8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
N:o 53.
Af friherre C. C:son Bonde m. fl. om anslag af 40,000
kronor till Sveriges utsädesförening.
Inför den mäktiga utveckling, som vissa grenar af vår landthushåll¬
ning, framför allt boskapskötsel och mejeridrift, på senare tider tagit,
synes man blott alltför benägen att glömma, att själfva grundlaget för vår
modernäring dock allt fortfarande är att söka inom jordbrukets växtod¬
ling. Med de ofantliga vidder, denna i vårt land intager, representerar
dess afkastning också värden, större än från någon annan af vårt lands
förvärfskällor. Hvarje ökning af densamma med låt vara blott några en¬
staka deciton pr hektar kommer därför ock att gälla summor, hvilka måste
väga tungt i hela vårt folks ekonomiska ställning.
I detta syfte, förhöjande af den svenska jordens afkastning, har
Sveriges utsädesförening i Svalöf nu arbetat under en följd af år. Allt
sedan år 1890 har föreningen också åtnjutit ett statsanslag af 15,000
kronor, hvilket tillsammans med den ännu något större summa, som från
andra håll — från rikets hushållningssällskap, i medlemsafgifter och
dylikt — influtit, satt henne i stånd att åtminstone delvis fullfölja sitt
program.
I detta program ingick från början ett arbete med samtliga landt-
brukets kulturväxter, spannmålsslagen, foderväxterna och rotfrukterna,
hvilkas afkastning man ville höja genom uppdragandet af nya, bättre och
för våra förhållanden särskildt passande sorter. En dylik ökning i af-
kastningen blefve här af desto större värde som den kunde ernås utan
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53. It
ökade produktionskostnader. Det arbete, som en sådan sortuppdragning,
»förädling», fordrade, befanns emellertid snart nog vara omständligare, än
man tänkt sig, hvarför man till en början måste inskränka sig till de
närmast till hands liggande sädesslagen. Med dessa har föreningen också
ernått resultat, som tillvunnit sig stor uppmärksamhet ej minst i utlandet.
Sålunda hafva ju de senare åren en mängd utländska vetenskaps- och
fackmän i studieändamål besökt Svalöf liksom åtskilliga främmande rege¬
ringar ditsändt stipendiater för att taga kännedom om föreningens verk¬
samhet.
Till ett tjogtal uppgå redan de nya sorter, som från Svalöf kommit
praktiken till godo, och än flera äro därifrån snart att förvänta. Ut¬
rustade hvar för sig med vissa bestämda egenskaper, ser man också redan
nu några bland dessa sorter intaga sina särskilda utbredningsområden eller
vinna användning för vissa bestämda ändamål, en specialisering, som tyd¬
ligen är af den största betydelse. Med vårt lands stora rikedom på olika
jordmåner under jämväl starkt skiftande klimatiska betingelser är nämligen
en tillgång till dylika specialsorter en fördel, som knappast kan skattas
för högt, sedan man väl en gång kommit till full insikt om sanningen af
satsen: rätta sorten på rätta platsen.
Bästa beviset på de nya Svalöfsorternas företräden framför de äldre
torde vara den stora spridning, de vunnit icke blott i vårt eget utan äfven
i vissa främmande länder. Och dock må man ihågkomma, att de först
från och med år 1897 börjat komma allmänheten i större utsträckning
tillhanda. Att beräkna den direkta vinst, som med detta nya odlings-
material kan tillskyndas vårt jordbruk, är visserligen ännu icke möjligt.
Som en liten fingervisning i denna väg kan det dock kanske vara värdt
att beakta de utlåtanden, som årligen ingå från de mindre brukare, hvilka
blifva delaktiga af den med särskilt statsunderstöd sedan ett tiotal år
pågående förskotteringen af hafreutsäden från
|
Svalöf.
|
Dessa lyda exem-
|
pelvis för de båda åren 1900 och
|
1901, som
|
följer:
|
|
Mycket bättre (d. v. s. 1/s—Vä gång
|
1900
|
|
1901
|
högre skörd)_________________________
|
i 38 fall =
|
10,i x
|
i 36 fall = 11,2 X
|
Bättre (utan uppgift om hur mycket)
|
i 270 » =
|
72,2 »
|
i 191 » = 59,5 »
|
Lika med ortens vanliga (dock ofta
|
|
|
|
med hänvisning på särskildt
|
|
|
|
ogynnsamma väderleksförhål-
|
|
|
|
landen)...............................
|
i 41 » =
|
11,0 »
|
i 69 » = 21,5 »
|
Sämre än ortens vanliga...............
|
i 5 » =
|
1,3 »
|
i 6 » = 1,8 »
|
Ingen uppgift____________________________
|
i 29 » =
|
5,4 »
|
i 19 > == 6,o »
|
Bill. till Biksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd.
|
2 Band.
|
20 Häft. 2
|
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
I respektive 70,7 ock 82,3 procent fall alltså ett märkbart bättre
resultat med Svalöfs än med ortens vanliga utsäden. Såsom den minsta
ökning i afkastning, som af odlaren på detta sätt med säkerhet bör kunna
iakttagas, får man väl anse 100 kg. pr tunnland eller 200 kg. pr hektar.
Antaget alltså, att de nya Svalöfsorterna vid sin blifvande spridning ut¬
öfver hela landet kunde prestera åtminstone ett sådant öfverskott, skulle
redan detta på den med säd odlade arealen i vårt land, öfver 1,600,000
hektar, göra 3,200,000 deciton, representerande en ökad årlig inkomst
för vårt land af icke mindre än 30 millioner kronor. Och dock är denna
beräkning säkerligen för lågt tilltagen, enär man i nu anförda exempel
hvarken haft med de nyaste och bästa sorterna eller i allmänhet med jord
i högre kultur att göra.
A andra sidan har erfarenheten visat, att sådana jämna och likartade
sorter med noga kända egenskaper och fordringar ingenstädes bättre komma
till sin rätt än just i det intensiva jordbruket. De skola därför helt
säkert också få eu särskild betydelse för det slags husmansbruk, hvars
uppkomst man numera äfven här i vårt land vill på allt sätt söka främja.
Därvid kommer då äfven den lilla egendomens i de flesta fall likartade
beskaffenhet och jordmån väl till pass.
Men ej blott af sädesslagen utan äfven af landtbrukets öfriga kultur¬
växter är ett bättre och mera gifvande odlingsmaterial, än hvad vi för
närvarande ha att tillgå i vårt land, af behofvet påkalladt. Den högst
ansenliga import af potatis från Tyskland, som senare åren ägt rum, visar
sålunda, att vår produktion af denna viktiga vara långt ifrån är, hvad
den bör vara, då på detta sätt utlandet kan upptaga en konkurrens med
våra inhemska produkter i vårt eget land, frakter och mellanhänder till
trots. Hvad som emellertid gjort Tyskland så konkurrenskraftigt på detta
område och bragt dess potatisodling till hvad den i närvarande stund är
— den främsta i världen — är framför allt de nya, för landets förhål¬
landen afpassade sorter, man där haft att tillgå. Att helt enkelt hit till
landet införa dessa vore dock helt visst icke tillfyllestgörande, enär på
grund af vårt lands egendomliga och därtill starkt växlande klimat och
jordmån det med visshet kunde antagas, att dessa främmande sorter blott
i sällsynta och särdeles gynnsamma fall här skulle låta sina egenskaper
komma till sin fulla rätt. Sålunda har man exempelvis vid dessa tyska
sorters uppdragning ej ansett sig behöfva taga hänsyn till mognadstiden,
en sak som däremot för vårt land, särskild! dess nodliga delar, påtagligen
är af den största betydelse. För att få ett för vårt lands olika delar
Motioner i Andra Kammaren, N:o Ml. 11
fullt passande odlingsmaterial är eu inhemsk förädling af potatisen sålunda
alldeles nödvändig.
Ej mindre viktiga än potatisen äro emellertid foderväxterna. Af deras
produktion bero ju sålunda närmast boskapsskötseln och mejeridriften, vårt
landtbruks antagligen för längre tid framåt förnämsta exportgrenar. Men
därtill kommer, att hithörande växter alldeles särskilt lämpa sig för de
klimatiska förhållandena inom vidsträckta delar af vårt land, hvarförutom
också mycket af vår svenska jord bäst ägnar sig för extensiv drift, i
hvilken foderväxtodlingen ju alltid bör intaga en framskjuten plats.
Äfven för minskning af jordbrukets produktionskostnader är en ökad
foderväxtodling önskvärd. Redan nu af stor betydelse blir en dylik minsk¬
ning måhända framdeles än mera nödvändig. I England talar man så¬
lunda allt mera om uppställandet af sådana hinder för importen af mejeri¬
produkter, att vi därmed skulle få att uthärda en ännu allvarsammare
konkurrens, hvars utgång som alltid i dylika fall då väsentligen blir be¬
roende på det pris, till hvilket vi förmå producera våra varor. Såsom
sakerna nu stå, hafva vi emellertid icke rätt att här i landet berömma
oss af någon särskildt billig produktion; snarare tvärtom. Att basera ut¬
fodringen af en ansenlig kreatursstock hufvudsakligen på spannmålsodling
och inköp af kraftfoder kan väl nämligen icke vara att anse som billigaste
hushållning? En sådan bör väl tvärtom i främsta rummet grunda sig på
användning af de naturligaste fodermedlen, hö, grönfoder, bete och rot¬
frukter.
En ökad och förändrad utläggning af fodervallar här i landet later
sig dock icke utan vidare genomföras. Till en början fordras härför en
särskild sakkunskap, som ännu hos oss är ganska sällsynt, och för det
andra uppställer vårt hårdare klimat nya svårigheter beträffande odlings-
materialets härdighet, dem det först af allt gäller att öfvervinna. Många
af de bästa fodergräsen och vissa klöfvertyper förekomma nämligen i han¬
deln endast med ursprung från länder med utprägladt mildt klimat och
förmå för den skull icke uthärda våra vintrar i mellersta och öfre Sverige.
Emellertid äga vi i vårt eget land ett säkert utgångsmaterial i här före¬
kommande vilda former af samma arter, som med nödig härdighet förena
äfven andra värdefulla egenskaper. Och att äfven därvidlag krafvet pa
en billig produktion skulle främjas genom tillgång på olika sorter, är lätt
att inse, ty afkastningens storlek och kvalitet är här lika mycket som
hos sädesslagen betingad af sorten. Dylika olikvärdiga sorter t. ex. hos
gräsen ha hittills dock knappast funnits.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
Lika många och tungt vägande skäl kunna naturligtsvis framdragas
för behofvet af en inhemsk bearbetning jämväl af rotfrukterna, hvilkas
på en gång billiga och värdefulla bidrag till utfodringen allt mera upp¬
skattas.
Inför sådana allvarliga kraf från det svenska jordbrukets sida som
här angifna har utsädesföreningen alltså, 1902, ansett sin ställning fordra,
att hon skrede till vidare utveckling af sin verksamhet i ofvan angifna
riktning.
På hvilka vägar och i hvilken form man tänkt sig böra genomföra
dessa nya arbeten, har ledaren för anstalten på Svalöf ganska utförligt
angilVit i föreningens tidskrift, de båda sista årgångarna, sedan han först
med understöd från Kungl. Maj:t satts i tillfälle att studera hithörande
förhållanden i utlandet och hunnit närmare pröfva Svalöfmetodens använd¬
barhet för de olika föreliggande uppgifterna. Arbeten sådana som de nu
föreslagna förädlingarna af potatis, af de många slagen fodergräs, de olika
klöf ver ar terna o. s. v. kunna emellertid enligt den på Svalöf förvärfvade
erfarenheten icke upptagas så småningom och efter hand, utan endast på
en gång och med full kraft, så framt icke resultaten skola mera än ömk¬
ligt och nyttigt är, fördröjas. Den ökning, som häraf oundvikligen skulle
föranledas, förutsätter emellertid väsentligt ökade tillgångar. De medel,
öfver hvilka föreningen för närvarande förfogar, ha nämligen visat sig
öfverskridas redan med de nämnda förarbetena, så att inkomst- och ut-
giftsstaten, som redan för år 1902 gått ungefär jämt ihop utan att med¬
gifva öfliga afskrifningar af inventarier och dylikt, för år 1903 och ännu
mer 1904 med visshet kommer att förete en ansenlig underbalans.
Sistlidne höst har föreningen alltså ingått till Kungl. Maj:t med
underdånig anhållan, det Kungl. Maj:t i nåder täcktes vidtaga sådana
anstalter, att från och med år 1905 kunde beredas föreningen ett stats¬
understöd af sammanlagdt 40,000 kronor årligen.
Denna ansökan, hvarmed afsågs att Kungl. Maj:t skulle hos Riks¬
dagen äska det erforderliga beloppets beviljande, har af Kungl. Maj:t
bänskjutits till kungl. landtbruksstyrelsen och af denna i sin ordning
underställts de församlade ombuden för rikets hushållningssällskap, hvilka
öfver densamma afgifvit ett tillstyrkande utlåtande, hvarpå kungl. landt¬
bruksstyrelsen för sin del efter infordrande af ytterligare upplysningar
från föreningens styrelse inkommit med utlåtande i ämnet.
Härmed var tiden emellertid så långt framskriden, att ingen utsikt
fanns, det frågan kunde komma till afgörande före uppsättandet af Kungl.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
Maj:ts statsverksproposition till denna Riksdag. Ett vidare uppskof al
denna fråga skulle dock vara särdeles olägligt, enär de på Svalöf redan
pågående förarbetena därmed skulle ytterligare förlängas och sålunda
möjligen åsamka den i allmänhetens intresse arbetande anstalten så stora
förluster, att dess ekonomi däraf för längre tid kunde blifva betänkligt
Då det här alltså gäller att vinna en i anseende till frågans stora
allmänna betydelse särdeles viktig tidsbesparing,
då utsädesföreningen redan under adertonårig verksamhet tillkämpat
sig en från kompetent håll erkänd ställning på sitt hittillsvarande ar¬
betsområde och
dä dess redan ernådda resultat synas ingifva grundade förhoppningar
om för hela vår landthushållnings framtida utveckling afgörande framsteg
jämväl inom de nya afdelningar af växtodlingen, som nu sättas i fråga
till bearbetning,
hafva vi undertecknade härmed ansett oss böra såsom vår motion till
innevarande Riksdag frambära Sveriges utsädesförenings i fråga varande an-
slagsäskande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under hänvisning till
dels här vidfogade tablå, dels den utredning i ämnet, som innefattas i
ofvan åberopade handlingar, hvilka skola tillställas vederbörande utskott,
få vi föreslå,
rubbad.
att Riksdagen må såsom bidrag till uppehållande
af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet å riksstatens nionde hufvudtitel uppföra
ett anslag af 40,000 kronor.
Stockholm den 27 Januari 1904.
Parl Carlson Bonde.
Paul Hellström.
J. E. Granlund.
.1Vite Nilsson.
Oscar Trapp.
C. Faxe.
Hans Andersson
G. Kronlund.
H. Pantzarhielm
Jacob Larsson.
Carl A. Trolle.
Jöns Andersson.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
C hr. Olsson.
|
L. Gast. Broomé.
|
Pehr Pehrsson,
|
Nils Åkesson.
|
Åkarp.
|
A. Thylander.
|
Henrik Hedlund.
|
Ernst Lindblad.
|
Karl Starbäck.
|
Olof Persson.
|
P. Nilsson.
|
Hugo Hammarskjöld.
|
P. Waldenström.
|
Carl Buren.
|
S. J. Enander.
|
Per Jönsson
|
J. P. Jesper son.
|
i Färeköp.
|
Herman Andersson.
|
Nils Andersson.
|
Gustaf B. Hellman.
|
Karl Karlsson,
Mo.
|
M. Täcklind.
|
J. Broméc.
|
Förslag till inkomst- och utgiftstat för Sveriges Utsädesförening
under år 1905.
Inkomster:
Statsanslag till förädlingsarbetena (förut beviljade) ......................... 15,000
» » »nu begärd ökning........................ 25,000
» » fördelning af hafreutsäden.......................................... 3,000
Hushållningssällskapens anslag............................................................... 16,150
Medlem8afgifter................................... 2,500
Koyalty å till Utsädesbolaget öfverlåtna stammar.............................. 4,000
Skörden från försöksfälten........................................................................ 1,500
Ersättning för kontrollen af Utsädesbolagets utsäden ....................... 4,000
Annonser...................................................................................................... 700
Summa kronor 71,850
Motioner i Andra Kammaren, N:o 53.
Utgifter:
IT)
Aflöningar till ordinarie tjänstemän .................................. 19,000
» i och för de nya arbetena................................................... 9,000
» till extra biträden.................................................................. 2,500
Försöksverksamheten på Svalöf............................................................... 13,000
» » Ultima och hos Hushållningssällskapen... 5,000
Fördelningen af hafreutsäden.................................................................. 3,000
Kontrollen af Utsädesbolagets utsäden................................................... 4,000
Resor ....................................................................................... 3,000
Föreningens tidskrift och andra trycksaker.......................................... 3,000
Böcker och tidskrifter .............................................................................. 1,000
Skrifmaterialier, porto och telefon......................................................... 1,000
Eldbrand, ljus och städning..................................................................... 3,000
Underhåll af planteringar och vägar...................................................... 500
Reparationer................................................................................................ 1,500
Räntor ......................................................................................................... 1,500
Diverse omkostnader, utskylder, försäkringar, frakter m. m.......... 1,850
Summa kronor 71,850