Motioner i Första Kammaren, N:o 36.
1
N:o 36.
Af herr Pettersson, Fredrik, om anvisande af återstoden
af beviljadt anslag till fonden för fiskerinäringens befräm¬
jande.
Under senare tid har man alltmer börjat inse vikten af att från
det allmännas sida understödja fiskerinäringen, och öfverallt inom de
hafsfiske-idkande länderna gör sig den sträfvan gällande, att genom
understöd och lån uppmuntra fiskeribefolkningen samt sätta den i stånd
att föra sin näring framåt, för att kunna skörda största möjliga gagn
däraf. Då denna näring, för att blifva lönande, måste bedrifvas på ett
helt annat sätt än förr, med större båtar och mera kraftigt verkande
fångstredskap, samt möjlighet beredas för fiskarena att snabbt kunna
förflytta sin fångst till afsättningsplatserna, fordras, att ganska stora
kapital stå fiskaren till buds.
Det strandfiske, af hvilket vår skärgårdsbefolkning fordom tog sin
nödtorftiga bärgning, är så godt som slut, och för att tillgodogöra sig
fångsten på de aflägsna fiskeplatserna börjar man alltmer begagna sig
af maskinkraft, såväl för fartygens framdrifvande som för själfva
fiskets utförande. De härför erforderliga kapitalen har man sökt åstad¬
komma dels genom statens medverkan och dels genom sammanslut¬
ningar hos kustbefolkningen själf; och som bevis på hvilka resultat,
som kunna ernås, genom ett ordnadt föreningsväsen må nämnas, att i
vårt grannland Danmark finnas endast i Fredrikshamnstrakten omkring
115 med maskinkraft försedda fiskefartyg.
Den norska med maskinkraft försedda fiskeflottan består af omkring
140 stycken ångbåtar samt 40 med motorer försedda fiskefartyg.
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 14 Käft. (N:is 36—41.)
1
2 Motioner i Första Kammaren, N:o 36.
I Sverige stå vi däremot långt tillbaka i fråga om tidsenliga fångst¬
fartyg, och särskildt är maskinkraftens användning vid fisket hos oss
ej tagen i bruk, ehuru vårt västkustfiske är af den beskaffenhet, att det
snart sagdt nödvändiggör en sådan kraft, både för fartygens förflytt¬
ning och för inhalandet af den grofva fångstredskapen.
Orsaken till detta är bristen på kapital för anskaffning och utrust¬
ning af moderna fiskefartyg.
Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades vid 1891 års
riksdag och sattes då till ett belopp af 100,000 kronor. På grund af
enskilda motionärers framställningar ökades denna fond vid 1899 och
1900 års riksdagar med tillsammans 200,000 kronor. Då emellertid,
oaktadt denna ökning, fonden icke ens närmelsevis var i stånd att mot¬
svara de på densamma ställda låneanspråken, ingick 1901 års landsting
i Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:t med begäran om fondens
höjning med 500,000 kronor. Öfver denna framställning hördes såväl
Konungens befallningshafvande som kommerskollegium och landtbruks-
styrelsen, och ehuru dessa myndigheter lifligt tillstyrkte landstingets fram¬
ställning, ansåg Kungl. Maj:t likväl, att denna höjning icke borde ske på
en gång, utan föreslog Riksdagen: »att, för höjande af fonden för fiskeri¬
näringens befrämjande, bevilja ett anslag af 500,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1903 anvisa 200,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att låta utaf sistnämnda belopp förskottsvis under inne¬
varande år af tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.» Denna
framställning blef af Riksdagen bifallen.
Sedermera anvisade 1903 års Riksdag 100,000 kronor, och återstå
alltså nu 200,000 kronor af den utaf 1902 års Riksdag beviljade halfva
milljonen som låneunderstöd för fiskerinäringens befrämjande.
^ Af dessa återstående 200,000 kronor har Kungl. Maj:t nu före¬
slagit innevarande Riksdag att anvisa 100,000 kronor på extra stat för
år 1905. Bifalles detta, blifva alltså 100,000 kronor ännu odisponerade.
Under tiden har emellertid fonden visat sig icke kunna motsvara be-
hofvet, utan låneansökningar i mängd blifva tillbakavisade, ehuru mot
deras beskaffenhet intet varit att anmärka. Som bevis härpå kan nämnas,
att under år 1902 inlämnades från Bohuslän 72 stycken ansökningar
om lån till ett sammanlagdt belopp af kronor 226,300, men af brist på
medel kunde endast 35 stycken af dessa, till ett sammanlagdt låne¬
belopp af 110,000 kronor, beviljas.
Under år 1903 behandlades tillsammans 85 stycken sådana ansök¬
ningar, upptagande ett samfälldt lånebelopp af 232,900 kronor, men
kunde af förut omnämnda skäl endast 59 stycken beviljas.
Motioner i Första Kammaren, N:o 36.
3
Behofvet, af båtar och redskap för västkustens fiskeribefolkning har
troligen aldrig varit större än nu, särskilt med hänsyn till de sill¬
fångster, som under de senare åren visat sig kunna äga rum ute i
öppen sjö. Sillen står i massor utanför den bohuslänska kusten ofta
2 å 3 mil ut till hafs, och det har visat sig möjligt, att med nyare
redskap — snörpvadar — kunna verkställa högst betydande fångster.
Men dels för att göra fiskaren mera oberoende af ström och vind, dels
för att kunna rätt handhafva de för detta fiske nödvändiga tunga red¬
skapen fordras, att han äger tillgång till maskinkraft i sin båt.
Det är särskildt med hänsyn till detta sillfiske, samt för att bereda
vår svenska skärgårdsbefolkning möjlighet att kunna ändamålsenligt
bedrifva detsamma, som jag vågar påkalla Riksdagens uppmärksamhet
i syfte att, genom anvisande af återstoden af redan beviljade medel,
sätta lånefonden i stånd att motsvara de kraf, som ställas på densamma.
Jag hemställer alltså,
att Riksdagen må besluta att af redan beviljade
medel till fonden för fiskerinäringens befrämjande
anvisa återstoden, 200,000 kronor, på extra stat för
år 1905, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf sist¬
nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af
tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.
Stockholm den 28 januari 1904.
Fredr. Pettersson.