Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
I
N:o 180.
Af herr Gr. EIOWSOII, angående ändring af §§ 6, 7, 8, 10, 11,
12, 13 och 28 riksdagsordningen.
Då landstinget år 1862 inrättades såsom ett led i de kommunala
institutionerna, erhöll det till sin uppgift att syssla med vården af läns-
ekonomiska angelägenheter. Detta framgår med all tydlighet af den för
landstingets verksamhet grundläggande § 2 i landstingsförordningen, så
lydande: »Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning
stadgar, rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter,
hvilka afse den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars
utveckling, anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård,
undervisning, allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt dessa
angelägenheter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndig¬
hets ämbetsåtgård.»
När sedermera en ny riksdagsordning år 1866 antogs, öfverlämna-
des åt landstingen och vissa större städer uppdraget att utse ledamöter i
Riksdagens första kammare. Detta motiverades med, bland annat, följande
uttalande: »Landstingsmännen kunna nämligen icke antagas komma att
utses med något hufvudsakligt afseende å befattningen att stundom vara
elektorer till riksdagsmän, som efter långa mellantider ombytas, utan vid
deras tillsättande måste tagas i betraktande de egenskaper, som berättiga
till förtroendet att utöfva beskattningsrätt och vården om länets gemen¬
samma angelägenheter.» Enligt denna högsinnade tanke hos författaren af
nya riksdagsordningen skulle landstingen fortfarande vara opolitiska insti¬
tutioner.
När de valhandlingar skola förrättas, hvilka mynna ut i landstings-
mäns utväljande, så inträffar i följd häraf, att såväl den ursprunglige val¬
mannen vid utseende af landstingselektor som ock denne sistnämnde vid
Bill. till Itiksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Häft. (N:o 180.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o ISO.
den honom åliggande valhandlingen råkar i villrådighet, huruvida han skall
afgifva sin röst med afseende på länskommunala intressen eller efter poli¬
tiska hänsyn. Beslutar han sig i enlighet med den förstnämnda synpunk¬
ten, så kan det inträffa, att landstinget just under den period, som valet
afser, kommer att företaga rätt många riksdagsmannaval; bestämmer han
åter sin valsedel efter politiska hänsyn, så kan det hända, att icke något
riksdagsmannaval kommer att under perioden blifva erforderligt. Skulle
vid val af stadsfullmäktig i stad, som icke i landsting deltager, den poli¬
tiska hänsynen göra sig hos valmannen gällande, så kan det varda möjligt,
att den utsedde stadsfullmäktigen sitter kvar hela sin period, utan att något
riksdagsmannaval under hela den perioden kommer att förrättas.
Grundlagens föreskrift därom, att första kammaren såsom ena delen
af Riksdagen representerar svenska folket, blifver illusorisk just då, när
denna föreskrift behöfver som allra tydligast omsättas i verklighet. Om
och när Konungen finner sig manad att upplösa första kammaren, så äro
valmännen till den nya kammaren, åtminstone till halfva antalet, dessför¬
innan utsedda. Att dessa valmän icke kunna hafva något som helst upp¬
drag att å urväljarnes vägnar medverka till svar på den fråga, som för-
anledt upplösningen, är ju uppenbart.
I öfverensstämmelse härmed må det uppdrag, som riksdagsordningen
lämnar åt landsting och stadsfullmäktige i vissa städer att utse ledamöter
i Riksdagens första kammare, upphöra, samt lagstiftningen oförbehållsamt
fastslå den af folkets rättsmedvetande erkända sanningen, att riksdags¬
mannaval äro handlingar af rent politisk art.
Grundsatsen att Riksdagen representerar svenska folket har ansetts
vara af den utomordentliga betydelse, att densamma blifvit fastslagen både
i regeringsformen och riksdagsordningen. Uti sin motivering till. Kungl.
Maj:ts proposition n:o 51 har herr statsrådet och chefen för justitiedepar¬
tementet framhållit, hurusom man genom införande af ett proportionellt
valsätt skulle, beträffande andra kammaren, efter en rationell grund och
på ett varaktigt sätt få fram en såsom önskvärd ansedd återspegling af
meningsskiftningarna inom valmanskåren. Nu fordrar emellertid grund¬
lagen, att äfven första kammaren skall vara en trogen afbild af de me-
ningsskiftningar och politiska åskådningar, som framträda hos svenska
folket. En riktig tolkning af riksdagsordningens § l krafvel- alltså,
att det proportionella valsättet kommer till användning för båda kain-
rarnes bildande. Allmänneligen anses detta valsätt rättvist, alldenstund
detsamma enligt sitt begrepp medgifver, att såväl majoriteter som mino¬
riteter blifva i förhållande till deras respektiva röststyrka företrädda inom
Riksdagen.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
3
Sakens stora vikt och dess betydelse för samhällets lugna utveckling
har gifvit mig mod att inför Riksdagen framlägga, såsom tillägg till Kung].
Maj:ts proposition n:o 51, ett förslag till användning af proportionell val¬
metod för bildande af första kammaren.
Förslaget utgår därifrån, att första kammaren skall bibehålla sin
konstitutionellt fastställda karaktär, att valbar!)etsvillkoren lämnas oför¬
ändrade, att kammarens ledamöter utses för nio år, att de icke åtnjuta
arfvode, att de äga obegränsad rätt att, mellan riksdagarna, afgå, samt
att kontinuiteten bevaras och, med afseende på Konungens upplösnings-
rätt, blifver bättre tillgodosedd än förut.
Nyheter äro: valkretsarnas antal ändras till 27, valen förrättas år¬
ligen inom tre valkretsar, belägna inom skilda delar af riket, valens ord¬
ningsföljd inom valkretsarna är en gång för alla fastställd, suppleanter
utses, Konungens befallningshafvande är valförrättare, valen förrättas genom
elektorer, som utses distriktsvis inom de särskilda kommunerna efter en
graderad röstskala, fullgörande af värnplikt och betalning af bevillning
till staten likasom till kommunen uppställes såsom villkor för valrätt,
öfvergångsstadganden för den första nioårsperioden äro formulerade.
I tekniskt hänseende ansluter sig tilläggsförslaget till det kommitté-
förslag, som afser medelbara val till andra kammaren enligt proportionell
valmetod.
Vidkommande röstvärdets gradering medgifva förslagets grunder, att
de ursprungliga valmännen skulle, vid utseende af elektorer, kunna erhålla
samma rösttal, som tillkommer dem vid kommunalstämma och allmän
rådstuga, dock med iakttagande däraf, att rösttalen å landet och rösttalen
i stad vederbörligen förmedlas. En grundval för dylik förmedling före¬
finnes redan uti lagstiftningen beträffande sådana kyrkliga kommuner, i
hvilka stads- och landsförsamlingar äro förenade. Likväl torde det vara
riktigast, att den röstskala, som skall ligga till grund för bildande af första
kammaren, varder helt och hållet skild från de kommunala röstskalorna
samt fastslagen i grundlagen.
Vid gradering af det röstvärde, som må tillerkännas röstberättigad
vid elektorsval, torde böra fasthållas den nu gällande principen om sam¬
band mellan påförd bevillning och rösttalet. Men att låta rösttalet, intill
en viss gräns, växa i lika hastighet som fyrktalet, synes vara en föga
rationell anordning. Däremot bör det kunna antagas såsom en för alla
tillfredsställande bestämmelse, att begränsningen af röstvärdet i förhållande
till det åsätta fyrktalet inträder successivt. I öfverensstämmelse härmed
utgår förslaget därifrån, att rösttalet växer efter de naturliga hela talen
1, 2, 3, 4, 5 o. s. v. på samma gång som bevillningskronornas antal växer
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
efter de kvadratiska talen 1, 4, 9, 16, 25 o. s. v. Fråga kan härvid upp¬
stå, om rösttalets tillväxt bör alltjämt fortgå eller stanna vid en viss gräns.
Förslaget ansluter sig till det senare alternativet och låter högsta röst¬
talet stanna vid 10.
Såsom bilaga till denna min motion om ändringar i grundlagen bi¬
fogas ett förslag till lag om val till Riksdagens första kammare.
Då min motion afser att utgöra ett tillägg till Kungl. Maj:ts propo¬
sition n:o 51, upptager motionen icke de uti nyssnämnda proposition före¬
slagna grundlagsändringarna, för så vidt icke dessa ändringar i någon mån
afvika från de af mig föreslagna.
Hos konstitutionsutskottet anhåller jag, att utskottet benäget ville
dels vidtaga de redaktionsförändringar, som kunna vara erforderliga, dels
ock taga i öfvervägande, huruvida icke de båda föreslagna lagarna om val
till Riksdagens första kammare och om val till Riksdagens andra kammare
kunde lämpligen sammanföras till en lag.
På grund häraf tillåter jag mig hemställa,
att Riksdagen behagade antaga såsom hvilande för
vidare grundlagsenlig behandling följande lydelse af riks¬
dagsordningen:
Kainrarnes bildande,
a) Törsta kammaren.
§ 6.
1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal af etthundra¬
femtio väljas för en tid af nio år, räknade från och med januari månads
början året näst efter det, under hvilket valet skett.
2. Hvart och ett af rikets län, till hvilka i fråga om riksdags¬
mannaval Stockholms stad är att hänföra, utgör med undantag för de fall,
hvarom nedan förmäles, en valkrets.
3. Stad, hvars folkmängd vid början af åttonde året före en nio¬
årsperiod inom den valkrets, till hvilken staden hörer, uppgår till eller
öfverstiger tre etthundrafemtiondedelar af rikets folkmängd, skall från och
med denna nioårsperiod utgöra en särskild valkrets. Inträffar sedermera,
att folkmängden vid början af åttonde året före en nioårsperiod i sådan
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
5
stad ej längre uppgår till en sextiondedel af rikets folkmängd, skall den
stad icke vidare bilda egen valkrets.
4. Där ett län eller, om en eller flera af ett läns städer bilda egna
valkretsar, öfriga delar af sådant län till följd af särskilda omständigheter,
såsom folkmängdens storlek eller samfärdsförhållandena, finnes lämpligen
böra delas, må dylikt län eller dylik länsdel utgöra högst två valkretsar.
5. Rikets indelning i valkretsar innehålles i lagen om val till Riks¬
dagens första kammare.
§ 7.
1. Inom hvarje valkrets väljes, efter folkmängden vid början af
året näst före den nioårsperiod, för hvilken valet inom valkretsen gäller,
en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel
af rikets folkmängd; och skola för ernående af hela antalet etthundra¬
femtio riksdagsmän de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de
tal, som, efter hvad nyss är sagdt, äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna, hvar för sig i ordning efter öfverskottens storlek
vara berättigade att välja ytterligare en riksdagsman. Aro öfverskotten
lika för två eller flera valkretsar, afgöres, där så erfordras, företrädet
genom lottning inför chefen för justitiedepartementet i närvaro af tre bland
de af Riksdagen utsedda fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäk¬
tige i riksgäldskontoret.
2. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna
grunder äger utse, bestämmes årligen före maj månads utgång af Konungen;
dock må hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riks¬
dagsmans rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.
3. Om valkrets i följd af ökad folkmängd erhåller rätt att utöfver
antalet förut varande riksdagsmän utse ytterligare en eller flere riksdags¬
män, fylles sålunda uppkommen ledighet på sätt i vallagen är stadgadt.
§ 8.
1. Val till riksdagsmän i första kammaren verkställas under sep¬
tember månad, inom hvarje valkrets hvart nionde år i den ordningsföljd,
som vallagen bestämmer.
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
2. Förordnar Konungen nya val, verkställas dessa ofördröjligen för
den inom hvarje särskild valkrets återstående tiden.
3. För enhvar, som blifvit utsedd till ledamot i första kammaren,
utfärdas ofördröjligen af Konungens befallningshafvande fullmakt i två exem¬
plar, af hvilka det ena öfverlämnas åt den valde och det andra insändes
till justitiedepartementet.
§ 9.
Till ledamöter i första — — — — — — — — — —
- — — -— — (lika med nuvarande) — — — — —
- — — — — sin befattning.
§ io.
Första kammarens ledamöter väljas af elektorer, hvilka utses genom
proportionella val.
§ IT
1. Vid elektorsval äger enhvar välfrejdad svensk man, hvilken
åligger att till staten erlägga bevillning, valrätt från och med kalenderåret
näst efter det, hvarunder han uppnått tjugufem års ålder, dock ej
a) den, som står under förmynderskap eller är försatt i konkurs¬
tillstånd ;
b) den, som häftar för understöd, hvilket under löpande eller sist-
förflutna kalenderåret af fattigvårdssamhälle tilldelats honom själf, hustru
eller minderårigt barn;
c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till stat och
kommun, hvilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalender¬
åren ;
d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången
af sistförflutna kalenderår åliggande värnpliktsöfningar.
2. Vid elektorsval beräknas röstvärdet sålunda, att åt hvarje röst¬
berättigad, som i bevillning till staten erlägger
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
7
eu riksdaler eller därunder
öfver en riksdaler till och med fyra
» fyra » » nio
» nio » » sexton
» sexton » » tjugufem
tjugufem » » trettiosex
trettiosex » » fyrationio
fyrationio » » sextiofyra
sextiofyra » » åttioen
åttioen »
3. Närmare bestämmelser om valen och
meddelas i vallagen.
gade villkor
tillerkännes en röst,
riksdaler tillerkännas två röster,
» » tre »
> » fyra »
> » fem »
■ » sex »
» sju »
y> åtta ))
» nio »
» tio »
om tillämpningen af stad-
§ 12.
År någon missnöjd med val till riksdagsman i första kammaren eller
sådan Konungens befallningshafvandes åtgärd, som står i omedelbart sam¬
band med själfva valet, må han däröfver hos Konungen anföra besvär.
För sådant ändamål äger klaganden hos Konungens befallningshafvande
äska behörigt protokollsutdrag, hvilket inom högst tre dagar därefter bör
till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust af talan, sist inom tio
dagar efter valförrättningens slut sina till Konungen ställda besvär ingifva
till befallningshafvande^ som genom kungörelse, hvilken i allmänna tid¬
ningarna införes, utsätter viss kort tid, inom hvilken underdånig förklaring
må öfver besvären till Konungens befallningshafvande aflämnas. Sedan
den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, har Konungens
befallningshafvande att besvären jämte alla målet rörande handlingar oför¬
dröjligen till Konungen insända, för att i dess högsta domstol skyndsamt
föredragas och afgöras.
§ 13.
Riksdagsman i första — — — — — — — — — —
— — — — — (lika med nuvarande §12) — — — — —
— — — — — befallningshafvande.
8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
c) Gemensamma bestämmelser.
§ 28.
Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de ledig¬
heter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag
fyllas, hvarefter Konungen anbefaller dess befallningshafvande föranstalta,
att annan utses i den afgångnes ställe.
Om emellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom leda¬
mots afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande att om ledig¬
heten göra anmälan hos Konungen, som förordnar om utseende af annan
person i den afgångnes ställe.
Om remiss till konstitutionsutskottet anhålles.
Stockholm den 15 februari 1904.
Gullbrand Elowson.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
9
Bilaga.
Förslag
till
Lag
om val till Riksdagens första kammare.
I kap.
Valkretsar.
§ 1.
För valen af första kammarens etthundrafemtio ledamöter indelas
riket i tjugusju valkretsar, nämligen:
1. Stockholms stad;
2. Stockholms län;
3. Uppsala län;
4. Södermanlands län;
5. Östergötlands län;
6. Jönköpings län;
7. Kronobergs län;
8. Kalmar läns norra valkrets, innefattande norra landstings¬
området;
9. Kalmar läns södra valkrets, innefattande södra landstings¬
området;
10. Gottlands län;
11. Blekinge län;
12. Kristianstads län;
13. Malmöhus län;
14. Hallands län;
15. Göteborgs och Bohus län;
Bill. till lliksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Häft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
16. Göteborgs stad;
17. Älfsborgs län;
18. Skaraborgs län;
19. Värmlands län;
20. Örebro län;
21. Västmanlands län;
22. Kopparbergs län;
23. Gäfleborgs län;
24. Västernorrlands län;
25. Jämtlands län;
26. Västerbottens län; samt
27. Norrbottens län.
II kap.
Om valdistrikt och om valnämnd.
§ 2.
Inom de särskilda valkretsarna förrättas valen i allmänhet kommun¬
vis, och hvarje kommun bildar då ett valdistrikt; men kommun, som till
följd af folkmängdens storlek, samfärdsförhållandena eller andra orsaker
finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må på därom
gjord framställning efter beslut af Konungens befallningshafvande delas
i två eller flera valdistrikt.
§ B-
När förslag om en kommuns delande i skilda valdistrikt eller om
ändring i redan skedd indelning hos Konungens befallningshafvande väckes,
varde yttrande däröfver affordradt kommunalstämma på landet samt stads¬
fullmäktige och magistrat i stad. Skall kommun på landet delas, bör
därvid iakttagas, att delar af samma by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt. Beslut om distriktsindelning skall af
Konungens befallningshafvande kungöras, men beslutet träder, sedan det
blifvit gällande, ej i tillämpning förr än i afseende å det val, som näst
Motioner i Andra Kammaren, N:o ISO.
11
efter ingången af det följande året skall enligt § 8 inom. 1 riksdagsord¬
ningen och § 25 denna lag förrättas.
§ 4.
Höra delar af samma kommun till olika valkretsar, bildar hvarje
del ett valdistrikt.
§ 5.
För hvarje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd af fem
inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte supp¬
leant för honom förordnar Konungens befallningshafvande årligen före
februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter
väljas å första ordinarie kommunalstämma hvarje år i den ordning, som
om nämndemansval är stadgadt. Det åligger kommunalstämmans ord¬
förande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa enhvar af de valda
ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag af stämmoproto-
kollet, i hvad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som blifvit
till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befall¬
ningshafvande i länskungörelserna meddela underrättelse.
När enligt denna lag valnämnd sammanträder, föres protokoll af
ordföranden. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om hvilken de
flesta röstande sig förena, eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden
biträder.
§ 6.
De åligganden, som på landet tillhöra valnämnd eller dess ordförande,
fullgöras i stad af magistraten.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o ISO.
III kap.
Om röstlängd.
§ 7.
För hvarje valdistrikt skall röstlängd upprättas på landet och i
stad, där magistrat ej finnes, af den tjänsteman, som verkställer debitering
af utskylderna till kronan, samt i annan stad af magistraten eller, där
särskilda tjänstemän äro för nämnda debitering förordnade, af dessa under
magistratens inseende.
§ 8.
Röstlängd upprättas före den 15 maj hvarje år och skall efter man-
talslängden för samma år upptaga ej mindre alla de män, som inom val¬
distriktet äga valrätt enligt § 11 riksdagsordningen, än ock det röstvärde,
som jämlikt samma § tillkommer hvar och en af dem. Enhvar sådan
person, hvilken den 30 april det året uppfyller de fordringar lag stadgar
för utöfvande af rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad.
Närmare föreskrifter i afseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga upp¬
gifter till införande i längden meddelas af Konungen. *”
§ 9.
Senast den 15 maj skall röstlängd vara afsänd eller aflämnad för
landet till ordföranden i valnämnden och i stad till magistraten, där
denna ej själf verkställt upprättandet.
10.
Från och med den 24 till och med den 31 maj skall röstlängden
vara å lämpligt ställe inom valdistriktet under behörig tillsyn framlagd
för granskning. Det åligger valnämndens ordförande eller magistraten
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
13
att ej mindre i god tid före deu 24 maj kungöra, på sätt här nedan i
§ 11 sägs, tid och ställe för framläggandet än äfven ofördröjligen efter
röstlängdens mottagande till enhvar i röstlängden upptagen person, som
däri icke antecknats såsom röstberättigad, härom med allmänna posten
sända underrättelse med angifvande af den eller de omständigheter, på
grund hvaraf han från rösträtt uteslutits.
I kungörelse samt underrättelse, hvarom i denna § förmärs, skall
jämväl intagas tiden, inom hvilken anmärkning mot röstlängd för att
upptagas till pröfning bör, jämlikt § 12 här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten inlämnad, samt tid och ställe för pröfning
enligt § 15 af sålunda gjorda anmärkningar.
§ 11.
Kungörelse samt underrättelse, hvarom i § 10 förmärs, skola af-
fattas enligt formulär 1 och 2 vid denna lag. Blanketter till nämnda
underrättelse tillhandahållas vederbörande af Konungens befallningshafvande.
Nämnda kungörelse skall uppläsas i kyrkan; varde ock, där så kan
ske, i ortstidningar införd.
§ 12.
Vill någon, hvilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig
påstå sådan rätt, eller anser någon det honom påförda röstvärdet vara
oriktigt, eller anser någon att annan i längden obehörigen upptagits så¬
som röstberättigad, eller fått sig påfördt oriktigt röstvärde, äger han att
sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de bevis han vill
åberopa, ingifva till valnämndens ordförande eller magistraten före kl. 12
den 3 juni.
§ 13.
Har i rätt tid anmärkning af någon gjorts därom, att annan i röst¬
längden upptagits såsom röstberättigad eller med oriktigt röstvärde, skall
härom till denne af valnämndens ordförande eller magistraten ofördröjligen
med allmänna posten sändas underrättelse med angifvande af dagen för
anmärkningens pröfning. Blanketter till sådan underrättelse, affattade i
öfverensstämmelse med formulär 3 vid denna lag, skola af Konungens be¬
fallningshafvande hållas vederbörande till hända.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
§ 14.
Varder anmärkning ej ingifven inom föreskrifven tid, kommer den
ej under pröfning.
§ 15.
Den 11 juni sammanträder på landet för hvarje valdistrikt val¬
nämnden och i stad magistraten för pröfning af de mot röstlängden fram¬
ställda anmärkningar, som i rätt tid ingifvits. Detta sammanträde, som
är offentligt, skall börja klockan 10 förmiddagen.
Sedan vid sammanträdet tillfälle lämnats dem, mot hvilka i fråga
om deras rösträtt anmärkningar blifvit framställda, att desamma bemöta,
skall valnämnden eller magistraten öfver alla i behörig tid framställda an¬
märkningar omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling afkunna
beslut, som, med angifvande i korthet af skälen därför, intagas i det vid
sammanträdet förda protokoll.
I röstlängden införas de rättelser, som af dessa beslut föranledas.
Röstlängden, sålunda rättad, underskrifves af valnämnden eller magi¬
straten, hvarefter längden jämte protokollet och alla dithörande handlingar
ofördröjligen insändes till Konungens befallningshafvande.
§ 16.
Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,
varde intyg därom af valnämndens ordförande eller magistraten tecknadt
å längden, som därefter insändes till Konungens befallningshafvande.
§ 17-
1. Vill någon klaga öfver beslut, som i § 15 sägs, göre det me¬
delst besvär, som ingifvas till Konungens befallningshafvande före klockan
12 å femtonde dagen från den dag, då beslutet afkunnades.
2. Afse besvären annan än klaganden, skola de ingifvas i två
exemplar; och vare i sådant fall klaganden skyldig att genast åter uttaga
det ena exemplaret af besvärshandlingarna och honom, som vederbör, det
tillställa samt inom den tid af minst två, högst fjorton dagar, som Konun¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o ISO.
15
gens befallningshafvande efter omständigheterna i hvarje särskilt fall be¬
stämmer, till Konungens befallningshafvande inkomma med bevis om dagen
för delgifningen.
§ 18.
Ingifvas ej besvären inom föreskrifven tid, eller inkommer ej bevis,
som i § 17 mom. 2 sägs, inom därför bestämd tid, varda besvären ej
upptagna till pröfning.
§ 19.
Har före utgången af den för ingifvande af delgifningsbevis be¬
stämda tid klaganden låtit besvärshandlingarna tillställas honom, som veder¬
bör, äge denne att inom lika tid, räknad från den dag handlingarna honom
tillställdes, till Konungens befallningshafvande inkomma med förklaring.
§ 20.
Hvad i afseende å besvärshandlingars delgifning och bevis därom
samt förklarings afgifvande bör iakttagas så ock påföljden för försummelse
att i rätt tid ingifva delgifningsbevis skall tecknas på besvärsskriften.
§ 21.
Så snart förklaring inkommit eller tid för afgifvande af sådan är
ute, teckne Konungens befallningshafvande å besvärshandlingarna, som ej
må till part återställas, sitt utslag och införe i röstlängden de rättelser,
som däraf föranledas.
§ 22.
Underrättelse om tiden för utslagets meddelande varde senast dagen
därefter införd i en för ändamålet särskildt inrättad bok, som hålles för
allmänheten tillgänglig.
§ 23.
Öfver Konungens befallningshafvandes utslag må klagan ej föras
annat än i sammanhang med besvär öfver själfva valet.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
§ 24.
När röstlängd, enligt hvad ofvan sägs, blifvit i föreskrifven ordning
framlagd och anmärkning däremot ej förekommit eller beslut i anledning
af framställd anmärkning gifvits och behörig rättelse i längden gjorts,
lände den röstlängd vid de riksdagsmannaval, som därefter hållas, till
ovillkorlig efterrättelse, intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit
till stånd; dock att, där på besvär öfver riksdagsmannaval röstlängden i
någon del förklarats felaktig, behörig rättelse däri af Konungens befall¬
ningshafvande verkställes.
IV kap.
Om valens förrättande.
§ 25.
Val af ledamöter i första kammaren skola förrättas: första året inom
Kronobergs län, Norrbottens län och Stockholms stad; andra året inom
Stockholms län, Västerbottens län och Östergötlands län; tredje året inom
Jönköpings län, Uppsala län och Västernorrlands län; fjärde året inom
Blekinge län, Västmanlands län och Alfsborgs län; femte året inom Kal¬
mar läns södra valkrets, Skaraborgs län och Södermanlands län; sjätte
året inom Kalmar läns norra valkrets, Kopparbergs län och Värmlands
län; sjunde året inom Göteborgs stad, Kristianstads län och Örebro län;
åttonde året inom Gottlands län, Malmöhus län och Jämtlands län; nionde
året inom Gäfleborgs län, Göteborgs och Bohus län och Hallands län;
samt under hvarje följande nioårsperiod i samma oi’dningsföljd.
§ 26.
Elektorerna utses gemensamt för hela valkretsen, men rösterna till
elektorsval afgifvas särskildt för hvarje valdistrikt.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
17
§ 27.
När val till första kammaren skall äga rum, låter Konungens be¬
fallningshafvande därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i
kyrkorna och införes i den eller de ortstidningar, där Konungens befall-
ningshafvandes tillkännagifvanden vanligen intagas. I kungörelsen upp¬
tages antalet riksdagsmän och suppleanter, som skola väljas inom val¬
kretsen, och utsättes dagen för utseende af elektorer, valstället inom hvarje
valdistrikt, tid och ställe för sammanräkningen af de vid elektorsvalet af-
gifna röster, sapat slutligen tid och ställe för riksdagsmannavalet, hvilket
å den utsatta dagen ej må begynna senare än klockan 11 förmiddagen.
§ 28.
1. Elektorsval sker på landet inför den i § 5 omförmälda val¬
nämnd och i stad inför magistraten.
2. I valnämnden skola härvid alltid minst två ledamöter, utom ord¬
föranden, vara närvarande.
§ 29.
I hvarje vallokal skola finnas särskilda skrifplatser, vid hvilka den
röstande kan med fullt bevarande af valhemligheten inlägga sin röstsedel
i därför afsedt valkuvert. För sådant ändamål skola dessa skrifplatser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnadt, att för
såväl valmyndigheten som allmänheten är synligt, när en skrifplats är af
en valman upptagen; och åligger det valmyndigheten att vaka öfver att
valmannens förehafvande där ej må af någon kunna iakttagas.
A tjänliga ställen i vallokalen skola exemplar af denna lag finnas
anslagna.
§ 30.
Valförrättningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal
hållas eller tryckta eller skrifna upprop till de väljande tillåtas inom val¬
lokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de före¬
skrifter, som valmyndigheten för ordningens upprätthållande och valför-
Bih. till Riksd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Höft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
rättningens behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som
ej kan afstyra®, äge valmyndigheten att afbryta förrättningen.
§ 31.
Valet skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till klockan 1
eftermiddagen samt därefter fortsättas från klockan 4 till klockan 8 efter¬
middagen; dock att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom val¬
distriktet, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.
Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera
lämpliga, äge Konungen att därom på framställning af vederbörande för¬
ordna.
§ 32.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de när¬
varande, att valurnan är tom.
§ 33.
De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller
valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att
aflämna sina röstsedlar.
§ 34.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt för¬
seglas under minst tre närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert för¬
var; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valnämnden eller magistraten inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen
äro obrutna.
§ 35.
Vid elektorsvalet skola begagnas röstsedlar af hvitt papper utan
kännetecken. De aflämnas åt de röstande i valkuvert af ogenomskinligt
papper, lika till storlek och beskaffenhet, hvilka vid förrättningen tillhanda¬
hållas valmännen.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
19
§ 36.
Röstlängden för hvarje valdistrikt skall jämte tillräckligt antal val¬
kuvert i försegladt omslag med påskrift, utvisande omslagets innehåll, ge¬
nom Konungens befallningshafvandes försorg tillställas vederbörande ord¬
förande vid valförrättningen i god tid före valet. Detta omslag må först
vid valförrättningen brytas; och varde erinran därom jämväl tecknad å
omslaget.
Innan valkuverten till valmännen utlämnas, låter valmyndigheten
därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen
äger rum.
§ 37.
Enhvar, som anmäler sig till elektorsvalet och är i röstlängden
uppförd såsom röstberättigad, erhåller vid valbordet ett valkuvert.
Vid någon af de i § 29 omförmälda skrifplatser inlägger valmannen
sin röstsedel i kuvertet och tillsluter detsamma. Utan dröjsmål öfver-
lämnar därefter valmannen personligen kuvertet till valnämndens eller
magistratens ordförande, hvilken, sedan han förvissat sig om att kuvertet
är behörigen stämpladt, men eljest på utsidan omärkt, därå antecknar val¬
mannens rösttal och, efter det i röstlängden vid den röstandes namn skett
anteckning om aflämnandet, nedlägger kuvertet i valurnan.
§ 38.
Valman, som på grund af kroppsligt fel är oförmögen att själf in¬
lägga sin röstsedel i därför afsedt valkuvert eller att i föreskrifven ord¬
ning framlämna sin röstsedel, äge att till biträde vid röstningen anlita den,
han själf därtill utser.
§ 39.
Röstberättigad äge vid elektorsval det röstvärde, för hvilket han är
i röstlängden antecknad. Detta röstvärde må han gifva odeladt åt en eller
fördela på flera olika personer; dock må i sistnämnda fall röstsedel ej
upptaga mer än dubbelt så många namn, som valkretsen äger utse riks¬
dagsmän. Äro å röstsedel två personers namn upptagna, har hvardera
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
erhållit hälften af röstvärdet; äro tre personers namn upptagna, har en
hvar af dem erhållit en tredjedel af röstvärdet och så vidare, så att den
del af röstvärdet, som, når röstsedeln innehåller mer än en persons namn,
tillkommer enhvar af de på röstsedeln angifna personer, alltid motsvarar
deras antal.
§ 40.
Till elektor må ej utses annan än den, som själf är röstberättigad
inom valkretsen.
§ 41.
Röstsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddes
namn, titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i öfrigt, som
kan vara nödig för att fullt otvetydigt utmärka, hvem eller hvilka inom
valkretsen afses.
§ 42.
1. Ej må någon i annan ordning, än i §§ 37 och 38 är före¬
skrift, sin rösträtt utöfva.
2. Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller å utsidan är för-
sedt med något af den röstande anbragt märke, varde ej mottaget.
§ 43.
När alla, som vid det för elektorsvalets slut fastställda klockslag äga
tillträde till valet, aflämnat sina röstsedlar, förklarar ordföranden röst¬
ningen afslutad.
Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i öfverensstämmelse med det vid denna
lag fogade formulär 4 med därå gifna anvisningar skall föras vid för¬
rättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i
protokollet antalet af de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
21
Valkuverten inläggas härefter i ett hållfast omslag, som omsorgs¬
fullt förseglas under minst tre närvarandes sigill. De sålunda åsätta si¬
gillen skola jämväl i protokollet aftryckas.
§ 44.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats af ord¬
föranden och två af de närvarande, afslutas förrättningen med tillkänna¬
gifvande att röstsammanräkningen verkställes å tid och ställe, som därför
blifvit utsatt.
Valnämnden eller magistraten insänder därefter ofördröjligen till
Konungens befallningshafvande valkuverten och valprotokollet jämte röst¬
längden.
§ 45.
o
A utsatt tid och ställe verkställes af Konungens befallningshafvande
sammanräkning af de vid valet afgifna röster. Sammanräkningen sker inför
öppna dörrar. Såsom vittnen böra därvid deltaga de personer, Konungens
befallningshafvande därtill utser.
§ 46.
Protokollen öfver röstningen granskas hvart för sig, och sigillen å
omslaget till de vid hvarje protokoll fogade röstsedlar jämföras med de
sigill, som äro å protokollet aftryckta. Förekommer därvid ej skälig an¬
ledning, att omslaget efter tillslutningen blifvit öppnadt, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbadt, och de däri inneslutna röstsedlar
inverka ej på valet.
§ 47.
Ej må valets afslutande uppehållas däraf, att protokoll och röst¬
sedlar icke inkommit från alla valdistrikt.
§ 48.
1. Då valkuvert öppnas, skall därå antecknadt röstvärde omedelbart
öfverföras på inneliggande röstsedel.
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
2. Efter det röstsedlarna från de särskilda valdistrikten öppnats
och granskats, meddelar Konungens befallningshafvande de beslut, hvartill
röstsedlarna och protokollen må gifva anledning.
§ 49.
Ogiltig i dess helhet är röstsedel:
hvilken är innesluten i kuvert, det där ej är försedt med stämpel,
som i § 36 sägs, eller är på annat sätt, än i §§ 36 och 37 afses,
märkt;
hvilken upptager mer än dubbelt så många namn, som valkretsen
äger utse riksdagsmän;
till hvilken användts annat än hvitt papper eller å hvilken finnes
något kännetecken, som kan antagas vara af den röstande med afsikt där
anbragt.
Finnas i ett valkuvert två eller flera röstsedlar, vare de alla ogilla.
§ 50.
Upptager röstsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår
i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som
därmed afses, vare i fråga om sådana namn röstsedel ogill; men de öf-
riga namnen å röstsedeln må upptagas allenast till det röstvärde de skulle
ägt, om sedeln varit i sin helhet giltig.
År ett och samma namn å röstsedel upprepadt, räknas sådant namn
allenast en gång.
§ 51.
För sammanräkningen böra de giltiga röstsedlarna ordnas i grupper
efter antalet af de å hvarje sedel förekommande namn.
§ 52.
Vid sammanräkningen begynnes med den grupp af röstsedlar, hvilka
innehålla blott ett namn, och antecknas huru många röster hvarje kandi¬
dat erhållit på dessa röstsedlar.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
23
Från de röstsedlar, hvilka innehålla två namn, antecknas likaledes
huru många röster hvarje kandidat sålunda erhållit. De hårvid anteck¬
nade rösttalen delas med 2.
Från de röstsedlar, hvilka innehålla tre namn, sker på enahanda sätt
anteckning för hvarje kandidat; dock att de härvid antecknade rösttalen
delas med 3.
På samma sätt behandlas alla öfriga grupper af röstsedlar, därvid
för hvarje grupp iakttages, att de antecknade rösttalen delas med det tal,
som utvisar antalet af de namn, som å röstsedlarna förekomma.
För sammanräkningen af de kvoter, som sålunda erhållas, böra upp¬
komna bråktal uttryckas i hundradelar, så att V2 räknas lika med 0,50, V3
lika med 0,33, 2/3 lika med 0,67 och så vidare, allt i enlighet med den å
bilaga till denna lag intagna tabell.
§ 53.
Från de röstsedlar, som äro helt eller delvis giltiga, antecknas för
enhvar behörig person de honom tillfallna röster och röstdelar; och skola
i afseende å sammanräkningen däraf gälla de grunder, som i §§ 51 och
52 angifvits. Den summa, som därvid för enhvar erhålles, varde på det
sätt jämnad till närmaste hela tal, att hvad som öfverstiger 0,5o räknas
för 1, och hvad som understiger eller blott uppgår till 0,50 uteslutes.
Det sålunda uppkomna talet utgör vederbörandes rösttal.
§ 54.
En hvar behörig person, som vid elektorsvalet erhållit röster af
minst femtio personer, år vald till elektor.
§ 55.
Vid förrättningen läte Konungens befallningshafvande föra protokoll,
i hvilket antecknas, utom annat, som vid förrättningen förekommit, huru
många ogiltiga samt helt eller delvis giltiga röstsedlar afgifvits i hvarje
valdistrikt, sammanlagda antalet helt eller delvis giltiga röstsedlar, de
rösttal, som enligt sammanräkningen tillfallit dem, som äro valbara, samt
slutligen de utsedda elektorernas namn.
O
24
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
Samtliga röstsedlar inläggas, de underkända för sig samt de helt
eller delvis godkända för sig, i omslag, hvilka, innan förrättningen afslu-
tas, förses med minst tre närvarandes sigill, hvarom anteckning sker i
protokollet. De sålunda inlagda röstsedlarna jämte de för sammanräknin¬
gen gjorda anteckningar skola förvaras till dess valets giltighet vederbör¬
ligen afgjorts.
§ 56.
Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut, eller varder el¬
jest nödigt att densamma uppskjuta eller afbryta, skola alla röstsedlar
inläggas i omslag, hvilka förseglas under minst tre närvarandes sigill.
Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter
läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas, innan de
af Konungens befallningshafvande tillkallade vittnen eller andra närvarande
förvissat sig om att de åsätta sigillen äro obrutna.
§ 57.
Elektorsvalets utgång kungöres genom uppläsning af Konungens be-
fallningshafvandes protokoll.
§ 58.
Till enhvar, som blifvit utsedd till elektor, skall underrättelse
därom med angifvande af hans rösttal samt med erinran om tid och
ställe för riksdagsmannavalet af Konungens befallningshafvande meddelas
genom särskildt bevisligen honom tillställdt kallelsebref, hvilket tillika
gäller såsom fullmakt vid riksdagsmannavalet.
§ 59.
Vid riksdagsmannavalet förfogar hvarje elektor öfver det rösttal,
med hvilket han själf blifvit till elektor utsedd.
§ 60.
Elektorer, som vid valet önska bilda en gemensam grupp, äge att
härom till Konungens befallningshafvande inkomma med skriftlig anmä¬
25
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
lan. För sådant ändamål bestämmer Konungens befallningshafvande ej
mindre den tid, senast fyra timmar efter valförrättningens början, inom
hvilken anmälan, hvarom nu är nämndt, skall för att upptagas till be¬
handling vara inlämnad, än äfven den tid, senast fyra timmar därefter,
då valhandlingen ånyo upptages.
§ 61.
öfver de olika grupper, som jämlikt § 60 blifvit anmälda, upp¬
rätte Konungens befallningshafvande en förteckning med angifvande af
hvarje grupps rösttal. Detta erhålles genom sammanräkning af de elek¬
torers rösttal, hvilka tillsammans utgöra en grupp.
_ Elektor, som ej tillhör viss anmäld grupp, anses bilda en grupp
för sig, och hans rösttal utgöre den gruppens rösttal.
§ 62.
De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna
efter den grund, att, då någon grupp tillerkännes en plats för en viss
röstmängd, samma röstmängd skall medföra lika rätt för hvarje annan
grupp.
Denna fördelning tillgår sålunda, att platserna, en efter annan, till-
tilldelas den af de olika grupperna, hvilken för hvarje gång uppvisar det
största af nedan angifna jämförelsetal.
Jämförelsetalet är för hvarje grupp dess rösttal, så länge gruppen
ännu icke fått någon plats sig tillerkänd; därefter halfva rösttalet, så
länge gruppen erhållit allenast en plats; därefter tredjedelen af rösttalet,
så länge gruppen erhållit allenast två platser; och så vidare i fortsatt
följd.
Aro, i fråga om någon plats, två eller derå af jämförelsetalen lika,
äge. den lista företräde, hvars rösttal är störst. Äro äfven rösttalen lika,
skilje lotten.
§ 63.
De platser, som vid valet skola besättas, fördelas mellan de särskilda
grupperna efter deras rösttal, såsom i nästföregående § är stadgadt.
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Höft. 4
26
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
§ 64.
o
A den i § 61 ornförmälda. förteckning läte Konungens befallnings¬
hafvande efter verkställd uträkning utsätta det antal platser, hvarje grupp
enligt § 63 tillkommer.
§ 65.
När elektorerna å utsatt tid ånyo sammanträda, framlägge Konun¬
gens befallningshafvande förteckningen å de bildade grupperna jämte deras
rösttal och det antal platser, en hvar grupp äger tillsätta; meddele ock,
där så äskas, de uträkningar, hvarå förteckningen grundas.
Sedan förteckningen godkänts eller, där anmärkning mot densamma
framställes, beslut däröfver afsagts, meddele Konungens befallningshaf¬
vande elektorerna att det slutliga valet äger rum nästföljande dag å den
tid, senast klockan 11 förmiddagen, som Konungens befallningshafvande
bestämmer.
§ 66.
Vid val af riksdagsmän skall grupp med mindre rösttal välja före
grupp med större rösttal. Hafva två eller flera grupper lika rösttal, be¬
stämmes ordningen dem emellan genom lottning.
Utgången af valet inom hvarje grupp varde omedelbart efter skedd
röstning inom gruppen tillkännagifven.
Ej må inom efterföljande grupp röstas på förut vid valet utsedd
riksdagsman.
§ 67.
Valet sker efter uppprop med slutna sedlar. Innan röstsedel ned¬
lägges i valurnan, skall vederbörande elektors rösttal därå antecknas.
§ 68.
Hvarje elektor äger gifva sitt rösttal odeladt åt en eller fördela det
på flera olika personer; dock må i sistnämnda fall röstsedel ej upptaga
flera namn, än den grupp, till hvilken vederbörande elektor hörer, äger
utse riksdagsmän. Upptager elektor på röstsedel två personers namn, har
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
27
livardera erhållit hålften af det rösttal, hvaröfver elektor förfogar; uppta¬
ger han tre personers namn, har en hvar af dem erhållit en tredjedel åt
samma rösttal och så vidare, så att den del af elektors hela rösttal, som,
när röstsedeln innehåller mer än en persons namn, tillkommer en hvar
af de på röstsedeln angifna personer, alltid motsvarar deras antal.
§ 69.
Omedelbart efter slutad omröstning inom en grupp uttagas röst¬
sedlarna ur valurnan och granskas.
Innehåller röstsedel flera namn, än vederbörande grupp äger utse
riksdagsmän, vare den i sin helhet ogill.
Upptager röstsedel namn på någon, som ej är valbar till riksdagsman
eller som förut vid valet blifvit till riksdagsman utsedd, eller framgår ej
i afseende å något där förekommande namn fullt otvetydigt, hvem som
därmed afses, eller är ett och samma namn å röstsedel upprepadt, skall
hvad i § 50 är för där afsedda fall stadgadt äga motsvarande tillämpning
§ 70.
Äro alla inom en grupp afgifna röstsedlar lika lydande, och upptaga
de jämnt så många personer, som gruppen äger utse riksdagsmän, varde
dessa omedelbart förklarade för valda.
§ 71.
Kan valets utgång ej, på sätt i nästföregående § sägs, omedelbart be¬
stämmas, sker sammanräkning af hvars och ens rösttal, därvid de i § 52
angifna grunder skola äga motsvarande tillämpning.
De, som härvid erhålla högsta rösttalen, vare lagligen valda till riks¬
dagsmän för de platser, vederbörande grupp äger att besätta. Vid lika
rösttal skilje lotten.
§ 72.
Varda icke i ett val alla en grupp tillkommande platser tillsatta,
skall gruppen genast företaga nytt val för tillsättande af den eller de åter¬
stående platserna.
28
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
§ 73.
Har någon, som blifvit till riksdagsman vald, före valförrättningens
slut afsagt sig uppdraget, varde då af vederbörande elektorer nytt val an-
ställdt för tillsättande af den lediga platsen.
§ 74.
När riksdagsmän för valkretsen blifvit utsedda, hafva elektorerna
inom hvarje grupp att välja lika många suppleanter, som gruppen äger
utse riksdagsmän; och skola vid sådant val de här ofvan i fråga om val
af riksdagsmän gifna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efter¬
rättelse.
Aro af en grupp två eller flera suppleanter utsedda, bestämmes
ordningen dem emellan efter storleken af deras rösttal eller, vid lika rösttal,
genom lottning.
§ 75.
Konungens befallningshafvande läte vid förrättningen föra protokoll,
i hvilket antecknas utom annat, som förekommit, dels, särskildt för riks-
dagsmannavalet och särskildt för suppleantvalet, huru många ogiltiga samt
helt eller delvis giltiga röstsedlar afgifvits och de rösttal, som vid valet
inom hvarje grupp tillfallit olika personer, dels ock de valda riksdags¬
männens namn samt namnen å de af hvarje grupp utsedda suppleanterna
med angifvande af deras inbördes ordning; skolande i fråga om röst¬
sedlarnas inläggande samt sedlarnas och de för sammanräkningen
gjorda anteckningars förvarande hvad i § 55 är för där afsedda fall
föreskrifvet äga motsvarande tillämpning.
§ 76.
Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning af valproto¬
kollet. Med protokollets uppläsning är valförrättningen afslutad.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
29
§ 77.
Om utfärdande af fullmakt för de valda är stadgadt i riksdags¬
ordningen. Sådan fullmakt skall hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den . . . (dag, månad, år) . . . hållits
i ... (valkretsens namn), har» N. N, »blifvit utsedd till ledamot af Riks¬
dagens första kammare för en tid af nio år, räknade från och med den
1 januari nästkommande år» (eller om valet hållits efter nioårsperiodens
början: »för tiden till den 1 januari år . . .»); »hvarom detta länder till
bevis och fullmakt».
Ort och tid.
§ 78.
Skall efter förrättadt val ledig vorden plats i kammaren fyllas, då
inträde i afgången riksdagsmans ställe den af de valbara suppleanterna
från samma grupp, som därtill är närmast berättigad.
I det fall, hvarom nu är nämndt, skall Konungens befallnings¬
hafvande vid offentlig förrättning, som hålles så fort ske kan och hvarom
underrättelse minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst
tryck så som med Konungens befallningshafvandes kungörelser vanligen för-
fares, i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna och hvilken
på grund däraf skall inträda i den afgångnes ställe. Sedan detta proto¬
koll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshafvande
omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde.
Denna fullmakt skall vara af följande lydelse:
»Sedan vid riksdagsmannaval den . . . (dag, månad, år) i . . . (val¬
kretsens namn)» N. N. »valts till ledamot af Riksdagens första kammare
för tiden till den 1 januari år . . ., men denna plats blifvit ledig, har,
enligt bestämmelserna i § 78 af lagen om val till Riksdagens första kam¬
mare,» N. N. »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af samma kammare
för tiden till den 1 januari år . ..; hvarom detta länder till bevis och
fullmakt».
Ort och tid.
§ 79.
Uppkommer inom viss valkrets ledig plats i kammaren på grund
af bestämmelserna i § 7 mom. 3 riksdagsordningen, skall, intill utgången
af det kalenderår, under hvilket nytt val kommer att enligt § 25 denna
30
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
lag inom valkretsen förrättas, platsen intagas af den bland de valbara sup¬
pleanterna, hvilken, vid fortsatt fördelning af platserna i enlighet med § 62,
är därtill närmast berättigad.
I det fall, hvarom nu är nämndt, företager Konungens befallnings¬
hafvande jämlikt 2:dra stycket af nästföregående § de åtgärder, som er¬
fordras för uppkommen ledighets fyllande.
Fullmakt, som i detta fall utfärdas, skall vara af följande lydelse:
»Sedan . . . (valkretsens namn) tillerkänts rätt att besätta ledighet,
som på grund af § 7 mom. 3 riksdagsordningen uppkommit, har enligt
bestämmelserna i § 79 af lagen om val till Riksdagens första kammare»,
N. N., »blifvit utsedd att inträda såsom ledamot af samma kammare för
tiden till den 1 januari år . .., hvarom detta länder till bevis och fullmakt».
Ort och tid.
§ 80.
Skulle inom viss valkrets uppstå ledighet, som icke kan jämlikt här
förut gifna bestämmelser fyllas, förordne Konungen, att extra val skall,
enligt denna lags föreskrifter, inom valkretsen anställas för utseende af
erforderligt antal riksdagsmän jämte suppleanter intill slutet af det kalen¬
derår, under hvilket nytt val skall enligt den i § 25 bestämda ordningsföljd
äga rum.
§ 81.
Före val af riksdagsmän äge elektor till Konungens befallningshaf¬
vande insända en af honom undertecknad och af två personer bevittnad
anmälan att han, därest han icke är vid valet närvarande, önskar sluta
sig till samma grupp, som annan namngifven elektor. Sådan anmälan
skall vara innesluten i försegladt kuvert med påskrift: »Anmälan enligt
§ 81 vallagen från undertecknad elektor i......(valkretsens namn;
elektors namn)»; och må Konungens befallningshafvande ej bryta sådant
kuvert i annan händelse, än att å valdagen visar sig att afsändaren är af
laga förfall hindrad att komma tillstädes.
Har anmälan, som ofvan sägs, blifvit öppnad, tillägge Konungens
befallningshafvande den grupp, som därmed afses, vederbörande elektors
rösttal och uppföre det å den i § 61 omförmäla förteckning. Vid om¬
röstning inom samma grupp för utseende af riksdagsmän må dock valrätt
för det rösttal ej utöfvas, med mindre vederbörande elektor då själf är
tillstädes och sin valrätt utöfvar.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
31
§ 82.
För inställelse vid riksdagsmannaval njute elektor af statsmedel er¬
sättning för resekostnaden fram och åter, beräknad efter skjutslega för
en häst, där icke järnväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas,
men efter afgiften i tredje klassens vagn på järnväg, där sådan tinnes, och
för en salongsplats på ångfartyg, där resan såmedelst sker.
V kap.
Allmänna bestämmelser och tillämpningsstadganden.
§ 83.
Hvad i denna lag är stadgadt i afseende å magistrat vare i stad,
där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt tillsatta
styrelse.
§ 84.
Aro i stad flera valdistrikt, skall magistraten för valets hållande
dela sig i lika många afdelningar med minst tre ledamöter i hvarje. Finnes
i magistraten ej tillräckligt antal ledamöter för en sådan fördelning, äge
magistraten att bland stadens invånare utse erforderligt antal personer att
såsom extra ledamöter af magistraten närvara vid valförrättningen.
Är magistrat delad på afdelningar, föres vid valförrättning proto¬
kollet af den, hvarje afdelning inom sig därtill utser.
§ 85.
Uppdrag att vara ledamot i valnämnd eller extra ledamot af ma¬
gistrat vid valförrättning må ej annan afsåga sig, än ämbets- eller tjänste¬
man, som af sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som
32
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
uppnått sextio års ålder; samt den, hvilken eljest uppgifver hinder, som
åt kommunalstämman eller magistraten godkännes.
§ 86.
Menar någon att val af ledamöter i valnämnd icke skett i laga ord¬
ning, eller vill någon klaga däröfver att af honom gjord afsägelse af upp¬
drag, som i § 85 afses, icke godkänts, äge han att hos Konungens be¬
fallningshafvande anföra besvär före klockan 12 å femtonde dagen från
den dag, då valet hölls eller det beslut meddelades, däri rättelse sökes;
och må öfver Konungens befallningshafvandes utslag i sådant mål klagan
ej föras.
§ 87.
öfver beslut, som i §§ 2 och 3 afses, må besvär anföras i den ord¬
ning, som är bestämd för Överklagande af Konungens befallningshafvandes
utslag i mål, hvilka bedömas efter förordningarna om kommunalstyrelse.
§ 88.
Om besvär öfver riksdagsmannaval eller sådan Konungens befallnings¬
hafvandes åtgärd, som står i omedelbart samband med själfva valet, är
stadgadt i riksdagsordningen.
§ 89.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för rätt
att framställa anmärkning mot röstlängd eller då pröfning af anmärk¬
ningar däremot eller då åtgärd för rätt att fullfölja eller bevaka talan
mot beslut vid sådan pröfning eller för rätt till klagan, som i § 86 afses,
sist bör företagas, må den åtgärd eller pröfning ske å nästa söckendag.
§ 90.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja att de anordningar,
som i § 29 afses, ordentligen verkställas.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
33
Kostnaden för dessa anordningar så ock de af denna lag föranledda
utgifter för skrifmaterialier och stämplar äfvensom kungörande, som ålig¬
ger valnämndens ordförande eller magistrat, skola gäldas af kommunerna,
hvilka jämväl hafva att tillhandahålla och anordna lämpliga vallokaler.
§ 91.
Denna lag träder i kraft den.........
VI kap.
Öfvergångsstadganden.
§ 92.
Intill slutet af år ... . (9:e årtalet efter det, som intages i § 91)
galle följande öfvergångsstadganden:
1. Riksdagsman, som, när denna lag träder i kraft, icke nio år sin
befattning innehaft, äge att däri kvarstå intill slutet af nionde kalender¬
året efter valet.
2. Riksdagsman, utsedd för valkrets, som i följd af § 1 ingår såsom
del i större valkrets, representerar den senare.
3. Val, som enligt § 25 förrättas uti viss valkrets, afser hela an¬
talet riksdagsmän och suppleanter, som valkretsen äger utse, oafsedt om
ledighet finnes eller icke. I detta fall upptages i val protokollet den ord¬
ning, uti hvilken platserna blifvit enligt § 62 fördelade, äfvensom bestäm¬
melse om, i hvilken ordning de utsedde riksdagsmännen och efter dem
deras suppleanter skola på grund af nämnda fördelning inträda i utöf-
ningen af riksdagsmannakallet.
4. Afgår riksdagsman, som, när denna lag jämlikt § 91 trädde i
kraft, innehade riksdagsmannabefattning, utan att val till efterträdare för
honom ägt rum, anställes inom den valkrets, som den afgångne represen¬
terat, extra val, i öfverensstämmelse med de i nästföregående mom. gifna
föreskrifter, för tiden intill slutet af det kalenderår, under hvilket ordi¬
narie val skall enligt § 25 inom valkretsen förrättas.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Häft.
5
s
34
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
Bilaga. *
Tabell, utvisande huru vanliga bråktal skola i hundradelar beräknas.
V.
|
lika med 0,50
|
3/9
|
lika med 0,33
|
6/l2
|
lika med 0,50
|
13/14
|
lika med 0,93
|
Vs
|
|
2>
|
0,33
|
Va
|
|
|
0,44
|
7/l2
|
2
|
2>
|
0,58
|
Viö
|
>
|
|
0,07
|
Va
|
|
2>
|
0,67
|
3/9
|
|
|
0,56
|
8/l2
|
2>
|
>
|
0,67
|
3/15
|
|
»
|
0,13
|
V*
|
2»
|
|
0,25
|
6/9
|
2>
|
|
0,67
|
9/12
|
2>
|
2>
|
0,75
|
8/15
|
|
2>
|
0,20
|
2A
|
»
|
|
0,50
|
Va
|
2-
|
»
|
0,78
|
l°/l2
|
»
|
|
0,83
|
Vl5
|
2>
|
»
|
0,27
|
3/4
|
2>
|
>
|
0,75
|
«/9
|
|
>
|
0,89
|
U/l2
|
|
|
0,92
|
3/15
|
2>
|
2>
|
0,33
|
Va
|
2>
|
|
0,20
|
VlO
|
»
|
|
0,10
|
V'l3
|
|
|
0,08
|
8/15
|
»
|
|
0,40
|
*/»
|
|
|
0,40
|
*/io
|
2>
|
2>
|
0,20
|
3/13
|
2>
|
2>
|
0,15
|
7/l5
|
2>
|
»
|
0,47
|
3/5
|
|
|
0,60
|
3/10
|
2>
|
2>
|
0,30
|
8/l3
|
|
|
0,23
|
8/15
|
2>
|
|
0,53
|
4/5
|
|
»
|
0,80
|
4/l0
|
2>
|
»
|
0,40
|
4/lS
|
|
|
0,31
|
9/15
|
|
|
0,60
|
Va
|
|
|
0,17
|
3/10
|
»
|
2>
|
0,50
|
3/l 3
|
|
2>
|
0,38
|
10/l6
|
|
|
0,67
|
3/6
|
|
2>
|
0,33
|
6/l0
|
2>
|
»
|
0,60
|
6/13
|
|
»
|
0,46
|
“/15
|
»
|
|
0,73
|
3/6
|
2>
|
|
0,50
|
V10
|
»
|
2>
|
0,70
|
7/l3
|
|
|
0,54
|
12/l6
|
2>
|
2>
|
0,80
|
4/6
|
2>
|
|
0,67
|
3/10
|
|
|
0,80
|
8/l3
|
|
2>
|
0,62
|
13/l5
|
2>
|
2>
|
0,87
|
3/6
|
|
|
0,83
|
9/jo
|
|
|
0,90
|
9/13
|
|
|
0,69
|
14/l6
|
|
|
0,93
|
Vv
|
|
|
0,14
|
Va
|
|
|
0,09
|
10/l3
|
|
|
0,77
|
Vl6
|
|
|
0,06
|
3/7
|
|
|
0,29
|
3/U
|
|
|
0,18
|
«/is
|
»
|
»
|
0,85
|
3/16
|
»
|
2>
|
0,12
|
3/7
|
|
»
|
0,43
|
3/U
|
|
|
0,27
|
«/is
|
|
2>
|
0,92
|
*/l6
|
$
|
|
0,19
|
4/7
|
|
>
|
0,57
|
4/ll
|
|
J>
|
0,36
|
V14
|
2
|
|
0,07
|
4/'l6
|
|
|
0,25
|
5/7
|
|
2>
|
0,71
|
3/ll
|
|
2>
|
0,45
|
3/14
|
5>
|
|
0,14
|
3/16
|
>
|
7>
|
0,31
|
6/7
|
|
2>
|
0,86
|
tyll
|
|
»
|
0,55
|
3/14
|
»
|
|
0,21
|
8/16
|
|
■»
|
0,37
|
Ve
|
|
|
0,12
|
Va
|
|
|
0,64
|
4/l4
|
>
|
2>
|
0,29
|
7/l6
|
|
>
|
0,44
|
3/8
|
2>
|
|
0,25
|
8/11
|
|
|
0,73
|
3/14
|
|
»
|
0,36
|
®/l6
|
2>
|
|
0,50
|
3/8
|
|
|
0,37
|
»/ii
|
|
2>
|
0,82
|
8/14
|
>
|
|
0,43
|
9/l6
|
|
|
0,56
|
4/s
|
■»
|
»
|
0,50
|
10/n
|
|
»
|
0,91
|
7/l4
|
|
|
0,50
|
10/l6
|
»
|
|
0,62
|
5/8
|
|
2>
|
0,62
|
Vis
|
|
|
0,08
|
8/14
|
»
|
|
0,57
|
nJl6
|
|
|
0,69
|
«/8
|
|
|
0,75
|
»/i*
|
»
|
|
0,17
|
9/14
|
»
|
|
0,64
|
»3/16
|
>
|
|
0,75
|
Va
|
|
|
0,87
|
3/l2
|
|
|
0,25
|
10/l4
|
|
|
0,71
|
13/i6
|
>
|
»
|
0,81
|
Ve
|
2»
|
|
0,11
|
4/l2
|
|
»
|
0,33
|
“/l4
|
2>
|
|
0,79
|
14/16
|
■»
|
»
|
0,87
|
3/9
|
|
|
0,22
|
5/12
|
5>
|
2>
|
0,42
0.
|
12/l4
S. V.
|
»
|
»
|
0,86
|
15/l6
|
|
|
0,94
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
35
Formulär 1.
Formulär till kungörelse om framläggande af röstlängd.
Kungörelse.
Härmed tillkännagifves, att röstlängd till ledning vid val i N. N.
valdistrikt till Riksdagens första kammare finnes under tiden från och
med den 24 till och med den 31 maj framlagd i---*) för att där
vara för allmänheten tillgänglig; och erinras tillika att den, hvilken röst¬
rätt enligt denna längd ej tillkommer, eller den, som anser, att det honom
påförda röstvärde är oriktigt, eller den, som anser, att annan i längden
obehörigen upptagits såsom röstberättigad, eller tillerkänts oriktigt röst¬
värde, äger att sina anmärkningar, skriftligen affattade och åtföljda af de
bevis han vill åberopa, ingifva till---2) före klockan 12 å . . . 3)
dagen den--—3), äfvensom att pröfning af de mot röstlängden fram¬
ställda anmärkningar, som i rätt tid inkommit, äger rum i---4)
. . .5) dagen den---5).
Ort och tid.
Underskrift.
Anvisningar:
1) Här angifves den lokal, i hvilken röstlängden kommer att framläggas; och iakttages
i afseende därå, att behörig tillsyn öfver längden må kunna å det angifna stället utöfvas till
förekommande af att eljest anteckning i längden skulle af någon kunna verkställas.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
8) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken an¬
märkningarna sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller, om den dagen infaller å sön-
eller helgdag, näst påföljande söckendag.
4) Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning
bestämda tid, som är den 11 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst
påföljande söckendag.
36
Motioner i Andra Kammaren, AT:o 180.
Formulär 2.
Formulär till underrättelse enligt § 11.
Jämlikt den röstlängd, som detta år upprättats för att i N. N. val¬
distrikt tjäna till efterrättelse vid val till Riksdagens första kammare,
varder Eder härigenom meddeladt, att Ni---------
icke är i röstlängden antecknad såsom röstberättigad.
Därest Ni vill för Eder påstå rätt till deltagande i det riksdags¬
mannaval, vid hvilket nämnda röstlängd skall begagnas, äger Ni att Edra
anmärkningar, skriftligen afiåttade och åtföljda af de bevis Ni vill åberopa,
ingifva till — ---2) före klockan 12 å . . .3) dagen den--3) juni, och
kommer pröfning af sådana i rätt tid inkomna anmärkningar att äga rum i
---4) • • - 5) dagen den--5) juni med början klockan 10 förmiddagen.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
*) Här införas den eller de omständigheter, på grund hvaraf vederbörande från röst¬
rätt uteslutits.
2) Valnämndens ordförande, magistrat eller stadsstyrelse.
3) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den tid, inom hvilken anmärk¬
ningarna sist skola vara ingifna; det är den 3 juni eller om den dagen infaller å sön- eller
helgdag, näst påföljande söckendag.
4) Vederbörande lokal.
5) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröfning
bestämda tid, som är den 11 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag, näst
påföljande söckendag.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
37
Formulär 3.
Formulär till underrättelse enligt § 13.
Att i rätt tid anmärkning . . framställts därom, att i den röstlängd,
som detta år upprättats för att i N. N. valdistrikt tjäna till efterrättelse
vid val till Riksdagens första kammare, Ni upptagits såsom röstberättigad
(eller med felaktigt röstvärde), varder Eder till kännedom härigenom med-
deladt, med underrättelse tillika, att pröfning af anmärkning . . . äger rum
i — — —J) . . .2) dagen den--2) juni med början klockan 10 för¬
middagen, då tillfälle lämnas Eder att . . . samma bemöta.
Poststämpelns datum.
Underskrift.
Anvisningar:
J) Vederbörande lokal.
2) Här utsättes med angifvande af veckodag och datum den för anmärkningars pröf¬
ning bestämda tid, som är den 11 juni eller, om denna dag infaller å sön- eller helgdag,
näst påföljande söckendag.
Formulär 4.
Formulär till protokoll vid elektorsval.
Protokoll, hållet i N. N. valdistrikt vid utseende af elektorer
till riksdagsmannaval å---(vallokalen) i---
{orten) den — — — {dag, månad och år).
Till förrättande af det elektorsval, som blifvit utsatt att hållas här¬
städes denna dag, sammanträdde klockan--förmiddagen den för sådant
ändamål utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens
magistrat»; eller i stad, som bildar flera valdistrikt: »den för sådant ända¬
mål utsedda afdelning af magistraten»).
38
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
Omslaget till den röstlängd, som vid valet begagnades, bröts vid för¬
rättningen. De i omslaget jämväl inneslutna valkuvert, som till valmännen
utlämnades, försågos före utlämnandet med valdistriktets stämpel.
Valet fortgick till klockan--eftermiddagen med uppehåll---2)
Vid valet afgåfvos i vederbörlig ordning — — — valkuvert, däraf
. . . med rösttalet 1. . . . med rösttalet 2, . . . (o. s. v.) . . . 10, af —__
i röstlängden antecknade valmän, hvaraf . . . med röstvärdet 1, ... med
röstvärdet 2, ... (o. s. v.) ... 10--------—3')'
De aflämnade valkuverten inlades efter verkställd räkning i ett omslå
som förseglades under de . . .4) sigill, som här nedan finnas aftryckta.
Vid protokollet
N. N.
o>
Aftryck
af
sigill.
Aftryck
af
sigill.
Aftryck
af
sigill
Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt
bekräftas.
N. N
N. N.
Ordförande vid valet.
N. N.
Anvisningar:
2\ |!ar Talet, ej ^nnat börja å bestämd tid, varde anledningen därtill bär anmärkt.
anglfvaS klockslagen, under hvilka uppehåll i förrättningen, äfven på grund
elieS* ao*ifva„de af
mP(1 antakt aih'fna valkuvert med därå antecknade rösttal ej öfverensstämmer
, vnlet « ,11 f dem’ SOm ?n!lgt anteckningarna i röstlängden med angifna röstvärden deltagit
i valet, skall sannolika anledningen därtill här anmärkas.
4) Antalet, som skall vara minst tre.
, } Har valkuvert ej mottagits, varde det, med angifvande af orsaken, här anmärkt-
åntecknasa§eS haF JämVa hTOd 1 Öfn8t förekommit af beskaffenhet att böra till protokollet
Stockholm 1904. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.