jämte
orubbad besittnings- och äganderätt till gamla och nya kanal- och
slussverket med alla dess tillhörigheter tillgodonjuta förmånen att för
egen räkning framgent uppbära afgifter vid såväl Trollhätte kanal och
slussar som för farten å Göta älf enligt då gällande taxor och bestäm¬
melser, hvilka ej utan bolagets medgifvande finge förändras eller nedsättas.
Genom två laga skiften å de vid Trollhättan belägna hemma¬
nen, förrättade under åren 1864 till 1866 och af Väne ägodelningsrätt
år 1867 fastställda, hade sådan skiftesläggning kommit till stånd, att
kronan för hemmanen fem sextondedel mantal Stora Hojum och ett
fjärdedels mantal Olidan undfått den mark, å hvilken kanalen fram-
ginge, med dess slussar ifrån Trollhättan till nedersta slussen vid Göta
älf samt utmål och ett smalt område å ömse sidor om kanalen tillika
med ett ägoskifte, beläget öster om, men icke invid kanalen.
Besvär öfver ägodelningsrättens fastställelse å dessa laga skiften
hade år 1896 blifvit å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar anförda, men
i utslag den 14 december 1896 hade Kungl. Maj:t funnit skäl ej vara
anfördt, som kunde föranleda till undanröjande af den å förrättningarna
meddelade fastställelse.
Utom de hemman och lägenheter, hvilka blifvit genom 1793 års
privilegium af kronan åt det gamla kanalbolaget på perpetuel^ arrende
upplåtna, hade samma bolag inköpt följande fastigheter, hvilka öfver-
gått till det nya bolaget, då detta tillöste sig kanal- och slussverket
med alla dess tillhörigheter, nämligen:
l:o. n/i6 mantal Stora Hojum;
2:o. V* mantal skattefrälse Åker, hvaraf 1 i mantal äfven benämn¬
des Åkersberg;
3:o. V» mantal frälse Lilla Hojum;
4:o. Lilla Hojums enbladiga såg; den s. k. Hammarsmedjeplatsen;
del i mjölkvarnar vid Trollhättan med tre af dess fem par stenar;
5:o. 5 2* mantal kronoskatte Stafvered med andel i Stafvereds
mosse, äfvensom vidare af Stafvereds mosse den del — ett strandskifte
— som hörde till 1 \ mantal i samma hemman;
BIL till Biksd. Prof. 1904. 1 Sand. 1 Afd. 75 Haft.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
(iro. tullhustomten vid Lilla Edet;
7:o. den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, utgörande eu del
af Vänersborgs stads donationsjord.
Därjämte hade nya Trollhätte kanalbolag inköpt:
a) 171 s kappland af Ängslyckan n:o 255 af Vänersborgs stads
jord invid Gropbron; och
b) Stubbereds tullmjölkvarn järnte tillhörande mark.
Sedan kronan till vederbörlig domstol instämt nya Trollhätte ka¬
nalbolag med påstående, att det i bolagets privilegium intagna stad¬
gande, enligt hvilket bolaget från och med 1863 hade att utgifva till
kronan allt, hvarmed behållna inkomsten öfverstege 100,000 riksdaler
banko, måtte förklaras böra rätteligen tillämpas så, att i den nämnda
behållna inkomsten skulle inräknas bolagets behållna inkomst af de
hemman, verk och lägenheter, hvilka det gamla bolaget förvärfvat med
äganderätt och det nya bolaget bekommit mot erläggande af lösen för
kanal- och slussverket med alla dess tillhörigheter, hade Kungl. Maj:t
genom dom den 18 augusti 1902 ogillat denna kronans talan.
Genom förutnämnda laga skiften under åren 1864—1866 hade bo¬
laget enskildt tillhörande hemmanen 11 ic mantal Stora Hojum, Lilla
Hojum och Åker erhållit sina skiften sålunda:
11 do mantal Stora Hojum och Lilla Hojum hade erhållit
dels området mellan Göta älf och Bergskanalen framemot den till
aktiebolaget Nydqvist, & Holm försålda verkstadsplatsen,
dels den öster och nordost om detta område på östra sidan af
kanalen belägna mark, hvarigenom dessa hemman jämte det bolaget en¬
skildt tillhörande hemmanet Stafvered omfattade ej mindre hela det till
stadsplan vid Trollhättan indelade området, än äfven den mark belägen
invid detta område, hvilken vore tjänlig för bebyggande och afsedd att
användas till utvidgning af det planlagda området,
dels slutligen två skiften norr och öster om det kronan för dess
andel i Stora Hojum tilldelade skiftet, som vore beläget skildt från
kanalområdet; och vore dessa två kanalbolaget enskildt tillhörande skif¬
ten såsom jordbruksegendom utarrenderade.
Va mantal Åker hade bekommit
dels området mellan älfven å ena sidan och Bergskanalen och
Åkers sjö å den andra, söder om det område, som 1 illagts kanalbola¬
get för hemmanet 11 ie mantal Stora Hojum och Lilla Hojum, sträc¬
kande sig detta område ned till kanalområdet vid kanalens utlopp i
älfven;
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
dels ett område öster om kanalen och Åkers sjö samt söder om
kanalen ned till älfven.
Bolaget enskildt tillhörande hemmanet Stafvered hade, såsom redan
blifvit antydt, en sådan belägenhet, att af detta hemmans ägor en del
inginge i det till stadsplan vid Trollhättan indelade området och en
del i den mark, som vore afsedd till utvidgning af detta område.
Arealen af förenämnda, bolaget enskildt tillhörande fastigheter kunde
beräknas sålunda:
l:o) det till stadsplan indelade området.
Efter afdrag för tomter, livilka blifvit af bolaget afyttrade, utgjorde
enligt uppgift från kanalkontoret arealen å bolaget tillhörande tomter
inom det planlagda området 180,329' kvadratmeter, indelade på sätt
en den underdåniga skrifvelsen bilagd karta öfver tomtpris och tomt¬
areal vid Trollhättan utvisade.
2: o) det till stadsplanens utvidgning af sedda området.
Området, beläget öster om bolaget Nydqvist & Holms järnväg och
sträckande sig från Bergslagernas järnvägsstation längs efter det plan¬
lagda området med en bredd af c:a 400 meter, innehölle en areal af
600.000 kvadratmeter, däraf likväl för ga tumark in. in. borde afräknas
180.000 kvadratmeter, så att de blifvande tomternas areal kunde be¬
räknas till 420,000 kvadratmeter.
3:o) det mellan Göta älf och Bergskanalen belägna området, tillhörande
hemmanen Lilla Hojum och 1 f n; mantal Störa Hojum.
Enligt erhållna uppgifter kunde detta område, efter afdrag af hvad
redan blifvit af bolaget därifrån försåldt, beräknas till 100,000 kva¬
dratmeter.
4:o) öfrig a delar af hemmanen Lilla Hojum, n/i« mantal Störa Hojum
och Stafvered.
Dessa delar, utarrenderade såsom jordbruksegendom, innehölle,
efter afdrag för redan försålda områden, en areal af omkring 350
hektar.
o
5: o) hemmanet Åker.
Detta hemman innehölle omkring 1,000,000 kvadratmeter, däraf
enligt från bolaget erhållen uppgift 167,491 kvadratmeter redan vore
af bolaget försålda, hvadan arealen å den af bolaget bibehållna delen
af detta hemman uppgiuge till omkring 832,000 kvadratmeter.
Beträffande värdet af de fastigheter och rättigheter, Indika af ka¬
nalbolaget skulle öfverlåtas å Kungl. Magt och kronan, förekomme
först frågan om värdet af själfva kanalverket med dess tillhörigheter,
däribland de af Kungl. Maj:t och kronan till kanal bolaget på perpetuel.lt
20 Kungl. Maj-is Nåd. Proposition No 113.
t
arrende upplåtna och med kanalverket oskiljaktigt förenade hemman,
verk och lägenheter. Då å ena sidan maximum för den bolagsmännen
tillkommande andelen i behållna afkastningen af kanalverket vore i
privilegiet bestämdt till 100,000 riksdaler banko, och å den andra rö¬
relsen å kanalen vunnit en sådan utveckling, att tillräcklig säkerhet
syntes förefinnas, att denna andel framdeles icke skulle nedgå under
det fastställda maximum 150,000 kronor, sammanfölle frågan om be¬
stämmandet af värdet å kanalverket för aktieägare med frågan efter
hvilket procenttal kapitalisering af bolagets årliga inkomst 150,000
kronor borde äga rum. Med skälig hänsyn till såväl kronans som det
enskilda kanalbolagets intressen syntes denna procent kunna bestäm¬
mas till 3,6 procent, och blefve med användande däraf kanalverkets värde
4,166,666 2la kronor.
Värdet å den fasta egendom, som tillhörde aktieägarna enskildt
och hvilken af dessa uppskattats till 2,000,000 kronor, hade af särskild!
tillkallade ojäfviga värderingsman, häradehöfdingen C. A. Strandmark
och disponenten August Loftman å Billingsfors, blifvit uppskattadt
sålunda:
l:o. Det till stadsplan indelade området, hvars värde af bolaget
beräknats efter det pris, som i och för försäljning af bolaget blifvit
tomterna åsatt, hade af värderingsmännen ansetts värdt det belopp
bolaget för de bebyggda tomterna fordrat eller 973,000 kr.
2:o. Området, afsedt att användas till utvidgning af
det planlagda området, hade af värderingsmännen, med
hänsyn till områdets för bebyggande tjänliga belägenhet,
åsätta ett värde af 60 öre kvadratmetern eller................ 252,000 »
3:o. Det emellan Göta älf och Bergskanalen be¬
lägna området, utgörande del af hemmanen Lilla Hojum
och 11 le mantal Stora Hojum och delvis tjänligt till
upplagsplatser och för bebyggande, hade värderings¬
männen åsatt ett värde af....................................................... 250,000 v
4:o. Öfriga delar af hemmanen Lilla Hojum, 11 is
mantal Stora Hojum och Stafvered, hvilka såsom jord¬
bruksegendom hade en synnerligen förmånlig belägen¬
het, vore af värderingsmännen uppskattade till .............. 80,000 »
5:o. hemmanet Åker hade värderingsmännen, i be¬
traktande däraf att öfre delen af området invid älfven
torde erfordras för en blifvande kraftcentralstation och
denna del sålunda borde lillmätas ett betydande värde,
uppskattat till 200,000 >
21
Kungl. Maj.ts Nåd. Broposition N:o 113.
Nya Trollhätte kanalbolag enskild t tillhörande fastig¬
heter hade värderingsmännen sålunda beräknat hafva
ett sammanlagdt värde af................................ 1,755,000 kr.
Sammanlagda värdet å kanalverket och aktieägarna
enskildt tillhörande fastigheter, bestämdt enligt förut
angifna grunder, uppginge följaktligen till ...................... 5,921,666 *
Efter erhållet meddelande om det sätt för likviden af köpeskil¬
lingen, hvilket vore för staten lämpligast, hade af Annerstedt vid för¬
handlingarna med utsedda delegerade för nya Trollhätte kanalbolag
blifvit hemställdt, att likviden af köpeskillingen skulle af staten verkstäl¬
las genom öfverlämnande till bolaget af svenska statens 3,6 procent obli¬
gationer efter parikurs. Kanalbolagets delegerade hade förklarat sig
icke hafva något att erinra mot likvidens verkställande med svenska sta¬
tens 3,6 procent obligationer efter parikurs och köpeskillingens bestäm¬
mande till ett belopp åt 5,800,000 kronor, under villkor att de kanalverket
tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af
år 1878, hvari kanalverkets reparationsfond redovisats, och hvilka en¬
ligt 1902 års bokslut uppginge till ett nominelt belopp af 315,466
kronor 67 öre, icke skulle ingå i köpet utan förbehållas kanalbolaget
med full äganderätt.
Då kursen å svenska statens 3,6 procent obligationer icke kunde anses
för närvarande högre än 98 procent, syntes följaktligen den fordrade köpe¬
skillingen för kanalverket jämte de aktieägarna enskildt tillhörande fa¬
stigheterna kunna beräknas motsvara eu kontant köpeskilling af om¬
kring 6,000,000 kronor.
Med hänsyn till förut angifna uppskattade värden å denna egen¬
dom, och då bolagets begäran att erhålla dels någon ersättning för
risken att vid en försäljning nästkommande år af de i likvid vid till¬
trädet den 2 januari 1905 lämnade obligationerna en kurs af 98 procent
för dem icke kunde fullt uppnås, dels en något högre ersättning för
det till anläggning af en kraftstation lämpliga området tillika med
angränsande mark å hemmanet Åker än den af värderingsmännen
uppskattade, syntes förtjäna tillmötesgående från statens sida, hade
förslag till kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan och nya Troll¬
hätte kanalbolag angående kronans förvärfvande af Trollhätte kanal¬
verk blifvit af kanalbolagets delegerade och Annerstedt upprättadt,
däri köpeskillingen upptagits till 5,800,000 kronor att likvideras i
svenska statens 3,« procent obligationer och med förbehållen rätt för
kanalbolaget att med full äganderätt behålla de kanalverket tillhöriga
Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af år 1878,
22
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
hvari kaualverkets reparationsfond redovisades, till ett nominellt belopp
315,466 kronor 67 öre.
Bland öfriga villkor för öfverlåtelsen förekomme rättighet för de
i kanalbolagets tjänst anställda personer, upptagna å en vid öfverlåtelse-
haudlingen fogad förteckning, att öfvergå i statsverkets tjänst med
bibehållande af eu hvar af dem tillkommande aflöning^- och pensions¬
förmåner. Ifrågavarande tjänstemän, livilka enligt hvad kanalbolags-
direktionens protokoll utvisade, hade blifvit af direktionen antagna från
och med en viss dag till den befattning, som af eu hvar innehades,
mot de löneförmåner och den pensionsrätt, som i förenämnda förteck¬
ning angåfves, vore erforderliga för kanalverkets uppehållande och
skötsel. Vid sådant förhållande syntes icke någon erinran kunna fram¬
ställas vid detta af bolaget fordrade villkor, som jämväl förekommit, då
andra trafikanstalter blifvit för statsverkets räkning inlösta.
Från direktionen öfver nya Trollhätte kanalbolag hade Anner-
stedt emottag^ en skrifvelse af den 5 mars 1904, hvari direktionen
meddelat att, efter det förenämnda förslag till kontrakt angående
förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Trollhätte kanal
blifvit sistnämnda dag föredraget vid extra bolagsstämma med nya
Trollhätte kanalbolag, bolagsstämman dels bekräftat det af ordinarie
bolagsstämman den 24 november 1903 gifna bemyndigande för bolagets
direktion att å bolagets vägnar med Kungl. Maj:t träffa aftal om för¬
säljning till statsverket af bolagets fasta och lösa egendom, dels såsom
villkor för bemyndigandet föreskrifvit, att slutligen gällande aftal skulle
komma till stånd före den 1 juli innevarande år och att aftalet skulle
erhålla enahanda innehåll som nämnda kontraktsförslag, dels ock be¬
myndigat direktionen att i kontraktsförslaget vidtaga redaktionella
ändringar; och hade direktionen med öfverlämnande af kontrakts¬
förslaget jämte tre bilagor, såsom svar å det framställda köpeanbudet
meddelat, att direktionen på grund af bolagsstämmans bemyndigande
vore berättigad och villig att, under de af bolagsstämman föreskrifna
förutsättningar och i enlighet med de bestämmelser, som i kontrakts¬
förslaget jämte bilagor innehölles, försälja Trollhätte kanalverk och nya
Trollhätte kanalbolags öfriga i kontraktsförslaget angifna egendom.
Vid f. d. presidenten Annerstedts skrifvelse voro fogade följande
handlingar, nämligen:
dels värderingsinstrument, upprättad! af häradshöfdingen C. A.
Strandmark och disponenten August Loftman öfver kanalbolaget en-
skildt tillhörande fastigheter,
dels direktionens öfver in’a Trollhätte kanalbolag omförmälda skrif-
23
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
velse deri 5 mars innevarande år jämte förslag till kontrakt, godkändt af
kanalbolaget, samt följande bilagor därtill: a) karta öfver pris och areal
å den 1 januari 1904 osålda tomter i Trollhättan; b) förteckning å de i
kanalbolagets tjänst anställda personer, Indika skulle erhålla rätt att
öfvergå i statsverkets tjänst, med uppgift å en hvar af dem tillkom¬
mande aflönings- och pensionsförmåner; c) förteckning å pensioner och
underhåll, som utginge från nya Trollhare kanalbolag.
Omförmälta, utaf kanalbolagets direktion enligt skrifvelsen den 5 Förslag till
mars 1904 på grund af bolagsstämmans bemyndigande godkända för-
slagskontrakt är af följande lydelse: och kanal-
bolaget.
»Kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts oeli kronans räkning af Trollliätte
kanalverk noll viss annan nya Trollliätte kanalbolags egendom.
§ 1.
Nya Trollliätte kanalbolag försäljer till Kungl. Maj:t och kronan
Trollliätte kanalverk med alla dess tillhörigheter i fast och löst allenast
med det undantag, som vid A) 7) här nedan sägs, äfvensom af kanal¬
bolagets öfriga, från själfva kanalverket särskilda och kanalbolagets
aktieägare enskildt tillhöriga egendom, hvad under B) här nedan au-
gifves.
Köpet omfattar sålunda:
A) Af kanalverket med dess tillhörigheter:
1) den rätt kanalbolaget äger på grund af det af Kungl. Maj:t för
kanalbolaget i nåder gifna privilegium af den 2 februari 1838;
2) den rätt kanalbolaget, äger till de af Kungl. Maj:t och kronan
till kanalbolaget på perpetuel^ arrende upplåtna och med kanalverket
oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter eller därför lämnad t
vederlag;
3) kanalen med dess dammar, slussar och andra inrättningar;
4) all den rätt till jord och vatten, som genom förberörda nådiga
privilegium tillagts kanalbolaget eller eljest för kanalverket förvärfvats;
5) samtliga de kanalbolaget tillhöriga hus och byggnader, som äro
belägna å de i punkt 2) här ofvan angifna fastigheter;
24
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.
6) alla kanalverket tillhöriga telefon- och signalledningar med där¬
till hörande apparater;
7) samtliga till kanalverket hörande materialier och instrumentalier,
möbler och andra lösören af hvad slag de vara må.
De kanalverket tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 %
obligationer af år 1878, hvari kanalverkets reparationsfond redovisas,
och som enligt 1902 års bokslut uppgingo till ett nominelt belopp af
315,466 kronor 67 öre, ingå icke i köpet utan förbehållas kanalbolaget
med full ägande- och dispositionsrätt.
B) af den kanalbolagets egendom, som tillhör aktieägarne enskildt:
1) Följande fastigheter inom Vane härad, nämligen:
1 Via mtl kronoskatte Stora Hojum med Hojums och Kafles kvarnar;
Va mtl frälse Lilla Hojum;
Va mtl frälse Åker;
Va* mtl kronoskatte Stafvered med Vi i Stafvereds mosse;
samt Stubbereds skattlagda tullmjölkvarn om ett par stenar jämte
den mark, hvarå de till kvarnen hörande byggnader äro uppförda;
med undantag af från nämnda fastigheter försåld och afsöndrad jord.
2) 17 Vä kappland af ängslyckan n:o 255 af den till staden Väners¬
borg donerade jord;
3) den s. k. Krullska tomten vid Gropbron, hvarå rådhusrätten i
Vänersborg den 24 augusti 1835 meddelat fasta för Trollhätte kanal
och slussverks bolag;
4) den s. k. Tullplatsen vid Lilla Edet, som »Trollhätte bolag» å
offentlig auktion den 30 januari 1832 inköpt från kungl. Generaltull¬
styrelsen ;
5) all den rätt till jord eller vatten, som eljest tillkommer kanal-
bolaget såsom aktieägarna enskildt tillhörig;
6) samtliga å de i punkt 1, 2, 3 och 4 härofvan förtecknade fastig¬
heter belägna, kanalbolaget tillhöriga hus och andra byggnader jämte
därtill hörande telefonledningar och apparater;
7) de porträtt, taflor, möbler och andra husgeråd, som äro afsedda
för direktionsbyggnaden vid Trollhättan.
Öfriga aktieägarna enskildt tillhöriga lösören samt aktieägarna en¬
skildt tillhöriga behållningar i kassa och fordringar ingå däremot icke
i försäljningen utan förblifva i säljarens ägo.
Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o Hd.
25
§ 2.
Tillträdet sker den 1 januari 1905, då all den egendom, som enligt
§ 1 till kronan öfverlåtes, af kanalbolaget öfverlämnas i det skick, hvari
den då befinnes, till den eller dem, som af Kungl. Maj:t förordnats att
densamma emottaga. Därvid aflämnas tillika af bolaget köpebref samt
tillgängliga åtkomsthandlingar till de i § 1 B 1) 2), 3) och 4) här ofvan
förtecknade fastigheter, hvarvid kanalbolaget dock icke tillförsäkrar
statsverket annan eller bättre rätt än den, som tillkommer kanalbolaget,
hvilket alltså fritager sig från hemulsskyldighet.
Den försålda egendomen öfverlämnas fri från inteckning för gäld.
§ 3.
Kanalbolaget förbinder sig att, till dess den försålda egendomen
till staten afträdes, behörigen underhålla och väl vårda densamma.
§ 4.
Köpeskillingen utgör fem millioner åttahundratusen (5,800,000) kro¬
nor och likvideras sålunda att — därest bolaget med behörigt bevis
styrker, att de i § 1 B 1) omförmälda fastigheter icke äro med inteck¬
ning för gäld besvärade — den 2 januari 1905 till bolaget utlämnas
från riksgäldskontorets kassa svenska statens 3,6 procent obligationer af
den 30 december 1887 eller af likartad typ till belopp af 5,800,000
kronor, försedda med räntekuponger för tiden efter den 30 decem¬
ber 1904.
Skulle genom naturhändelse eller annan orsak skada under år 1904
ske å kanalen af sådan omfattning, att för dess afhjälpande större eller
mindre del af kanalverkets reparationsfond behöfver anlitas och af så¬
dan orsak de allmänna hypoteksbankens 4 % obligationer, hvari
berörda reparationsfond redovisas, och hvilka på grund af föreskriften
i § 1 A 7) här ofvan förbehållits kanalbolagets aktieägare, icke den 31
december 1904 finnas i behåll till ett nominellt belopp af minst 300,000
kronor, skall den i första stycket af denna § omförmälda köpeskilling
ökas med det belopp i obligationer af där omförmäldt slag, som mot¬
svarar skillnaden mellan 300,000 kronor och det nominella belopp af
allmänna hypoteksbankens ifrågavarande obligationer, som den 31 de¬
cember 1904 finnas i behåll.
Bill. till Biksd. Prof. 1904. 1 Sami. 1 Afd. lo Höft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 113.
Kanalbolaget förbehåller sig intill den 1 december 1904 rätt att
bestämma fördelningen bland nu befintliga valörer af svenska statens
3,6% obligationer, i hvilka likviden skall erläggas.
§ 5.
Kanalbolagets ansvarighet för ersättningar till Vänersborgs stad,
för fordersättningar till strandägare utmed kanalleden och för pensio¬
ner "och understöd till före detta direktörer, tjänstemän och betjänte
vid kanalverket samt deras änkor och barn, å hvilka pensioner förteck¬
ning finnes bilagd detta kontrakt, öfvertages från och med tillträdet af
statsverket.
Kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af aftal rö¬
rande de öfverlåtna och försålda egendomarna äfvensom på grund af
öfriga af kanalbolaget för kanalverkets drift eller eljest ingångna över¬
enskommelser öfvergå, i hvad på kanalbolaget ankommer, på svenska
staten.
Kanalbolagets hittills gjorda utfästelser till Trollhätte kommun rö¬
rande upplåtelse af mark till gator och allmänna platser och rörande
tillhandahållande af kraft för elektrisk belysning fullgöras af staten från
och med tillträdesdagen.
§ 6.
Det belopp af två tusen kronor, som Frans Andersson hos kanal¬
bolaget deponerat såsom säkerhet för fullgörandet af det med Anders¬
son upprättade kontrakt angående arrende af vissa delar af hemmanen
Hojum och Stafvered, skall, tillika med därå upplupen, till Andersson
ej redovisad ränta, vid tillträdet till statsverkets ombud öfverlämnas för
att af statsverket såsom dåvarande jordägare omhändertagas med ena¬
handa rättigheter och förpliktelser, som i afseende dåra tillkommit
kanalbolaget.
§ 7.
De onera och utskylder, som för år 1904 påföras kanalbolaget för
kanalverkets fastigheter och inkomst, skola af kanalverkets medel gäl¬
das, innan behållningen af samma års rörelse till handels- och sjöfarts¬
fonden aflevereras.
27
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.
De onera och utskylder, som för år 1904 påföras kanalbolaget för
aktieägarnas enskilda hemman och för inkomst af aktieägarnas enskilda
fonder, gäldas af kanalbolaget.
De belopp, som i följd af redan anförda eller blifvande besvär i
beskattningemål kunna till kanalbolaget återvinnas, skola, oansedt att
de delvis beröra skattebelopp, som guldits af aktieägarnas enskilda me¬
del, redovisas till kronan.
§ 8.
I fråga om hvilka delar af den till tomter indelade marken vid
Trollhättan skola, såsom kanalbolaget ännu tillhöriga, anses i försälj¬
ningen inbegripna, så ock i fråga om värdet af dessa tomter skall lända
till efterrättelse den vid detta kontrakt fogade karta öfver ifrågava¬
rande mark.
Kanalbolaget förbeliålles emellertid rätt att af den till tomter in¬
delade marken få under år 1904 försälja hvad kanalbolaget finner
lämplig!.
Sker sådan försäljning, skall den i § 3 här ofvan angifna köpeskil¬
ling minskas med det belopp, hvartill de försålda tomternas samman¬
lagda värde uppgår enligt den af kanalbolaget uppgjorda och af köpa¬
ren godkända värdesättning å tomtjorden.
§ 9.
Kanalbolaget förbehåller sig rätt att under en tid af 10 år, efter
det kanalbolagets likvidation blifvit genom laga kraftägande bolags¬
skifte afslutad förvara sina protokoll och räkenskapsböcker med tillhö¬
rande allegat i kanalbolagets nuvarande arkiv vid Trollhättan; och
skall under samma tid arkivet med därtill hörande handlingar vara för
kanalbolaget och dess blifvande likvidatorer tillgängligt.
Efter berörda tids utgång öfvergå jämväl kanalbolagets räkenskaps¬
böcker med allegat i statsverkets ägo.
§ io.
De porträtt af kungliga personer, kanalbolagets direktörer och
funktionärer samt de konstnärliga medaljonger, som vid tillträdet finnas
i direktionsbyggnaden vid Trollhättan, skola genom statsverkets försorg
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
aflämnas för förvaring och vård till något statens ämbetsverk eller, där
så ej lämpligen ske kan, 1 ill statens porträttsamling å Gripsholm.
§ n.
Kanalbolagets räkenskaper för år 1904 — såväl de allmänna som
aktieägarnas särskilda — afslutas af vederbörande tjänstemän vid kanal¬
verket utan kostnad för kanalbolaget, oansedt att flere eller färre af
dessa tjänstemän från 1905 års början må hafva öfvergått i statens
tjänst.
Räkenskaperna äfvensom direktionens förvaltning underkastas revi¬
sion i föreskrifven ordning genom de dels af Kungl. Maj:t och kronan,
dels af kanalbolaget förordnade revisorer; och förbehåller sig kanalbo¬
laget att under ifrågavarande revisionsförrättning och kanaldirektionens
däraf föranledda vistelse vid Trollhättan få disponera direktionsbyggna-
den och dess inventarier.
Kostnaden för ifrågavarande revisionsförrättning till den del, den¬
samma efter hittills vedertagen ordning bestridts af kanalverkets medel,
påföres kanalverket, innan Kungl. Maj:ts och kronans andel i 1904 års
behållning till handels- och sjöfartsfonden redovisas.
§ 12-
De i kanalbolagets tjänst anställda personer, hvilka finnas upp¬
tagna å en härvid såsom bilaga fogad förteckning, skola äga rätt att
öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i de en hvar af dem enligt
samma förteckning tillkommande aflönings- och pensionsförmåner och
utan att i öfrigt inträda i försämrad tjänsteställning, dock med förbehåll,
l:o) att de åtnöja sig med de med deras nu innehafvande befatt-
uingar jämförliga sådana, som vederbörande statsmyndighet anser lämp¬
ligt att åt dem anförtro;
2:o) att de varda skyldiga underkasta sig alla för statens personal
i jämförliga tjänster nu eller framdeles gällande reglementen och in¬
struktioner samt villkor för antagande, bibehållande vid anställning,
befordran och entledigande i den mån samma reglementen, instruktio¬
ner och villkor förklaras vara med afseende å dem tillämpliga.
Alla de vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets
tjänst genom kontrakt anställda vakter och arbetare med flere tillför¬
säkras de dem enligt anställningskontrakten tillkommande aflönings-
och pensionsförmåner.»
29
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 113.
Sedan jag i skrifvelse den 5 nästlidno mars anmodat väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma mod yttrande och förslag huru,
under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t och kronan samt nya
Trollhätte kanalbolag komme till stånd aftal, i enlighet med förenämnda
kontraktsförslag, om förvärfvande för kronans räkning af bolagets egen¬
dom, förvaltningen af Trollhätte kanal lämpligen borde anordnas, har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti skrifvelse den 10 i samma månad
anfört följande.
Enär till styrelsens ämbetsuppgift enligt gällande instruktion bland
annat hörde handläggningen af tekniska och administrativa samt ekono¬
miska ärenden, som anginge kanaler, och ämbetsverket för närvarande
under sin omedelbara förvaltning handhade statens förut ägande Väddö
samt Albrektsunds kanaler, syntes ämbetsverket äga förutsättningar för
att jämväl kunna öfvertaga förvaltningen af Trollhätte kanal. På sätt i
det följande komme att visas, skulle styrelsens förvaltning af kanalen
jämväl leda till ej obetydliga besparingar i de för kanalverkets hand¬
hafvande nu utgående kostnader.
Trollhätte kanal förvaltades nu af en direktion, bestående af en
ordförande samt 4 ledamöter, af hvilka en vore kassa- och en verk¬
ställande direktör. Bolagets tjänstemannapersonal utgjordes af direk¬
tionens sekreterare, en mekanikus, en kamrerare och materialförval¬
tare, en förste bokhållare och kontrollinspektor, två bokhållare och
tre kanalinspektorer. Därförutom funnes anställda förmän och maskinister,
bro-, hamn-, kanal- och slussvakter, materialvakt och skogvaktare m. fl.
Enligt hvad styrelsen varit i tillfälle inhämta, funnes för mekanikus,
biträdande mekanikus och kontrollinspektoren, kamreraren och material-
förvaltaren af direktionen utfärdade skriftliga instruktioner. Kanal-,
sluss- och brovakter anställdes på tre månaders uppsägning medelst
kontrakt, uti hvilka funnes intagna sådan betjänings aflöningsförmåner
samt skyldigheter, hvarjemte för denna betjäning äfvensom för annan
hos bolaget fast anställd arbetare funnes af bolaget antagna regler för
pensionering.
Till göromålen för mekanikus hörde bland annat vården om kanal¬
verket med alla dess husbyggnader, verk och inrättningar, tillsynen öfver
material- och instrumentalförråden, tillsynen däröfver att kanalverket
tillhöriga verk och inrättningar af vederbörande arrendatorer noggrannt
underhölles, uppsikten öfver seglationen och befäl öfver dithörande
tjänstepersonal, tillsynen öfver seglationsreglementets efterlefvande,
uppgörande af planer för årligen återkommande underhållsarbeten äfven¬
som förslag öfver tillfälliga arbeten. Befattningen såsom biträdande
Väg- och
vattenbygg-
nadssty-
relsens ut¬
låtande om
kanalens för¬
valtning.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
mekanikus vore för närvarande icke tillsatt och kontrollinspektorens
bestyr utöfvades af l:e bokhållaren, som i nyssnämnda egenskap ägde
närmaste tillsynen öfver kanalvaktarne och slussbiträdena samt tillsåge
och kontrollerade, att de för kanalafgifternas bestämmande afgifna upp¬
gifter öfverensstämde med verkligheten.
Kamreraren ålåge bland annat debitering, uppbörd och redovisning
af seglationsafgifter och kanalverkets arrendeafgifter, kassaförvaltningen
vid Trollhättan, bokföringen och bokslutet, upplysningar till trafikanter
om seglationsafgifternas beräkning samt vården, tillsynen och bok¬
föringen af förråden.
Förslag till stat för aflöningar och utgifter för bolaget för år 1904
upptoge följande belopp:
aflöning till direktionen ........................................................... kr. 7,700: —
verkställande direktören: aflöning, ålderstillägg och
reseersättning..................................................................... » 8,000
sekreteraren med skrifbiträde ............................................... » 1,700
mekanikus’ aflöning................................................................... » 5,000
förutom boställe,
kamreraren och materialförvaltarens aflöning, ålderstillägg » 5,000: —
förutom boställe,
l:e bokhållaren och kontrollinspektoren: aflöning............ » 2,500: —
förutom boställe,
2:e bokhållaren: aflöning ........................................................ » 1,800: —
förutom boställe,
3:e bokhållaren: aflöning ........................................................ » 1,600: —
förutom boställe,
skrifbiträde å kamrerarekontoret .......................................... » 500: —
summa kr. 33,800: —
Mekanikus och kamreraren vore hvardera berättigade
till 2:ne ålderstillägg å 500 kr. efter fem och tio
års tjänstgöring samt en hvar af bokhållarne till
2:ne ålderstillägg å 300 kr. likaledes efter fem
och tio års tjänstgöring. Aflöningar, ålderstillägg
och ersättning för skrifbiträden till kanalinspek-
torerna, som dessutom åtnjöte boställe, uppginge
tillhopa till ........................................................................... kr. 9,000: —
aflöningar, beklädnadsbidrag och ersättning för ved till
Transport kr. 42,800: —
31
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.
Transport
ordinarie bro-, hamn-, kanal- och slussvakter ut¬
gjorde ...................................................................................
aflöningsförmåner till extra sluss-, bro- och kanalvakter
uppginge till ........................................................................
insättning å sparkasseräkning för 50 kanalbetjänto ......
aflöningar, ved m. m. till förmän, material- och natt¬
vakter, skogvaktare..........................................................
ersättningar till Vänersborgs stad för afgiftsandelar samt
till åtskilliga strandägare................................................
utgifter till präst, skollärare och kyrka beräknades till
aflöningar till befälhafvare och maskinist å ångaren J.
Gr. Schwan ..........................................................................
aflöningar till elektricitetsverkets maskinistpersonal ......
pensioner .......................................................................................
kr.
|
42,800:
|
—
|
|
20,508:
|
—
|
|
17,664:
|
_
|
|
900:
|
—
|
|
5,574:
|
58
|
»
|
6,557:
|
72
|
»
|
3,048:
|
22
|
y>
|
2,600:
|
_
|
»
|
3,720:
|
—
|
|
17,293:
|
84
|
Diverse utgifter.
Anslag till:
flickslöjdskola i Trollhättan........................
|
kr.
|
150
|
—
|
läkarearvode..................................................
|
|
825
|
—
|
kontrollräkning af specialer .....................
|
»
|
650
|
—
|
postbärning......................................................
|
»
|
240
|
—
|
underhåll af telefonledning........................
|
»
|
685
|
—
|
lotsbiträde.......................................................
|
»
|
100
|
—
|
felräkningspenningar till bokhållare vid
|
|
|
|
uppbördskontor ...................................
|
|
250
|
—
|
polisbevakning..............................................
|
|
150
|
—
|
eldning och städning vid uppbörds¬
|
|
|
|
kontor ......................................................
|
|
300
|
—
|
krono- och kommunalskatter.....................
|
»
|
24,471
|
11
|
brandstodsafgifter .........................................
|
»
|
1,858
|
98
|
synekostnader ...............................................
|
s>
|
231
|
96
|
revisionskostnader..........................................
|
»
|
1,468
|
—
|
inspektionskostnader ...................................
|
»
|
819
|
90
|
tjänstemäns resekostnader...........................
|
»
|
990
|
35
|
porto och telegram, medicinalier, skrif-
|
|
|
|
och ritmaterialier, boktryck och
annonskostnader, bokbinderiarbeten
Transport kr. 33,190: 30 kr. 120,666: 36
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Transport kr. 33,190: 30 kr. 120,666: 36
ock böcker samt tidningsprenume¬
ration......................................................... » 2,299: 60
tillfälliga understöd....................................... » 200: —
diverse tillfälliga utgifter i Stockholm
och i Trollhättan ................................ » 800: — 36,489: 90
Summa kr. 157,156: 26
hvartill komme Kungl. Maj:t och kronan arrende och
andelsbelopp .................................................................... kr. 18,450:
Kr. 175,606: 26
Med afseende därå att nuvarande tjänstemannapersonal och betjänte
vid verkets öfvergång till statsegendom blefve tillförsäkrade att få
kvarstanna vid innehafvande befattningar samt aflönings- och pensions¬
förmåner, syntes för kanalverkets förvaltning vid Trollhättan den nu¬
varande organisationen af tjänstemännens göromål i hufvudsak böra
tillsvidare följas endast med de förändringar, som betingades af öfVer-
flyttningen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen af vissa gransknings-
och bokförings- med flera göromål.
Den direktionen och verkställande direktören åliggande ledningen
af kanalverkets angelägenheter borde öfverflyttas till väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen och fördelas på styrelsens chef och två föredragande
ledamöter. Beredningen och föredragningen inom styrelsen af tek¬
niska ärenden borde tillhöra byråchefen för väg- och vattenbyggnads-
afdelningen samt alla öfriga ärenden, d. v. s. kassadirektörens och delvis
verkställande direktörens göromål, tillhöra byrådirektören för administra¬
tiva afdelningen.
Redovisningen för kanalverkets inkomster och utgifter borde ske
månadsvis medelst af verifikationer åtföljda redogörelser, som i sty¬
relsen underkastades granskning, hvarefter årsbokslutet för medelför¬
valtningen borde upprättas inom styrelsen. Influtna kontanta medel, i
den mån de ej erfordrades för utgifterna vid Trollhättan, borde inleve¬
reras till styrelsens kassa två gånger i månaden.
Enligt nådiga brefven den 9 maj 1862 och den 13 september 1863
inginge statens andel i afkastningen från Trollhätte kanal till handels-
och sjöfartsfonden, hvilken vore ställd under statskontorets förvaltning.
Då emellertid enligt § 4 af kontraktsförslaget köpeskillingen för kanal¬
verket med tillhörigheter skulle gäldas från riksgäldskontoret med svenska
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 113.
33
statens 3,6 % obligationer, torde kunna ifrågasättas, huruvida icke utaf
behållningen af kanalens rörelse samt i öfrigt inflytande medel såsom
arrenden m. in. borde till riksgäldskontor från styrelsens kassa under
löpande året levereras så stort belopp som motsvarade nyssnämnda
ränta å köpeskillingsbeloppet. De medel, som utöfver räntelikviden
kunde finnas tillgängliga, torde, enär någon särskild reparationsfond ej
komme att förefinnas, böra afhimnas till statskontoret för att tilläggas
handels- och sjöfartsfonden, hvarifrån vid behof af större reparationer,
som ej kunde eller borde af ett års inkomster bestridas, nödiga medel
borde beredas.
Alla kontrakt om utarrenderade verk och inrättningar äfvensom
alla äganderätts- och dylika handlingar borde öfverlämnas till förva¬
rande och för bevakningsåtgärder till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Biträde åt de föredragande ledamöterna vid uppsättning och expe¬
diering af skrivelser i kanalverkets ärenden samt för utförande af
ifrågakommande juridiskt ombudsmannaskap eller de göromål, som nu
tillkomme direktionens sekreterare, kunde lämnas af styrelsens juridiska
biträde emot tillökning i nuvarande årsarfvodet.
För granskning af inkomna medels redovisningar och för upprät¬
tande af årsbokslutet borde anställas på förordnande en tjänsteman i
forsta lönegraden (revisor och bokhållare), hvarjämte borde anvisas
medel till biträde vid granskning af förslagen till underhålls- och ny-
byggnadsarbeten, till biträde vid kontrollräkning och kollationering af
specialerna äfvensom till skrifbiträde. För nådig fastställelse torde
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen årligen böra före den 1 december
ingifva till Kungl. Maj:t förslag till utgiftsstat för kanalverket.
De för styrelsens chef eller ledamöter ifrågakommande inspektions-
resor till kanalen äfvensom alla för förvaltningen hos styrelsen ifråga¬
kommande expensutgifter borde bekostas af kanalverkets medel.
Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens chef och ledamöter förut
vore strängt upptagna af tjänst.egöromål och de bestyr, som genom
Trolihätte kanalverks öfvertagande skulle ytterligare tillkomma, med¬
förde ökadt arbete och ansvar samt då kanalrörelsens bedrifvande kunde
anses såsom affärsdrift, hvilken utan tvifvel komme att lämna stats¬
verket vinst å det kapital, som däri nedlades, syntes billigt, att de där¬
för bereddes någon ersättning.
Vissa af de angifna nuvarande omkostnaderna för kanalen komme
att inbesparas, när kanalverket öfverginge till statsegendom. De nu
utgående pensionerna borde i enlighet med kontraktsförslagets villkor
utbetalas, så länge pensionärerna lefde eller pensionsvillkoren i öfrigt
Bih. till Rikad. Prof. 1904. I Sami. 1 Afd. 75 Häft. 5
34
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 113.
å pensionärernas sida uppfylldes. Beloppet af de förpliktelser stats¬
verket jämlikt 12 § af kontraktsförslaget iklädde sig genom garanti
af oförminskade pensionsförmåner till de i kanal bolagets tjänst anställda
personer kunde gifvetvis nu ej beräknas.
Om till grund för beräkningarna lades förenämnda förslag till ut-
giftsstat för år 1904, hvilket slutade å eu summa af 175,606 kronor
26 öre, torde omkostnader och utgifter för närmaste åren, såvida de nu
kunde beräknas, komma att omfatta följande poster:
För väg- och vattenhyggnadsstyr elsen:
arfvode till styrelsens juridiska biträde kr.
en revisor och bokhållare....................... »
biträde vid granskning af arbetsförsla¬
gen samt vid kontrollräkning af
specialerna äfvensom skrifbiträde >
inspektionskostnader .............................. »
1,500: -
3,000: —
4,000: —
819: 90
kr.
9,319: 90
För förvaltningen vid kanalen:
mekanikus, kamrerare och materialför¬
valtare; l:e bokhållare och kon-
trollinspektor samt 2 bokhållare... kr. 15,900: —
kanalinspektorerna .................................. * 9,000: —
ordinarie bro-, hamn-, kanal- och sluss-
vaktare.............................................. » 20,508: —
extra sluss-, bro- och kanalvakter ...... » 17,664: —
insättning å sparkasseräkning för ka-
nalbetjänte......................................... , 900: _
förmän, material- och nattvakter samt
skogvaktare...................................... » 5,574: 58
ersättning till Vänersborgs stad m. fl. » 6,557: 72
präst, skollärare och kyrka................. > 3,048: 22
befälhafvare och maskinist å ångaren
J. G. Schwan .................................... » 2,600: —
elektricitetsverkets maskinistpersonal.. » 3,720: — ,,
pensioner ...................................... kr. 17,293: 84
Transport kr. 17,293: 84 kr.
85,472: 52
94,792: 42
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Transport kr. 17,293: 84
hvarifrån afginge den för f. d. meka¬
nikus C. Wallström upptagna pen¬
sion ......................................................... )» 6,000: —
enär Wallström numera aflidit.
Huruvida ytterligare besparingar å denna utgiftspost
nu vore kända, kunde styrelsen ej uppgifva.
kr. 94,792: 42
kr. 11,293: 84
Diverse gemensamma utgifter för väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen och förvaltningen vid kanalen:
Telegram, skrif- och ritmaterialier, boktryck och
annonskostnad, bokbinderiarbete och böcker........ kr. 1,728: 02
Diverse utgifter vid kanalen:
medicinalier........................................... kr. 461: 13
tidningsprenumeration ........................... » 110: 45
flickslöjdskolan, läkarearvode, postbä¬
ring, underhåll af telefonledning,
lotsbiträde, felräkningspenningar,
polisbevakning, eldning och städ¬
ning................................................... » 2,700: —
Följande kostnader skulle icke komma att utgå:
Direktionens samt verkställande direk¬
törens aflöningsförmåner äfvensom
reseersättning till denne senare ... kr. 15,700: —
Direktionens sekreterare och skrifbi-
trädesersättning ............................. » 1,700: —
Kungl. Maj:t och kronan, årligt ar¬
rende samt andel i inkomsterna
enligt privilegium ........................... » 18,450: —
skrifbiträde å kamrerarekontoret........... » 500: —
känd besparing i pensionerna ............. » 6,000: —
krono- och kommunalskatter ................ » 24,471: 11
Transport kr. 66,821: 11
» 3,271: 58
Kr. 111,085: 86
kr. 111,085: 86
36
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Transport kr. 66,821: 11
kontrollräkning af specialer.................... » 650: —
brandstodsafgifter .................................... » 1,858: 96
synekostnader ............................ » 231: 98
revisionskostnader...................................... » 1,468: —
tjänstemäns resekostnader....................... » 990: 35
anslag till tillfälliga understöd samt
anslag till tillfälliga utgifter i Stock¬
holm och Trollhättan....................... » 1,000: —
Kr. 73,020: 40
hvarifrån afginge aflöningar inom väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen ........ kr. 8,500: —
kr. 111,085: 86
kr. 64,520: 40
Kronor 175,606: 26
Det för tjänstemäns resekostnader afsedda belopp, hvilket, för så
vidt det afsåge reseersättningar inom kanalområdet, syntes vara mera
än tillräckligt och kunna till stor del inbesparas, hade upptagits såsom
icke utgående. På grund af föreskriften i punkterna 5 och 6 i aflö-
ningsvillkoren för tjänstemännen kunde för kanalinspektorerna vid
Brinkebergskulle och Ström uppstå aflöningsbesparingar, hvilkas summa
dock ej kunde uppgifvas.
En beräkning huru inkomster och utgifter för Trollhätte kanal
skulle komma att ställa sig för ett år, därvid såsom beräkningsgrund
för de olika posterna tagits 1902 års rörelse enligt revisionsberättelsen
för samma år, visade följande resultat:
Inkomster:
kanal- och slussinkomster....................... kr. 475,450: 42
arrenden och diverse inkomster............ » 7,836: 13 pr ^gg 286' 55
(räntor ej här beräknade, ehuru inflytande medel komme
att medföra direkt ränteinkomst för statsverket.)
U tgifter:
underhåll af kanalen samt byggnader..... kr. 61,986: 46
omkostnader för hemman på lön åt tjänste¬
män äfvensom direktionsbyggnaden » 3,349: 67
Transport kr. 65,336: 13
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Hd.
Transport kr. 65,336: 13
utvidgningar vid kanalen ...................... » 7,510: 65
omkostnader för skogsvården och ånga¬
ren J. G. Schwan......................... » 1,722: 24
aflöningar och kostnader enligt här
ofvan gjord beräkning................... )> 111,085: 86
Riksgäldskontor, ränta å 3,6 % å köpe¬
skillingen ......................................... » 208,800: — kr> 394,454: 88
Behållning till handels- och sjöfartsfonden..................... » 88,831: 67
kr. 483,286: 55
Till förestående behållning komme den afkastning, som kunde vara
att emotse utaf den aktieägarna enskildt tillhöriga kanalbolagets egen¬
dom, hvilken enligt kontraktsförslaget skulle öfvergå till statsverket.
Efter det fullmäktige i riksgäldskontor lämnats tillfälle att yttra
sig i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 21 nästlidne mars anfört.
Enligt 4 § af kontraktsförslaget skulle köpeskillingen för den egen¬
dom, om hvars försäljning till statsverket vore fråga, utgöra 5,800,000
kronor och likvideras sålunda, att — därest bolaget med behörigt be¬
vis styrkte, att vissa i kontraktet angifna fastigheter icke vore med
inteckning för gäld besvärade — den 2 januari 1905 till bolaget ut¬
lämnades från riksgäldskontorets kassa svenska statens 3,6 % obliga¬
tioner af den 30 december 1887 eller af likartad typ till belopp af
5,800,000 kronor, försedda med räntekuponger för tiden efter den 30
december 1904. Med afseende därå ville fullmäktige till en början
framhålla att, under den gifna förutsättningen att köpeskillingen skulle
likvideras med svenska statsobligationer, den föreslagna obligations-
typen syntes fullmäktige under för handen varande förhållanden vara
den lämpligaste.
Hvad vidare anginge köpeskillingens belopp, kunde enligt kontrakts¬
förslaget den summa, som angifvits, under vissa förutsättningar undergå
någon förändring. Jämlikt kontraktets 1 § skulle nämligen de kanal-
verket tillhöriga Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 % obligationer af år
1878, hvaruti kanalverkets reparationsfond redovisades och som enligt 1902
års bokslut uppginge till ett nominellt belopp af 315,466 kronor 67 öre,
icke ingå i köpet utan förbehållas kanalbolaget med full ägande- och
dispositionsrätt. Om nu genom naturhändelse eller annan orsak skada
under år 1904 skulle ske å kanalen af sådan omfattning, att för dess
Utlåtande
af fullmäk¬
tige i riks-
gäldskontoret.
38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
afhjälpande större eller mindre del af reparationsfonden behöfde anlitas
och åt sådan orsak fondens omförmälda hypoteksbanksobligationer icke
den 31 december 1904 funnes i behåll till ett nominellt belopp af minst
300,000 kronor, skulle, enligt stadgande i 4 §, det förut nämnda köpe-
skillingsbeloppet ökas med det belopp i statsobligationer af omförmäldt
slag, som motsvarade skillnaden mellan 300,000 kronor och det nomi¬
nella belopp af allmänna hypoteksbankens ifrågavarande obligationer,
som den 31 december 1904 funnes i behåll. Å andra sidan skulle på
grund af 8 §, i händelse kanalbolaget under år 1904 sålde någon del
af den till tomter indelade marken vid Trollhättan, den i 4 § angifna
köpeskillingen minskas med det belopp, hvartill de försålda tomternas
sammanlagda värde uppginge. Fullmäktige ville fästa uppmärksamheten
vid, att köpeskillingen genom den jämkning, som af de angifna för¬
hållandena kunde föranledas, skulle kunna komma att sluta på ett be¬
lopp, som icke kunde jämnt likvideras med ifrågavarande statsobliga¬
tioner, hvilkas lägsta valör hittills varit och äfven fortfarande syntes
böra bestämmas till 500 kronor. I anledning däraf torde möjligen för
fullständighetens skull bestämmelse böra träffas om sättet för likvide¬
rande af den del af köpeskillingen, som kunde komma att öfverskjuta
jämnt 500-tal kronor.
Med afseende å likviden af köpeskillingen vore slutligen i kontrakts¬
förslagets 4 § stadgadt, att kanalbolaget förbehölle sig intill den 1 de¬
cember 1904 rätt att bestämma fördelningen bland nu befintliga valörer
af svenska statens 3,6 % obligationer, i hvilka likviden skulle erläggas.
Af hittills upplagda emissioner af 3,6 % statslånet återstode för när¬
varande endast ett mindre belopp osåldt, hvadan för likviderande af
ifrågavarande köpeskilling en ny emission af lånet måste uppläggas.
Med hänsyn till möjligheten af att kanalbolaget skulle för de till likvi¬
den afsedda obligationerna begära en mindre vanlig fördelning i valörer,
syntes med uppläggande af denna nya emission helst böra anstå intill
dess kännedom om bolagets fordringar i berörda hänseende erhållits.
Detta skulle dock knappast kunna ske, i händelse besked om fördel¬
ningen skulle af bolaget lämnas så sent, som kontraktsförslagets bestäm¬
melse medgåfve, eller endast en månad före den utsatta dagen för
likviden. Det måste nämligen anses vara förenadt med stora svårig¬
heter att på denna korta tid få de nya obligationerna med kuponger
tryckta, underskrifna och stämplade. Ehuruväl det därför syntes full¬
mäktige vara önskligt, om tiden, inom hvilken bolaget skulle äga med¬
dela sitt beslut om obligationernas fördelning i valörer, kunde bestäm¬
mas gå till ända något förr än nu blifvit föreslaget, exempelvis den 1
Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
39
november 1904, ville fullmäktige dock, vid det förhållande att i allt
fall öfverenskommelse i ämnet torde kunna i tillräckligt god tid under
hand träffas med bolaget, icke göra någon bestämd erinran mot det nu
föreslagna stadgandet i fråga.
Slutligen har Trollhättans husägareförening den 24 nästlidne mars
ingifvit eu underdånig skrift af följande innehåll.
Bland bolagets egendom inginge äfven den del af det mellan
kanalen och Nydqvist & Holms järnbanespår belägna området, å hvilket
byggnadsstadgan för rikets städer ägde tillämpning och där hufvud-
parten af Trollhättans befolkning vore boende. Enligt hvad framginge
af en skriften bifogad förteckning öfver bolaget tillhöriga tomter inom
detta område, uppginge dessa tomter till icke mindre än 269, däraf de
flesta vore mot årlig »tomtskatt» för viss tid upplåtna åt enskilda, som
där uppfört bostadshus.
Den för dessa tomter utgående tomtskatten hade dittills varit
ganska låg. Enligt eu bilagd tablå rörande 49 på måfå utvalda
dylika tomter utgjorde tomtskatten för 15 af dessa mellan 4 och 7
kronor, för 23 tomter mellan 7 och 10 kronor samt endast för 11 mer
än 10 kronor. I följd däraf hade för Trollhättans talrika arbetarbe¬
folkning och andra mindre bemedlade därstädes varit möjligt att, ge¬
nom arrendering af tomter och uppförande därå af byggnader antingen
blott för eget behof eller för ännu någon familj, skapa en art af egna
hem med undvikande af de olägenheter, som alltid åtföljde de stora
hyreskasernerna. I hvilken omfattning detta skett, kunde slutas däraf,
att åbyggnaderna å de nämnda 49 tomterna ägde i 31 fall ett taxerings¬
värde af 3,000 kronor eller därunder, i endast 9 fall ett värde af
3,001—5,000 kronor samt i likaledes 9 fall högre värde än 5,000 kronor.
Äfven med den dittillsvarande billiga tomtskatten hade hyrorna
för arbetarbostäder i Trollhättan icke ställt sig allt för låga utan i
medeltal utgjort för ett rum och kök 75—110 kronor samt för två
rum och kök 140—200 kronor. Då kostnaden för uppförande af en
byggnad med endast en lägenhet alltid ställde sig proportionsvis högre
än vid en byggnad med flera lägenheter af motsvarande storlek, torde
kunna antagas, att för dem, hvilka bebyggt arrenderade tomter endast
för eget behof, utgifterna för bostad komme att starkt närma sig de
angifna maximitalen.
De nuvarande arrendekontrakten beträffande bolaget tillhöriga tom¬
ter utginge emellertid år 1906. Nu hade för kort tid sedan verkställts
ny värdering af ifrågavarande tomter, därvid dessa för eventuell för-
Skrift af
Trollhättans
h u stigare*
förening.
40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
säljning åsatts ett pris, växlande mellan 2 kronor 50 öre och 10 kronor per
kvadratmeter. Af de nämnda 49 tomterna skulle 5 betinga ett pris af
2,000—3,000 kronor, 27 ett pris af 3,000—5,000 kronor, 12 ett pris
af 5,000—10,000 kronor och 5 ett pris af mer än 10,000 kronor. Vid
en jämförelse af det satta priset för kvadratmeter med prisuppgifter
från vissa andra kommuner visade sig, att tomtprisen i arbetarsam-
hället Trollhättan blefve vida högre än i det närbelägna Strömslund, i
Lilla Edet och i residensstaden Vänersborg samt nära jämförliga med
tomtprisen i Uddevalla.
Därest vid öfverlåtelse å kronan af dessa tomter priset å desamma
komme att beräknas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med sålunda satta
tomtvärden, tedde sig förhållandena för den mindre bemedlade befolk¬
ningen i Trollhättan ganska allvarsamma. Då ju ej kunde tänkas, att sta¬
ten skulle finnas villig realisera tomterna med ren förlust, skulle dessa
tomter, där endast ränta och amortering å köpeskillingen kräfde minst
200—300 kronor årligen, blifva oåtkomliga för mindre bemedlade under
annan förutsättning än att de sammansloge sig för uppförande af bygg¬
nader med ett större antal lägenheter i hvarje och således uppgåfve
tanken på egentliga egna hem. Men tillfälle skulle ej ens vidare stå
dem öppet att arrendera dessa tomter, ty tomtskatten måste ju uppen¬
barligen ställas i relation till tomtpriset. Bolaget hade också för sin del
gifvit tillkänna, att detsamma ärnat i årlig tomtskatt fordra för åren
1906—1910 och för åren 1911—1915 h% af tomtvärdet. Redan
under den förra perioden skulle således af de nämnda 49 tomterna
16 betinga en årlig tomtskatt af 89—150 kronor, 27 en tomtskatt af
151—300 kronor och 6 en tomtskatt af mera än 300 kronor. Vid
jämförelse med nuvarande tomtskatt för samma lägenheter skulle detta
innebära minst en tjugudubbling af skatten. Om nu än kunde tänkas,
att staten vid bestämmande af tomtskatten utginge från en något lägre
räntefot, torde dock denna, under förutsättning att tomtpriset skulle för¬
räntas, svårligen kunna sättas lägre, än att tomtskatten komme att
blifva 12 a 15 gånger högre än den nuvarande. Men en dylik ökning
i de årliga utgifterna för bostad med 110—140 kronor kunde ej bäras
af en arbetare eller mindre bemedlad.
Hårdast skulle emellertid däraf drabbas de, hvilka genom spar¬
samhet och försakelser lyckats å arrenderade tomter uppföra egna hem.
Dessa skulle de nödgas rifva och bortföra kanske medan ännu för åt¬
skilliga år en dryg amorteringsafgift för byggnadernas uppförande på-
hvilade dem.
Naturligen vågade tomtinnehafvarna ej sträcka sina förhoppningar
41
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
så långt, att de skulle behållas vid sin nyttjanderätt till tomt, äfven
om tillfälle erbjöde sig till dess gynnsamma försäljning. Men mycket
vore redan vunnet, om dem bereddes möjlighet att, där försäljning åt
tomten till annan ej skedde, få under viss tid, så pass vidsträckt
tilltagen, att byggnadskostnaden kunde tänkas amorterad, disponera
tomten mot en årlig afgift, som icke allt för mycket öfverstege den
nu utgående, och vidare syntes goda skäl tala äfven för det med¬
gifvande att, där tomt förr eller senare såldes, arrendatorn ej tvingades
nedrifva de honom tillhöriga åbyggnader, till afsevärd ekonomisk för¬
lust för sig, utan att lösen efter gode mäns bestämmande finge honom
för åbyggnaderna tillförsäkras.
Därest kanalbolaget fortfarande skulle varit ägare af ifrågavarande
område efter år 1906, då nu gällande tomtarrenden upphörde, hade, efter
hvad man trodde sig veta, åtminstone i vissa fall en modifikation af
bolagets bestämmelser varit att förvänta i nyss berörda syfte.
I sammanhang därmed påpekades ännu en omständighet, som
för Trollhättans talrika arbetarbefolkning vore af synnerligt intresse.
Det tilltänkta köpet omfattade äfven ett öster om Nydqvist & Holms
järnvägsspår beläget, till tomter planlagdt område, hvilket af kanal¬
bolaget torde varit afsedt att upplåtas för bildande af egna hem.
Därest nu å området väster om nämnda järnvägsspår ej vidare funnes
tillfälle till skapande af egna hem, vore uppenbarligen desto mera an¬
geläget, att för sådant ändamål bevarades området öster om järnvägs¬
spåret.
På grund däraf hemställdes att, därest köp för kronans räkning
af nya Trollhätte kanalbolags egendom komme till stånd, bestämmelser
tillika måtte meddelas i syfte att
dels nuvarande innehafvare af i köpet ingående tomt, hvarå vore
uppförd byggnader till värde af högst 10,000 kronor, berättigades att,
därest ej tomten blefve till annan försåld, under någon längre tid,
exempelvis 30 år, bevaras vid sin besittningsrätt mot årlig afgift, som
icke allt för mycket öfverstege hvad i sådant hänseende nu erlades,
dels vid försäljning af bebyggd tomt, som under nyttjanderätt
innehades, innehafvaren finge komma i åtnjutande af ersättning efter
gode mäns bestämmande för därå varande åbyggnader,
och dels det närmast öster om Nydqvist & Holms järnvägsspår
belägna, till tomter indelade området måtte upplåtas hufvudsakligen
åt arbetare eller andra mindre bemedlade för bildande, å billiga villkor,
af egna hem.
Bih. till Bibel. Prof. 1904. 1 Sami. 1 A/d. 15 Haft.
6
42
Departe¬
mentschefens
yttrande.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Då jag nu går att för egen del yttra mig i den föreliggande frågan,
vill jag erinra att, sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit nådigt
uppdrag att låta verkställa alternativa undersökningar rörande segelled
mellan Vänersborg och Göteborg samt mellan Vänersborg och Uddevalla
jämte segelleden i Vänern närmast Vänersborg äfvensom afleden genom
Lurö skärgård och Vänerns viktigare hamnar, bar väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 15 februari 1902 öfver-
lämnat det sålunda infordrade utlåtandet. Häri bär väg- och vat¬
tenbyggnadsstyrelsen framhållit, hurusom den under senare decen¬
nier inträffade allt starkare tillväxten i sjöfarten på kanalen länge
gjort bebofvet kännbart af en förbättrad farled för trafiken mellan
hafskusten och de landsdelar, som omgifva sjön Vänern. Denna trafik
hade nämligen utvecklat sig så kraftigt, att den godsmängd, som fraktats
på kanalen under det sekel den varit öppnad för trafik, i medeltal för¬
dubblats omkring hvart tjugonde år, så att den år 1900 var omkring
30 gånger större än år 1801, det första, under hvilket kanalen var
öppen hela året under den tid is ej hindrade, hvarjemte fartygsresornas
antal under samma tid ökats från 1,380 till 10,500. Den stora gods¬
mängd, som under senare tid fraktats å kanalen, år 1900 uppgående till
omkring 1,100,000 ton, hade naturligen icke kunnat undgå att framkalla
trängsel bland de vid slussarna samlade fartygen med däraf följande
hinder för rörelsen. De i dessa hänseenden framställda klagomål visade,
att den växande sjöfarten vore nära att öfverstiga gränsen för kanalens
trafikförmåga, såvida icke åtgärder vidtoges för att undanröja dessa
betänkliga hinder för den fortsatta utvecklingen. Vidare vore kana¬
lens förvaltning enligt de kanalbolaget meddelade privilegier ordnad
efter eu otillfredsställande princip såsom öfverlämnad åt ett enskildt
bolag, som, sedan dess stadgade årsutdelning tryggats, saknade anledning
att af eget intresse främja förbättrade trafikförhållanden. Men mera
hämmande på kanaltrafiken hade de dryga fraktkostnaderna verkat,
hvilka till väsentlig del vore en följd af kanalens allt för otillräckliga
mått, som, utgörande för slussarna 120 fot (35,62 meter) i längd, 24,2
fot (7,19 meter) i bredd och 10 fot (2,97 meter) i djup, endast tilläte
användande af små fartyg med en dräktighet af högst 200 reg.-ton,
motsvarande en lastförmåga af 285 ton, med däraf följande betungande
frakter och omkostnader, hvilka högst betydligt öfverstege dem, som
vanligen förekomme å utlandets nyare vattenvägar. Detta ringa ton¬
nage hos den på kanalen använda fartygsmaterielen hindrade äfven
utvecklingen af den med kanalen ursprungligen afsedda transitofarten
med sjögående fartyg mellan Vänerns och utlandets hamnar, hvilket
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
43
förhållande vid såväl export som import alltmer försvårade upptagandet
af konkurrensen med utlandet, som därvid begagnade sig af fartyg med
allt större och större tonnage. På grund af dessa och i öfrigt anförda
skäl och då de gjorda undersökningarna gåfve vid handen, att farleden
från Vänern fortfarande borde gå öfver Göteborg, uttalade sig väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen för en ombyggnad genom statens försorg
af Trollhätte kanal.
Enligt det förslag för ombyggnaden, som väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen framlade, skulle kanalen utföras med ett djup af 6 meter och
en minsta bottenbredd af 30 å 26 meter i gräfd kanal och 60 meter i
don öppna älfven. Slussarnas längd skulle vara 110 meter och deras
bredd i portöppningarna 15,5 meter. För förslagets utförande förutsattes,
att den nuvarande kanalen skulle före arbetets början af staten förvärfvas.
Kostnaden beräknades till 32,000,000 kronor, i hvilken summa ingingo
4,000,000 kronor såsom lösen för den nuvarande kanalen. Särskilda
alternativa förslag med ett djup i kanalen af 4 och 5 meter hade jäm¬
väl uppgjorts, och beräknades kostnaden för 4 meters djup till 23,400,000
kronor och för 5 meters djup till 26,400,000 kronor.
Öfver detta, förslag hafva infordrade yttranden inkommit från direk¬
tionen öfver nya Trollhätte kanalbolag, Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande i Göteborgs och Bohus, Ålfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och Gäfleborgs län, stadsfullmäktige och
magistraterna i Göteborg, Vänersborg, Åmål, Mariestad, Lidköping,
Karlstad och Kristinehamn, styrelser för hamnar, som beröras af före¬
taget, samt styrelsen för betryggande af sjöfarten å Vänern, hvarjämte
ortsinvånare och andra af frågan intresserade lämnats tillfälle att yltra
sig öfver förslaget.
I dessa yttranden vitsordas enstämmigt behofvet af kanalens snara
ombyggnad, hvaremot olika meningar yppats i fråga om sättet för ar¬
betets utförande och de dimensioner, som den nya kanalen borde erhålla.
Genom hvad i nu omförmälda ärende förekommit torde vara till
fullo utredt, att ett starkt behof föreligger för en snar ombyggnad
eller utvidgning af Trollhätte kanal. En sådan utvidgning synes därför
icke böra länge undanskjutas. Men det torde näppeligen böra ifråga¬
sättas annat än att staten i samband därmed öfvertager kanalen. Det
nuvarande bolagsförhållandet mellan staten och kanalbolaget, enligt
hvilket bolaget själfständigt sköter trafiken med skyldighet att, sedan
bolaget erhållit 150,000 kronor af behållningen, öfverlämna återstoden
därafi till staten, är, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekat,
synnerligen otillfredsställande. Det kan därför näppeligen vara lämpligt
44
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
att låta den ifrågasatta utvidgningen verkställas af bolaget. Men om
staten skall verkställa utvidgningen, är det nödvändigt, att den gamla
kanalen först af staten inlöses. En sådan inlösen torde för öfrigt,
äfven utan hänsyn till den förestående ombyggnaden, vara påkallad,
då det från det allmännas synpunkt måste anses vara af vikt, att denna
så betydande samfärdsled mellan västerhafvet och landets största insjö
med därtill hörande vidsträckta och med rika naturtillgångar försedda
uppland kommer i statens hand. Tidpunkten för en sådan inlösen synes
också väl vald äfven af den anledning, att genom förut omnämnda
rättegångar såväl kronans rättsförhållanden till enskilda jordägare som
ock kronans rätt till vattnet i Trollhätte strömmar blifvit, åtminstone
i princip, afgjorda.
Såsom framgår af den föregående redogörelsen, innehar kanalbolaget
emellertid, förutom själfva kanalverket med därtill hörande jord, hvilken
enligt privilegiet disponeras af bolaget men äges af kronan, tillika
ganska betydande jordområden, hvilka enligt den omnämnda af Kungl.
Maj:t meddelade domen äro bolagets enskilda egendom. Flera skäl
tala för, att jämväl denna egendom i samband med kanalverket för-
värfvas åt kronan. Det har förut nämnts, hurusom kronan genom åt¬
skilliga rättegångar förklarats vara ägare af Trollhätte strömmar med
där befintliga betydande vattenfall. Men mot begagnande af denna
högst värdefulla vattenkraft möter ett bestämdt hinder däri, att staten
icke äger något strandområde vid fallen. Ett förslag till sådant ord¬
nande af frågan om vattenkraftens uttagande, att staten skulle af äga¬
ren till västra stranden förvärfva mark för vattenkraftstation mot vill¬
kor, bland andra, att denne ägare skulle erhålla nyttjanderätt till en del
af vattenkraften, framlades af Kungl. Maj:t för 1902 års Riksdag men
vann icke Riksdagens bifall. Ett af skälen, hvarför enligt nämnda för¬
slag vattenkraftstationen förlagts till västra älfstranden, var, att kanalen
är förlagd på östra sidan och att jämväl enligt ombyggnadsförslaget så
fortfarande skulle blifva förhållandet. Sedan nämnda till 1902 års Riksdag
aflåtna förslag blifvit afslaget, erhöll emellertid ingenjören, numera pro¬
fessoren J. G. Richert uppdrag att verkställa undersökning, huruvida icke
vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att ifrågasatt om¬
byggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt till¬
godogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens östra strand.
I utlåtande den 30 december 1902 har Richert aflämnat sådan utred¬
ning och såsom resultat däraf ansett vara ådagalagdt, att Trollhät¬
tans vattenkraft bör tillgodogöras medels särskilda kanaler eller tunnlar
och icke genom kombination med nuvarande eller blifvande trafikkana¬
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 113.
45
ler, samt att den östra stranden därtill är fullt användbar, ehuru i
tekniskt afseende mindre lämplig än den västra. I anledning af denna
utredning har utlåtande infordrats af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
men ännu ej inkommit. Frågan härom har således icke vunnit slutlig
behandling, men gifvet är i hvarje fall, att genom statens förvärf af de
kanalbolaget enskildt tillhöriga, på östra älfstranden belägna jordområden
lösningen af frågan om vattenkraftens uttagande och begagnande högst
väsentligt underlättas. Dessa områden äro emellertid betydligt större,
än som kan för nämnda ändamål vara behöfligt. Men äfven dessa ej
för kraftuttagningen erforderliga områden torde böra af staten förvärfvas.
En del af dessa områden upptages nu af Trollhättans municipalsam-
hälle, för hvilket stadsplan är fastställd. En annan del är afsedd för
utvidgning af stadsplaneområdet. Det kan uppenbarligen icke vara
lämpligt, att ett så betydande samhälle som Trollhättan är beläget på
enskildt bolag tillhörig mark, utan bör staten därför förvärfva denna
mark. Och jämväl de öfriga områdena synas, särskildt med hänsyn
till den tilltänkta kraftanläggningen, hvilken naturligtvis kommer att
medföra uppkomsten af nya industriella anläggningar därstädes, böra
af staten förvärfvas.
Om jag sålunda anser tiden vara inne att söka få till stånd öfver¬
enskommelse med nya Trollhätte kanalbolag om öfverlåtelse å staten
af kanalverket med tillhörigheter, sker sådant gifvetvis under förut¬
sättning, att öfverenskommelsen träffas på villkor, som kunna anses vara
för staten antagliga.
Jag tillåter mig därför att till en början upptaga till granskning
de villkor för öfverlåtelsen, som finnas intagna uti det förslagskon-
trakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af
Trollhätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egen¬
dom, hvilket kontrakt blifvit af bolaget godkändt, och för hvars inne¬
håll jag i det föregående redogjort.
Den i kontraktet föreslagna köpeskillingen har blifvit bestämd
dels genom kapitalisering af den bolaget enligt privilegiet tillkommande
andelen i behållna afkastningen af kanalverket och dels genom af två
ojäfviga personer verkställd värdering af den bolaget enskildt tillhöriga
egendom. Bolaget tillkommande andel i behållna årsafkastningen kan
enligt privilegiet uppgå till högst 150,000 kronor. Afkastningen i öfrigt
skall öfverlämnas till statsverket. Då med afseende å den utveckling
kanalverket vunnit det icke kan antagas, att bolagets andel kommer att
nedgå under 150,000 kronor, synes detta belopp, såsom nu också skett,
böra läggas till grund för bestämmandet af kanalverkets värde i bo¬
lagets hand. Genom beloppets kapitaliserande med användande af en
46
Kungi. Maj ris Nåd. Proposition N:o 113.
räntefot af 3,6 procent har kanalverkets värde befunnits uppgå till
4,166,666 2 s kronor. Det sålunda funna värdet å kanalverket i bolagets
hand synes mig kunna godkännas.
Den fasta egendom, som tillhör bolaget enskildt, har af värderings-
männen åsatts ett värde af sammanlagdt 1,755,000 kronor. Mot denna,
utaf två ojäfviga och sakkunniga personer verkställda värdering torde
icke heller vara något att erinra.
Sammanlagda beräknade värdet skulle sålunda uppgå till 5,921,666
kronor 67 öre.
Köpesumman är i det af bolaget godkända kontraktsförslaget upp¬
tagen till 5,800,000 kronor att betalas med svenska statens 3,6 procent
obligationer. Då dessa icke för närvarande kunna anses hafva högre
kurs än 98 procent, blir köpesumman i själfva verket endast 5,684,000
kronor. Vid köpeskillingens bestämmande på detta sätt har dock bolaget
fästat det villkor, att reparationsfonden icke skulle ingå i köpet.
Enligt bolagets privilegium af år 1838 och de för bolaget
samma år fastställda regler skulle underhållskostnader och mindre
reparationer bestridas af årsinkomsterna, men för större reparationer
skulle afsättas en särskild reparationsfond. Fonden skulle bildas ge¬
nom årliga afsättningar till belopp af minst 5,000 riksdaler banko, tills
fonden uppnått en storlek af 100,000 riksdaler banko. Komme fonden
att minskas genom verkställda reparationer, skulle den återbringas till
nämnda storlek genom förnyade årliga insättningar å 5,000 riksdaler
banko. Dessa bestämmelser ändrades genom nådiga brefvet den 2
oktober 1874, i det att Kungl. Maj:t då medgaf att, då behållna års¬
inkomsten af kanalverket öfverstege 150,000 kronor, högst 7,500 kro¬
nor af öfverskottet finge årligen, räknadt från och med år 1874, läggas
till reparationsfondens kapital och med ränta på ränta förökas, till dess
fonden uppginge till 300,000 kronor, med iakttagande att, då fonden
blifvit minskad, densamma genom förnyad insättning af högst 7,500
kronor årligen bringades till nyssberörda belopp, 300,000 kronor.
Från och med år 1874 hafva således insättningarna å fonden
utgått af det öfverskott å kanalinkomsterna, som enligt bolagets
privilegium skulle öfverlämnas till statsverket. I följd häraf kunde
ifrågasättas, huruvida icke fonden eller större eller mindre del däraf borde
i och med köpet öfverlämnas åt kronan. Fonden redovisas för närvarande
i Sveriges allmänna hypoteksbanks 4 procent obligationer af år 1878 och
uppgår nominellt till 315,466 kronor 67 öre. Då bland köpevillkoren
jämväl ingår skyldighet för bolaget att verkställa alla behöfiiga repa¬
rationer till iillträdesdagen, och afdrag å köpeskillingen endast skall
ske, för den händelse dessa reparationer skirlle komma att uppgå till
KungJ. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
47
så stort belopp, att reparationsfonden komme att nedgå under 300,000
kronor, torde vid bedömandet af köpevillkoren fonden icke böra beräknas
till högre belopp än 300,000 kronor. Med tillägg af dessa 300,000
kronor skulle köpeskillingen uppgå till 5,984,000 kronor. Köpeskil¬
lingen, på detta sätt bestämd, skulle sålunda komma att med något
mer än 62,000 kronor öfverstiga det efter förut angifna grunder be¬
räknade sammanlagda värdet å kanalverket och bolagets fastigheter.
Detta oaktadt anser jag det af bolaget uppställda villkor, att repara¬
tionsfonden icke skulle ingå i köpet, böra godkännas; och hänvisar jag
i sådant afseende till de skäl, som f. d. preisdenten Annerstedt åberopat
härför i sin underdåniga skrifvelse, men vill för egen del tillägga, att
öfverenskommelsen synes vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket,
äfven utan reparationsfondens öfverlämnande till statsverket. Bolagets
behållna årliga vinst af kanalverket har utgjort 150,000 kronor. Då kanal¬
verket öfvergått i statens ägo, kommer denna årsvinst staten till godo.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle i följd af sta¬
tens öfvertagande af kanalverket de årliga omkostnaderna för kanalver¬
kets drift kunna nedbringas med något mer än 64,000 kronor. Af skäl,
som jag längre fram skall närmare angifva, synes dock det belopp,
som är att för utgifterna beräkna, böra ökas med närmare 10,000 kronor.
I statens hand bör således årsvinsten ökas med allenast 54,000 kronor
eller till 204,000 kronor. Därtill komma arrenden och tomtafgifter, hvilka
enligt senaste revisionsberättelsen uppgingo, de förra till 5,321 kronor
83 öre och de senare till 1,489 kronor 71 öre eller sammanlagdt till i
rundt tal 7,000 kronor, då årsvinsten blir 211,000 kronor. Å andra
sidan har statsverket att betala räntan å de såsom likvid lämnade 3,6
procent obligationerna. Denna ränta utgör 208,800 kronor om året.
Med skillnaden mellan dessa belopp, 2,200 kronor, skulle således stats¬
verkets årsbehållning af kanalverket genom köpet komma att ökas, därvid
dock är att märka, att kostnaden för större reparationer, hvilken nu
utgått ur reparationsfonden, skulle komma att omedelbart drabba stats¬
verket. Men därtill kommer statsverket ytterligare till godo den betydande
förmån, som kan hämtas däraf att staten blir strandägare vid Trollhätte¬
fallen och följaktligen i tillfälle att tillgodogöra sig dess vattenkraft,
hvarförutom kan antagas att, när vattenkraftstationen kommer till anlägg¬
ning, statens inkomst af fastigheterna, hvilka då kunna i ökad omfatt¬
ning komma att användas såväl till byggnadstomter som till indu¬
striella anläggningar, kommer att betydligt öfverstiga den nuvarande.
1 afseende å sättet för köpeskillingens erläggande hafva fullmäktige i
riksgäldskontoret gjort den erinran, att på grund af vissa bestämmelser
i kontraktet det kunde inträffa, att köpeskillingen vid likviden komme
48
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 113.
att beräknas till ett belopp, som, med användande af hittills förekom¬
mande valörer å svenska statens 3,6 procent obligationer icke kunde
jämnt likvideras med sådana obligationer, och med anledning häraf
ifrågasatt, huruvida icke för fullständighetens skull bestämmelser borde
för sådant fall meddelas rörande sättet för betalandet af det Över¬
skjutande beloppet. Enligt min mening torde icke kunna ifrågasättas
annat än att betalningen af ett sådant möjligen uppkommande öfver¬
skott, hvilket icke kan uppgå till 500 kronor, skall ske genom kontant
likvid genom riksgäldskontoret. Och då riksgäldskontoret icke lärer
underlåta att hos Kungl. Maj:t anmäla till ersättande det sålunda gjorda
förskottet, synas några särskilda föreskrifter för detta fall icke vara
erforderliga.
| t Enligt § 12 i kontraktsförslaget skola i bolagets tjänst anställda
personer, hvilka finnas upptagna å en vid kontraktsförslaget fogad för¬
teckning, äga rätt att öfvergå i statsverkets tjänst utan minskning i
de en hvar af dem enligt samma förteckning tillkommande aflönings-
och pensionsförmåner.
Förteckningen upptager följande tjänstinnehafvare med följande
aflönings- och pensionsförmåner:
Mekanikus Axel Theodor Strömberg............
|
Kontant
aflöning.
|
Ålderstillägg.
|
Pension efter sam-
manlagdt 95 lef-
nads- och tjänstår.
|
5,000: —
|
Två å 500 kronor,
det ena efter fem
och det andra efter
inalles tio års inne¬
hafvande af tjänsten
med godt vitsord.
|
4,600: —
|
Kamreraren och materialförvaltaren Emil Niko¬
laus Lundmarker................................
|
4,500: -
|
d:o d:o
|
4,200: —
|
|
Kontrollinspektoren och l:ste bokhållaren Erik
Adolf Claréus....................................
|
2,500: —
|
Två å 300 kronor,
det ena efter fem
och det andra efter
inalles tio års inne¬
hafvande af tjänsten
med godt vitsord.
|
2,400: -
|
|
2:dre bokhållaren Gustaf William Lindh......
|
1,800: —
|
p-
b
p-
©
|
1,800: —
|
S:dje bokhållaren Simon Natanael Lindqvist
|
1,600:-
|
d:o d:o
|
1,600: —
|
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
49
Kanalinspektoren i Vänersborg Axel Hjalmar
Ossian Schagerström..........................
|
Kontant
aflöning.
|
Ålderstillägg.
|
Pension efter sam-
manlagdt 95 lcf-
nads- och tjänstår.
|
2,200: —
|
'Två å 300 kronor,'
det ena efter fem
och det andra efter
inalles tio års inne¬
hafvande af tjänsten
(med godt vitsord.
|
2,200: —
|
Kanalinspektoren vid Brinkebergskulle Johan¬
nes Johansson ...................................
|
2,200: —
|
o-
©
Pl.
ö
|
2,200: —
|
Kanalinspektoren vid Ström Gustaf Adolf
Lundgren..........................................
|
2,200: —
|
o
'C
o
'b
|
2,200: —
|
Föreståndarinnan för flickslöj dskolan Sigrid
Magdalena Cecilia Lagercrantz.............
|
900: —
|
—
|
800: —
|
Timmermansförmannen Johan Henriksson.....
|
1,139: 50
|
—
|
70 % af honom från
bolaget under de se¬
naste fem åren till¬
sy tande medelin-
Jkomst, däri inberäk¬
nade såväl kontanta
löneinkomster som
naturaförmåner,
dock icke Öfver 850
.kronor.
|
Smedsförmannen Fabian Wikström..............
|
1,139: 50
|
—
|
p-
©
P-
o
|
Murare®rmannen Carl Alfred Henriksson....
|
1,439: so
|
—
|
d:o d:o
|
Befälhafvaren å bolagets bogserbåt Oskar
Alfred Svensson................................
|
1,600: —
|
—
|
d:o d:o
|
Maskinisten å bolagets bogserbåt August
Andersson........................................
|
1,000: -
|
—
|
d:o d:o
|
Skogvaktaren August Larsson...................
|
864: —
|
—
|
d:o d:o
|
l:ste maskinisten vid elektricitetsverkét An¬
ders Oskar Broman............................
|
1,620: —
|
—
|
p*
ö
P-
ö
|
2:dre maskinisten vid elektricitetsverket Johan
Anton Hermansson............................
|
1,200: —
|
—
|
d:o d:o
|
Biträdande maskinisten vid elektricitetsverket
Carl Robert Johansson........................
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami.
|
900:— 1
1 Afd. 73
|
Höft.
|
p.
ö
p-
b
^4
|
7
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Då af dessa tjänstinnehafvare allenast kamreraren Lundmarker för
närvarande är i åtnjutande af ålderstillägg, nämligen det första å 500
kronor, blir sammanlagda beloppet af för närvarande till dessa tjänst¬
innehafvare utgående aflöningar 34,302 kronor 50 öre. Samtliga med
undantag af befälhafvaren och maskinisten å bolagets bogserbåt samt
maskinisterna vid elektricitetsverket åtnjuta därjämte förmånen af boställe
eller af bostad, hvartill kommer ved för föreståndarinnan för flickslöjd-
skolan, de tre förmännen samt skogvaktaren.
Beträffande pensionsförmånerna är vidare föreskrifvet att, därest
några af dessa tjänstinnehafvare på grund af ålderdom eller sjukdom
af direktionen erhåller afsked innan han eller hon uppnått sammanlagdt
95 lefnads- och tjänstår, skall den sålunda afgångna bekomma i pen¬
sion lika många 95-delar af föreskrifvet pensionsbelopp, som samman¬
lagda summan af den afgångnas lefnads- och tjänstår.
Vidare föreskrifves i samma § 12 af kontraktsförslaget, att alla
vid kanalverkets öfverlämnande till kronan i kanalverkets tjänst genom
kontrakt anställda vakter och arbetare med flere tillförsäkras de dem
enligt anställningskontrakten tillkommande aflönings- och pensionsför¬
måner.
Dessa hos kanalbolaget anställda betjänte antagas i tjänsten enligt
kontrakt på tre månaders uppsägning. Befattningshafvarna åtnjuta, för¬
utom kontant lön, bostadslägenhet med potatisland samt vedbrand äfven¬
som i de flesta fall beklädnadsbidrag. Dem tillkommer därjämte fri
läkarvård och medicin för sig och familj. Enligt antagningskontrak-
tet insätter bolaget å befättningshafvarens motbok med den för kanal-
betjänte upprättade sparkassa ett belopp af 1 krona 50 öre i månaden,
således 18 kronor om året.
Beträffande pensionering af kanalbetjänte och andra arbetare, hvilka
erhållit fast anställning hos bolaget, finnas härför särskilda, af bolags¬
stämma fastställda regler. Dessa innehålla hufvudsakligen följande be¬
stämmelser. Kanalbetjänt och fast anställd arbetare erhåller pension
efter minst 25 års tjänst, därest sammanlagda antalet lefnads och
tjänstår uppgår till 85. Pensionsbeloppet är 300 kronor om året. I
vissa fall kan pension erhållas tidigare men utgår då med mindre be¬
lopp, såvida icke afgången ur tjänsten är beroende på skada till följd
af olycksfall i arbete för bolagets räkning, då pensionen kan bestäm¬
mas till 300 kronor om året. Begrafningskjälp utgår med 40 kronor.
Vidare innehålla reglerna bestämmelser om pensioner för änkor och
barn samt under hvilka förhållanden pensionsrätten kan mistas.
51
Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 113.
Då de tjänstinnehafvare, som afse? i kontraktsförslagets § 12,
torde få anses vara behöfliga för kanalverkets drift, synes anledning
saknas till anmärkning mot de till förmån för dessa i samma § gjorda
förbehåll.
Enligt kontraktsförslaget skall vidare bolagets ansvarighet för
pensioner och understöd till före detta direktörer, tjänstemän och be-
tjänte vid kanalverket, enligt särskild vid kontraktsförslaget fogad för¬
teckning, öfvertagas af statsverket från och med tillträdet. Förteck¬
ningen upptager 42 personer, och sammanlagda beloppet af pensioner
och understöd utgör 11,293 kronor 84 öre.
Då ifrågavarande pensioner och understöd hittills utgått från kanal¬
verkets inkomster, synes icke något vara att erinra däremot att, om
staten öfvertager kanalverket, staten jämväl åtager sig de förpliktelser,
som kanalbolaget iklädt sig i förhållande till bemälda pensions- och
understödstagare.
Rörande öfriga kontraktsvillkor torde jag icke särskildt behöfva
yttra mig, då de i allmänhet äro af mindre vikt eller ock endast ut¬
göra naturliga konsekvenser af den egendomsförsäljning, som i kon¬
traktet afses.
Den utredning, som förevarande fråga sålunda erhållit, synes mig
gifva tillräckligt stöd för godkännande äfven å statens sida af ifråga¬
varande kontrakt angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans
räkning: af Trollhätte kanalverk och viss annan nva Trollhätte kanal-
bolags egendom.
Beträffande den egendom, som sålunda på grund af kontraktet
komme att öfverlåtas å Kungl. Maj:t och kronan, utgöres densamma
dels af själfva kanalverket med för detsammas drift erforderlig jord,
till hvilken äfven torde böra räknas den, som upplåtits till boställen åt
tjänstemän och betjänte vid kanalverket, jämte byggnader, inventarier
och materialier, telefon- och signalledningar m. m., dels af tomter inom
Trollhättans planlagda område jämte mark, belägen utanför detta om¬
råde och afsedd för tomtindelning, och dels af utarrenderade jordbruks¬
fastigheter.
Hvad angår förvaltningen af kanalverket och den för detsammas
drift erforderliga fasta och lösa egendom, synes mig på de skäl, som
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförts, densamma böra uppdragas
åt denna styrelse. Jag har förut redogjort för den af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen gjorda beräkning af kostnaden för lörvalt-
ningen, därest densamma komme att öfverlämnas åt styrelsen. Då
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
öfvertagandet af denna förvaltning skulle medföra icke så obetydlig
ökning i styrelsens arbetsbörda, synas mig, på sätt styrelsen jämväl
föreslagit, extra arbetskrafter böra ställas till styrelsens förfogande,
hvaremot någon särskild ersättning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
chef och ledamöter för de bestyr, som genom kanalverkets öfvertagande
skulle för dem tillkomma, icke synes böra utgå. Styrelsen har beräk¬
nat arfvodena till dessa extra biträden till sammanlagdt 8,500 kronor
om året. Därtill komma 819 kronor 90 öre i inspektionskostnader.
Jag finner icke anledning till anmärkning mot hvad väg- och vat¬
tenbyggnadsstyrelsen i denna del hemställt. Den årliga kostnaden
i sin helhet för kanalverkets förvaltning har väg- och vattenbygg¬
nadsstyrelsen, med ledning af den utaf kanalbolaget för år 1904
upprättade aflönings- och utgiftsstat, beräknat till 111,085 kronor
86 öre. Mot denna beräkning har jag endast att göra några mindre
anmärkningar. Bland de å den särskilda förteckningen upptagna tjänst-
innehafvare, hvilka skulle äga att ingå i statsverkets tjänst mot de
aflöningsförmåner, som i förteckningen angifvas, förekommer före¬
ståndarinnan för flickslöj dskolan i Trollhättan med en årlig aflöning af
900 kronor jämte bostad, vedbrand och andra naturaförmåner, upp¬
skattade till 200 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke
upptagit hennes löneförmåner i sin beräkning. Vidare förekommer i
samma förteckning murareförmannen Carl Alfred Henriksson med en
årlig kontant aflöning af 1,439 kronor 50 öre. I väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsens beräkning ingår Henriksson med en årslön af endast
1,139 kronor 50 öre. Henriksson är nämligen upptagen till detta be¬
lopp i aflöningsstaten. Enligt hvad jag inhämtat, bör dock Henrikssons
aflöning beräknas på sätt som skett i förteckningen, enär han af sär¬
skilda arbeten, ofta utförda utom hemvistet, under åtskilliga år haft
den i förteckningen upptagna högre inkomsten. Af dessa anledningar
och för att kunna möta äfven oförutsedda utgifter på detta område
torde till bestridande af förvaltningskostnaderna böra vara disponibelt
ett belopp, som lämpligen torde kunna bestämmas till 120,000 kronor.
Förvaltningskostnaderna böra naturligtvis utgå af inkomsterna af
kanalverket.
Af dessa inkomster torde äfven böra gäldas ej mindre utgifterna
för kanalverkets underhåll jämte hvad därmed äger sammanhang, än
äfven obligationsräntan, 3,6 procent, å den i svenska statsobligationer
erlagda köpeskillingen.
Det statsverket tillkommande öfverskott af kanalbolagets inkomster
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
har hittills ingått till handels- och sjöfartsfonden. Detta synes mig
äfven framgent böra äga rum, synnerligast som, sedan statsverket öfver-
tagit kanalverket, någon särskild reparationsfond icke är erforderlig,
och följaktligen kostnaden för större reparationer å kanalen torde böra
bestridas ur handels- och sjöfartsfonden. Af följande tablå, som visar
handels- och sjöfartsfondens inkomster och utgifter under tioårsperioden
1894—1903, finner man, huru betydande del af fondens årsinkomster
utgjorts af medel, som kommit fonden till godo från Trollhätte kanal¬
verk. Under sådana förhållanden vore fara värdt att, om denna inkomst
upphörde att tillflyta fonden, densamma icke skulle blifva i stånd att
tillgodose de behof, som fonden är afsedd att fylla.
Å r.
|
Ingående
balans.
|
Inkomster
från Troll¬
hätte kanal¬
verk.
|
Summa
inkomster.
|
Utgifter.
|
Utgående
balans.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
1894.................................
|
3,218,235
|
01
|
82,022
|
11
|
178,702
|
53
|
38,495
|
83
|
3,358,441
|
71
|
1895.................................
|
3,358,441
|
71
|
37,646
|
10
|
138,623
|
96
|
538,759
|
60
|
2,958,306
|
07
|
189 G................................
|
2,958,306
|
07
|
110,066
|
48
|
212,893
|
89
|
33,143
|
92
|
3,138,056
|
04
|
1897.................................
|
3,138,056
|
04
|
36,004
|
30
|
142,124
|
08
|
116,598
|
68
|
3,163,581
|
44
|
1898................................
|
3,163,581
|
44
|
126,782
|
46
|
290,233
|
39
|
65,298
|
52
|
3,388,516
|
31
|
1899.................................
|
3,388,516
|
31
|
207,992
|
15
|
326,437
|
51
|
51,775
|
71
|
3,663,178
|
11
|
1900.................................
|
3,663,178
|
11
|
190,257
|
04
|
321,368
|
10
|
79,178
|
57
|
3,905,367
|
64
|
1901.................................
|
3,905,367
|
64
|
164,243
|
65
|
307,116
|
48
|
208,261
|
36
|
4,004,222
|
76
|
1902.................................
|
4,004,222
|
76
|
98,563
|
85
|
243,579
|
69
|
262,701
|
02
|
3,985,101
|
43
|
1903.................................
|
3,985,101
|
43
|
79599
|
25
|
227,957
|
12
|
71,696
|
53
|
4,141,362
|
02
|
Vidkommande i köpet ingående delar af det till stadsplan indelade
området, som ligger mellan älfven och aktiebolaget Nydqvist & Holms
järnvägsspår och är angifvet å den vid kontraktet fogade kartan, samt
det till stadsplanens utvidgning afsedda området öster om nämnda
järnvägsspår, torde särskild utredning vara af nöden såväl i fråga om
villkoren för upplåtelser från dessa områden som beträffande arrende¬
villkoren för redan upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt
gått till ända. Intilldess sådan utredning åstadkommits, torde dessa
områden böra stå under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestäm¬
mes, och kostnaden för förvaltningen utgå af från dessa områden in-
54 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 113.
flytande tomt- och andra afgifter, hvarefter öfverskottet bör ingå till
statsverket. Sedan berörda utredning hunnit verkställas, torde frågan om
användningen af dessa områden böra underställas Riksdagens pröfning.
Hvad slutligen angår de i köpet ingående, såsom jordbruksfastig¬
heter utarrenderade hemmansdelar och lägenheter, synas, rörande för¬
valtningen af dessa, särskilda bestämmelser icke vara erforderliga, då
i och med statens öfvertagande af dessa fastigheter föreskrifterna i
nådiga kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder
för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner torde vara på dem
tillämpliga.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag i under¬
dånighet hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
ej mindre, med godkännande af omförmälda förslag till kontrakt
angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och kronans räkning af Troll-
hätte kanalverk och viss annan nya Trollhätte kanalbolags egendom,
medgifva, att Kungl. Maj:t må i enlighet med samma kontrakt träffa
öfverenskommelse med kanalbolaget om förvärfvande för statsverkets räk¬
ning af den i kontraktet angifna egendom, äfvensom bemyndiga fullmäk¬
tige i riksgäldskontoret att verkställa likviden i enlighet med kontraktet,
än äfven medgifva, dels att kanalverket med hvad till detsammas
drift erfordras i jord, byggnader, inventarier, materialier m. m. må
ställas under förvaltning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
dels att till bestridande af kostnaden för denna förvaltning må
utaf kanalverkets inkomster tillsvidare användas ett belopp af högst
120,000 kronor om året,
dels att, sedan af kanalverkets inkomster guldits såväl nyss¬
nämnda förvaltningskostnad som ock utgifterna för kanalverkets under¬
håll jämte hvad därmed äger sammanhang samt af samma inkomster
till riksgäldskontoret öfver lämnats 3,« procent af den i svenska statens
3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen, återstoden af den årliga
inkomsten af kanalverket må öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
dels ock att, beträffande de i köpet ingående delar af det till
stadsplan indelade området vid Trollhättan samt det öster därom be¬
lägna, till stadsplanens utvidgning afsedda området, samma områden må,
intill dess utredning hunnit verkställas såväl i fråga om villkoren för
upplåtelser från dessa områden som beträffande arrendevillkoren för
redan upplåtna tomter, sedan nu gällande arrendekontrakt gått till ända,
stå under den förvaltning, som af Kungl. Maj:t bestämmes, och kost¬
naden för förvaltningen utgå af inflytande tomt- och andra afgifter.
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 113.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-
Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposi¬
tion skulle till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
O. G. Rehn.