Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
1
N:o 42.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en in¬
komstskatt för år 1904; gifven Stockholms slott den 30
januari 1903.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
dels att för år 19Ö4 till upptagande i riksstaten för samma år
åtaga sig en särskild bevillning af 11,000,000 kronor under namn af
inkomstskatt, att på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom
samt af inkomst vid de år 1905 infallande uppbördsstämmor uppbäras
och i behörig ordning redovisas,
dels ock att besluta, att nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet
med den, jämlikt 1902 års Riksdags beslut, den 21 juni samma år ut¬
färdade, för innevarande år gällande förordning om inkomstskatt, dock
att 10 § i förordningen samt de särskilda anvisningarna för ledning vid
inkomstskattetaxeringen jämte det vid förordningen fogade formulär
till taxeringslängd skola erhålla den förändrade lydelse, som af härvid
fogade förslag utvisas.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse väl bevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft.
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 42.
Förslag
till
lydelse af 10 § i den för år 1904 af sedda förordning om inkomstskatt m. m.
10 §.
Skyldighet att erlägga inkomstskatt äger icke rum, när den skatt-
skyldiges sammanräknade inkomst, däri inbegripen äfven hustruns, under¬
stiger 1,000 kronor.
Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor, men icke till 2,000
kronor, äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor, men icke till 3,000
kronor, äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke
till 4,000 kronor, äro 400 kronor fria från skatt.
Har i fall, hvarom nu är sagdt, skattskyldig inkomst af fast
egendom, uppgående enligt de i 2 § stadgade beräkningsgrunder till
300 kronor eller därutöfver, och utgör den skattskyldiges sammanräknade
inkomst minst nämnda belopp, skall skatt likväl erläggas för hela den be¬
räknade inkomsten af fast egendom, dock icke för mera än beloppet
af den skattskyldiges sammanräknade inkomst.
Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger den icke
6,000 kronor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.
Öfverstiger inkomsten 6,000 kronor, skola för bestämmande af
det belopp, efter hvilket skatt beräknas, 6,000 kronor af inkomsten
upptagas till oförändradt belopp, hvaremot
den
|
del
|
af inkorasten,
|
som
|
öfverstiger
|
6,000
|
kr.
|
men
|
icke
|
10,000 kr.,
|
ökas med
|
50 %,
|
II
|
n
|
H a
|
a
|
ii
|
10,000
|
It
|
ii
|
II
|
15,000 „
|
It II
|
100 %,
|
H
|
>*
|
a it
|
a
|
II
|
15,000
|
II
|
a
|
>1
|
20,000 „
|
II II
|
150 %,
|
II
|
a
|
i> a
|
a
|
„
|
20,000
|
II
|
ii
|
,,
|
30,000 „
|
II II
|
200 %,
|
II
|
it
|
a it
|
it
|
II
|
30,000
|
II
|
a
|
II
|
50,000 „
|
11 11
|
250 %,
|
II
|
tt
|
it a
|
it
|
II
|
50,000
|
1)
|
ii
|
It
|
80,000 „
|
ti II
|
300 %,
|
n
|
n
|
a it
|
it
|
II
|
80.000
|
11
|
ökas med
|
|
|
400 %,
|
dock att det belopp, hvarefter skatten skall utgå, icke må i något
fall beräknas högre än fyra gånger hela det uppskattade inkomstbe-
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 42. 3
loppet, allt på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare
utvisar.
Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterb¬
hus efter sådan svensk medborgare.
Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket
skatt beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor,
så att Överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal,
bortfaller.
Särskilda anvisningar för ledning vid inkomstskattetaxeringen.
l:o.
Inkomst af fast egendom.
Inkomst af fast egendom fastställes, oafsedt om behållningen af
fastigheten varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lämnat
någon afkastning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till
taxeringsvärdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till
sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt
af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla ett¬
hundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för
hela värdet, af den del däraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxe¬
ringen sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant
värde berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxerings¬
värde.
Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall
följaktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin
inkomst med frånräknande af däri möjligen ingående afkastning af
fast egendom och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den
fasta egendomen. Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst,
däraf 700 kronor härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostads¬
fastighet, skall således uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom
och 2,300 kronors inkomst i öfrigt. Har han därjämte en till 6,000
kronor taxerad obebyggd tomt, skall han, äfven om han icke har någon
afkastning af tomten, anses däraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.
Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastig¬
hetens taxeringsvärde, men äger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin
inkomst af rörelsen göra motsvarande afdrag.
Om den, hvilken är skattskyldig för inkomst af rörelse, tillika i
rörelsen förädlar skogs-, jordbruks- eller andra produkter från egen
jordbruksfastighet, äger han, som skall såsom inkomst af fast egendom
uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid beräkningen
af inkomsten af förädlingsr öreisen göra afdrag för värdet af omförmäld a
produkter i oförädladt skick.
Har skattskyldig, som eljest helt och hållet eller delvis skulle
åtnjuta frihet från skatt, en till 300 kronor eller därutöfver beräknad
inkomst af fast egendom, erlägges skatt för denna inkomst, i den mån
deu icke öfverstiger skattskyldigs sammanräknade behållna inkomst.
6:o.
Inkomst, som är från skatt fritagen.
Frihet från skatt för hela eller en del af skattskyldigs inkomst
enligt de i 10 § meddelade bestämmelser är medgifven allenast svensk
medborgare, som är i riket mantalsskrifven, och oskiftadt sterbhus efter
sådan. Den gäller således icke t. ex. aktiebolag, utan erlägges skatt
af sådant bolag efter taxerade inkomstens hela belopp, så snart detta
uppgår till minst 100 kronor, äfven om det understiger 4,000 kronor.
Vidare är att iakttaga, att, om skattskyldig, som eljest skulle
äga åtnjuta skattefrihet för hela eller en viss del af sin inkomst, har
inkomst af fast egendom, beräknad enligt de i 2 § stadgade grunder,
till belopp af 300 kronor eller därutöfver, skatt utgår för hela denna
senare inkomst, såvida icke den beräknade inkomsten af fast egendom
öfverstiger den skattskyldiges sammanräknade behållna inkomst, i hvilket
fall skatt icke erlägges för det belopp, hvarmed inkomsten af fast egen¬
dom öfverskjuter hela behållna inkomsten.
Har således skattskyldig, som här afses, en till 10,000 kronor
taxerad jordbruksfastighet, och afgår från den till 600 kronor beräknade
inkomsten häraf ränta å gäld med 200 kronor, erlägges skatt för 400
kronor. Åger skattsk}ddig en till 40,000 kronor taxerad bostadsfastighet,
däraf inkomsten således beräknas till 2,000 kronor, och har lian dess¬
utom inkomst af arbete till belopp af 1,000 kronor eller följaktligen
sammanlagdt 3,000 kronor, hvarifrån afgå för ränta å gäld 1,200 kronor,
så att behållna inkomsten utgör 1,800 kronor, åtnjuter han icke någon
5
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
skattefrihet för denna inkomst utan skall erlägga skatt för sin inkomst
af fast egendom, i den mån denna inkomst icke öfverskjuter den be¬
hållna inkomsten, eller således för 1,800 kronor. Skattskyldig, som har
900 kronors behållen inkomst, däraf 480 kronor utgöra beräknad in¬
komst af fast egendom, skall betala skatt för 400 kronor.
Genom
7:o.
Efter taxering.
kronor.
Nummer å uppgift eller annan
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
Den s k a 11 s k y 1 d i g e s
namn och titel eller yrke.
Taxering enligt bevillnings-
bostad.
iJ? r
s §•
S" s-
Af bevillningsberedningen
5
uppskattad inkomst
|
B
|
|
|
|
Ä
|
|
p»
|
P
|
D
|
|
|
pr
|
|
p
|
|
I2-’
|
|
|
|
|
a
|
|
S
|
|
CO
|
|
O
|
|
B
|
af rörelse, yrke
eller eljest
■ S;® w
; a. ä s
- © © £
I 3 1 g
Cu 33
ca
C/2
C
5
S
p
£°t!
<
E®
2 *■**
3’p
S?
►^9 7}
OfP
•1 OQ
O
3 (f
Cb S
D#g-.
s
p=
i-
o b
B Sr
s
OQ
er
e
Af
upp-
pr
B
"O
B
■a
b
=
i
|
1,000
|
|
|
10,000
|
11,000
|
|
11,000
|
1,000
|
|
_
|
—
|
600
|
_
|
|
600
|
450
|
150
|
_
|
600
|
—
|
_
|
700
|
—
|
300
|
i,ooo;
|
450
|
550
|
—
|
700
|
i
|
—
|
_
|
_
|
1,700
|
1,700
|
—
|
1,700
|
—
|
_
|
2
|
7,500
|
—
|
—
|
—
|
7,500
|
—
|
7,500
|
7,500
|
_
|
1
|
|
1,300
|
—
|
400
|
1,700
|
—
|
1,700
|
—
|
1,300
|
—
|
|
_
|
—
|
1,000
|
1,000:
|
_
|
1,000
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
700
|
700
|
600
|
100
|
—
|
—
|
25
|
1,000
|
—
|
1,000
|
4,000
|
6,000
|
—
|
6,000
|
1,000
|
_
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
3,000
|
4,000
|
—
|
4,000
|
—
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
500
|
500
|
450
|
50
|
—
|
—
|
_
|
—
|
_
|
1,000
|
—
|
1,000
|
|
786
|
—
|
_
|
—
|
-
|
—
|
—
|
400
|
400;
|
|
314
|
—
|
|
—
|
1,000
|
600
|
—
|
—
|
1,600!
|
300
|
1,300
|
1,000
|
600
|
—
|
—
|
600
|
1,000
|
_
|
1,600
|
_
|
1,600
|
—
|
600
|
—
|
—
|
—
|
500
|
—
|
500
|
—
|
500
|
—
|
—
|
|
500
|
500
|
|
500
-
-
|
1,500
- ;
i
|
300
|
1,200
|
500
|
500
|
-
|
11,000
|
5,300
|
3,500
|
22,500
|
42,300[
|
1,850
|
39,450
|
11,000
|
5,300
|
1 Brukspatronen J. E. Bergström
Rättaren Måns Trulsson......|
2 Mjölnaren A. Fogelberg ......
3 Hemmansägaren Nils Larsson
4 F. d. Grosshandlaren E. Berg
B Länsmannen A. Blomberg ...
L. N. Cronvall ..................
Skomakaren L. Jönsson ......
Grosshandlaren C. J. Lönn...
6 Lasarettsläkaren O. Sandberg
Sömmerskan Clara Jansson
7 Arrendatorn A. Carlsson......
Densamme ........................
8Kamreraren S. Wandberg ...
9 Skepparen L. Johansson......
Densamme m. fl................
10 Kommissionären N. Edlind ...
11 Änkefru E. Jakobson .........
12 Hemmansägaren Sven Persson
13 » Per Larsson
14 F. Inspektören O. Lindström
Räbelöf.................
» .................
Råbelöfs kvarn ......
Röksta ................
Ahlby .................
Sanda ...............
För Åby stenkärlsfab:
Hofslena ..............
Sundbyberg ...........
Rimbo ................
» ................
Vellnora kungsgård
Hammarby ..........
Simpnäs .............
» ..............
Österby ................
Ekeby ................
Röksta skatte........
Skogsberg..............
Olsbacka ..............
Summa
Förrättningsstället N. N. den ...... maj 19 ....
Bevillningsberedningen
N. N.
Ordförande.
N. N. N. N.
Ledamot. Ledamot
Anmärkningar.
l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar',
uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.
2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan på annat sätt
3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad
kommunalutskylders debitering såväl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.
4r.o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.
5:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.
*) Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
7
förordningen
Taxeringsnämnden
skattad inkomst
af rörelse, yrke
eller eljest
O i g» ^
o’S.s'3 g
3^'f.
É-ssi-?
IssilS
l.gp sä'
tills
•g.--g
ep
g
3
B
M. (tt
— O.
< 5»
Bo
s ***
F*
er? g]
w fi
5?P
£?(*?
® p
~ ~
s rr.
er?
P
3
<-»-
P
er?
3 er
ri
2 S-
3 p
<§
O-
p
p:
F
3
P
CL
er
p
F
3*
0?
p!
CU .
a.^3
.ii
g‘~l
3 £- =
; CO p cd;
i SL 8 g
1 O 5*7-3-
3 p "
ro
p ST
3 g.e
• 5 o
Cg
||
B S.
3 to
Taxering enligt inkomstskatte¬
förordningen.
Af bevillnings-
beredningen
Af taxerings¬
nämnden
föreslagen
inkomst
CT?
sr
p
p:
r-
3
P
C-
taxerad inkomst
_ p
s-S.
p **"
pr er
p p
£ o
if?
er?
pa P
"i
■B*
p
PS
r-
p
cl
3-
►L
F
sr -*
■<s p»
eu pr
*“ 3
p p
<-t* o-
ca r+"
pr er
p p
£ F
- 33
S-F
er?
p° p
a 33
p
P:
pr
3
P
CL
B*
pr
o
3
09
5T
pr
p
>\
PK •"*>
g”®
a. a
a-3 B5
Sou s-
2.S» 3
•
3 ""B i
</. a-S5
or® B
S-sri.
"-®.eo
g--§3
g*
tto ■* P
a » 2-
»g.
t» *
* O.
ttt
Bevillnings-
beredningens anteck¬
ningar.
|
10,000
|
11,000
|
|
11,000
|
110
|
|
12,500
|
6,890
|
17,100
|
27,200
|
6,890
|
17,100
|
27,200
|
272
|
29,500
|
|
—
|
—
|
600
|
450
|
150
|
1
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
300
|
1,000
|
450
|
550
|
5
|
50
|
—
|
—
|
1,000
|
200
|
—
|
1,000
|
200
|
2
|
—
|
|
—
|
1,700
|
1,700
|
—
|
1,700
|
17
|
—
|
—
|
2,370
|
3,900
|
3,500
|
2,370
|
4,000
|
4,000
|
40
|
—
|
|
—
|
—
|
7,500
|
—
|
7,500
|
75
|
_
|
9,000
|
—
|
28,500
|
60,000
|
—
|
28,500
|
60,000
|
600
|
68,300
|
|
_
|
400
|
1,700
|
_
|
1,700
|
17
|
—
|
_
|
600
|
2,100
|
1,500
|
600
|
2,100
|
1,500
|
15
|
_
|
Mantals.skrifven i N. N.
|
—
|
1,000
700
|
1,000
700
|
600
|
1,000
100
|
10
1
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
J kommun och således ej
1 berättigad till afdrag.
| Har 6 barn. Hustrun
|
1,000
|
5,000
|
7,000
|
—
|
7,000
|
70
|
—
|
—
|
—
|
6,300
|
6,400
|
—
|
7,300
|
7,900
|
79
|
—
|
1 sjuklig.
|
—
|
3,000
|
4,000
|
—
|
4,000
|
40
|
—
|
—
|
—
|
3,000
|
2,600
|
_
|
3,000
|
2,600
|
26
|
—
|
|
1,200
|
_
|
1,200
|
|
975
|
9
|
75
|
786
|
_
|
1,400
|
600
|
|
1,600
|
800
|
8
|
300
|
|
—
|
400
|
400
|
|
325
|
3
|
25
|
314
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
1,600
|
300
|
1,300
|
13
|
—
|
—
|
—
|
2,600
|
2,000
|
—
|
2,600
|
2,000
|
20
|
_
|
|
1,000
|
—
|
1,600
|
—
|
1,600
|
16
|
—
|
—
|
—
|
1,800
|
1,000
|
—
|
1,800
|
1,000
|
10
|
_
|
|
500
|
—
|
500
|
—
|
500
|
5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
,_
|
|
—
|
500
|
1,500
|
300
|
1,200
|
12
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
700
|
—
|
1,500
|
700
|
7
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,400
|
600
|
—
|
1,400
|
600
|
6
|
500
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,140
|
1,100
|
1,100
|
1,140
|
1,100
|
1,100
|
11
|
_
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
500
|
400
|
400
|
500
|
300
|
300
|
3
|
400
|
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
700
|
1,000
|
700
|
700
|
1,100
|
700
|
7
|
-
|
|
3,700
|
23,000|43,000
|
2,400
|
40,600)406
|
|
|
12,200173,100)108,500
|
12,200
|
74,400
|
110,600)1,106
|
|
|
Förrättningsstället N. N. den
... 19
N. N.
Häradsskrifvare.
På taxeringsnämndens
N. N.
Ordförande.
N. N.
Ledamot.
N. N.
Kronoomliud.
vägnar
N. N.
Ledamot.
som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig
åstadkommas, underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.
icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjänst, pension eller kapital, böra med afseende &
tillsammans med den ifrågavarande uppgår till eller öfverstiger 1,000 kronor.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 30 januari 1903.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde vidare i
underdånighet:
I Riksdagens den 14 maj 1902 till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse,
däri Riksdagen anmälde sina i anledning af Kungl. Maj:ts proposition
den 11 januari samma år med förslag till förordning om inkomstskatt
fattade beslut, har Riksdagen erinrat, att den anmärkning kunde riktas
mot den föreslagna och af Riksdagen godkända förordningen, att den¬
samma icke toge sådan hänsyn till den verkliga skatteförmågan, som
vore oneklig.
I främsta rummet framhöll Riksdagen, att detta gällde i fråga om
bestämmandet af fastighetsinkomsten. Beräknandet af denna, på sätt
som bestämts,'till sex procent af jordbruksfastighets taxeringsvärde och
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
till fem procent af taxeringsvärdet å annan fastighet, medförde icke
skattens fördelning efter de skatt-dragandes verkligen utrönta skatte-
förmåga, och den däraf föranledda ojämnheten i beskattningen skärptes
ytterligare genom inkomstskattens progressiva anordning. Särskildt
framginge af tillgänglig statistisk utredning, att en högst betydande
del af landets till bevillning taxerade fasta egendom kornine att undgå
inkomstskatten; och ansåge sig Riksdagen böra ifrågasätta, huruvida
icke anmärkta ojämnheter i skattetungan borde undanrödjas medelst en
skatt å förmögenhet.
Vidare erinrade Riksdagen, att genom den antagna inkomstskatte¬
förordningen ingen åtskillnad vid beskattningen gjordes mellan å ena
sidan inkomst af fast egendom och kapital samt å andra sidan inkomst
af arbete och att en rättelse i detta förhållande kunde vinnas därigenom,
att skatteplikten bestämdes att inträda tidigare för inkomst af fast egen¬
dom och kapital än för inkomst af arbete.
Då jämväl för 1904 års statsreglering inkomstskalten bör upp¬
tagas bland statsverkets inkomster, har efter de uttalanden, som sålunda
och i öfrigt vid behandlingen af den nya inkomstskattoförordningen
gjorts, det varit angeläget att tillse, huruvida någon förändring i nu
gällande grunder för skattens utgörande lämpligen borde och kunde vid¬
tagas. Några mera genomgripande förändringar torde emellertid så
mycket mindre böra ifrågasättas, som ännu all erfarenhet saknas om
verkningarna af den nya skattens tillämpning. I afvaktan på en sådan
erfarenhet lärer det således böra anstå, bland annat, med att till pröf¬
ning och afgörande upptaga de flerehanda anmärkningar, som framställts
mot beskattningen af aktiebolags inkomst och mot andra af den nya
inkomstskattens grunder, som sammanhänga med dess progressiva anord¬
ning. Likaså torde, då inkomstskatteförordningen fortfarande bibehåller
sin provisoriska karaktär, de erinringar, som gjorts mot formen för den
hithörande lagstiftningen, eller att densamma i sin helhet kan komma
att i sista hand bestämmas genom gemensam votering Riksdagens kamrar
emellan, icke heller nu böra komma under ompröfning.
Det är därför blott i det afseende, där den nya inkomstskatten
påtagligast är att anse såsom otillfredsställande och där en förändring-
redan nu kan utan någon större rubbning af inkomst-skatteförordningens
bestämmelser genomföras, eller beträffande skattskyldigheten för inkomst
af fast egendom, som jag ansett mig böra föreslå någon jämkning i
förordningens stadganden.
I sin ofvannämnda skrifvelse hänvisar Riksdagen på två utvägar
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Höft. 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
till utjämnande af inkomstskattens ojämna tryck på olika slags inkomst
och särskildt på inkomst af fastighet, å ena, samt inkomst af arbete, å
andra sidan. Den ena vore införandet af en förmögenhetsskatt och den
andra att låta skattskyldighet för inkomst af fast egendom inträda
tidigare än för annan inkomst.
Hvad en förmögenhetsskatt angår förutsätter denna, såsom flere
gånger framhållits, tillvaron af en allmän och ren inkomstskatt, hvilket
den nuvarande inkomstskatten icke är, och dess införande bör icke
komma i fråga annat än i sammanhang med en mera genomgripande
skattereform. Förarbetena till en sådan reform, hvilka begynt genom
kommunalskattekommitténs den 18 maj 1900 afgifna underdåniga be¬
tänkande, äro emellertid ännu icke afslutade.
Det återstår sålunda allenast att välja don andra af de båda ut¬
vägar, som här närmast kunna komma i fråga och som äfven af Riks¬
dagen antydts, eller att låta skatteplikt för inkomst af fast egendom
inträda tidigare än för annan inkomst. Redan från början, då inom
Riksdagen önskvärdheten af en progressiv inkomstskatt uttalades, torde
ock allmänna meningen hafva varit, att skattefrihet icke skulle med-
gifvas vid fastighetsinkomst i samma utsträckning som vid annan inkomst.
Såsom nämnts upptages enligt inkomstskatteförordningen inkomst
af fast egendom icke till sitt verkliga belopp utan beräknas till sex
procent af jordbruksfastighets och fem procent af annan fastighets
taxeringsvärde. Från den sålunda beräknade inkomsten får afdragas
ränta å skuld. Då för närvarande skyldigheten att utgöra inkomstskatt
inträder för enskild skattskyldig först vid 1,000 kronors inkomst, innebär
detta, att skuldfri ägare till jordbruksfastighet, i taxeringsvärde under¬
stigande 16,700 kronor, och till annan fastighet med lägre taxerings¬
värde än 20,000 kronor kan helt och hållet undgå inkomstskatt, och att,
om fastighetsägaren är skuldsatt, skattskyldighetens inträdande i mån
af skuldräntans storlek än mera uppskjutes.
Enligt gjorda statistiska beräkningar skulle ock, äfven om man ej
alls tager någon hänsyn till den betydande lindring i skattskyldighet',
som föl jer af det medgifna afdraget för ränta å skuld, af fastighetsägarne
å landsbygden ända till 94,5 % med en beräknad inkomst motsva¬
rande sammanlagdt 47,8 % af landsbygdens fastighetsinkomst undgå all
inkomstskatt. I städerna utgöra motsvarande tal 71,5 % för fastighets¬
ägare och 11,4 % för fastighetsinkomst. Det är vidare beräknadt, att
ej mer än ungefär hälften af det belopp, som motsvarar nuvarande
tilläggsbevillningen för fastighet, skulle komma att inflyta i inkomstskatt
för den fasta egendomen i riket.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
Då en rättelse i dessa förhållanden påtagligen bör ske och denna
för närvarande icke lämpligen torde kunna vinnas på annat sätt än
genom att bestämma skattskyldighetens tidigare inträde vid inkomst af
fast egendom än vid annan inkomst, där den fortfarande skulle i regel
taga sin början vid en inkomst af 1,000 kronor, återstår frågan, hvilket
skattefritt minimum bör för inkomst af fast egendom stadgas.
Af hela antalet jordbruksfastigheter, som enligt 1900 års bevill-
ningstaxering utgjorde 470,451, voro 440,405 hvar för sig taxerade till
mindre än 16,700 kronors värde och medeltaxeringsvärdet för dessa
smärre jordbruksfastigheter utgjorde 3,431 kronor. Medeltaxeringsvärdet
för annan fastighet utgjorde samma år å landsbygden 4,307 och i
städerna 27,786 kronor. Den efter sex procent beräknade inkomsten å
nyssnämnda medeltaxeringsvärde af jordbruksfastighet utgör i rundt tal
206 kronor. Man kunde med afseende härå ifrågasätta att låta skatt¬
skyldighet för inkomst] af jordbruksfastighet inträda vid ett behållet
inkomstbelopp af 200 kronor, hvilket förutsätter ett taxeringsvärde af
minst 3,400 kronor. Emellertid torde gränsen lämpligen böra bestämmas
något högre, likasom den bör sättas lika för jordbruksfastighet och för
annan fastighet samt så afpassas, att den kan utgöra ett fullt hundradetal
af respektive taxeringsvärden, enär inkomstskatt utgår allenast för fulla
hundratal af inkomst. Med hänsyn härtill synes det, som om gränsen
lämpligen skulle kunna sättas så, att skattskyldighet inträder, så snart
den beräknade inkomsten af fast egendom uppgår till 300 kronor eller
således för en skuldfri ägare af jordbruksfastighet till 5,000 kronors
taxeringsvärde och för skuldfri ägare till annan fastighet af 6,000 kronors
värde. Det är själffallet, att skattskyldighet icke bör inträda, därest den
skattskyldiges behållna inkomst i dess helhet d. v. s. efter afdrag för
ränta å skuld och annat, som är i inkomstskatteförordningen medgifvet,
understiger nyssnämnda belopp af 300 kronor. Det är således till tvenne
förutsättningar skattskyldigheten i förevarande afseende bör knytas,
den ena att skattskyldigs beräknade inkomst af fast egendom utgör
minst 300 kronor och den andra att hans hela behållna inkomst jäm¬
väl stiger till 300 kronor eller därutöfver. I så fall synes han böra
erlägga skatt för hela inkomsten af fast egendom eller således skuld¬
fri ägare af jordbruksfastighet till 5,000 kronors taxeringsvärde med
3 kronor. Häraf följer ock att, beträffande inkomst af fast egendom,
eljest medgifna skattefria afdrag för inkomst, understigande 4,000 kronor,
icke kunna komma i fråga, hvilket i öfrigt skulle föranleda, utom den
betydande ojämnheten i beskattningen, ganska stora praktiska svårig¬
heter i tillämpningen.
12
Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 42.
Jag har därför ansett mig nu böra föreslå sådan förändring i
inkomstskatteförordningens bestämmelser, att eljest medgifvon frihet
från skatt för inkomst, som understiger 1,000 kronor, samt lindring i
skatt för inkomst, som uppgår till 1,000 kronor men icke till 4,000
kronor, icke skulle äga rum för den beräknade inkomsten af fast egen¬
dom, utan skatt för hela denna inkomst utgöras, så snart inkomsten
uppgår till 300 kronor eller mera, ehuru icke till 4,000 kronor, och
skattskyldigs hela behållna inkomst likaledes utgör 300 kronor eller
därutöfver, ehuru icke 4,000 kronor.
Äfven om det sålunda uppgjorda förslaget skärper den i nu
gällaude inkomstskatteförordning stadgade skatteplikten för inkomst af
fast egendom, innebär det dock, i jämförelse med den år 1903 utgående
tilläggsbevillningen för fastighet, den belydande lindringen, att först
och främst skatten icke alls drabbar den, som icke har annan inkomst
än af jordbruksfastighet med lägre taxeringsvärde än 5,000 kronor eller
af annan fastighet med lägre värde än 6,000 kronor, samt vidare att
afdrag medgifves för ränta å gäld, så att skatt utgår allenast, där be¬
hållen inkomst anses finnas, och icke för högre belopp än denna utgör.
Den invändning har gjorts mot en anordning, hvarigenom, på
sätt här föreslagits, skatteplikten för inkomst af fastighet skulle inträda
vid ett lägre inkomstbelopp än för annan inkomst, att på detta sätt
skulle inkomst af fastighet i de fall, då inkomsten utgjorde mindre be¬
lopp, beskattas tyngre än annat slags inkomst af samma storlek, sam¬
tidigt med att, där inkomst af fastighet stege till större belopp,
denna ej betungades mer än annan inkomst. Denna invändning må
hafva sitt berättigande men kan dock icke tillmätas afgörande betydelse,
om man besinnar, att inkomstskatten i hithörande fall erlägges icke för
den verkligen utrönta inkomsten utan för en efter taxeringsvärdet be¬
räknad inkomst, och att denna beräkning, hvad särskildt jordbruksfastighet
angår, säkerligen i flertalet fäll är för hög i fråga om de större jord¬
bruksfastigheterna i vårt land och alldeles för låg beträffande den mindre
jordbruksegendomen. Den inkomst, denna senare lämnar, inbegripet de
förmåner jordägaren för sitt och sin familjs uppehälle hämtar af egendomen,
är i regel vida större, än som motsvarar sex procent af fastighetens
taxeringsvärde, livilket förhållande är så mycket naturligare, som för
den mindre jordbruksfastighetens afkastning, utom de döda och lefvande
inventarierna, ägarens och hans familjs eget arbete i allmänhet spela en
afgörande roll. Men genom en efter en fix medelprocent af taxerings¬
värdet utgående skatt kan i regel ingen hänsyn tagas till afkastningen
af det kapital och arbete, som är nedlagdt i själfva jordbruksrörelsen;
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
och att af hjälpa detta därigenom, att man bestämmer att inkomsten
skall beräknas efter olika procent för olika fastighet, högre, där taxerings¬
värdena äro lägre, och lägre, där taxeringsvärdena äro högre, later sig
icke göra, då oöfvervinneliga svårigheter möta att rättvist fastställa de
särskildta procenttal, hvarefter fastighetsinkomsten i olika fall skall
bestämmas.
Hvad som anmärkts i fråga om sättet för beräkning af inkomst
af jordbruksfastighet gäller visserligen icke i samma grad beträffande
inkomsten af annan fastighet, men följdriktigheten torde kräfva, att
jämväl vid en förändring samma regler, likasom för närvarande, få
gälla för inkomst af annan fastighet som för inkomst af jordbruks¬
fastighet, hvilket dessutom torde vara oundgängligt för att bereda
nödig lättnad vid den praktiska tillämpningen. Om all fastighetsinkomst
kan i öfrigt sägas, att den är af säkrare art än annan inkomst och
således bör göras till föremål för beskattning äfven i fall, där man
underlåter att beskatta annan inkomst. Slutligen är att i detta af¬
seende erinra, att den föreslagna nya anordningen i stort sedt har
långt mindre betydelse för och inverkan på inkomst af fastighet, som
ej är jordbruksfastighet, än på denna senare, hvilket framgår däraf,
att, under det att genom den föreslagna förändringen en ökad skatt
på inkomst af jordbruksfastighet kan beräknas uppstå till belopp åt
omkring 400,000 kronor, den ökade skatten af annan fastighet kan
anslås endast till 100,000 kronor.
Den förändring i grunderna för inkomstskatt af fast egendom,
jag sålunda föreslagit, påkallar allenast en i vissa delar förändrad ly¬
delse af 10 § i nu gällande förordning om inkomstskatt, med hvilken
förändring böra följa tillägg till de vid förordningen fogade särskilda
anvisningar för ledning vid inkomstskattetaxeringen och en mindre
ändring i inkomsttaxeringslängden. I öfrigt torde den för år 1903 ut¬
färdade förordning om inkomstskatt kunna oförändrad gälla för år 1904.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i
anslutning till hvad han nu anfört inom finansdepartementet uppgjordt
förslag till lydelse af nyssnämnda § samt de vid förordningen fogade
anvisningar och formulär, yttrade han vidare:
Med erinran att jag förut föreslagit, att inkomstskatt måtte för den
föreliggande statsregleringen beräknas till 11,000,000 kronor, hemställer
jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition före¬
slå Riksdagen dels att för år 1904 till upptagande i riksstaten för
Bih. till Biksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 28 Häft. 3
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
samma år åtaga sig en särskild bevillning af 11,000,000 kronor, under
namn af inkomstskatt, att på enahanda sätt som bevillningen af fast
egendom samt af inkomst vid de år 1905 infallande uppbördsstämmor
uppbäras och i behörig ordning redovisas, dels ock att besluta, att
nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet med den, jämlikt 1902 års
Riksdags beslut, den 21 juni samma år utfärdade, för innevarande
år gällande förordning om inkomstskatt, dock att 10 § i förordningen
samt de särskilda anvisningarna för ledning vid inkomstskattetaxeringen
jämte det vid förordningen fogade formulär till taxeringslängd skola
erhålla den förändrade lydelse, som det af mig nyss upplästa förslaget
utvisar.
Med bifall till denna, af statsrådets öfriga leda¬
möter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen Regenten förordna, att till Riksdagen skulle
aflåtas nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilagan
litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hjalmar Rottig.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.