Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
1
Ä:o 30.
Ank. till Riksd. kansli den 9 april 1904, kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om höjning af
tullen å juteväfnad m. m. (l:a A).
Rubriken n:o 713 i gällande tulltaxa är af följande lydelse:
Väfnader:
jute-:
oblekt och ofärgad säck- eller packväf............ 1 kilogram 0: 10.
Beträffande artikeln säckar innehåller gällande tulltaxa, bland annat,
den bestämmelsen, att nya tomma sådana tullbehandlas lika med den väf¬
nad, hvaraf de bestå, med tillägg af 10 procent.
§ 9 punkten 2 i de vid tulltaxan fogade underrättelser föreskrifver,
bland annat, att då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till em¬
ballage vid utförsel sjöledes från stapelstad till utrikes ort, må för hvarje
kilogram af väfnaden restitution svis af tullmedlen beviljas 10 öre under
iakttagande af de under punkten 1 i samma § upptagna bestämmelser.
Här ofvan omförmälda bestämmelser angående juteväfnader och säc¬
kar infördes vid 1888 års riksdag och hafva sedan dess icke undergått
någon förändring. Förslag hafva visserligen framställts dels vid 1891 års
riksdag, att artiklarna oblekt och ofärgad säck- eller packväf äfvensom
nya tomma säckar måtte förklaras tullfria, dels ock vid 1895 och 1899
årens riksdagar, att bestämmelserna om tullrestitution för juteväfnad måtte
upphäfvas, men dessa förslag hafva icke vunnit Riksdagens bifall.
I en inom Första Kammaren af herr A. L. Apelstam väckt motion,
Bill. till Riksd. Prot. 1904. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. (N:o 20). 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
n:o 37, hvilken motion hänvisats till bevillningsutskottet, hemställes nu,
att tullsatsen för ifrågavarande slag af juteväfnad måtte höjas till 13 öre
för kilogram, äfvensom i sammanhang härmed att det belopp, som, enligt
hvad ofvan nämnts, för juteväfnad i vissa fall finge restitutionsvis beviljas,
likaledes måtte höjas till 13 öre för kilogram.
Till stöd för berörda förslag har af motionären anförts följande:
»Under ar 1902 och 1903 har en högst väsentlig import af jute¬
väfnad och nya jutesäckar ägt rum ifrån Tyskland, belöpande sig till icke
mindre än
Jutesäckar för år 1902 ................... 42,926 kilogram = 70,370 stycken
» » 1903 .................. 154,906 » = 253,944 »
197,832 » = 324,314“ »
Juteväf » » 1902 .................. 5,778 »
b b 1903 .................. 10,748 »
S:a 214,358 kilogram
I dessa siffror inräknas ej den juteväf, som importeras af trämasse-
fabriker för att med restitution af erlagda tullen åter utföras. Importen
af nya jutesäckar under ofvannämnda år skulle dock varit 500,000 kilo¬
gram större, motsvarande 800,000 stycken mjölsäckar, och under de gångna
veckorna af innevarande år 210,000 kilogram, motsvarande 350,000 säc¬
kar, om icke de svenska jutefabrikerna för tillräcklig sysselsättning varit
nödsakade att i konkurrensen mot den tyska öfverproduktionen antaga så
reducerade och förlustbringande priser, att en stor del af den svenska
skyddstullen gått förlorad.
Svenska jutefabrikerna hafva städse sökt följa den prisnotering, som
samtidigt varit gällande i Dundee (hufvudplatsen för juteindustrien),
tillgodoräknande endast en viss procentsats af den svenska tullsatsen,
som aldrig öfverstigit 4/5 denna. Trots denna prisbasis, har nyss¬
nämnda import likafullt kunnat äga rum från Tyskland, och det faller
rf själft, att de svenska fabrikerna därigenom lida betänkligt in¬
trång pa sin marknad, dess svårare att bära, som konjunkturerna på
textil-området i allmänhet under den senaste tiden varit synnerligen
tryckta. Vid undersökning, hur det kunnat vara möjligt för Tyskland
att till sa låga priser öfverlåta sitt tillverkningsöfverskott, bemärkes,
att tullen pr kilogram juteväfnad utgör i Tyskland 12 pfennig och för
säckar af samma material 15 % mera, under det att motsvariga siffror
i den svenska tulltaxan äro 10 öre pr kilogram juteväfnad med 10 %
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
3
tillägg för jutesäckar. Den sålunda i Tyskland rådande högre tullsatsen
har möjliggjort för tyska jutefabrikanter att enas om utbetalandet af
en exportpremie, som, efter hvad kunnat inhämtas, utgått med 1 pfen-
nig pr meter väfnad, motsvarande, allt efter bredd och kvalitet, 3 ä
3 7j pfennig pr kilogram väf, sådan den användes uti säckar. Nyss¬
nämnda åtgärds tillämpning på den svenska marknaden har till följd,
att den svenska tullsatsen bringas ner till omkring 7 öre pr kilo¬
gram väf. Jag har tillika inhämtat, att ett dylikt kringgående af våra
tullsatser har för de tyska fabrikanterna utfallit så förmånligt, att dessa
nu äro betänkta på att i Göteborg anställa ett särskildt ombud för för¬
säljning af deras tillverkningsöfverskott. För att råda bot mot detta, är
det behöfligt, att den svenska tullsatsen för juteväfnad höjes med 3 öre,
således från 10 till 13 öre pr kilogram, hvarigenom, med frånräkning af
den i Tyskland på förutnämnda sätt tillkomna bonus, den effektiva tull¬
satsen i Sverige skulle komma att ställa sig till ungefär 10 öre eller
motsvarande den af Riksdagen förut beslutade, i tulltaxan nu upptagna
satsen af 10 öre pr kilogram.»
Införseln till riket under nedannämnda år af oblekt och ofärgad säck-
eller packväf af jute, äfvensom säckar, nya, tomma, utvisas af följande
från den officiella statistiken hämtade siffror:
År
|
Juteväfnad, oblekt och ofärgad
säck- eller packväf
|
Säckar, nya, tomma
|
Kg.
|
Kr.
|
Kg.
|
Kr.
|
1893..............................
|
121,095
|
121,095
|
5,661
|
6,227
|
1894..............................
|
300,738
|
800,738
|
39,118
|
43,030
|
1895..............................
|
612,883
|
612,883
|
127,795
|
140,575
|
1896..............................
|
225,475
|
124,011
|
21,153
|
23,268
|
1897.............................
|
490,980
|
270,089
|
19,897
|
21,887
|
1898..............................
|
852,142
|
468,678
|
42,040
|
46,244
|
1899..............................
|
641,378
|
352,758
|
38,516
|
42,368
|
1900..............................
|
796,674
|
438,171
|
21,973
|
24,170
|
1901.............................
|
652,167
|
858,692
|
7,317
|
8,049
|
1902.............................
|
767,244
|
421,984
|
40,356
|
44,392
|
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
Hvad motionären sålunda anfört till stöd för den ifrågasatta tullför¬
höjningen synes utskottet icke innefatta tillräckliga skäl att tillstyrka bifall
till framställningen. Ifrågavarande industri torde nämligen redan för när¬
varande vara i åtnjutande af ett tullskydd, som för industrien må kunna
ansés skäligt och stå i ett lämpligt förhållande till det skydd, andra nä¬
ringar åtnjuta. Af de anförda statistiska siffrorna framgår, att införseln
till riket af- nu ifrågakomna slag af juteväfnader betydligt växlat år från
år, äfvensom att någon stadigvarande ökning af importen icke ägt rum.
Hvad vidare angår införseln af nya säckar, hvilken införsel enligt uppgift
från tullverket till allra största delen omfattar jutesäckar, har jämväl
denna under de senare åren varit ej obetydligt växlande och under åren
1898—1901 varit stadd i aftagande, under det att densamma för år 1902
företer någon ökning. Motsvarande siffror för år 1903 föreligga ännu
icke officiellt, men torde, enligt hvad utskottet varit i tillfälle att in¬
hämta, de af motionären i sådant afseende anförda siffror, hvilka dock
endast afse importen från Tyskland, vara i hufvudsak riktiga.
Motionären synes med sin ifrågavarande framställning hafva afsett att
söka stäfja en efter motionärens mening tilltagande och mäktig konkur
rens på detta område från Tyskland. Enligt hvad den officiella stati¬
stiken gifver vid handen, är emellertid importen från sagda land icke af
någon afsevärd betydelse vid jämförelse med den införsel, som äger rum
från Storbritannien och Irland, inom hvilket förstnämnda land den för¬
nämsta marknaden för juteindustrien är att finna. Såsom redan blifvit
nämndt, utgjorde hela införseln till riket för år 1902 af oblekt, ofärgad
säck- eller packväf af jute 767,244 kilogram. Häraf belöpte på Tysk¬
land endast 72,223 kilogram, under det att motsvarande siffra för Stor¬
britannien och Irland uppgick till 603,972 kilogram. Äfven under de
närmast föregående åren har importen från Tyskland betydligt under¬
stigit den från nyssnämnda båda länder. Det lärer visserligen, hvad angår
jutesäckar, vara sant, såsom motionären uppgifver, att under det senast
förflutna året importen af dylika säckar särskild! från Tyskland ej obe¬
tydligt ökats. I detta afseende torde emellertid böra erinras, dels att hela
importen till riket af jutesäckar synes vara en obetydlighet, dels ock att,
enligt hvad för utskottet uppgifvits, en ej ringa del af berörda, från Tysk¬
land införda säckar utgjorts af indiska säckar, hvilka sålunda endast såsom
transitogods öfver Tyskland införts till Sverige. Under sådana förhållanden
lärer den af motionären omförmälda tyska konkurrensen icke behöfva till¬
mätas någon afgörande betydelse.
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
Då slutligen en tullförhöjning sådan som den nu ifrågasatta skulle
komma att menligt inverka på det skydd, som andra industrier för när¬
varande åtnjuta, bär utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till
motionen.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
att herr Apelstams ifrågavarande motion om höj¬
ning af tullen ä juteväfnad in. m. icke måtte af Riks¬
dagen bifallas.
Stockholm den 8 april 1904.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALL!.
Reservationer:
af herr Cavalli; samt
af herrar Almström, friherre Trolle, friherre Klingspor, Weinberg,
Östberg, Wester, Tillberg, Lindblad och Åkerberg, hvilka anfört:
»Af upprepade framställningar till Riksdagen och för (ifrigt kända
förhållanden framgår, att juteindustrien i vårt land haft och har att utstå
en svår konkurrens med utländska tillverkningar. Sista årens importsiffror
endast för artikeln säckar (nya) visa en ökning från år 1902 — 42,926 kg.
till år 1903 — 154,906 kg.; och för närvarande ske utbud af det ut¬
ländska fabrikatet till väsentligt lägre pris än den svenska varan kan
Bih. till Riksd. Prot. 1904. 5 Sami. 1 Afd. 17 Hä/t. 2
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.
uthärda, hvadan man kan vara förvissad, att importen äfven detta år kom¬
mer att ökas, därest icke de svenska fabrikerna allt fortfarande tvingas
att ytterligare reducera prisen å sina tillverkningar. Då flera af fabrikerna
redan nu visa dåligt affärsresultat och hufvudsakligen blott kunnat hållas
i gång för att sysselsätta den stora arbetspersonalen, så synes den begärda
tullförhöjningen hafva många skäl för sig.
Redan en jämförelse med gällande tullsatser å andra slag af väf-
nader, såsom gröfre linne- och bomullsväfvader, hvilka draga resp. 25 och
20 öres tull för kg., talar härför; och då juteindustrien, sedan den här blif¬
va införd, torde få anses fullt ut lika naturlig för vårt land som såväl
bomulls- som linneväfnadsindustrien, hvilka äfvenledes äro hänvisade till
utländskt råmaterial, så kan man ej underlåta att finna framställningen
om en höjning af tullen motiverad. Vi anse därför, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionen.»
Herr A. Hammarström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 04.