Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
1
N:o 50.
Af herrar Lundberg och Ekdahl, angående ombildning af all¬
männa läroverket i Sala och pedagogien i Södertälje till
realskolor.
Den af Kungl. Maj:t den 26 maj 1899 tillsatta läroverkskommittén
har i fråga om de lägre läroverkens ombildning och indragning icke
varit fullt enig.
Kommitténs flertal har föreslagit, att läroverk, som hade och
syntes kunna påräkna ett antal af minst 100 lärjungar i 5 klasser,
skulle ombildas till sexklassig, af staten helt och hållet bekostad real¬
skola för gossar, hvaremot läroverk, som hade och syntes kunna på¬
räkna ett antal af minst 50 intill 100 gossar i fem klasser, borde om¬
bildas till sexklassig samskola.
Mot detta förslag har reservation afgifvits samfäldt af kommitténs
ordförande Th. M. Fries och dess ledamot F. W. Åmark, hvilka för¬
klarat sig visserligen omfatta den af kommittén uttalade grundsatsen,
att endast de bland de nuvarande femklassiga läroverken, som ägde ett
därför tillräckligt antal lärjungar, borde ombildas till sexklassiga real¬
skolor för gossar, men ansett ett antal af 75 lärjungar böra antagas
såsom bestämmande för ett sådant läroverks ombildning till realskola.
Kungl. Maj it har i sin nådiga proposition till Kiksdagen angående
ändrad anordning af rikets allmänna läroverk godkänt den af förbemälde
reservanter uttalade särskilda mening samt på grund däraf föreslagit, att
till realskolor måtte ombildas, utöfver de af kommittén föreslagna, jäm¬
väl de femklassiga läroverken i Eksjö, Enköping, Lidköping, Mariestad,
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 23 Höft. (N:o 50.) 1
2 Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
Oskarshamn och Söderhamn äfvensom de treklassiga läroverken i Arvika
och Varberg.
Såsom skäl särskildt för läroverkets i Oskarshamn ombildning till
realskola anför vederbörande departementschef, att nämnda stad har ett
jämförelsevis stort innevånareantal och synes stadd i rask utveckling.
Berörda skäl för läroverkets i Oskarshamn ombildning till real¬
skola kunna emellertid med styrka framhållas till stöd för ombildning af
äfven andra städers läroverk till realskolor, särskildt det treklassiga läro¬
verket i Sala och den tvåklassiga pedagogien i Södertälje.
Enligt detta års statskalender, som upptager städernas folkmängd
vid 1903 års början, hade vid nyssnämnda tidpunkt Oskarshamn 7,360,
Sala 7,043 och Södertälje 8,551 innevånare. Vid detta års början upp¬
gick innevånareantalet i Sala till 7,200; och som Sala från hösten 1905
kommer att blifva förläggningsort för en trängbataljon, kan med visshet
beräknas, att antalet innevånare i Sala skall inom få år uppgå till minst
8,000.
Såväl Sala som Södertälje äro jämväl stadda i rask utveckling,
hvilket framgår af följande siffror:
Antal innevånare:
1890.
|
1895.
|
1900.
|
1904.
|
Sala 5,546
|
5,832
|
6,448
|
7,200
|
Södertälje 4,432
|
5,527
|
7,608
|
8,718
|
Summa bevillning till
|
staten:
|
|
|
1890.
|
1895.
|
1900.
|
1904.
|
Sala 9,348
|
10,310
|
13,801
|
17,754
|
Södertälje 7,620
|
9,671
|
19,536
|
27,701
|
Dessa siffror utvisa ej mindre, att Sala och Södertälje i fråga om
innevånareantal och rask utveckling väl kunna häfda en framstående
ställning vid jämförelse med flertalet af de mindre städer, som enligt den
kungl. propositionen skulle hugnas med realskolor, däribland Oskarshamn,
än äfven att de stå vida framför de andra städer, i hvilka föreslagits
upprättande af samskolor. Af dessa senare städer uppnå endast Arboga
ett innevånareantal af öfver 5,000 samt Köping ett innevånareantal af
öfver 4,000, båda dessa städer belägna i Västmanlands län, som enligt
den kungl. propositionen skulle erhålla tre samskolor, men ingen real¬
skola.
3
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
Jämväl det närvarande lärjungeantalet i Sala och Södertälje läro¬
verk, 74 i det förra och 79 i det senare, uppgår för det förra i det när¬
maste till och för det senare öfver den siffra, som enligt reservanterna
Fries’ och Amarks af Kungl. Maj:t godkända uppfattning borde antagas
såsom bestämmande för ombildning af ett förutvarande läroverk till real¬
skola. Härvid är ock att märka, beträffande särskild! läroverket i Sala,
att lärjungarnes antal i detsamma kan, då staden från och med nästa
år blir garnisonsort, med visshet beräknas under den närmaste tiden uppgå
till mycket högre siffra än den, som här ofvan angifvits.
De betingelser, som föranledt Kungl. Maj:t att, med förbigående
af kommitténs förslag, acceptera reservanterna Fries’ och Amarks sär¬
skilda mening i fråga om vissa läroverks ombildning till realskolor, före¬
finnas således i fullt mått beträffande läroverken i Sala och Södertälje.
Också hafva vederbörande ortsmyndigheter i dessa två städer, som varit
i tillfälle att yttra sig öfver kommitténs förslag, enstämmigt och enträget
hvar för sig anhållit att få sina läroverk ombildade till realskolor samt
vederbörande domkapitel äfven tillstyrkt detta.
Särskild! må jemväl påpekas, att landsbygdens kring Sala mest
representativa män, prästerskapet i socknarne samt ordförandena i kom¬
munalstämmorna och kommunalnämnderna, i en till chefen för ecklesiastik¬
departementet i december månad i fjor ingifven skrift — med fram¬
hållande, å ena sidan, af farhåga i orten för de med samskolor förenade
vådor samt, å andra sidan, af önskan, att föräldrar och målsmän måtte
kunna för sina barn begagna de för orten välbelägna goss- och flickläro¬
verken i Sala — vördsamt anhållit, att gossläroverket i Sala måtte om¬
bildas till realskola och ej till samskola.
Vi vilja ock erinra, hurusom städerna Sala och Södertälje nu
under flera år gjort stora uppoffringar för sina läroverk, i det att de be¬
viljat medel till aflöning af extra lärare, så att undervisning kunnat i
läroverken meddelas i fem klasser. Behöfligheten för dessa samhällen af
realskolor vitsordas häraf kraftigt. Men inrättande af samskolor i dessa
två städer skulle för dem komma att medföra ökad tunga, som de få
svårt att bära. Med fästadt afseende dels å innevånareantalet i de båda
städerna och det raska framåtskridande, hvari dessa städer befinna sig,
och dels å de stora och burgna landsorter, som omgifva dem, är det näm¬
ligen påtagligt, att, ifall samskolorna vånna allmänhetens förtroende, de
i förevarande städer nu befintliga läroverksbvggnader skola från början
visa sig för trånga. Läroverksbyggnaderna måste således från början
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
högst betydligt utvidgas, om icke helt nybyggas, hvarvid antagligen
måste fästas afseende vid behofvet, inom kort, af utrymme för parallell¬
klasser. Om åter de nuvarande läroverken för gossar ombildas till real¬
skolor, komma nämnda, för de skattskyldige hårdt tryckande nybyggnader
att blifva obeböfliga.
I en denna riksdag af herr C. E. Johansson i Jönköping i
Andra Kammaren väckt motion (n:o 178) har herr Johansson uttalat
betänkligheter mot att i det föreliggande förslaget till ändrad anordning
af rikets allmänna läroverk gymnasiet och realskolan ej blifvit helt skilda,
utan skulle komma att i de högre allmänna läroverken utgöra allenast
delar af ett helt. Yi instämma på det lifligaste i dessa betänkligheter.
Realskolans och gymnasiets sammanförande under en gemensam styrelse
och under ett tak skall otvifvelaktigt hafva till följd, att realskoleexamen
i lärjungarnes ögon får en jämförelsevis låg valör och litet anseende,
samt således föranleda, att många lärjungar, ej allenast mera begåfvade,
utan äfven sådana, som äro mindre skickade för fortsatta studier, skola
lockas öfver till gymnasiet, sig själfva till skada samt läroverken och
det allmänna till föga båtnad.
Då emellertid de stora läroverkspalatsen redan finnas, torde
svårighet nu möta på de flesta håll att få realskolan helt skild från
gymnasiet. Den ekonomiska sidan af saken, såsom aflöning af ett större
antal rektorer m. in., lägger äfven hinder härför.
Men olägenheterna af alltför många lärjungars indragande på den
lärda banan och af gymnasiernas öfverhefolkning kan, åtminstone delvis,
förekommas genom upprättande af många själfständiga realskolor. Lockelsen
att från realskolan öfvergå till gymnasiet skall i väsentlig mån minskas
för de lärjungar, som besöka de fristående realskolorna. Om flera själf¬
ständiga realskolor upprättas, kommer ett större antal lärjungar att aflägga
realskoleexamen samt nämnda examen att i lärjungarnes ögon och i den
allmänna uppfattningen få bättre anseende, än som till en början torde
komma den till del.
Ur ekonomisk synpunkt bör ej hinder möta för upprättande af
flera realskolor än i den kungl. läroverkspropositionen blifvit föreslagna.
Det är nämligen klart, att, om flera realskolor upprättas, dessa skola
upptaga ett stort antal lärjungar, som eljest komma att söka sig in vid
de högre, i allmänhet redan öfverbefolkade läroverken, och att i följd
häraf behofvet af inrättande af parallellklasser med däraf följande aflöning
till extra lärare skall vid många högre läroverk förekommas.
Motioner i Första Kammaren, N-.o HO. ,r>
I detta sammanhang kunna vi icke underlåta att anmärka, hurusom
många skolynglingar, som på grund af sin boningsort rätteligen höra till
läroverken i Sala och Södertälje, af skilda anledningar sedan rätt lång
tid tillbaka söka sin utbildning vid främmande läroverk, företrädesvis
högre sådana. Om vederbörande rektorer begagnade sig af sin rätt att
hänvisa sådana lärjungar till läroverken i dessas hemort, skulle sannolikt
lärjungames antal i Sala och Södertälje läroverk redan nu uppgå för
hvartdera läroverket till fulla 100 och snart komma att stiga till vida
högre siffra. Äfven i denna omständighet se vi ett godt skäl för nämnda
läroverks ombildning till realskolor.
På grund af hvad vi sålunda haft äran anföra samt under åbe¬
ropande af innehållet i närslutna bilaga, få vi härmed vördsamt hemställa,
att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts fram¬
ställning, att det treklassiga läroverket i Sala och den
tvåklassiga pedagogien i Södertälje må ombildas till
sexklassiga samskolor, måtte besluta, att samma läro¬
verk och pedagogi skola ombildas till realskolor, samt
i öfrigt i Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad
anordning af rikets allmänna läroverk vidtaga de
ändringar och göra de tillägg, som af ett sådant beslut
kunna föranledas.
Stockholm den 27 februari 1904.
Gust. Ekdahl.
O. V. Lundberg.
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
Utdrag af den Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad anord¬
ning af rikets allmänna läroverk m. m. åtföljande sam¬
manfattning af utlåtanden, yttranden och petitioner i an¬
ledning af läroverkskommitténs den 8 december 1902
afgifna betänkande.
Sala.
Stadsfullmäktige hemställa, att kommitténs förslag om upprättan¬
det af en sexklassig samskola i staden icke måtte vinna nådigt bifall,
utan att i stället en sexklassig realskola för gossar må inrättas, som
underhålles af staten ensamt.
Som stöd härför anföra stadsfullmäktige, att den tid ej torde vara
aflägsen, då lärjungeantalet i därvarande läroverk öfverskrider 100-talet.
Staden hade nämligen de sista åren varit i snabb tillväxt, så att folk¬
mängden för närvarande uppginge till öfver 7,000 personer; och denna
ökning torde komma att än mer tilltaga under de närmaste åren, bland
annat därför att ett trängetablissement skall till staden förläggas hösten
1905. Denna förläggning medförde för staden ett offer af öfver 65,000
kr., och då borde ock staten äga en viss förpliktelse att ensam under¬
hålla läroverket i Sala likaväl som i de långt mindre samhällena Var-
berg och köpingen Arvika. För öfrigt skulle missnöjet med de ifråga¬
satta terminsafgifterna och kommunala bidragen inom de samhällen, som
drabbades af sådana pålagor, blifva så stort, att samskolorna ej förmådde
draga till sig ett större antal lärjungar utan måste föra en tynande till¬
varo. Hvad särskild! Sala beträffade, vore det därvarande läroverkshuset
till utrymmet så begränsad^ att det med svårighet kunde mottaga det
nuvarande lärjungeantalet, hvadan upprättandet af en samskola, äfven
om den icke komme att medföra den ökning af lärjungeantalet, som kom¬
mittén beräknat, likväl skulle kräfva uppförande af nytt läroverkshus
Motioner i Första Kammaren, N:o 50. 7
eller en betydlig utvidgning af det gamla, som sannolikt komme att
uppgå till en kostnad af öfver ett hundra tusen kronor. Utgifterna här¬
för jämte det föreslagna, för hvarje år utgående kommunala bidraget
skulle blifva mycket betungande för samhället, som på grund af åtskil¬
liga större anläggningar, såsom vatten- och afloppsledning, elektrisk be¬
lysning, epidemisjukhus och folkskolehus, måst ikläda sig en skuld af
omkring 1,140,000 kronor, till följd hvaraf kommunalskatten innevarande
år måst höjas till 7 kronor för bevillningskrona. Inrättandet af ensam¬
skola skulle ock föra med sig, att lärarinnorna vid stadens flickskola
förlorade sina platser. Slutligen anföres, att samhället väntat sig, att de
bördor, de åtagit sig för läroverkets utvidgning, skulle upphöra vid en
läroverksreforms genomförande.
Magistraten tillstyrker nådigt bifall till hvad stadsfullmäktige hem¬
ställt och anser på grund af stadens nuvarande utgiftsbörda hvarje dyr¬
bar förändring och utvidgning af läroverket böra undvikas. Magistraten
åberopar några af de grunder, som stadsfullmäktige anfört, och fram¬
håller dessutom, att Sala är i vida högre grad stadt i framåtskridande
än flera af de städer, för hvilka kommittén föreslagit realskola för gossar,
att detta förhållande har sin grund bland annat i de lätta järnvägs¬
förbindelser, som sedan ett par år tillbaka finnas åt ej mindre än fyra
olika håll, att denna utveckling dock är så ny, att den ej hunnit att i
afsevärd grad öka lärjungeantalet i goss- och flickskolan, enär de in¬
flyttade familjer, som äro i den ställning, att de kunna väntas sända
sina barn till någon af dessa läroanstalter, ännu äro unga; att hittills
flera ynglingar i skolåldern redan på ett tidigare stadium sökt inträde
i Västerås och Uppsala, hufvudsakligen på grund af olägenheterna af
skolombyte, men kanske äfven i någon mån till följd af de få vid läro¬
verket anställda lärames ansträngda arbete med uppehållandet af de af
kommunen bekostade 4:e och 5:e klasserna, att, om samskola nu in¬
rättades, en öfvergång till realskola och stadsunderstödd flickskola på
grund af lärjungeantalets tillväxt inom en ganska kort tidrymd skulle
visa sig erforderlig; samt att ett sådant öfvergångsstadium skulle vålla
samhället betydande kostnader, lärarekåren olägenheter och enskilda af
stadens innevånare svårigheter utan någon vare sig reell valuta eller
ideellt utbyte.
Samskoleidén betraktades i samhället med tämligen stor misstro,
hvilket i förening med terminsafgifterna kanske skulle vålla afsevärd
minskning i lärjungeantalet. Bland för staden betungande utgifter nämnas
8
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
de, som åtagen räntegaranti för Sala—Gysinge järnväg samt förestående
rådliusbyggnad med brandstation krafvel-.
Läroverkskollegiet afstyrker förslaget om samskolas inrättande i
Sala och tillstyrker upprättandet af en sexklassig realskola för ensamt
manliga lärjungar. Som stöd härför har kollegiet, hvad ombildning af
läroverket i Sala angår, framhållit några af de synpunkter, som finnas
angifna i de kommunala myndigheternas utlåtanden.
Domkapitlet i Västerås yrkar med stöd af Sala läroverkskollegii
utlåtande i denna fråga, att en realskola för ensamt manliga lärjungar
i nämnda stad må upprättas.
Södertälje.
Stadsfullmäktige anhålla, att vid blifvande nådig proposition till
Eiksdagen rörande omorganisation af rikets allmänna läroverk och pedago-
gier förslag måtte framläggas om Södertälje pedagogis utvidgning till
sexklassig realskola för gossar såsom den af många skäl för samhället
mest lämpliga skolformen. Skulle emellertid denna anhållan ej kunna
beviljas, ville stadsfullmäktige, alldenstund en sexklassig samskola måste
anses vara för samhället fördelaktigare än en tvåklassig pedagogi, afgifva
den förklaringen, att Södertälje stad för erhållande af en sexklassig
samskola vore villig ingå på de villkor, som kommittén ansett böra
fordras af de samhällen, i hvilka sådana samskolor skulle upprättas.
Enär likväl det skulle lända samskolan till skada, att kommunen upptoge
förhöjda terminsafgifter af skolans lärjungar, uttala stadsfullmäktige önsk¬
värdheten däraf, att staten på samma sätt som vid de allmänna läro¬
verken och realskolorna för gossar åtager sig aflöningen af vid samskolan
anställda lärare och lärarinnor, mot det att kommunen afstår från sin
rätt att upptaga sådana terminsafgifter.
I skrifvelsen hänvisas till Fries-Amarks reservation och de däri
anförda skäl, hvilka stadsfullmäktige finna tillräckligt talande. Nämnda
reservanter hade emellertid icke medräknat Södertälje, enär dess skola
icke vore femklassigt läroverk utan tvåklassig pedagogi. Man kunde
emellertid ej inse, att skolans benämning eller förutvarande ställning
utgjorde skäl nog, hvarför den ej skulle komma i åtnjutande af de för¬
måner, på hvilka den med rätta kunde göra anspråk. Pedagogien, som
under 8 år arbetat på fem klasser, hade under de tre sista åren haft i
Motioner i Första Kammaren, N.o 50. 9
medeltal något öfver 84 lärjungar, och stode år 1901 framom Enköping,
Söderhamn och Mariestad samt ungefär lika med Oskarshamn. Man
finge emellertid icke, såsom kommittén gjort, enbart räkna med lärjunge¬
antalet utan äfven taga hänsyn till andra omständigheter, såsom städernas
folkmängd, denna folkmängds tillväxt under de senare åren samt städernas
utvecklingsmöjligheter, då ju den tilltänkta omorganisationen vore be-
läknad för en längre tid framåt. Hvad då Södertälje anginge, hade
dess folkmängd på något öfver 30 år fyrdubblats, och ökningen hade
varit synnerligen stark under de senare åren, från 4,590 i slutet af
år 1890 till 8,551 i slutet af år 1902. Flera skäl talade för att denna
ökning ej . blott skulle fortgå utan äfven i proportion tilltaga. Staden
ägde nämligen ett fördelaktigt läge vid två sjöar, en vacker natur och
hälsosam luft, som lockade flera personer att bosätta sig där j kommunika¬
tionerna vore ganska goda och torde komma att ytterligare förbättras,
då: förslag vore å bane att framdraga västra stambanan genom staden.
Med hänsyn till den hos Stockholms innevånare tilltagande sträfvan att
söka sig bostäder utom staden kunde man, därest förbindelserna med
hufvudstaden blefve bättre och snabbare, påräkna, att många familjer i
Stockholm skulle söka sig bostad i Södertälje. Vidare hade fråga upp¬
stått om att förlägga Södermanlands regementes öfningsskolor till staden,
hvarigenom dess innevånareantal hastigt skulle ökas. Det vore sålunda
sannolikt, att lång tid ej komme att förflyta, innan lärjungeantalet i sta¬
dens skola skulle uppnå och till och med öfverstiga den för upprättande
af sexklassigt gossläroverk af kommittén föreslagna minimisiffran 100.
Som pedagogiens fem klasser redan år 1901 hade 88 lärjungar, skulle
en femklassig samskola med lika många flickor få nära 180 lärjungar
eller i medeltal 36 per klass och alltså parallellklasser i stor omfattning
inom kort blifva nödvändiga, hvarigenom det egentliga syftet med den
ifrågasatta ombildningen blefve förfeladt. Då denna omständighet af
kommittén anförts som skäl för att läroverken i Kristinehamn, Arvika
och Varberg föreslagits till realskolor för gossar, borde den äfven få
gälla i fråga om Södertälje. Utvidgades pedagogien till sexklassig goss-
skola, skulle måhända det hus, där pedagogien för närvarande vore in¬
rymd, kunna i sin helhet upplåtas för skolans räkning och för en gan¬
ska lång tid framåt vara tillräcklig för dess behof. Beslutades åter in¬
rättandet af en samskola, blefve det nödvändigt att uppföra nytt läro-
verkshus, som därtill måste byggas så, att parallellklasser kunde inrättas
utefter hela linjen från och med klass 1 till och med klass 6. Härtill
Bih. till Rikscl. Prof. 1904. 1 Samt. 2 Afcl 1 Band. 23 Höft. 2
10
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
kom me bidraget till lärarepersonalens aflöning, hvilket ej säkerligen skulle
stanna vid den summa kommittén beräknat, utan ställa sig väsentligt
högre, bland annat på grund af nödvändigheten att inrätta parallellklasser
och sålunda anställa lärare öfver ordinarie stat. Visserligen hade kom¬
mittén föreslagit rätt för kommunen att upptaga terminsafgifter, men
dessa skulle gorå gossarnes undervisning dyrare i en samskola än i all¬
mänt läroverk eller realskola för gossar, hvilket åter skulle väcka familje¬
fädernas missnöje, minska sympatierna för samskolan och åvägabringa en
olämplig konkurrens mellan närbelägna läroverk, enär säkerligen mången
yngling från landet skulle resa förbi den stad, i hvilken samskola fun¬
nes, för att erhålla undervisning vid sådant läroverk, där sådan lämnades
till billigare pris. Slutligen borde erinras om att genom en samskolas
upprättande i staden största delen af de vid elementarläroverket för flickor
anställda lärarinnorna komme att förlora sina platser.
Magistraten instämmer i hvad stadsfullmäktige anfört.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län hemställer om
bifall till hvad de kommunala myndigheterna föreslagit.
Läroverkskollegiet uttalar som sin mening, att Södertälje pedagogi
bör ombildas till sexklassig, af staten helt och hållet bekostad realskola
för gossar. De grunder, som kollegiet anfört, återfinnas i stadsfullmäk¬
tiges skrifvelse. Dessutom framhålles, att, därest staden, såsom vore att
hoppas, erhölle snabbare förbindelse med Stockholm, de lärjungar från
stationssamhällena i Södertörn och dess omnejd, hvilka icke kunna mot¬
tagas i hufvudstadens öfverbefolkade läroverk, skulle kunna erhålla un¬
dervisning i Södertälje läroverk utan att behöfva inackorderas i staden.
Domkapitlet i Strängnäs hemställer med åberopande af hvad läro¬
verkskollegiet i Södertälje anfört, att Södertälje framför allt med fästadt
afseende vid den utomordentligt snabba utveckling, som detta samhälle
för närvarande företer, måtte medräknas bland de städer, i hvilka inrättan¬
det af sexklassig realskola anses böra ifrågakomma.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1904.