Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
I
JT:o OO.
Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1903 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition om
anslag för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:l
Louis år 100i, dels ock två i samma ämne väckta
motioner.
(2:a U. A.)
Uti en den 17 april 1903 aflåten proposition (n:o 101) har Kungl.
Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att för Sveriges
deltagande inom konst- och undervisningsafdelningarna af 1904 års världs¬
utställning i S:t Louis på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag af
120,000 kronor.
Till omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande departements¬
chefen anfört följande.
»Sedan presidenten i Amerikas förenta stater inbjudit andra staters
regeringar, däribland Sveriges, att deltaga i en världsutställning i S:t
Louis, ursprungligen afsedd att hållas år 1903, men numera bestämd att
äga rum under tiden den 1 maj—den 30 november 1904, hvilket ärende
hittills behandlats inom finansdepartementet, har den 2 april 1903 till
Bih. till Riksd. Prat. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 55 Haft. (N.is 90, 91). 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
ecklesiastikdepartementet inkommit en underdånig framställning från aka¬
demien för de fria konsterna om anslag för Sveriges deltagande i nämnda
utställnings konstafdelning. I denna framställning anföres följande.
Uti en den 20 december 1902 till akademien inlämnad skrifvelse
anhöll styrelsen för svenska konstnärernas förening, att akademien ville, i
likhet med hvad som skedde för jubileiutställningen i Miinchen år 1901,
inbjuda samtliga svenska konstnärer, tillhörande olika konstnärsgrupper,
till ett allmänt möte för att afhandla frågan om deltagande från de svenska
konstnärernas sida i världsutställningen i S:t Louis, till hvilken de svenska
konstnärerna erhållit inbjudning. Som det samtidigt upplystes, att äfven
andra konstnärsföreningar delade denna svenska konstnärernas förenings
önskan, utlyste akademien genom annonser och notiser i allmänna tid¬
ningar för ändamålet ett offentligt möte, till hvilket samtliga svenska
konstnärer inbjödos. Vid detta möte, som hölls i konstnärshuset i Stock¬
holm den 30 januari 1903 och vid hvilket 43 konstnärer antecknade sig
såsom närvarande, uttalade sig hela församlingen af konstnärer för, att
underhandlingar måtte inledas emellan de olika konstnärsgruppernas för¬
troendemän angående deltagandet i utställningen och villkoren därför;
och skulle resultatet af dessa underhandlingar sedermera delgifvas aka¬
demien.
Den 23 mars 1903 mottog akademien en skrifvelse, undertecknad å
styrelsernas för konstnärsförbundet, svenska konstnärernas förening och de
Frie vägnar, således från de tre konstnärsföreningar, som utgöra nästan
hela den svenska konstnärskåren. Sedan i skrifvelsen meddelats, att nämnda
tre konstnärsföreningar bestämt uttalat sig för önskvärdheten af, att den
svenska konsten bereddes möjlighet att på ett värdigt sätt framträda vid
världsutställningen i S:t Louis, anfördes vidare följande:
»Vikten af att svensk konst sättes i tillfälle att deltaga i den stora
amerikanska utställningen nästa år framgår tydligt, när man betänker,
att vårt land, om än i mycket de stora kulturländerna underlägset, dock
på flera områden, och alldeles särskildt på konstens, förvärfva t sig erkän¬
nande ej blott som med de främsta jämnstarkt, utan ock som en ban¬
brytande nation. Att vid S:t Louis-utställningen, där våra europeiska
medtäflare uppträda med samlad energi, icke söka häfda denna plats vore
att beklaga, desto mera som just för närvarande bland de svenska ut¬
vandrarna vaknat behof och vilja att göra det gamla fäderneslandets in¬
sats i kulturarbetet kändt, förstådt och aktadt. Undertecknade få därför
hemställa, att kungl. akademien, för uppnåendet af en svensk konstafdel-
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
3
ning vid världsutställningen i S:t Louis 1904, ville hos Kungl. Maj:t
begära ett anslag af 45,000 kronor, ett belopp som beräknats med led¬
ning af Chicago-utställningens kostnad.
Utan att ingå på ett eventuellt anslags disposition eller de olika
utgiftsposternas fördelning vilja konstnärsgrupperna dock föreslå, att, då
en kommissarie vid detta tillfälle torde blifva öfverflödig, den eljest för
kommissariens aflöning reserverade summan måtte fördelas mellan grup¬
pernas montörer.
Skall Sverige emellertid på den internationella konstens område
kunna, såsom sig bör och såsom dess hittills varande ställning på detta
område med bestämdhet kräfver, göra en verkligt stor och minnesvärd
insats i den nationernas täflan, som förestår i S:t Louis, så torde det för
alla vara klart, att den svenska utställningen måste kunna påräkna stöd
såväl af de styrande för landets offentliga konstsamlingar som af enskilda
ägare af konstverk. Endast i det fall, att möjlighet finnes att kunna
komplettera den samling arbeten, konstnärerna själfva kunna disponera
för utställningen, med vissa framstående tidigare verk, som nu äro i offentlig
eller privat ägo, skall utsikt kunna finnas för, att utställningen verkligen
skall komma att ge en fullständig och åskådlig bild af den rika konst¬
utvecklingen i vårt land. Med hänsyn till den fosterländska innebörden
häraf hysa vi dock den säkra tillförsikten, att staten skall föregå de en¬
skilde med till efterföljd manande exempel genom utlämnandet af för
utställningen eventuellt erforderliga konstverk.»
För egen del yttrar härefter akademien:
»De skäl, som i denna konstnärsföreningarnas skrifvelse finnas an¬
förda för att den svenska konsten må beredas tillfälle att på ett värdigt
sätt deltaga i världsutställningen i S:t Louis 1904, synas akademien väl
grundade. För att detta skall kunna ske fordras dock, att den ekonomi¬
ska sidan af företaget blir fullt betryggad. Konstnärerna själfva hafva,
lika litet som kungl. akademien, några medel för ändamålet till för¬
fogande, och att söka vädja till enskilda konstvänners offervillighet torde
under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden ej röna någon afsevärd
framgång. Det återstår då ingen annan utväg, än att staten träder emel¬
lan. Och det synes kungl. akademien, att staten i detta afseende har
förpliktelser att uppfylla mot konsten och konstnärerna. Tack vare de
nu lefvande svenska konstnärernas oaflåtliga bemödanden att, så vidt
möjligt, icke försumma något tillfälle att inför utlandet visa, hvad den
moderna svenska konsten förmår, har densamma vunnit ett högt aktadt
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
namn i utlandet, till heder och berömmelse för fosterlandet. Många ut¬
talanden i den kontinentala pressen — såväl dagpressen som konsttidskrif¬
terna — skulle kunna anföras till bevis härför. Här är icke platsen att
upprepa dessa för öfrigt vidt kända loford. Dock begagnar kungl. aka¬
demien tillfället att såsom en sammanfattning af desamma anföra ett ut¬
talande från kompetentaste håll. Efter jubileiutställningen i Mtinchen år
1901, i hvilken den svenska konsten bereddes tillfälle att deltaga tack
vare det understöd, Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder anvisa, aflat pre¬
sidenten för Miinchenerkunstlergenossenschaft till hans excellens herr
ministern för utrikes ärendena en skrifvelse, som i öfversättning lyder:
'Jag kan icke underlåta att meddela eders excellens, att Bajerns och
hela Tysklands konstnärer äro oändligt tacksamma för att Sverige och de
svenska konstnärerna sände sin samling konstverk till Miinchenutställnin-
gen. Utan afund och utan meningsskiljaktighet blef det af alla nationers
press och konstnärer erkändt, att den svenska konsten är en af de allra
förnämsta i hela kulturvärlden, och Sverige kan följaktligen vara stolt
öfver sina konstnärer.’
»Om», fortsätter akademien, »det i allmänhet är af vikt för oss att
begagna de tillfällen, som erbjudas att häfda den ställning, vi intaga på
kulturens olika områden, så gäller detta icke minst vår konst. För det
målets vinnande böra vi, synes det kungl. akademien, vara beredda att
göra äfven jämförelsevis afsevärda uppoffringar.
Det anslag, som här ifrågasättes, kan väl synas stort. Men det är
också en stor sak det gäller, och därför vågar kungl. akademien i under¬
dånighet anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes till innevarande års Riks¬
dag aflåta nådig proposition, att ett belopp af 45,000 kronor måtte an¬
visas för vårt lands deltagande i konstafdelningen vid världsutställningen
i S:t Louis 1904.»
Vid nämnda världsutställning förekommer en annan afdelning af spe¬
ciellt intresse för Sverige, nämligen afdelningen för undervisning. Denna
afdelning är enligt meddeladt tryckt program afsedd att dels lämna en
öfverskådlig bild af alla sidor af Förenta staternas undervisningsväsen,
dels ock att vinna en jämförande öfversikt af andra länders undervis¬
ningssystem.
För att bilda mig ett omdöme, huru ett deltagande från Sveriges sida
i denna afdelning af utställningen skulle komma att utfalla särskilt med
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
5
hänsyn till kostnadsfrågan, har jag låtit inom ecklesiastikdepartementet
uppgöra en beräkning i detta hänseende.
Man har därvid tänkt sig, att Sveriges representerande borde omfatta
å ena sidan de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna samt
de tekniska skolorna, å andra sidan folkskolorna och folkhögskolorna.
För de allmänna läroverken, samskolorna och flickskolorna synas
hufvudsakligen ritningar och fotografier af nyare läroverkshus och deras
inredning samt redogörelser för organisation och läroplaner böra utställas.
Kostnaden härför kan säkerligen begränsas till 2,000 kronor.
De tekniska skolornas utställning kräfver omkring 6,000 kronor.
I fråga om folkskoleväsendet synes en mera omfattande utställning
vara lämplig. Den borde anordnas i sex afdelningar, nämligen en för rit¬
ningar och, där så kan finnas lämpligt, äfven fotografiska afbildningar af
skolhus jämte skolmöbler och tillhörande anläggningar, särskilt planer
för skolträdgårdar, en för undervisningen i läsämnena med därtill afsedd
åskådningsmateriel, en för tecknings- och skrifundervisningen, en för man¬
lig och en för kvinnlig slöjd samt en för undervisning i huslig ekonomi.
För beräkning af kostnaderna kunna utgifterna för Stockholms folkskole-
utställning i Paris år 1900 läggas till grund. Dessa utgifter uppgingo
till omkring 8,000 kronor. Med hänsyn därtill, att nu ifrågavarande ut¬
ställning skulle omfatta såväl stad som land och komma att anordnas på
ett betydligt längre afstånd från hemlandet än den i Paris, måste kost¬
naderna ställa sig betydligt högre och torde icke kunna beräknas till lägre
belopp än 15,000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet och Nääs slöjdlärarseminarium böra
vid en svensk utställning icke saknas. Kostnaderna härför synas kunna
betäckas med 1,000 kronor för hvardera anstalten.
Folkhögskolorna, hvilka äro karakteristiska för de skandinaviska län¬
derna, böra särskilt representeras från Sveriges sida. För detta ändamål
torde ett belopp af 1,000 kronor vara tillräckligt.
Dessutom böra beräknas omkring 7,500 kronor till montrer, 3,000
kronor till frakter och 2,000 kronor till uppsättning, försäkring m. in.,
allt med stöd af motsvarande kostnader vid Parisutställningen, samt 5,000
kronor till resekostnader och arfvoden för två personer, som ombesörja
uppställningen af utställningsföremålen.
För att utställningen må blifva till verkligt gagn bör finnas en ut-
ställningskominissarie, med skyldighet att vissa timmar dagligen förevisa
och lämna upplysningar om utställningen. För en sådan kommissarie,
6
Statutskottets Utlåtande N:o 90.
hvilken torde kunna hafva inseende jämväl öfver den ifrågasatta svenska
konstafdelningen vid utställningen, om en sådan skulle där förekomma,
kräfves omkring 10,000 kronor.
Vidare böra på engelska affattade redogörelser för undervisnings¬
väsendets skilda delar finnas att tillgå i utställningen, och beräknas kost¬
naderna härför till 2,500 kronor.
För oförutsedda utgifter torde äfven något belopp afses, förslagsvis
10,000 kronor.
För utställningens förberedande och ordnande och för handhafvande
af alla de ärenden, som därmed stå i samband, måste tillsättas en kom¬
mitté med rättighet att antaga behöfiiga biträden. Kostnaderna för en
dylik kommitté torde kunna begränsas till 4,000 kronor.
Utställningen koirime säkerligen att vinna, om enskilda förläggare
af undervisningsmateriel kunde förmås att deltaga i utställningen. Detta
skulle nog lättare ske, om utställarne kunde erhålla något bidrag till kost¬
naderna för montrer och frakter. Ett belopp af förslagsvis 5,000 kronor
bör ställas till kommitténs förfogande att användas i sådant syfte.
Enligt denna beräkning skulle till bestridande af kostnaderna för
Sveriges deltagande i utställningens afdelning för undervisningsväsendet
med inbegripande af kommittéutgifter komma att kräfvas ett anslag af
omkring 75,000 kronor.
Af de handlingar, som funnits att tillgå beträffande världsutställnin¬
gen i S:t Louis, synes denna utställning skola blifva mycket storartad och
komma att öfverträffa de senaste världsutställningar i Amerika, i hvilka
Sverige deltagit. Det skulle då enligt mitt förmenande vara beklagligt,
om Sverige komme att helt och hållet saknas vid denna utställning, där
nästan alla öfriga bildade nationer kunna förväntas blifva representerade.
Äfven om Sveriges officiella deltagande i såväl industri- som konst¬
utställningen nu icke bör, med hänsyn till därmed förenade synnerligen
dryga omkostnader, ifrågasättas, torde vårt land likväl böra vara repre-
senteradt vid ett par af de afdelningar inom utställningen, där Sverige
har att särskildt försvara en framstående plats bland kulturfolken.
Detta är händelsen med afdelningarna för konst och för undervisning.
Enligt uppgjorda beräkningar torde kostnaderna för ett deltagande i ut¬
ställningen i denna inskränktare omfattning kunna begränsas till en mått¬
lig summa, och den uppoffring, som en sådan utgift innebär, synes mig
väl uppvägas af de fördelar, som Sveriges deltagande i utställningen
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
7
skulle medföra och bland hvilka jag ej räknar såsom den minsta be¬
fästandet af de band, som förena oss med våra många i Amerika bosatta
landsmän.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag, efter samråd med
chefen för finansdepartementet, hemställa, det Eders Kungl. Maj:t ville
förslå Riksdagen att för Sveriges deltagande inom konst- och undervis-
ningsafdelningarna af 1904 års världsutställning i S:t Louis på extra stat
för år 1904 anvisa ett anslag af 120,000 kronor.»
Uti två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 61) i Första Kamma¬
ren af friherre Chr. Rappe och herr Hugo Tamm, den andra (n:o 200) i
Andra Kammaren af herr K. H. G. von Schéele m. fl., har hemställts,
att Riksdagen ville å extra stat för nästkommande år anslå inalles 400,000
kr. för Sveriges deltagande i världsutställningen i S:t Louis 1904; och
åsyftas med detta högre anslag dels uppförande af en särskild svensk
utställningspaviljong och dels åstadkommande af en utställning af svenska
industriprodukter.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för sistberörda förslag,
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
Utskottet anser sig böra omförmäla, att af chefen för ecklesiastik¬
departementet till utskottet öfverläinnats åtskilliga af svenskamerika¬
nare undertecknade, till Hans Maj:t Konungen ställda petitioner, i hvilka
uttalats önskvärdheten af att Sverige och Norge blefve officielt repre¬
senterade vid ifrågavarande utställning och framhållits de fördelar, som
de förenade rikenas deltagande i utställningen kunde väntas för dem
medföra.
Såvidt utskottet kunnat bedöma, har något mera allmänt eller lifligt
intresse för deltagande från Sveriges sida i 1904 års världsutställning i
S:t Louis icke inom landet framträdt. Vid sådant förhållande och då,
hvad särskilt angår den ifrågasatta konstutställningen, denna icke synes
kunna förväntas vinna önskvärd fullständighet, med mindre från statens
samlingar för ändamålet utlämnas åtskilliga dem tillhörande märkligare
konstverk, men betänkligheter häremot synas möta på grund af den med
konstverkens förflyttning förenade risk, anser utskottet, med afseende
tillika på angelägenheten af begränsning utaf statens utgifter, sig icke
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
kunna förorda vare sig motionärernas eller Kungl. Maj:ts förevarande för¬
slag; och får utskottet sålunda hemställa,
att såväl Kungl. Maj:ts förevarande proposition
som herrar friherre Rappes och Tamms samt herr von
Schéeles m. fl. ifrågavarande motioner må af Riks¬
dagen afslås.
Stockholm den 12 maj 1903.
På statsutskottets vägar:
P. PEHRSON.
Reservationer:
af herrar: N. Fosser, 1 Wijk, F. F. Pettersson och H. R. Törnébladh,
hvilka ansett utskottets yttrande och förslag böra hafva följande lydelse:
»Utskottet anser önskvärdt, att Sverige må blifva officiellt represen-
teradt vid 1904 års världsutställning i S:t Louis, helst som detta kan an¬
tagas öfverensstämma med önskningarna hos de i Amerikas förenta stater
bosatta svenskarna och vara ägnadt att stärka de band, som fortfarande
förena dem med hemlandet.
I öfverensstämmelse med hvad chefen för ecklesiastikdepartementet
yttrat till statsrådsprotokollet, hyser emellertid utskottet den uppfattning,
att det officiella deltagandet från Sveriges sida bör inskränkas till afdel-
ningarna för konst och för undervisning, inom hvilka afdelningar vårt
land torde hafva särskilt goda förutsättningar för att kunna med fram¬
gång upptaga en täflan med de större kulturländerna. Motionärernas
förslag om beviljande af nödiga medel för den svenska industriens del¬
tagande i utställningen och för åstadkommande af en särskild svensk ut-
ställningspaviljong anser sig utskottet sålunda icke kunna förorda; och
vill utskottet i afseende härå framhålla, dels att af motionärernas inom
Första Kammaren framställning framgår, att något afsevärdt intresse för
Statsutskottets Utlåtande N:o 90.
9
deltagande i utställningen icke visat sig bland industriidkarne i Sverige
och dels att motionerna icke innefatta någon plan, som visar det begärda
anslagets behöflighet eller tillräcklighet, hvadan någon säkerhet icke synes
förefinnas, att genom dess beviljande verkligen skulle möjliggöras ett vårt
land värdigt deltagande i utställningen i den utsträckning, som motionä¬
rerna afsett.
I de tre konstnärsföreningarnas i statsrådsprotokollet intagna skrifvelse
till akademien för de fria konsterna har uttryckts den önskan, att från
statens samlingar måtte utlämnas de konstverk, som kunde anses erfor¬
derliga för att den ifrågavarande utställningen skulle lämna en fullständig
bild af konstutvecklingen i vårt land. I anledning häraf anser sig ut¬
skottet böra uttala, att då det inträffat, att konstverk, som varit från
statens samlingar utlämnade för att på annan ort utställas, vid återstäl¬
landet befunnits mer eller mindre skadade och då vid den förflyttning,
som härvidlag skulle ifrågakomma, full säkerhet för konstverkens åter¬
lämnande i oskadadt skick svårligen lärer kunna vinnas, betänkligheter
synas möta emot sådant medgifvande, som af konstnärsföreningarna blif¬
va ifrågasatt.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts före¬
varande proposition samt med afslag å herrar friherre
Rappes och Tamms samt herr von Schéeles m. fl.
ifrågavarande motioner, i hvad de skilja sig från nämnda
proposition, för Sveriges deltagande i konst- och under¬
visa ngsafdelnin garn a af 1904 års världsutställning i
S:t Louis på extra stat för år 1904 anvisa ett anslag
af 120,000 kronor.»
Det skulle här antecknas, att herrar K. E. Bohnstedt, H. Andersson
och I. Månsson icke deltagit i förestående ärendes behandling inom ut¬
skottet.
Bih. Ull Riksd. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft.
2