Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
1
N:o 52.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående tillverkning och beskattning af malt¬
drycker; gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, vill Kungl. Maj:t. härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 35 Käft.
1
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
2
Förslag
till
Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt
allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för
rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en
hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning
af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek
för medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,
Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.
2 §■
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af malt¬
dryck, skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt
med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen
malt utgår med 16 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilo¬
grammen med 18 öre för kilogram.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af till¬
ståndsbevis, under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.
3
Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 52.
3 §.
1. I denna förordning förstås med
svagdricka, hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens
extrakthalt icke öfverstiger sex procent;
skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;
skattepliktigt bryggeri, hvarje annat bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt
tillverkare, den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verk¬
ställande direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseen¬
det öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §•
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvis¬
ning, men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan
justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund
maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist
afläste vågen, innan felet märktes.
5 §•
Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal
för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på
grund af tillståndsbevis må äga rum.
6 §'
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfver-
ståthållareämbetet före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt
för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer
att under månaden krossas.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Över¬
skjutande beloppet.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger
han återbekomma skillnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och
skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkross-
ning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som
kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Majrts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt
till maltkrossning, och låta utmäta skatten.
6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med
den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans
ombud.
7 §•
Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat
lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan
för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Majrts
befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.
Majrt insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.
8 §.
Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Majrt särskildt stadgas, för den vikt
malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda malt¬
dryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,
som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.
9§- .
1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordnings¬
stadga, Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas
bryggerikontrollen af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier
af kontrollörer och vid skattefria af tillsyningsman.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer
dem tillkommande ersättning.
4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas
nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda
öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två
kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör
vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.
Maj:ts medgifvande må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor
i månaden för hvarje bryggeri.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
11 §■
Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,
chefen för kontroll- och justeringbyrån eller vederbörande kontroll¬
tjänsteman i enlighet med denna förordning eller nämnda ordnings¬
stadga meddelar.
12 §.
Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis
skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör
sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och
justeringsbyrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under före¬
gående vecka utfärdats.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande
stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning
i skattefritt bryggeri utfärdats eller återkallats.
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 52.
Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.
13 §•
1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;
hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna
förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen sexhundra åttio
kronor.
3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befall¬
ningshafvande tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och till¬
verkning af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillstånds-
beviset krossas.
4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femte¬
del utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit
gällande för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton
dagar efter månadens sint ställa säkerhet för den skatt, som svarar
mot den tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att
tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.
5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säker¬
heten därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst tvåhundra-
åttio kronor.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessför¬
innan ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
återkallas.
14 §.
Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är ut¬
satt, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis
samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och
öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan
nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
15 §.
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan
sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem
dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren
att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande kon-
trollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter
hos honom utmäta.
8
Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 52.
Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och
samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och
ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid
bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och
j u ster ingsby r ån.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen
för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke
vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och
beskrifning, äfvenledes i två exemplar.
17 §.
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där
upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af malt¬
drycker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
2. Ej må maltkross eller själfregistrerande väg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistre¬
rande våg.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med
mindre den ställes under kronans lås eller försegling.
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
9
19 §.
Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som
erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må där¬
emot krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas
vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.
Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller till¬
hörande lägenheter och ej heller därifrån utföras.
I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke
finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning
af maltdryck användas i stället för malt, där ej för visst bryggeri Kungl.
Maj:t medgifver, att under föreskrifna villkor socker må i lagerkällaren
användas såsom tillsats till porter.
21 §.
1 skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg¬
journal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbets¬
biträde, som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontroll-
tjänstemans förfogande.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, å hvilka såväl bryggeriets
namn som ordet »svagdricka» äro inbrända; och må ingå andra malt¬
drycker utlämnas på sålunda stämplade kärl.
Bih. till ttiksd. Prof. W03. 1 Sami. 1 Afd. 35 Käft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
24 §.
Kontrolltjänsteman skall, när hälst lian det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrif¬
ning, vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex för¬
middagen och klockan sju eftermiddagen så ock å annan tid, när arbete
inom bryggeriet pågår.
25 §.
1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dag-
arfvode med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona
för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant
kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens
hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor
utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller
ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost
samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare
fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om
dagen.
3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri
och skattepliktigt bryggeri, åtnjuta för tillsyn å hvarje sådant bryggeri
blott en krona om dagen.
4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet
eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med
två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
Kap. IV. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett
tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att
minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
11
Kung]. Majds Nåd. Proposition N:o 52.
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,
hvarefter Kungl. Maj :t,s befallningshafvande, där hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
27 §.
1. Den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, må icke
idka handel med andra maltdrycker än svagdricka.
2. I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej
införas eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.
2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej
användas sackarm, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg¬
journal, som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.
SO §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svag¬
dricka och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontroll tjänstemans förfogande.
81 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, å Indika såväl bryg¬
geriets namn som ordet »svagdricka» äro inbrända.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
32 §.
1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall till¬
verkare till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afkunna ett af veder¬
börande kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upp¬
tagande vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och sam¬
tidigt därmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet
inbetala ett belopp, motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under
kvartalet afverkadt malt.
2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller
längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en
särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen
sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1
mom. föreskrifna.
3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig-
tid, skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset
och låta utmäta afgifterna.
33 §.
Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri mellan
klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen så ock å annan
tid, när arbete där pågår.
34 §.
Vill tillverkare utsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med
uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter
tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.
Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
35 §.
1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom. eller
erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett i
allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och
med två hundra kronor.
2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde
skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen ett hundra kilo¬
gram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än
två tusen ett hundra kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig
utredning om antalet brygder och imnäskningens storlek antagas, att
för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,
verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd i
krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en
hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.
36 §.
Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget
behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,
skall han, där lian icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt
gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från
och med fem till och med tvåhundra kronor.
37 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga stats¬
verket skatt
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blilvit i före-
skrifven ordning vägdt,
eller gör åverkan å själfregistrerande väg,
eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,
eller eljest svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
38 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri
14
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller väg, som
ännu icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som före-
skrifves i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till brygg¬
journalen eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37§, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 inom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas för¬
brutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
39 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än
sex procent,
eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet
tillverkas,
straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Den saktande gälde ock på sätt i 35 § sägs den skatt, han undan¬
dragit statsverket.
40 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,
eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller
att taga prof af vöi’t eller maltdryck i bryggeriet,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor.
Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
41 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och
justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej
särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.
42 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete an¬
tagen person, liksom vore förbrytelsen af honom själf hegången. Be¬
gagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
43 §.
Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfva]’ tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte be¬
fattningen.
44 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänste¬
man, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsför¬
hållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att lian
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
om den hemlighet eller de aftarsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller aftarsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontroll tjänstemans åt¬
görande skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra,
45 §.
Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det
skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig syn¬
bart bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende
eller eljest känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte för¬
rättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där han
ej haft giltig anledning till undersökningen.
46 §.
Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsäo-as om beslaget.
O o
47 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
Finner kontroll tjänsteman öfverträdelse begång-en, som bör föran¬
leda till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
tv*'!* <
n\ .
i£% ;>;/ tv-»*» ^ »y^i o-V/, vyruv;
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
V i
17
H'r. i i!« ; X Dac jI*. S j.n i., .iÄ :X1 f«--i *s
Böter, som enligt : dehna förordning ådömas, skbla, o ni* tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
u -, a v!
49 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå mot¬
svarande förvandlingsstraff.
‘ ii L
d nju sbiiiai J.nniin *.s->.haur in sola* rA
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan
och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då
angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller
syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han
njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare
mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
Kap. VI. Öfvergångsstadganden.
51 §.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontroll¬
föreskrifter icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröf¬
ning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant
bryggeri får äga rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola
på tillverkarens bekostnad vidtagas.
52 §.
På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under
hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
Bi it. till liiksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Iläft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverknings¬
åren må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skatte¬
pliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår
eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till
sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken
maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet
tillämplig.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att
för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,
anmälan enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar, förr än i
skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vört¬
kokning må under nämnda månad taga sin början.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
19
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
november 1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer föredrog i under¬
dånighet följande mål och ärenden:
Det af den utaf Kung]. Maj:t den 4 sistlidne april tillsatta malt-
dryckskommitté afgifna underdåniga betänkande och förslag till förord¬
ning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Sedan föredragande departementschefen tillkännagifvit, att vissa
ändringar i kommittéförslaget ansetts erforderliga samt att med anled¬
ning häraf inom finansdepartementet uppgjorts nytt förslag till författ¬
ning i ämnet, hemställde statsrådet, att Kungl. Maj:t täcktes genom
utdrag af detta protokoll inhämta högsta domstolens yttrande öfver de
20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
bestämmelser, som futmefe upptagna i félrite kapitlet af sistnämnda
förslag.
Hvad statsrådet i förestående — — — mål och
ärenden hemställt och tillstyrkt behagade Hans Maj:t
Konungen gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Sven Köhler.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.
Vo vr* n»> /y<?\ fW. > ^ - *u •
21
Förslag
> k- ( t
till
Förordning angående tillverkning och beskattning af
£ J. ( ,J .. V, i - .ft-v* i/U *. ; 'i • t* iia.UV.il; i ^ a V
maltdrycker.
.. • -•
Eap I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt
. allmänna bestämmelser. 1 ^ •
t »U .. '>*■ i
1 §•
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för
rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning fiunas stadgade; dock att för¬
ordningen icke äger tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner
och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek för medicinskt ända¬
mål, eller eljest under de villkor och den kontroll, Kungl. Maj:t vill för
särskildt fall föreskrifva.!'
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas äf en
hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu,
2 §■
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af malt¬
dryck, skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt
med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogx-ammen
malt utgår med 16 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilo¬
grammen med 18 öre för kilogram.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där på grund af till¬
ståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka, hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två volym¬
procent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt
icke öfverstiger fem procent;
skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, där under tillverkningsåret
endast svagdricka tillverkas och skattepliktigt bryggeri, hvarje annat
bryggeri;
tillverkare, den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verk¬
ställande direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseen¬
det öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4§-
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och
vatten.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvis¬
ning, men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan
justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund
maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist
afläste vågen, innan felet märktes.
5§.
Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för
hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund
af tillståndsbevis må äga rum.
6 §•
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfver-
ståthållareämbetet före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer
att under månaden krossas.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Över¬
skjutande beloppet.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger
han återbekomma skillnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och
skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkross-
ning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som
kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, anses tillstånds-
beviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, hafva upphört
att gälla och utmätes skatten.
7 §> ,
Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat
lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan
för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.
Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.
8 §■
Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt
malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda malt¬
dryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den vid utför¬
seln från bryggeriet därstädes gällande skattesatsen.
9 §■
1. öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordnings¬
stadga Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas
bryggerikontrollen åt öfverkontrollörer och, hvad angår de skattepliktiga
bryggerierna jämväl af kontrollörer.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer
dem tillkommande ersättning.,; . . ; .
4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas
nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda
öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två
kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör
vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.
Maj:ts medgifvande må bestämmas högre än tjugu kronor i månaden
för hvarje bryggeri.
10 §.
it: ■ ■■•(■ ■■ tf ;s‘ ' f ; ’ 'K
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
11 §.
i*.; ■ i r . i 'f !. t f h:, ') f‘ 1' * Ui <)>■;. [ >■
Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,
chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontroll¬
tjänsteman i enlighet med denna förordning eller nämnda ordnings¬
stadga meddelar.
12 §.
Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis
skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör
sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kung]. Maj:ts befallnings¬
hafvande första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och justerings¬
byrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka
utfärdats.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande
stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning
i skattefritt bryggeri utfärdats eller upphör att gälla.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
25
Kap. n. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.
13 §.
1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
al ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger till verkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Maj ris
befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;
hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör^
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna
förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj ris befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen sexhundra åttio
kronor.
3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj ris befallningshafvande godkänd och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Majris befall¬
ningshafvande tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och till¬
verkning af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillstånds-
beviset krossas.
4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femte¬
del utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit
gällande för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton
Bih. till lliksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
dagar efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar
mot den tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att
tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, anses
hafva upphört att gälla.
5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säker¬
heten därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst tvåhundra
åttio kronor.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessför¬
innan ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
anses tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
hafva upphört att gälla.
14 §.
Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är ut¬
satt, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
äga rum; och åligger kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis
samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och
öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, ma maltkrossning ej utan
nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
15 '§•
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes
utan sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages
inom fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger till¬
verkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande
kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter
hos honom utmäta.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
27
Kap. m. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och
samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och
ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid
bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och
justeringsbyrån.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen
för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke
vidare användbar, åligge tillverkaren att anskaffa ny ritning och be¬
skrifning, äfvenledes i två exemplar.
17 §•
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där
upptagits men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af malt¬
drycker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare åligge att på egen bekostnad anskaffa och i be¬
hörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och sjelfregistre-
rande våg.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med
mindre den ställes under kronans lås eller försegling.
28
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 52.
19 §.
Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som
erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må där¬
emot krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas
vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.
Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller till¬
hörande lägenheter och ej heller därifrån utföras.
I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke
finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning
af maltdryck användas i stället för malt.
21 §.
I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg¬
journal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbets¬
biträde, som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontroll¬
tjänstemans förfogande.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka; och må inga andra malt¬
drycker utlämnas på sålunda stämplade kärl.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
29
24 §.
Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrif¬
ning, vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex för¬
middagen och klockan sju eftermiddagen och å annan tid, när arbete
inom bryggeriet pågår.
25 §.
1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dag-
arfvode med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona
för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant
kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörs
hörande, antingen förhöja kontrollörens dagarfvode med högst två kronor
utöfver det i 1 mom. bestämda beloppet för tillsyn å ett bryggeri eller
ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost
samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare
fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om
dagen.
3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri
och skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri
blott en krona om dagen.
4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet
eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med
två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
Kap. IV. " Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett
tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger tillverkaren att
minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
30
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,
hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
27 §.
Ej må den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, idka
handel med eller i bryggeriet jämte därtill hörande lägenheter införa
eller förvara andra maltdrycker än svagdricka.
*
28 §. .
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än fem procent.
2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej
användas sackarin, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg¬
journal, som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.
30 §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svag¬
dricka och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontolltjänstemans förfogande.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka.
31
Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
32 §.
1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillver¬
kare till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända ett af vederbörande
kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande vikten
af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt därmed såsom
bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp,
motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under kvartalet afver-
kadt malt.
2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller
längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri., erlägge tillverkaren en
särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen
sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1
mom. föreskrifna.
3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig-
tid, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande utmäta desamma och anses
det för tillverkaren meddelade tillståndsbevis omedelbart hafva upphört
att gälla.
33 §.
Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen och å
annan tid, när arbete där pågår.
34 §.
Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis ufärdats, göre därom skriftligen anmälan hos
Kungl. Majrts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med
uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter
tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.
Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
35 §.
Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § eller erhållet tillstånd
tillverkar maltdryck, straffes med böter från och med etthundra till
och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till och
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
med sex månader samt gälde skatt enligt bestämmelserna i 2 och 5 §§
med minst elfva kronor 20 öre för hvarje dygn, hvarunder den olagliga
tillverkningen utöfvats, men ej för kortare tid än trettio dygn, dock
att, därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än sjuttio
kilogram i dygnet afverkats, skatten, med iakttagande af bestämmelsen
om dess utgörande för minst trettio dygn, beräknas efter maltafverk-
ningen, hvarvid, i saknad af erforderlig utredning om antalet brygder
och inmäskningen, antages, att för hvarje dygn verkställts en brygd
och att det därunder inmäskade maltets mängd i okrossadt tillstånd
uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt
malt väger femtiotvå kilogram.
36 §.
Skulle den, som enligt 1 § 2 mom. må för eget behof tillverka
maltdryck, sälja något af hvad han därvid tillverkat, böte han från och
med fem till och med tvåhundra kronor; dock att, där omständig¬
heterna ådagalägga, att vid tillverkningen åsyftats varans försäljning,
den skyldige straffas efter 35 §.
37 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i före-
skrifven ordning vägdt,
eller gör åverkan å själfregistrerande väg,
eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller eljest söker svikligen undandraga statsverket skatt,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager läs,
som kontrolltjänsteman åsatt,
straffes, därest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor eller
dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år; dock
må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straff¬
arbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
38 §.
Den, som under pågående lofgifven tillverkning af maltdrycker i
skattepliktigt bryggeri
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu
icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 inom., 19 § eller 20 §,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som före-
skrifves i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till brygg¬
journalen eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
39 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
vägrar vederbörande kontrolltjänsteman att taga prof af vört eller
maltdryck i bryggeriet,
eller tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än fem procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än
fem procent,
straffes, därest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor eller
fängelse från och med en månad till och med ett år; dock må, där
omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete
från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock på sätt i 35 § sägs den skatt, han undan¬
dragit statsverket.
40 §.
Skulle någon under pågående lofgifven tillverkning i skattefritt
bryggeri
öfverträda förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,
eller underlåta att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägra kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 5
34
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 52.
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller
byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till bryggjournalen,
straffes med böter från och med femtio till och med femhundra
kronor.
Öfverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare häraf.
41 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och
justermgsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej
särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.
42 §.
För förbrytelse, hvarom handlas i 35—41 §§, af tillverkares
hustru, barn eller i hans arbete antagen person, ansvare tillverkaren,
såsom vore förbrytelsen af honom själf begången, därest icke omstän¬
digheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och
vilja. Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare
dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan för¬
brytelse.
43 §.
Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte be¬
fattningen.
44 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänste¬
man, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsför¬
hållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
35
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas, där ej efter allmän lag högre straff följer.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åt¬
göranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
45 §.
Allmän åklagare äfvensom polis- och kronobetjänt äger att anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det
skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig syn¬
bart bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmakt eller förordnande. I orten boende eller känd krono-
eller polisbetjänt vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte för-
rättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där han
ej haft giltig anledning till undersökningen.
46 §.
Allmän åklagare äger att verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
47 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelser mot denna förordning.
Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föran¬
leda till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
48 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, ånyo begår sådan förbrytelse, skall, när han här-
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
till lagligen varder förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, fällas till det straff, som för sådan förbrytelse är stadgadt.
49 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
50 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå mot¬
svarande förvandlingsstraff.
51 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfalla med en tredjedel kronan
och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då
angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller
syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, bos hvilken han
njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare
mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
Kap. VI. Öfvergångsstadganden.
52 §.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontroll¬
föreskrifter icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröf¬
ning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant
bryggeri får äga rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola
på tillverkarens bekostnad vidtagas.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.
37
53 §.
På Kung].. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under
hvilka villkor. för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverknings¬
åren må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skatte¬
pliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår
eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till
sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken
maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet
tillämplig.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att till¬
sättning af öfverkontrollörer och kontrollörer skall för det tillverkningsår,
som sagde dag tager sin början, därförut ske i enlighet med denna för¬
ordning, som jämväl före den 1 oktober 1903 må tillämpas beträffande
anmälningar och tillståndsbevis för rörelse, som under nämnda tillverk¬
ningsår skall äga rum; skolande för bryggeri, som är äfsedt att under
oktober månad 1903 vara i gång, anmälan göras minst trettio dagar,
förr än i skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri
vörtkokning må under nämnda månad taga sin början, samt, hvad angår
skattepliktigt bryggeri, vara åtföljd af sådant intyg, som omnämnes i
13 § 1 mom.
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts
högsta domstol fredagen den 19 december 1902.
Andra rummet.
Närvarande:
Justitieråden: Skaiun,
Norberg,
Claéson,
Petersson,
Hellström,
Grefberg,
Quensel.
Tillförordnade byråchefen för lagärenden, konstituerade revisions¬
sekreteraren Petrén fortsatte och afslutade föredragningen af det i proto¬
kollet för den 10 innevarande december omförmälda, till högsta dom¬
stolens yttrande i vissa delar remitterade föi'slag till »förordning an¬
gående tillverkning och beskattning af maltdrycker»; varande törslaget
bilagdt detta protokoll.
Högsta domstolen anförde:
»Då med ifrågavarande förslag afses att ställa under offentlig
kontroll en näring, som för närvarande i stor omfattning utan sådan
kontroll bedrifves, samt att, till främjande af statens skatteintresse,
med hårda straff belägga äfven sådana handlingar, som hittills varit
enligt både lag och moral tillåtna, torde det vara särskilt angeläget
att förslagets i 5 kap. innefattade straffbestämmelser — den enda del
af förslaget, som utgör föremål för högsta domstolens granskning —
erhålla sådan tydlighet och bestämdhet, att osäkerhet ej må upp¬
komma, vare sig för näringsidkaren om de gränser, hvilkas öfverträ¬
dande för honom medför ansvar, eller för åklagare och domare om
hvilka lagbud böra i hvarje förekommande fall åberopas och tillämpas.
Straffbestämmelserna torde därjämte naturligen böra inrättas efter all¬
männa, i vår kriminallagstiftning antagna grunder och ej sättas hår¬
dare än hvad förbrytelsens beskaffenhet skäligen må betinga, därvid
särskildt hänsyn torde böra tagas därtill, att dessa straffbestämmelser afse
handlingar, af hvilka åtskilliga allthitintills icke såsom brottsliga ansetts.
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
Efter granskning af förslagets 5 kap. finner högsta domstolen
detsamma icke tillräckligt motsvara de fordringar, som i ofvan berörda
hänseenden måste därpå ställas för att dess antagande till lag kan af
högsta domstolen tillstyrkas; och vill högsta domstolen i sådant afseende
lmfvudsakligen erinra:
att med den affattning, 35 § erhållit, det kan ifrågasättas, att
den, som drifver bryggerirörelse efter vederbörligt tillstånd enligt 13
eller 26 §, likväl är förfallen till ansvar och påföljd enligt förstnämnda
§, i händelse han i något afseende icke därjämte, såsom i 1 § sägs,
uppfyller hvad författningarne i allmänhet föreskrifva såsom villkor
för rätt att utöfva näring;
att den tidpunkt, då erhållet tillstånd skall enligt 6, 13 eller 32
§ anses hafva upphört att gälla, icke är bestämdt angifven och i vissa
fall kan blifva föremål för tvist, hvadan och då föreskrift saknas därom,
att Konungens befallningshafvande i berörda fall skall förklara tillstånds-
beviset förfallet och därom underrätta tillverkaren, det kan inträffa, att
denne blifver dömd till ansvar och påföljd för tillverkning, som han i
god tro fortsatt på grund af tillståndsbevis, som sedermera befinnes ogillt;
att de i 35 § angifna grunder för skattens beräkning äro oklara
och kunna leda till onödig och obillig stränghet;
att straff och påföljd enligt 35 § öfverhufvud taget synas obe-
höfligt hårda, särskildt då fråga är allenast om hembrygd;
åt t försäljning af maltdrycker, som tillverkats genom hembrygd
för eget behof, i vissa fall kan komma att träffas jämväl af ansvar
enligt förordningen den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin
och maltdrycker m. m., utan att den konkurrens mellan olika författ¬
ningar, som sålunda föreligger, synes hafva blifvit beaktad;
att då 37 och 38 §§ innehålla straffbestämmelser för obehörigt
förfarande vid tillverkning i skattepliktigt bryggeri samt 39 och 40
§§ meddela sådana, ehuru något lindrigai'e bestämmelser för obehörigt
förfarande vid skattefritt bryggeri, nödigt är noga skilja emellan de
bryggerier, som äro att hänföra till ena eller andra slaget, men att
såsom 3 §, hvilken innehåller definitioner i detta afseende, är affattad,
man föranledes till den tolkning, att ett ensamt för svagdricka afsedt
och endast såsom sådant tillåtet bryggeri bör, om blott någon gång
under tillverkningsåret brygd skett med en stamvört af mer än 5 %
extrakthalt, vara att betrakta såsom skattepliktigt bryggeri och förty
underkasta^ de i 37 och 38 §§ meddelade svårare straffbestämmelserna;
hvilket väl ej kan eller bör vara meningen;
att 37 § bör afse allenast det fall, att någon vidtager där angifna
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
eller liknande åtgärder i afsikt att undandraga statsverket skatt, hvar¬
emot samma åtgärder, i händelse de företagas i annat syfte, böra hem¬
falla under allmänna strafflagen eller annat lagrum, som kan vara därå
tillämpligt;
att bestämmelsen i 37, 39 och 44 §§ därom, att straffsatserna
skola komma till tillämpning allenast i händelse ej högre straff enligt
allmän lag bör följa å brottet, synes, med afseende å förslagets straff¬
satser, obehöflig och för öfrigt mindre lämplig, då här ifrågavarande
förbrytelser icke böra bestraffas enligt än en än en annan lag;
att för tillämpning af 38 § bör under alla förhållanden förutsättas,
att där afsedda åtgärder vidtagas utan svikligt syfte;
att närmare bestämmelser kräfvas om beskaffenheten af den stämp¬
ling, som skall verkställas å kärl, därå svagdricka utlämnas;
att straff enligt 39 § ej bör ifrågakomma, med mindre där
angifna åtgärder finnas vara vidtagna i afsikt att tillverka annan malt¬
dryck än tillståndsbeviset afser, men att äfven andra än de i § om-
förmälda, i sådant syfte vidtagna åtgärder böra vara underkastade ansvar;
att förbrytelse, hvarom i 39 § är fråga, ej bör beläggas med så
hård t straff som straffarbete;
att den i första satsen af samma § angifna åtgärd att vägra
vederbörande kontrolltjänsteman taga prof af vört eller maltdryck i
bryggeriet är närmast jämförlig med sådana förseelser, som afses i
40 §, hälst i sistnämnda § upptages den åtminstone lika straffvärda
åtgärden att vägra dylik tjänsteman tillträde till bryggerilokalerna;
att ehuru 29 § ej gifver anledning därtill, att bryggjournalen skall
vara tillgänglig för annan än kontrolltjänsteman, 40 § likväl stadgar
ansvar för vägran att lämna undersökningsförrättare tillgång till samma
journal, under det att motsvarande ansvarsbestämmelse icke ansetts
nödig i 38 §;
att straffminimum i 40 och 41 §§ med hänsyn till arten af däri
omförmälda förseelser synas vara alltför högt tilltaget; dock att, då
ordningsstadgans föreskrifter ej äro bekanta, något uttalande om den i
41 § intagna straffsatsens lämplighet för öfverträdelse!- af nämnda stadga
ej kan göras;
att det synes betänkligt att åt annan polis- och kronobetjänt än
den, som jämväl äger åtalsrätt och rätt att verkställa beslag, inrymma
befogenhet att efter eget skön verkställa undersökning, som i 45 §
afses, och att dy hk undersökning bör försiggå i närvaro af vittnen;
att stadgandet angående rätt att verkställa beslag synes böra
fullständigas med angifvande af de fall, i hvilka beslag må ske;
41
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
och att föreskriften i 48 § är missledande, då fråga är om för¬
brytelser af olika art, och synes öfverflödig, då fråga är om fortsättning
af samma förbrytelse, enär i sistnämnda fall strafflatituden lämnar till¬
fälle att fästa behörigt afseende därå att förbrytelsen fortsatts».
Justitierådet Quensel ville därjämte för sin del påpeka, dels att
det innebure eu motsägelse att,* såsom i 36 § skett, omnämna en till¬
verkning för eget behof, därvid åsyftats varans försäljning, dels ock
att för viss förseelse af kontrolltjänsteman stadgats, jämte böter, den
påföljd, att kontrolltjänstemannen skulle mista befattningen, men att
för annan svårare förbrytelse sistnämnda påföljd ej funnes utsatt.
Justitierådet Petersson ansåg sig böra beträffande 42 § i förslaget
erinra, att densamma stode i strid mot de allmänna bevisreglerna i
brottmål. Redan det att i vissa fall straffet för en förbrytelse skulle
träffa icke gerningsmannen utan annan, som antoges hafva haft fördel
af broftet, innefattade en allvarlig afvikelse från grunderna för kriminal¬
lagstiftningen; men om än en dylik afvikelse i fråga om förbrytelser
af nu ifrågavarande art finge anses nödig, torde den dock icke kunna
med fog sträckas längre, än att straffskyldigheten gjordes beroende
däraf, att den, som skulle straffas, haft kunskap om gerningsmannens
förehafvande, men underlåtit att afstyra detsamma. Att gå än vidare
och omkasta bevisskyldigheten, så att näringsidkaren presumerades
vara medveten om förbrytelsen och för att undgå ansvar måste före¬
bringa omständigheter, som gjorde sannolikt, att brottet skett utan
hans vetskap och vilja, syntes betänkligt och lämnade så liten säkerhet
mot ett materiellt orättvist domslut, att domstolarne i många fall måste
tveka att tillämpa ett dylikt lagbud, helst om frågan gällde urbota
straff af den stränghet, som här stadgades. Att liknande bestämmelse
inkommit i ett par gällande förordningar syntes ingalunda innefatta
giltigt skäl att fortgå i denna riktning, utan borde förebilden till ifråga¬
varande bestämmelse sökas i de stadganden, som för liknande fall
gåfves i förordningarne angående försäljning af brännvin och angående
försäljning af vin och maltdrycker.
Justitieråden Skärm, Norberg, Hellström och Quensel*instämde i
detta justitierådet Peterssons yttrande.
Ex protocollo:
Erik Öländer.
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sa ml. 1 Afd. 35 Höft.
6
42
Kungl M<ij:ts Nåd. Proposition N:o 52.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 30 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer och
von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:
Bland nya inkomstkällor, som måste anlitas för att tillföra stats¬
verket ökade inkomster, är äfven beskattning å tillverkningen af malt¬
drycker. Frågan om införande af skatt på maltdrycker har också sedan
ganska lång tid tillbaka vant föremål för utredning. Sålunda uppdrog
Kungl. Maj:t den 11 februari 1881 åt den för öfverseende af
gällande bränn vinslagstiftning år 1877 tillsatta kommitté att utarbeta
förslag till beskattning af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén
afgafs den 30 juni förstnämnda år. År 1891 uppdrog Kungl.
Maj:t åt en ny kommitté att, efter granskning af 1881 års kommitté¬
förslag och med hänsyn till därefter vunnen erfarenhet vid tillämpnin-
gep af maltdrycksbeskatfningen i främmande länder, inkomma med för-
43
Kungl. Maj;t$ Nåd. Proposition N:o 52.
slag i ämnet. Sedan kommittén den 11 december 1891 afgifvit kitt
betänkande samt finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå den
8 oktober 1892 afgifvit infordradt utlåtande i fråga om lämpligaste sättet
för bestämmandet af en gräns emellan svagdricka, å ena, samt starkare
maltdrycker, å andra sidan, förordnade Kungl. Magt, att 1891 års
kommitté, förstärkt med två ledamöter, skulle dels taga under förnyad
ompröfning den i kommitténs förenämndä den 11 december 1891 afgifna
betänkande omhandlade frågan om drickats undantagande från beskatt¬
ning, dels ock afgifva förslag till sådana ändringar uti och tillägg till
de af kommittén utarbetade författningsförslag, som kunde erfordras för
beredande af skattefrihet för dricka; och afgaf till följd af detta uppdrag
kommittén den 26 november 1892 nytt förslag till beskattning af malt¬
drycker. Därjämte liar Svenska bryggareföreningen, med anledning af
ett inom finansdepartementet med ledning af 1892 års kommittébetän¬
kande utarbetadt nytt förslag, år 1894 med underdånig skrifvelse öfver-
lämnat förslag till förordning om beskattning af maltdrycker med pro¬
gressiva skatteklasser.
Slutligen har Kungl. Magt den 4 april 1902 — sedan då¬
varande chefen för finansdepartementet, med erinran att den dittills
föreslagna beskattningen å tillverkningen af maltdrycker vore en råämnes-
beskattning, vidare anfört, att särskildt ur synpunkten af den betydelse,
skatten vid sidan af dess syfte att bereda staten inkomst ansetts kunna
äga för nykterhetens främjande, företräde förmenats böra tillkomma en
på den färdiga varan lagd skatt, att en sådan ölskatt införts i Danmark
genom en lag af den 1 april 1891, att om denna lags verkningar för-
värfvats en vid afgifvandet af föregående kommittébetänkanden icke före¬
fintlig erfarenhet samt att skattens tillämpning i Danmark uppgifvits
hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt — uppdragit åt särskilda kom-
mitterade att taga frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en
maltdrycksbeskatfning under förnyadt öfvervägande, med iakttagande
däraf att billiga, alkoholsvaga maltdrycker fritoges från beskattningen,
samt att afgifva det förslag till författning i ämnet, hvartill utredningen
kunde föranleda,
Denna kommitté afgaf den 15 oktober 1902 underdånigt betän¬
kande jämte förslag i ämnet, 1 kommitténs betänkande finnes intagen
en kortfattad redogörelse för de förut utarbetade förslagen till beskatt¬
ning af maltdrycker, hvarför jag nu ansett mig endast behöfva antyda dem.
1 det år 1891 afgifna kommittébetänkandet angående beskattning af
maltdrycker har frågan om själfva förfaringssättet vid tillverkning af
maltdrycker äfvensom de olika system, som blifvit tillämpade vid beskatt¬
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
ning af samma drycker, utförligt afhandlats, hvarför jag tillåter mig att
i denna del af ämnet hänvisa till hvad berörda kommittébetänkande
därom innehåller. Af samma kommittébetänkande äfvensom af det betän¬
kande, som afgifvits af 1902 års kommitté, synes tydligen framgå, att
vid valet af beskattningssystem man endast har att hålla sig till dem,
som afse antingen skatt på den fullt färdiga varan eller ock skatt på
det använda maltet. Förstnämnda skatteform, produktskatten, kan åter
anordnas på olika sätt. Sålunda kan man låta skatten utgå antingen
såsom i Amerika med samma belopp för volymsenheten, det är hekto¬
litern, af den färdiga drycken utan afseende på dennas olika beskaffenhet
eller värde eller också med belopp per hektoliter, stigande med dryckens
alkoholhalt, vare sig proportionellt med nämnda halt eller i än starkare
progression, hvilken form, maltdryckernas alkoholbeskattning, föreslagits i
Norge, men ännu icke någonstädes tillämpats. Vidare kan skatten an¬
ordnas så, att vissa drycker med låg alkoholhalt fritagas från beskatt¬
ning och alla öfriga beskattas med samma belopp per hektoliter — denna
skatteform användes i Danmark — och slutligen kan man anordna skatten
på sistnämnda sätt, men med den modifikation, att de drycker, som
underkastas beskattning, delas i grupper med olika skattesatser per
hektoliter. På sistnämnda system är ett vid 1902 års kommitté betän¬
kande såsom bilaga fogadt utkast till förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker grundad!.
Till en början torde det då få anses uppenbart, att det amerikan¬
ska systemet, enligt hvilket alla maltdrycker beskattas lika utan af¬
seende å vare sig deras olika värde eller deras olika alkoholhalt, icke
kan komma till användning i Sverige. Beträffande öfriga produkt¬
skattesystem, livilka utförligt granskats af de kommittéer, som haft att
syssla med frågan om maltdrycksbeskattningen, har det, som afser
maltdryckernas beskattning efter alkoholhalten, vunnit många anhängare
och förespråkare, särskilt inom speciellt nykterhetsvänliga kretsar.
Samtliga bemälda kommittéer hafva emellertid afstyrkt hvarje försök
att tillämpa detta system, och då de skäl härför, som af 1902 års
kommitté åberopats, synas mig tydligen ådagalägga, huru svårt att icke
säga omöjligt det skulle blifva att praktiskt tillämpa detsamma, anser
jag mig här böra anföra, hvad i detta ämne yttrats i kommitténs betän¬
kande, i synnerhet som kommitténs samtliga medlemmar i denna punkt
varit ense. Det heter där:
»Kommitterade hafva också enhälligt funnit sig förhindrade att
söka utarbeta något lagförslag, grundadt på en ren alkoholbeskattning
af maltdryckerna, och få kommitterade här meddela några af de skäl,
Kungl. Ma:jts Nåd. Proposition N:o 52. 45
hvarför kommitterade funnit nämnda beskattningssätt icke kunna för¬
ordas.
Den likhet, det föreslagna förfaringssättet vid maltdryckernas
beskattning skulle äga med nu gällande sätt för spritbeskattningen,
är i grunden blott skenbar. Mellan sprit- och maltdryckstillverkningen
råder nämligen den väsentliga skillnad, att under det den vid brän-
nerierna frambragta spriten är en destillationsprodukt, som från det
ögonblick, den afskiljes från mäsken och sålunda blir en såsom sprit
användbar vara, kan genom själfva redskapen göras för tillverkaren
helt och hållet oåtkomlig, ända tills den blifvit uppmätt och profvad,
måste däremot maltdrycken under hela tillverkningsproceduren vara
fritt tillgänglig för bryggeripersonalen och således jämväl vara utsatt
för de möjliga åtgärder, genom Indika dess sammansättning i afseende
å extrakt- och alkohollialt må kunna undergå ändring. Lätt inses, i
hvilken grad kontrollen härigenom försvåras. Hur stor vikt man än
vill tillägga de fabriksböcker, tillverkaren ålägges föra, måste dock
bestämmandet af det tal, efter hvilket. skatten bör beräknas, ske under
kontroll. Skall beskattningen ske direkt efter alkoholhalten, varder detta
bestämmande af två slag. Äfven om extrakthalten ej medtages såsom
beskattningsgrund utan endast alkoholhalten, måste skattebestämningen
grunda sig på tvenne kontrollundersökningar, bestämmandet af mycken¬
heten och bestämmandet af alkoholhalten, och dessa två kontrollåtgärder
kunna icke ske vid samma period af ölets utveckling. Alkoholbildningen
fortgår nämligen alltjämt samtidigt med att ölet, innan det tappats,
undergår minskning till volymen. Alkoholhalten bör således bestämmas
vid själfva den slutliga aftappningen, men då svårighet möter att rätt
fastställa rymden af lagerfaten, som undergå förändring i sådant afseende,
måste uppmätningen företagas en eller annan månad tidigare vid öfver-
förandet från jäskaren till lagerfaten. Med anledning häraf torde finnas
nödigt att medgifva en större eller mindre rabatt för den volym¬
förminskning, som kan äga rum i lagerkällaren alltefter olika lagrings¬
tid. Kontrollörens befattning blir således mycket omfattande och be¬
svärlig. Härtill kommer, att de båda instrument, som i stort kunna an¬
vändas för alkoholhaltens bestämmande, nämligen ebullioskopet och
Tornöes spektrometer, fordra försiktighet och vana, så att eu viss tek¬
nisk utbildning måste förutsättas hos kontrollören, hvilken således såväl
på denna grund som i följd af den tid, han behöfver använda inom
bryggeriet, måste aflönas ej för knappt och sannolikt icke skulle kunna
åtnöjas med mindre än 8 till 10 kronor om dagen. När nu därjämte
erfordras en eller två kontrollörer vid hvarje bryggeri och åtskilliga
46
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 52.
biträden med lägre aflöning, kommer kostnaden för denna kontroll att
uppgå till ett så afse värdi belopp, att. kommitterade, oaktadt sina sym¬
patier för den rena alkoholbeskattningen såsom ur skattesynpunkt. fullt
rättvis samt med afseende å nykterhetens främjande synnerligen för¬
delaktig, ej vågat framlägga ett på denna princip grundadt förslag, då
syftet med maltdrycksbeskattningen måste vara att äfven genom eu
måttlig skatt bereda statskassan en nämnvärd inkomst.»
För den i Danmark tillämpade formen af produktbeskattning läm¬
nas i 1902 års kommittébetänkande en utförlig redogörelse, h varjämte
den i Danmark nu gällande Lov om eu 01skat m. m. intagits såsom
bilaga till betänkandet. Lagens lmfvudpunkter äro följande: Allt för
afsalu tillverkad! Öl, som, när det utlämnas från bryggeriet, håller 2V4
viktprocent (motsvarande 2Vs volymprocent) alkohol eller därutöfver, är
skattepliktigt. Tillverkning af Öl, som håller mera än 6 viktprocent
alkohol, är förbjuden och intet Öl får föras från bryggeriet, förr än det
kan anses vara fullt färdigt för konsumtion. Skattepliktigt och skatte¬
fritt öl får samtidigt bryggas vid samma bryggeri. Så snart tillverk¬
ningen börjar, skall tillverkaren i en honom af kontrollmyndigheten
tillhandahållen bok, den s. k. »driftsbogen», göra vissa föreskrifna an¬
teckningar angående hvarje brygd, bland annat beträffande antalet tun¬
nor tillverkadt Öl. 1 en annan bok, »salgsbogen», bär tillverkaren att
dagligen införa de kvantiteter Öl, vare sig skattepliktigt eller skatte¬
fritt, som utlämnas från bryggeriet. Båda de nu nämnda böckerna,
skola å tider, som af kontrollmyndigheten bestämmas, insändas till den¬
samma och i öfrigt när som helst vara för kontrolltjänstemännen till¬
gängliga. Skattens belopp bestämmes efter salgsbogens uppgifter och
inbetalas för hvarje månad inom den 10 dagen i därpåföljande månad.
Kontrollen, som består i granskning af tillverkarens nyssnämnda och
öfriga handelsböcker, samt undersökning af de tillverkade maltdryckerna
med afseende å deras alkoholhalt, utöfvas af några hos den centrala
kontrollmyndigheten anställde tjänstemän dels å nämnda myndighets
ämbetslokal dels ock vid besök på bryggerierna ett fåtal gånger om
året. I öfrigt söker lagen afskräcka från underslef genom stränga
straffbestämmelser.
Mot den danska ölskattelagen bär anmärkts hufvudsakligen, dels
att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af samma skatt,
dels ock att kontrollen öfver såväl de skattefria dryckernas alkoholhalt
som riktigheten af tillverkarnes uppgifter om tillverkningsbeloppet är
väl svag. Efter sorgfällig ompröfning, huruvida det vore möjligt att
med den danska ölskattelagen till föredöme åstadkomma en för svenska
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
förhållanden lämpad ölskattelag, hafva 1902 års kommitterade utarbetat
förenämnda utkast till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker, därvid kommitterade sökt undvika de anmärkningar, till
Indika den danska ölskattelagen, såsom förut nämnts, gifvit anledning.
Sedan bemälde kommitterade erinrat, att de inom landet befintliga
nykterhetsföreningarna och sällskapen med stor enhällighet uttalatjsig
för att såsom alkoholsvag maltdryck borde anses en sådan, hvars alkohol-
halt ej öfverstiger två volymprocent, samt att kommitterade med anled¬
ning häraf vid utkastets utarbetande enat sig om att såsom högsta gräns
för de alkoholsvaga maltdryckerna i detsamma föreslå nyssnämnda procent¬
tal, anföra kommitterade, att alla maltdrycker, hvilkas alkoholhalt icke
kunde öfverstiga två volymprocent, således skulle, enligt utkastet, räknas
till de alkoholsvaga och blifva skattefria. Sådana alkoholsvaga drycker
vore emellertid af två, med afseende å sitt förhållande till den antagna
alkoholgränsen skillda slag, nämligen dels sådana, som vore bryggda af
en så maltsvag vört, att deras alkoholhalt, huru' långt förjäsningen än
fortginge, aldrig kunde öfverstiga två volymprocent, till hvilken grupp
största delen af det i Sverige bryggda svagdrickat vore att hänföra,
dels ock sådana, som vore bryggda af starkare vört och livilka således,
om förjäsningen finge ostördt fortgå, kunde få högre alkoholhalt. För
att sistnämnda slags drycker skulle blifva skattefria, måste därför vid
deras tillverkning jäsningen på något sätt afbrytas. Den extrakthalt
hos vörten, som vid vanlig förjäsning gåfve högst två volymprocent
alkohol hos drycken, vore fem procent, hvilken således utgjorde gränsen
mellan de båda slagen af skattefria maltdrycker. Då kommitterade ej
närmare angifvit, på livilka olika sätt en tillverkare kunde afbryta jäs¬
ningen af en extraktrikare maltdryck för att göra den skattefri, hade
detta berott, icke därpå att kommitterade, som visserligen förutsatt, att
bruket af s. k. antiseptiska medel ej skulle tillåtas, kände annan för
närvarande använd metod än s. k. pasteurisering, utan därpå att kom¬
mitterade velat lämna öppet för maltdryckstillverkarne att, om några
Hittills okända metoder för jäsningens afbrytande skulle uppfinnas, be¬
gagna sig däraf för ifrågavarande ändamål.
Beträffande den redan omnämnda anmärkningen mot den danska
ölskattelageu, att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af
samma skatt, yttra kommitterade vidare: Detta innebure emellertid icke
i Danmark någon nämnvärd oegentlighet, emedan, med undantag för
den jämförelsevis obetydliga tillverkningen af porter, samtliga skatte¬
pliktiga ölsorter i Danmark vore bryggda af ungefär lika stark vört.
1 Sverige skulle det däremot vara synnerligen olämpligt att belägga
48
Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 52.
alla skattepliktiga maltdrycker med lika hög skatt, emedan i så fall de
billigare och mindre värdefulla drickssorterna, såsom iskällardricka o. d.,
skulle beskattas och följaktligen fördyras med samma belopp som de
dyrare och värdefullare ölsorterna och portern, samt detta förhållande
skulle bidraga till att minska förbrukningen af nämnda drickssorter.
Den lika beskattningen blefve sålunda i och för sig orättvis och skulle
icke främja nykterhetsarbetet. För att undvika dessa olägenheter med
det danska beskattningssystemet hade kommitterade i utkastet sökt indela
de skattepliktiga maltdryckerna i flera klasser, hvilket med iakttagande
af de nu förefintliga faktiska förhållandena ock kunnat ske. Vissa på
kommitténs föranstaltande verkställda analyser af maltdrycker utvisade
nämligen tre tydligen åtskillda grupper skattepliktiga maltdrycker:
1) de underjästa drickssorterna, buteljdrickorna, som inbryggdes på en
stamvört af mellan sju och nio procents extrakthalt, 2) ölsorterna, lager-,
pilsneröl in. fl., som inbrvggdes på eu stam vört af mellan tolf och fjorton
procents extrakthalt, samt 3) porter och några få sorter s. k. extra Öl, som
inbryggdes på en stamvört med mera än femton procents extrakthalt.
Kommitterade hade därför ansett sig hafva giltiga skäl att sätta gränserna
för de föreslagna tre skatteklasserna vid tio och femton procents extrakt¬
halt hos vörten.
Det torde höra uppmärksammas, att, såsom af det anförda framgår,
kommitterade vid bestämmandet i utkastet af gränsen mellan alkohol¬
svaga och alkoholstarka maltdrycker öfvergifvit den rena alkoholgränsen
och i stället, sedan de först enat sig om den högsta alkoholhalt en
maltdryck finge hafva för att kunna anses såsom alkoholsvag, öfvergått
till en extraktgräns, så bestämd, att de drycker, som inbryggts af en
vört med högst 5 procents extrakthalt, skulle utan vidare anses såsom
alkoholsvaga, men de, som inbryggts af starkare vört, endast såframt
jäsningen, innan alkoholhalten öfverstigit 2 procent, genom så kallad
pastörisering afbrutits.
Att fullständigt redogöra för kommitterades berörda utkast torde
icke vara behöflig!. Såsom förut nämnts finnes det bilagdt kommit¬
terades betänkande. Däremot anser jag mig bär böra erinra om, huru
kommitterade tänkt sig kontrollen öfver bryggerierna enligt utkastet
böra anordnas. De anföra, att med det system för beskattning af
maltdrycker, som läge till grund för utkastets bestämmelser och som
i hög grad hvilade på ett fullt förtroende till bryggarens egna upp¬
gifter, syntes icke lämpligen vara förenligt, att staten för att kontrollera,
det skatt i behörig ordning utgjordes, anställde kontrollörer för att
fullständigt öfvervaka bryggerirörelsens alla olika delar, sfi att därvid
49
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
underslef icke kunde begås. Ej heller läte det tänka sig att vid
tillämpningen af ett sådant system genom kontrollör utöfva ständig-
tillsyn öfver att inga maltdrycker i strid mot lagen utlämnades från
bryggeri. Eu kontroll, anordnad på något af dessa båda sätt, skulle
föranleda, att vid de flesta bryggerier måste anställas två eller flera
kontrollörer, och därigenom medföra så betydande kostnader, att de
inkomster, som staten af skatten kunde påräkna, i anmärkningsvärd
grad förminskades. Behandlingen af de utaf kommitterade omförmälda
förslag att i Norge införa en alkoholbeskattning visade också, att man
där funnit det betinga alltför stora afbränningar att införa en ständig
kontrolltillsyn öfver maltdryckers utlämnande från bryggerierna.
Den kontroll öfver uppfyllandet af lagens föreskrifter, som före¬
slagits i utkastet, har därför af kommitterade funnits, i likhet med
livad som gäller i Danmark, böra grundas dels på tillverkarnes allmänna
bokföringsskyldighet, dels på en tihverkarne ålagd särskild bokförings¬
skyldighet, dels på en såvidt möjligt verksam granskning af bok¬
föringens riktiga verkställande samt slutligen och företrädesvis på en
vid olika, för tillverkaren på förhand icke kända tillfällen företagen
undersökning af såväl under arbete befintlig vörts extrakthalt före jästens
tillsättande, som de färdiga maltdryckernas alkohol- och extrakthalt.
I skattepliktigt bryggeri skulle den tillverkaren åliggande särskilda
bokföringen utföras sålunda, att på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af fastställda blanketter, i enlighet med ordningsstadgans
föreskrifter, skulle dels föras bryggerijournal och försäljningsbok, dels
ock vid tillverkningsårets slut upprättas särskild årsredogörelse.
Sjkifva kontrollpersonalen skulle enligt utkastet utgöras dels af
kontrollörer, som skulle hafva hufvudsakliga tillsynen å lagens efter¬
lefnad och af flere skäl ansetts böra vara fast anställde tjänstemän
vid kontroll- och justeringsbyrån, dels ock, hvad särskildt de skatte¬
fria bryggerierna anginge, af tillsyningsmän, som skulle hafva att hvar
och eu vid sitt bryggeri medelst areometer undersöka vörtens extrakt¬
halt samt att taga och till kontroll- och justeringsbyrån insända prof
af därstädes tillverkade, färdiga maltdrycker.
Kontrollörerna skulle under tjänstgöringen vid kontroll- och
justeringsbyrån biträda vid granskningen af de skattepliktiga bryggeriernas
journaler och årsredogörelser samt vid undersökning af insända prof å
maltdrycker. Deras inspektionsresor skulle anordnas så, att, sedan inkomna
årsredogörelser under hösten granskats, kontrollörerna i tva angränsande
distrikt i november och december månader tillsammans företoge resor
till alla skattepliktiga bryggerier inom distrikten och därvid ytterligare
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 7
50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
granskade det gångna årets böcker och årsredogörelsen med tillhjälp af
bryggeriernas allmänna handelsböcker. Olika brygder och färdiga malt¬
drycker skulle undersökas i afseende å extrakt- och alkoholhalt, om
sådant kunde ske på stället; i annat fall skulle prof tagas, som in¬
sändes till kontroll- och justeringsbyråns laboratorium. I den män
tiden medgåfve, skulle äfven skattefria bryggerier besökas, därvid
bryggarn.es, åtgärder i afseende å bryggjournalens förande granskades.
Äfven i sådana bryggerier skulle maltdryckerna undersökas eller prof
däraf uttagas för insändande till byrån, allt i enlighet med de be¬
stämmelser, som därom förekomme i utkastet. Till denna resa, därvid
kontrollörerna ansåges böra fara två och två, för vinnande af lättnad
vid böckers kollationering in. in., antogs komma att åtgå en tid
af minst 6 veckor. 'Under öfriga delen af tillverkningsåret syntes
kontrollörerna böra åläggas att företaga ytterligare tre rundresor hvar
och en inom sitt distrikt. Vid dessa tre senare resor, hvardera tagande
ungefär en månads tid i anspråk, skulle kontrollörerna hvarje gång
besöka alla skattepliktiga bryggerier inom distriktet och därstädes under¬
söka, att bryggjournal och försäljningsbok fördes riktigt i öfverens¬
stämmelse med verkliga förhållandena inom bryggeriet och de allmänna
han delsböckerna. Af de skattefria bryggerierna skulle en del besökas
vid hvarje , resa, så att kontrollören komme att besöka hvarje sådant
bryggeri minst två gånger om året.. "Vid alla bryggerier, som besöktes,
skulle under alla resorna verkställas undersökning af maltdrycker eller
uttagas prof däraf, på sätt förut vore nämndt. Slutligen kunde äfven
på obestämda tider af året behöfva företagas tillfälliga resor, hvilkas
betydelse för kontrollen naturligen blefve synnerligen afsevärd.
Kommitterade hafva emellertid af åtskilliga skäl, hufvudsakligen
g i undade på skatteteknisk hänsyn, funnit sig förhindrade att framlägga
det omförmälda utkastet såsom sitt förslag.
^Med anledning däraf att det skattesystem, som läge till grund
för såväl den danska skattelagen som utkastet, karaktäriserades i främsta
rummet däraf, att själfva skatteberäkningen skulle grunda sig på till¬
verkarens egna uppgifter, erinra kommitterade därom, att vid fråga
om införandet af själfdeklaration såsom norm för beräkning af inkomst¬
skatt däremot framställts åtskilliga, såsom det ville synas, ganska väl¬
grundade betänkligheter därom, att kontrollen öfver riktigheten af de
skattskyldiges uppgifter för taxeringen aldrig skulle kunna göras fullt
effektiv. Dessa betänkligheter blefve i flera afseenden mera påfallande,
om fråga uppkomme att införa omförmälda princip såsom grund för
beräkningen af en skatt sådan som den tilltänkta maltdrycksbeskatt-
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52,
ningen. En olikhet läge nämligen redan däri, att, medan en inkomst¬
skatt utginge i några få procent af den inkomst, som skulle uppgifvas
till beskattning, maltdrycksbeskattningen — åtminstone enligt hvad i
utkastet förutsattes — skulle för den skattskyldige tillverkaren medföra
förpliktelse att erlägga en skatt, motsvarande ända till tjugufem procent
af varornas tillverkningsvärde. Då härtill komme, att i ett flertal
bryggerier tillverkningen hade nått en storartad omfattning, vore det
tydligt, att en bedräglig uppgift ifråga om inkomsttaxeringen aldrig
kunde för den enskilde medföra samma utsikt till ekonomisk fördel,
som ett af en maltdryckstillverkare begånget svek vid uppgifvande af
lians tillverknings storlek för honom. Det funnes dessutom ytterligare
anledningar, hvarför frestelsen för en tillverkare att lämna falska upp¬
gifter kunde visa sig öfverväldigande. Under tider af häftig och ihärdig
konkurrens inom en industri finge man nämligen icke förvåna sig, om
mer än en, särskildt bland de mindre näringsidkarne, lockades att stärka
eller rent af rädda sin ekonomiska ställning genom oriktiga uppgifter
till beskattningen. Det betänkliga i saken minskades icke däraf, att
hos allmänheten kunde spåras en betydande skillnad i uppfattningen
af det orätta i att bedraga en enskild man och att undanhålla staten
hvad densamma lagligen tillkomme.
Kommitterade erinra vidare, att i äldre tider, då accis här i lan¬
det utgick på maltdryckstillverkningen, tillverkarnes uppgifter lades
till grund för skatteberäkningen, men att ständigt klagomål om underslef
uppstodo, äfvensom därom att i Finland, där deklarationssystemet under
åren 1865—1882 tillämpades vid maltdrycksbeskattningen, systemet
sistnämnda år måste öfvergifvas, enär allt för stora underslef begingos.
Beträffande de vitsord rörande systemets framgångsrika tillämpning
i Danmark, som vid flera tillfällen åberopats, förklara kommitterade,
att de icke känt sig däraf öfvertygade om systemets tillämplighet i
Sverige, och det särskildt därför, att kommitterade trott sig finna, att
i vårt land en allmän sträfvan gjorde sig gällande att i skattelagstift¬
ningen bygga, icke allenast på de personers moralitet, som skulle drabbas
af eu skatt, eller därpå att lagens kontrollföreskrifter skulle bidraga till
upptäckande af brott, utan fastmer därpå, att lagen vore sådan, att den
förebyggde brott. Att så vore förhållandet syntes framgå däraf, att hos
oss väl aldrig kunde ifrågasättas, att tull eller brännvinstillverknings-
eller hvitbetssockertillverkniugsskatt skulle utgå endast med ledning af
vederbörande köpmäns eller tillverkares handelsböcker samt deras därå
grundade deklarationsuppgifter.
Komitterade anföra vidare, att af skäl, som redan förut fram¬
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
hållits, hade det ej varit tanke på att föreslå anställandet vid bryggerierna
af kontrollörer, som skulle ständigt öfvervaka hela tillverkningen och
försäljningen. Det hade nämligen afsetts, att — med undantag däraf
att särskilda tillsyningsmän skulle tillsättas vid alla skattefria bryggerier
och för vissa ändamål — kontrollen vid bryggerierna skulle utöfvas af
kontrollörer, som endast en eller annan gång skulle besöka desamma.
Antalet dylika besök utgjorde i Danmark i regel tre om året och skulle
besökens antal i Sverige, om kontrollörernas antal, såsom i utkastet
förutsatts, bestämdes till 16, ej kunna blifva synnerligen större. Genom
att, såsom jämväl ifrågasatts, anställa ett större antal kontrollörer kunde
besökens antal visserligen ökas hur mycket som helst, men kommitterades
flertal både ansett, att en dylik anordning icke skulle i någon väsentlig
mån stärka kontrollens effektivitet. Beträffande särskildt tillsynen därå,
att tillverkarne vid skattepliktiga bryggerier lämnade riktiga uppgifter
om sin tillverknings storlek, så skulle denna uteslutande grunda sig
på en granskning af tillverkarnes bokföring. Kännedomen om hvilka
svårigheter, som förelåge vid åstadkommande af en revision af en större
affärs böcker, och huru ofta den noggrannaste granskning kunde vilse¬
ledas, hade föranledt kommitterade att antaga, att den i utkastet för¬
utsatta granskningen af tillverkarnes böcker aldrig kunde blifva fullt
effektiv. Det torde väl vara sant, att faran för falsk bokföring ställde
sig något olika vid olika bryggerier. Å ena sidan stode nämligen de
stora bryggerierna med sin stora personal för bokföring m. in., hvilken
i viss mån kunde utgöra binder för bedrägeriers utförande i stor skala.
Å den andra sidan funnes däremot en stor del mindre eller medelstora
bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte
bokföringen. I dessa senare vore förfalskning af böckerna naturligen
lättare att verkställa. Att sådan förfalskning dock kunde ske äfven i
de stora affärerna, vore dock otvifvelaktigt, hvilket ju framginge af i
det enskilda affärslifvet ej sällan förekommande fall.
Efter att hafva anmärkt, att indelningen af de skattepliktiga
dryckerna i tre skatteklasser ytterligare försvårade kontrollörernas arbete
med granskning af böckerna, yttra kommitterade i fråga om kontrollen
därå, att den fastställda alkoholgränsen mellan skattepliktiga drycker
uppehälles, att de ansett äfven densamma vara otillfredsställande. Vis¬
serligen både kommitterade till skärpande af denna kontroll i utkastet,
utöfver hvad danska lagen innebölle, intagit bestämmelsen, att särskilda
invid bryggerierna bosatta tillsyningsmän skulle tillsättas, som både att
i bryggerierna undersöka vörtens styrka och uttaga prof å färdiga malt¬
drycker. Vid sådana skattefria bryggerier, som allenast tillverkade svag-
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
dricka, innebure ju tillsyningsmannens undersökning af vörten en viss
garanti för att tillverkaren ej bryggde svagdrickat för starkt. Men
bryggdes vid dessa bryggerier utom svagdricka andra skattefria, malt-
starkare drycker, torde hvarken tillsyningsmännen eller kontrollörerna,
då de tillfälligtvis besökte bryggerierna, kunna kontrollera, att tillver¬
karen underkastade dryckerna sådan särskild behandling, att de ej öfver-
skrede alkoholgränsen. Slutligen hade kommitterade funnit uppenbart,
att kontrollen öfver alkoholgränsens iakttagande vid de skattepliktiga
bryggerierna saknade hvarje spår till effektivitet, om den skulle utföras
af kringresande kontrollörer. Om än kontrollörerna gjorde huru täta
besök vid bryggerierna som helst och därvid undersökte de skattefria
maltdryckerna, kunde ju tillverkaren alltid, så snart kontrollören lämnat
bryggeriet och innan maltdryckerna därifrån försålts, genom en tillsats
af skattepliktig maltdryck »förbättra)) sin skattefria vara, så att den
öfversteg alkoholgränsen.
Den i Sverige önskade och i utkastet föreslagna alkoholgränsen
skulle ock — mer än hvad fallet kunde vara i Danmark — i och för
sig stärka denna frestelse. Förhållandet vore nämligen det, att enligt
danska ölskattelagen alkoholgränsen satts så högt som vid 21U vikt¬
procent, motsvarande 2 Vs volymprocent, under det nykterhets vännerna
i Sverige höllo på en gräns af 2 volymprocent, motsvarande 1 6/i0 vikt¬
procent. Då det vore svårare för tillverkaren att tillverka en god vara
ju lägre gränsen sattes, skulle, om utkastet blefve lag, faran för grän¬
sens öfverstigande blifva större i Sverige än i Danmark.
Härtill komme ytterligare den skillnaden, att, då alkoholgränsens
uppdragande vid tillverkningen tänkts skola läggas till grund för eu
dylik gräns äfven vid handeln med maltdrycker, kontrollen öfver alko¬
holgränsens upprätthållande i Sverige borde hafva det dubbla syftet att
hindra uppenbar skatteförsnillning och att gifva återförsäljare garanti
för hvilken vara som utlämnades från bryggerierna. I Danmark åter
behöfde alkoholgränsen uppehållas blott för förstnämnda ändamål, men
ej för det senare, enär försäljningen där vore fri från inskränkningar.
För att gifva stöd åt kontrollen hade kommitterade i utkastet, på
sätt äfven skett i den danska lagen, upptagit stränga straffbestämmelser
för bedrägeri eller svek i afseende å skattens utgörande. Emellertid
vore kommitterade öfvertygade därom, att det straffhot, som sålunda
förekomme, icke skulle kunna i tillräckligt hög grad afskräcka från
brott, när det icke vore förbundet med kontrollanordningar, som för¬
hindrade brotten. Att straffbestämmelserna i själfva verket skulle visa
sig mindre lätta att tillämpa i Sverige än i Danmark, framginge däraf
54
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
att, om kontrollen någon gång skulle bidraga till upptäckande af under-
slef, utredningen därom och straffets åläggande i Sverige måste i öfver¬
ensstämmelse med där gällande rättsuppfattning ske vid domstol och
med iakttagande af strängt juridiska former, under det att danska lagen
medgåfve den administrativa myndigheten att i vissa fall ålägga och
utan appell uttaga böter för brott mot lagen.
Till sist anmärka kommitterade, att utkastet, genom att såsom
skattefria upptaga sådana maltstarka drycker, hvilka undergått sådan
särskild behandling, att de ej kunde öfverskrida den uppställda alkohol¬
gränsen, i detta afseende ej öfverensstämde med det kommitterade lämnade
uppdraget att iakttaga, att billiga, alkoholsvaga drycker fritoges från
beskattningen. Då nämligen sådana drycker, om de började tillverkas
i Sverige, med all säkerhet komme att bryggas på en stamvört med
minst lika hög extrakthalt som de här nu brukliga underjästa dricks-
sorterna, eller omkring nio procent, vore det tydligt, att den för dessa
dlTckers framställande erforderliga stora maltåtgången måste göra dem
jämförelsevis dyra. De särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller
dylikt, som behöfde iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme
ock alltid att ytterligare förhöja priset på samma drycker, hvilket ju
bestyrktes af erfarenheten i Danmark, där minuthandelspriset för en
halfbutelj s. k. kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Anledningen,
hvarför kommitterade i strid mot uppdraget utsträckt skattefriheten till
äfven dylika, långt ifrån billiga drycker, vore att söka däri, att kom-
mitteiade funnit, att med det system, som läge till grund för danska
lagen, väl läte förena sig att medgifva skattefrihet för alla alkoholsvaga
dryckei, utan att orättvisa inträdde gent emot något slag af tillverkare.
Enligt detta system stode det fritt ej blott för tillverkare i skattefria
kryggsrier utan ock för sådana i skattepliktiga bryggerier att idka
skattefri tillverkning af alla slags alkoholsvaga maltdrycker.
Kommitterade öfvergå därefter till en undersökning, huruvida en
produktbeskattning kunde i afseende å nykterhetens främjande hafva
något företräde framför en råämnesbeskattning och komma därvid till
det resultatet, att sa ej är förhållandet. Det hade nämligen från nyktcr-
hetsvännernas sida uppgifvits, att endast en produktbeskattning skulle
kunna leda till framställandet af eu god, alkoholsvag maltdryck, under
det att en t aämnesbeskattning skulle föranleda tillverkarne att uppdrifva
förjäsningsgraden för att framställa en hållbar, alkoholstark och följakt¬
ligen berusande maltdryck. Hvad sålunda yttrats gällde visserligen,
om man med produktbeskattning menade en sådan, anordnad såsom en
ren alkoholbeskattning, och det så, att skatten utginge i proportion till
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
maltdryckernas volym och alkoholhalt eller, ännu hellre, i stigande
proportion efter alkoholhalten. Med en så anordnad skatt vore det
tydligt, att det blefve öfverensstämmande med bryggarnes intresse att
göra maltdryckerna så alkoholsvaga, som tekniskt vore förenligt med
framställandet af eu god produkt. Då ifrågavarande påstående emellertid
icke kunde antagas afse endast en ren alkoholbeskattning, utan äfven
en produktbeskattning enligt danska systemet, återstode att undersöka,
om påståendet hölle streck vid fråga om en sådan beskattning. Toge
man därvid till utgångspunkt, att en gräns uppdroges mellan skattefria
och skattepliktiga drycker att tillämpas vid de båda systemen, måste
man visserligen medgifva, att produktbeskattningen i ett afseende kunde
hafva något företräde i frågan om nykterhetens främjande. Detta be¬
rodde därpå, att vid tillämpning af råämnesbeskattningen någon skattefri
tillverkning af alkoholsvaga drycker knappast torde kunna anordnas
vid skattepliktiga bryggerier utan allenast vid de skattefria bryggerierna.
Äfven om de förra ägde rätt. att tillverka dylika drycker, måste de
likväl erlägga skatt för vid sådan tillverkning användt malt. Vid til¬
lämpning af en produktbeskattning förelåge däremot möjligheten att
medgifva skattefri tillverkning af de alkoholsvaga maltdryckerna äfven
vid de skattepliktiga bryggerierna. Då härigenom tillgången på dylika
drycker enligt det senare systemet otvifvelaktigt skulle blifva lättare
än enligt det förra, kunde produktbeskattningen möjligen få en viss
betydelse för nykterhetsarbetet.
Vid fråga om de skattepliktiga dryckerna däremot ställde sig saken
annorlunda och det ville synas, som om beträffande dessa drycker rå¬
ämnesbeskattningen skulle ur nykterhetssynpunkt äga företräde. Hvarje
tillverkare af maltdrycker måste nämligen finna med sitt ekonomiska
intresse förenligt att vid sin tillverkning använda så litet malt som möjligt.
Ju mindre malt som kunde användas vid tillverkningen, dess billigare
ställde sig nämligen produktionskostnaden. Då en råämnesskatt direkt
fördyrade maltet, måste skatten verka i samma riktning som bryggarnes
ekonomiska intresse och således leda till användande af mindre malt
vid tillverkningen. Som mindre maltmängd gåfve mindre stark vört
och alkoholhalten i den färdiga drycken vore beroende af vörtens styrka,
syntes en råämnesbeskattning direkt leda till framställande af alkohol-
svagare drycker.
En produktskatt åter, som antingen icke alls, som den danska
lagen, eller blott inom vissa gränser, såsom utkastet, toge hänsyn till
olika skattepliktiga maltdryckers värde, syntes däremet icke leda till
framställandet af extraktsvaga och därför alkoholfattiga drycker. Eu
56 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 52.
dylik skatt syntes tvärtom förr uppmuntra till bryggande utaf starkare
drycker, och det därför att, då skatten vore lika eller i det närmaste lika
för olika slags drycker, det visade sig lättare att uttaga den genom
skatten nödvändiggjorda prisförhöjningen af de dyrare varorna, i synner¬
het som konsumenterna i allmänhet torde föredraga de alkoholstarkare
dryckerna.
Ett bevis för riktigheten af dessa påståenden hade man i erfaren¬
heten från Tyskland och Danmark, i det att de beskattade maltdryckernas
alkoholhalt vore lägre i det förra landet, där råämnesskatt sedan länge
tillämpades, än i det senare, där skatten vore lagd på den färdiga varan.
Kommitterade ville emellertid medgifva, att det funnes en faktor, som
möjligen kunde hafva ett ännu större inflytande på sättet för de skatte¬
pliktiga dryckernas tillverkning än skattesystemet, och detta vore allmän¬
hetens smak.
Två af kommitténs ledamöter hafva i en afgifven reservation för¬
klarat, att de icke kunde dela majoritetens åsikt om de två systemen
i afseende å deras betydelse för nykterhetens främjande och att de ej
heller kunde i allo biträda kommitterades uppfattning af det i »Utkastet»
framlagda systemet ur skatteteknisk synpunkt. De medgifva dock, att
det icke kunde förnekas, att de af kommitterade framställda farhågorna
för frestelser till underslef medelst falsk bokföring i ett särskildt fall
vore berättigade. Vid de stora bryggerierna med sin talrika personal
vore möjligheten därtill för ringa, vid de små bryggerierna vore risken
för stor gentemot vinsten; men för en del »mindre eller medelstora
bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte
bokföringen», syntes frestelsen kunna blifva ganska stor, helst å mera
aflägsna orter, där tillverkaren mindre hade att befara ett plötsligt kontroll¬
besök. På grund af denna svaghet i systemets kontroll med afseende
å en viss kategori af bryggare, ansågo bemälda ledamöter sig icke
kunna tillstyrka det i »Utkastet» framlagda förslaget till maltdrycks-
beskattning, för så vidt det nämligen skulle finnas möjligt att med en
i detta hänseende tryggare kontroll vinna samma fördelar med afseende
å nykterhetens främjande som i »Utkastet» erbjudes.
En tredje kommittéledamot har i en särskild reservation beträffande
det danska skattesystemet ytterligare anfört, att hans på personlig
erfarenhet af besök eller arbete i främmande länders bryggerier grun¬
dade öfvertygelse vore, att hvarje system för beskattning af maltdrycks-
tillverkningen, som icke i sig innebure en praktisk och effektiv kontroll,
måste leda till talrika och omfattande lagöfverträdelser samt deprava¬
tion af de enskilda yrkesidkarne. Hvarken lagöfverträdelserna eller
57
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 52.
deras ofvan antydda påföljd både uteblifvit där, hvarest skattesystemet
icke själft medfört en verklig kontroll. Äfven en mycket talrik kontroll-
personal hade därförutan stått maktlös.
I likhet med 1902 års kommitterade och af skäl, som af dem
anförts, finner jag, att hvarken det danska skattesystemet oförändradt
eller samma system med de förändringar, som föreslagits i det af
kommitterade utarbetade utkastet, lämpar sig såsom grundval för be¬
skattning af maltdrycker i Sverige. Återstår således endast att välja
bland de system, som lägga skatten på det vid maltdryckstillverk¬
ningen använda råämnet, maltet. Af dessa system hafva samtliga
kommittéer, som hittills haft att behandla frågan om maltdrycksbe-
skattning, förordat det, som sedan år 1882 varit användt i Finland. Det
utmärkande för detta system är att. skatten utgår i förhållande till
vikten af det för maltdryekstillverkning använda maltet, hvilket omedel¬
bart före inmäskningen inom bryggeriet uppväges med en själfregist,-
rerande våg, hvarefter det krossas på en maltkross, så förbunden med
vågen, att intet malt kan krossas utan att först hafva genomgått våg¬
inrättningen. Enligt detta skattesystem drabbar skatten de värde-
rikare maltdryckerna, till Indika mera malt åtgår, hårdare än de mindre
värderika. Men då maltdryckens alkoholhalt beror på vörtens extrakt¬
ion och jäsningens fortgång samt extrakthalten beror på myckenheten
af det vid tillverkningen använda maltet, träffar således skatten å maltet
i ganska väsentlig mån alkoholhalten. Detta bestyrkes af de analyser af
olika maltdrycker, som finnas sammanförda i kontroll- och justeringsbyråns
underdåniga utlåtande den 8 Oktober 1892 och i 1902 års kommitté¬
betänkande.
Det åligger vidare enligt detta system tillverkarne att föra en
bryggjournal upptagande bland annat uppgifter om brygdernas antal,
det använda maltets vikt och den erhållna produktens volym. Kon¬
trollen utöfvas närmast af kontrollörer, hvilka skola afläsa den själf-
registrerande vågen, granska bryggjournalen samt tillse, att de för
krossen och vågen anbragta låsen och förseglingarna äro i ordning
samt att i allmänhet gifna föreskrifter iakttagas, däribland i främsta
rummet, att krossadt. malt eller ämnen, som kunna användas i stället
för malt, icke införas i bryggeriet.
På dessa grunder hvital- det af kommitterade utarbetade förslaget
till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för detta förslag och
för de förändringar, jag funnit böra i detsamma vidtagas, torde det böra
Bill. till liik-sd. Prof. 1903. 1 Sund. 1 Afd. 35 Höft. 8
58
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
utredas, huruvida alla maltdrycker böra beläggas med skatt eller om
vissa slag af dessa drycker böra därifrån fritagas, och i så fall, huru
långt skattefriheten bör utsträckas.
De två första kommittéerna hafva föreslagit skatt på alla till afsalu
tillverkade maltdrycker och enligt deras förslag skulle endast hembryg¬
den undantagas från beskattning. Den senare af dessa båda kommittéer
berörde visserligen i sitt den 11 December 1891 afgifna betänkande
frågan om svagdrickas undantagande från beskattning men fann för¬
slaget därom böra förfalla. Sedan Kungh Maj:t påföljande år upp¬
dragit åt samma kommitté att taga frågan under förnyad ompröfning,
utarbetade kommittén ett nytt förslag till förordning angående beskatt¬
ning af maltdrycker, enligt hvilket från tillverkningsskatt skulle befrias
äfven den, hvilken ej till afsalu tillverkade annan maltdryck än svag¬
dricka, hvarmed skulle förstås sådan maltdryck, hvars stamvört ej hade
högre extrakthalt än fem procent. Sistbemälde kommitterade, Indika
ansågo sig icke kunna förorda skattefrihet för svagdricka, anförde
åtskilliga olägenheter, som därmed voro förenade. I första rummet fram¬
hölls, att, då skattefrihet endast kunde medgifvas personer, hvilka blott
tillverkade svagdricka, under det att de, hvilka tillverkade såväl svag¬
dricka som andra starkare maltdrycker, skulle få erlägga skatt äfven
för det malt, som användes till svagdricka, detta innebure eu orättvisa
mot de senare. En annan olägenhet vore den ökade lättheten till
skatteförsnillning genom sammanblandning af svagdricka med någon
starkare maltdryck. Det vore ock svårt att få pålitliga tillsyningsmän
vid svagdricksbryggerierna, emedan arfvodet till följd af nödvändigheten
att begränsa kontrollkostnaderna måste sättas ganska lågt. Den med
skattefrihet för svagdricka afsedda fördelen, att handeln med svagdricka
icke skulle behöfva förknippas med andra villkor än handeln med kokt
kaffe eller läskedrycker, syntes endast i ringa om ens någon mån kunna
vinnas, enär återförsäljaren, som ej själf kunde kontrollera varans
beskaffenhet, måste lita på bryggarens uppgift, hvilket kunde vara
betänkligt, isynnerhet om han köpte svagdricka från eu bryggare, som
använde beskattadt malt.
1 de utlåtanden, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgåfvos
öfver det år 1891 utarbetade kommittébetänkandet, hafva bemälda
myndigheter uttalat ganska skiljaktiga meningar angående frågan om
skattefrihet för svagdricka. I åtskilliga af berörda utlåtanden erinrades
därom, att svagdricka vore eu nödvändighetsvara för kroppsarbetaren,
hvarför ock Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs
och Bohus, Gefleborgs och Västerbottens län ansågo det önskligt,
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
att svagdricka undantoges från beskattning, under det att Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus och Norrbottens län alldeles
bestämdt tillstyrkte skattefrihet för svagdricka. Å andra sidan ansågo
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands och
Jämtlands län, att äfven hembrygd borde beskattas. Äfven i länsstyrel¬
sernas utlåtande öfver det år 1892 afgifna betänkandet uttalades olika
meningar i ämnet. De flesta ansågo det önskvärdt, att svagdricka
kunde fritagas från beskattning, men några afstyrkte sådan åtgärd.
Den år 1902 .tillsätta kommittén bär icke haft anledning uttala sig i
frågan, enär i dess uppdrag ingick att tillse, att billiga, alkoholsvaga
maltdrycker undantoges från den ifrågasatta beskattningen.
Då jag nu finner mig böra föreslå, att vid införandet af beskattning
af maltdrycker svagdricka därifrån undantages, gör jag det hufvudsak¬
ligen af följande skäl. Såsom åtskilliga af Kungl. Maj:ts befallningshaf¬
vande yttrat, är svagdricka en nödvändighetsvara för en stor del af den
mindre bemedlade befolkningen; svagdricka användes i många delar af
landet af en mängd hushåll i stället för mjölk samt af kroppsarbetare,
såväl jordbruks- som fabriksarbetare, under arbetet såsom törstsläckande
dryck, hvartill svagdricka i många fall lämpar sig bättre än vatten. En
dylik vara, som därtill har ett synnerligen lågt penningevärde, kan icke,
äfven om den är föremål för stor konsumtion, blifva ett lämpligt be-
skattningsobjekt. Därtill kommer, att just svägdrickats egenskap att
vara eu nödvändighetsvara för en stor allmänhet gör det önskligt
att fritaga detsamma från de inskränkningar i afseende på försäljningen,
Indika öfriga starkare maltdrycker kunna behöfva underkastas. Eu
sådan åtskillnad mellan svagdricka och andra maltdrycker torde icke
kunna vid försäljningen genomföras med mindre, än att det uppstår
on del bryggerier, som ej tillverka andra maltdrycker än svagdricka.
1 fråga om hvad med svagdricka skall förstås, föreligga flera
förslag, alla öfverensstämmande med hvarandra däri, att de utgå från
den ursprungliga vörtens extraktstyrka. I 1892 års kommittébetänkande
föreslås 5 procent extraktst.yrka; i en reservation vid samma betänkande
7 procent; i det inom finansdepartementet sedermera utarbetade för¬
slaget 6 procent och nu slutligen i 1902 års kommittébetänkande åter
5 procent. Jag har redan anfört, huru 1902 års kommitterade kommit
till denna siffra för att tillmötesgå nykterhetsvännernas önskan, att
såsom alkoholsvaga maltdrycker endast de skulle auses, hvilka icke
innehålla mera än två volymprocent alkohol. Emellertid har nu ett
antal nykterhetsvänner ur olika nykterhetsläger i eu till Kungl. Maj:t
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
ingifven underdånig skrift framhållit, att sistnämnde kommitterade såsom
skäl för sitt förslag endast haft att anföra vissa nykterhet ssällskaps
uppfattning i frågan. Det vore emellertid oomtvistligt, att gränsen
måste läggas så, att det blefve möjligt att tillverka ett godt dricka,
utan att tillverkaren riskerade att mot sin vilja blifva lagbrytare och
utsätta sig för svåra böter, kanske fängelsestraff. I Danmark hade
antagits 2V4 viktprocent och i Norge hade föreslagits 2V2 volym¬
procent. Ur sanitär synpunkt vore det naturligtvis förmånligt att få
så litet sprit som möjligt i en måltids- och läskedryck. Men saken
hade äfven eu annan sida, drycken måste blifva smaklig och tilltalande
och detta vunnes genom jäsningen. Magstark vört hade jäst tillräck¬
ligt, då inemot 2 volymprocent alkohol bildats. Det vore nödvändigt
att få äfven de goda extraktrika drickorna skattefria. De vore goda
och sunda och kunde knappast missbrukas till framkallande af rus eller
andra alkoholens giftverkningar. Petitionärernas tvekan hade således
gällt, huruvida det vore möjligt att enligt reservanternas i 1902 års
kommitté förslag erhålla det goda drickat skattefritt, därest den straff¬
bara gränsen sattes så lågt som 2 volymprocent. Svårigheterna vid
denna låga alkoholgräns antyddes redan i kommitténs betänkande.
För att utreda denna fråga hafva petitionärerna vändt sig till några
personer såväl inom som utom landet och från dem erhållit yttranden
i ämnet, hvilka yttranden återgifvas i den underdåniga skriften. Alla
de tillfrågade hafva förklarat, att gränsen bör sättas vid 27* volym¬
procent alkohol eller högre, om det skall blifva möjligt att brygga
en god maltdryck. Petitionärerna anse, att det således vore fara
värdt, att därest den, såsom de uttrycka sig, straffbara gränsen mellan
öl och svagdricka fastställdes till 2 volymprocent alkohol, fabrikanterna
skulle se sig ur stånd att våga tillverka ett verkligt godt skattefritt
svagdricka, och hemställa därför, bland annat, att ifrågavarande gräns
måtte sättas vid 274 volymprocent alkohol.
Enär det således synes som om nykterhetsvännerna ej längre fast-
liölle vid 2 volymprocent alkohol såsom gräns för de alkoholsvaga malt-
diyckerna och då 1902 års kommitterade framställt sitt förslag om
5 procent såsom den högsta medgifna extrakthalten hos det skattefria
svagdrickats stamvört uteslutande af hänsyn till nykterhetsvännernas
önskningar, finnes icke något skäl att nu vidhålla kommitterades nämnda
förslag, utan synes det lämpligare att fastställa stamvörtens högsta
extraktlialt till 6 procent.
Rörande denna fråga torde det tillåtas mig anföra följande:
Enligt de analyser åt öfverjäst svagdricka från skilda delar af landet,
61
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
som anföras i kontroll- och justeringsbyråns flera gånger om förmäld a
utlåtande af år 1892, bryggdes vid sagda tid svagdricka af vört, hvars
extrakthalt höll sig omkring 5 procent — medeltalet af de 52 analyserna
är 4,9 6 procent. Sedermera och i den mån användningen af sackarin
blifvit allmännare, har extrakthalten nedgått, så att, då den år 1895
ännu utgjorde 4,8 1 procent såsom medeltal af 53 analyser, steg den
år 1901 ej till högre än 3,8 0 procent såsom medeltal af 94 analyser.
Samtidigt bär eu förändring i utjäsningsgraden ägt ruin, i det att denna
år 1892 var 43 procent, år 1895 46 procent och år 1901 51 procent.
Om, såsom 1902 års kommitterade föreslagit, användning af sackarin
vid svagdricksbrygd förbjudes, kommer svagdrickat sannolikt åter att
bryggas af vört med omkring 5 procents extrakthalt, och då medför
bestämmelsen om 6 procent extrakthalt såsom gräns för de skattefria
dryckerna den fördelen, att bryggarne utan risk att öfverskrida denna
gräns kunna brygga drickat såsom de förr varit vana d. v. s. af vört
med omkring 5 procents extrakthalt. Om utjäsningen fortfarande kommer
att hållas vid samma höjd som under senaste tiden, eller omkring 50 pro¬
cent, erhålles af 6 procents vört ett dricka med omkring 1,9 volym¬
procent alkohol, och om utjäsningen till och med drefves till 60
procent, skulle drickats alkohollialt ej stiga till mera än 2,2 5 volym¬
procent. Inbrygges drickat af 5-procentig vört, blifva alkoholhalterna
respektive 1,6 och 1,9 volymprocent. Däremot kan man icke med fast¬
hållande af alkoholgränsen 2V4 volymprocent sätta gränsen högre än
till 6 procents extrakthalt. Det är nämligen att märka, att det svag¬
dricka, hvarom nu är fråga, alltid säljes på öppna kärl eller ankare,
men aldrig tappadt på buteljer, och att det således icke kan underkastas
pastörisering. Inbrygges ett dylikt dricka på en vört af 7 å 8 procent
utan att pasteuriseras, stiger alkoholhalten i de flesta fall öfver 274 procent.
1 enlighet med hvad nu anförts, anser jag, att med svagdricka
bör i förordningen förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än
274 volymprocent alkohol och är inbryggd med eu stamvört, hvilkens
extrakthalt icke öfverstiger 6 procent.
Det bär emellertid äfven uttalats önskningar, att skattefriheten
skulle utsträckas till alla maltdrycker, hvilkas alkohollialt icke öfver-
stege den fastställda gränsen, således äfven till sådana, som vore
inbryggda af starkare vört, dock under villkor, att dessa drycker under¬
gått sådan behandling, att deras alkohollialt ej kunde stiga öfver
sagda alkoholgräns, eller med andra ord att de blifvit pasteuriserade, innan
alkoholhalten stigit öfver nämnda gräns.
Yrkande härom har också framställts af två ledamöter i 1902 års
62
Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
kommitté, hvilka i en afgifven reservation, med åberopande af livad
Svenska nykterhetssällskapet i en af bemälda sällskap till Eders Knngl.
Maj:t ingifven, den 21 juni 1901 dagtecknad skrift yttrat om nödvän¬
digheten att i sammanhang med införandet af beskattning å de sprit-
starkare maltdryckerna göra allt hvad som kunde göras för att förbättra
beskaffenheten af de alkoholsvaga maltdrycker, som fortfarande skulle
förblifva skattefria, framhållit, att detta vore en hufvudsak i hela den
närvarande tidens nykterhetssträfvande i vårt land med afseende å
maltdryckerna; eu beskattningsform, som underlättade tillverkningen
af en verkligt god, icke-berusande maltdryck, skulle utan tvifvel »vid
sidan af dess syfte att bereda staten inkomst äga en synnerligen stor
betydelse för nykterhetens främjande». Reservanterna anförde vidare,
att den af dem åsyftade maltstarka men alkoholsvaga dryck, som de
benämna ömsevis kronöl och svagdricka, behöfde vara skattefri, i
första hand för att allmänheten därigenom måtte vinna den nödiga
garantien, att eu under dylikt namn utbjuden dryck verkligen icke öfver-
skrede alkoholgränsen; så länge kronölet likställdes med lagerdricka
in. fl. och således finge framställas endast vid skattepliktigt bryggeri,
förefunnes ingen annan garanti än bryggarens uppgift.
Äfven de förutnämnda petitionärerna hafva i den af dem afgifna
petitionen hemställt om skattefrihet för maltstarkare drycker, med
hvilka sådana åtgärder vidtagits, att deras alkoholhalt icke under några
förhållanden kunde komma att öfverskrida den fastställda alkoholgränsen.
Denna petition har gifvit ett antal läkare anledning att i ingifven skrift
såsom sin åsikt uttala, att ett godt, extraktrikt dricka med låg alkohol-
halt skulle vara af särskildt stor och allmän hygienisk betydelse och
att det därför syntes dem vara af vikt, att vid påläggande af malt¬
skatt allt dricka af låg alkoholhalt, äfven det mer extraktrika, fritoges
från beskattning.
Med anledning af berörda petition har svenska bryggareför-
eniugens verkställande utskott inkommit med en skrift, hvarefter några
af petitionärerna, på uppdrag, ingifvit en promemoria i ämnet.
Bryggareföreningen framhåller, att det danska kroneölet, hvilket
förordats af två reservanter i 1902 års kommitté och af petitionärerna
tydligen åsyftades med deras tal om ett verkligt godt dricka, icke hade
någon betydelse i nykterhetshänseende, såsom ock framginge af ett
yttrande, som afgifvits af en utaf kroneölets ifrigaste förkämpar här
i landet, professorn E. Almquist, och som gånge därpå ut, att i
Danmark man å visst håll tänkt sig, att kroneölet skulle uttränga ölet,
men att detta visat sig vara en illusion och att spritbegäret, den olika
63
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
smaken och många andra orsaker verkat i en annan riktning. Krone-
ölet vore ej heller att förlikna vid vårt svagdricka. Eu representant
för arbetarne hade vid eu offentlig diskussion framhållit, att det vore
fullkomligt meningslöst att medgifva skattefrihet åt annat än det egent¬
liga svagdrickat; kroneölet vore i högre grad än lagerölet en lyx-
dryck, hvarför också skatt borde för detsamma betalas. Blefve ett
dylikt extraktrikt kroneöl en öfverallt tillgänglig folkdryck, skulle detta
med nödvändighet medföra en stegrad brännvinskonsumtion. Det läge
nämligen i sakens egen natur, att dylika svagt förjästa maltdrycker
och brännvin liksom sökte hvarandra, alldenstund de i verkligheten
klompletterade hvarandra. Ofverjästa maltdrycker med svag förjäsning
hade också varit mycket utbredda här i landet på den tid, då bränn¬
vinskonsumtionen var så ofantlig.
Hvad bryggareföreningen sålunda sökt göra gällande i fråga om
de svagt förjästa maltdryckerna och brännvinet hafva i omförmälda
promemoria petitionärerna, som därvid lämnade åsido sådana personer,
som missbrukade spritdrycker och vore mer eller mindre hemfallna under
superiet, förklarat vara stridande mot all erfarenhet. Att svagt utjästa
drycker, eller såsom petitionärerna uttryckt sig dricka, med högre
extrakthalt skulle vara lyxdrycker, ville petitionärerna medgifva endast
under den förutsättningen, att det bayerska ölet också Unge anses vara
en lyxdrjmk. Slutligen erinra petitionärerna, att svagdricka öfver hela
Sverige förtärdes i stor mängd både i stad och på landet och utgjorde
en nödvändighetsartikel för vårt folk. Att åtskilliga familjer måst
upphöra med förtärandet af denna dryck hade förorsakats af dess under
senaste åren på många ställen dåliga beskaffenhet, hvilket särskilt
tillskrefves sackarinet. Under alla tider hade emellertid i vårt land
funnits godt, extraktrikt och spritsvagt svagdricka, och sådant funnes
ännu i dag att få i handeln. Petitionärerna vore öfvertygade, att förbud
mot sackarinets användande i dricka skulle i förening med skattefrihet
återföra det gamla goda förhållandet. Det vore ej kroneölet med dess
för danskar afsedda smak, som nykterhetsvännerna eftereträfvade för
Sverige. De önskade blott, att förhållandena här måtte få utveckla
sig så, att de erhölle rätt att utan maltbeskattning brygga alla de slag
af svagdricka, som passade för deras smak.
Då i det uppdrag, som lämnades 1902 års kommitté, uttryckligen
angafs, att de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna skidle undantagas
från beskattning, har kommitténs flertal ansett sig icke kunna i sitt
förslag till förordning i ämnet tillstyrka skattefrihet för andra malt¬
drycker än svagdricka. Kommittorade erinra, att, om maltstarka,
64 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
pasteuriserade drycker skulle börja tillverkas i Sverige, de med all
säkerhet komme att bryggas på eu stamvört med minst lika hög extrakt-
lialt som de här nu brukliga underjäst a drickssorterna, eller omkring nio
procent, och vore det tydligt, att den för dessa dryckers framställande
erforderliga stora maltåtgången måste göra dem jämförelsevis dyra;
de särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller dylikt, som behöfde
iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme ock alltid att ytterligare
förhöja priset på samma drycker, hvilket ju också bestyrktes af erfaren¬
heten i Danmark, där minuthandelspriset för en halfbutelj så kalladt
kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Kommitterade anföra vidare
såsom skäl mot skattefrihet för de maltstarkare dryckerna, att det
blefve synnerligen svårt att tillse, att dessa drycker vid tillverkningen
underkastades den föreskrifna pasteuriseringen, i synnerhet som efter
all sannolikhet ett stort antal, särskild! mindre bryggerier komme att
tillverka skattefria drycker af båda slagen.
De önskningar, som af nykterhetsvänner och läkare i omförmälda
petition uttalats angående skattefrihet för ett godt extraktrikt svag¬
dricka, synas mig blifva tillräckligt tillgodosedda, därest mitt förslag-
om sex procents extrakthalt hos stamvörten vinner godkännande. Där¬
emot kan jag icke finna, att några giltiga skäl anförts för skattefri¬
hetens utsträckande till andra maltdrycker. Den nytta, de maltstarka,
pasteuriserade dryckerna skulle kunna göra i nykterhetens tjänst, synes
mig för öfrigt vara ganska tvifvelaktig, hvilket ju äfven erkänts från
nykterhetsvänligt håll. Finge dessa drycker någon allmännare sprid¬
ning, skulle de säkerligen endast komma att begagnas såsom måltidsdryck
af personer, som antingen nu alls icke förtära Öl eller redan äro vana
att endast med måtta begagna maltdrycker. Det torde väl ock få
antagas såsom tämligen säkert, att dessa maltstarka, alkoholsvaga
drycker icke komme att uttränga de alkoholstarkare ölsorterna
såsom läske- och njutningsdryek och likaså, att ingen, som nu
använder Öl till sådant öfvermått, att han därmed berusar sig,
komme att öfvergå till användningen af de pasteuriserade dryckerna.
Huru liten betydelse dessa drycker hafva för nykterhetssträfvan-
dena, framgår äfven af det förhållandet, att ett i början afl890-talet
gjordt försök att bär i landet tillverka pasteuriseradt dricka icke under
de senare åren vunnit någon nämnvärd efterföljd, oaktadt liknande
drycker sedan flera år tillbaka tillverkats i Danmark. Då till förmån
för ifrågavarande dryckers skattefrihet åberopas exemplet från sist¬
nämnda land, torde ock böra ihågkommas, att bryggandet af det s. k.
65
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.
kroneölet där ej föranleddes af något initiativ från nykterhetsvännernas
sida utan af andra skäl.
Enligt min åsikt skulle således skattefrihet för de pasteuriserade
maltdryckerna, om ock förmånlig för dem som förtära dylika drycker,
icke medföra någon nämnvärd fördel för nykterhetssträfvandena men
val, såsom 1902 års kommitterade erinrat, i viss mån försvåra kontrollen.
Jag finner mig därför också sakna skäl att äfven för dessa drycker, som
i pris täfla med eller öfvergå lageröl och sannolikt komme att konsu¬
meras inom de burgnare klasserna, föreslå en skattefrihet, som rätteligen
endast bör tillkomma de billigaste, egentligen af den minst bemedlade
befolkningen konsumerade dryckerna.
1902 års kommitterade hafva i det af dem utarbetade förslaget
till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker
föreslagit, att frihet från skatt må åtnjutas vid bryggeri, där under
tillverkningsåret endast tillverkas svagdricka. Detta förslag innebär en
delning af bryggerierna i två skarpt skilda grupper, nämligen dels
skattepliktiga bryggerier, vid hvilka skatt skall erläggas för allt malt,
vare sig det användes till Öl och liknande drycker eller till svagdricka,
dels skattefria bryggerier, där endast svagdricka får tillverkas. Beträf¬
fande följderna af en dylik anordning anför en kommittéledamot i af-
gifven reservation, att man därigenom ställde en mängd yrkesidkare
inför ett synnerligen brydsamt och, huru det än utfölle, för deras eko¬
nomi föga lyckosamt val. Det gällde för dem att öfvergifva antingen
den tillverkning af starkare, numera skattepliktiga, maltdrycker, som
de förut drifvit, eller afstå från en tidigare utöfvad fabrikation af sva¬
gare, numera skattefria dylika. Kommitterades förslag till förordning
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgade visser¬
ligen, att skattefritt blefve endast det bryggeri, där uteslutande malt¬
drycker af uppgifven låg ursprunglig extrakthalt tillverkades, och
man skulle däraf möjligen kunna draga den slutsats, att antalet af
dem, som skulle komma i valet och kvalet, skulle inskränka sig till de
svagdricksbryggerier, hvilka tillförene såsom binäring och mera tillfälligt
sysslat med ölbrygd och för hvilka situationen därför skulle blifva rela¬
tivt lätt att behärska. Men konsekvenserna af den nya ordningen pekade
faktiskt åt ett helt annat håll. Det vore visserligen icke förbjudet för ett
skattepliktigt bryggeri att brygga svagdricka, men don omständigheten
att endast beskattadt malt därtill finge användas måste göra en sådan
Bill. till liiksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 9
66 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.
tillverkning ur konkurrenssynpunkt så oförmånlig, att hvarje klok yrkes-
idkare helt visst skulle skynda att upphöra därmed, för så vidt han icke
befunne sig i den lyckliga belägenheten att kunna genom nybyggnad
å annan tomt o. s. v. åt sig bevara rätten att för sin svagdricks-
tillverkning få använda obeskattadt malt. Utom i de undantagsfall,
där affärens omfattning och kapitaltillgång tilläte dylika experiment,
ställdes faktiskt äfven tillverkare af starkare maltdrycker inför nödvändig¬
heten att antingen helt och hållet öfvergå till skattefri tillverkning,
hvilket dock måste förefalla de flesta af dem väl äfventyrligt, eller ock
afstå från en binäring, som, därför att den kunnat drifvas med samma
redskap och folk som hufvudnäringen, kunnat tillföra honom en betyd¬
lig, kanske hufvudsaklig del af årsvinsten. Och antalet af de yrkes-
idkare, för hvilka afståendet från den afsedda binäringen på grund af
deras affärers ringa omsättning spelade eu rent af vital roll, vore större
än man i allmänhet vore böjd att antaga.
Till stöd för detta påstående anför reservanten efter de af 1898—1900
års försäljningskommitté insamlade statistiska uppgifterna en förteckning
på ej mindre än 104 bryggerier, hvilka enligt hans förmenande genom
den nya ordningen skulle tvingas till för dem själfva ruinerande för¬
ändringar eller inskränkningar i driften. I själfva verket vore enligt
reservantens åsikt de förut på kombinerad Öl- och svagdrickstillverkning
lefvande mindre bryggeriernas öde tämligen gifvet, om den föreslagna
anordningen komme till stånd. De vore i de flesta fall dömda att
antingen genast nedläggas eller ock efter en längre eller kortare tids
tynande tillvaro nödgas upphöra.
Bemälde reservant framställer därefter ett annat förslag gående
därpå ut, att skattefrihet skulle medgifvas endast åt de minsta brygge¬
rierna, som ej afverkade öfver 15,000 kilogram malt om året, oafsedt
huruvida där tillverkades endast svagdricka eller äfven andra maltdrycker,
samt att skatten vid öfriga bryggerier skulle utgå efter en ganska stark
progression. Eu dylik anordning vore, enligt reservantens mening, i
analogi med flera af bestämmelserna i våra öfriga skatteförordningar;
idén om beskattningens ställande i direkt proportion till skatteförmågan
hade nämligen länge nog haft burskap i bevillningsförordningarna genom
de skattefria afdragen. År 1897 hade funnits 206 bryggerier, hvilkas
utverkning icke öfverstigit 15,000 kilogram, och vore dessa tämligen
likformigt spridda öfver landet, synnerligen dess landsbygd. Då dessa
små bryggerier öfvervägande tillverkade svagdricka, så garanterade deras
relativt stora antal och deras läge i landsortskommunerna bibehållandet
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
af den bekväma åtkomsten af svagdricka utan att priset behöfde höjas
mera, än som kunde betingas af ett måttligt bidrag till kontrollkostnaderna.
Reservantens nyssnämnda åsikter delas äfven i allo af Svenska
bryggeriföreningen, som i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig
skrift varmt förordar hans förslag samt erinrar, att detsamma föga
afveke från den rena råämnesbeskattningen och samtidigt beredde större
handlingsfrihet åt såväl skattepliktiga som skattefria yrkesidkare utan
att därför utsätta dem för alltför stora frestelser till lagöfverträdelser.
Äfven om åtskilliga fördelar må anses vara förenade med nyss¬
nämnda förslag, finner jag mig dock icke kunna förorda detsamma, fika
litet som ett liknande i 1902 års kommittébetänkande omnämndt förslag om
skattefrihet endast för de minsta bryggerierna under villkor, att de endast
tillverka svagdricka. Vid båda förslagen möter nämligen svårigheten
att öfvervaka, att den bestämda gränsen för afverkningen icke öfver-
skrides. Därtill kommer att, då anordningarna för ett mindre svagdricks-
bryggeri äro synnerligen enkla och ganska billiga, bestämmelsen om
denna gräns lätt kan kringgås genom uppsättande af ytterligare ett
bryggeri, hvadan sålunda den föreslagna anordningen skulle omedelbart
uppmuntra till anläggande af små bryggerier, hvilket ej kan anses önsk-
värdt. Med afseende härå och då, enligt kommitténs förslag, hinder icke
möter för en person att samtidigt i olika bryggerier idka dels skattepliktig
och dels skattefri tillverkning, ansluter jag mig till kommitterades åsikt, att
skattefrihet bör åtnjutas af alla bryggerier, som endast tillverka svagdricka.
Departementschefen anmälde härefter högsta domstolens genom
utdrag ur protokollet öfver finansärenden den 28 november 1902 in¬
hämtade yttrande öfver de bestämmelser, som funnos upptagna i femte
kapitlet af det vid samma protokoll fogade inom finansdepartementet
uppgjorda förslag till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
Sedan departementschefen redogjort för innehållet af berörda ut¬
låtande samt därefter uppläst ett inom finansdepartementet utarbetadt,
detta protokoll under litt. — bilagdt nytt förslag till förordning i
ämnet, i hvilket förslag de af högsta domstolen gjorda erinringar
i hufvudsak iakttagits samt i öfrigt vidtagits några nödigbefunna änd¬
ringar, anförde departementschefen vidare:
Det af mig nu upplästa förslaget öfverensstämmer i de flesta
punkter med det af 1902 års kommitterade utarbetade. 1 likhet med det
senare fritager det från skatt ej mindre hembrygd än äfven under vissa vill¬
kor svagdricka, hvarmed dock förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller
mera än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
en stamvört med högst sex procents extrakthalt, hvarjämte tillverkningen
af maltextrakt och maltinfusioner för medicinskt behof ej beröres af för¬
slaget, dock att, när tillverkningen sker annorstädes än på apotek, den
endast må äga rum under den kontroll och de villkor, Kungl. Maj:t för
hvarje fall föreskrifver.
Bryggerierna indelas, enligt förslaget, i två klasser, dels skattefria,
vid hvilka endast svagdricka må tillverkas, dels skattepliktiga, vid hvilka
alla slag af maltdrycker må tillverkas, men där skatt skall erläggas för
allt användt malt. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter den
själfregistrerande vågens anvisning, hvaraf blir en nödvändig följd att
inga s. k. maltsurrogat må användas.
Beträffande skattesatsen hafva kommitterade föreslagit, att skatten
skulle erläggas med 18 öre för hvarje kilogram malt, dock att för hvarje
bryggeri skatten skulle utgå för de första under tillverkningsåret afverkade
50,000 kilogrammen malt med 14 och för de nästa 50,000 kilogrammen
med 16 öre för kilogram. De för de första 100,000 kilogrammen föreslagna
nedsatta skattesatserna afsåge att för den mindre industrien bereda en
välbehöflig hjälp i konkurrensen med de allra största bryggerierna.
Såsom skäl att till normal skattesats välja just 18 öre anföra kommitterade,
att vid påläggandet af en ny beskattning för det första en viss var¬
samhet borde iakttagas för att icke öka den ovilja, med hvilken en
sådan sannolikt alltid komme att mötas. Vidare torde det vara af syn¬
nerlig vikt att tillse, att skattesatsen bestämdes så, att den förhöjning
i försäljningspriset å den färdiga varan, som af beskattningen skäligen
kunde böra följa, vid försäljning af minsta brukliga kvantitet läte så
nära som möjligt uttrycka sig i hela ören. Slutligen syntes skatten
böra sättas så, att den för samma kvantitet icke uppginge till fullt
öretal, enär den skeende prisförhöjningen rättvisligen borde i någon
män komma tillverkaren till godo såsom ersättning för den minskade
omsättning, som genom skattens införande blefve en följd, samt för de
kostnader och olägenheter, den med skatten förenade kontrollen beredde
tillverkaren. Med beräkning att 25 kilogram malt lämnade en hektoliter
lageröl samt att denna kvantitet lämnade 280 så kallade half buteljer,
skulle skatten efter 18 öre för kilogram malt således utgöra för en
hektoliter Öl 4 kronor 50 öre och för en s. k. halfbutelj 1,61 öre.
Instämmande med kommitterade däri, att skatten bör afpassas så,
att den ej med fullt öretal drabbar en halfbutelj, finner jag dock den
föreslagna skattesatsen väl låg och anser densamma kunna höjas till 20 öre
för kilogram malt, då skatten på en halfbutelj lageröl skulle blifva 1,7 8
öre. För kommitterades förslag talar visserligen den omständigheten, att
69
Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 52.
enligt detsamma skatten på en half butelj underjäst dricka (lagerdricka
o. d.) skulle blifva ungefär 1 öre, under det att den efter 20 öre för
kilogram malt skulle komma att uppgå till en å två tiondels öre högre
belopp. Då det emellertid är sannolikt, att priset på nämnda dricks-
sorter till följd af konkurrensen mellan bryggerierna och dessas eget
intresse att ej genom för stor prishöjning förminska sin omsättning
kommer att höjas med endast ett öre för half butelj en, torde ej heller
afseende! på det underjästa drickat behöfva utgöra hinder för skattens
bestämmande till 20 öre för kilogram. Häraf följer åter, att skatten
för de första 50,000 kilogrammen vid hvarje bryggeri bör blifva 16
och för de nästa 50,000 kilogrammen 18 öre för kilogram.
Då staten för hvarje skattepliktigt bryggeri får vidkännas kostnad i och
för utöfvandet af nödig kontroll, följer häraf, att staten måste fordra, att
den skatt, som af bryggeriet erlägges, först och främst till fullo betäcker
kontrollkostnaden och därjämte lämnar ett ej allt för obetydligt öfverskott.
Af denna anledning måste fastställas ett minimum af skatt, som under alla
förhållanden skall utgå, vare sig maltafverkningen uppgår till motsvarande
belopp eller icke. Med det lägsta skattebeloppet bestämdt till 16 öre
för kilogram malt synes 70 kilogram i medeltal för tillverkningsdygn
vara ett lämpligt minimum, enär då den minsta skatten för ett dygn
blir 11 kronor 20 öre. För ett bryggeri, som är i gång hela året,
skulle minimiafverkningen för helt arbetsår, räknadt till 300 tillverk¬
ningsdygn, sålunda komma att uppgå till 21,000 kilogram malt och den
däremot svarande skatten således till 3,360 kronor. Fall kunna emel¬
lertid inträffa, då några af de nuvarande små bryggerierna, hvilkas medel-
afverkning ej uppgår till 70 kilogram i dygnet, ändock skulle vilja fort¬
sätta med skattepliktig tillverkning, och bör det då bero på Kungl.
Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall, huruvida tillstånd må medgifvas
bryggeriet att under de första åren erlägga skatt för mindre vikt malt
än 70 kilogram; bestämmelse härom har intagits i 52 §.
Angående sättet för skattens erläggande har tillverkaren att välja
mellan att betala skatten i förskott för en månads afverkning eller
att mot ställande af säkerhet, som af Kung]. Maj:ts befallnings¬
hafvande godkännes, få anstånd därmed. I det senare fallet skall
skatten för allt det under ett kvartal uppvägda maltet på en gång er¬
läggas inom två månader efter kvartalets utgång. I fråga om sättet
för säkerhetens beräkning äfvensom om restitution af skatt för malt¬
drycker, som skadats eller utförts ur landet, torde det vara tillräckligt
att hänvisa till kommitterades betänkande, enär de båda förslagen i
dessa punkter äro hvarandra lika med blott de modifikationer i den
70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
omnämnda säkerhetens belopp, hvilka följa af skattesatsens förhöjning
med två öre.
Vid beräkning af den inkomst, skatten kan komma ätt inbringa
statsverket, utgår jag från samma på förhållandena under år 1897
grundade antaganden som kommitterade, nämligen att de skattepliktiga
bryggeriernas antal blir 174 med en sammanlagd maltförbrukning af
33.700.000 kg.; att vidare 39 bryggerier med tillsammans 1,200,000
kg. malt ej afverka hvartdera mera än högst 50,000 kg.; att 46 bryggerier
med tillsammans 3,100,000 kg. malt ej afverka hvartdera mera än högst
100.000 kg. samt att återstående 89 bryggerier med tillsammans
29.400.000 kg. malt afverka högre belopp. Skatteberäkningen ställer
sig då sålunda:
vid 39 bryggerier för 1,200,000 kg. å 16 öre .................. 192,000 kr.
»46 » » 46 X 50,000 kg. = 2,300,000 > > 16 » 368,000 kr.
» återstående 800,000 » » 18 » 144,000 i 512.000 »
»89 » » 89 X 50,000 » - - 4,450,000 » » 16 » 712,000 »
* 89 X 50,000 » = 4,450,000 » » 18 » 801,000 »
» återstående 20,500,000 » » 20 » 4,100,000 » 5,613,000 >
tillsammans kr. 6,317,000.
Som tillverkningen af maltdrycker, att döma af, bland annat, den
stegrade humleimporten, sedan år 1897 ökats rätt betydligt, bör, äfven
om man tager hänsyn till, att skatten i någon mån kommer att
minska tillverkningens storlek, med säkerhet kunna beräknas, att till¬
verkningen vid skattens uttagande fortfarande är så stor, att den under
år 1904 inflytande skatten, hvilken motsvarar deu under tillverknings¬
året 1 oktober 1903 — 1 oktober 1904 debiterade skatten, kommer att
uppgå till åtminstone 6,300,000 kronor.
Bland de särskilda föreskrifterna rörande kontrollen vid de skatte¬
pliktiga bryggerierna torde särskildt böra omnämnas de, som äro in¬
förda i 20 §. De där intagna förbuden att förvara okrossadt malt inom
de lägenheter, där mäskkar och vörtpanna äro uppställda, att krossa mera
torkadt malt än som erfordras till nästpåföljande brygd eller att i bryggeriet
införa eller därifrån utföra krossadt malt, afse alla att förekomma in-
mäskning af malt, som ej undergått krossning på den med den själf-
registrerande vågen förenade krossen. Undantaget för krossning på
en gång af rostadt eller brändt. malt för flera brygder har föranledts
däraf, att dylikt malt, som hufvudsakligen användes för att gifva vissa
maltdrycker deras mörkare färg, ej behöfver tillsättas hvarje brygd
annat än i jämförelsevis små mängder, under det att den minsta vikt
malt, som kan passera den själfregistrerande vågen, vanligen är 50 kg.
I samma § 20 är ock förbjudet att i skattepliktigt bryggeri för¬
71
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.
vara stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan användas i stället
för malt, dock med rättighet för Kungl. Maj:t att i visst fall med¬
gifva användningen af socker. Detta medgifvande föreslogs af 1891
års kommitté, men sedan Svenska bryggareföreningen i sin underdåniga
skrifvelse år 1894 förklarat användningen af socker vid tillverkning af
maltdrycker böra alldeles förbjudas, uteslöt 1902 års kommitté det
ifrågavarande undantaget. Enär emellertid aktiebolaget D. Carnegie
& C:o i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 22
november 1902, jämte förmälan att vid porterbrygd tillsättning af socker
till portern för åstadkommande af efterjäsning understundom ägde rum,
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta i en blifvande förordning i ämnet
intaga bestämmelse därom, att vid portertillverkning dylik tillsats finge
göras, har nu ifrågavarande bestämmelse formulerats i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med 1891 års kommittéförslag.
Föreskrifterna angående tillverkning af maltdrycker i skattefria
bryggerier äro naturligtvis betydligt enklare än i fråga om tillverk¬
ningen i skattepliktiga bryggerier. Hufvudsakliga vikten ligger på
bestämmelsen, att vörten vid jästens tillsättande ej må äga högre
extrakthalt än sex procent och naturligtvis ej heller därefter genom
någon tillsats beredas högre extrakthalt. För att erhålla säker kontroll
häröfver föreslogo 1891 års kommitterade i sitt följande år afgifna be¬
tänkande, att lämplig del af redskapen i bryggeriet skulle genom den
vid bryggeriet anställde tillsyningsmannens försorg sättas under kronans
lås; viss tid före hvarje brygd skulle tillverkaren göra anmälan om
tiden för densamma och om den tid, då vörten antoges vara färdig
till profning, hvarefter tillsyningsmannen skulle i behörig tid borttaga
kronans lås från redskapen, profva vörten och slutligen åter förse red¬
skapen med kronans lås. Tillverkaren skulle dessutom enligt fastställdt
formulär föra bryggjournal. Såsom ersättning för sitt besvär skulle
tillsyningsmannen erhålla 3 kronor för hvarje anmäld brygd och dess¬
utom 3 kronor för hvarje kalendervecka, under hvilken brygd icke
anmälts; denna ersättning skulle betalas af tillverkaren men icke omedel¬
bart till tillsyningsmannen utan genom länsstyrelsen.
Den sålunda föreslagna kontrollen blefve visserligen ganska effektiv
men har å andra sidan den olägenheten, att den genom det besvär
och isynnerhet de kostnader den medför för tillverkaren säkerligen
skulle tvinga en stor del af de mindre svagdricksbryggerierna att upp¬
höra med sin tillverkning. Vill man verkligen åstadkomma en skattefri
svagdrickstillverkning, torde det blifva nödvändigt att anordna kontrollen
öfver dessa bryggerier på ett enklare och billigare sätt i likhet med
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
hvad 1902 års kommitterade föreslå. Enligt deras förslag skulle den
närmaste kontrollen utöfvas af tillsyningsman, som hade till åliggande att
vid tillfälliga besök profva vörten med afseende på extrakthalten, äfven¬
som att taga prof af de färdiga dryckerna i och för undersökning af deras
alkoholhalt, hvarigenom kontroll kan vinnas, att tillverkame icke efter
jästens tillsättning beredt vörten högre extrakthalt än sex procent.
Äfven i skattefritt bryggeri bör bryggjournal föras, men de närmare
bestämmelserna rörande denna äfvensom om anmälan af brygder, profs
tagande och dylikt hafva sin rätta plats i en ordningsstadga för
bryggerierna.
Äfven en på nu nämndt sätt förenklad tillsyn öfver de skatte¬
fria byggerierna medför naturligtvis en viss kostnad, och det synes
icke obilligt, att ifrågavarande bryggerier lämna åtminstone ett bidrag
till kostnadens betäckande. Detta bidrag har föreslagits skola utgå
med ett hälft öre för hvarje kilogram malt, som enligt den vid brygge¬
riet förda bryggjournalen blifvit inmäskadt, och torde, enär afgiften
sålunda satts synnerligen låg, hvarken någon särskild kontroll öfver
bryggjournalens riktiga förande eller ställande af säkerhet för af¬
giften erfordras. Sagda afgift skulle enligt kommitterades beräkning
inbringa ungefär 50,000 kronor om året.
Det finnes ingen anledning att förbjuda maltsurrogats användning
vid skattefria bryggerier, eftersom ju vid dessa bryggerier ingen skatt
skall debiteras, men detta oaktadt torde det vara lämpligt att förbjuda
användning af sackarin, enär tillsättning af ett sådant sötämne till en
maltdryck måste anses såsom en förfalskning af den senare.
Föreskriften i 27 §, att den, som utöfvar tillverkning i skattefritt
bryggeri, ej må idka handel med eller i bryggeriet införa eller förvara
andra maltdrycker än svagdricka, afser dels att förekomma blandningar
af skattepliktig och skattefri tillverkning dels ock att underlätta kon¬
trollen öfver tillverkningen inom bryggeriet.
Stadgandet i 23 och 31 §§ angående stämpling af de kärl, hvarpå
svagdricka utlämnas, har till ändamål att möjliggöra införandet i för-
säljningsförordningen af olika villkor för försäljning af å ena sidan
svagdricka och å den andra öfriga maltdrycker.
Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen bör naturligtvis öfverläm-
nas åt samma myndighet, som har öfverinseendet öfver kontrollen öfver
brännvins- och hvitbetssockertillverkningen, nämligen chefen för finans¬
departementets kontroll- och justeringsbyrå. Den lokala kontrollen bör
utöfvas af öfverkontrollörer och under dem af kontrollörer vid de skatte¬
pliktiga och tillsyningsmän vid de skattefria bryggerierna.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52. 73
Öfverkontrollörer vid brännvins- och hvitbetssockertillverkningen
förordnas för närvarande af Knngl. Maj: t för ett år i sänder mot
arfvode, som äfven bestämmes af Kungl. Maj:t, och kommitterade
hafva föreslagit liknande bestämmelser angående öfverkontrollörerna
vid malt dryckstill verkningen. Till befattningar, som på sådant vis till¬
sättas, är det naturligtvis svårt att annat än undantagsvis erhålla verk¬
ligt skickliga, tekniskt bildade personer, utan utses till öfverkontrollörer
mestadels pensionerade officerare, som förut tjänstgjort såsom brännvins-
kontrollörer. Vid sockerkontrollen äro förhållandena något annorlunda.
Då det emellertid skulle vara till fördel såväl för kontrollen som för de
industrier, som äro kontroll underkastade, att bland kontrollpersonalen,
särskildt bland öfverkontrollörerna, funnes åtminstone ett flertal personer,
som genom såväl teoretiska studier som praktisk verksamhet förvärfvat
grundligare insikter om de industrier, de hade att kontrollera, kunde
skäl visserligen anses föreligga att nu, då ytterligare en industri skall
ställas under kontroll, och då de från ifrågavarande industrier till
statsverket inflytande skatterna komme att uppgå till mer än 40 millio¬
ner kronor årligen, framlägga förslag om kontrollens ordnande på
sådant sätt, att ett antal öfverkontrollörer med teknisk utbildning blefve
anställda på stat med lön och rättighet till pension, i sammanhang hvar¬
med ock borde tagas under ompröfning, huruvida icke åt den öfver-
ordnade kontrollmyndigheten borde beredas en själfständigare ställning,
än densamma nu iunehar. Att jag det oaktadt icke nu framlägger
något förslag i detta syfte, är beroende därpå, att Kungl. Maj:t åt
särskilda kommitterade gifvit i uppdrag att utreda frågan om ändrad
sockerbeskattning, hvarför det synes vara lämpligast att låta med dessa
organisationsfrågor anstå, till dess sagda kommitterade hunnit afgifva
sitt betänkande, samt att tills vidare öfverkontrollörer utses på samma
sätt som hittills.
Inom de län, där brännvinstillverkning förekommer, böra samma
öfverkontrollörer tjänstgöra vid bränneri- och bryggerikontrollen. Då
öfverkontrollörerna måste företaga täta resor inom sina distrikt, kan det
vid de tider på året, då expeditionsgöromålen äro mest omfattande, vara
behöfligt för dem att erhålla biträde vid sagda göromål, och skulle till
sådant biträde lämpligen kunna användas någon på den ort, där öfver-
kontrollören är boende, tjänstgörande bryggerikontrollör, hvilken till
följd af sin öfriga tjänstgöring borde kunna åtnöja sig med en af¬
löning af två kronor om dagen. Förordnande att tjänstgöra såsom
biträde hos öfverkontrollör bör utfärdas af den öfvorordnade kontroll-
Bih. till Riksd, Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 10
74 Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.
myndigheten, som i hvarje fall bäst bör kunna bedöma behofvet af
säd ant biträde.
Såsom arfvode åt kontrollör vid skattepliktigt bryggeri bär jag i lik¬
het med kommitterade föreslagit tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och
en krona för hvarje ytterligare bryggeri, vid hvilket han har tillsyn,
hvilket förstnämnda arfvode, där å landsbygden särskilda förhållanden så
kräfva, kan höjas till fem kronor, hvarjämte tillverkaren i vissa fall kan
åläggas att mot ersättning tillhandahålla kontrollören kost och bostad.
Dessa förmåner kunna visserligen synas väl obetydliga i synnerhet vid
jämförelse med brännerikontrollörernas arfvode, som utgår med 10 kronor
om dagen, men af den redogörelse, jag redan lämnat för kontrollörernas
åligganden, framgår, att dessa icke kräfva kontrollörens dagliga besök
i bryggeriet än mindre hans ständiga närvaro därstädes, hvarigenom
hans tjänstgöring blir mycket lindrigare än en brännerikontrollörs.
Därtill kommer, såsom också kommitterade framhålla, att då ölbrygr
gerierna, äfven landsbygdens, alltid äro belägna å mera befolkade orter,
det icke torde möta någon svårighet att till kontrollör erhålla en per¬
son, boende å den ort, där bryggeriet är beläget.
Kontrollen öfver de skattefria bryggerierna bör kunna utöfvas af
öfverkontrollörerna med tillhjälp i vissa bill af särskilda tillsyningsmän.
Många af dessa bryggerier äro nämligen så belägna, att öfverkontrollören
vid sina öfriga resor kan få tillfälle att rätt ofta besöka dem. Vid
öfriga bryggerier måste tillsyningsman tillsättas. Med afseende på be¬
skaffenheten af tillsyningsmannens göromål torde en ersättning af högst
tjugu kronor i månaden i de flesta fall vara tillräcklig, men under¬
stundom, särskilt vid större bryggerier, där brygd förekommer dagligen,
kan större arfvode behöfva lämnas och har därför föreslagits, att så må
ske med Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt fall. Tillsynings-
männen böra efter framställning af öfverkontrollör förordnas af den
öfverordnade kontrollmyndigheten, som äfven i detta fall bäst lär kunna
bedöma öfverkontrollörens behof af biträde.
Vid beräkning af huru stor totalkostnaden för bryggerikontrollen
enligt förslaget kan antagas blifva, hafva kommitterade utgått därifrån,
att det skulle komma att finnas 174 skattepliktiga och omkring 400
skattefria bryggerier, att, då vissa skattepliktiga bryggerier ej anmäla
sig för tillverkning hela året, de vid dessa bryggerier anställda kon¬
trollörernas arfvode efter 3 kronor om dagen i medeltal skulle kunna
beräknas till 1,000 kronor, att för bryggerikontrollen skulle behöfva
anställas 10 öfverkontrollörer, hvilka i arfvode samt rese- och trakta-
75
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
mentsersättning borde uppbära 8,000 kronor hvardera, samt att medel¬
talet. för de ersättningsbelopp, som skulle tillkomma tillsyningsmännen
vid de skattefria bryggerierna, kunde beräknas högst till 240 kronor
för hvarje.
Kontrollkostnaden skulle sålunda enligt kommitténs förslag komma
att uppgå till följande belopp:
Arfvode m. m. till 10 öfverkontrollörer å 8,000 kr. — 80,000 kr.
<n 174 kontrollörer å 1,000 „ — 174,000 „
„ 400 tillsyningsmän å 240 „ — 96,000 „
eller tillhopa 350,000 kr.
Om från sistnämnda summa afdrages det belopp, hvarmed de
skattefria bryggerierna skulle bidraga till kontrollkostnaden för dessa
bryggerier och hvilket belopp beräknats till 50,000 kronor, skulle så¬
ledes statens utgifter för bryggerikontrollen komma att uppgå till om¬
kring 300,000 kronor.
Vid denna beräkning är emellertid att anmärka, att ersättningen
till öfverkontrollörerna är föreslagen till samma belopp som till de nu¬
varande öfverkontrollörerna vid brännvinstillverkningen, nämligan 3,000
kronor såsom arvode och 5,000 kronor såsom ersättning för rese- och
expeditionskostnader, men att densamma, om, såsom jag föreslagit, samma
öfverkontrollörer få tillsyn öfver såväl brännerier som bryggerier, torde
böra i någon mån ändras. Öfverkontrollörernas tjänstgöring blir näm¬
ligen då mera utsträckt än hittills, därigenom att åtminstone ett flertal
bryggerier äro i verksamhet under sommaren, men å andra sidan komma
deras distrikt att erhålla mindre utsträckning och således kostnaden för
resorna inom distrikten att blifva billigare. Med anledning häraf synes
arfvodet böra höjas till 4,000 kronor och i stället ersättningen för rese-
och expeditionskostnader minskas, så att sammanlagda beloppet icke i
något fall komme att öfverskrida det nuvarande. Det föreslagna antalet
nya öfverkontrollörer, kan, om ock behöfligt under de första åren,
sedermera säkerligen minskas i den mån de äldsta af nuvarande öfver¬
kontrollörer afgå från sina befattningar.
Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga
förenämnda af mig upplästa förslag till förordning angående tillverk¬
ning och beskattning af maltdrycker.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta proto¬
koll utvisar.
Ex protocollo:
Hjalmar Bettig.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.