292
innehafvare!! af densamma erhåller en af hans tillämnade mera
sjelfständiga och omfattande verksamhet betingad högre aflö¬
ning, än som nu åtnjutes af bemälde bevakningskontrollör,
hvilkens aflöningsförmåner, lön 1,800 kronor, tjenstgörings-
penningar 600 kronor och ålderstillägg 600 kronor, för öfrigt
redan nu icke kunna anses stå i väl afpassadt förhållande till
hans under senare tider väsentligt ökade ansvar och arbete.
Särskildt har det synts vara af vigt, att aflöningen sättes till¬
räckligt hög, för att icke denna magtpåliggande befattning ma
blifva en öfvergångsplats för yngre tjenstemän, som söka sna¬
rast möjligt derifrån vinna befordran. Med afseende å hvad
sålunda anförts och med beaktande af de allmänna lönereg-
leringsgrundsatser, för hvilka komitén förut redogjort, har
komitén funnit sig böra föreslå, att gränsbevakningschefen till¬
delas följande aflöning, nemligen:
Aflöning. lön ...................................
tj enstgöringspenningar
ålderstillägg ...................
2,800 kr.
700 » 3,500 kr.
............... 1,000 » 4,500 kr.
Frågan, huruvida ersättning för gränsbevakningschefens
resekostnader bör — likasom nu till bevakningskontrollören
utgå i form af fast anslag eller enligt gällande resereglemente,
har äfven utgjort föremål för komiténs öfvervägande. Med
afseende å de säregna kommunikationsförhållandena i gräns¬
bygderna samt nödvändigheten för nu ifrågavarande tjensteman
att i stor utsträckning begagna sig af vexlande fortskaffnings-
sätt, äfven sådana vid hvilka svårighet för resereglementets
tillämpning möter, har komitén emellertid trott, att ett be¬
stämdt årligt reseanslag — i hvilken form resekostnadsgodt-
görelsen jemväl hittills utgått till de tullförvaltare, hvilka ut¬
öfva gränsbevakningsbefäl — borde här, i olikhet mot hvad
förhållandet är med kustbevakningscheferne, vara att föredraga.
Beloppet af berörda likasom af öfriga likartade anslag lärer
293
få ankomma på pröfning af generaltullstyrelsen, som ock genom
särskild instruktion bör meddela närmare föreskrifter rörande
gränsbevakningscbefens göromål ocb periodvis återkommande
inspektionsresor.
Betjentgraderna vid gränsbevakningen äro enligt komiténs
förslag tre, en gränsöfveruppsyningsman, gränsuppsyningsmän
ocb gränsvakter1).
För gränsöfveruppsyningsman nen i Haparanda tullkammare¬
distrikt, hvilken är ensam inom sin tjenstegrad, har komitén
med hänsyn till ifrågavarande befattnings synnerliga vigt och
betydelse samt de svårigheter, som möta att för densamma
finna fullt lämplig person, föreslagit enahanda aflöning som för
öfveruppsyningsman i högsta lönegrad vid lokalförvaltningen eller
lön ...................................................... 1,500 kr.
tjenstgöringspenningar.................. 800 » g 300 kr
ålderstillägg ....................................................... 1,000 » 3^300 kr
Då gränsöfveruppsyningsmannen har att mera oafbrutet vara
på resande fot samt hans verksamhet öfvervakas af tullkam¬
maren i Haparanda, lärer honom lämpligen böra tilldelas ett
bestämdt årligt anslag till resekostnader.
Af skäl, likartade med de i fråga om gränsöfveruppsynings¬
mannen anförda, har begynnelseaflöningen för gränsuppsynings-
männen ansetts böra sättas lika med begynnelseaflöningen för
uppsyningsmän i högsta lönegraden. Ålderstillägget har med af¬
seende å desse betjentes mycket ringa utsigt till befordran ansetts
böra bestämmas till 400 kronor. Aflöningen skulle sålunda utgöra
lön ...................................................... 1,000 kr.
tjenstgöringspenningar.................. 600 » j 0qq
ålderstillägg ........................................................ 400 »
(Summa 4 gränsuppsyningsmän).
2,000 kr.
Betjente vid
gränsbevak¬
ningen.
Gränsöfver-
uppsynings-
mannens
aflöning.
Gräns-
npp8ynings-
männens
aflöning.
*) Angående gränsbevakningsbetjentes nuvarande aflöning hänvisas till sid. 31.
294
Grräns-
vakternes
aflöning.
Enär, såvidt komitén inhemtat, lefnadskostnaderna i gräns¬
trakterna icke äro så vidt skilda, att af sådan orsak gränsvak-
terne i någon viss trakt böra tilldelas högre aflöning än de
öfrige, har komitén ansett ifrågavarande betjente kunna, i
olikhet med hvad nu eger rum, sammanföras till en lönegrad.
A fl fin in gen har synts böra blifva lika med den för kustvakterne
föreslagna, eller
lön............................................................... 600 kr.
tjenstgöringspenningar....................... 300 » 900 kr.
ålderstillägg .......................................................... 300 » j^OO kr.
(Summa 128 gränsvakter).
0
V. De särskilda utgiftsstaterna och deri uppförda
anslagsbelopp.
Beträffande komiténs förslag till de särskilda utgiftsstaterna,
beräknade att tillämpas med 1904 års ingång, ocb de anslag,
som finnas i desamma upptagna, må anföras följande.
Aflöningsstatcn.
Rörande de för tjenstemän och betjente i generaltullsty¬
relsen äfvensom vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning upptagna särskilda aflöningsbelopp hänvisas
till, hvad angående detta ämne i betänkandet förut under sär¬
skilda afdelningar anförts.
Aflöningsstatens uppställning har blifvit verkstäld efter
samma grund, som allt sedan år 1879 i detta afseende tilläm¬
pats, eller att — utom hvad angår generaltullstyrelsen, hvars
personal är specifikt angifven — i staten icke upptagits speci¬
fikationer å tjensterna vid hvarje lokalförvaltning eller dertill
hörande kust- eller gränsbevakningsdistrikt utan allenast an¬
talet tjenster inom hvarje tjenste- och lönegrad samt slutsum¬
man af de sammanlagda aflöningsbeloppen inom graden, med
angifvande tillika af tjenstgöringsorterna för innehafvarne af
de beställningar, hvilka äro bundna vid viss ort, eller i allmänhet
föreståndare för sjelfständiga tullförvaltningar och öfrige tjenste¬
män med mera sjelfständigt chefsuppdrag. För att emellertid
visa, huru komitén tänkt sig fördelningen af hela personalen
å de särskilda platserna, har vid betänkandet fogats i form af
bilaga förslaget till aflöningsstat för lokalförvaltningen samt
Personalens
aflöning.
Aflönings¬
statens upp¬
ställning.
296
Särskilda an¬
slag å aflö-
ningsstaten.
kust- och gränsbevakningen, sådant detsamma efter att eventuelt
hafva vunnit godkännande och fastställelse skulle af generaltull¬
styrelsen till vederbörandes efterrättelse meddelas. (Bil. XIII.)
Angående beräkningen af det i generaltullstyrelsens stat
uppförda förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden
och flitpenningar åt extra biträden äfvensom till renskrifnings-
kostnad hänvisas till, hvad komitén i detta ämne redan anfört
vid behandlingen af frågor angående styrelsen1).
Det särskilda anslag, hvilket, enligt hvad ofvan2) omnämnts,
funnits böra å aflöningsstaten uppföras för beredande af arf¬
voden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare och hvilket
med hänsyn till möjligheten deraf, att behof af ny tullexpedi¬
tion eller gränsstation under statsregleringsåret uppstår, lärer
böra erhålla naturen af förslagsanslag, har efter beräkning
af den nu för ändamålet utgående kostnad, 11,600 kronor, och
under antagande af de särskilda arfvodenas bibehållande vid
nuvarande belopp, upptagits till i jemnadt tal 12,000 kronor.
Under lokalförvaltningens aflöningsstat har vidare upp¬
förts ett förslagsanslag till de arfvoden, som skulle få utgå åt
ordinarie tjenstemän för tullbehandling af passagerareeffekter i
städerna Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö och Trelle¬
borg. Under antagande att särskilda expeditioner för tullbehand¬
ling af dylikt gods, med ordinarie tjensteinnehafvare såsom
föreståndare, skulle finnas anordnade, tre i hvardera af städerna
Stockholm och Göteborg, två i Malmö samt en i hvardera af
städerna Helsingborg och Trelleborg, har anslaget till dessa
arfvoden, hvilka föreslagits att utgå med högst sjuttiofem
kronor i månaden, förslagsvis utförts med 9,000 kronor.
Anslaget till vikar iatser sättning, extra biträden m. m. vid
lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen har allt¬
sedan den tid, då detta anslag tillkom, i staten upptagits så¬
som bestämdt anslag.
’) Se sid. 15 och följande.
2) Se sid. 278.
297
Vid upprepade tillfällen har, enligt hvad komitén inhemtat,
denna anordning visat sig otillfredsställande. Å ena sidan har
det mött oöfverstigliga svårigheter att vid den tidpunkt, då
förslag till reglering af tullverkets stater för året skolat af-
gifvas, med erforderlig grad af sannolikhet beräkna omfatt¬
ningen af de utgiftsbehof, för hvilka anslaget är afsedt. Å
andra sidan äro dessa behof till största delen af den beskaf¬
fenhet, att de ovilkorligen måste tillgodoses, såvida statsverkets
säkerhet eller trafikens berättigade anspråk på expedition utan
oskälig tidsutdrägt icke skola eftersättas; och lika litet lärer
det böra ifrågakomma, att ökad rörelse, af längre eller kortare
varaktighet, på en tullplats i brist på anslagna medel icke
framkallar den för trafikens vederbörliga betjenande erforder¬
liga ökning i tullverkets arbetskrafter på platsen, som det
skulle kunna försvaras, derest den förstärkning under längre
eller kortare tid af fast eller rörlig tullbevakning, hvilken er¬
fordras till tryggande af statsverkets säkerhet, finge bero på,
huruvida de för ändamålet redan anslagna medel befunnes till¬
räckliga eller icke. Också har det faststälda anslaget upprepade
gånger måst öfverskridas och särskilda framställningar om anslag
till fyllande af den uppkomna bristen göras.
Berörda förhållanden gåfvo generaltullstyrelsen anledning
att i sitt förslag till tullverkets stater för år 1900 hemställa om
ifrågavarande anslags förändring till förslagsanslag, och detta
förslag vann äfven Kongl. Maj:ts gillande men tillvann sig
icke Riksdagens bifall. Riksdagen hade dock år 1898 gjort
ett principuttalande i frågan, hvilket kunde synas hänvisa på
en dylik förändring. Vid beviljande sistnämnda år af begärda
medel till fyllnad af uppkommen brist uti ifrågavarande anslag
för år 1897 förklarade nemligen Riksdagen sig icke vilja lemna
oanmärkt, att anslaget till följd af sin natur icke bort öfver¬
skridas, dervid Riksdagen dock medgaf, att öfverskridandet be¬
rott på oförutsedda omständigheter och icke kurmat undvikas.
Komitén, som, med afseende å hvad nyss anförts angående
298
de utgifter, hvilka skola af ifrågavarande anslag bestridas,
anser detsamma böra hafva naturen af förslagsanslag och som
icke kan finna, att olägenheterna af den nuvarande anordningen
motsvaras af någon verklig fördel i statsregleringshänseende,
får såsom ytterligare skäl för den förändring i anslagets natur,
komitén ansett sig böra förorda, hänvisa på det förhållande,
att vid bifall till komiténs förslag om indragning af ett flertal
tjenster, hvilka under senare tider kunnat, såsom obehöfliga,
hållas vakanta, möjligheten för generaltullstyrelsen att såsom
hittills medelst besparingar å den ordinarie aflöningsstaten
delvis täcka de utgifter, för hvilka ifrågavarande anslag är af-
sedt, kommer att försvinna, hvarjemte bör erinras derom, att
uti de senast af Riksdagen godkända staterna för postverket
och telegrafverket de anslag, som motsvara det nu ifråga¬
varande, blifvit upptagna såsom förslagsanslag.
I 1902 års stat är nu ifrågavarande anslag uppfördt med
450,000 kronor och under år 1901, då anslaget var upptaget
med enahanda belopp, uppgingo utbetalningarna derifrån till
405,479 kronor 24 öre. Vid bifall till komiténs förslag om
uppförande af nya tjenster å tullverkets stat kan visserligen be-
hofvet af extra biträden beräknas komma att nedgå i den mån,
som antalet tjenster i nya staten kommer att öfverstiga antalet
nu å ordinarie och extra stat uppförda befattningar, och med af¬
seende härå hafva utgifterna under anslaget beräknats kunna min¬
skas med omkring 68,000 kronor. Derjemte skulle den särskilda
godtgörelsen för bestyret med tullbehandling af passagerare-
effekter i vissa större städer samt arfvodena åt gränsstationsföre-
ståndarne, för hvilka båda ändamål under år 1901 utgått tillhopa
inemot 17,000 kronor, enligt komiténs förslag icke vidare komma
att bestridas från ifrågavarande anslag. Men å andra sidan är
att märka, att kostnaderna för vikariatstjenstgöring under se¬
mester torde på grund af det ökade antalet ordinarie tjenstemän,
utsträckningen af rätten till semester samt höjningen af se¬
mesterersättningen komma att stiga med omkring 20,000 kronor
299
äfvensom att från anslaget skulle komma att utgå de till
maximibelopp fixerade utgifterna för beredande af kostnadsfri
ledighet åt bevakningsbetjente, som ej äro berättigade till
semester, högst 10,000 kronor, samt till flyttningshjelp åt tjen-
stemän och betjente, högst 2,000 kronor. Komiténs förslag om
förhöjd godtgörelse åt extra ordinarie tjenstemän och betjente
jemväl vid förordnande under tjensteinnehafvares sjukdom eller
annat laga förfall äfvensom vid inkallning i tjenstgöring torde
endast med ett eller annat tusental kronor verka förhöjning af
utgifterna under ifrågavarande anslag, utöfver hvad förhållandet
varit år 1901, enär, enligt hvad upplyst blifvit, en af omstän¬
digheterna betingad mera allmän höjning af dagtraktamentet
för inkallning redan från och med senare hälften af år 1900
måst af generaltullstyrelsen provisoriskt vidtagas.
Med beaktande af nu angifna omständigheter har komitén
ansett, att anslaget, derest det göres till förslagsanslag, lämp¬
ligen kan sättas till i afrundadt tal 350,000 kronor.
Ålderstilläggsstaten.
De förändringar i bestämmelserna angående
som komitén föreslagit, komma i tillämpningen att
höjning af utgifterna å ålderstilläggsstaten. Uppenbart är emel¬
lertid, att någon exakt beräkning af denna höjning icke kan
verkställas. Genom afgång från tjenst samt genom befordrin¬
gar är nemligen personalstaten underkastad ständiga vexlingar,
hvilka inverka på ålderstilläggsstaten.
Den enda på något fastare grund hvilande beräkning, som
i detta afseende kunnat utföras, är den, huru de af komitén
föreslagna bestämmelserna skolat verka, derest de tillämpats
med afseende å tullverkets å ordinarie stat för närvarande
uppförda personal. Enligt beräkningar, utförda å generaltull¬
styrelsens kameralbyrå, har utrönts, att, derest ålderstilläggen
ålderstillägg, Höjning af
e förslagsan-
Verka någon slag.
300
Öfvergångs-
statens ord¬
nande.
för de tjensteinnehafvare, hvilka vid 1902 års ingång voro
berättigade till sådant lönetillägg under sagda år, skolat utgå
med de af komitén i dess förslag till aflöningsstat föreslagna,
i vissa fall förhöjda belopp samt enligt de bestämmelser i
öfrigt rörande ålderstillägget, hvilka komitén förordat, detta för¬
hållande — under förutsättning att afskedstagande och dödsfall
komme att i samma proportion, som hittills plägat ske, ned¬
sätta den för året beräknade ålderstilläggssumman — skulle
så till vida hafva verkat förhöjning i summan af utgående
ålderstillägg, att det belopp af 220,000 kronor, hvartill ålders-
tilläggsstaten alltsedan år 1888 varit upptagen, kommit att
öfverskridas med ungefär 30,000 kronor; och enär verkningarna
å ålderstilläggsstaten af de till nyinrättande föreslagna tjen-
sterna icke skulle komma att inträda förr än efter åtskilliga
år, har denna stats slutsumma för år 1904 alltså synts kunna
bestämmas till förslagsvis 250,000 kronor.
Öfvergångsaflöningsstaten.
I likhet med hvad vid omreglering af tullverkets stater
tillförene egt rum, torde viss tid böra bestämmas, inom hvilken
de, som icke lagligen kunna tillförbindas att inträda å den nya
aflöningsstaten, hafva att afgifva yttrande, huruvida de vilja
ingå på berörda nya stat eller om de föredraga att, med från¬
trädande af rätten till sådan öfvergång, bibehållas vid aflönings-
förmånerna enligt den äldre staten. Med hänsyn till angelägen¬
heten af att specificerad öfvergångsaflöningsstat, i den mån
sådan erfordras, må snarast möjligt komma till stånd, bör be¬
rörda tid visserligen icke utsträckas längre än nödigt är; och
synes något hinder icke böra möta mot att bestämma utgången
af nyss omförmälda tid så, att specificerad öfvergångsaflönings¬
stat kan hinna fastställas för året näst efter det, med hvilket
den nya aflöningsstaten träder i kraft. För sistberörda år åter
är sådant uppenbarligen icke möjligt, då de fall, der tjenste-
301
innehafvare kan vilja qvarstå å den gamla staten, icke på för¬
hand låta sig beräkna. Vid sådant förhållande och då komitén
trott sig kunna antaga, att dylikt qvarstående å äldre stat
endast undantagsvis skall ifrågakomma, har det synts komitén,
att för det år, då den nya staten först vinner tillämpning, för¬
hållandet lämpligast ordnas, utan anvisande af särskildt anslag,
på det sätt, att, jemte det tullverkets senast faststälda öfver-
gångsaflöningsstat bibehålies utan andra ändringar än de, som
betingas af derå uppförde personers vid förslagets upprättande
möjligen timade afgång, medgifvande lemnas att till aflöning
åt de tjensteinnehafvare, hvilkas innehafvande befattningar an¬
tingen bibehållas i den nya organisationen eller derstädes er¬
sättas af befattningar i lägre tjenstegrad, men som komma att
qvarstå å den äldre staten, må disponeras aflöningarna vid
ifrågavarande motsvarande befattningar i den nya staten, samt
att i den mån sistnämnda aflöningar icke för ändamålet förslå,
erforderliga fyllnadsbelopp må få af tullmedlen utgå.
• Beträffande åter de tjenster, hvilka skulle komma att i den
nya organisationen motsvaras af tjenster af högre grad, torde i
sammanhang med statens reglerande icke något särskildt föran¬
staltande erfordras, då innehafvare af ifrågavarande befattningar,
i den mån de icke förses med konstitutorial å motsvarande
högre tjenster i den nya staten, lära kunna förflyttas till
annan tjenst i innehafvande grad.
Indragningsstaten.
Under rubriken öfvergångsaflöningsstaten här ofvan har
angifvits, huru komitén tänkt sig aflöningsförhållandena i all¬
mänhet ordnade vid öfvergången till den nya staten, men i
fråga om sådana till indragning föreslagna tjenster å nuvarande
aflöningsstat, hvilka icke komma att ersättas af några motsvarande
befattningar i den nya staten och icke i afbidan på nu förestående
reglering hallas vakanta samt hvilkas innehafvare befinnas icke
Indragnings-
statens ord¬
nande.
302
kunna till annan tjenstgöring inom verket förflyttas, torde er¬
fordras uppförande tills vidare å indragningsstaten af anslags-
belopp, motsvarande den del af de nuvarande tjensteinnehaf-
varnes aflöning, som — med tillämpning af förut i afseende
å tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning
följda löneregleringsgrundsatser — bör tillkomma tjensteinne¬
hafvare, för hvilka plats i den nya organisationen ej varder
beredd, eller lönen. Enligt hvad komitén funnit, torde det
kunna antagas, att det belopp, hvarmed af nyssberörda anled¬
ning indragningsstaten kan behöfva ökas, kommer att uppgå
till sammanlagdt 5,500 kronor, motsvarande lönen vid tre tjenste-
befattningar å nuvarande aflöningsstat. Då emellertid möjlig¬
heten icke är utesluten, att antalet tjensteinnehafvare, som
måste till indragningsstat öfverflyttas, kan blifva antingen i
någon mån större eller mindre, än hvad sålunda antagits, synes
äfven i afseende å nu förevarande stat lämpligen böra iakt¬
tagas, att för det år, då den nya staten först vinner tillämp¬
ning, något nytt anslag icke anvisas utan i stället, jemte det
senast fastställa indragningsstat bibehålies utan andra ändrin¬
gar än de, som betingas af derå uppförde personers vid för¬
slagets upprättande möjligen timade afgång, medgifvande lem-
nas att till aflöning åt tjensteinnehafvare, som nyss omförmälts,
af tullmedlen disponera så stort belopp, som motsvarar deras
sammanlagda löner enligt nu gällande aflöningsstat.
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente.
röjning af Enär de förändringar i tullverkets personalstat, som inne-
fansiag8" fattas 1 komiténs förslag, icke för den närmaste tiden lära nämn-
värdt inverka på sammanlagda beloppet af de till tjenstemän
och betjente utgående pensioner, har komitén upptagit det för
ifrågavarande utgiftsbehof afsedda förslagsanslag — hvilket i
nu gällande stat är utfördt med 227,000 kronor — till i rundt
303
tal det belopp, hvartill utgifterna under detta anslag de senaste
fem åren i medeltal uppgått, eller 300,000 kronor.
Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes efter-
lemnade enkor och barn.
Beträffande pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och
betjentes efterlemnade enkor och barn — hvilka för närvarande
omfatta dels ett förslagsanslag å 31,800 kronor för bestridande
af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stad¬
gade pensionering, dels ock ett bestämdt anslag å 10,000
kronor såsom bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning —
har komitén icke funnit skäl föreslå annan förändring, än att be¬
rörda förslagsanslag nedsättes till 25,000 kronor, enär utgifterna
under detta anslag de sista åren utgått med ungefärligen endast
detta senare belopp.
Omkostnadsstaten.
Beträffande benämningen å de särskilda anslag, som
upptagas å omkostnadsstaten, innefattar komiténs förslag åtskil¬
liga afvikelser från nu gällande stat; och torde en redogörelse
för hvad komitén i detta hänseende föreslagit böra lemnas,
innan komitén yttrar sig angående sjelfva anslagsbeloppen.
Af det å tullverkets nuvarande omkostnadsstat uppförda
förslagsanslag till arfvoden utgår, bland annat, godtgörelse åt
rådstufvurätterna för afgörande af tullmål, hvilken godtgörelse
i »förteckning öfver särskilda arfvoden» — senast i samman¬
hang med förslaget till 1876 års omkostnadsstat förelagd Riks¬
dagen -— upptages på följande sätt:
»Rådhusrättens afdelning för tullmål i Stockholm:
1 ordförande........................................... 600 kronor
2 ledamöter å 375 kronor .................. 750 »
1 notarie.................................................... 750 » 2,100 kronor.
Nedsättning
af förslags¬
anslag.
Anslagens
benämning.
Godtgörelse
för afgörande
af tnllmål.
304
Öfriga Rådhusrätterna för afgörande af tullmål, enligt Kongl.
brefven den 15 februari 1841 och den 6 april 1858, tillsammans
förslagsvis upptagna 1,900 kronor».
Grunden, efter hvilken godtgörelsen enligt berörda två
nådiga bref utgår till rådstufvurätterna i andra städer än Stock¬
holm, är den, att ett belopp af femton kronor uppbäres för
hvarje slutligen afgjordt tullmål utöfver det antal af sex sådana
mål, som årligen bör af hvarje rådstufvurätt kostnadsfritt för
tullverket handläggas och afdömas.
Vidkommande staden Stockholm är genom nådigt bref
den 7 maj 1831 stadgadt, att trenne af dervarande rådstufvu-
rätts ledamöter skola utgöra en särskild afdelning af rådstufvu-
rätten för upptagande af de frågor, hvilka förut tillhört sjö¬
tullrätten derstädes, samt att af desse ledamöter en skall er¬
hålla ständigt nådigt förordnande att vara ordförande, under
det att de två öfrige må kunna omvexla magistratsledamöterne
emellan; varande den notarie, hvilken jemlikt berörda nådiga
bref skall vid rådstufvurättens ifrågavarande afdelning tjenst-
göra, anstäld medelst af rådstufvurätten meddeladt förordnande,
gällande tills vidare.
Den särskilda anordning i förevarande hänseende, som så¬
lunda för längre tid sedan vidtogs med afseende å Stockholm,
hade, enligt hvad 1831 års omförmälda nådiga bref utvisar,
föranledts af svårighet att derstädes eljest, i anseende till
mängden af mål rörande öfverträdelser af tullförfattningarna,
få dessa mål med behörig skyndsamhet afgjorda; och då i
senare tider — år 1870 — Riksdagen hemstält, huruvida icke
ersättningen för tullmåls behandling vid Stockholms rådstufvu¬
rätt skulle kunna beräknas efter enahanda grunder, som i af¬
seende å öfriga rikets städer vore i fråga om sådan ersättning
gällande, var det åter, enligt hvad nådiga brefvet den 11 no¬
vember 1870 utvisar, antalet af tullmålen i Stockholm, som
föranledde, att vid den gamla ordningen fick förblifva. Kongl.
Maj:t förordnade nemligen, att tills vidare, och intill dess
305
tullmålens antal i Stockholm än ytterligare i väsentlig mån
nedgått, ofvanberörda föreskrifter fortfarande skulle lända till
efterrättelse. Målens antal hade, enligt rådstufvurättens då
lemnade uppgift, under femårsperioden 1865—1869 utgjort i
medeltal 72 per år.
Sedan emellertid antalet tullmål i Stockholm numera ned¬
gått så, att de under tioårsperioden 1891—1900, i medeltal
beräknadt, endast utgjort 18 om året, har det synts komitén,
att den för Stockholm i förevarande afseende gällande undan¬
tagsställning borde kunna utan olägenhet uppliäfvas samt der
till behandling förekommande öfverträdelser af tullförfattnin¬
garna upptagas vare sig vid någon viss af rådstufvurättens
allmänna afdelningar eller i den ordning, hvari brottmål i all¬
mänhet derstädes handläggas, i följd hvaraf ersättningen för
tullmåls behandling i Stockholm skulle komma att utgå efter
enahanda grund som i rikets öfriga städer. Den årliga be¬
sparing, soro derigenom skulle beredas tullverket, har beräknats
till omkring 1,500 kronor.
Derest, i enlighet med hvad sålunda ansetts lämpligt, det
särskilda arfvodet till rådstufvurätten i Stockholm kommer att
bortfalla, synes någon anledning icke längre förefinnas att uti
förteckningen å de med bestämda belopp utgående öfriga arf-
voden upptaga den efter målens antal vexlande godtgörelsen
åt rådstufvurätterna för afgörande af tullmål, utan har komitén
funnit sig böra föreslå, att denna godtgörelse i stället må utgå
från ett särskildt, å omkostnadsstaten för ändamålet uppfördt
förslagsanslag.
I nu gällande omkostnadsstat är upptaget ett förslags¬
anslag »Till utbetalande af aftjenad begrafningshjelp och be-
grafningsgratialer, enligt Kongl. brefvet den 14 maj 1831».
Deri afsedda begrafningshjelp leder sitt ursprung från 1723
års nådårsförordning, hvarigenom påbjöds innehållande af
embets- eller tjenstemans aflöning under första halfåret efter
20
Begrafning8
hjelp och
begrafnings
gratial.
306
utnämning samt, om han förut innehaft statstjenst med lägre
aflöning, af skilnaden under ett hälft år emellan den gamla
och den nya aflöningen. Detta afdrag å lönen benämndes
nådårs- eller begrafningshjelpsbesparing och skulle, derest
embets- eller tjenstemannen aflede i tjensten eller sedan han
derifrån afgått med pension, såsom begrafningshjelp utbetalas
till hans sterbhus.
Genom nämnda 1831 års nådiga bref föreskrefs, att
för de vid ingången af december månad 1831 å tullverkets
stat redan anstälde embets- och tjenstemän samt betjente, hvilka
enligt dittills gällande författningar på tillträdd lön och pen¬
sion då aftjenat eller börjat att aftjena begrafningshjelp, denna
skulle vid deras frånfälle godtgöras deras sterbhus, samt att
efter bevakningsvaktmästare, jaktbåtsmän och roddarekarlar,
som å sina sysslor fått konstitutorial före december månads
ingång 1831, begrafningshjelp, svarande mot sex månaders
lön, skulle, oaktadt den ej blifvit intjenad, vid desse betjentes
frånfälle till deras sterbhus på dittills vanligt sätt anordnas,
hvaremot all rättighet till begrafningsbjelps åtnjutande efter
den, hvilken efter berörda tidpunkt utnämndes, befordrades
eller transporterades till embete eller tjenst inom tullverket,
skulle försvinna.
Begrafningsgratial, svarande mot lönen för två manader,
skulle deremot enligt samma nådiga bref utbetalas till sterbhusen
efter bevakningsvaktmästare, jaktbåtsmän och roddarekarlar.
Derest tullbetjeningens vilkor förbättras, på sätt komitén
föreslår, såväl i afseende å den kontanta aflöningen som
genom tilldelande af uniformsbeklädnad samt beredande af
läkarevård och medikamenter på tullverkets bekostnad i fall
af sjukdom, synes det komitén icke innebära någon obillighet,
om den för tullverket säregna undantagsförmånen af begraf¬
ningsgratial blefve afskaffad.
I sammanhang dermed, att komitén sålunda ansett sig
böra föreslå upphäfvande af ifrågavarande för vissa betjent-
307
grupper medgifna allmänna förmån, har det emellertid synts komi-
tén vara önskvärdt, att tillfälle bereddes att för det speciella fall,
då tjensteman eller betjent aflider i följd af olyckshändelse
under tjensteutöfning, tilldela dödsboet hjelp till begrafnings-
kostnaderna, i likhet med hvad vid statens jernvägar samt vid
post- och telegrafverken eger rum. Komitén har derföre i sitt
förslag till aflöningsreglemente upptagit den bestämmelse, att, i
händelse tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller sådan
extra ordinarie, som är mot årligt arfvode anstäld, aflider i
följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, ett belopp,
motsvarande den aflidnes aflöning eller arfvode för en månad,
må såsom begrafningshjelp tilldelas hans dödsbo.
Enär det synts komitén lämpligast, att sådan begrafnings-
hjelp ej mindre än den, hvilken kan ifrågakomma efter nuva¬
rande ordinarie betjent, som icke öfvergår till den nya aflö-
ningsstaten, får utgå från samma anslag, hvarifrån läkarevård
och medikamenter skola bestridas, har komitén funnit sig böra
föreslå, att det nuvarande anslaget till begrafningshjelp och
begrafningsgratialer må från omkostnadsstaten afföras.
Vissa andra förändringar med afseende å anslagen å om¬
kostnadsstaten hafva betingats af, hvad komitén i annat sam¬
manhang föreslagit, och har sålunda komiténs förslag till om-
kostnadsstat ytterligare i följande afseenden kommit att förete
afvikelser från senast faststälda omkostnadsstat.
Förslagsanslagen till »Ved, ljus och lyktors underhåll» och
till »Skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindnings-
kostnader» hafva sammanförts till ett förslagsanslag till Expenser,
från hvilket jemväl skulle utgå kostnaden för tjenstelokalers
rengöring och städning.
Såsom nya anslagstitlar hafva uppförts dels af ofvan an.-
gifven anledning Godtgörelse åt rådstufvurätterna för afgörande
af tullmål, dels ock för öfrigt följande: Underhåll och drif t af tull¬
verkets ångare, Läkarevård och medikamenter samt begrafnings-
Öfriga anslag
å omkost¬
nadsstaten.
308
hjelp, Tullhetjentes beklädnad, och beväring samt slutligen Anslag
till yngre tulltjenstemäns utbildning i tulltjensten, af livilka anslag
det sistnämnda upptagits såsom bestämdt anslag men de öfriga
måst enligt sakens natur såsom förslagsanslag uppföras.
Återstående i förslaget till omkostnadsstat upptagna an¬
slag hafva sin motsvarighet i nu gällande stat, dervid emeller¬
tid »Anslaget till arfvoden» ansetts böra benämnas »Anslaget
till vissa arfvoden enligt särskild förteckning», och har sådan
förteckning bilagts förslaget till stater.
Anslagens Beträffande beräkningen af de särskilda anslagsbeloppen
belopp' må anföras följande.
Anslaget tiii Hvad först angår anslaget till vissa arfvoden enligt sär-
arfvoden. gfäfå förteckning har, såsom ofvan omförmälts, från detta anslag
uteslutits godtgörelsen åt rådstufvurätterna för handläggning
af tullmål, hvarjemte, då utgifterna för läkarevård skulle komma
att bestridas från ett nyuppfördt anslag å omkostnadsstaten,
de särskilda nuvarande arfvodena, sammanlagdt 1,400 kronor,
till läkare å fyra olika platser likaledes icke vidare i arfvodes-
anslaget inbegripits.
Till ordföranden i gränstullrätten i Norrbottens län utgår
från ifrågavarande anslag ett arfvodesbelopp af 750 kronor för
år räknadt. Rörande tillkomsten af detta arfvode har inhem-
tats, att, sedan generaltullstyrelsen vid afgifvande af förslag
till tullverkets stater för år 1849 hemstält om den förändring
i gränstullrätternas organisation, att ordföranden, hvars befatt¬
ning dittills utöfvats af vederbörande tullförvaltare eller tull¬
inspektor, skulle vara lagfaren och att det måtte få ankomma
på vederbörande hofrätt att uppå ansökning dertill förordna
domhafvanden i orten eller annan behörig person, Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 13 februari 1849, jemte det general¬
tullstyrelsens berörda hemställan bifölls, bestämde arfvodet för
ordföranden i gränstullrätten i ofvannämnda län till 333 riks¬
daler 16 skillingar banko. Enligt nådigt bref den 9 mars
309
1855 höjdes dock arfvodet till sitt nuvarande belopp, med hvilket
detsamma derefter oförändradt upptagits i den särskilda arfvodes-
förteckningen vid omkostnadsstaten, jemväl sedan Riksdagen
började taga del i regleringen af tullverkets utgiftsstater.
Fråga om ytterligare höjning af detta arfvode har emel¬
lertid varit väckt, i det att ordföranden i gränstullrätten i
en under år 1896 till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansök¬
ning anhållit, att arfvodet måtte höjas till 1,500 kronor med
tillägg derjemte af lämpligt belopp till bestridande af kostna¬
den för skrifmaterialier och andra dermed jemförliga utgifter.
Till stöd för berörda ansökning framhölls dels den ökning,
antalet vid gränstullrätten handlagda mål undergått, dels de i
Norrbottens län mer än annorstädes ökade lefnadskostnaderna,
dels ock det förhållande, att med ifrågavarande arfvode, hvar¬
med några s. k. expensmedel icke vore förenade, skulle be¬
kostas jemväl alla i tjensten förekommande resor.
I sammanhang med sitt i underdånig skrifvelse den 10
november 1896 afgifna förslag till reglering af tullverkets
stater för år 1898 afgaf generaltullstyrelsen i följd af nådig
remiss utlåtande öfver nyssberörda ansökning; och hemstälde
dervid styrelsen, att ifrågavarande arfvode måtte få från
och med år 1898 utgå med ett till 1,200 kronor förhöjdt
belopp utan särskildt tillägg för några med befattningen för¬
enade utgifter. Såsom skäl för arfvodets höjning åberopade
generaltullstyrelsen den högst betydliga ökning af de med ord¬
förandebefattningen förenade göromål, som under senare tider
inträdt och i följd hvaraf arfvodet knappast kunde anses såsom
skälig ersättning för sagda göromål. Kongl. Maj:t fann emellertid
berörda underdåniga ansökning icke föranleda till vidare åtgärd.
Af en på annat ställe i detta betänkande1) lemnad uppgift
om antalet af de vid gränstullrätten i Norrbottens län under
tiden från och med år 1891 handlagda mål framgår, att de
med ordförandebefattningen derstädes förenade göromål snarare
') Se sid. 90.
310
ökats än minskats sedan den tid, då generaltullstyrelsen sålunda
liemstälde om höjning af det till ordföranden utgående arfvode;
och då jemväl komitén finner, att detta arfvode icke utgör skälig
ersättning för de ordföranden åliggande göromål, har komitén
ansett sig böra upptaga detsamma till det af generaltullstyrelsen
föreslagna förhöjda belopp, 1,200 kronor för år räknadt.
Visserligen har, enligt hvad komitén inhemtat, till Kongl.
Maj:t ingifvits underdånig ansökning om inrättande af egen
jurisdiktion med rådstufvurätt och magistrat för staden Hapa¬
randa, i sammanhang hvarmed hemstälts om gränstullrättens
indragning; men då denna fråga ännu icke lärer hafva varit
föremål för nådig pröfning, har densamma icke kunnat på
komiténs förslag i förevarande ämne inverka.
De särskilda arfvodena till skollärare i Dalarö, Landsort,
Hufvudskär, Sandhamn och Furusund samt till prest i Sandhamn
äro upptagna med samma belopp, som till desse, i de flesta fall
sedan längre tid tillbaka, utgått af tullverkets medel dels enligt
den vid omkostnadsstaten fogade arfvodesförteckning, dels ock
enligt medgifvanden i särskilda nådiga bref.
Tjenstgöring i Sandhamn såsom predikant för dervarande
tull- och lotspersonal har ansetts icke kunna utan särskild
ersättning åläggas vederbörande presterskap, och på denna
grund har sedan lång tid tillbaka från tull- och lotsverken
för dylik tjenstgöring utbetalts ersättning, hvilken enligt nådigt
bref den 15 mars 1861 på framställning af vederbörande
domkapitel bestämts att utgå med 250 kronor årligen af tull¬
medel och lika belopp af lotsmedel. Tjenstgöringen bestrides
af komministern i Djurö.
I arfvodesförteckningen finnes för Dalarö uppfördt ett
arfvode till skollärares aflöning af 100 kronor, hvaraf dock 20
kronor utgått till läraren vid den i Landsort för dervarande
lots- och tullpersonals barn afsedda mindre folkskola. Genom
nådigt bref den 6 oktober 1865 har emellertid medgifvits, att
denne senare, som från lotsverket aflönades med 150 kronor,
311
finge åtnjuta en lönetillökning af 50 kronor årligen af tull¬
verkets medel, hvilket lönetillskott sedan dess enligt berörda
nådiga bref åt honom särskildt utanordnats.
Komitén bar ansett dessa arfvoden böra upptagas till de
belopp, med bvilka de alltså nu utgå.
Till skollärares aflöning i Sandhamn bar allt sedan år 1857
varit uppfördt ett anslag af 100 kronor. För beredande af
tillfälle för tullpersonalens i Hufvudskär och Furusund barn
att åtnjuta undervisning i skolor, som å dessa ställen för lots-
verkets personal blifvit inrättade, hafva genom särskilda nådiga
bref den 24 juli 1867 och den 7 oktober 1887 af tullmedel
anvisats för hvardera platsen 100 kronor, som årligen utgått
anordningsvis.
Med oförändrade belopp hafva uppförts ej mindre dessa
arfvoden än äfven de två återstående nu från ifrågavarande an¬
slag utgående arfvodena till ordförande i gränstullrätterna inom
Jemtlands län å 750 kronor och till tolk för finska språket vid
gränstullrätten i Norrbottens län å 150 kronor; och skulle så¬
lunda komma att från detta anslag utgå följande arfvodesbelopp,
nemligen:
till särskild ordförande i gränstullrätterna inom
Jemtlands län ................................................... kronor 750 —•
» särskild ordförande i gränstullrätten inom
Norrbottens län................................................ » 1,200: —
i> tolk för finska språket vid gränstullrätten
|
inom Norrbottens län...........
|
......................... »
|
150
|
—
|
»
|
skollärare i Dalarö....................
|
........................ »
|
80
|
—
|
»
|
» i Landsort ..............
|
........................ »
|
70
|
—
|
D
|
» i Hufvudskär ........
|
........................ »
|
100.
|
—
|
»
|
prest i Sandhamn ....................
|
........................ »
|
250
|
—
|
))
|
skollärare i Sandhamn ...........
|
........................ »
|
100
|
—
|
D
|
» i Furusund..............
|
....................... »
|
100
|
—
|
|
|
Summa kronor 2,800
|
—
|
312
Anslaget till
godtgörelse åt
rådstufvu-
rätterna för
afgörande af
tnllmål.
Anslaget till
rese- och.
traktaments-
kostnader.
Anslaget till
•underhåll och
drift af tull¬
verkets
ångare.
Då samtliga dessa arfvoden utgå med bestämda belopp,
bär ifrågavarande anslag såsom fast anslag i staten upptagits
till 2,800 kronor.
Förslagsanslaget till godtgörelse åt rådstufvur ätterna för af¬
görande af tullmål har, under förutsättning af bifall till livad
komitén föreslagit i fråga om förändring af beräkningsgrunden
för dylik godtgörelses utgående till Stockholms rådstufvurätt,
kunnat sättas så lågt som till 2,500 kronor.
Den af komitén föreslagna utsträckning af tullfiskalernas
tjensteverksamhet likasom ock anordnande i öfverensstäm¬
melse med komiténs förslag af chefskapet öfver kustbevak¬
ningen samt af särskild kontroll öfver inkommande varors
likformiga packhusbehandling vid olika tullförvaltningar skulle
väl verka någon ökning af utgifterna under förslagsanslaget
till rese- och traktamentskostnader, men enligt verkstäld beräk¬
ning synes häraf icke betingas någon höjning af anslagssumman
utöfver dess nuvarande belopp 20,000 kronor, ity att de från
detta anslag bestridda utgifter under de senare åren icke plägat
öfverstiga 15,000 kronor.
Af de omkostnader, hvilka skulle komma att bestridas af
förslagsanslaget till underhåll och drift af tullverkets ångare,
faller större delen på den till nyanskaffning föreslagna, för
Stockholms skärgård afsedda bevakningsångaren. Årliga drift¬
kostnaden för denna ångare, aflöning till maskinpersonalen in¬
begripen, har, såsom ofvan nämnts, af den vid frågans behand¬
ling inom komitén tillkallade sakkunnige person beräknats till
omkring 16,800 kronor, derest ångaren skall hafva en hastighet
af 12 knop, och 12,300 kronor i händelse af 10 knops hastig¬
het. Motsvarande kostnader för bevakningsångaren inom Ha¬
paranda tullkammaredistrikt blifva emellertid betydligt lägre i
följd af denna ångares mindre dimensioner och den kortare
del af året, hvarunder densamma är i verksamhet, samt på
313
grund deraf, att i dessa trakter billigare bränsle än kol (affalls-
ved) står till buds. Att döma af erfarenheten från den tid,
denna ångare redan varit i verksamhet, torde kunna antagas,
att årliga driftkostnaden för densamma icke kommer att öfver¬
stiga 6,000 kronor; och har vid sådant förhållande ifrågavarande
anslag ansetts kunna i jemnadt tal sättas till 22,000 kronor.
För bedömande af storleken af förslagsanslaget till expenser
lärer erforderlig ledning kunna erhållas af följande uppgifter.
Sammanlagda beloppet af de utgifter, hvilka
hittills bestridts medelst anslagen till ved, ljus
och lyktors underhåll och till skrifmaterialier
samt boktrycknings- och bokbindningskostnader,
uppgick år 1901 till i rundt tal.............................. kr. 56,800: —
Nämnda år utgick från anslaget till diverse
utgifter till bekostande af renhållning af tull¬
lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö till¬
hopa omkring .............................................................. » 3,700: —
År 1900 — det sista, för hvilket uppgifter
föreligga — hafva tullkamrarnas föreståndare af
egna medel fått bekosta utgifter af beskaffenhet
att, enligt hvad förut1) nämnts, böra utgå från
ifrågavarande anslag med i jemnt krontal......... » 8,547: —
Sistnämnda år hafva vissa städer bekostat
utgifter för uppvärmning, renhållning och be¬
lysning af tullokaler med sammanlagdt............... » 641: —
Summa kr. 69,688: —
Med ledning af dessa siffror har komitén funnit sig böra före¬
slå, att anslagsbeloppet i jemnadt tal utföres med 70,000 kronor.
Enligt § 12 af komiténs förslag till aflöningsreglemente
skulle samtlige ordinarie betjente vid tullverkets lokalförvalt¬
ning samt kust- och gränsbevakning beredas förmånen att på
*) Se sid. 221 och följande.
Anslaget till
expenser.
Anslaget till
läkarevård
och medi-
kamenter
samt begraf¬
ningshjelp.
314
Anslaget till
gratifika¬
tioner åt
krono- och
lots- samt
kan albetj ente.
Anslaget till
jakt- och båt¬
lega samt
hästlega och
resekost¬
nader.
tullverkets bekostnad erhålla läkarevård jemte medikamenter;
och skulle, enligt hvad ofvan omförmälts, från det för ifråga¬
varande ändamål afsedda, å omkostnadsstaten uppförda för¬
slagsanslag jemväl utgå begrafningshjelp, då tjensteman eller
betjent aflider i följd af olyckshändelse under tjensteutöfning.
För beräkning af anslaget till läkarevård, och medikamenter samt
begrafningshjelp har komitén utgått derifrån, att de för när¬
varande å omkostnadsstaten uppförda arfvodena till läkare för
tullverkets lägre vaktbetjening i Stockholm, Göteborg och Malmö
samt för tullpersonalen i Dalarö uppgå tillhopa till 1,400 kronor,
äfvensom att kostnaderna för medikamenter åt sjuke betjente
på tullverkets i Stockholm ordinarie stat, enligt hvad upplyst
blifvit, i allmänhet vexlat mellan 200 och 250 kronor årligen.
Efter den beräkning, att kostnaden för läkarevård och medi¬
kamenter skulle komma att stiga i samma proportion som an¬
talet betjente, hvilka skulle komma i åtnjutande af dessa för¬
måner, blefve ökad t, har komitén, med någon höjning dessutom
af beloppet för beredande af möjlighet att från anslaget utbetala
begrafningshjelp, utfört detsamma med 7,000 kronor.
Enär det sedan längre tid tillbaka med ett belopp af 750
kronor i staten upptagna bestämda anslaget till gratifikationer
åt krono- och lots- samt kanalbetjente, som utmärka sig genom ni¬
tisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna,
enligt hvad upplyst blifvit under en följd af år visat sig all¬
deles otillräckligt, har komitén, för beredande af tillfälle att
medelst skälig godtgörelse uppmuntra ifrågavarande, utom tull¬
verket stående personer att i önskvärd omfattning biträda vid
öfvervakande af tullförfattningarnas efterlefnad, funnit sig böra
föreslå, att detta anslag höjes till 1,500 kronor.
Fastställandet af de anslagsbelopp, som från det å om¬
kostnadsstaten uppförda bestämda anslaget till jakt- och båtlega
samt hästlega och resekostnader skola utgå till visse tjenstemän
315
och betjente vid tullverket, bör, liksom nu är fallet, ankomma
på generaltullstyrelsen.
I åtskilliga till komitén öfverlemnade framställningar bar
höjning af särskilda från detta anslag utgående belopp blifvit
ifrågasatt, och denna omständighet jemte det förhållande, att
anslaget är af bestämdt anslags natur, har föranledt omfattande
undersökningar angående det belopp, hvartill detsamma skäligen
kunde böra sättaB. Komitén har sålunda införskaffat uppgifter
dels angående storlek, inköpspris och underhållskostnad m. m.
för jakter och båtar, erforderliga för kustbevakningstjenst-
göringen i de särskilda kusttrakterna, dels ock angående in¬
köpspris och underhållskostnad för häst i de olika trakter, der
beriden gräns- eller kustbevakningspersonal är anstäld; och
hafva uppgifterna i förstnämnda ämne underkastats granskning
och bearbetning af derom anmodad sakkunnig person.
Med ledning af hvad sålunda inhemtats, har komitén, under
beaktande derjemte af de på frågan inverkande förändringar,
som med afseende å personalen föreslagits, funnit ifrågavarande
anslag, hvilket nu är i staten utfördt med 100,000 kronor, tarfva
höjning till 120,000 kronor.
Då kostnaderna för de af komitén förordade åtgärder till
underlättande af tullpersonalens utbildning i och för tjensten
(utdelande af stipendier och anordnande af' föreläsningskur-
ser) ansetts icke böra öfverstiga 10,000 kronor, har anslaget
till yngre tulltjenstemäns utbildning i tulltjensten utförts såsom be¬
stämdt anslag med nämnda summa.
Den uniformsbeklädnad, som enligt komiténs förslag skulle
bestås ordinarie bevakningsbetjente med undantag af öfverupp-
syningsmännen, har antagits komma att utgöras af kavaj, byxor
och väst samt kappa och mössa. För de särskilda tullför¬
valtningarna har dessutom förutsatts komma att anskaffas dels
erforderligt antal pelsar att användas af betjente vid viss
Anslaget till
yngre tull¬
tjenstemäns
utbildning i
tulltjensten.
Anslaget till
tullbetj entes
beklädnad
och beväring.
316
Anslaget till
diverse ut¬
gifter.
Öfriga
anslag å
omkostnads-
staten.
tjenstgöring, dels ock s. k. visitationsdrägter, afsedda att till
uniformens skyddande begagnas såsom ytterdrägter vid visita¬
tion sförrättningar i kol- och maskinrum.
Beräkningen af utgifterna för uniformeringen är verkstäld
med ledning af inhemtade uppgifter angående inköpspris och
arbetskostnad samt under antagande, att i fråga om slitnings-
tid för de särskilda persedlarna skulle komma att gälla ungefär
enahanda föreskrifter, som i detta hänseende tillämpas inom
postverket. Med beaktande derjemte att från anslaget skulle
utgå kostnaderna för anskaffande af vapen, derest generaltull¬
styrelsen funne någon del af den rörliga bevakningspersonalen
på grund af särskilda omständigheter tarfva beväpning, har
anslaget, som måste blifva af förslagsanslags natur, ansetts
böra upptagas till 100,000 kronor.
Sådana utgifter, som, enligt hvad komitén afsett, fortfa¬
rande skulle bestridas från förslagsanslaget till diverse utgifter,
hafva under år 1901 belöpt sig till i jemnt tusental 31,000
kronor; och har fördenskull anslagets belopp med någon jemk¬
ning för afrundande af staternas slutsumma upptagits till
31,020 kronor.
Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda anslag
å omkostnadsstaten, nemligen förslagsanslagen till tullhusbygg¬
nader och reparationer samt hushyra och tomtören, till postporto
och till skepp smätning sko stnad äfvensom det bestämda anslaget
till hemliga utgifter, har komitén funnit någon annan ändring
icke böra vidtagas, än att anslagen till tullhusbyggnader m. m.
samt till postporto, med hänsyn till de senaste årens utgifter
under dessa anslag, jemkas sålunda, att det förra nedsät.tes
från 20,000 till 15,000 kronor och det senare höjes från 10,000
till 15,000 kronor.
Omkostnadsstatens slutsumma skulle sålunda uppgå till
452,820 kronor, deraf 309,520 kronor förslagsanslag.
317
Sammanfattas de förändringar i omkostnadsstaten, hvilka
af komitén blifvit föreslagna, så visa de följande resultat:
|
vissa arfvoden enligt särskild för-
|
1903 års
stat.
|
Komi¬
téns för¬
slag till
stat.
|
Ökning.
|
Minsk¬
ning.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
teckning (förslagsanslag i 1903
års stat, men bestämdt anslag i
komiténs förslag till stat) .........
|
7,500
|
2,800
|
|
4,700
|
|
>
|
godtgörelse åt rådstufvurätterna för
|
|
|
|
|
|
|
afgörande af tullmål, förslagsanslag
|
—
|
2,500
|
2,500
|
—
|
T>
|
»
|
rese- och traktamentskostnader, för-
|
|
|
|
|
|
|
slagsanslag.................................
|
20,000
|
20,000
|
—
|
—
|
»
|
»
|
tullhusbyggnader och reparationer
|
|
|
|
|
|
|
samt hushyror och tomtören, för¬
slagsanslag .................................
|
20,000
|
15,000
|
_
|
5,000
|
»
|
|
underhåll och drift af tullverkets
|
|
|
|
|
|
|
ångare, förslagsanslag..................
|
—
|
22,000
|
22,000
|
—
|
»
|
»
|
ved, ljus och lyktors underhåll, för-
|
|
|
|
|
|
|
slagsanslag.................................
|
15,000
|
—
|
—
|
15,000
|
»
|
3>
|
skrifmaterialier samt boktrycknings-
|
|
|
|
|
|
|
och bokbindningskostnader, för¬
slagsanslag ................................
|
20,000
|
_
|
_
|
20,000
|
|
»
|
expenser, förslagsanslag..................
|
—
|
70,000
|
70,000
|
—
|
|
»
|
postporto, förslagsanslag.................
|
10,000
|
15,000
|
5,000
|
—
|
»
|
J>
|
utbetalande af aftjenad begrafnings-
|
|
|
|
|
|
|
hjelp och begrafningsgratialer
enligt Kongl. Brefvet den 14 maj
1831, förslagsanslag.....................
|
3,000
|
|
|
3,000
|
»
|
»
|
läkarevård och medikamenter samt
|
|
|
|
|
|
|
begrafningshjelp, förslagsanslag ...
|
—
|
7,000
|
7,000
|
—
|
»
|
>
|
skepp smätningsko s tnad, förslagsan-
|
|
|
|
|
|
|
slag ..........................................
|
27,000
|
27,000
|
—
|
—
|
»
|
»
|
gratifikationer åt krono- och lots-
|
|
|
|
|
|
|
samt kanalbetjente, som utmärka
sig genom nitisk tillsyn och kon¬
troll mot öfverträdelse af tullför¬
fattningarna ..............................
|
750
|
1,500
|
750
|
|
|
|
Transport]
|
123,250
|
182,800
|
107,250
|
47,700
|
Sammanfatt¬
ning af de
föreslagna
förändrin¬
garna i om¬
kostnads¬
staten.
318
Anslag till
restitutioner
och. öfriga
afkortningar.
Transport
Anslag till jakt- och båtlega samt bästlega ocb
resekostnader ........................
> > yngre tulltjenstemäns utbildning i
tulltjensten.............................
» » tullbetjentes beklädnadochbeväring,
förslagsanslag.............................
» » hemliga utgifter ...........................
» » diverse utgifter, förslagsanslag........
Summa kronor
Skilnaden mellan tillökningen ....
och minskningen ......................
utgör.
1903 års
stat.
|
Komi¬
téns för¬
slag till
stat.
|
Ökning.
|
Minsk¬
ning.
|
123,250
|
182,800
|
107,250
|
47,700
|
100,000
|
120,000
|
20,000
|
—
|
|
10,000
|
10,000
|
—
|
_
|
100,000
|
100,000
|
—
|
9,000
|
9,000
|
—
|
—
|
33,350
|
31,020
|
—
|
2,330
|
265,600
|
| 452,820
|
j 237,250
|
50,030
|
|
|
........ kr.
|
237,250
|
|
|
T>
|
50,030
|
.. kr.
hvilket belopp, sammanlagdt med slutsumman af omkostnadsstaten
enligt 1903 års stat
187,220
265.600
gifver slutsumman af omkostnadsstaten enligt^komiténs förslag till stat kr. | 452,820
Afkortningar.
I underdånig skrifvelse den 10 november 1885 angående
regleringen af tullverkets stater för år 1887 framhöll general¬
tullstyrelsen såsom en oegentlighet, att i tullverkets räken¬
skaper, likasom i de nådiga propositioner, som till Riksdagen
årligen aflätes angående statsverkets tillstånd och behof, tull¬
medlen upptoges till det belopp, som i räkenskapen upp¬
debiterades, och således utan afdrag för restitutioner — med
ett undantag — eller för andra afkortningar, dervid styrel¬
sen vidare anförde, att icke vare sig i tullverkets stater eller
annorstädes i riksstaten funnes uppfördt något anslag, hvaraf
restitutioner eller andra afkortningar kunde utgå, samt att detta
förhållande föranledde dertill, att, äfven om tulluppbörden upp-
ginge till jemnt det belopp, hvartill den i riksstaten beräknats,
319
samt tullverkets omkostnader precis motsvarade slutsumman af
verkets stater, tullverket likväl icke vore i tillfälle att till bestri¬
dande af statsverkets allmänna utgifter lemna hela det belopp, som
vid jemförelse mellan uppbörden och utgiftsstaternas slutsumma
beräknats komma statsverket till godo, då från detta belopp
afginge summan af restitutioner och andra afkortningar, som
skulle af tullmedlen utgå. Generaltullstyrelsen ansåg emeller¬
tid det icke tillkomma sig att uttala något omdöme, huruvida
och i sådant fall hvilken åtgärd kunde vara påkallad för åstad¬
kommande af rättelse i detta förhållande, men framhöll önsk¬
värdheten deraf att, för den händelse något anslag skulle anses
böra uppföras å tullverkets stater för bestridande af ifråga¬
varande afkortningar, detta anslag måtte, så vidt möjligt, sär¬
skiljas från de å staterna uppförda, för bestridande af aflöning
och andra omkostnader för verket afsedda anslag.
Hvad generaltullstyrelsen sålunda anfört föranledde dock
icke till någon annan Kongl. Maj:ts åtgärd, än att styrelsen
anbefaldes att från och med år 1887 utbetala aktoratsprovision,
kustchefsprocenter och observationsprocenter från tullverkets
anslag till diverse utgifter, hvarjemte, beträffande de slag af
utbetalningar, hvilka fortfarande skulle såsom afkortningar
redovisas, nemligen restitutioner, beslagareandelar och tullverkets
enskilda pensionsinrättnings andel af böter, statskontoret erhöll
befallning att vid rikshufvudbokens upprättande af statsverkets
inkomster godtgöra tullverket derför.
I följd häraf kan man visserligen vid tillgång till riks-
hufvudboken inhemta, huruvida, i förhållande till hvad som
beräknats, besparing eller brist uppstått å tullverkets utgifts-
stater, men någon lättare tillgång till öfverskådande af, i
hvilken omfattning den debiterade tulluppbörden i verkligheten
kommer statsverket till godo, lärer icke kunna anses hafva
medelst omförmälda förändring åstadkommits. Vid berörda
tid, då restitutioner och öfriga afkortningar å tullmedlen icke
uppgingo till mera än omkring 50,000 kronor om året, kunde
320
det anmärkta förhållandet väl icke heller påkalla någon sär¬
skild uppmärksamhet i detta senare hänseende. I någon mån
annorlunda torde emellertid samma förhållande numera böra
betraktas, särskildt från och med år 1902, med hvars ingång
den förändring i tullverkets räkenskapsföring, hvarom här
nedan vidare förmäles, blifvit vidtagen; och då fråga lärer
kunna blifva om och i hvad mån åtgärder, som häraf kunna
föranledas, skola inverka på tullverkets utgiftsstater, har detta
ämne synts komitén böra här till behandling upptagas.
Till en början tillåter sig i afseende derå komitén att
erinra, hurusom det af generaltullstyrelsen omförmälda undan¬
tag från regeln, att tullmedlen upptagas utan afdrag för re-
stitutioner, hänför sig till bestämmelsen i nådiga brefvet den
10 april 1885, att anteckning af inkomna varor, för hvilka
styrelsen på grund af § 9 sista momentet i tulltaxeunderrät-
telserna egde under vissa vilkor medgifva restitution af debi¬
terad tull, skulle ske framför linien i såväl inkommande tull¬
journalen som nummerextraktet dertill, samt att, då antingen
hela eller endast en del af det införda varupartiet icke kunde
i förädladt skick inom trettio dagar ur riket återutföras, den
för sådan vara belöpande tullafgift skulle hos riksbanken
deponeras å generaltullstyrelsens räkning n:o 2, intill dess det
tullbeloppet motsvarande varupartiet antingen blifvit inom natt
och år i förädladt skick ur riket återut.fördt, då derför belö¬
pande tull skulle till varuegaren återbetalas, eller ock sig visat,
att utförsel icke inom nämnda tid egt rum, då tullbeloppet
skulle såsom inkomst ingå till statsverket och i inkommande
tulljournalen i vanlig ordning uppdebiteras och redovisas. Jem-
likt detta stadgande skulle följaktligen tullafgiften för varor,
som vore ämnade att i förädladt skick ur riket aterutföras,
icke i räkenskaperna inom linien uppdebiteras i vidare mån,
än då återutförseln icke skett inom den bestämda tiden af natt
och år efter införseln, då deremot tullafgiften för den del
af varorna, som inom behörig tid i förädladt skick återutför-
321
des, ej skulle inom linien uppdebiteras och derför icke heller
ingå i bruttouppbörden. Genom nådiga brefvet den,24 april
1891 uppkom emellertid ännu ett undantag från ofvanberörda
regel, i det att i afseende å spanmål, som jemlikt § 9 mom.
3 tulltaxeunderrättelserna vid införseln anmäldes vara ämnad
att i förädladt skick ur riket återutföras, enahanda bestäm¬
melser meddelades rörande bokföringen af derför belöpande
tullafgifter som de, hvilka jemlikt förstnämnda nådiga bref
gälde för andra, i förädlingsändamål införda varor, likvisst med
den för nu förevarande fråga oväsentliga skilnad, att uppdebi-
teringen inom linien af tullen för den icke inom stadgad tid
återutförda spanmålen skulle, då tiden för utförseln i sist¬
nämnda författningsrum är begränsad till sex månader efter
införseln, ega rum efter förloppet af sagda tid.
Om redan i följd af restitutionernas naturliga tillväxt under
den tid, som förflutit från det generaltullstyrelsens förenämnda
framställning gjordes, det förhållande, mot hvilket styrelsens
anmärkning riktade sig, vunnit ökad betydelse, måste emel¬
lertid i ännu högre grad en sådan verkan följa af den jem¬
väl här ofvan berörda förändringen från och med år 1902 i
tullverkets bokföring af tullafgifterna för i förädlingsändamål
införda varor. Genom nådigt bref den 29 november 1901
fann nemligen Kongl. Maj:t, i anledning af en utaf general¬
tullstyrelsen den 4 i samma månad gjord underdånig fram¬
ställning, godt förklara, att de i nådiga brefven den 10 april
1885 och den 24 april 1891 meddelade bestämmelser i fråga
om sättet för journalisering och redovisning af tullafgifter för
inkommande varor, som vore ämnade att efter förädling åter
utföras, skulle med utgången af år 1901 upphöra att gälla
och att i följd deraf omförmälda tullafgifter skulle från och
med ingången af år 1902 omedelbart på vanligt sätt upp¬
debiteras och redovisas. I berörda framställning af den 4
november 1901 anförde generaltullstyrelsen hufvudsakligen, att
styrelsen vid afgifvande af de underdåniga framställningar,
21
322
som legat till grund för de i nådiga brefven den 10 april 1885
och den 24 april 1891 meddelade bestämmelser, utgått från
det antagande, att största delen af sådana varor, för hvilka vid
angifningen anmälan om afsigten att återutföra desamma i
förädladt skick blifvit gjord, också skolat komma att efter
förädlingens verkställande återutföras och att i följd deraf be¬
tydande tullbelopp bort komma att till varuegarne återbetalas;
att emellertid detta antagande icke blifvit förverkligadt, då af
de i förädlingsändamål till förtullning angifna varor — till den
ojemförligt största delen spanmål — endast en jemförelsevis
ringa del efter verkstäld förädling återutförts, så att under de då
sistförflutna tio åren i medeltal till vederbörande varuegare åter¬
betalts belopp, motsvarande icke ens tiondedelen af det tull¬
belopp, hvilket såsom inkomst ingått till tullverket; att följden
deraf blifvit, att högst betydliga tullbelopp — för år 1900
icke mindre än 3,313,101 kronor 23 öre — icke kunnat öfver-
föras inom linien och komma statsverket till godo förr än den
i tulltaxeunderrättelserna bestämda tid, inom hvilken restitu-
tionen kunde sökas, tilländagått; att det syntes styrelsen
uppenbart, att ett dylikt förhållande icke kunde vara med
statsverkets intresse öfverensstämmande, utan att det vore för
statsverket fördelaktigare, om tullafgifterna äfven för ifråga-
komna varor blefve, i likhet med öfriga tullmedel, omedelbart
i vanlig ordning inom linien uppdebiterade och inlevererade
till statsverket; samt att, derest en sådan förändring genom¬
fördes, naturligtvis, sedan utförseln af de förädlade varorna
under föreskrifna kontroller försiggått, den för råvarorna
erlagda tullen komme att på vanligt sätt anordnas, hvarjemte
vid tolagsersättningens beräknande komme att iakttagas, att
sådan restitution från tulluppbörden afdroges.
Sedan Kongl. Maj:t, med afseende å hvad generaltullsty¬
relsen sålunda anfört, funnit godt upphäfva de i 1885 och 1891
års förenämnda nådiga bref meddelade undantagsbestämmelser,
kan emellertid summan af de utgiftsbelopp, hvilka på be-
323
rörda sätt, utan att bestridas från särskildt, i stat uppfördt
anslag, skola från den debiterade tulluppbörden afgå, antagas
komma att mer än fördubblas. Under det att nemligen år
1901 summan af restitutioner och de öfriga afkortningar af
tullmedlen, hvarom här är fråga, belöpt sig till föga mer än
340,000 kronor, skulle, derest — på sätt från och med år 1902
eger rum — jemväl i fall, som i 1885 och 1891 års nådiga
bref afses, tullen förts inom linien, summan hafva stigit till
närmare 820,000 kronor. Men under sådana omständigheter
lärer från statsregleringssynpunkt det anmärkta förhållandet
icke längre kunna anses sakna praktisk betydelse; och det af¬
seende derå, som nu torde få anses påkalladt, för att afkort-
ningarna af tullmedlen må vid inkomstberäkningen vinna
vederbörligt beaktande, torde väl bäst betryggas genom anvi¬
sande af ett eller flera särskilda anslag till restitutioner och
öfriga afkortningar af tullmedel.
Beträffande sättet för denna angelägenhets närmare ordnande
framställer sig frågan, om och i hvad mån särskildt anslag för
bestridande af nu ifrågavarande utgifter bör i tullverkets utgifts-
stater uppföras. I tullverkets räkenskaper upptagas numera,
såsom af det ofvanstående framgår, under titeln afkortningar
dels restitutioner, dels beslagareandel, dels ock tullstatens
enskilda pensionsinrättnings andelar af böter. Hvad först
angår restitutioner, har i det föregående en redogörelse lemnats
för det slag af dessa, som är utan jemförelse af största bety¬
delse, nemligen restitutioner af erlagd tull för i förädlings-
ändamål införda varor, hvilka efter verkstäld förädling ur riket
åter utföras. I förbigående må dock här ytterligare anmärkas,
att detta slag af restitutioner sönderfaller i två olika klasser,
nemligen restitutioner enligt § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättel-
serna eller s. k. drawback samt restitutioner enligt öfriga mo¬
ment af samma §, en uppdelning, som emellertid saknar betydelse
för nu omhandlade fråga. Öfriga slag af restitutioner af tull¬
medel äro restitutioner enligt § 8 tulltaxeunderrättelserna af
324
erlagd tull för materialier, använda till å svenskt varf eller me¬
kanisk verkstad nybygda eller reparerade fartyg, samt restitu-
tioner på grund af origtig tullbehandling, origtig debitering af
tull och lastpenningar m. m. dylikt. Samtliga omförmälda slag
af restitutioner hafva synts komitén böra utgå från ett särskildt
anslag, hvilket lämpligen lärer böra, i likhet med hvad för¬
hållandet är med de af tullmedlen utgående ersättningarna till
städerna för mistad tolag äfvensom med bidraget till handels¬
flottans pensionsanstalt, i riksstaten omedelbart uppföras samt,
med hänsyn till restitutionsbeloppens ovissa slutsumma, erhålla,
likasom det i riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppförda
anslaget till restitutioner af bränvinstillverkningsafgifter, naturen
af förslagsanslag.
Vidkommande öfriga afkortningar af tullmedel, nemligen
beslagareandel — utgörande den andel i böter och i försälj¬
ningssumman för förbrutet dömdt gods, som enligt tullförfatt¬
ningarna tillkommer beslagare och angifvare i tullmål — samt
tullverkets enskilda pensionsinrättning jemlikt tull för fattnin¬
garna tillfallande andelar i böter, synes i betraktande af det
jemförelsevis ringa belopp, hvartill dessa afkortningar uppgå,
intet vara att erinra deremot, att de medel, som för deras
bestridande kunna varda anvisade, uppföras i tullverkets ut-
giftsstater, dervid dock det för ändamålet beviljade anslag-
torde, såsom icke afsedt för utgifter i och för tulluppbörden,
böra upptagas såsom ett från anslagen till bestridande af aflö¬
ning och andra omkostnader skildt anslag, hvilket, då icke
heller här anslagsbehofvet kan på förhand bestämdt utrönas,
lärer få blifva förslagsanslag.
I afseende å afkortningarna af fyr- och båkmedlen har,
med hänsyn ej mindre till deras obetydliga belopp — upp¬
gående för år 1901 till icke fullt 2,000 kronor — än ock det
förhållande, att fyr- och båkmedlen i sin helhet disponeras för
särskildt ändamål, komitén ansett sig sakna anledning att föreslå
någon förändring af hittills iakttagna förfaringssätt, enligt hvilket
325
afkortningarna, utan att något anslag för ändamålet i utgifts-
staten upptagits, afdragas vid leverans af fyr- och båkmedlen.
Hvad till sist beträffar storleken af de utaf komitén så¬
lunda ifrågasatta två nya anslagen, har redan framhållits oviss¬
heten i afseende å omfattningen af de utgifter, för hvilka de
äro afsedda. De förhållanden, som bestämma storleken af
ifrågavarande afkortningar, äro nemligen ingalunda af konstant
natur utan vexla från år till år. Erforderlig ledning för be¬
stämmande af de belopp, till hvilka ifrågavarande anslag skä¬
ligen böra sättas, torde emellertid kunna hemtas af till buds
stående uppgifter om storleken af dels hittills förekommande
afkortningar, dels afförd, framför linien debiterad tull.
I sådant afseende får komitén hänvisa till två här nedan
intagna tabeller, af hvilka den ena, tab. A, innefattar upp¬
gift å afkortningarna — såväl restitutioner som öfriga — under
tioårsperioden 1892—1901, och den andra, tab. B, uppgift
å de belopp, som på grund af ofvan omförmälda, numera
upphäfda nådiga bref af den 10 april 1885 och den 24 april
1891 under samma period återbetalts till vederbörande varu-
egare, till jemförelse hvarmed emellertid ansetts böra upptagas
jemväl uppgift å de tullbelopp, hvilka vid tillämpning af sagda
nådiga bref samtidigt influtit såsom tulluppbörd från de å
generaltullstyrelsens räkning n:o 2 hos riksbanken deponerade
medel. I fråga om förstnämda tabell må vidare anmärkas,
dels att den ansetts böra få omfatta jemväl afkortningar af
de i tullverkets räkenskap likaledes redovisade fyr- och båk-
medlen, dels ock att af de under rubriken »Restitutioner, öfriga,
Tullmedel», upptagna belopp, större delen utgöres af restitu¬
tioner enligt § 8 tulltaxeunderrättelserna (återbetald tull för
skeppsmaterialier) samt enligt § 9 mom. 2 tulltaxeunderrättel¬
serna (återbetald tull för utländsk juteväfnad, som användts
till emballage för vissa utförda varor, i synnerhet trämassa).
Såsom af tabellen framgår, utmärker sig detta slag af resti¬
tutioner för en betydlig stegring under de senaste åren, om
326
än beloppet för år 1901 något understiger beloppet för år
1900. Huruvida nämnda stegringstendens kommer att fort¬
fara, torde icke kunna med visshet förutsägas, men anled¬
ning att antaga någon mera väsentlig tillbakagång synes
dock icke vara för handen. Restitutionerna enligt § 9 mom.
1 tulltaxeunderrättelserna eller s. k. drawback — hufvudsak¬
ligen för utförda tobaksfabrikat och bomullsväfnader — äro
deremot jemförelsevis obetydliga och hafva, med undantag för
år 1893, icke utvisat någon mera väsentlig vexling. Det för¬
hållande, att sistnämnda år drawback utgick med nära 120,000
kronor, under det densamma år 1894 föll ned till endast om¬
kring 12,000 kronor, är emellertid ett bevis för vanskligheten
af några beräkningar på förhand i fråga om restitutionernas
storlek. Hvad beträffar återstående i tabellen upptagna af-
kortningar, beslagareandelar och pensionskassans andel af
böter — för hvilka båda slag af afkortningar enligt komiténs
förslag skulle i tullverkets utgiftsstater uppföras ett särskildt
anslag — utgå dessa, såsom synes, med jemförelsevis mindre
betydande och temligen konstanta belopp, ehuru äfven här,
särskildt i fråga om beslagareandelar, vexlingar förekomma,
som visa, att icke heller beträffande detta anslag någon säker
beräkning kan göras. — Tab. B upptager i första kolumnen de
i räkenskapen framför linien uppförda belopp, som, utan att
hafva ingått i bruttouppbörden, återbetalts till vederbörande
varuegare. Efter ofta omförmälda, med ingången af ar 1902
inträdda förändring i tullverkets räkenskapsföring, blifva
emellertid tullafgifterna för i förädlingsändamål införda varor
omedelbart uppdebiterade, hvarför numera jemväl tullafgif¬
terna för dylika varor, i den mån dessa senare i föräd-
ladt skick återutföras, restitueras och sålunda afgå från
bruttounpbörden. Af det anslag till restitutioner, som, enligt
hvad komitén här ofvan anfört, borde i riksstaten uppföras,
komme derför att utgå dels samtliga de i tab. A upptagna
restitutioner af tullmedel, dels ock äfven andra restitutioner
327
af tullafgifter för utförda förädlade varor än s. k. draw-
back. På sätt synes af tab. B, hafva till vederbörande återbe¬
talda tullafgifter för varor af sistnämnda slag, hvilka till ojem¬
förligt största delen utgjorts af finsiktadt mjöl, på senare åren
betydligt ökats. Någon säker slutsats för framtiden torde dock
ej häraf kunna dragas, helst, enligt hvad det vill synas, under
innevarande år någon minskning i utförseln af dylikt mjöl
kan vara att förvänta. Oaktadt ifrågavarande anslag af komi-
tén ansetts böra utgå såsom förslagsanslag, finner sig komitén
emellertid, till förekommande af att anslaget alltför mycket
komme att öfverskridas, icke kunna föreslå detsammas be¬
lopp till mindre är 800,000 kronor, motsvarande i rundt tal
sammanlagda beloppet af de under år 1901 utbetalda restitu-
tioner och återbetald deponerad tull för spanmål. Det af komi¬
tén ifrågasatta särskilda förslagsanslaget å tullverkets stat till af-
kortningar, synes komitén lämpligen kunna bestämmas till 30,000
kronor, motsvarande ungefär årliga medeltalet för de fem sist-
förflutna åren af beslagareandel och pensionskassans andel
af böter.
Tab. A.
Uppgift å afkortningarnas summa under åren 1892—1901.
Å r
|
Kestitutioner
jemt. § 9
mom. 1 tull-
taxeunder-
rättelserna.
|
Restitutioner, öfriga.
|
Beslagare¬
andel*.
|
Pensionskassans andel
af böter.
|
Tullmedel.
|
Fyr- o. båk-
medel.
|
Tullmedel.
|
Fyr- o. båk-
medel.
|
|
Kr.
|
ör P.
|
Kr.
|
|öre.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öro
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öre.
|
1892
|
35,716
|
86
|
18,906
|
|
7,437
|
22
|
6,432
|
35
|
11,032
|
12
|
5
|
43
|
1893
|
119,170
|
23
|
39.502
|
18
|
6,880
|
24
|
6,743
|
10
|
12,241
|
66
|
10
|
94
|
1894
|
11,590
|
43
|
85,356
|
67
|
7,086
|
01
|
11,277
|
36
|
12,954
|
06
|
25
|
43
|
1895
|
15,495
|
71
|
78,243
|
08
|
6,512
|
78
|
11,262
|
27
|
12,389
|
35
|
31
|
30
|
1896
|
14,521
|
26
|
93,845
|
14
|
2,206
|
11
|
16,328
|
57
|
13,173
|
63
|
21
|
87
|
1897
|
21,310
|
07
|
170,624
|
99
|
2,441
|
89
|
10,093
|
05
|
15,078
|
44
|
19
|
91
|
1898
|
25,954
|
66
|
143,779
|
50
|
2,259
|
81
|
12,905
|
80
|
16,306
|
80
|
10
|
21
|
1899
|
22,781
|
67
|
252,650
|
45
|
2,309
|
20
|
20,226
|
35
|
19,866
|
19
|
7
|
57
|
1900
|
16,616
|
56
|
325,364
|
32
|
3,684
|
44
|
11,435
|
87
|
18,080
|
73
|
6
|
43
|
1901
|
14,600
|
72
|
302,747
|
30
|
1,976
|
08
|
8,751
|
51
|
17,200
|
94
|
—
|
84 |
|
328
Tab. B.
Uppgift på de jemlikt nådiga brefven den 10 april 1885 och den
24 april 1891 i restitutionsän damål å generaltullstyrelsen»
räkning n:o 2 deponerade medel åren 1892—1901.
År.
|
Återbetalda.
|
Öfverförda till
generaltull-
styrelsens räk¬
ning n:o 1.
|
Kr.
|
öre.
|
Kr.
|
öre.
|
1892 ..................................................................
|
83,134
|
44
|
768,441
|
34
|
1893 ..................................................................
|
32,657
|
07
|
757,258
|
05
|
1894 ..................................................................
|
37,124
|
18
|
338,979
|
95
|
1895 ..................................................................
|
26,627
|
83
|
734,695
|
—
|
1896 ..................................................................
|
57,314
|
26
|
1,187,246
|
—
|
1897 .................................................................
|
113,147
|
77
|
1,481,806
|
96
|
1898 .................................................................
|
247,444
|
44
|
1,279,676
|
73
|
1899 ..................................................................
|
240,501
|
52
|
2,468,156
|
11
|
1900 ..................................................................
|
325,008
|
48
|
3,313,101
|
23
|
1901.................................................................
|
475,509
|
85
|
2,305,583
|
99
|
Komiténs förslag till utgiftsstater och
aflöningsreglemente.
I öfverensstämmelse med hvad i förestående betänkande
anförts, hafva förslag upprättats dels till utgiftsstater för tull¬
verket att tillämpas under år 1904, dels och till aflöningsregle¬
mente för tjenstemän och betjente vid tullverkets lokalförvalt¬
ning samt kust- och gränsbevakning, hvilka förslag jemte till
aflöningsreglementet hörande speciel motivering här nedan in¬
tagas.
I dessa förslag innefattas de förändringar, till hvilka
komitén vid den företagna granskningen af tullverkets stater
funnit anledning, utom hvad angår nedan angifna frågor, rö¬
rande hvilka betänkandet innefattar följande förslag:
att förordnande å de från och med år 1901 å tullverkets
extra aflöningsstat uppförda tjenster hos generaltullstyrelsen
må för beredande af rätt till ålderstillägg räknas tjensteinne-
hafvarne till godo, såsom om tjensterna varit på vanligt sätt
tillsatta medelst konstitutorial;
att den för kustbevakningsångarne afsedda maskinpersonal
må, utan att anställas å stat, förhyras för längre eller kortare
tid i sänder;
att, derest innehafvare af öfveruppsyningsmansbefattning,
hvilken i den nya staten ersättes med kammarskrifvare- eller
inspektorstjenst, erhåller konstitutorial å berörda nya tjenst,
han i och för ålderstillägg vid denna må tillgodonjuta den
tid, han innehaft öfveruppsyningsmansbefattning;
330
att för det år, då den nya staten först vinner tillämpning,
till aflöning åt de tjensteinnehafvare, hvilkas innehafvande be¬
fattningar antingen bibehållas i den nya organisationen eller
derstädes ersättas af befattningar i lägre tjenstegrad men som
komma att qvarstå å den äldre staten, må disponeras aflönin-
garna vid ifrågavarande motsvarande befattningar i den nya
staten samt att, i den mån sistnämnda aflöningar icke för
ändamålet förslå, erforderliga fyllnadsbelopp må få af t-ull-
medlen utgå;
att för det år, då den nya staten först vinner tillämpning,
till aflöning åt tjensteinnehafvare, som måste till indragnings-
stat öfverflyttas, må få af tullmedlen disponeras så stort be¬
lopp, som motsvarar deras sammanlagda löner enligt nu gäl¬
lande aflöningsstat; samt
att i riksstaten må uppföras ett särskildt förslagsanslag å
800,000 kronor till restitutioner af tullmedel.
Härförutom bör erinras, att vid upprättande af förslaget
till stater förutsatts:
dels att staden Kungelfs stapelstadsrätt förklaras hvilande
tillsvidare;
dels och att för användning vid kustbevakningen i Stock¬
holms skärgård anskaffas en bevakningsångare.
331
Förslag till utgiftsstater för tullverket,
att tillämpas under år 1904.
|
K r o
|
n o
|
r.
|
|
Lön.
|
Tjenst-
|
s
|
|
|
Ålders-
|
gÖrings-
|
u ra ra a.
|
tillägg.
|
|
penningar.
|
|
|
|
6,200
|
2,800
|
9,000
|
|
|
|
4,400
|
2,000
|
6,400
|
\ -
|
|
Jkan lönen
|
8,800
|
4,000
|
12,800
|
/
|
|
I höj as med
l600 kronor.
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
|
|
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
|
3,600
|
2,400
|
6,000
|
|
|
Efter 5 år
kan lönen
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
höjas med
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
■ —
|
—
|
500 kronor
och efter
|
3,600
|
2,400
|
6,000
|
|
|
10 år med
ytterligare
500 kronor.
|
2,500
|
1,500
|
4,000
|
|
|
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
|
12,600
|
8,400
|
21,000
|
|
|
|
—
|
—
|
43,000
|
|
|
|
—
|
—
|
130,700
|
|
|
|
A. Aflöningsstaten.
I. Generaltullstyrelsen
Generaltulldirektören ‘).........
1 Byråchef.........................
2 Byråchefer.......................
Kanslibyrån.
1 sekreterare......................
1 registrator och aktuarie.....
1 notarie............................
2 d:o ............................
Kameralbyrån.
1 kammarförvandt...............
1 revisor och bokhållare.......
2 d:o .......
Kevisionsbyrån.
1 förste aktuarie.................
1 aktuarie..........................
1 revisor...........................
7 d:o ........................... *)
Till vikariatsersättning samt arf-
voden och flitpenningar åt extra
biträden äfvensom till renskrif-
ningskostnad, förslagsanslag...
deraf till gratifikationer åt e. o.
tjensteman och betjente hos
styrelsen högst 3,000 kronor.
Transport
*) Åtnjuter boställsvåning i ott staten och Stockholms stad gomonsamt tillhörigt hus enligt
Kong], bref den 23 Februari 1825.
332
|
K r o
|
n o
|
r.
|
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
|
s
|
u m m
|
i.
|
Alders-
tillägg.
|
|
penningar.
|
|
|
_
|
—
|
130,700
|
|
|
|
800
|
300
|
1,100
|
|
|
/'Efter 5 år
|
500
|
300
|
800
|
\
|
|
) kan lönen
|
1,500
|
900
|
2,400
|
/ .
|
135,000
|
\ höjas med
[lOO kronor.
|
|
2,500
|
2,500
|
|
|
2,000
|
2,000
|
|
|
|
4,000
|
1,500
|
5,500
|
|
|
|
3,500
|
1,000
|
4,500
|
|
|
|
2,800
|
700
|
3,500
|
|
|
|
4,000
|
3,000
|
7,000
|
|
|
1,000
|
—
|
—
|
7,000
|
|
|
4,000
|
2,000
|
6,000
|
|
|
|
4,000
|
1,500
|
5,500
|
|
|
|
4,000
|
1,000
|
5,000
|
|
|
|
—
|
—
|
5,000
|
|
|
|
—
|
—
|
53,500
|
—
|
135,000
|
—
|
Transport
1 förste vaktmästare1)........
1 vaktmästare1)................
3 d:o >)................
II. Lokaltullförvaltningen
samt kust- och gräns¬
bevakningen.
a) Tjensteman med bestämd
tjenstgöringsort.
1 tulldirektör i Göteborg, hvartill
någon bland föreståndame vid
de i Göteborg befintliga tull-
förvaltningsafdelningar, med bi¬
behållande af egen tjenstebe¬
fattning, för en tid af 5 år i
sänder förordnas ...........
d:o i Malmö, hvartill någon
bland föreståndame vid de i
Malmö befintliga tullförvalt-
ningsafdelningar, med bibehål¬
lande af egen tjenstebefattning,
för en tid af 5 år i sänder för¬
ordnas ..............................
kustbevakningschef i Skåne och
Blekinge........................
1 d:o d:o i Hallands samt Göte¬
borgs och Bohus län..........
1 gränsbevakningschef i Dalsland,
Yermland och D alame.......
1 öfverinspektor vid packhusin¬
spektionen i Stockholm.........
1 d:o vid d:o i Göteborg..........
1 d:o vid d:o i Malmö..........
1 d:o vid tullbevakningsinspek-
tionen i Göteborg.................
1 d:o vid d:o i Stockholm2)......
1 d:o vid d:o i Malmö.............
*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.
2) Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt
Kongl. bref den 10 maj 1867.
333
|
|
Krono
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
penningar
|
|
3 u m m
|
a.
|
Ålders-
tillägg.
|
Transpon
|
|
_
|
53,50C
|
—
|
135,000
|
|
1 tullförvaltare vid tullkammaren
|
|
|
|
|
|
|
i Stockholm.......................
|
4,00C
|
2,00C
|
6,000
|
|
|
|
10 d:o vid d:o i Gefle, Göteborg
|
|
|
|
Helsingborg, Malmö, Norr¬
köping och Sundsvall samt vic
uppbörds- och nederlagskonto-
ren i Stockholm och Göteborg
|
|
|
60,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Halmstad..........
|
3,500
|
1,500
|
5,000
|
|
|
|
5 d:o vid d:o i Landskrona och
|
|
|
|
Kalmar, vid konfiskations- och
kassörskontoren i Stockholm och
|
|
|
|
|
|
|
Göteborg äfvensom vid upp¬
börds- samt konfiskations- och
kassörskontoret i Malmö.......
|
|
|
25,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Trelleborg.........
5 d:o vid d:o i Ystad, Åhus,
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
|
|
|
Karlskrona, Haparanda och
|
|
|
|
|
|
|
Karlstad..................
|
—
|
—
|
22,500
|
|
|
1,000
|
1 d:o vid d:o i Upsala ............
13 d:o vid d:o i Strömstad, Yar-
|
3,000
|
1,000
|
4,000
|
|
|
|
berg, Lund, Karlshamn, Oskars¬
hamn, Visby, Söderhamn, Hu¬
diksvall, Hernösand, Örnskölds¬
vik, Umeå, Jönköping och Öre¬
bro ........................
|
|
|
52,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Nyköping..........
9 d:o vid d:o i Yesterås, Eskils-
|
2,700
|
800
|
3,500
|
|
|
|
tuna, Uddevalla, Vestervik, Lin¬
köping, Skellefteå, Luleå, Falun
och Östersund.....................
|
|
|
31,500
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Södertelje.........
|
2,400
|
600
|
3,000
|
|
|
|
5 d:o vid d:o i Falkenberg, Cim-
|
|
|
|
brishamn, Sölvesborg, Eonneby
och Piteå ...............
|
|
|
15,000
2,800
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Marstrand.........
|
2,200
|
600
|
|
|
|
3 d:o vid d:o i Mem, Vadstena
och Lidköping.....................
1 öfverkontrollör vid packhusin-
|
—
|
—
|
8,400
|
|
J
|
800
|
spektionen i Stockholm...,
|
3,500
|
2,500
|
6,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Göteborg..........
|
—
|
—
|
6,000
|
|
i
|
1,000
|
Transport]
|
- |
|
—
|
308,7001 —
|
135,000
|
—
|
334
|
|
K
|
r o
|
n o
|
r.
|
|
|
|
Tjenst-
|
|
Ålders-
|
|
Lön.
|
gö rings-
|
s
|
u m m a.
|
tillägg.
|
|
|
penningar.
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
308,700
|
—
|
135,000
|
|
1 öfverkontrollör vid tullkamma-
|
|
|
|
|
|
|
ren i Stockholm...................
|
3,000
|
2,000
|
5,000
|
|
|
|
7 d:o vid d:o i Gefle, Göteborg,
|
|
|
|
|
|
|
Helsingborg, Malmö, Norr-
|
|
|
|
|
|
|
köping och Sundsvall samt vid
|
|
|
|
|
|
|
nederlagskontoret i Stockholm
|
—
|
—
|
35,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Halmstad.........
|
2,800
|
1,200
|
4,000
|
|
|
1,000
|
2 d:o vid d:o i Landskrona och
|
|
|
|
|
|
|
Kalmar...............................
|
—
|
—
|
8,000
|
|
|
|
1 d:o vid d:o i Ystad...............
|
2,500
|
1,200
|
3,700
|
|
|
|
3 d:o vid d:o i Åhns, Karlskrona
|
|
|
|
|
|
|
och Karlstad.......................
|
—
|
—
|
11,100
|
375,500
|
|
|
b) Öfrige tjensteman.
|
|
|
|
|
|
|
1 tullfiskal.............................
|
2,000
|
1,000
|
3,000
|
|
|
|
3 d:o ............................
|
—
|
—
|
9,000
|
|
|
1 800
|
1 kontrollör (förste kontrollör)...
|
2,800
|
1,200
|
4,000
|
|
|
|
3 d:o ( d:o d:o )...
|
—
|
—
|
12,000
|
|
|
|
1 d:o ............................
|
2,500
|
1,000
|
3,500
|
|
|
. 1,000
|
36 d:o (deraf 1 kontrollör
|
|
|
|
|
|
|
och uppbördskassör
|
|
|
|
|
|
|
samt 6 bevaknings-
|
|
|
|
|
|
|
kontrollörer).........
|
—
|
—
|
126,000
|
|
|
|
1 d:o ............................
|
2,000
|
800
|
2,800
|
|
|
) 800
|
4 d:o ............................
|
—
|
—
|
11,200
|
|
|
)
|
1 kammarskrifvare...................
|
1,500
|
800
|
2,300
|
|
|
| 1,000
|
90 d:o ...................
|
—
|
—
|
207,000
|
|
|
|
1 d:o ...................
|
1,500
|
600
|
2,100
|
|
|
) 800
|
21 d:o ...................
|
—
|
—
|
44,100
|
|
|
)
|
1 d:o ...................
|
1,500
|
400
|
1,900
|
|
|
j 600
|
27 d:o ...................
|
—
|
—
|
51,300
|
|
|
|
1 tullinspektor'........................
|
1,800
|
400
|
2,200
|
|
|
)
|
9 d:o (deraf 2 gräns-
|
|
|
|
|
|
l 500
|
inspektörer) ...
|
—
|
—
|
19,800
|
502,200
|
|
)
|
c) Betjente.
|
|
|
|
|
|
|
1 öfveruppsyningsman..............
|
1,500
|
800
|
2,300
|
|
|
|
2 d:o (deraf 1 befälhaf-
|
|
|
|
|
|
1,000
|
vare å kustbevak
|
|
|
|
|
|
|
ningsångare).
|
—
|
—
|
4,600
|
|
|
|
Transport
|
—
|
! -
|
6,900
|
877,700
|
| 135,000
|
|
335
|
|
|
K r
|
o n c
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
|
S u m m
|
a.
|
Ålders-
|
|
|
penningar
|
|
tillägg.
|
Transporl
|
|
_
|
6,900
|
877,70C
|
135,000
|
|
1 öfveruppsyningsman ...
|
1,500
|
50C
|
2,000
|
|
|
|
5 d:o (deraf 1 befalhaf
|
|
|
|
|
|
|
vare å kustbevak
|
|
|
|
|
|
b (JO
|
ningsångare)....
|
—
|
—
|
10,000
|
|
|
|
1 gränsöfveruppsyningsman.......
|
1,500
|
80C
|
2,300
|
|
|
1,000
|
1 kustbevakningslörman ....
|
1,000
|
45C
|
1,450
|
|
|
1
|
1 jaktuppsyningsman...............
|
1,000
|
450
|
1,450
|
|
|
\ 400
|
31 d:o ..........
|
—
|
—
|
44,950
|
|
|
J
|
1 d:o .............
|
1,000
|
350
|
1,350
|
|
|
|
6 d:o ...........
|
—
|
—
|
8,100
|
|
|
|
1 uppsyningsman..................
|
1,000
|
600
|
1,600
|
|
|
|
34 d:o (deraf 1 anstäld
|
|
|
|
|
|
|
å kustbevak-
|
|
|
|
|
|
|
ningsångare)
|
—
|
—
|
54,400
|
|
|
300
|
1 d:o .....................
|
1,000
|
300
|
1,300
|
|
|
|
39 d:o (deraf 1 anstäld
|
|
|
|
|
|
|
å kustbevak-
|
|
|
|
|
|
|
ningsångare)
|
—
|
—
|
50,700
|
|
|
|
1 gränsuppsyningsman .
|
1,000
|
600
|
1.600
|
|
|
|
3 d:o
|
—
|
—
|
4,800
|
|
|
400
|
1 kustuppsyningsman...............
|
700
|
400
|
1.100
|
|
|
j 300
|
61 d:o ...............
|
—
|
—
|
67,100
|
|
|
1 d:o
|
700
|
300
|
1,000
|
|
|
|
3 d:o ...............
|
—
|
—
|
3,000
|
|
|
200
|
1 gränsvakt.......
|
600
|
300
|
900
|
|
I
|
|
127 d:o ........
|
—
|
—
|
114,300
|
|
!
i
|
|
1 kustvakt........
|
600
|
300
|
900
|
|
|
|
36 d:o .....
|
—
|
—
|
32.400
|
|
|
|
1 vaktmästare...........
|
800
|
500
|
1,300
|
|
|
300
|
249 d:o ........
|
—
|
—
|
323,700
|
|
|
|
1 d:o .......
|
700
|
400
|
1,100
|
|
|
|
81 d:o
|
—
|
—
|
89,100
|
|
|
|
1 d:o .......
|
600
|
300
|
900
|
|
|
|
169 d:o (deraf 4 anstälde å
|
|
|
|
|
|
|
kustbevaknings-
|
|
|
|
|
|
200
|
ångare)...........
|
—
|
—
|
152,100
|
|
|
|
Transporti
|
- 1
|
- I
|
981,800|
|
877,700
|
135,000
|
|
336
|
|
K
|
r o
|
n o
|
r.
|
|
|
Lön.
|
Tjenst-
görings-
penningar.
|
s
|
u m m a
|
|
Åldors-
tillägg.
|
Transport
|
—
|
—
|
981,800
|
877,700
|
135,000
|
|
|
600
|
300
|
900
|
|
|
|
9 d:o ..............
|
|
—
|
8,100
|
|
|
|
1 roddare...............................
|
600
|
400
|
1,000
|
|
|
|
23 d:o ...............................
|
—
|
—
|
23,000
|
|
|
|
|
600
|
300
|
900
|
|
|
200
|
|
|
_
|
9,900
|
|
|
1 d:o ...............................
|
600
|
200
|
800
|
|
|
|
16 d:o ...............................
|
—
|
—
|
12,800
|
|
|
|
1 kustroddare.........................
|
600
|
200
|
800
|
|
|
|
261 d:o .........................
|
_
|
—
|
208,800
|
1,248,800
|
|
|
Till arfvoden åt tullexpeditions-
ocli gränsstationsföreståndare,
förslagsanslag.....................
|
|
|
|
12,000
|
|
|
Till arfvoden åt ordinarie tjen¬
steman för tullbehandling af
passagerareeffekter i Stock¬
holm, Göteborg, Helsingborg,
Malmö och Trelleborg, förslags-
|
|
|
|
9,000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till vikariatsersättning, extra bi¬
träden m. m., förslagsanslag...
deraf för beredande af kost¬
nadsfri ledighet åt bevaknings-
betjente, som ej äro berättigade
till semester, högst 10,000 kro¬
nor samt för utbetalande aJ
flyttningshjelp åt tjensteman
och betjente högst 2,000 kronor
|
|
_
|
_
|
350,000
|
2,497,500
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport! —
|
—
|
—
|
-
|
2,632,500|
|
337
|
Kronor.
|
Summa kronor.
|
Transport
|
—
|
2,632,501
|
|
B. Ålderstilläggsstaten,
|
|
|
|
förslagsanslag.....................................
|
—
|
250,00C
|
|
C. Öfvergångsaflöningsstaten,
|
|
|
|
Generaltullstyrelsen.
|
|
|
|
Kamreraren C. A. Braun.............
|
3,50C
|
|
|
Lokaltullförvaltningen samt leust- och gränsbevakningen.
|
|
|
N o r r t e 1 j e.
|
|
|
|
Vaktmästaren F. G. Cederqvist..
|
500
|
4,000
|
|
D. Indragningsstaten.
|
|
|
|
Stockholm.
|
|
|
|
Inspektören J. C. Forsslund........
|
800
|
|
|
Vaktmästaren N. Malmström....
|
360
|
|
|
D:o A. J. Cederwall........................
|
600
|
|
|
I) a 1 a r ö.
|
|
|
|
Jaktbåtsmannen G. F. Byman.....
|
300
|
|
|
Göteborg.
|
|
|
|
Vaktmästaren G. Erlandsson...............
|
400
|
|
|
Helsingborg.
|
|
|
|
Eoddaren G. Scber..........
|
300
|
|
|
Kustvakten till fot A. Wiberg..................................
|
360
|
|
|
D:o d:o C. J. Persson.....
|
360
|
|
|
D:o d:o P. Johansson...
|
400
|
|
|
D:o d:o A. Malmberg......................................
|
400
|
|
|
D:o d:o C. F. Björkholm..............
|
400
|
|
|
Malmö.
|
|
|
|
Kustvakten till bäst J. A. Möller
|
400
|
|
|
Haparanda.
|
|
|
|
Gränsvakten C. F. Nilsson.....
|
300
|
|
|
I):o 0. W. Green.............
|
300
|
5,680
|
|
Transport)
|
1
|
l,892,180
|
|
22
3B8
Transport
E. Pensionsstaten för afskedade tjensteman
och betjente,
Kronor.
Summa kronor.
förslagsanslag......
F. Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns
och betjentes efterlemnade enkor och barn:
a) för beredande af den genom nådiga reglementet den 16
februari 1833 stadgade pensionering, förslagsanslag..
b) bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, be¬
stämdt anslag..................................................
G. Omkostnadsstaten.
Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning,
» » godtgörelse åt rådstufvurättema för afgörande af
tullmål, förslagsanslag................
» » rese- ocb traktamentskostnader, förslagsanslag...
» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror
och tomtören, förslagsanslag...........................
» » underhåll och drift af tullverkets ångare, förslags¬
anslag ....................................
» » expenser, förslagsanslag.............
» » postporto, förslagsanslag............
» » läkarevård och medikamenter samt begrafnings¬
hjelp, förslagsanslag.........................
» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag
» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanal-
betjente, som utmärka sig genom nitisk tillsyn
och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattnin-
gama.........................................................
» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekost¬
nader.......................................
» » yngre tulltjenstemäns utbildning i tulltjensten...
» » tullbetjentes beklädnad och beväring, förslags¬
anslag .....................................
25.000
10.000
2,800
2,500
20,000
15.000
22.000
70.000
15.000
7,000
27.000
1,500
120,000
10,000
100,000
:,892,180
300,000
35,000
Transport! 412,80o|3,227,18o|
339
|
Kronor.
|
Summa kronor.
|
Transport
|
412,800
|
3,227,180
|
|
Anslag till hemliga utgifter.....
|
9,000
|
|
|
» » diverse utgifter, förslaqsanslag........
|
31,020
|
452,820
|
3,680,000
|
H. Afkortningar:
|
|
|
beslagareandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings
|
|
|
|
andel af böter, förslaqsanslag...
|
—
|
—
|
30,000
|
Summa kronor
|
—
|
—
|
3,710,000
|
Förteckning & arfvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1904.
|
Kronor.
|
Arfvode till särskild ordförande i gränstullrättema inom Jemtlands län........ .
|
750
|
» » särskild ordförande i gränstullrätten inom Norrbottens län
|
1,200
|
» » tolk för finska språket vid gränstullrätten inom Norrbottens län...
|
150
|
» » skollärare i Dalarö.............
|
80
|
» » » i Landsort...................
|
70
|
» » » i Hufvudskär...................
|
100
|
» » prest i Sandhamn.....................
|
250
|
» » skollärare i Sandhamn ....
|
100
|
» » » i Furusund............
|
100
|
Summa kronor
|
2,800
|
Förslag
till
Aflöningsreglemente
för tjensteman och. betjente vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning.
§ i.
Aflöning, som tillkommer innehafvare af tjenst vid tull¬
verkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning enligt
stat, som af Riksdagen godkänts, utgöres af lön, hvarmed för¬
stås den del af aflöningen, i förhållande till hvilken pension
af statsmedel för dertill berättigad innehafvare af tjensten be¬
räknas, samt tjenstgöring spenning ar, hvilka senare icke inverka
på pensionens belopp. Härtill kommer efter viss tids fortsatt
tjenstgöring så kalladt ålder stillägg, som likaledes icke inverkar
på tjensteinnehafvarens pensionsrätt.
Lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg utgå med
belopp, som för hvarje särskild befattning finnas i staten
angifna.
§ 2.
För åtnjutande af den i stat, som i § 1 sägs, uppförda
begynnelseaflöning och dertill hörande ålderstillägg gälla föl¬
jande allmänna vilkor och bestämmelser, nemligen:
342
att tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträck¬
tare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som
kan varda föreskrifven, äfvensom innehafvare af befattning,
för hvilken staten upptager bestämd tjenstgöringsort, skyldig¬
het att, derest beslut fattas om sådan befattnings indragning
eller förändring, låta sig förflyttas till annan tjenst af samma
grad med minst lika stor lön, samt innehafvare af befattning,
för hvilken viss tjenstgöringsort icke är i staten bestämd, den
förändring af tjenstgöringsort, som kan varda honom i behörig
ordning ålagd och icke föranleder minskning i den lön, befatt¬
ningens innehafvare redan åtnjuter;
att, i händelse framdeles beslut fattas om indragning af
befattningar vid kust- eller gränsbevakningen och i följd deraf
åt innehafvare af sådan befattning tjenstgöring i samma tjen-
stegrad, hvartill han utnämnts, icke vidare kan beredas, honom
skall åligga att öfvertaga den tjenstgöring i annan tjenstegrad,
hvartill han kan finnas lämplig, dock utan minskning i lön;
att med tjenst vare sig vid lokalförvaltningen eller vid
kust- eller gränsbevakningen ej må förenas annan tjenst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat ej heller annan tjenste¬
befattning, med mindre den vid pröfning i stadgad ordning
befinnes icke vara för tjenstgöringen i tullverket hinderlig;
att aflöningen får af tjensteinnehafvaren uppbäras oafkor¬
tad endast för den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 här nedan
omförmäles; skolande den, som af sjukdom eller annat giltigt
förfall hindras att sin tjenst förrätta, under tiden afstå en
fjerdedel af lön och tjenstgöringspenningar äfvensom af ålders-
tillägg, om sådant af honom innehafves, hvaremot den, som
eljest undfår ledighet, för svag helsas vårdande, enskilda an¬
343
gelägenheter eller särskildt uppdrag, kan förpligtas att derut¬
öfver af aflöningen afstå så mycket, som för tjenstens förrät¬
tande under tiden ytterligare erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att, derest emellertid tjensteinnehafvare i följd af kropps¬
skada eller sjukdom, ådragen under tjensteutöfning, blifvit
tills vidare oförmögen till tjenstgöring, aflöningen å stat må
utan hinder af hvad ofvan är stadgadt kunna, efter general-
tullstjn-elsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad under
högst sex månader; ankommande deremot, i händelse tjenste-
förhindret efter nämnda tids förlopp fortfar, på pröfning af
Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning derefter bör till den
skadade utgå;
att vid sjukdomsförfall eller annat giltigt tjenstgöringsför-
hinder, eller när det erfordras i följd af tjensteresa eller för
beredande af semester, tjensteinnehafvare af lägre grad skall
vara skyldig att efter förordnande bestrida högre befattning
under sammanlagdt tre månader af hvarje kalenderår, mot det
att han eger, derest förordnandet erfordras i följd af tjenst-
göringsförhinder för annan tjensteinnehafvare eller i följd af
semester och han sjelf saknar rätt till semesterförmån, att
jemte bibehållande af ålderstillägg vid egen tjenst, om sådant
af honom innehafves, uppbära ett belopp, motsvarande en
fjerdedel af lön och tjenstgöringspenningar vid den högre
tjensten i stället för motsvarande andel af lön och tjenstgö¬
ringspenningar vid egen tjenst men i annat fall allenast att
bibehållas vid de honom eljest tillkommande aflöningsför-
måner;
att med afseende å rätt till ålderstillägg tjensteinnehaf-
varne skola indelas i följande grader, nemligen:
344
A) Tjensteman.
Tredje graden.
öfverinspektorer och kustbevakningschefer äfvensom tull¬
förvaltare och öfverkontrollörer i Stockholm, Gefle, Göteborg,
Helsingborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall samt tullför¬
valtare i Halmstad, Landskrona och Kalmar.
Andra graden.
Tullförvaltare och öfverkontrollörer, som ej tillhöra tredje
graden, äfvensom kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevak-
ningschefer.
Första graden.
Kammarskrifvare och inspektörer.
B) Betjente.
Tredje graden.
öfveruppsyningsmän och gränsöfveruppsyningsmän.
Andra graden.
Uppsyningsman, gränsuppsyningsmän, kustbevakningsför-
män, jaktuppsyningsmän och kustuppsyningsmän äfvensom
vaktmästare med minst 1,100 kronors begynnelseaflöning.
Första graden.
Vaktmästare, som icke tillhöra andra graden, kustvakter,
gränsvakter, kammarvaktmästare, roddare och kustroddare;
att det för hvarje särskild tjenst i staten upptagna ålders-
tillägg är afsedt att tillträdas med hälften efter viss tids tjenst-
345
göring och med återstående hälften. efter ytterligare viss tids
tjenstgöring;
att tidpunkten, då tjensteinnehafvare kan komma i åtnju¬
tande af ålderstilläggets första hälft, skall inträda efter fem år
och tidpunkten, då han kan komma i åtnjutande jemväl af
andra hälften, efter tio år, sedan han vare sig på grund af
konstitutorial eller, beträffande tjenst, som varit å tullverkets
extra aflöningsstat uppförd, på grund af förordnande tillträdt
innehafvande tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller högre
ålderstilläggsgrad, eller dermed likstäld befattning inom cen¬
tralverket; dock att den, som befordrats till tjenst som nu är
sagd från tjenst i närmast lägre ålderstilläggsgrad, må tillgodo¬
räknas den tid, intill fem år, under hvilken han tilläfventyrs
innehaft och bestridt tjenst i sistberörda grad, sedan han der
intjenat stadgad tid för tillträde af hela ålderstillägget; skolande
vid tillämpning af hvad sålunda stadgats tjensterna anses hafva
jemväl före år 1904 tillhört den ålderstilläggsgrad, dit de från
sagda års ingång hänföras;
att med afseende å ålderstillägget följande bestämmelser i
öfrigt skola lända till efterrättelse, nemligen: att tjensteinne-
hafvaren för att komma i åtnjutande af vare sig den ena eller
den andra hälften deraf skall hafva under mer än fyra femte¬
delar af den tjenstetid, som för tillträde af den ifrågavarande
aflöningsförhöjningen erfordras, med godt vitsord bestridt sin
egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 sägs; samt
att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenste-
åldern blifvit uppnådd;
346
att tjensteinnehafvare skall vara förpligtad att, tjensteman,
då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, samt be¬
tjent efter uppnådda 60 lefnads- och minst 30 tjensteår, med
oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.
Maj:t eller generaltullstyrelsen, om det tillkommer styrelsen
att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma an¬
stå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
att tjensteinnehafvare, som, innan han uppnått nu stadgade
lefnads- och tjensteår, befinnes till nöjaktig vidare tjenstgöring
oförmögen, skall, derest han enligt gällande särskilda bestäm¬
melser är till pension berättigad, vara underkastad skyldighet
att låta sig öfverflyttas till pensionsstat med det pensions¬
belopp, honom jemlikt dessa särskilda bestämmelser må till¬
komma.
§ 3-
Med afseende å det arfvode eller särskilda tjenstgörings-
penningeanslag, som är i staten anvisadt för uppehållande af
tulldirektörsbefattning, förhålles vid tjensteresa samt semester
och annan ledighet på enahanda sätt som i motsvarande fall
är beträffande ordinarie aflöning här ofvan stadgadt.
§ 4-
Derest tjensteman eller betjent, som från tjenst i lägre
ålderstilläggsgrad befordrats till tjenst i högre sådan grad, vid
den förra befattningen på grund af intjenadt ålderstillägg upp¬
burit aflöning till högre belopp än honom vid den nya befatt¬
ningen tillkommer, eger han såsom personligt aflöningstillägg
347
uppbära skilnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjensten
genom intjenande af ålderstillägg stigit till det förut innehafda
beloppet.
§ 5.
Tjenst, för hvilken bestämd tjenstgöringsort icke är i sta¬
ten upptagen, kan af generaltullstyrelsen, i fall af behof, för¬
flyttas från högre till lägre lönegrad; och må, der sådan för¬
flyttning erfordras å tid, då tjensten är med ordinarie innehaf¬
vare besatt, denne tilldelas personligt lönetillägg, motsvarande
det belopp, hvarmed lönen i den lägre graden kan understiga
den lön, tjensteinnehafvaren före förflyttningen egde uppbära.
§ 6.
Afhåller sig tjensteinnehafvare från tjenstgöring utan be¬
hörigt tillstånd och utan att kunna styrka giltigt förfall, hafve
förverkat rätt till den å tiden belöpande aflöning vid tjensten.
§ 7-
Vid afgång från tullverkets tjenst till följd af afskedsta¬
gande eller dödsfall utgår aflöningen för den månad, hvar¬
under afgången eger rum, med tre fjerdedelar jemte hvad af
återstoden belöper för tiden till och med afgångsdagen.
Hvad sålunda stadgats eger jemväl tillämpning vid af¬
gång från tjenst i annan ordning än nu sagts, der icke stad¬
gandet i § 6 annorlunda föranleder.
§ 8.
Aflöning vid ledig tjenst, som i vanlig ordning återbe-
sättes, tillfaller tullstatens enskilda pensionsinrättning, i den
348
mån densamma icke erfordras för tjenstens uppehållande under
ledigheten.
§ 9.
Semester må åtnjutas af tjensteman vid lokalförvaltningen
under en månad årligen samt af öfveruppsyningsman och upp¬
syningsman under femton dagar årligen, i den mån sådant pröf-
vas kunna ske utan hinder för göromålens gång och med iakt¬
tagande, att å ort, der göromålen under viss del af året äro
af väsentligt mindre omfattning än eljest, semester för tjenste-
innehafvare, som icke har chefskap, i allmänhet förlägges till
tid, då tjensten kan lemnas utan vikarie.
Tjensteinnehafvare, som har sig anförtrodd uppbörd eller
ansvar för uppbörd, är pligtig begagna sig af honom tillkom¬
mande semester å tid, som af generaltullstyrelsen bestämmes.
Betjent, som icke är berättigad till semester, må, i den
mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
förslår, kunna tilldelas ledighet under högst femton dagar af
ett och samma kalenderår med bibehållande af sin aflöning.
§ 10.
Beloppet af anslag, som vid vissa tjenster erfordras till
jakt-, båt- eller hästlega eller till resekostnader, bestämmes af
generaltullstyrelsen att utgå af för sådant ändamål särskildt
anvisade medel.
Anslag, som nu är sagdt, utgår till den, som förrättar
tjensten, så vida icke tjensten bestrides på förordnande, i hvil-
ket fall ordinarie innehafvare deraf må kunna vid anslaget, i
den mån det icke är afsedt till och erfordras för bestridande
af resekostnader, bibehållas, mot det att han tillhandahåller
vikarien hvad som för anslaget skall hållas.
349
§ 11.
Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till
visst belopp, allt efter som det ena eller det andra pröfvas för
tullverket förmånligast, må enligt reglemente, som af general¬
tullstyrelsen fastställes, tilldelas betjente vid lokalförvaltningen
samt kust- och gränsbevakningen, med undantag af öfverupp-
syningsmännen.
§ 12.
Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter efter läkares
skriftliga ordination lemnas ordinarie betjente, enligt de när¬
mare föreskrifter Kongl. Maj:t meddelar.
§ 13-
Flyttningshjelp till belopp motsvarande högst den verk¬
liga flyttningskostnaden må af generaltullstyrelsen, i den mån
dertill anvisade medel förslå, tilldelas tjensteman eller betjent,
som förflyttas från tjenst å en ort till tjenst å annan ort, der
aflöningen icke öfverstiger den förut innehafda och afsevärdt
högre extra inkomster icke kunna påräknas.
§ 14.
Tjensteman vid lokalförvaltningen i städerna Stockholm,
Göteborg, Helsingborg, Malmö och Trelleborg, hvilken förord¬
nas att handhafva bestyret med tullbehandling af från utlandet
ankommande resandes effekter samt med uppbörd och redo¬
visning af derför inflytande tullafgift, må, i den mån sagda
bestyr måste förrättas nattetid eller eljest utom stadgad tjenst-
göringstid och hinder möter för medgifvande af motsvarande
lindring i den ordinarie tjenstgöringen, kunna, efter general¬
350
tullstyrelsens bepröfvande, för sådan öfvertidstjenstgöring till¬
delas särskildt arfvode med högst 75 kronor i månaden.
§ 15-
Arfvoden till tullexpeditionsföreståndare äfvensom till be¬
tjente vid gränsbevakningen, hvilka förordnas att, jemte bestri¬
dande af innehafvande tjenst å stat, förestå gränsstation med
skyldighet tillika att tillhandahålla de vid sådan station för
varors tullbehandling och förvar erforderliga lokaler, bestäm¬
mas af Kongl. Maj:t efter förslag af generaltullstyrelsen.
§ 16-
I händelse tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller
sådan extra ordinarie, som är mot årligt arfvode anstäld, afli-
der i följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må
ett belopp, motsvarande den aflidnes aflöning eller arfvode för
en månad, såsom begrafningshjelp tilldelas hans dödsbo.
§ 17-
Extra ordinarie tjensteman eller betjent, som af anledning
att ordinarie tjensteinnehafvare åtnjuter ledighet för sjukdom
eller annat giltigt tjensteförhinder förordnas att bestrida ordi¬
narie tjenst, åtnjuter, jemte tilläfventyrs ifrågakommande rese-
kostnadsersättning, under tjenstgöringstiden dagaflöning efter
den tjenst, han bestrider, att utgå med följande belopp, nem¬
ligen :
för kustroddaresyssla .......................................... 2 kronor — öre
» roddaresyssla med begynnelseaflöning af
800 kronor ................................................ 2 » )>
)) roddaresyssla med högre aflöning 2 » 25 »
351
för kammarvaktmästaretjenst ...........................
|
2
|
kronor
|
25
|
öre
|
9
|
vaktmästaretjenst med begynnelseaflöning
|
|
|
|
|
|
af 900 kronor .........................................
|
2
|
»
|
—
|
»
|
9
|
vaktmästaretjenst medbegynnelseaflöning
|
|
|
|
|
|
af 1,100 kronor.......................................
|
2
|
9
|
50
|
»
|
»
|
vaktmästaretjenst med begynnelseaflöning
|
|
|
|
|
|
af 1,300 kronor .......................................
|
3
|
|
—
|
»
|
9
|
gräns- eller kustvakttjenst ........................
|
2
|
»
|
25
|
»
|
9
|
kustuppsyningsmanstjenst ..........................
|
2
|
»
|
50
|
»
|
»
|
uppsyningsmanstjenst med begynnelse¬
|
|
|
|
|
|
aflöning af 1,300 kronor .....................
|
2
|
9
|
75
|
»
|
»
|
uppsyningsmanstjenst med högre aflö¬
|
|
|
|
|
|
ning äfvensom för jaktuppsynings-
|
|
|
|
|
|
mans- eller kustbevakningsförmans-
|
|
|
|
|
|
tjenst .........................................................
|
3
|
|
—
|
»
|
9
|
öfveruppsyningsmans- eller gränsöfver-
|
|
|
|
|
|
uppsyningsmanstjenst ...........................
|
3
|
|
50
|
»
|
9
|
kammarskrifvaretjenst med begynnelse¬
|
|
|
|
|
|
aflöning af 2,100 kronor eller der¬
|
|
|
|
|
|
under............................................................
|
3
|
»
|
—
|
»
|
9
|
kammarskrifvaretjenst med begynnelse¬
|
|
|
|
|
|
aflöning af 2,300 kronor äfvensom
|
|
|
|
|
|
för inspektorstjenst.................................
|
3
|
)>
|
50
|
»
|
»
|
tullfiskals-, gränsbevakningschefs- eller
|
|
|
|
|
|
kontrollörstjenst.......................................
|
4
|
»
|
—
|
9
|
»
|
tjenstebefattning, högre än ofvannämnda
|
5
|
|
—
|
9
|
Dagaflöning, som nu är sagd, skall utgå'i främsta rum¬
met af disponibla lönen och tjenstgöringspenningarna vid den
tjenst, som den till dagaflöningen berättigade uppehåller;
kommande ålderstillägg, som jemlikt § 2 skall af tjensteinne-
hafvare under tjenstledighet afstås, att tullverket besparas.
352
Innehar den, som enligt denna § förordnats att tjenstgöra,
årligt arfvode, hvars belopp, för dag räknadt, öfverstiger den
dagaflöning, han enligt nu bestämda grunder skulle åtnjuta,
må han bibehållas vid arfvodet samt dagaflöningen i stället
disponeras för uppehållande af de med arfvodesbefattningen
förenade göromål.
Åtnjuter den, som enligt denna § förordnats att förrätta
tjenst eller arfvodesbefattning, för tjensteförrättning å ordina¬
rie tjenstgöringstid och ordinarie tjenstgöringsort godtgörelse
af enskild person till minst samma belopp, som nu är stadgadt,
må dagaflöning enligt denna § icke samtidigt utgå.
§ 18.
Godtgörelse till extra ordinarie tjensteman eller betjent,
som i anledning af ordinarie tjensteinnehafvares tjensteresa
eller semester förordnas att bestrida ordinarie tjenst, bestäm¬
mes af generaltullstyrelsen men må i intet fall sättas till
högre belopp, än som skolat utgå, derest förordnandet med¬
delats i följd af tjensteförhinder, hvarom i § 17 stadgas.
§ 19.
Ersättning till den extra ordinarie personal, som utöf¬
ver de å stat anstälde tjenstemän och betjente erfordras vid
lokalförvaltningen samt vid kust- och gränsbevakningen
och fördenskull behörigen förordnas eller, efter generaltull¬
styrelsens medgifvande, inkallas till längre eller kortare tids
tjenstgöring, bestämmes af styrelsen, med iakttagande att
dagaflöning till inkallad extra ordinarie tjensteman eller betjent
så vidt möjligt bör begränsas till belopp, som för enahanda
tjenstgöring enligt § 17 utgår.
353
§ 20.
Hvar, som konstitueras att tillträda tjenst vid tullverkets
lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning med eller
efter 1904 års ingång, vare underkastad bestämmelserna i
detta reglemente. Den, som dessförinnan tillträdt innehaf¬
vande befattning å ordinarie stat utan skyldighet att åtnöjas
med blifvande lönereglering samt icke före den 1 november
1903 förklarat sig vilja öfvergå på 1904 års stat och under¬
kasta sig detta reglemente, kommer att bibehållas vid förut
gällande aflöningsförmåner och att vara underkastad de för
dessas åtnjutande gifna föreskrifter; skolande emellertid jem¬
väl tjensteman, som icke tillträder 1904 års stat, vara berät¬
tigad till full pension vid uppnådda 65 lefnads- och minst 35
tjensteår.
§ 21.
Den, som jemlikt § 20 är underkastad föreskrifterna i
detta reglemente, skall jemväl vara skyldig att, såväl i fråga
om pension som beträffande vilkoren för åtnjutande af aflöning
under tjenstledighet, underkasta sig de förändrade bestäm¬
melser, som framdeles kunna varda meddelade.
23
V
Motiv
till
förslaget till aflöningsreglemente.
I komiténs förslag till aflöningsreglemente hafva samman¬
förts icke blott de allmänna vilkoren för åtnjutande af den
i stat uppförda aflöning till tjensteman och betjente vid tull¬
verkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning jemte
bestämmelser i öfrigt angående samma personal tillkommande
förmåner utan ock föreskrifter om godtgörelse till extra ordi¬
narie tjenstemän och betjente, bvilka på grund af förord¬
nande eller såsom till tjenstgöring inkallade bestrida göromål
vid viss tullförvaltning eller vid den fasta eller den rörliga tull¬
bevakningen. Att jemväl i sistberörda ämne stadganden ansetts
böra i reglementet inflyta, bar sin orsak i komiténs åsigt om
lämpligheten af, att vissa grunder för godtgörande af den extra
ordinarie personalens tjenstgöring fastställas i sammanhang
dermed, att de för ändamålet afsedda medel anvisas såsom
förslagsanslag. Deremot bar, då komitén af skäl, som i början
af betänkandet anförts, ansett sig icke böra föreslå ändring i
aflöningarna vid central verket, anledning icke före funnits att
i detta sammanhang underkasta gällande bestämmelser angående
vilkoren för åtnjutande af aflöning å generaltullstyrelsens stat
någon granskning.
§ I-
De i denna paragraf omförmälda särskilda aflöningstitlarna
lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg hafva i afdelningen
IV af betänkandet gjorts till föremål för närmare behandling.
356
§ 2.
Här angifvas de allmänna vilkoren för åtnjutande af den
i stat uppförda aflöning.
Bland dessa vilkor har till en början, i öfverensstämmelse
med hvad inom centralverket gäller, intagits en allmän be¬
stämmelse, att tjensteinnehafvare skall vara underkastad den
vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åliggan¬
den, som kan varda föreskrifven.
Enligt gällande instruktion för generaltullstyrelsen af den
1 november 1878 är innehafvare af sådan tjenst vid lokalför¬
valtningen samt kust- och gränsbevakningen, för hvilken tull¬
verkets stat icke upptager bestämd tjenstgöringsort, under¬
kastad den förändring af tjenstgöringsort, som kan varda be¬
stämd, i händelse beslut fattas om indragning eller förändring
af den tjenst han innehar, dock att sådan förflyttning icke må
medföra minskning i den ordinarie lön, tjensteinnehafvaren
enligt stat åtnjuter.
Skyldigheten att under sålunda angifven förutsättning låta
sig förflyttas till annan tjenst af samma grad och med minst
lika stor lön har komitén ansett böra erhålla tillämplighet
jemväl å innehafvare af befattning, för hvilken staten upptager
bestämd tjenstgöringsort. Visserligen torde det ytterst sällan
ifrågakomma, att med afseende å tjenst af sistnämnda slag
behof af ett dylikt stadgande gör sig gällande. I de undan¬
tagsfall, der rörelsen i stapelstad befinnes hafva så nedgått,
att chefsbefattning vid dervarande tullförvaltning kan indragas
eller nedflyttas i lägre tjenstegrad, inträffar nemligen en sådan
nedgång gifvetvis icke så plötsligt, att icke dylik omorganisa¬
tion i allmänhet kan i tid förberedas; men med afseende å
tillfällen, då aflöningsstaten underkastas en mera genomgående
granskning, synes det kunna vara lämpligt, likasom det för
vederbörande tjensteinnehafvare icke lärer kunna innebära
357
någon obillighet, att ifrågavarande skyldighet får gälla för per¬
sonalen i sin helhet.
Vidkommande åter befattningar, för hvilka tullverkets stat
icke upptager bestämd tjenstgöringsorfc och hvilkas innehafvare
förty utnämnas endast till viss tjenstegrad med tjenstgörings-
skyldighet tills vidare å anvisad ort, synes en något vidsträcktare
förflyttningsskyldighet för befattningarnas innehafvare vara af
förhållandena betingad. Visserligen må, enligt den afdelning af
förenämnda instruktion, som handlar om åtal och ansvar för
tjenstefel, tjensteman eller betjent vid lokalförvaltning eller kust-
och gränsbevakning, som befinnes ej vidare nöjaktigt uppfylla
sina åligganden vid den befattning han innehar men kan lämp¬
ligare användas till annan tjenstgöring, förflyttas till befattning i
samma grad å samma eller annan ort under enahanda vilkor i af¬
seende å lönen som det ofvan omförmälda; men uppenbart torde
vara, att en tjensteinnehafvare kan, äfven utan att hafva låtit
något felaktigt förfarande komma sig last, befinnas af olika an¬
ledningar mindre väl lämpa sig för innehafvande tjenst och dock
vara fullt användbar till bestridande af annan likstäld befattning.
För möjliggörande af den större rörlighet inom en och samma
tjenstegrad, som förty lärer få anses i tullverkets intresse på¬
kallad och som jemväl lärer hafva afsetts med anordningen,
att utnämning skulle ske endast till viss grad, synes skyldig¬
heten för innehafvare af tjenstebefattning, hvarom nu är fråga,
att underkasta sig förändring af tjenstgöringsort böra icke
göras beroende af annat vilkor, än att minskning ej eger rum
i den del af aflöningen, som grundlägger pensionsrätt, d. v. s.
lönen.
Hvad deremot tjenstgöringspenningarna beträffar, torde
enahanda förbehåll icke kunna åt tjensteinnehafvaren inrymmas,
alldenstund icke minst i fråga om de underordnade tjenste-
graderna — inom hvilka behof af dylik transport väl hufvud¬
sakligen ifrågakommer — förhållandet fortfarande torde blifva,
att tjenstgöringspenningarnas belopp beror af, förutom befatt¬
358
ningens mer eller mindre ansträngande beskaffenhet, äfven
lefnadskostnaderna på platsen, i den mån prisförhållandena
derstädes stält sig afsevärdt högre eller lägre än i allmänhet
å andra orter.
Betydelsen af den i § 2 intagna föreskriften om skyl¬
dighet för innehafvare af befattning vid kust- eller gräns¬
bevakningen att i visst fall öfvertaga den tjenstgöring i annan
tjenstegrad, hvartill han kan finnas lämplig, har angifvits under
de särskilda afdelningar af betänkandet, som angå kust- och
gränsbevakningen.J)
Föreskriften beträffande förbud i allmänhet att med tjenst
å tullverkets stat förena annan tjenst kommer att i detta
hänseende likställa tjensteinnehafvare vid tullverkets lokal¬
förvaltning samt kust- och gränsbevakning med tjensteinne¬
hafvare såväl i generaltullstyrelsen som vid ett flertal andra
verk.
I denna paragraf hafva vidare, jemte det den allmänna
grundsats uttalats, att aflöningen må af tjensteinnehafvare
uppbäras oafkortad endast för den tid, han verkligen tjenst-
gjort eller åtnjutit semester eller dermed jemförlig kostnadsfri
ledighet, intagits bestämmelser om, huru stor del af aflöningen
tjensteinnehafvare, som af en eller annan anledning åtnjuter
ledighet, är skyldig att under ledigheten afstå.
Beträffande då först de fall, der ledigheten åtnjutes på
grund af sjukdom eller annat giltigt förfall — hvarvid för
närvarande, jemlikt nådiga brefvet den 8 januari 1875, tjenste-
innehafvaren skall afstå en fjerdedel af sin hela aflöning,
ehvad den utgår såsom lön, tjenstgöringspenningar eller ålders-
tilläg-a: — har komitén, såsom i betänkandet omförmälts, icke
funnit anledning föreslå någon för dessa fall i allmänhet gäl¬
lande ändring; dock att, i likhet med hvad förhållandet är inom
post- och telegrafverken samt vid statens jernvägar, särskilda, *)
*) Se sid. 168, 169 och 205.
359
mindre stränga bestämmelser ansetts af billighetshänsyn på¬
kallade för det fall, att tjensteinnehafvare till följd af kropps¬
skada eller sjukdom, ådragen under tjensteutöfning, blifvit under
viss tid oförmögen till tjenstgöring.
Har deremot ledighet beviljats af annan anledning än nu
nämnts, såsom för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter
eller särskildt uppdrag, anser komitén tjensteinnehafvaren böra
kunna förpligtas att, utöfver sagda fjerdedel af aflöningen,
ytterligare afstå så mycket, som erfordras för tjenstens uppe¬
hållande under ledigheten; och har det ansetts lämpligt, att
uttrycklig bestämmelse härom meddelas. För närvarande är
något allmänt gällande stadgande för nu ifrågavarande fall
icke meddeladt, utan har det varit brukligt att vid beviljande
af ledighet för nyssnämnda ändamål i hvarje särskildt fall
föreskrifva, att ledigheten icke må medföra någon kostnad för
tullverket.
Med hänsyn till angelägenheten deraf, att vikarie alltid
vid behof må finnas att påräkna, har i förslaget intagits den
från gällande föreskrifter för tjensteinnehafvare å generaltull¬
styrelsens stat hemtade bestämmelsen, att tjensteinnehafvare
af lägre grad är skyldig att under viss tid hvarje år efter för¬
ordnande bestrida högre tjenst.
I fråga om ålderstillägg torde, utöfver hvad angående
detta ämne förut blifvit anfördt*), endast behöfva tilläggas,
att bestridande på förordnande af tjenst, som varit å tullverkets
extra aflöningsstat uppförd, ansetts böra för vinnande af rätt
till ålderstillägg gälla såsom ordinarie tjenstgöring. Att vid
tillämpning af bestämmelserna om rätt till ålderstillägg den
föreslagna indelningen i ålderstilläggsgrader bör ega retroaktiv
verkan, torde vara uppenbart.
Någon skyldighet för tjensteman eller betjent vid tull¬
verkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning att
*) Se sid. 238 och följande.
360
efter uppnådd pensionsålder afgå från innehafvande befattning¬
ar för närvarande icke stadgad för annat fall, än att han be-
finnes till nöjaktig tjenstgöring oförmögen.
Den vid löneregleringar under senare tider tillämpade grund¬
sats, att tjensteinnehafvare icke bör tillåtas att efter uppnådd
pensionsålder qvarstå vid sin befattning under annat vilkor,
än att han särskildt pröfvas kunna i densamma på ett tillfreds¬
ställande sätt gagna det allmänna, hvilken grundsats redan
vunnit tillämpning med afseende å tjensteinnehafvare på gene¬
raltullstyrelsens stat, bör enligt komiténs åsigt i tillämpningen
utsträckas jemväl till tjenstemän och betjente vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Någon egent¬
lig granskning af vilkoren för och bestämmelserna i öfrigt om
pensionsrätt vid tullverket lärer icke kunna anses hafva ålegat
komitén, som vid sådant förhållande, oafsedt den allmänna
bestämmelsen i § 21 äfvensom ett par smärre jemkningar,
om bvilka nedan förmäles, lämpat här intagna föreskrifter
rörande öfvergång till pensionsstat efter de i berörda ämne
nu gällande stadganden. Enligt dessa kan en del af tull¬
verkets personal redan före uppnåendet af den allmänna pen¬
sionsåldern under vissa omständigheter och vilkor vara berät¬
tigad att komma i åtnjutande af pension, om än endast med
afkortadt belopp; och jemväl i dylika fall synes tjensteinne-
bafvaren, derest han är till nöjaktig vidare tjenstgöring oför¬
mögen, böra vara skyldig öfvergå till pensionsstat med den
pension, honom kan tillkomma.
Såsom nyss antydt blifvit, innefattar emellertid förslaget
ett par jemkningar i hittills gällande bestämmelser om pensions¬
rätt. Dessa jemkningar afse dock endast att undanrödja af för¬
fattningarnas ordalydelse föranledda o egentligbeter, bvilka icke
torde öfverensstämma med författningarnas syfte.
Den författning, hvarom i sådant afseende närmast är
fråga, är nådiga brefvet den 11 november 1870, hvari, jemte
det föreskrift gafs, att dåvarande i nådiga brefvet den 18 no-
361
vember 1836 meddelade pensionsbestämmelser för tullverkets
tjensteman och betjente skulle fortfarande tillämpas för den
egentliga bevakningspersonalen, tillika förklarades, dels att med
bevakningspersonalen afsåges »alla de, som tillhörde kustbevak¬
ningen samt den stationära tullbevakningen från och med
roddaregraden till och med öfveruppsyningsmän», dels ock
att öfrige till tullverket hörande embets- och tjenstemän, hvilka
antingen genom den då antagna nya staten erhållit ökad af¬
löning eller efter den 11 november 1870 blefve i tullverkets
tjenst antagne eller befordrade, icke egde anspråk på åtnju¬
tande af pensionsrätt efter andra grunder i afseende på lef-
nadsålder och tjenstetid, än som för rikets civile tjenstemän i
allmänhet vore bestämda.
Stadgandet om den särskilda undantagsställningen för be¬
vakningspersonalen — hvilket stadgande, såvidt af förhandlin¬
garna vid 1869 och 1870 årens riksdagar kan dömas, hänförde
sig till det förhållande, att »åtskilliga befattningar vid tullverket
vore af beskaffenhet att påkalla kroppsansträngningar, som för¬
anledde en lägre pensionsålder» — har på grund af den i nu
ifrågavarande nådiga bref gifna förklaring af begreppet bevak-
ningspersonal kommit att omfatta äfven tjensteman vid kust¬
bevakningen (befälhafvaren för kustbevakningen i Skåne); men
då det icke torde vara med stadgandets syfte öfverensstäm¬
mande, att i detta hänseende tjensteman vid kustbevakningen
skall, mera än tjensteman vid gränsbevakningen, intaga olika
ställning mot tjensteman vid lokalförvaltningen, har erforder¬
lig rättelse af denna oegentlighet vidtagits. Likaledes hafva
betjente vid gränsbevakningen uttryckligen likstälts med sina
vederlikar vid lokalförvaltningen samt kustbevakningen, något
som naturligtvis äfven åsyftats i förenämnda 1870 års nådiga
bref och, på sätt inhemtats, jemväl hittills iakttagits, ehuruväl
ofvan omförmälda förklaring af hvad med bevakningspersonal
afses icke nämner gränsbevakningsbetjente.
Hvad derefter angår pensionsåldern för tjenstemännen
362
öfver hufvud, gälde vid tillkomsten af 1870 års nådiga bref,
att civile tjensteman i allmänhet vore till pension berättigade,
då de antingen vid 70 års ålder tillbragt minst 30 år i oaf¬
bruten tjenst eller vid 65 års ålder och vid pass 40 års tjen¬
stetid genom laglig läkareattest styrkt sig vara sjuklige eller
till helsan försvagade. Sedan emellertid med år 1876 omreg¬
lering af civila verk och stater påbörjats samt dervid aflönings-
beloppen fördelats i lön och tjenstgöringspenningar med afsigt,
bland annat, att lönen skulle vara grundläggande för pensions¬
beloppet, medgaf 1877 års Riksdag, att, oberoende af hvad
gällande stadganden innehölle om rätt till pension å allmänna
indragningsstaten, civile embets- och tjenstemän samt betjente,
hvilkas aflöning på grund af reglering, som skett vid 1876 och
1877 årens riksdagar eller vid följande riksdagar kunde ega
rum, vore fördelad i lön och tjenstgöringspenningar, berättiga¬
des — der ej för särskilda fall andra bestämmelser vore eller
blefve meddelade — att, då de uppnått 65 lefnads- och minst
35 tjensteår, vid afskedstagandet från tjensten å allmänna in¬
dragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp, hvilket
Riksdagens beslut till efterrättelse meddelades genom nådigt
bref den 1 juni 1877.
På grund af sistnämnda besluts lydelse lärer detsamma
nu böra vinna tillämpning jemväl å tjenstemännen vid tullver¬
kets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, något
som hittills icke egt rum, oaktadt den reela förutsättningen
derför — aflöningens uppdelning i lön och tjenstgöringspen¬
ningar — äfven förut varit för handen. Härigenom ernås ock
den fördelen, att tjensteman, som efter 35 års tjenstetid och
efter att hafva uppnått 65 men icke 70 lefnadsår befinnes till
nöjaktig tjenstgöring oförmögen, kan omedelbart öfverflyttas
till pensionsstat, hvilket hittills icke kunnat ske, med mindre
än att vederbörligt läkarebetyg företetts. — Med hänsyn
till angelägenheten af att icke tjensteman, som är berättigad
att qvarstå å nu gällande stat, begagnar sig af denna rätt
363
för att, utan afseende å förmåga att fortfarande sköta sin
tjenst, hålla sig qvar vid densamma till uppnådda 70 lefnadsår,
har det synts nödigt att låta stadgandet om pensionsålderns
tidigare inträde vinna tillämpning äfven å tjensteman, som ej
öfvergår på nya staten. (Se § 20).
§ 3.
Det har ansetts skäligt, att enahanda bestämmelser, som
gälla i fråga om aflöning vid tjensteresa, semester och annan
ledighet, varda tillämpade jemväl med afseende å i staten upp-
fördt särskildt arfvode för uppehållande af tulldirektörsbefattning.
§ 4.
Vid behandling under afdelningen IV i betänkandet af
frågan rörande ålderstillägg har komitén jemväl yttrat sig be¬
träffande personligt aflöningstillägg i det i förevarande para¬
graf afsedda fall.x)
§ 5.
Stadgandet i denna paragraf — hvilket emellertid torde
kunna antagas endast ganska sällan komma att vinna tillämpning,
då behof af sådan omflyttning af tjenster, som här afses, väl i
allmänhet tillgodoses vid de årligen återkommande reglerin¬
garna af tullverkets stater — bereder möjlighet för general¬
tullstyrelsen att omedelbart flytta tjenstebefattning från ort,
der den kan undvaras, till annan ort, der den är behöflig,
äfven om aflöningen på de begge ställena är olika. Då för¬
flyttningen skulle få ske endast från högre till lägre lönegrad,
kan åtgärden icke medföra ökning men väl besparing i tull¬
verkets utgifter.
‘) Se sid. 247.
364
Slutet af paragrafen öfverensstämmer med den allmänna
grundsats, som funnit uttryck jemväl i § 2, att förflyttning icke
får medföra lägre lön för den förflyttade.
§ 7-
Bestämmelserna i denna paragraf hafva sin motsvarighet i
aflöningsreglementena för post- och telegrafverken samt statens
jernvägar. Hvad der stadgas om tjensteinnehafvares lön bör
emellertid, med afseende å föreskrifterna inom tullverket an¬
gående aflöningsförhållandena vid tjenstledighet, här i stället
vinna tillämpning å tre fjerdedelar af sammanlagda aflöningen.
§ 8-
1 aflöningsreglementet har ansetts böra inflyta den genom
nådiga brefvet den 30 maj 1884 i enlighet med Riksdagens
medgifvande lemnade föreskriften, att, då tjenst vid tullverket
är ledig och kommer att i vanlig ordning återbesättas, den del
af aflöningen efter stat, som icke erfordras för tjenstens uppe¬
hållande under dylik ledighet, må tillfalla tullstatens enskilda
pensionsinrättning.
§ 9.
I denna paragraf hafva intagits bestämmelser angående
semester för tjenstemän samt öfveruppsyningsmän och uppsy-
ningsmän vid lokalförvaltningen äfvensom angående ledighet
med bibehållande af aflöning för sådane betjente vid lokalför¬
valtningen samt kust- och gränsbevakningen, som icke skulle
vara berättigade till semester.
Förmånen af semester är nu enligt nådigt bref den 26
mars 1881 i allmänhet beredd tjenstemännen vid tullverkets
lokalförvaltning. Genom detta nådiga bref har nemligen ge¬
neraltullstyrelsen bemyndigats att tillsvidare, och intill dess
annorlunda kunde varda förordnadt, träffa sådana anordningar,
att, i den mån utan hinder för göromålens gång ske kunde,
365
tulltjenstemännen vid lokalförvaltningen i rikets stapelstäder
bereddes en manads semester årligen, dock under vilkor dels
att kostnaden för vikariat under semestern icke finge öfver¬
stiga half lön för den lägsta tjenstegraden inom den förvalt-
ningsafdelning, der ledighet åtnjötes, eller, om tjensteman i
lägsta grad der ej funnes anstäld, för motsvarande befattning
i sådan grad inom annan närmast jemförlig afdelning af tull¬
förvaltningen, dels ock att det å lokaltullförvaltningens samt
kust- och gränsbevakningens stat upptagna anslag till vikariats-
ersättning, extra biträden m. m. härigenom icke öfverskredes;
hvarjemte Kongl. Maj:t i nåder föreskrifvit, att i allmänhet,
och der icke särskilda förhållanden påkallade undantag, iakt¬
tagas skulle, att semestern för lägsta gradens tjenstemän för¬
lädes till den del af året, då tjenstegöromålen vore mindre
talrika.
Vid tiden för tillkomsten af omförmälda nådiga bref före¬
låg icke samma anledning som för närvarande att i det hän¬
seende, hvarom nu är fråga, egna någon uppmärksamhet åt
tulltjenstemännen på andra orter än i stapelstäderna. Det är
nemligen först efter denna tid, som i åtskilliga städer inne i
landet tillkommit fullständiga tullförvaltningar, och tjenste-
männen vid dessa synas med lika stort skäl som deras veder¬
likar i stapelstäderna böra erhålla semester. Likaledes äro vid
de gränstullkamrar, som inrättats med anledning af mellanriks-
banornas tillkomst, åtskillige tjenstemän anstälde, hvilka väl
behöfva att komma i åtnjutande af samma förmån, och slutli¬
gen torde icke heller skäl föreligga att förvägra det fåtal
tjenstemän, som vid lokalförvaltningen ytterligare förefinnes,
nemligen inspektorerne, förmånen af semester.
Tjenstemännen vid kust- och gränsbevakningen hafva icke
af komiten föreslagits att erhålla förmånen af semester, dels
med hänsyn till deras mera rörliga tjenstgöring, som icke i
sådan grad som i allmänhet tjenstgöringen vid lokalförvalt¬
ningen är egnad att framkalla behof af ledighet och hvila,
366
dels ock med afseende å svårigheten att för desse tjensteman
erhålla lämplige vikarier.
Principen, att förmånen af viss ledighet med bibehållande
af aflöning må, åtminstone i någon mindre omfattning, beredas
jemväl betjente, har från och med år 1896 vunnit tillämpning
inom postverket, och i det nyligen utfärdade aflöningsregle-
mentet för tjenstemän och betjente vid detta verk har intagits
den bestämmelsen, att vid distrikts- eller lokalförvaltning an-
stäld vaktbetjent må kunna, i den mån i sådant afseende till
vikaries ersättande anvisadt anslag förslår, tilldelas ledighet
högst femton dagar under ett och samma kalenderår med bi¬
behållande af sin aflöning; och har för detta ändamål vid fast¬
ställande af stat för år 1903 anvisats ett belopp af 16,000 kronor.
Jemte det komitén ansett motsvarande förmån böra be¬
redas den lägre tullbetjeningen, hvars tjenstgöring torde vara
icke mindre ansträngande än postvaktbetjentes, har komitén
tillika funnit billigt, att tjensteinnehafvarne inom de två högsta
betjentgraderna vid lokalförvaltningen, nemligen öfveruppsy-
ningsmännen och uppsyningsmännen, i anseende till sin ansvars¬
fulla och synnerligen ansträngande tjenstgöring erhålla ena¬
handa rätt till ledighet som tjenstemän, likväl med inskränk¬
ning beträffande tiden till hälften emot desse; och har komitén
här förty upptagit öfveruppsyningsmän och uppsyningsman vid
lokalförvaltningen såsom berättigade till femton dagars semester.
Häraf föranledda kostnader för vikariat skulle obetydligt öfver¬
stiga 3,200 kronor om året.
3 Rätten till kostnadsfri ledighet för öfrige tullverkets be¬
tjente har — liksom i fråga om postvaktbetjente — begränsats
till den omfattning, som ett till erforderlige vikariers aflönande
anvisadt bestämdt anslag skulle medgifva; och då sådan ledighet
endast mera undantagsvis torde behöfva ifrågakomma för kust-
och gränsbevakningsbetjente i följd af de hygieniskt gyn-
sammare vilkor, under hvilka deras tjenstgöring försiggår,
samt, hvad den stationära tullbevakningen beträffar, dithörande
367
betjente antagits böra komma i åtnjutande deraf endast i den
mån, som de på grund af ansträngande tjenstgöring eller andra
särskilda orsaker äro i behof af någon tids hvila, bar anslaget
till beredande af kostnadsfri ledighet för sådane tullbetjente,
som icke äro berättigade till semester, synts icke behöfva sättas
högre än till 10,000 kronor.
För jemförelses skull må här tilläggas, att utgifterna för
vikariatstjenstgöring under kostnadsfri ledighet för postverkets
1,250 vaktbetjente bestämts att utgå med högst 16,000 kronor
om året, medan motsvarande utgifter under sådan ledighet för
tullverkets 1,187 betjente — inberäknadt vikariatsersättning i
följd af den för öfveruppsyningsmän och uppsyningsman före¬
slagna semester — skulle obetydligt öfverstiga 13,200 kronor.
Enär å vissa orter, företrädesvis i Norrland, göromålen
under en del af vintern äro af väsentligt mindre omfattning
än eljest, har komitén, i syfte att kostnaderna för semester¬
vikariat skulle kunna i någon mån nedbringas, föreslagit, att
å sådan ort semester för tjensteinnehafvare, som icke har
chefskap, i allmänhet förlägges till tid, då tjensten kan lemnas
utan vikarie.
Det har vidare ansetts lämpligt att i fråga om sådane
tjensteinnehafvare, som hafva sig anförtrodd uppbörd eller
ansvar för uppbörd, införa en bestämmelse, hvilken har sin
motsvarighet inom postverket och telegrafverket, nemligen att
desse tjensteinnehafvare skola vara pligtige begagna sig af dem
tillkommande semester å tid, som af generaltullstyrelsen be¬
stämmes.
Föreskrifterna angående vikariatstjenstgöring under se¬
mester samt godtgörelsen dervid återfinnas dels bland aflönings-
vilkoren uti § 2, dels ock uti § 18.
§ io.
I sammanhang med de vid 1878 års riksdag vidtagna för¬
ändringar i afseende å uppställningen af tullverkets utgifts-
368
stater, hvarvid anslagen till jakt- och båtlega samt till häst-
lega och resekostnader sammanfördes till ett anslagsbelopp,
erhöll generaltullstyrelsen enligt nådigt bref den 20 december
1878 bemyndigande att disponera berörda anslag för det der¬
med afsedda ändamål; och lärer denna anordnings fortfarande
bestånd betingas af den styrelsen tillerkända rätt i fråga om
tjensteinnehafvares förflyttning från en till annan tjenstgö-
ringsort.
Bestämmelser, motsvarande paragrafens senare del, före¬
finnas i generaltullstyrelsens cirkulär den 15 januari 1885.
§ Il-
Beträffande det ämne, i afseende hvarå denna paragraf inne¬
håller bestämmelser, eller frågan om tilldelande åt visse tullbe-
tjente af uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning,
hänvisas till hvad å sid. 226 och följande i betänkandet anförts.
§ 12-
Förmånen af fri läkarevård är sedan längre tid tillbaka
beredd tullverkets lägre vaktbetjening i Stockholm, Göteborg
och Malmö samt tullpersonalen i Dalarö, för hvilket ändamål
på tullverkets omkostnadsstat finnas uppförda särskilda arfvo-
den till läkare å dessa platser. Medikamenter på tullverkets
bekostnad åtnjutas deremot endast af sjuke underbetjente på
tullverkets i Stockholm ordinarie stat.
Vid såväl statens jernvägar som post- och telegrafverken
är emellertid rätten till kostnadsfri läkarevård jemte medika¬
menter beredd personalen i betydligt större omfattning än vid
tullverket.
Det af Kongl. Maj:t den 3 maj 1901 utfärdade förnyade
aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid statens
jernvägar innehåller i detta ämne följande bestämmelser.
»Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt
de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt den vid
369
distrikten anstälda personalen äfvensom åt der anstälde betjen-
tes lios dem boende hustrur och oförsörjda barn.»
Uti det den 6 juni 1902 utfärdade aflöningsreg-lementet
för tjenstemän och betjente vid postverket är föreskrifvet, att
kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de
närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid di¬
strikts- och lokalförvaltningarna anstälde ordinarie och extra
betjente; och motsvarande bestämmelse återfinnes jemväl i det
samma dag utfärdade aflöningsreglementet för tjenstemän och
betjente vid telegrafverket.
Då komitén ansett samtlige ordinarie betjente vid tullver¬
kets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning böra för
sin personliga del komma i åtnjutande af enahanda förmåner,
som beredts deras vederlikar inom nyssnämnda andra verk,
har komitén dock velat förorda den inskränkande bestämmelse
i afseende å medikamenter, att sådana må af tullverket be¬
kostas, endast i den mån deras nödvändighet bestyrkes af läka¬
res skriftliga ordination.
§ 13-
Naturligt är, att inom tullverket med dess å vidt skilda
orter tjenstgörande personal tjensteinnehafvares förflyttning
från tjenst å en plats till tjenst å en annan ofta kan medföra
högst betydande kostnader för familjens flyttning och boha¬
gets transport. Dessa utgifter blifva tydligen mest kännbara
för tjensteinnehafvare med jemförelsevis lägre aflöning, sär-
skildt betjente, och kunna för den obemedlade mången gång
rent af grundlägga ekonomiskt obestånd.
Då enligt komiténs förslag generaltullstyrelsens rätt att
utan ansökning förflytta tjensteinnehafvare från tjenst å en till
J^enst å annan ort skulle blifva betydligt utsträckt samt bil¬
ligheten torde fordra, att synnerligast vid dylik förflyttning
tjensteinnehafvaren i möjligaste mån besparas sådana olägen¬
heter deraf som de, hvilka nu berörts, har generaltullstyrelsen
24
370
synts böra berättigas att, der styrelsen så pröfvar skäligt, till¬
dela tjensteman eller betjent, vid förflyttning från en till annan
ort, flyttningshjelp inom den verkliga flyttningskostnadens be¬
lopp. Flyttningshjelp har dock ansetts icke böra ifrågakomma
i fall, då högre inkomst vid den nya tjensten kan påräknas,
likasom ock sammanlagda beloppet af de för ändamålet till
generaltullstyrelsens disposition stälda medel ansetts böra fixe¬
ras, i hvilket senare afseende föreslagits, att till flyttnings¬
hjelp skulle få från anslaget till vikariatsersättning, extra bi¬
träden m. m. utgå högst 2,000 kronor.
§ 14.
Vidkommande innehållet i denna paragraf hänvisas till, hvad
å sid. 96 och följande i betänkandet anförts angående behofvet
af förändrad anordning i fråga om uppbörd af tullafgift för
passagerareeffekter i städerna Stockholm, Göteborg, Helsing¬
borg, Malmö och Trelleborg.
§ 15-
Hittills hafva arfvoden åt föreståndarne för sådana förtull-
ningsrätt saknande tullkamrar, hvilka enligt komiténs förslag
hädanefter skulle benämnas tullexpeditioner, bestämts i samma
ordning som aflöningen åt tullverkets ordinarie tjenstemän och
betjente samt liksom aflöningsbeloppen uppförts i aflönings-
staten, under det att arfvodena åt de gränsbevakningsbetjente,
hvilka förordnats att förestå förtullningsstation vid landgräns,
blifvit på förslag af generaltullstyrelsen bestämda af Kongl.
Maj:t samt utgått från anslaget till vikariatsersättning, extra
biträden m. m.
Med afseende å dessa olika arfvodens jemförelsevis ring'a
storlek — för närvarande vexlande mellan beloppen 200, 300
och 400 kronor — torde deras fastställande lika litet i ena som
i andra fallet vara en angelägenhet af tillräcklig betydelse för
371
att behöfva göras till föremål för Riksdagens pröfning, med
hänsyn hvartill komitén ansett båda dessa slag af arfvoden
skäligen kunna, efter förslag af generaltullstyrelsen, bestämmas
af Kongl. Maj:t.
§ 16-
Beträffande den i denna paragraf intagna bestämmelse om
rätt till begrafningshjelp hänvisas till hvad å sid. 305—307
i betänkandet blifvit i detta ämne anfördt.
§§ 17-19.
Dessa paragrafer innefatta bestämmelser om godtgörelse
till extra ordinarie tjensteman eller betjent, som förordnas att
bestrida ordinarie tjenst, af anledning att ordinarie tjensteinne-
hafvare åtnjuter ledighet för sjukdom eller annat giltigt tjenst-
göringsförhinder (§ 17), eller som erhåller dylikt förordnande
i anledning af ordinarie tjensteinnehafvares tjensteresa eller
semester (§ 18), eller som till förstärkning af den ordinarie
personalen behörigen förordnas eller inkallas i längre eller
kortare tids tjenstgöring (§ 19).
De nu gällande bestämmelserna om godtgörelse åt extra
ordinarie tjensteman eller betjent, som i anledning af ordinarie
tjensteinnehafvares förfall förordnas att bestrida ordinarie tjenst,
återfinnas sammanförda i generaltullstyrelsens cirkulär den 15
januari 1885. Enligt dessa bestämmelser utgår i dylikt fall
dagtraktamente för följande tjenster med nedannämnda belopp,
nemligen:
för kontrollörstjenster med 2,400 kronors aflöning 4 kronor
» inspektorstjenster................................................... 3 »
» kammarskrifvaretjenster med 2,000 kronors
aflöning............................................................... 3 »
» kammarskrifvaretjenster med 1,800 kronors
aflöning............................................................... 2 » 50 öre
872
för öfveruppsyningsmanstjenster med 2,000 kro¬
nors aflöning .................................................. 3 kronor
» öfveruppsyningsmanstjenster med 1,800 kro¬
nors aflöning .................................................. 2 )) 50 öre
)) uppsyningsmanstjenster med 1,500 kronors
aflöning............................................................... 2 » 50 »
» uppsyningsmanstjenster med 1,200 kronors
aflöning.............................................................. 2 » 25 »
» gränsridaretjenster ................................................ 1 krona 75 »
» kustvakttjenster..................................................... 1 » 75 »
d vaktmästaretjenster i Stockholm o. Göteborg 2 » 50 »
)> » å andra orter med 1,200
eller 1,000 kronors aflöning
» vaktmästaretjenster med 900 kronors aflöning 1 krona 75
1
1
1
1
1
1
50 »
50 »
75 »
50 »
50 »
50 »
» » » 800 » ))
» kammarvaktmästaretjenster.............................
» roddaresysslor med 900 kronors aflöning.
» » T) lägre aflöning .............
)> kust roddaresysslor .........................................
» jaktbåtsmanssysslor.........................................
Detta traktamente skall utgå i främsta rummet af dispo¬
nibla lönen och tjenstgöringspenningarna vid den tjenst, som
den till traktamentet berättigade uppehåller, samt till derutöf¬
ver erforderligt belopp af anslaget till vikariatsersättning, extra
biträden m. m. Då i nådiga brefvet den 8 januari 1875 fin¬
nes stadgadt, att vid förfall för ordinarie innehafvare af tjenst
vid tullverket, utom sjelfva centralverket, tjensteinnehafvaren
skall, derest han ingått på 1875 års stat, till sin vikarie afstå
en fjerdedel af sin hela aflöning, utgår sålunda till vikarie
förordnad extra ordinarie tjenstemans eller betjents trakta¬
mente i främsta rummet af sagda andel af aflöningen; dock
att, derest tjensteinnehafvaren åtnjuter ålderstillägg, af hvilket
han likaledes afstår en fjerdedel, denna del af ålderstillägget
icke tillfaller vikarien utan besparas tullverket.
373
Rörande ersättning åt extra ordinarie tjensteman eller be¬
tjent, som i anledning af ordinarie tjensteinnehafvares tjenste-
resa förordnas att bestrida tjenst, är för närvarande icke sär-
skildt stadgadt. Har deremot förordnande meddelats i följd af
semester för ordinarie tjensteman, gäller jemlikt nådiga brefvet
den 26 mars 1881, att kostnaden för vikariat icke får öfver¬
stiga half lön för den lägsta tjenstegraden inom den förvalt-
ningsafdelning, der ledighet åtnjutes, eller, om tjensteman i
lägsta grad der ej finnes anstäld, för motsvarande befattning
i sådan grad inom annan närmast jemförlig afdelning af tull¬
förvaltningen. Då innehafvare af lägsta tjenstegrad, kammar¬
skrifvare, åtnjuter lön af 1,500 kronor, utgår sålunda ersätt¬
ning för semestervikariat med 62 kronor 50 öre för månad
räknaat.
Hvad slutligen beträffar godtgörelsen åt de extra ordinarie
tjenstemän och betjente, som äro till tjenstgöring vid lokal¬
förvaltningen samt kust- och gränsbevakningen inkallade, har
densamma till och med utgången af juni månad år 1900 för
hvarje särskild tjenst utgått med i allmänhet samma belopp,
som i generaltullstyrelsens ofvan omförmälda cirkulär är be¬
stämdt för extra ordinarie tjensteman eller betjent, hvilken i
anledning af förfall för ordinarie tjensteinnehafvare undfått
förordnande å motsvarande tjenst. Från och med den 1 juli
1900 utgår emellertid ifrågavarande godtgörelse till extra ordi¬
narie tjenstemän och betjente med högre belopp än nyss är
sagdt, i det att dagtraktamente, som icke öfverstiger tre kro¬
nor, blifvit höj dt med tjugo procent af förut utgående belopp;
dock att extra ordinarie kammarskrifvare, som inkallas till
tjenstgöring i någon af städerna Stockholm, Göteborg, Hel¬
singborg, Malmö, Norrköping, Gefle eller Sundsvall, eger under
vissa vilkor åtnjuta ett till fyra kronor förhöjdt dagtraktamente.
De bestämmelser angående ersättning åt vid förfall för
ordinarie tjensteinnehafvare förordnad extra ordinarie tjenste¬
man eller betjent, hvilka innefattas i § 17 af aflöningsregle-
374
mentet, skilja sig som synes från de nu gällande i fråga om
beloppen af den för dag utgående godtgörelsen, hvilken ansetts
böra benämnas dagaflöning i stället för dagtraktamente. En
genomgående höjning har nemligen egt rum, betingad dels af
enahanda förhållanden, som föranledt komiténs förslag om ökad
aflöning för ordinarie tjensteinnehafvare, dels ock af det för¬
hållande att, enligt hvad upplyst blifvit, det stundom mött
svårighet att finna lämplige personer, villige att mot nu utgå¬
ende dagtraktamente mottaga förordnande å tjenst, hvars inne¬
hafvare varit af förfall hindrad att tjenstgöra. I fråga om
flera tjenster, särskildt af de högre graderna, kommer emel¬
lertid den föreslagna dagaflöningen endast undantagsvis att
utgå, då i allmänhet förordnande å desamma torde komma att
meddelas icke för extra ordinarie utan för ordinarie tjenste-
män och betjente, hvarvid bestämmelserna i § 2 af aflönings-
reglementet skola tillämpas.
Föreskriften att, derest extra ordinarie tjensteman eller
betjent, som förordnas att vid tjensteförhinder för ordinarie
tjensteinnehafvare förrätta dennes befattning, innehar årligt
arfvode, hvars belopp, för dag räknadt, öfverstiger dagaflönin¬
gen enligt reglementet, han må bibehållas vid arfvodet och
dagaflöningen i stället disponeras för uppehållande af de med
arfvodesbefattningen förenade göromål, eger sin motsvarighet
i generaltullstyrelsens förenämnda cirkulär den 15 januari 1885.
Då den ersättning, som jemlikt gällande föreskrifter skall
af enskild person utgifvas för vissa tjensteförrättningar, får af
ordinarie tjensteinnehafvare uppbäras utan minskning i den
honom eljest tillkommande aflöning, lärer i regeln äfven vika¬
rien böra, utan afdrag å stadgad vikariatsgodtgörelse, komma
i åtnjutande af dylik särskild ersättning;, dock har vikariats-
godtgörelsen ansetts icke böra utgå, såvida den af enskild
person för tjensteförrättning å ordinarie tjenstgöringstid och
ordinarie tjenstgöringsort utgifna ersättning uppgår till minst
samma belopp som dagaflöningen.
375
Hvad beträffar godtgörelse till extra ordinarie tjensteman
eller betjent, som i anledning af ordinarie tjensteinnehafvares
tjensteresa eller semester förordnas att bestrida ordinarie tjenst,
har komitén, på sätt § 18 utvisar, funnit någon för alla fall
gällande föreskrift i berörda afseende icke böra meddelas utan
ansett lämpligt, att bestämmandet af sagda godtgörelse öfver-
lemnas åt generaltullstyrelsen, dock med den inskränkning att
ersättningen icke i något fall må sättas till högre belopp, än
som enligt § 17 skolat utgå för förordnande i der afsedt fall
å motsvarande tjenst.
I fråga om ersättningen åt extra ordinarie tjenstemän och
betjente, som erfordras till förstärkning af den ordinarie perso¬
nalen vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen
och fördenskull antingen — såsom förhållandet är med biträ¬
dande kammarskrifvare och innehafvare af likartade arfvodes-
befattningar — behörigen förordnas eller ock af vederbörande
lokala tullmyndighet, efter generaltullstyrelsens medgifvande,
inkallas till tjenstgöring, synes bestämmanderätten allt fort¬
farande böra tillkomma nämnda styrelse; och ehuruväl den dag-
aflöning, som i ty fall kan bestämmas, icke utan att särskilda
omständigheter dertill föranleda bör sättas till högre belopp,
än som i § 17 stadgas, lärer dock, med afseende å nödvändig¬
heten för styrelsen att i hvarje fall anskaffa erforderliga arbets¬
krafter, någon ovilkorligen bindande föreskrift icke kunna i
detta afseende meddelas. I enlighet med dessa grundsatser
har § 19 affattats.
§ 20-
I denna paragraf har, under förutsättning att den nya
staten träder i tillämpning med ingången af år 1904, intagits
föreskrift om ovilkorlig tillämpning af aflöningsreglementet å
alla dem, som derefter tillträda tjenster vid tullverkets lokal¬
förvaltning samt kust- och gränsbevakning, hvaremot åt dem,
som dessförinnan tillträdt innehafvande befattning, lemnats
376
valfrihet under viss tid att öfvergå på 1904 års stat och der¬
med blifva underkastade reglementets föreskrifter eller att bi¬
behållas vid förut gällande aflöningsförmåner och att vara under¬
kastade de för dessas åtnjutande gifna bestämmelser. Komitén
har emellertid förutsatt, att för underlättande af öfvergången
till den nja staten bestämmelser kunde komma att meddelas
angående ovilkorlig skyldighet att ingå å ny stat för dem, som
hädanefter utnämnas till tjenster å den gamla staten.
Då det generaltullstyrelsens underdåniga förslag till tull¬
verkets utgifts stater, som lägges till grund för Kongl. Maj:ts
framställning i samma ämne till näst derefter sammanträdande
Riksdag, skall till Kongl. Maj:t ingifvas före medlet af novem¬
ber månad, har det, i syfte att specificerad öfvergångsaflönings-
stat må kunna föreläggas 1904 års Riksdag, synts lämpligt,
att den 1 november 1903 bestämmes såsom den dag, före
hvilken sådan anmälan om öfvergång till ny stat, som nyss
omförmälts, bör göras.
Angående slutet af ifrågavarande paragraf hänvisas till
hvad här ofvan under § 2 anförts.
§ 21.
Föreskriften i denna paragraf, i den mån densamma icke
blifvit i betänkandet berörd i sammanhang med frågan om
tjensteinnehafvares i tullverket aflöningsförmåner, öfverens-
stämmer med kongl. kungörelsen den 21 december 1900 an¬
gående skyldighet för innehafvare af tjenstebefattningar vid
tullverket och postverket att vara underkastade förämirade be¬
stämmelser i fråga om rätt till åtnjutande af pension.
Sammanfattning af komiténs förslag jemte beräkning af förslagets
ekonomiska innebörd.
1 korthet sammanfattadt innebär komiténs förslag hufvud¬
sakligen följande, nemligen:
att den från 1901 års början vid generaltullstyrelsens kansli¬
byrå å extra stat inrättade notarietjensten uppföres å ordinarie
stat (sid. 7—10);
att de två likaledes från 1901 års början vid revisions¬
byrån å extra stat inrättade revisorstjensterna uppföras å or¬
dinarie stat (sid. 10, 11, 14);
att å revisionsbyråns stat inrättas en för byråns statistiska
afdelning afsedd aktuarietjenst (sid. 11—14);
att benämningen för den nuvarande revisorn och statisti¬
kern å revisionsbyrån förändras till förste aktuarie (sid. 14);
att aflöningen vid de föreslagna nya tjensterna hos gene¬
raltullstyrelsen skall utgå med enahanda belopp som vid öfriga
dervarande tjenster i första lönegraden (sid. 14);
att förordnande å de från och med år 1901 å tullverkets
extra aflöningsstat uppförda tjenster inom centralverket ej
mindre än vid lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevak¬
ningen skall för beredande af rätt till ålderstillägg räknas
tjensteinnehafvare till godo, såsom om tjensten varit på vanligt
sätt tillsatt medelst konstitutorial (sid. 15, 359);
att det å generaltullstyrelsens stat nu uppförda fasta an¬
slaget till vikariatsersättning samt arfvoden och flitpenningar
åt extra biträden m. m. med delvis förändrad benämning upp¬
tages såsom förslagsanslag till belopp af 43,000 kronor, deraf
högst 3,000 kronor till flitpenningar (sid. 15—18);
att benämningen tullexpedition antages för de tullkamrar,
som nu förestås af så kallade »tullkammareföreståndare)), samt
att tullverkets ombud å dessa tullplatser i stället erhålla be¬
nämningen tullexpeditionsföreståndare (sid. 37);
378
att vid riksgränsen belägen tullinspektion i stället benämnes
gränsinspektion och dess föreståndare gränsinspektor i stället
för tullinspektor (sid. 37);
att benämningen tullstation för öfriga förtullningsplatser
vid riksgränsen förändras till gränsstation, som förestås af
gränsstationsföreståndare (sid. 37);
att jemte öfverinspektor eller tullförvaltare anstäld andre
chef för tullförvaltning eller tullförvaltningsafdelning benämnes
öfverkontrollör och att i sammanhang härmed benämningen
»andre kontrollör» ändras till kontrollör (sid. 37);
att tullförvaltningen i Höganäs förändras från tullkammare
med kontrollör såsom föreståndare till inspektion med tull¬
inspektor såsom föreståndare (sid. 37—40);
att tullförvaltningen i Malmö, i likhet med tullförvaltnin¬
garna i Stockholm och Göteborg, organiseras med sjelfständiga
tullförvaltningsafdelningar (sid. 40—45);
att en utaf cheferne för de sålunda till inrättande före¬
slagna tullförvaltningsafdelningarna i Malmö förordnas att,
jemte bestridande af innehafvande tjenst, tills vidare under
viss tid såsom tulldirektör utöfva chefskap öfver samtliga dessa
afdelningar (sid. 43—45);
att en öfveruppsyningsmanstjenst vid tullbevakningen i
Malmö utbytes mot en bevakningskontrollörstjenst vid tull-
bevakningsinspektionen derstädes (sid. 45);
att vid en hvar af tullkamrarna i Åhus, Halmstad och
Karlstad anställes en jemte tullförvaltaren ansvarig öfverkon¬
trollör (sid. 46—52);
att kontrollörstjensten vid tullkammaren i Visby utbytes
mot en kammarskrifvaretjenst (sid. 52—54);
att den vid tullkammaren i Karlshamn nu befintliga kon¬
trollörstjensten med chefskap utbytes mot kontrollörstjenst
utan chefskap (sid. 52—54);
att kontrollörstjensterna vid tullbevakningsinspektionerna
i Stockholm och Göteborg indragas (sid. 54—56);
379
att tre öfveruppsyningsmanstjenster vid tullbevakningen i
Stockholm utbytas mot två bevakningskontrollörstjenster vid
tullbevakningsinspektionen derstädes (sid. 56—59);
att tre öfveruppsyningsmanstjenster vid tullbevakningen i
Göteborg utbytas mot tre bevakningskontrollörstjenster vid
tullbevakningsinspektionen derstädes (sid. 56—60);
att tullkammaren i Grisslehamn indrages samt derstädes i
stället inrättas tullstation med uppsyningsman såsom förestån¬
dare (sid. 60—62);
att Kungelfs stapelstadsrätt förklaras hvilande tills vidare
(sid. 62—64);
att tullkamrarna i Trosa, Laholm och Åmål indragas (sid.
66, 67);
att tullinspektionen i Engelholm indrages (sid. 67, 68);
att tullstationerna i Dalarö, Sandhamn och Furusund för¬
ändras till tullinspektioner (sid. 68—70);
att tullstationerna i Öregrund, Barösund och Nordmaling
skola förestås af uppsyningsmän i stället för öfveruppsynings-
män (sid. 71 — 73);
att tullstationerna i Torekow och Borgholm förändras till
tullexpeditioner (sid. 73, 74);
att tullstationen i Ratan förflyttas till Sikeå (sid. 74—76);
att tullstation med uppsyningsman såsom föreståndare in¬
rättas i Smögen (sid. 76—80);
att tullstationen i Medskogen förändras till gränsinspektion
(sid 80—82):
att sjutton öfveruppsyningsmanstjenster och två uppsynings-
manstjenster, hvilkas innehafvare hufvudsakligen bestrida pack-
husgöromål, förändras till kammarskrifvarebefattningar (sid.
82—88);
att för utöfvande af åklagaremagten i tullmål inom Norr¬
bottens län anställes en fjerde tullfiskal (sid. 89—95);
att tullfiskalerna skall åligga, hvar inom sitt distrikt, att
efter generaltullstyrelsens förordnande föra talan eller i sådant
380
afseende lemna biträde i tullmål, jemväl der sådana hittills
anhängiggjorts och utförts ensamt af vederbörande tullförvalt-
ningsföreståndare (sid. 91—95);
att generaltullstyrelsen berättigas att åt ordinarie tjenste-
män i städerna Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö och
Trelleborg uppdraga bestyret med tullbehandling af från ut¬
landet ankommande resandes effekter samt med uppbörd och
redovisning af derför inflytande tullafgift mot särskild godt-
görelse, i den mån samma bestyr måste förrättas nattetid eller
eljest utom stadgad tjenstgöringstid och hinder möter för med¬
gifvande af motsvarande lindring i den ordinarie tjenstgöringen
(sid. 96—98);
att särskilda medel ställas till generaltullstyrelsens för¬
fogande för vidtagande af vissa åtgärder, egnade att underlätta
tullpersonalens utbildning i och för tjensten — utdelande af
stipendier och anordnande af föreläsningskurser — (sid. 98—102);
att i städerna Eskilstuna och Örebro, hvilka fullgjort före-
skrifna vilkor för åtnjutande af stapelstads- samt nederlags-
och tran situ pplagsrätt, tullpersonal uppföres å ordinarie stat
(sid. 119, 120, 154, 155);
att befälhafvarens för kustbevakningen i Skåne distrikt
utsträckes till att omfatta äfven Blekinge och att denne tjenste-
mansbenämning förändras till kustbevakningschef (sid. 169—171);
att en kustbevakningschef anställes för Hallands samt
Göteborgs och Bohus län (sid. 171);
att, med upphäfvande af den i vissa kusttrakter förekom¬
mande militära organisationen för kustbevakningen, denna be¬
vakning i sin helhet organiseras såsom en civil och alltså under
krigslagarna icke lydande kår (sid. 173, 174);
att för användning vid kustbevakningen i Stockholms skär¬
gård anskaffas en bevakningsångare (sid. 175—178);
att den för kustbevakningsångarne afsedda maskinpersonal
må, utan att anställas å stat, förhyras för längre eller kortare
tid i sänder (sid. 179, 192);
381
att chefskapet öfver gränsbevakningen skall utöfvas, inom
Dalsland, Vermland och Dalarne af en sjelfständig, direkte
under generaltullstyrelsen lydande »gränsbevakningschef», vid
gränsen mot Finland af en under tullkammaren i Haparanda
lydande ))gränsöfveruppsyningsman)) samt inom Bohuslän och
Jemtland af tullförvaltarne i Strömstad och Östersund (sid.
198—203);
att utgifterna för eldning, städning och belysning af tull¬
förvaltningarnas tjenstelokaler i samtliga stapelstäder och de
öfriga städer, der tullkamrar under tullförvaltares öfverinseende
finnas inrättade, samt å de platser vid riksgränsen, der gräns-
tullkamrar finnas anordnade, skola, likasom enahanda utgifter
för de åt bevakningspersonalen upplåtna vaktrum, godtgöras
af tullverkets medel, äfvensom att kostnaderna för erforderliga
skrifmaterialier vid sagda tullförvaltningar skola af tullverket
bestridas (sid. 221—226);
att betjente vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och
gränsbevakning, med undantag af öfveruppsyningsmän, skola,
i den mån de enligt meddelade föreskrifter böra vara uni¬
formerade, efter generaltullstyrelsens bestämmande tilldelas
uniformspersedlar in natura eller, i fall der sådant finnes för
tullverket fördelaktigare, kontant ersättning för hela eller en
del af beklädnadskostnaden, allt enligt närmare föreskrifter i
reglemente, som af styrelsen fastställes (sid. 226—228);
att tjenstemän och betjente skola med afseende å rätt till
ålderstillägg indelas hvardera gruppen i tre grader, till grund
för hvilken indelning lägges begynnelseaflöningen vid de sär¬
skilda befattningarna (sid. 238—244);
att vid befordran från tjenst i närmast lägre ålderstilläggs-
grad vederbörande tjensteinnehafvare skall tillgodoräknas den
tid, intill fem år, under hvilken han tilläfventyrs innehaft och
bestridt tjenst i berörda grad, sedan han der intjenat stadgad
tid för tillträde af hela ålderstillägget (sid. 245—247);
382
att, derest tjensteman eller betjent, som från tjenst i lägre
ålderstilläggsgrad befordrats till tjenst i högre sådan grad, vid
den förra befattningen på grund af intjenadt ålderstillägg upp¬
burit aflöning till högre belopp, än honom vid den nya befatt¬
ningen tillkommer, han skall ega såsom personligt aflönings-
tillägg uppbära skilnaden, intill dess aflöningen vid den nya
tjensten genom intjenande af ålderstillägg stigit till det förut
innehafda beloppet (sid. 245—247);
att förmånen af semester, som hittills tillkommit tjenste-
männen vid lokalförvaltningen i rikets stapelstäder under en
månad årligen, skall beredas jemväl öfrige tjenstemän vid tull¬
verkets lokalförvaltning under lika lång tid äfvensom öfverupp-
syningsmän och uppsyningsmän under femton dagar årligen
(sid. 364—-367);
att betjent, som icke är berättigad till semester, må, i den
mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag
— af komitén föreslaget till 10,000 kronor — förslår, kunna till¬
delas ledighet under högst femton dagar af kalenderår med
bibehållande af sin aflöning (sid. 364—367);
att kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter efter läkares
skriftliga ordination skall lemnas ordinarie betjente enligt de
närmare föreskrifter, Kongl. Maj:t meddelar (sid. 368, 369);
att generaltullstyrelsen må sättas i tillfälle att under vissa
vilkor tilldela flyttningshjelp åt tjensteman eller betjent, som
förflyttas från tjenst å en till tjenst å annan ort (sid. 369, 370);
att, i händelse tjensteman eller betjent aflider i följd af
olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, ett belopp, mot¬
svarande den aflidnes aflöning eller arfvode för en månad, må
såsom begrafningshjelp tilldelas hans dödsbo (sid. 307, 371);
att inom de olika tjenstegraderna antalet tjenster, för hvilka
staten icke upptager bestämd tjenstgöringsort, skall, jemfördt
med antalet nu å ordinarie och extra stat uppförda motsvarande
befattningar, blifva följande:
383
|
Enligt
komiténs
|
Nu å stat uppförda
|
Lokalförvaltningen:
Kontrollörer.................................................
|
förslag
till stat.
|
ordinarie
stat.
|
extra
stat.
|
summa.
|
*) 46
|
21
|
16
|
37
|
Tullfiskaler...................................
|
4
|
3
|
_
|
3
|
Kammarskrifvare............
|
141
|
74
|
38
|
112
|
Inspektörer.................
|
10
|
6
|
—
|
6
|
Öfveruppsyningsmän...........
|
2) 9
|
37
|
2
|
39
|
Uppsyningsman............
|
8) 75
|
64
|
3
|
67
|
Vaktmästare...................................................
|
4) 502
|
453
|
39
|
492
|
Kammarvaktmästare..................................
|
10
|
6
|
3
|
9
|
Roddare.........................................................
|
53
|
57
|
—
|
57
|
Kustbevakningen:
Kustbevakningsförman (motsvarar kustsergeant)....
Jaktnppsyningsmän (motsvara jemväl kustser-
|
1
|
\ 44
|
|
44
|
geanter)........................
Kustuppsyningsmän (motsvara jemväl kustvakter
till sjös) ...............
|
39
66
|
)
62
|
2
|
64
|
Kustvakter (motsvara kustvakter till häst och
till fot).................
|
37
|
58
|
|
58
|
Kustroddare (motsvara jemväl jaktbåtsmän och
roddare vid yttre bevakningen;.............
|
262
|
281
|
—
|
281
|
Gränsbevakningen :
Gränsöfveruppsyningsman (motsvarar nuvarande
gränsbevakningschef) ..
|
1
|
|
1
|
1
|
Gränsuppsyningsmän (motsvara gränssergeanter)...
|
4
|
—
|
2
|
2
|
Gränsvakter (motsvara gränsridare)....................
|
128
|
63
|
26
|
89
|
*) Häribland inberäknad en uppbördskassör vid uppbördskontoret i Stockholm samt
sex bevakningskontrollörer vid tullbevakningsinspektionerna i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
2) Häribland inberäknade två öfveruppsyningsmän, afsedde att vara befälhafvare å
kustbevakningsångame.
3) Häribland inberäknade två uppsyningsman, afsedde att vara anstälde å kust-
bevakningsångame.
*) Häribland inberäknade fyra vaktmästare, afsedde att vara anstälde å kustbevak¬
ningsångame.
384
Beträffande komiténs förslag till aflöning för den ordina¬
rie tullpersonalen hänvisas till komiténs förslag till aflönings-
stat och i fråga om godtgörelse för den extra ordinarie per¬
sonalens tjenstgöring till förslaget till aflöningsreglemente
§§ 17-19.'
Sammanställas tullverkets utgiftsstater, sådana de äro fast-
stälda för år 1903 och sådana de blifvit af komitén föreslagna
för år 1904, får en dylik öfversigt följande utseende:
|
1903 års
stat.
|
Komiténs
|
|
|
|
förslag till
stat.
|
Ökning.
|
Minskning.
|
Ordinarie aflöningsstaten...........................
|
2,216,300
|
2,632,500
|
416,200
|
—
|
Extra » ...........................
|
217,600
|
—
|
—
|
217,600
|
ÅlderstiUäggsstaten..................................
|
220,000
|
250,000
|
30,000
|
—
|
Öfvergångsaflöningsstaten..........................
|
4,000
|
4,000
|
—
|
—
|
Indragningsstaten ....................................
Pensionsstaten för afskedade tjensteman och
|
7,300
|
5,680
|
|
1,620
|
betjente.............................................
Pensionsstatema för aflidne tjenstemäns och
|
227,000
|
300,000
|
73,000
|
|
betjentes efterlemnade enkor och barn...
|
41,800
|
35,000
|
—
|
6,800
|
Omkostnadsstaten ....................................
|
265,600
|
452,820
|
187,220
|
—
|
Afkortningar, förslagsanslag.......................
|
—
|
30,000
|
30,000
|
—
|
Summa kronor
|
3,199,600
|
3,710,000
|
736,420
|
226,020
|
Skiluaden mellan tillökningen..............................
|
kr.
|
736,420: —
|
och minskningen................................................
|
»
|
226,020: —
|
utgör ..........................................................................
|
kr.
|
510,400: —
|
hvilket belopp, sammanlagdt med slutsumman
af 1903 års stater.........................................
|
»
|
3,199,600: —
|
gifver staternas slutsumma enligt komiténs
förslag .........................................................
|
kr.
|
3,710,000: —
|
385
En jemförelse mellan sistnämnda belopp
samt nuvarande årliga omkostnaderna för tull¬
verket, utgörande enligt tullverkets hufvudbok
för år 1901, med inberäknande dock af dyrtids-
tillägg endast för lokalförvaltningen samt
kust- och gränsbevakningen ............................. kr. 3,352,807: —
gifver till resultat, att komiténs förslag be¬
räknas medföra en ökning af.......................... » 357,193: —
hvilket belopp dock bör minskas med ............ » 30,000: —
utgörande i komiténs förslag till utgiftsstater
upptaget anslag till afkortningar af tullmedel
— en utgift, hvilken utan anslag- hittills
blifvit. i räkenskapen afFörd — i följd hvaraf
ökningen af kostnaderna för tullverket skulle
belöpa sig till....................................................... v 327,193: —
Slutsumman af tullverkets utgiftsstater, sådana de vid
senaste allmänna omreglering faststäldes för år 1876, uppgick
till 2,509,000 kronor. I förhållande till 1876 års utgiftsstater
innebär sålunda komiténs förslag — anslaget till afkortningar
frånräknadt — en ökning af 1,171,000 kronor.
Fäster man emellertid, såsom tillbörligt torde vara, af¬
seende vid storleken af den uppbörd, som genom tullverket
förmedlas, och ställer verkets omkostnader i förhållande till
denna uppbörd, finner man:
att, under det uppbörden af tullmedel samt fyr- och båk-
medel under femårsperioden 1876—1880 uppgick till i medeltal
26,757,303 kronor om året, utgifterna för tullverket samtidigt
belöpte sig till i medeltal 2,440,394 kronor årligen, hvilket ut¬
gör 9,12 procent af uppbörden; samt
att i fråga om år 1904, då komiténs förslag till stat skulle
träda i tillämpning, en dylik beräkning — utförd under an¬
tagande att nämnda år ej mindre uppbörden skulle komma att
25
386
uppgå till samma belopp, som i medeltal under de senaste fem
åren influtit, eller 54,477,843 kronor, än äfven att tullverkets
omkostnader komme att till beloppet sammanfälla med utgifts-
staternas slutsumma — gifver till resultat, att utgifterna skulle
belöpa sig till 6,75 procent af uppbörden.
Vid tillämpning af komiténs förslag till stater skulle så¬
lunda omkostnadsprocenten komma att blifva betydligt lägre,
än hvad förhållandet var under tiden närmast efter senaste
omreglering af tullverkets stater.
En sammanställning af tullverkets utgiftsstater för år 1876
med utgiftsstaterna enligt komiténs förslag utvisar, att de
stater, i afseende å hvilka största olikheten råder, äro aflö-
ningsstaten, pensionsstaten för afskedade tjenstemän och be¬
tjente samt omkostnadsstaten. Hvad den sistnämnda angår,
är att märka, dels att derå nu uppförts åtskilliga anslag,
hvilka sakna motsvarighet i förut gällande stater — i hvilket
afseende särskildt må nämnas anslagen till tullbetjentes be¬
klädnad och beväring samt till yngre tulltjenstemäns utbild¬
ning i tulltjensten — dels ock att vissa anslag under en följd
af år varit upptagna till lägre belopp, än som motsvarat derå
anvisade utgiftsbehof. Likaledes är med afseende å nyss¬
nämnda pensionsstat förhållandet, att den nu föreslagna höj¬
ningen rätteligen bort, för att bringa anslagssumman till öfver¬
ensstämmelse med de verkliga utgifterna, vidtagas för längre
tid sedan. Såsom i betänkandet framhållits, hafva nemligen,
samtidigt dermed att anslaget för närvarande är upptaget tf
ett belopp af 227,000 kronor, utgifterna från samma anslag
uppgått till i medeltal under de sista fem åren 300,000 kronor
eller samma belopp, hvartill anslaget i komiténs förslag
uppförts.
Beträffande aflöningsstaten torde böra uppmärksammas,
bland annat, dels att sedan år 1876 åtskilliga nya tullförvalt¬
ningar tillkommit, dels ock att den relativt största höjningen
387
å ifrågavarande stat föranledes af den väsentliga förstärkning
af gränsbevakningspersonalen, som under senare tider måst
vidtagas, i följd hvaraf denna personals aflöning, som i 1876
års stat uppgick till endast 22,550 kronor, enligt komiténs
förslag belöper sig till ej mindre än 127,400 kronor.