16
Motioner i Andra Kammarm, N-o 115.
samma år åt de svenska medlemmarne i det interparla-
mentariska rådet.
Stockholm den 28 januari 1904.
Gullbrand Elowson.
If:o 115.
Af herr 0. A. Brodin, om befrielse för rederier' och rederi-
aktiebolag från bevillning och inkomstskatt.
Sjöfartsnäringen är en för Sverige naturlig näring, icke allenast på
grund af befintligheten af materialier för skeppsbyggeri, utan ock på grund
af landets långa gränser mot hafvet och tillgången på folk, lämpliga till
sjömän.
Med dessa förutsättningar för rederihandteringens bedrifvande borde
denna handtering vara föremål för uppmuntran och gynnande och i hvarje
fall af en rättvis beskattning af statsmakterna, men så är icke förhållandet.
Rederihandteringen, särskildt den som bedrifves med utlandet, får be¬
kosta underhållet af fyrväsendet samt lotsväsendet, betala hamn- och grund¬
penningar, hvarthän fartygen komma, och sålunda bekosta hamnars anlägg¬
ning och underhall äfven i många fall, där naturliga hamnar finnas, utan
att väsentliga utgifter därå nedlagts. Härom vore mindre att säga, men
dessutom får hvarje fartyg, som första gången under ett år afgår till ut¬
landet med last, betala lastpenningar med 10 öre pr registerton samt för
hvarje resa fartyg, anlända till Sverige med last, äfvenledes lastpenningar
med 10 öre pr registerton.
Dessa lastpenningar äro en direkt skatt på transportmedlet fartyg, som
icke har något motstycke å transportmedel i land. Lastpenningar ha
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
förut ansetts lika med en grundskatt och sålunda nedsattes desamma till
10 öre vid den första grundskatteafskrifningen, men sedermera har det ej
varit möjligt få denna orättvisa skatt afskaffad.
Förutom dessa skatter på rederinäringen skola äfven bevillning och
inkomstskatt betalas till staten och kommunalutskylder på grund af be-
villningen. Då rederiföretag grundas som aktiebolag, hvilket, med hänsyn
till de stora kapital, som numera erfordras för denna rörelses drifvande,
torde blifva det allmänna för framtiden, så blifver rederihandteringen ge¬
nom den nya skatteförordningen dubbelt beskattad till stat och kommun
förutom här ofvan först omförmälda pålagor.
Skatten till staten är relativt lindrig, men därpå grundade skatten till
kommunen är så mycket kännbarare, då den vanligen är 5 a 6 gånger
bevillningen. Då nu ett rederiaktiebolag skall betala skatt till stat och
kommun” och aktieägarne sedermera få likaledes betala för sin ^inkomst
på aktierna, så blir det för mycket. Det torde också kunna frågas, om
det finnes någon billighet eller rättvisa uti att ett fartyg, som t, ex. un¬
der flera påföljande år seglat på utrikes orter, skall betala kommunalskatter
för gatläggning, gaslysning, vattenledning, skolor och kyrka m. in. a den
ort, där fartyget har sin hemort.
Då rederinäringen arbetar under mycket svåra förhållanden pa
grund af konkurrens med andra länders fartyg, som äro särskilt gynnade
af sitt lands lagstiftande församlingar, såsom t. ex. i Frankrike, där störa
seglationspremier lämnas förutom byggnadspremier, i Tyskland, där manga
ångbåtslinjer hafva stora subsidier, hvilket äfven är ^ förhållandet i England
och Norge, så torde ej vara obilligt begärdt, att någon rättvisa skipades i
Sverige angående rederihandteringens mångsidiga beskattning.
Sjöfartsnäringen och dess utveckling äro för Sverige absolut nödvändiga,
dels för att tillgång på sjömän och maskinister må finnas, om och när vi
måste försvara vår själfständighet och frihet, dels därför att, om densamma
kan framgångsrikt bedrifvas, den bidrager i högst väsentlig grad att täcka
handelsbalansen gentemot utlandet.
För att sjöfartsnäringen skall kunna utvecklas är nödigt, att den läm¬
nar något utbyte på nedlagdt kapital, ty eljest torde inga vilja nedlägga
nya pengar i densamma, och för atb underlätta strafvandena härför är nö¬
digt, att ej för stora, många och orättvisa skatter påläggas, utan att bil¬
lighet och rättvisa skipas hvad beskattningen vidkommer.
Det bör äfven beaktas, att öfriga industrier och näringar skyddats och
gynnats genom det införda protektionistiska systemet, da sjöfartsnäringen
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 41 Häft. 3
1° Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
däremot därigenom blifvit lidande. Tullkommittén af 1888 ansåg också
och föreslog'äfven, att som 'ersättning för de införda tullarne skulle bygg-
nadspremier betalas för fartyg, som byggdes i Sverige, men därpå ville ej
Riksdagen ingå. Sjöfartsnäringskommittén af 1890 föreslog samma bygo-.
nadspremier jämte seglationspremier för att utjämna tullarnes skadliga
verkan på sjöfartnäringen, menticke heller dessa förslag blefvo gillade.
Rederier och rederiaktiebolag hafva att betala lastpenningar för sina
fartyg och borde de vara befriade från bevillningsskatt och inkomstskatt,
då, på grund af den införda själfdeklarationen och inkomstskatten, hvarje
delägare i rederi eller rederiaktiebolag får erlägga dessa skatter för sin
inkomst af i rederier och rederiaktiebolag placerade kapital samt äfven
kommunalskatter i följd däraf. Genom att befria rederier och rederi-
aktiebolag från erläggande af skatt enligt bevillningsförordningen och in¬
komstskatt skulle nuvarande orättvisa dubbelbeskattning undanröjas.
På grund af hvad här ofvan anförts, tager jag mig friheten hemställa,
att Riksdagen matte besluta, att rederier och
rederiaktiebolag befrias från erläggande af skatt en¬
ligt gällande bevillningsförordning samt inkomstskatt.
Jag hemställer dessutom, att bevillningsutskottet,
dit denna motion måtte remitteras, ville tillstyrka mo¬
tionen samt därvid föreslå de ändringar i bevillnings¬
förordningen och inkomstskatteförordningen, som i följd
häraf varda erforderliga.
Stockholm den 28 januai 1904.
O. A. Brodin.