Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.
3
N:o 93.
Af herr C. T. Lind, angående fördelning af provision för upp¬
börd af utskylder m. m.
Vid indrifning af restlängd å kommunalutskylder på landet har praxis
varit och är, att kronofogden öfversänder längden till länsmannen, som
därefter med biträde af fjärdingsmannen verkställer indrifningen. Den
uppbördsprovision af 3 procent å restförda belopp, som i sammanhang
med utskyldema debiteras och uttagas, har, sedan kungl. förordningen
angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunal¬
utskylder, allmänna afgifter m. m. den 12 juli 1878 blef gällande, till¬
fallit hälften länsmannen och hälften fjärdingsmannen. Men sedan genom
kungl kungörelsen den 16 juli 1897 2:a paragrafen i åberopade kungl.
förordning fått det tillägg, att »länsman, åt hvilken kronofogde uppdragit
att indrifva kommunalutskylder eller församlingsafgifter till prästerskapet
äge, när han själf verkställer indrifningen, att för sålunda indrifna medel
åtnjuta hälften af upphördsmannen medgifven uppbördsprovision», har ifråga¬
varande provision delats mellan kronofogden och fjärdingsmannen.
Med indrifningsåtgärden af kommunalutskylder och församlingsafgifter
till prästerskapet m. m. har kronofogden intet annat besvär än att remittera
restlängden i hufvudskrift till länsmannen med en kortfattad order att hos
vederbörande i laga ordning uttaga de däri upptagna beloppen samt att i
sinom tid till kommunalordföranden eller annan vederbörande öfverlamna
en af länsmannen färdigskrifven redovisning jämte influtna medel. Detta
är aflt. Länsmannen däremot åligger att taga afskrifter af restlängden till de
särskilda fjärdingsmansdistrikten; att debitera uppbördsprovisionen; att
vaka öfver att fjärdingsmannen fullgör indrifningen; att verkställa exekutiva
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.
auktioner å för oguldna utskylder utmätt lösegendom, hvilka auktioner i
regeln måste fortsättas upprepade gånger, enär i vanligaste fall köpare
icke afhöras vid dylika förrättningar, hvilka ofta, till följe af långa afstånd
till auktionsstället, kunna vara förenade med betydliga kostnader, för att
icke tala om tidspillan; att anskaffa debetsedlar för sådane restskyldige,
hvilka frånflytta orten och för hvilka handräckning erfordras; att upprätta
förteckning å bortflyttade och insända den till kronofogden för handräck-
ningsåtgärd, att å bestämd tid lämna redovisning i 2 exemplar samt att
dessutom å vissa mellantider ingifva redovisning för de restlängdsmedel,
som kunna vid första redovisningen balanseras.
Det torde vara uppenbart, att den fördelning af uppbördsprovisionen,
som bestämmes genom åberopade kungl. kungörelsen den 16 juli 1897, icke
är i öfverensstämmelse med den rättsgrund, enligt hvilken godtgörelse bör
tillkomma den, som verkställer arbetet. I förevarande fall är det läns¬
mannen, som har den väsentliga tungan och äfven ansvaret. Det torde
ock böra omnämnas, att i allmänhet fjärdingsmannen icke är så kvalificerad,
att han ens kan uppsätta ett protokoll öfver af honom förrättad utmätning,
utan får vända sig till länsmannen om hjälp; och skall han afgifva för¬
klaring öfver en öfverklagad utmätning, som af honom för oguldna
utskylder förrättats, är han likaledes nödsakad anlita länsmannen om
hjälp. Det ena med det andra gör, att restlängdsindrifningar årligen blifva
ett alltmera tidsödande och med kostnader förenadt åliggande.
De omfattande åligganden och ersättningslösa arbeten, som länsmannen
for öfngt har att utföra, tillstädja honom icke att själf uppbära restlängds¬
medel, men som ofvan visats, äro hans arbeten för uttagande af kommunal-
och prästlönemedel i allt fall mycket betydliga. I synnerhet inom landets
större landtkommuner är indrifningen af berörda utskylder särdeles makt¬
påliggande och kräfver ett ganska ansenligt arbete. Och för detta arbete
åtnjuter han ingen som helst ersättning, under det däremot den, som endast
utgör den inregistrerande mellanhanden och öfverlämnar hela bördan till
sm närmaste underlydande, skördar arbetslönen.
Af det anförda torde framgå, att en annan än nu gällande bestäm¬
melse för fördelning af den uppbördsprovision, som utgår för restförda
kommunal- och prästlönemedel, är af behofvet påkallad; i anledning hvaraf
jag får hemställa, det Riksdagen ville besluta, att 2:a § i kungl. förord¬
ningen angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller
kommunalutskylder, allmänna afgifter m. m. den 12 iuli 1878 måtte
erhålla följande lydelse:
Motioner i Andra Kammaren, N:o 93. 5
Kronofogde äger att under den ansvarighet och
de inskränkningar, som i 3 § utsökningslagen finnas
bestämda, uppdraga åt länsman eller annan man, som
af Konungens befallningshafvande antagen är att indrif-
ningen verkställa; och må, under den ansvarighet, som
nu är sagd, kronofogde eller länsman uppdraga åt
fjärdingsman att förrätta utmätning af lös egendom.
Den, åt hvilken kronofogde uppdragit att indrifva
kommunalutskylder eller församlingsafgifter till präster¬
skapet, äger åtnjuta den del af uppbördsprovisionen,
som eljest skolat kronofogde tillkomma.
Öfverlämnande i öfrigt åt utskott, till hvilket denna motion remitteras,
att vidtaga de ändringsförslag, som för vinnande af motionens syfte kunna
erfordras.
Stockholm den 27 januari 1904.
C. T. Lind.