Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
1
N:o 84.
Af herr G, W. Roos m. fl., angående teckning af aktier i
ett Mag för anläggning af järnväg från Emvnaboda
till Hultsfred.
Sydöstra Sverige eller Kalmar och Blekinge län samt de delar
af Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län, som äro belägna
öster om södra stambanan, är genomdraget af järnvägar till en sam¬
manlagd längd af omkring 1,400 kilometer. Men den brist på plan¬
mässighet i afseende på våra järnvägars anläggning, som flerstädes
blifvit anmärkt, har här gjort sig gällande mer än kanske i någon
annan del af vårt land. Såsom exempel härpå torde kunna anföras,
att den järn vägssträckning, som utgör sydöstra Sveriges kustbana
från Norrköping till Karlskrona, fyra gånger växlar spårvidd.
Sålunda utgör spårvidden för sträckorna:
Norrköping—Norsholm...............
N orsholm—V ästervik—Hultsfred.........
Hultsfred—Berga..................
Berga—Kalmar—Torsås..............
Torsås—Karlskrona.................
Äfvenledes saknas för detta nät en densamma i hela dess vidd
skärande hufvudlinie, hvilken kan förmedla trafiken mellan dess
olika delar. Behofvet häraf har emellertid i orterna varit lifligt
insedd, och under de 10 sista åren har ett oaflåtlig! arbete ägt rum
för tillgodoseende häraf.
Bill. till RM. Prof. 1994. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Häft. (N:o 84).
m. 1,435
» 0,891
» 1,435
» 0,891 och
» 1,067.
1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Mall liar da utgått från den tanken att denna liufvudlinie
borde dragas från Linköping till Karlskrona, en tanke som låg desto
närmare till hands som öfversten frih. Nils Ericsson och många
med honom, Indika ansågo Götalands trafikbehof kräfva två stam¬
banor med riktning från norr till söder, yrkade, att en af dessa
borde från någon station i Östergötland dragas till Karlskrona.
Under år 1902 har banan Linköping—Vimmerby, 101 kilo¬
meter lång, blifvit öppnad för trafik. Under december månad näst-
lidet år bär nämnda banas ägare, östra centralbanans järnvägsaktie¬
bolag, träffat villkorligt aftal om inköp af den 21 kilometer långa
Vimmerby—Hultsfredsbanan. Då bägge dessa järnvägar hafva
normal spårvidd och då från Emmaboda leder normalspårig järnväg
till Karlskrona, återstår sålunda för förverkligande af den tänkta
stambanan Linköping—Karlskrona endast sträckningen Hultsfred—
Emmaboda.
A eu järnväg mellan dessa tvänne orter har koncessions-
ansökning i slutet af år 1903 blifvit till Kung! Maj:t ingifven.
Enligt denna ansökning och därvid fogade plan och kostnadsförslag,
hvaraf transsumt bifogas, skulle samma järnväg utgå från Emma¬
boda station å Karlskrona—Växiö järnväg, därifrån gå i nordlig
riktning till Johansfors’ blifvande station och vidare delvis i närheten
af Lyckeby å till Fiskesjö och Muggehults blifvande stationer samt
Målerås, där anknytning med Nybro—Säfsjöströmsbanan är afsedd
att äga rum. Därpå följande stationer skulle blifva Älghults vid
Älghults kvarn och i närheten af Älghults sockens kyrka, Strömma i
närheten af Strömma kvarn, Fagerhults i Fagerhults kyrkoby, där
den blifvande Mönsterås—Asheda-järn vägen korsas, Axebo vid Axebo-
sjön. Ramsebo (hållplats), Målilla invid Målilla by, där banan
korsar den koncessionerade järnvägen Hvetlanda—Målilla samt Öd-
hdts (hållplats), hvarifrån järnvägen skulle dragas till sin slutpunkt
Hultsfred s järnvägsstation.
Kostnaden för järnvägen, hvars längd blefve 114,346 kilo¬
meter, är beräknad till 5,790,000 kronor. Däraf belöpa
å jordlösen och skadeersättningar..........kr. 112,490:_
» terrassering...................... , 1,783,806: —
* vattenbyggnader................... * 245,169:30
» öfverbyggnad..................... » 1,494,271:65
» husbyggnader.................... , 374,420: —
» vägbyggnader................ , 89,000:50
Motioner i Andra Kammaren, N:o <S'4
3
kr.
88,046
45,720
813,000
120,500
623,576
35
20
å stängsel...................
» telegraf och signaler..........
» rullande materiel.....•••••••
» anslutning till främmande järnvägar .
» administration och oförutsedda utgifter
Skenvikten är upptagen till 31,ir, kg. per meter. Beträffande
priser samt syllarnes läge och tjocklek, syllafstånd, lutningsför-
hållanden, krökningsradier, ballastens djup och krönbredd m. m. få
vi hänvisa till bilagda transsumt.
Af förberörda kostnadssumma 5,790,000 kronor torde hälften
kunna erhållas genom lån mot inteckning i järnvägen; den andra
hälften eller 2,895,000 kronor måste anskaffas genom aktieteckning.
Hittills har i aktieteckning erhållits följande belopp
af Karlskrona stad...................kr. 500,000
» intresserade landskommuner ............ * 400,000
» enskilde...................omkring » 100,000
Summa omkring kronor 1,000,000
Ytterligare torde i aktieteckning kunna erhållas mellan 3 och
4 hundratusen kronor, hvarigenom aktieteckningar möjligen skulle
kunna uppbringas till kronor 1,395,000: —
Därmed skulle man dock långt ifrån hafva vunnit målet,
1,500,000 kronor skulle fortfarande fattas.
Det kan synas som om de alldeles särskildt gynnsamma ut¬
sikterna för bärigheten af en bana från Hultsfred, däiifian järn¬
vägar redan utgå åt 4 håll — till Nässjö, Linköping, Vestervik och
Oskarshamn -— till en annan dylik knytpunkt, Emmaboda, med
järnvägar till Yäxiö, Karlskrona och Kalmar skulle kunna locka till
erforderlig aktieteckning. Säkerligen har denna omständighet också
delvis föranledt de teckningar, som redan ägt rum, och torde komma
att medföra den ökade teckning, hvarom ofvan talats; de småländska
skogssocknarna äro dock för fattiga att, äfven med tillhjälp af
intresserade stadssamhällen, åstadkomma en bredspåiig järnväg
af 114 kilometers längd, dragen genom delvis ganska svår terräng
och afsedd att byggas så att snabb trafik och tung materiel därå
kunna framföras. ..
De, som arbetat för ifrågavarande bana ha därtor stadse tänkt
sig, att dess tillkomst borde genom statens medverkan främjas.
Sålunda väcktes år 1899 i Riksdagens båda kamrar motioner i
4
Motioner i Andra Kammaren. N;o 84.
förevarande syfte. I den motion, som väcktes i Första Kammaren,
yttrades därvid bland annat: »Karlskrona är och måste alltid för¬
blifva en viktig station för Sveriges flotta. Genom nämnda bana
(Emmaboda—Norrköping) i förening med redan befintliga järnvägar,
Noll köping—-Nässjö Alf vesta—Våxiö—Karlskrona, bildas eu ring-
linie, å hvilken, i händelse af behof, trupper och krigsmateriel
kunna utan störande afbrott och med största snabbhet sändas till
flottstationen och kringliggande landsdel. Vägen från Karlskrona
till Norrköping och norr därom belägna orter, såsom Stockholm
m. fl., blii på den nya banan öfver 60 (bör vara 46) kilometer
kortare än den nuvarande öfver Alfvesta. Karlskronas läge i syd¬
östra hörnet af Sverige med dess förträffliga hamn, som sällan
stanges af is, eller om strängare vinter inträffar, icke isbelägges
svårare, än att isen kan af större ångare forceras och ränna lätt
öppen hållas, gör ^ nämnda stad till eu naturlig export- och importort
för de delar af sydöstra Sverige, som genom järnvägar därmed
sättas i bekväm förbindelse».
Motionären i Andra Kammaren citerade hvad väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsen i underdånigt utlåtande den 20 maj 1898 rörande
låneunderstöd åt enskilda järnvägar anförde om järnvägen Linköping
—Vimmel-by: »På sätt styrelsen i sitt underdåniga utlåtande af den
•’ aPnl 1897 framhållit är denna järnväg eu af de viktigaste
bland återstående behöfliga järnvägar, emedan den skulle fylla eu
kännbar lucka i sydöstra Sveriges järnvägsnät, som därigenom blefve
utvidgadt med en i norr och söder gående förbindelseled genom
östra delarne af Östergötland och Småland, en järnvägsanläggning
som i samband med dels äldre, dels nya järnvägssträckor säkerligen
snart skulle komma att bilda eu hittills saknad direkt och normal-
spårig längdbana af den största betydelse för trafiken mellan södra
Sveriges östkustprovinser från Stockholm till Karlskrona». Motio¬
nären fortsatte härefter: »Det finnes äfven en annan synpunkt, ur
hvilken denna östliga längdbana, den allmänt s. k. östra central¬
banan, måste skådas, nämligen den strategiska. Då man besinnar
hvilken betydande punkt i fråga om rikets försvar, Karlskrona
maimstation med befästningar är och säkerligen äfven kommer att
förblifva, är det ej svårt att inse, af hvilken oerhörd vikt det skulle
blifva för denna station och äfven för andra orter i sydöstra Sverige
att ei hålla den ifrågasatta förbindelsen med hufvudstaden samt
mellersta och norra Sverige».
Motioner i Andra Kammaren, No 84. 5
Bägge dessa motioner, som afsågo anslag till undersökning
för järnväg från Emmaboda norrut till lämplig anknytningspunkt
å statsbanan inom Östergötlands län, blefvo emellertid afslagna, och
samma öde vederfors en motion, som år 1900 väcktes inom Andra
Kammaren, afseende åtgärder för förvärfvande åt statsverket af
Linköping—Vimmerby, Karlskrona—Vaxiö och A äxiö—Alfvesta
järnvägar samt anläggande af statsbana mellan Emmaboda och
Vimmerby. Eu underdånig framställning af stadsfullmäktige i
Karlskrona om framläggande för Riksdagen af förslag, gående i
samma riktning som sist berörda motion, har ej heller föranledt
någon åtgärd.
Skälet hvarför dessa framställningar icke vunnit nödigt af¬
seende, torde icke vara underkännande af ifrågavarande banas be¬
tydelse vare sig för den landsdel, den kommer att genomlöpa och
för hvars ekonomiska uppblomstring den måste anses såsom ett
lifsvillkor, eller för landet i sin helhet, som f. n. icke har tillfyllest¬
görande järnvägsförbindelse med en af sina i försvarshänseende
viktigaste punkter; snarare torde skälet vara en uppfattning, liknande
den, som tagit sig uttryck i innevarande års statsverksproposition,
del III, Ode liufvudtiteln, sid. 227, där det i referat öfver ett
yttrande af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen heter: »Det vore näm¬
ligen allmänt kändt och af erfarenheten ofta bekräftadt, att drifvande
af industriell rörelse — äfven järnvägsdrift — icke sällan lämnade
ett ekonomiskt bättre resultat under den enskildes ledning, hufvud¬
sakligen till följd däraf att denna ägde större frihet från främmande
hänsyn och besjälades af det enskilda intressets mäktiga drifkraft
i högre grad än hvad ofta vore fallet vid statsindustrien under dess
mera bundna former».
Men om detta skäl också må hafva utgjort tillräcklig anled¬
ning att under nuvarande förhållanden icke inköpa förberörda järn¬
vägar, hvilkas sammanlagda inköpspris säkerligen icke skulle under¬
stiga 15,000,000 kronor, så följer däraf icke, att sydöstra Sverige
bör af det öfriga landet lämnas utan hjälp i sina sträfvanden att
erhålla en järnväg, som i förhållande till öfriga järnvägar i orten,
kunde få karaktär af stambana.
Som bekant hafva af länen, tillhörande Sveriges fastland,
alla, utom Kalmar och Blekinge län, statsbanor, däraf vid 1902
års slut:
0
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Norrbottens län...... 632
Jämtlands län....... 359
Västerbottens län..... 273
Västernorrlands län .... 359
Gräfleborgs län....... 356
Hallands län........ 177
Örebro län......... 221
Skaraborgs län....... 227
Jönköpings län....... 175
Västmanlands län..... 128
Södermanlands län .... 120
Östergötlands län..... 191
Värmlands län....... 169
Kristianstads län..... 129
Kronobergs län...... 82
Malmöhus län....... 185
Uppsala län........ 43
Älfsborgs län........ 82
Stockholms stad och län . 130
Kopparbergs län...... 50
Göteborgs och Bohus län . 30
km.
|
eller
|
pr
|
10,000
|
inv.
|
45,589
|
km.
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
31,837
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
18,704
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
15,279
|
»
|
|
'>
|
»
|
»
|
»
|
14,746
|
»
|
|
|
»
|
»
|
»
|
12,523
|
|
N>
|
»
|
»
|
»
|
»
|
11,249
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
9,421
|
|
»
|
»
|
»
|
J>
|
»
|
8,589
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
8,572
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
7,148
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
6,888
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
6,628
|
|
»
|
»
|
«
|
»
|
»
|
5,877
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
5,148
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
4,475
|
»
|
|
|
»
|
|
»
|
3,439
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
2,928
|
>>
|
»
|
»
|
|
»
|
»
|
2,710
|
»
|
»
|
»
|
»
|
|
»
|
2,272
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
»
|
0,881
|
»
|
Vid 1902 års slut uppgick kapitalvärdet af statens egendom
af järnvägar till något öfver 441 millioner kronor. Efter fullbordande
af de förbättringsarbeten, som under de senaste åren till största
delen verkställts, torde trafikrörelsen sannolikt inom eu icke aflägsen
framtid komma att lämna full ränta å det i statsbanorna nedlagda
kapital. Så har emellertid hittills icke varit fallet, utan eu betydlig
del af räntan — under åren 1900—1902 närmare hälften däraf —
har guldits genom skatter,* hvilka drabbat den tiondel af Sveriges
befolkning, som är bosatt i sydöstra Sverige lika tungt som den
öfriga delen däraf.
Nu må det väl sägas, att, liksom hela landet skulle hafva
nytta af en järnväg Linköping—Karlskrona, så har ock sydöstra
Sverige haft väsentlig fördel af de statsbanor, som blifvit dragna
genom andra landsdelar; dock synes det ingalunda vara en obillig
begäran af den landsdel, som vid fördelningen af statsbanorna blifvit
lottlös, som genom bristen därå otvifvelaktigt blifvit i viss mån
efter i sina utvecklingssträfvanden och som genom det jämförelsevis
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
7
ringa bidraget af halfannan million — motsvarande byggnadskostnad^
för ej fullt 16 kilometer statsbana —- kan bota denna brist, att
staten må härtill lämna nödiga medel. Vi afse dock härmed icke
någon gåfva från staten till det bolag, som kommer att bygga järn¬
vägen Emmaboda—Hultsf red; vår mening är att staten för detta
bidrag skulle betinga sig aktier i bolaget.
Visserligen kan häremot invändas, att detta är en ny väg, som
staten hittills icke beträda för understödjande af järnvägsföretag, men
detta bör ju icke i och för sig själf utgöra hinder för bifall till
förslaget, om detta af andra grunder anses hafva fog för sig. Något
för framtiden i viss mån bindande prejudikat kan det i alla hän¬
delser icke utgöra, då, såsom ofvan är nämndt, alla andra län, å
fastlandet, utom Kalmar och Blekinge, redan erhållit statsbanor.
Vi hemställa alltså,
att Riksdagen ville besluta att, därest inom
utgången af år 1904 ett bolag blir bildadt för
anläggning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
ofvan omförmälda planer och kostnadsförslag af
normalspårig järnväg från Emmaboda station å
Karlskrona—Växiö järnväg till Hultsf reds station
å Nässjö—Oskarshamns järnväg och därest inom
utgången af år 1905 samma järnvägsföretags full¬
bordande kan anses tryggadt, i det bolag, som
sålunda må bildas och under de villkor, som må
kunna bestämmas, teckna aktier till belopp af
en million fem hundra tusen (1,500,000) kronor.
Stockholm den 28 januari 1904.
Gustaf W Boos.
Sw. Arnoldsson.
Anders Sterner.
C. J. Jonsson.
J. Eriksson.
P. O. Lundell.
C. E. Johansson.
C. A. Danielsson.
Axel E. Lindvall.
Axel Bökelund.
Conrad Vahlquist.
A. P. Risberg.
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Bilaga I.
Transsumt.
Kostnadsförslag
för järnväg mellan Emmaboda och Hultsfreds järnvägsstationer i
Kronobergs och Kalmar län.
Längd 114,346 km.
Spårvidd 1,485 m/m.
Allmänna bestämmelser.
Spårvidd............................................................
Skenvikt............................................................
Största syllafstånd (14 st, syllar på 10 meters skena)
Syllens längd......................................................
» tjocklek skrädd på två motsatta sidor .........
» minsta toppdiameter .................................
Största lutning å banan ........................................
Minsta krökningsradie i hufvudspåret
på delen Emmaboda—Strömma kvarn ................
» » Strömma kvarn—Hultsfred ...............
Minsta kröningsradie i sidospår å bangård ............
Ballastens krönbredd ..........................................
» djup från syllöfverkanten till balanslinien
Banvallens krönbredd ..........................................
Jordskärningens bredd i balansplanet .....................
» brantaste sidolutning .....................
Bergsprängnings bredd i balänsplanet .....................
» brantaste sidolutning .....................
Minsta dimension å afloppstrumma...........................
Antal
............ m.
.. kg. pr »
............ »
............ »
............ »
på 1,000 »
1,435
31,15
0,75
2,70
0,15
0,22
10
» 300
> 400
» 240
» 3,20
» 0,45
» 5,00
» 7,40
» 1:1,5
» 5,io
» 10:1
» 0,6 X 0,6
Hufvudspårets längd ...............................
Längd å sidospår å stationer och hållplatser
................ km. 114,346
................. > 7,750
Summa km. spår 122,096
Motioner i Andra Kammaren, No 84. 9
Kostnad.
|
Antal
|
å kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
Slutsumma
kronor
|
Emmaboda—Strömma kvarn
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Längd 58,200 km.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
A) Jordlösen och skadeersättningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tomt .................................... har
|
0,30
|
4,000
|
—
|
1,200
|
—
|
|
|
|
|
Trädgård .............................. »
|
0,15
|
4,000
|
—
|
600
|
—
|
|
|
|
|
Åker .................................... »
|
4,0
|
2,000
|
—
|
8,000
|
—
|
|
|
|
|
Äng....................................... »
|
1,5
|
1,500
|
—
|
2,250
|
—
|
|
|
|
|
Skog, betesmark, mossar o. berg »
|
85,3
|
200
|
—
|
17,060
|
—
|
29,110
|
—
|
|
|
Ersättning för skada och gröda .......
|
|
|
|
2,000
|
—
|
|
|
|
|
Husflyttningar ..............................
|
|
|
|
1,000
|
—
|
|
|
|
|
Landtmäteri och värdering ............
|
|
|
|
6,000
|
—
|
9,000
|
—
|
38,110
|
_
|
B) Terrassering.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skärning i linien med transp. ... kbm.
|
151.000
|
1
|
—
|
151,000
|
—
|
|
|
|
|
» » » » » ... »
|
248,000
|
0
|
80
|
194,400
|
—
|
|
|
|
|
» » upplag.................. »
|
105,000
|
0
|
80
|
84,000
|
—
|
|
|
|
|
Sidoskärning ........................ »
|
174,000
|
0
|
60
|
104,400
|
—
|
|
|
|
|
Summa kbm.
|
673,000
|
0
|
79
|
|
|
|
|
|
|
Banvallens bildande, där afståndet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mellan balans- och jordlinien ej öf-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verstiger 0,3 ........................ m.
|
4,350
|
2
|
50
|
10.875
|
—
|
544,675
|
—
|
|
|
Utvidgning af stationsplanet vid:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
föreningsstationen Emmaboda kbm.
|
3,500
|
0
|
60
|
2,000
|
—
|
|
|
|
|
» Målerås ... »
|
2,000
|
0
|
60
|
1.200
|
—
|
|
|
|
|
Bergsprängning i öppet schakt ... »
|
86,000
|
3
|
50
|
301,000
|
—
|
|
|
|
|
Ballastmurar .......................... m.
|
8,830
|
1
|
50
|
13.245
|
—
|
|
|
|
|
Terrassering af mellanstations-
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
planer ............................. kvm.
|
14,000
|
0
|
60
|
8,400
|
—
|
|
|
|
|
Röjning och putsning ............... m.
|
58,200
|
0
|
50
|
29.100
|
—
|
|
|
|
|
Torf- och matjordsbeklädnad ...... »
|
58.200
|
0
|
50
|
29,100
|
—
|
|
|
|
|
Strandskoningar..................... kvm.
|
700
|
3
|
—
|
2,100
|
—
|
|
|
|
|
Grusning och putsning af stations-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägar och planer ........................
|
|
|
|
3,000
|
—
|
389.245
|
—
|
933.920
|
—
|
C) Vattenbyggnader.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N:o 1 Bro öfver Bjursbäcken (se special-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förslag)
|
|
|
|
7,367
|
50
|
|
|
|
|
» 2 » » Lyckeby å (»)
|
|
|
|
3,770
|
50
|
|
|
|
|
» 3 » » å vid 25/295 (»)
|
|
|
|
1,401
|
65
|
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Raft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Antal
å kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
|
|
1,401
|
65
|
|
|
|
|
7,550
|
—
|
|
|
|
|
14,412
|
—
|
|
|
|
|
7,270
|
—
|
|
|
|
|
16,627
|
50
|
59,800
|
80
|
100
|
—
|
8,200
|
—
|
|
|
50
|
—
|
4,800
|
—
|
|
|
45
|
—
|
12,915
|
—
|
|
|
20
|
—
|
22,220
|
—
|
48,135
|
—
|
0
|
50
|
270
|
—
|
|
|
10
|
—
|
1,200
|
—
|
|
|
0
|
25
|
3,750
|
—
|
5,220
|
|
0
|
10
|
394,359
|
|
|
|
|
|
59,153
|
85
|
|
|
1
|
50
|
129,360
|
—
|
|
|
400
|
|
12,800
|
|
|
|
100
|
—
|
600
|
—
|
|
|
8
|
—
|
35,200
|
—
|
631,472
|
85
|
0
|
30
|
18,480
|
|
|
|
25
|
—
|
700
|
—
|
|
|
10
|
—
|
60
|
—
|
|
|
0
|
75
|
79,942
|
50
|
|
|
0
|
25
|
15,400
|
—
|
114,582
|
50
|
Slutsumma
kronor
N:o 4 Bro öfver timmerrännan 27/230
(se specialförslag)
5 Kulvert öfver Hellebergaån (»)
(»)
(»)
(»)
m.
st.
» 6 Bro öfver Alsterån
» 7 » » Lillån
» 8 » » Grönskåraån
Trummor, dubbla 1,2 X 1,2 5
» enkla 1,2 X 1,2 6 » »
» » 0,9 X 0,9 15 » »
t » 0,6 X 0,6 94 » »
Bäckomgräfning.............................
In- och utlopp för trummor ............
Dikning vid sidan om banan, där så¬
dan ej ingår i terass ..................
D) Öfverbyggnad,
a) Materialier.
Skenor af stål, vägande 31,15 kg. pr m.
till hufvudspåret 58,200 m.
» sidospår 3,400 »
» grus o. reservspår 1,700 »
Summa spår 63,300 »
vägande (126,600 X 31.15) kg.
Skarfjärn, bult och spik 15 % af sken¬
kostnaden .................................
Syllar till 61,600 m. spår............ st.
Spårväxlar till 6 stationer 28...... »
» » grusgropar och re¬
serv 4 ................................. »
Spårstoppare till 6 stationer........ »
Transportkostnad mellan leverans-
och byggnadsplats..................ton
b) arbetskostnad.
Skenläggning ........................... m.
Inläggning af spårväxlar............ st.
» » spårstoppare ......... »
Ballastning å linien med 1.70 kbm
för meter bana 98,940 »
å stationer (2.25 kbm
pr in.).................. 7,650 »
Lyftning, stoppning och putsning m.
82
96
287
1,111
540
120
15,000
3,943,590
86,240
32
6
4,400
61,600
28
6
106,590
61,600
113,155
80
746,055
35
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
11
Antal
|
ä kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
Slutsumma
kronor
|
|
|
|
4.000
8.000
500
|
—
|
12,500
11,000
|
|
|
|
20
40
|
20
15
|
—
|
8,000
1,000
400
600
1,000
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11.000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11,000
11,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2
14
|
6,000
3,500
|
|
|
|
12,000
49.000
25.000
|
—
|
153,500
|
|
2
|
1,500
|
|
3,000
|
|
|
|
|
|
9
130
|
300
100
|
|
2,700
13,000
|
|
18,700
|
|
|
|
510
|
3
|
50
|
1,785
|
|
|
|
|
2,000
2,300
|
3
1
|
50
|
6,000
3,450
|
|
11,235
|
|
29,935
|
—
|
128,040
|
c
|
35
|
|
|
|
|
44,814
|
|
E) Husbyggnader.
1. Emmdboda station.
Eventuell flyttning af stationshuset..
Lokomotivstall af sten för två maskiner
Utvidgning af godsmagasinet............
2. Johansfors station.
Stationshus af trä med källare.........
Godsmagasin.................................
Lastkaj af sten ........................ m.
Personplattform af sten ............ »
Ekonomihus och afträde ...............
3. Fiskesjö station.
Utföres lika med Johansfors............
4. Muggehult station.
Utföres lika med Johansfors............
5. Målerås station.
Utföres lika med Johansfors...........•
6. Elgimlts station.
Utföres lika med Johansfors............
b) Vattenstationer med kolboxar st.
c) Vaktstuga med källare och uthus »
d) Inventarier ..............................
F) Vägbyggnader.
Vägbroar för ägovägar............... st.
Vägöfvergångar i banans plan
öfver lands- och bygdevägar ... »
» ägovägar ..................... »
Vägbyggnader: lands- och bygde¬
vägar ............... m.
» till-fartsvägar till
stationer............ »
» ägovägar ............ »
G) Stängsel.
Stängsel på båda sidor om banan be¬
stående af 3 slanar med 10 % till-
lägg för krökar ..................... m.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Antal
å kronor
Kostnad
kronor
Summa
kronor
Slutsumma
kronor
! H) Telegraf och signaler, km.
I) Rullande materiel.
Lokomotiv om c:a 60 tons ......... st.
Personvagnar, komb. II och III
kl. bogie ............................ »
Personvagnar, III kl. bogie......... »
» komb. III kl. och
post, 4-hjuliga........................ »
Bagagevagnar........................... »
Täckta godsvagnar med trupp- och
hästinredning ........................ »
Öppna godsvagnar..................... »
Bromsanordning och inventarier för
vagnarna .................................
K) Anslutning till främmande järnvägar.
Anslutning till Karlskrona—Yäxiö
järnväg i Emmaboda......
» till Nybro—Säfsjöströms
järnväg i Målerås .........
L) Administration och oförutsedda ut¬
gifter omkring 12 % af för utstående
kostnad ....................................
Summa Kronor
Strömma kvarn—Hultsfred.
Längd 56,146 km.
A) Jordlösen och skadeersättningar.
Åker .................................... har
.. » .................................... »
Äng....................................... »
Skog- och betesmark ............... »
Ersättning för skada å gröda .........
Husflyttningar och skadestånd.........
Landtmäteri och värdering ............
58,2
2
1
2
3
10
50
3.8
25.9
12.1
66.0
400
50.000
25.000
20.000
8,500
5,000
3,200
1,800
2,000
1,000
800
200
200,000
50,000
17.000
15.000
32.000
90.000
10,000
7,600
25,900
9,680
13,200
4.500
8,000
5.500
40.000
25.000
56,380
18,000
23,280
434,000
65,000
308,229
2,890,000
74,380
85
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
13
Antal
|
å kronor
|
Kostnad
kronor
|
22,000
|
1-
|
|
22,000
|
|
268,400
|
0*
|
50
|
214,720
|
|
262,100
|
0<
|
30
|
157,260
|
|
552,500
|
0
|
71
|
|
|
10,600
|
2
|
50
|
26,500
|
— 4
|
83,860
|
3
|
50
|
293,510
|
—
|
11,500
|
1
|
50
|
17,250
|
|
23,000
|
0
|
60
|
13,800
|
—
|
56.146
|
0
|
50
|
28,073
|
—
|
56,146
|
0
|
50
|
28,073
|
—
|
14,900
|
3
|
—
|
44,700
|
—
|
|
|
|
4,000
|
|
|
|
|
1,878
|
50
|
|
|
|
2,154
|
—
|
|
|
|
2,578
|
50
|
|
|
|
11,124
|
—
|
|
|
|
3,165
|
|
|
|
|
1,883
|
—
|
|
|
|
1,994
|
50
|
|
|
|
9,867
|
|
|
|
|
11,110
|
—
|
|
|
|
11,762
|
|
|
|
|
30,642
|
|
5,0
|
150
|
|
750
|
—
|
21,5
|
50
|
—
|
1,075
|
—
|
53,0
|
45
|
|
2,385
|
—
|
8,0
|
30
|
—
|
240
|
—
|
223
|
25
|
—
|
5,575
|
|
696
|
20
|
—
|
13,92C
|
1 —
|
50
|
7
|
|
35C
|
1 —
|
300
|
g
|
» —
|
2,40C
|
—
|
20
|
g
|
1-
|
16C
|
) —
|
Summa
kronor
Slutsumma
kronor
B) Terrassering.
Skärning i linien med transport kbm.
» » » » » >
Sidoskärning » »_
Summa kbm.
Banvallens bildande, där afståndet
mellan jord- och balanslinien ej öf-
verstiger 0.3 m...................... rn.
Bergsprängning i öppet schakt kbm.
Ballastmurar ........................... m-
Terrassering af stationsplaner ... kvm.
Röjning och putsning ............... m.
Torf- och matjordsbeklädnad ...... »
Strandskoning af sjöbanken...... kvm.
Brusning och putsning af stations-
vägar och planer........................
C) Vattenbyggnader.
N:o 9, Bro öfver bäck vid 63+870
(se specialförsl.) ........................
N:o 10, Bro öfver bäck vid 65+370
(se specialförsl.) ..................... • • •
N:o 11 Bro öfver Axebosjön (se special¬
förslag)
» bäck vid 81 + 050 ( » )
» » » 81 + 490 ( » )
» » » 82 + 550 ( » )
» » » 85 + 710(»)
> å » 91 + 045 ( » )
» sund » 92 + 055 ( » )
» » » 93 + 035 ( » )
» Emmån > 100 + 185 ( » )
» 12
» 13
* 14
» 15
» 16
> 17
* 18
» 19
Trummor, öppna 1,2 X 2,4 1 st.
» enkla 1,2 X 1,2 3 »
» » 1,0 x 1,0 5 »
> » 0,9 X 0,9 1 »
» » 0,9 X 0,6 17 »
1 » 0,6 X 0,6 78 »
A-omgräfning vid 86 + 750......... »
» » 88 + 200......... »
> » 91 + 070......... >
m.
»
»
»
»
»
429,406
88,158
23,945
50
849,886
14
Motioner i Andra Kammaren, No 84.
|
Antal
|
å kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
Slutsumma
kronor
|
Bäckomgräfning vid 63 + 900 ... m.
|
270
|
s
|
5C
|
675-
|
|
|
|
|
» » 72 + 450 ... »
|
60
|
1
|
|
60 —
|
|
|
|
|
» » 76 + 600... »
|
50
|
c
|
t —
|
150,—
|
|
|
|
|
» » 81 + 900... »
|
310
|
1
|
50
|
465 —
|
|
|
|
|
* » 83 + 350... »
|
420
|
2
|
_
|
840;—
|
|
|
|
|
» » 83 + 600... »
|
280
|
15
|
|
4,200 —
|
|
|
|
|
» » 84 + 050... »
|
210
|
1
|
|
210 —
|
|
|
|
|
> » 102 + 500... x»
|
140
|
25
|
—
|
3,500 —
|
|
|
|
|
» » + ...»
|
120
|
1
|
—
|
120-
|
|
|
|
|
» » 107 » 600... >
|
400
|
8
|
|
3,200 —
|
|
|
|
|
» » » ...»
|
120
|
1
|
—
|
120!—
|
|
|
|
|
» * 108 + 500... »
|
160
|
1
|
_
|
160 —
|
|
|
|
|
In- och utlopp för trummor......... st.
|
105
|
10
|
—
|
1,050
|
—
|
|
|
|
|
Dikning vid sidan af banan, där
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sådan ej ingår i terasseringen... m.
|
9,000
|
0
|
25
|
2,250
|
-
|
19,910
|
|
132,013
|
50
|
D) Öfverbyggnad.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Materialier.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skenor af stål vägande 31,15 kg. för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
meter
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till hufvudspåret ......... 56,146 m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
» sidospår ............... 4,350 »
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
» grus- och reservspår 1,504 »
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa spär 62,000 »
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägande 124,000 X 31,15 ...... kg.
|
3,862,600
|
0
|
10
|
386,260
|
|
|
|
|
|
Skärram, bult och spik 15 % af sken-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnaden ............................
|
|
|
|
57,939
|
_
|
|
|
|
|
Syllar till 60,496 m. spår............ st.
|
84,695
|
150
|
_
|
127,042
|
50
|
|
|
|
|
Spårväxlar till 5 stationer och 3 håll-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
platser 29 st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till grusspår och reserv ...... 6 st.
|
35
|
400
|
_
|
14,000
|
__
|
|
|
|
|
Spårstoppare till 5 stationer ...... »
|
5
|
100
|
_
|
'500
|
_
|
|
|
|
|
Vändskifva 15 m. diameter......... »
|
1
|
|
|
7,000
|
|
|
|
|
|
Vagn våg för 25 ton .................. »
|
1
|
|
|
3,000
|
|
|
|
|
|
Transportkostnad mellan leverans-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och arbetsplatsen.................. ton
|
4,500
|
8
|
—
|
36,000
|
— 1
|
331,731
|
50
|
|
|
b) Arbetsbi stnad.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skenläggning ........................... m.
|
60,496
|
0
|
30
|
18,148
|
80
|
|
|
|
|
Inläggning af spårväxlar............ st.
|
29
|
25
|
|
725
|
|
|
|
|
|
» » spårstoppare ......... »
|
5
|
10
|
|
50
|
—
|
|
|
|
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o H4.
15
|
Antal
|
ä kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
Inläggning af vändskifvor ......... »
|
1
|
|
|
2,500
|
|
|
» » vagnvåg ............... »
|
1
|
|
|
1,000
|
|
|
Ballastering å linien
|
|
|
|
|
|
|
(1,70 kbm pr m. bana) 1)5,448 kbm.
|
|
|
|
|
|
|
å stationer (2,25 kbm. pr m. spår)
|
|
|
|
|
|
|
9,788 .............................. kbm.
|
105,236
|
0
|
75
|
78,927
|
|
|
Lyftning, stoppning och putsning m.
|
60,496
|
0
|
25
|
15,124
|
|
116,474!
|
E) Husbyggnader.
|
|
|
|
|
|
|
1. Strömma kvarn station.
|
|
|
|
|
|
|
Stationshus af trä med källare.........
|
|
|
|
8,000
|
—
|
|
Godsmagasin af trä........................
|
|
|
|
1.000
|
—
|
|
Lastkaj af sten ........................ m-
|
20
|
20
|
—
|
400
|
—
|
|
Personplattform af sten..................
|
40
|
15
|
—
|
600
|
—
|
|
Ekonomihus och afträde .................
|
|
|
|
1,000
|
—
|
11,000
|
2. Fagerhult station.
|
|
|
|
|
|
Utföres lika med Strömma kvarn ...
|
|
|
|
|
|
11,000
|
3. Axébo station.
|
|
|
|
|
|
|
Utföres lika med Strömma kvarn ...
|
|
|
|
|
|
11,000
|
4. Ramsebo hållplats.
|
|
|
|
|
|
|
Stationshus af trä med källare.........
|
|
|
|
4,000
|
—
|
|
Personplattform af trä............... m.
|
40
|
6
|
—
|
240
|
—
|
|
Ekonomihus och afträde ...............
|
|
|
|
1,000
|
—
|
5,240
|
5. Vårserum station.
|
|
|
|
|
|
Stationshus af trä med källare.........
|
|
|
|
15,000
|
—
|
|
Godsmagasin af trä........................
|
|
|
|
3.000
|
—
|
|
Lastkaj af sten ........................ m*
|
40
|
20
|
—
|
800
|
|
|
Personplattform........................ »
|
60
|
15
|
—
|
900
|
—
|
|
Ekonomihus och afträde .................
|
|
|
|
1,500
|
|
21,200
|
6. Flathult hållplats.
|
|
|
|
|
|
|
Utföre* lits. med Ramsebo ............
|
|
|
|
|
|
5,240
|
7. Stensryd (Målilla) station.
|
|
|
|
|
i
|
|
Utföres lika med Strömma kvarn ...
|
|
|
|
|
|
11,00C
|
Slutsumma
kronor
80
748,216
30
16
Motioner i Andra Kammaren, No 84.
Antal
å kronor
Kostnad
kronor
Summa
kronor
Slutsumma
kronor
8. Ödhult hållplats.
Utföres lika med Ramsebo ............
Lokomotivstall af sten för 6 lok.......
b) Vattenstation med kolbox ...... st.
c) Vaktstuga med källare............ »
d) Reparationsverkstad med inventa¬
rier ..........................................
e) Förrådshus ..............................
f) Inventarier ..............................
F) Vägbyggnader.
Vägport för ägo väg vid 70 + 200 (se
specialförslag)
» för bygdeväg vid 84 + 475 ( » )
» » Hvetlanda—Målilla J.
vid 102 + 045 ( » )
Vägbro öfver Mönsterås—Åsheda järn¬
väg vid 62 + 775 (se specialförslag)
Vägbro öfver bygdeväg vid 80 + 525
(se specialförslag)......... ..............
Vägbro öfver bygdeväg vid 97 + 095
(se specialförslag)........................
Vägbro öfver landsväg vid 10S + 480
(se specialförslag)........................
Vägöfvergångar i banans plan öfver
landsvägar och bygdevägar...... st.
öfver ägovägar ...................... »
Vägbyggnader:
lands- och bygdevägar............... m.
tillfartsvägar till stationerna......... »
ägovägar ................................. »
Bro öfver å för tillfartsväg till Fager-
hults station (se specialförslag)......
G) Stängsel.
på båda sidor om banan, bestående
af tre slanor 10 % tillägg för krökar m.
|
|
|
|
|
5,240
|
—
|
|
|
|
|
|
25,000
|
_
|
1
|
|
|
|
|
6,000
|
—
|
14
|
3,500
|
—
|
|
|
49,000
|
_
|
|
|
|
|
|
40,000
|
|
|
|
|
|
|
5,000
|
|
|
|
|
|
|
15,000
|
|
|
|
|
3,969
|
50
|
|
|
|
|
|
4,603
|
50
|
|
|
|
|
|
5,759
|
50
|
14,332
|
50
|
|
|
|
5,758
|
50
|
|
|
|
|
|
4,951
|
—
|
|
|
|
|
|
1,434
|
—
|
|
|
|
|
|
2,669
|
—
|
14,812
|
50
|
5
|
300
|
_
|
1.500
|
|
|
|
140
|
100
|
—
|
14,000
|
—
|
15,500
|
—
|
1,220
|
3
|
50
|
4,270
|
|
|
|
1,170
|
3
|
—
|
3.510
|
—
|
|
|
3,700
|
1
|
50
|
5,550
|
—
|
|
|
|
|
|
1,090
|
50
|
14,420
|
50
|
53,521
|
0
|
35
|
|
|
|
|
220,920
59,065
48,232
50
35
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
17
|
Antal
|
k kronor
|
Kostnad
kronor
|
Summa
kronor
|
Slutsumma
kronor
|
H) Telegraf och signaler km.
|
56,1
|
400
|
_
|
|
|
|
|
22.440
|
|
I) Rullande materiel.
Lokomotiv om cirka 60 tons ...... st.
Personvagnar, komb. II och III kl.
bogie....................... »
Personvagnar III kl. bogie ......... »
Personvagnar, komb. III kl. och
rmst 4-hinliffa.............................
|
3
1
2
2
|
50.000
20.000
8,500
|
—
|
150,000
25.000
40.000
17.000
|
—
|
|
|
|
|
Bagagevagnar........................... st.
Täckta godsvagnar med trupp- och
hästinredning ........................ »
Öppna godsvagnar..................■ »
Bromsanordningar och inventarier ...
K) Anslutning till främmande järnvägar.
Anslutning till Mönsterås—Åsheda
järnväg vid Fagerhult ingen kost¬
nad (se specialförslag sid. 34).
Anslutning till Hvetlanda—Målilla
järnväg vid Stenseryd (se special¬
förslag sid. 37 ...........................
|
3
10
50
|
5,000
3,200
1,800
|
—
|
15.000
32.000
90.000
10.000
|
—
|
14,600
|
|
|
|
Anslutning vid Hultfreds järnvägssta¬
tion å Nässjö—Oskarshamns järn-
väer ......................................
|
|
|
|
40,000
|
|
|
|
|
Flyttning af Nässjö—Oskarshamns
spår mellan 111.05—114,05 km. m.
|
3,000
|
0
|
30
|
900
|
_
|
40,900
|
—
|
55,500
|
_
|
L. Administration och oförutsedda ut¬
gifter m. m. cirka 12 % af förestå¬
ende kostnad............................
|
|
|
|
|
|
|
|
315,346
|
35
|
Summa Kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
2,900,000
|
_
|
Sammandrag:
58,2 km. Emmaboda—Strömma kvarn
56,146 » Strömma kvarn—Hultsfred
|
|
|
|
|
|
|
|
2.890.000
2.900.000
|
_
—
|
114,346 km. järnväg. Summa Kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
5,790,000
|
—
|
50,635,79 kr. för km. bana med rullande materiel.
42,672,59 » » » » utan » »
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Käft.
3
18
Motioner i Andra Kammaren, No 84.
Sammanställning för hela sträckan
Emmaboda—Hultsfred.
Längd 114,346 km.
|
Kronor
|
A) Jordlösen och skadeersättningar......................
|
112,490
1,783,806
245,169
1,494,271
374,420
89,000
88,046
45,720
813,000
120,500
623,576
|
30
65
50
35
20
|
B) Terrassering ........................................
|
C) Vattenbyggnader .............................
|
D) Öfverbyggnad ...................................
|
E) Husbyggnader ........................................
|
F) Vägbyggnader.................................................
|
G) Stängsel ...............................................
|
H) Telegraf och signaler ...................................
|
I) Rullande materiel.................................
|
K) Anslutning till främmande järnvägar ...........................
|
L) Administration ...........................................
|
Summa Kronor
|
5,790,000
|
|
Linköping i oktober 1903.
Karl L. Anderson.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
19
Bil. II.
Baningeniören Karl L. Andersons betänkande angående järnvägen
Emmaboda—Hultsfred.
Redan då tanke uppstod att bygga den nuvarande Östra
Centralbanan bredspårig och med Vimmerby som slutpunkt, var det
med den säkra förvissningen, att denna bana endast skulle blifva
en del af den framdeles fullbordade Östra Centralbanan, hvilken,
som en direkt förbindelseled öfver Hultsfred och Emmaboda, skulle
sammanbinda Linköping och Karlskrona.
Redan 1898, då arbetet med bildande af Östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag bedrefs som starkast, ombesörjde intressenter
för järnvägens södra sträckning en undersökning, som äfven samma
år verkställdes af dåvarande distriktschefen major Eric Westerberg.
Stora intressen visade sig redan då för järnvägens byggande, hvilket
dock strandade hufvudsakligen därpå, att som norra slutpunkt valts
Mörlunda, hvarigenom Nässjö—Oskarshamns järnväg skulle blifvit
en integrerande del af den fullbordade Östra Centralbanans, hvilket
af de större intressenterna ansågs så betänkligt, att de hellre önskade
hela företaget uppskjutet.
Sedan dess har bandelen Linköping—Vimmerby fullbordats
och trafikerats öfver ett år samt visat goda tendenser till bärighet.
Äfvenledes har den allmänna tillfredsställelsen hos de kommuner,
som beröras af denna bana, än kraftigare påvisat behof vet af lättare
kommunikationer genom de stora, folkrika och lifskraftigare kom¬
muner längs den nu utstakade södra delen af Östra Centralbanan,
hvilka i allmänhet hafva två mil och därutöfver till närmaste
järnvägsstation. Då dessutom den fullbordade Östra Centralbanan
skulle blifva af allra största militära betydelse, då den på ett direkt
och snabbt sätt sammanbinder Sveriges största flottstation Karlskrona
20 Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
med ds centralare och. nordligare delarne af vårt land, så synos
tiden nu vara inne att fullborda detta, icke endast för de af järn¬
vägen berörda orterna och för nuvarande delen af Östra Central¬
banan, utan äfven för hela landet så viktiga järnvägsföretag.
Af interimstyrelsen anmodad att verkställa ny utstakning af
Östra Centralbanans södra sträckning, har jag nu verkställt sådan.
Ur såväl trafik- som militär synpunkt har det ansetts vara
af största betydelse, att Östra Centralbanan korsar Nässjö—Oskars¬
hamns järnväg i en punkt, hvarigenom vinnes, att båda järnvägarnes
trafik blifver fullkomligt oberoende af hvarandra, äfvensom att båda
järnvägarnes trafikförmåga blifver, synnerligen vid militärtransporter,
fullt effektiv. Härtill kommer, att de nu rådande samtrafikslagarne
icke skulle medgifva banan rätt till den för dess bärighet så viktiga
transporttrafiken, med mindre den mellanliggande förvaltningen
försvinner. På grund häraf har Hultsfred, där norra delen af Östra
Centralbanan anknyter sig till Nässjö—Oscarshamns järnväg, ansetts
som lämpligaste korsningspunkten med denna bana.
Det har fortfarande ansetts lämpligt att utgå med linien från
Emmaboda station å Karlskrona—Växiö järnväg och korsa Nybro—
Säfsjöströms järnväg vid Målerås, fortsätta norr ut genom Älghults
och Fagerhults socknar samt vidare genom Virserum och Målilla
till Hultsfred för att i minsta möjliga mån inkräkta på Nässjö—
Oskarshamns järnvägs trafikområde och för att nå det lifskraftiga
och industriidkande Yirserum. Dessutom är denna sträckning nära
nog den enda möjliga med de här använda maximum lutningarna
af 10 % och minimum radie i kurva af 400 meter.
Med användande af denna hufvudsträckning har det af
majoren m. m. Westerberg den 14 okt. 1898 upprättade förslaget
till järnväg från Emmaboda öfver Målerås till Mörlunda, hvaröfver
major Westerbergs kostnadsförslag och betänkande bifogas, kunnat
användas ända till den af honom inom Fagerhults socken föreslagna
stationen Strömma kvarn, 58,2 km. från Emmaboda.
Enligt major Westerbergs förslag antager linien vid Strömma
kvarn en starkt ostlig riktning, hvaremot den nu fortsätter rakt
norr ut förbi Århult och Näshult samt vidare mellan Fagerhults
kyrkoby och sjön Välen. Fagerhults station har förlagts på en för
denna synnerligen lämplig plats invid kyrkobyn, där landsvägen
korsar Välens utlopp. För detta utlopp bygges en bro om 4 meters
spann. Vid Fagerhults station korsas den koncessionerade, men
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
21
ännu icke fullbordade smalspåriga järnvägen från Mönsterås till
Åsheda. För att undvika korsning i plan och för erhållande af
gemensam station har denna järnväg omstakats å eu sträcka af tre
km., hvarigenom det blifvit möjligt, på en bro a G meters spann
föra Mönsterås—Åsheda järnväg öfver Östra Centralbanan. Från
Fagerhet går linien fortfarande i nästan rakt nordlig riktning förbi
Korsberga mellan Gutebo och Hinsatorp fram till Axebo, där station
föreslås invid Axebosjön. Vid en stark förträngning af sjön går
linien tvärs öfver denna dels på bank och dels på eu bro å 4 m.
spann. Vidare passerar linien efter en bugt mot väster sjön Gåpen,
hvars vattenyta sänkes en meter, för att utan allt för stora arbeten
möjliggöra nedgången till den strax invid liggande sjön Moren. Då det
med användande af den bestämda minimumradien icke varit möjligt
kringgå denna sjö, har linien föreslagits gå tvärtöfver den på en
midt i sjön varande holme. För att härifrån möjliggöra nedgången
till Virserumsdalen, som ligger 53 m. lägre än sjön Moren, har
linien måst dragas i en stark bukt mot öster förbi Ramsebo, ned
mot sjön Äsen. Vid Ramsebo strax söder om landsvägen föreslås
en hållplats. Landsvägen föres öfver järnvägen på en bro med 1
spann å 7,o m. och 4 spann å 5,o m. Från Äsen följer linien
denna sjös utlopp, som oupphörligt korsas och måste omgräfvas
på tre ställen till en sammanlagd längd af 1,200 in. Dessutom går
den öfver samma bäck på två ställen med broar a 3 m. spann och
på ett ställe med bro å 4 m. spann. Vid Virserum föreslås stationen
på ett för såväl kommunen som för järnvägen synnerligen lämpligt
ställe, invid landsvägskorsningen med Virserumsån och omedelbart
invid själfva kyrkobyn.
Härifrån går linien förbi Qvillemåla kvarn till Alefors, där
ån måste omgräfvas på en sträcka af 300 m. Den tager här eu
starkt nordostlig riktning förbi Hvensjögle söder om sjön Skiren
och norr om öfre Vrången, går vidare mellan öfre och yttre Vrången
och så tvärs öfver den sistnämnda sjön. Linien måste sålunda här
tre gånger på mindre än två kurs längd passera den genom dessa
sjöar rinnande Virserumsån, på två broar å 18 m. spann och på
en bro å 20 m. spann. Den går så mellan allmänna vägen från
Virserum till Målilla och Flatensjöns norra strand till Medelsjön,
där allmänna vägen till Gårdveda, vid vägskälet i närheten af
Grönkulla, på bro föres öfver järnvägen. Vid Flathult, mellan
vägen och sjön, föreslås hållplats. Då det icke varit möjligt att
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
med den använda maximumstigningen draga linien öfver den höga
platå, som ligger mellan Nässjö—Oskarshamns järnväg, Emmå-
dalen och en linie dragen från Järeda rakt i norr öfver sjön Linden,
så har det varit nödvändigt från Grönkulla gå i nästan rakt östlig
riktning till Målilla by. I närheten af Ljungby korsas vägen från
Yirserum i plan, hvarefter Emmån öfvergås på en bro å 30 m. spann.
Störa landsvägen från Järeda korsas likaledes i plan strax innan den
inkommer på Virserumsvägen. Vid detta vägskäl, midt för mark¬
nadsplatsen, föreslås stationen på en stor och jämn plan invid
Målilla by.
Vid Målilla korsas den koncessionerade, men ännu icke byggda
smalspåriga järnvägen från Hvetlanda till Målilla station å Nässjö—
Oskarshamns järnväg. Dels för att erhålla gemensam station och
dels för att undvika järnvägarnes korsning i plan, har denna järn¬
väg omstakats på en sträcka af 6 km. För vinnande af dessa båda
stora fördelar, har det blifvit nödvändigt något försämra den smal¬
spåriga järnvägens plan, samt flytta dess bro öfver Emmån från
Stensryd till Ljungby i närheten af den plats, där Centralbanan
föreslås öfvergå samma å.
Vid Målilla gör linien åter en stark krök mot norr och åter¬
tager sin rakt nordliga sträckning, går tvärs öfver Hesjön, på västra
sidan om S torgölen, fram till Ödhult och Häckebo. För undvikande
af allt för störa arbeten vid uppgången från Målilla måste Hesjöns
vattenyta sänkas en meter. Vid ödhult, strax innan linien korsar
landsvägen mellan Hultsfred och Målilla, föreslås hållplats. Lands¬
vägen föres här öfver järnvägen på bro. Härifrån sänker sig linien
mot sjön Hulingen och kommer mellan Läckeby och Hultåsa ner
till Nässjö—Oskarshamns järnväg. Dä marken på dennas östra
sida är ojämförligt lättare att terrassera än på den motsatta, så
föreslås, att Östra Centralbanan lägges på Nässjö—Oskarshamns-
liniens nuvarande banvall och fortsätter på denna fram till Hults-
freds station, där den anknyter sig till Östra Centralbanans norra
del, samt att Nässjö—Oskarshamns järnväg öfverflyttas på den
östra blifvande banvallen.
Å södra delen finnas goda grustag, af major Westerberg
angifna mellan Trollegärde och Johansfors, vid Fiskesjö, Alsterfors,
Alghult och Strömma kvarn. Å den nu utstakade linien finnes
något grus vid Axebo, samt flera synnerligen välbelägna grusåsar
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
23
omedelbart invid linien mellan Ramsebo och Virserum. Dessutom
tinnnes grus, där linien öfvergår Emmån vid Målilla.
Den utstakade linien går igenom derå kronoegendomar
såsom Åby, Stekaremåla, Borstetorp, Granelund, Älgkults och Lunds-
torps kyrkoherdeboställen m. fl. Utom de, som tillhöra ofvan-
nämnda kronoj ordar, finnas flera afverkningsbara enskilda skogar,
som falla inom den blifvande järnvägens trafikområde, såsom vid
Johansfors, Fiskesjö, Orrefors, omkring Älgasjön och Hofgårdssjön,
vid Fagerhult, kring sjöarne Gåpen, Moren, Åsen samt Vrången
och Flatensjöarne m. fl. Dessutom finnas utmed linien flera indu¬
striella verk och inrättningar samt många obegagnade vattenfall,
bland hvilka märkas Johansfors’ glasbruk, gjuteri och såg, Hufvud-
hutta, Stekaremåla, Suttaremåla, Blåkulla, Aby och (de tas jo kvarn
och sågar, Stamphults och Målerås glasbruk, Alsterfors’ glasbruk
och såg: Alstermo och Bockaskrufs verk och inrättningar, Alghults
kvarn och såg, Hofgårdens ångsåg, Ideboå glasbruk, Strömma kvarn,
Fagerhults ångsåg och Virserums stora snickerifabriker och sågar
m. fl. Då dessutom alla dessa orter, som beröras af den före¬
slagna järnvägen, äro tätt bebyggda, så finnas alla förutsättningar
för en stark lokal trafik.
Oafsedt denna järnvägs uppgift att inom de berörda orterna
fylla ett stort behof af förbättrade kommunikationer, torde den
kanske dock hafva sin största betydelse såsom den sista och sam¬
manbindande länken i den därmed fullbordade Östra Centralbanan,
som efter denna bandelens tillkomst skulle utgöra en rak och själf-
ständig förbindelseled mellan Linköping och Karlskrona. Afståndet
från Karlskrona till Linköping och därmed äfven till mellersta och
norra Sverige blefve 41 km. kortare än nuvarande vägen öfver
Alf vesta.
För den af major Westerberg uppstakade delen har, vid
beräkningen af denna handels kostnad, gjorts den förändringen, att
syllafståndet minskats från 0,so till 0,75 m., syllens längd ökats från
2,50 till 2,70 m. och i följd däraf har ballastens krönbredd ökats
till 3,2 m. Bergskärningsbredden har ökats till 5,io m. och broarnes
landfästen från 4,o till 5,o meters bredd vid grusskiftet.
Med ofvannämnda förändringar, har kostnaden för hela banan
Emmaboda—Hultsfred beräknats till 5,790,000 kronor. Då banans
längd i rundt tal är 114 km. så erfordras, med en beräknad drift¬
kostnad af 60 %, en inkomst af kr. 12:18 pr dag och bankilo-
24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
möter, för att lämna en nettobehållning af 3V2 ®/o på anläggnings¬
kapitalet. Med denna järnvägs tillfälle till stor lokaltrafik, dess
naturliga läge som transitobana med ej mindre än 7 st. tillstötande
gamla järnvägar och 2 koncessionerade banor, så torde med säkerhet
denna inkomstsiffra redan från början kunna uppnås.
Linköping i oktober 1903.
Karl L. Anderson.
Bil. III.
Utdrag af det i baningeniören Karl L. Andersons betänkande
omförmälda betänkande af majoren Erik Westerberg.
Sedan förslaget till en järnväg från Linköping till Vimmerby
koncessionerats har af styrelsen för Karlskrona—Växiö järnvägs¬
aktiebolag väckts fråga om att från Emmaboda bygga en järnväg
till lämplig punkt på Nässjö—Oskarshamns järnväg, och sålunda i
en framtid ernå en rak förbindelse mellan Linköping och Karlskrona.
Från ren trafiksynpunkt vore naturligen Hultsfred den lämp¬
ligaste anslutningspunkten för linien från Emmaboda, men terrängen
är för en sådan anslutning högst otjänlig och en banbyggnad rakt
i söder från Hultsfred med maximumlutningar af 10 % blir ganska
dyrbar.
Sedan undertecknad fått i uppdrag att staka en järnväg från
Emmaboda till lämplig punkt på Nässjö—Oskarshamns järnväg har
detta nu verkstälts, och har därvid Mörlunda befunnits vara den
lämpligaste föreningspunkten, då en järnvägsbyggnad dit från Emma¬
boda . ej är förenad _ med allt för stora kostnader och den tänkta
transitoleden Linköping—Karlskrona ej härigenom nämnvärdt för-
länges.
Linien utgår från västra delen af Emmaboda station och
antager omedelbart nordlig riktning, som med smärre afvikelse!’
Motioner i Andra Kammaren, Ko 84.
25
bibehålies ända till Målerås. Efter att väster om Gautesbo hafva
öfvermått Bjursbäcken medelst eu bro a 6,o in. spann, framgår luden
väster om Kryssboda och Ubbemåla samt därefter på västra sidan
om den mellan Dufvemäla och Räfveberg belägna bergshöjden;
landsvägen skäres omkring 300 m. öster om vägskälet vid Högaberg
och linien går sedan rakt mot Johansfors, dår en station föreslås.
Här finnas flera industriella anläggningar såsom glasbruk, gjuterier,
kvarnar och sågverk, och äger dessutom platsen goda kommunika¬
tionsleder med södra och mellersta delen af Algutsboda socken.
Grus linnes mellan Trollegärde och Johansfors. Lyckeby å eller
rättare dammen vid Johansfors glasbruk öfvergås medelst en bro
å 6,o m. spann, hvarjämte för kanalen från den ofvanför glasbruket
belägna kvarnen föreslås en dubbeltrumma 1,2 x 1,2 m. Linien
följer därefter Lyckeby-å, hvarvid tämligen godt grus påträffas,
går sedan öster om Stekaremåla och den norr därom belägna dammen,
likaså öster om de till Hufvudhulta kvarn hörande torpen, men
väster om Grefveshultstorp, hvarefter linien antager något östlig
riktning och passerar öster om Fiskesjö mosse och by.
Innan linien skär byvägen mellan Fiskesjö och Algutsboda
anlägges Fiskesjö station. Platsen för denna station har måst be¬
stämmas af den därpå följande långa stigningen som erfordras för
att kunna höja sig upp på den norr om Fiskesjö belägna höjd¬
platån. Vid Fiskesjö finnes grus.
Efter att hafva gått i en stor kurva mellan Fiskesjö och
Bälshults byar söder om Långdal återtager linien nordlig riktning,
går väster om Bälshults utgärd och Bullemossen samt öster om
Karsahult. Linien framdrages därefter vester om Långefly fram till
Muggehult, där station föreslås väster om byn strax norr om byvägen
mellan Muggehult och norra Stamphult. Grus finnes vid Mugge¬
hult. Norr om Muggehult passeras ån mellan Andsjön och DerasjÖn
medelst en bro å 4 m. spann, hvarefter linien går väster om Floa-
hult samt öster om Frönesjön, hvarvid den från nämnda sjö ledande
timmerrännan öfvergås medelst en bro å 4,o m. spann. Fortsät¬
tande norrut öfvergår linien den i en djup dal belägna Hälleberga-
ån, för hvilken föreslås en kulvert med 6,o in. spann, härefter går
linien fram mot Målerås, och ingår från öster på därvarande station.
Å hela sträckan mellan Emmaboda och Målerås går linien såsom
af profilritningen synes öfver en tämligen jämn terräng, men vid
Fiskesjö höjer sig marken för att därefter åter blifva ganska jämn,
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Häft. 4
26 Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
Linien utgår vidare från västra delen af Målerås station,
antager genast nordlig riktning med dragning åt öster; söder om
Qvarnasjön intager linien ännu mera ostlig riktning, öfvergår lands¬
vägen vid vägskälet söder om Qvarnkulla, (Björnkulla), hvarefter
linien återtager nordlig riktning; omkring 1 km. söder om Alsterfors
måste linien göra en kurva åt öster och söder om Nybygget passera
den djupa dalsänkning, i hvilken framrinner ett af Alsteråns tillopp,
hvarefter åter nordlig riktning intages, tilldess linien framkommer
till nya landsvägen öster ut från Alsterfors. Landsvägen följes
omkring 500 m., hvarefter den öfvergås af järnvägen. Här finnas
flera kullar innehållande godt grus.
För Alsterån, som vid öfvergångsstället söder om S. Rås
delar sig i tvenne grenar, föreslås för den mindre grenen en dubbel
trumma 1,2 x 1,2 m. och för den stora hufvudgrenen eu bro
med 14,o m. spann. Linien följer därefter väster om S. Rås en
bäck, tillopp till Alsterån, fortsätter sedan norrut, skär byvägen
mellan Bubbetorp och Alstermo öster om Torpet, där eu vägbro
anlägges. Riktningen blir härefter mera västlig till dess linien
omkring 1 km. söder om Älgasjön öfvergår Lillån medelst en bro
a 10,o m. spann. Före öfvergången af ån skär linien flera kullar
innehållande godt grus.
Söder om vägskälet vid Älghults kvarn föreslås anläggandet
af Älghults station, väster om Högalid. Linien drager sig därefter
på östra sidan om Älgasjön och Hofgårdssjön, tilldess den norr om
sistnämnda sjö gör en kurva åt öster för att erhålla lämplig upp¬
gång till den egentliga höjdplatån, som måste passeras; härefter
fortsätter linien i nordostlig riktning mellan Treliörningen och
Byggagölen fram mot Nyelund, väster därom, öster om Nytorpet
och Blomkulla, tilldess linien vid Strömma kvarn öfvergår Grön-
skåraån, medelst en bro a 10,o m. spann. Vid öfvergången af
landsvägen föreslås anläggandet af en station söder om torpet Grinden.
Vid Strömma kvarn finnes grus.
Sköfde den 14 oktober 1898.
Eric Westerberg.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
27
Bil. IV.
Stiftelseurkund för Aktiebolaget Östra Oentralbanans sydliga
sträckning.
§ 1.
Bolaget skall grundas på aktier med begränsad ansvarighet
för delägare i öfverensstämmelse med lagen om aktiebolag den 28
juni 1895.
§ 2. •
Bolaget skall hafva till ändamål att efter förvärf vad konces¬
sion dels anlägga en järnväg om 1,435 meters spårvidd mellan lämplig-
anknytningspunkt å Nässjö—Oskarshamns järnväg till Lmmaboda
station å Karlskrona-Wäxiö järnväg, dels anlägga eller inköpa sådana
järnvägar, som bolaget kan finna fördelaktigt att sätta i förbindelse
med förenämnda järnväg, dels ock å de af bolaget anlagda eller
inköpta banor mot afgift underhålla regelbunden fart med lokomotiv
eller annan motor till personers och varors fortskaffande.
§ 3.
Bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Karlskrona.
§ 4.
Aktiekapitalet skall utgöra minst en och eu half million kronor
och högst fyra och en half millioner kronor, fördeladt i aktier med
lika rätt, hvarje å ett hundra (100) kronor, och skall aktie vara mot
bolaget odelbar och aktiebref endast ställas till viss person.
§ 5.
Bolagets styrelse skall utgöras af sju ledamöter, hvilka utses
bland aktieägarne å ordinarie bolagsstämma för tiden intill nästa
ordinarie bolagsstämma. Vid val af styrelse skola jämväl utses fem
suppleanter, hvilka vid inträffande afgång eller förfall skola i styrel¬
sen inträda efter därtill erhållen kallelse. Samtlige styrelseledamöter
och suppleanter’ skola vara i Sverige bosatta svenska undersåtar.
-8 Motioner i Andra Kammaren, iV.o 84.
Styrelsen, som inom sig utser ordförande, vice ordförande
och dessutom eu verkställande direktör, är beslutmässig, då minst
fem ledamöter äro tillstädes. Som styrelsens beslut gäller den
mening, om hvilken vid sammanträde de flesta rösterna förenat sig,
men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid
sammanträdet.
§ 6.
För granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning skall
bolaget årligen å ordinarie bolagsstämma utse tre revisorer jämte
tre suppleanter.
§ 7.
Bolagsstämmor skola hållas i Karlskrona, däraf en ordinarie,
årligen före juni månads utgång. Kallelse till bolagsstämma skall
ske genom kungörelse i allmänna tidningarna samt minst en Lin-
köpingstidning, en Smålandstidning och en Karlskronatidning två
gånger, sista gången minst fjorton dagar före den för stämmans
hållande utsatta dag. Andra meddelanden bringas till aktieägarnes
kännedom genom minst en gång i samma tidningar infördt till¬
kännagifvande.
§ 8.
I afseende å grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande
af beslut å bolagsstämma skola gälla bestämmelserna i lagen om
aktiebolag den 28 juni 1895, dock att icke någon delägare må utöfva
rösträtt för sammanlagdt mer än en femtedel af hela det vid bolags¬
stämman antecknade röstetalet. Därest för aktier, som innehafvas
af kommun eller bolag, flera ombud sändas, skall uti deras fullmakt
vala utsatt, huru stor andel af det vederbörande tillkommande
röstetal hyartdera ombudet skall representera. Dessa ombuds röster
skola beräknas, som om endast en person förde hufvudmannens
hela talan och det antal aktier, för hvilket hvartdera ombudet äger
rösta, i enlighet därmed jämkas.
Skulle fråga uppstå om inköp eller anläggning af annan järn¬
bana, erfordras för bifall till ett förslag härom minst två tredjedelar
af de vid bolagsstämman afgifna rösterna.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 84.
29
§ 9-
Sist inom * två år från bolagets bildande skall för aktie full
betalning erläggas. Aktier, som utöfver minimikapitalet må komma
att utsläppas, skola inbetalas inom ett år, efter det beslutet därom
inregistrerats. Inbetalning af oguldet aktiebelopp verkställes å tidei,
som styrelsen med nyss angifna begränsning bestämmer och kungöi
i den ordning, som för kallelse till ordinarie bolagsstämma bestämmes.
Linköping och Karlskrona i december 1902.
L. Douglas. A. Wachtmeister.
B. Söderbaum, Gustaf W. Roos. Jonn O. Nilson.
Att herrar landshöfdingen grefve L. Douglas, bankdirek¬
tören B. Söderbaum och grosshandlaren Jonn O. Nilson här ofvan
egenhändigt tecknat sina namn, intyga:
Alf. Th. Rudelius. Verner Lundgren.
Att landshöfdingen grefve A. Wachtmeister här ofvan egen¬
händigt tecknat sitt namn, intyga:
Nils Leth. Magnus Falck
Att herr landssekreteraren Gustaf W. Roos här ofvan egen¬
händigt tecknat sitt namn, intyga:
A. ReutersMöld. J- ^ Ericsson.
År 1903 den 5 mars ingafs till Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande förestående stiftelseurkund i två exemplar, däraf det ena
härstädes förvaras för det ändamål, som i 12 § af lagen om aktie¬
bolag den 28 juni 1895 omförmäles, betygar, Karlskrona å lands-
kansliet som ofvan
Lösen 1: — Ex officio
Stpl. afg. 0. oO Josef Fröberg.»
Summa 1:50
Att här intagna stiftelseurkund med tillhörande bevis är lika
lydande med hufvud skriften, intyga:
Alf. Th. Rudelius. Teodor Hellroth.
Bill. till Ril-sd. Prof. 1904. 1 Sami. 3 Afd. 3 Band, 33 Raft.
5
BiZ. V"
'lUlhör 7/rrr C. VI7 It o os rrv. Fis. motion< to a .
^ (W/1 ci/
oive.t
é e w-de c\FB cvvww?
ivtt'
X^VVJ^: t&.fce-,5- BitSXi lici—
- »^v^cdkt ZK ~ £Pg(Uvft.'.
" C^tcvCe^t-tvo - ^whh(v^o(5
Xf^evF cv : f: ioooooo
3Z>OstMZ<>iM
cntof^f
ost#&O%XW
* CSs&öXz' w
^tlj4 C^vfi/Vj
^vwv^ojivn^, 6c ^-v- 3£ Åg<./0O3.
Folke Rudelius
^•»4 Cttvv^A'j;C4
v-VVWVl/^vV,
^ OH titbjCst/VUX
[Viwumew
5
3(vc tfc^vv<5
I — C't^<*'
1^-
I \
I s
3Cl'Cij%44,fo£
•SÄ&jÖAfcSw -+■%<££*
_ ^TOnX
^Peoiö ^—-^OUäÉU.
S
fl
3
?(&o Jj
A^C^vmSI^ O&xxy g.
S-IZIS2:
0,i^ve^i'£v
3WtV
mct
^VVVVW4V Gct^A
-*91 tf <Sä {?
Oj-fta étvttv.» f? é«f
^ atwv.
2tci V\i {?
?CVmvv
=7
~Uwfö*i&£ 6?
5'WV CVV^ ^tfWt-cj, ”
^ddct-wltd £> t
Fotolit. Gen. Stab. lät. Anse Stocka.