Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
13
\:o 23.
Ank» till Riksd. kausli den 10 februari 1903, kl. 4 c. m.
Utlåtande,
i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägout-
bvte emellan Kronan och Landskrona stad.
(I. A.)
Uti en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 27) har Kungl. Maj:t,
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver landt-
försvarsärenden för den 31 december 1902 föreslagit Riksdagen med¬
gifva, att de kronan tillhöriga, å en af förste landtmätaren C. M. Carl-
quist år 1898 upprättad karta med ägofigurerna 1, 2, 3 och 4 beteck¬
nade områden om tillhopa 2 hektar 20 kvadratmeter, som upplåtits till
Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, måtte utbytas mot Landskrona
stad nu tillhöriga, å samma karta med figurerna 6, 7, 8, 9 och 10
betecknade ägor om tillhopa 1 hektar 43 ar 85 kvadratmeter, samt att
därefter sistnämnda område måtte af järnvägsbolaget få innehafvas under
samma villkor, som med upplåtelsen af förberörda kronan nu tillhöriga
område vore förenade.
Till åberopade statsrådsprotokoll har departementschefen beträf¬
fande denna fråga anfört följande:
»Sedan Landskrona stad och Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebo¬
lag öfverenskommit att genom ägoutbyte reglera stadens och järnvä¬
gens till hvarandra gränsande områden för utläggande af nya gator och
tomter samt järnvägsspår å bangårdens och hamnens utvidgade områ¬
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
den, blef vid en af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmö¬
hus län på begäran anbefalld, af förste landtmätaren C. M. Carlquist
med biträde af godemän den 20 juni 1898 påbörjad förrättning såsom
ostridigt antecknadt, att den jord, som järnvägsbolaget disponerade
inom stadens område, och hvarom vore fråga, till stor del vore kronan
tillhörig och utgjorde en del af förutvarande befästningsområdet.
Vid förrättningens fortsättning den 24 påföljande oktober anfördes
å kronans sida, att den af kronan till järnvägsbolaget upplåtna mark,
som enligt uppgjordt förslag skulle afträdas till staden, vore efter
arealen icke obetydligt större än den stadens mark, som skulle tilläg¬
gas det upplåtna området; men som staden och järnvägsbolaget, hvilka
saken närmast rörde, för sin del gillat berörda förslag och funnit det¬
samma för sig fördelaktigt, och då större delen af den upplåtna marken
framför stationshuset, som af bolaget enligt detta förslag skulle till
staden afträdas, redan förut enligt den 29 oktober 1805 fastställd plan
för Landskrona nya stad varit till allmän gata och publik trädgård
utlagd och således icke för kronan kunde äga något synnerligt värde,
borde någon anmärkning ej heller af kronan framställas mot förslaget.
Enligt den öfver förrättningen författade karta med beskrifning
skulle till staden öfverlämnas af den kronan tillhöriga mark, som dis¬
ponerades af järnvägsbolaget:
ägofiguren n:o 1, utgörande en del af Järnvägsgatan med
»
»
v
därintill varaude plantering.,
» 2, söder om järnvägsstationen
» 3, » » )j
1,17 hektar
0,3 8 »
0,35 »
0,102 »
eller tillhopa 2 hektar 20 kv.-mtr.
Därjämte skulle af järnvägens egen mark öfverlämnas ägofiguren
u:o 5 om 45 ar.
Staden skulle för reglering af det till järnvägsbolaget från kronan
upplåtna område afstå:
ägofiguren n:o 6 vid Lilla Strandgatan......................................... 0,36 hektar
» » 7, söder om järnvägsstationen .......................... 0,os »
» 8, » » » ....................... 0,0126 »
)) 9, )> )) » ......................... 0,166 »
)) 10, » )' »........................... 0,84 »
eller tillsammans 1 hektar 43 ar 85 kv.-mtr.
»
D
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
15
Ehuru staden sålunda skulle från kronan erhålla mera mark, än
staden komme att afstå, men med hänsyn till villkoren för markens
upplåtande till järnvägsbolaget, i hvilka ändring ej vore ifrågasatt,
äganderätten till mera eller mindre mark icke vore af betydelse för kronan,
samt ägoutbytet vore för gränsregleringen förmånligt, hemställde armé-
förvaltningen i underdånig skrifvelse den 9 augusti 1899, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes godkänna ägoutbytet samt medgifva, att det där¬
igenom kronan tillkommande område finge i stället för den utbytta
marken af järnvägsbolaget iunehafvas under samma villkor, som med
upplåtelsen af sistnämnda mark varit förenade.
Om dessa villkor upplyste arméförvaltningen, att vid fastställelse
genom nådigt bref den 15 mars 1864 af plan för järnvägsanläggningen
mellan Landskrona och Eslöfs station å södra stambanan Kungl. Maj:t
medgaf upplåtelse till jäimvägsbolaget af den kronans mark, som er¬
fordrades för järnbanans inledande till staden och den därstädes afsedda
bangård; men som inkomsten af denna mark vore anslagen till ingenjör¬
kårens besparingskassa, skulle järnvägsbolaget vara pliktigt att för all
framtid till nämnda kassa erlägga en mot kassans inkomst af marken
svarande årlig afgift.
Såsom af nyssnämnda nådiga bref inhämtas, hade upplåtelsen skett
efter framställning af Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 25 juli
1863 och efter chefens för ingenjörkårens hörande. — Den årliga af-
giften, som Kungl. Maj:t förklarat sig efter utredning angående den
frångångna markens omfång och beskaffenhet vilja bestämma, blef ge¬
nom nådigt bref den 4 juli 1865 fastställd till 813 rdr rmt.
Sedan särskilda skrifter inkommit dels från stadsfullmäktige och
dels från järnvägsbolaget med tillkännagifvande, att de hvar för sig
godkände ifrågavarande förslag till ägoutbyte, samt medgifvande tillika
från järnvägsbolaget, att det område om 1,4385 hektar, som staden af-
stode åt bolaget, skulle i bolagets hand erhålla samma natur, som den
öfriga mark invid Landskrona station, hvilken Eders Kungl. Maj:t förut
åt bolaget upplåtit, anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Malmöhus län att i ärendet afgifva underdånigt yttrande och tillika
meddela uppgift å värdet af den mark, som inginge i ägoutbytet. Efter
att hafva uppdragit åt magistraten i Landskrona att låta värdera mar¬
ken, öfverlämnade Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande med under¬
dånig skrifvelse den 23 mars 1901 magistratens protokoll den 4 samma
månad, enligt hvilket värdet af den mark, som skulle genom bolaget
af kronan till staden öfverläinnas, utgjorde 60,563 kronor och af den
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
mark, som staden härför skulle lämna i utbyte, 66,011 kronor 25 öre,
livarjämte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, enär värdet å den
mark, kronan erhölle, vore högre än värdet å den mark, kronan
lämnade i utbyte, samt ägorna genom bytet samlades i en form¬
ligare ägofigur, förmälte sig icke hafva något att erinra mot ägo¬
utbytet.
Arméförvaltningen, som erhållit befallning att låta genom ojäfviga
personer värdera den mark, som inginge uti det ifrågasatta ägoutbytet,
har med underdånig skrifvelse den 5 denna månad öfverlämnat ett vid
dylik värdering den 18 nästlidne oktober upprättadt instrument, enligt
hvilket värdet af den jord, kronan skulle afstå till staden, beräknats
för
|
ägofiguren
|
n:o
|
1 till .............
|
kr. 21,600: —
|
»
|
»
|
»
|
2 )> .........
|
» 7,885: —
|
»
|
»
|
»
|
3 » ...........
|
» 1,500: —
|
»
|
)>
|
»
|
4 )> .........
|
» 770: —
|
|
|
|
eller tillhopa
|
kr. 31,755: —
|
samt värdet af den jord, staden skulle afträda till kronan, utgjorde
för
|
ägofiguren n:o 6 .....................
|
kr.
|
28,000
|
—
|
»
|
» »
|
7 ...............
|
»
|
6,400
|
—
|
|
» »
|
8 ..................
|
»
|
212
|
50
|
»
|
)) v
|
9 ...................
|
|
3,120
|
—
|
»
|
» »
|
10 ..................
|
|
39,794
|
30
|
|
eller tillsammans
|
kr.
|
77.526
|
80
|
Det ifrågasatta ägoutbytet vore, enligt värderiugsmännens åsikt,
så fördelaktigt både för kronan såsom grundägare och järnvägsbolaget
såsom innehafvare, att det efter deras förmenande ovillkorligen borde
af kronan antagas.
I sistberörda underdåniga skrifvelse anför arméförvaltningen, bland
annat, att ägoutbytet hufvudsakligen afsåge dels att å sydöstra sidan
åstadkomma en mera regelbunden gränslinje mellan järnvägens område
och de upplagsplatser, staden hölle på att utfylla, än den brutna linje,
som bildades af de gamla fästningsverkens yttre konturer, dels att undan¬
röja det oegentliga förhållande, att järnvägsbolaget hade upplåtelse på
en del af stadens gator och offentliga platser; och att bägge nämnda
parter syntes dessutom lika intresserade af att en dylik reglering af
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
17
hvarderas områden komme till stånd. Kronan, som väl kade den
formella äganderätten, kunde svårligen hafva vare sig nytta eller skada
af ifrågavarande jordbyte i andra fall, än att Landskrona—Eslöfs järn¬
vägsaktiebolag skulle sluta sin verksamhet eller dess egendom genom köp
öfvergå i statens ägo. Det vore emellertid mycket svårt att finna ett
nöjaktigt värde å mark, sådan som den ifrågavarande, hvaraf en del
vore utlagd till gata, en del vid järnvägens anläggning blifvit bort-
gräfd, så att endast vatten återstode. Dock torde det kunna påstås,
att kronan icke skulle blifva lidande på detta byte. Och det funnes
dessutom ett särskildt skäl för detsammas godkännande. Då regering
och Riksdag i förening år 1747 beslutit, att Landskrona stad skulle
ånyo befästas och i sammanhang härmed flyttas till grunden söder om
staden närmare hamnrännan, hade nämligen staden i vederlag för det
intrång, den sålunda komme att lida, tillerkänts vissa privilegier, bland
andra, att tomterna i den nya staden skulle vara fritomter och kost¬
nadsfritt upplåtas till dem, som ville bebygga desamma. Tillika hade
kronan åtagit sig att invalla den nya stadens område från liafvet och
utfylla gator m. m. Den nya stadens område, hvars gränser fastställdes
definitivt först genom den af Kungl. Maj:t den 29 oktober 1805 gillade
»stadsplanta öfver Landskrona, sådan den bör blifva sedan fästnings-
byggnaden ej vidare kommer att fullbordas», kunde därför betraktas
såsom en sorts donationsjord; och redan å nämnda karta vore det om¬
råde utanför järnvägsstationen, som bolaget nu skulle afstå till staden,
utlagd till publik trädgård.
Arméförvaltningen vidhölle i anledning häraf sin förut gjorda fram¬
ställning om nådigt bifall till ifrågavarande byte.
Som det ägoutbyte, hvarom här är fråga, enligt den i ärendet
åstadkomna utredning, måste anses vara för kronan fördelaktigt, och
då ägoutbytet därjämte är ägnadt att reglera nu ovissa rättsförhållanden
mellan kronan och Landskrona stad, får jag tillstyrka detsamma under
förutsättning likväl, att samma villkor, som med upplåtelse till järn¬
vägsbolaget af den kronans mark, bolaget nu innehar, äro förenade,
varda gällande, jämväl beträffande den mark, som genom bytet skulle
kronan tillkomma och af järnvägsbolaget nyttjas.»
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende
blifvit hänskjutit, får, efter tagen kännedom af de till detsamma hörande
handlingar och kartor hemställa,
Bill. till Riksd. Prot, 1903. 4 Sarnl 1 Afd. 10 Häjt. 8
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 10 februari 1903.
På statsutskottets vägnar:
OHR LUNDEBERGr.