Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.
N;o 118.
Af herr P. P. Waldenström, om ändring af 4 § brännvins-
för säljningsför ordningen.
I § 4 af nu gällande lag angående försäljning af brännvin stadgas:
Ej må någon tillhandagå allmänheten med anskaffande af brännvin i mindre
belopp, än han själf äger försälja. Detta stadgande behöfver utan tvifvel
ett förtydligande,' såsom ott af högsta domstolen den 16 sistlidne oktober
afkunnadt utslag visar. Händelsen var följande:
I Visby hade bildats en förening, benämnd »Sällskapet». För för¬
eningens räkning hade »klubbmästaren» inköpt ett förråd spirituösa, som
han förvarat under sin tillsyn och vård. Från förrådet hade till eu tid
af föreningens medlemmar »uttag» skett när som helst, emedan nyckeln
funnits för dem tillgänglig. Emellertid hade detta ändrats så, att ett
stort skåp med många fack anskaffats. Hvart och ett fack hade en sär¬
skild nyckel, som innehades af den, som disponerade facket. Från det
gemensamma skåpet, i hvilket förrådet förvarades och till hvilket klubb¬
mästaren nu ensam hade nyckel, hade hvarje medlem tagit ut, hvad han
önskade, samt låst in det" i sitt eget fack för att därmed hushålla efter
behag. Likvid för det uttagna hade »nedlagts» i en »spritkassa», hvar¬
med »räkningarne å spritvarorna betalats».
Stämd för olaglig brännvinsförsäljning, blef klubbmästaren frikänd af
rådsturätt, hofrätt och högsta domstol, af den sistnämnda med tre röster
mot två. Målet refereras fullständigt i Nytt juridiskt arkiv 1903 under
n:o 169.
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 118.
... De^ 15 maJ ,.1903 tillät jag mig att hos herr justitiekansleren an-
mala, att något liknande ägde rum hos en nationsföreuing i Uppsala
studentkar Detta föranledde till en undersökning, hvaraf framgick, att
detsamma forekom hos nästan alla nationsföreningar. Herr iustitiekans-
lem lät saken tills vidare hvila i afvaktan på Kungl. Maj:ts utslag i det
ofvannämnda Visbymålet. När detta utslag fallit, förklarade han, att min
anmälan icke kunde till någon hans åtgärd föranleda. Och annat kunde
han ju icke göra.
Emellertid står genom detta prejudikat saken så, att om ett antal
personer, som önska bereda sig tillfälle att på lättare sätt och till billigare
pris an vanligt erhålla spirituösa, bilda en förening, så kan denna för-
emng genom en klubbmästare kontant eller på kredit — inköpa ett parti
spritvaror, ur hvilket föreningens medlemmar sedan i större eller mindre
poster »taga ut», hvad de önska, nedläggande likviden i en gemensam
spritkassa», som af klubbmästaren disponeras till inköp af nva förråd
eller till betalning af det redan förtärda. Hvart sådant kunde leda ligger
i öppen dag. ’ 00
Med anledning däraf tillåter jag mig hemställa,
att Riksdagen må besluta, att § 4 i kungl. för¬
ordningen angående villkoren för försäljning af bränn¬
vin m. m. den 24 maj 1895 skall erhålla följande
ändrade lydelse: Ej må någon tillhandagå allmänhe¬
ten eller medlemmar af slutet sällskap, klubb eller annan
förening med anskaffande af brännvin i mindre belopp,
än han själf äger försälja.
Kan vederbörande utskott finna ut någon ändring, som är bättre, så
är jag tacksam, om utskottet vill föreslå eu sådan.
Stockholm den 28 januari 1904.
P. Waldenström,