Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
\':o i.
Ank. till Eiksd. kansli den 11 februari 1904, kl. 7 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om vissa ändringar i
förordningen angående stämpelafgiften i fråga om lag¬
farts- och inteckning sprotokoll.
(l:a A.)
I en inom Andra Kammaren af herr A. F. Burman väckt, till
bevillningsutskottet hänvisad motion, n:o 94, har förslag framställts,
»att Riksdagen behagade besluta sådan ändring i och tillägg till
gällande kungl. förordning angående stämpelafgiften, att protokoll öfver
inteckningsåtgärd, som sökes i fast egendom, hvars taxeringsvärde icke
uppgår till ett tusen kronor, befrias från stämpel, men att denna stämpel¬
frihet liksom ock den för protokoll angående lagfart å fång till fast
egendom redan medgifna icke må tillgodonjutas af bolag eller andra
föreningar för ekonomisk verksamhet».
Till stöd för berörda förslag anför motionären följande:
»Genom nådiga kungörelsen den 15 juni 1900 gjordes, såsom be¬
kant, den ändring i förut meddelade bestämmelser angående stämpel
till underdomstolarnes expeditioner, att protokoll angående lagfart å
fång till fast, egendom, där taxeringsvärdet eller köpesumman för den
Bill. till Riksd. Prof. 1904. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. (Ko 1.) 1
2 BemllningmiskotteU Betänkande N:o 1.
egendom, hvarå lagfart sökes, icke uppgår till ett tusen kronor, skall
vara stämpelfritt. I)eu skattelindring, som stadgandet afsett att bereda
den mindre fastighetsägaren, synes lämpligen böra utsträckas att gälla
jämväl protokoll rörande inteckning i sådan egendom, då det ligger i
sakens natur, att behofvet af en eftergift i detta fall är långt mera
framträdande än i fråga om egendomsförvärfvet. Men då en skatte¬
lindring uti båda dessa hänseenden af helt naturliga skäl icke bör till-
godokomma annan än den, som får antagas däraf vara i behof och i
hvarje fall icke jorddrottar, sågverksbolag och andra föreningar för en
vidtomfattande ekonomisk verksamhet, torde bestämmelserna rörande
stämpelfrihet för protokoll angående lagfart å fång till fast egendom
till värde af mindre än ett tusen kronor och eventuellt äfven rörande
inteckningsåtgärd, som meddelas ensamt i sådan egendom, böra gifvas
sådan affattning, som med stadgandets oförtydbara syfte öfverens-
stämmer».
Stämpelafgiften för protokollsutdrag rörande lagfart och inteck¬
ning utgör vid underdomstolar på landet 2 kronor för första arket och
1 krona 50 öre för hvarje af de öfriga arken samt vid underdomstolar i
stad 1 krona för hvardera af första och andra arken samt 1 krona 25
öre för hvarje af de öfriga arken.
I ändamål att nedbringa kostnaderna för lagfart å smärre fastig-
hetslotter hafva vid olika tillfällen förändringar beslutits, afseende be¬
frielse från stämpelafgift för lagfartsprotokoll och lagfartsbevis. Så be¬
slöt 1887 års Riksdag, att stämpelfrihet skulle äga rum för protokoll
angående lagfart å fång till fast egendom genom giftorätt eller arf,
där taxeringsvärdet å egendomen i dess helhet icke uppgår till 1,000
kronor. Stämpelfriheten för lagfartsprotokoll utsträcktes sedermera först
af 1891 års Riksdag att gälla alla sådana fång till fast egendom genom
giftorätt eller arf, där taxeringsvärdet å den egendom, hvarå lagfart
sökes, icke uppgår till 1,000 kronor samt därefter af 1898 års Riksdag
att gälla äfven annat fång, där taxeringsvärdet eller köpesumman för
egendomen icke uppgår till 400 kronor; och 1899 års Riksdag beslöt
den ändring i stämpelförordningen, att äfven lagfartsbevis angående fång
till fast egendom genom giftorätt eller arf, där taxeringsvärdet å den
egendom, som beviset afser, icke uppgår till 1,000 kronor, eller annat
fång, där taxeringsvärdet eller köpesumman för egendomen icke upp¬
går till 400 kronor, skulle vara från stämpel fritt. Slutligen utsträcktes
vid 1900 års Riksdag ifrågavarande stämpelfrihet att gälla jämväl proto-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 3
koll angående lagfart å och lagfartsbevis angående fång till fast egen¬
dom, där taxeringsvärdet eller köpesumman för den egendom, hvarå
lagfart sökes eller som beviset afser, icke uppgår till 1,000 kronor.
Nu ifrågavarande förslag afser dels en skärpning af gällande be¬
stämmelser angående stämpelfrihet för lagfartsprotokoll, i det bolag och
föreningar för ekonomisk verksamhet skulle från åtnjutande af dylik
stämpelfrihet undantagas, dels och en lindring i stämpelförordningens
föreskrifter angående stämpel å inteckningsprotokoll, hvilken lindring
dock icke skulle få tillgodonjutas af omförmälda bolag och föreningar.
Hvad då först angår motionärens förslag att den nu medgifna
stämpelfriheten för vissa lagfartsprotokoll icke vidare skulle^ gälla för
bolag och föreningar för ekonomisk verksamhet, så torde, då frågan om
stämpelfrihet för dylika protokoll vid upprepade tillfällen varit föremål
för Riksdagens bepröfvande och nu gällande bestämmelser fastslagits
för ej längre tid tillbaka än vid 1900 års Riksdag, någon rubbning i
syfte att härutinnan undantaga vissa slag af korporationer icke lämp¬
ligen böra ifrågakomma. Beträffande denna del af motionen vill utskottet
ock erinra, att, för den händelse nu medgifna stämpelfrihet för lagfarts¬
protokoll skulle, på sätt motionären hemställt, upphöra att tillämpas
med afseende å vissa fång, följdriktigheten väl borde kräfva, att ena¬
handa förändring vidtoges jämväl med afseende å de angående sådana
fång utfärdade lagfartsbevis.
Vidkommande därefter motionärens förslag om viss lindring i
gällande föreskrifter angående stämpel å inteckningsprotokoll, torde det
väl kunna ifrågasättas, huruvida, såsom motionären förmenar, de skäl,
hvilka kunna åberopas för stämpelfrihet vid lagfart å mindre fastigheter,
lika väl ägna sig att anföras till stöd för stämpelfrihet för protokoll
angående inteckning i samma fastigheter. Åtminstone synas dessa skäl
icke kunna äga lika stor betydelse i det senare hänseendet; och då be¬
frielse från en stämpelafgift, hvilken egentligen icke har karaktär af
skatt, utan snarare af vederlag för en tjänst från det allmännas sida, synes
icke böra äga rum utan tungt vägande skäl, kan utskottet icke heller i
denna del förorda motionärens förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Burmans förevarande motion om vissa
ändringar i förordningen angående stämpelafgiften i
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
fråga om lagfarts- och inteckningsprotokoll icke måtte
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 februari 1904.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALLI.