Motioner i Första Kammaren, N:o 41. 3
att Riksdagen må besluta, att till vice häradshöfdingen
John Magnus Stuart må från och med månaden näst efter
den, under hvilken han uppnått 65 ar, från riksgälds-
kontoret utgå under hans återstående lifstid en årlig pen¬
sion af 3,500 kronor; dock att, för den händelse han efter
nämnda tid innehar tjänst eller befattning på statsverkets
eller Riksdagens stat, pensionen icke må utgå till högre
belopp än som erfordras för att tillsammans med den in¬
komst, han må uppbära på grund af sådan tjänst eller
befattning, utgöra nämnda belopp, eller 3,500 kronor.
Stockholm den 26 januari 1903.
Ghr. Lundeberg. Fred. Pettersson.
N:o 41.
Af herr Tillberg, angående böjning af tullen å sirap och melass.
Den, som närmare iakttagit de senare arens importsiffror, bär ej kunnat
undgå att särskildt uppmärksamma, att öfver 3 millioner kronor årligen utgå
ur landet för ett närings- och njutningsmedel, som lätteligen skulle kunna
inom landets gränser framställas, nämligen sirap.
På den tid, då den nuvarande tullsatsen å sirap, 10 öre per kilogram,
bestämdes, utgjorde sirap uteslutande den sista produkten^ från rörsockrets
raffinering; och eftersom af inhemskt råmaterial sirap då ej kunde fram¬
ställas, var tullen endast att betrakta såsom finanstull.
Efter den tiden hafva emellertid förhållandena väsentligt ändrat sig,
och man kan numera tillverka sirap af såväl bättre som sämre kvalitet af
hvitbetor. Det är i Tyskland denna metod uppfunnits och kommit till vid¬
sträckt användning. Från en ringa början har denna fabrikation däistädes
raskt utvecklat sig, och nya fabriker byggas fortfarande. För närvarande
tillverkas i Tyskland 10,000 å 12,000 ton sådan sirap. Den konsumeras
4 Motioner i Första Kammaren, N:o 41.
förnämligast af den mindre bemedlade befolkningen, som ej har råd att köpa
det dyrare sockret.
Det är under skyddet af en klok lagstiftning, som denna industri i
Tyskland kunnat komma till stånd och utveckla sig. Sirap åtnjuter nämligen
i nämnda land ett tullskydd af 40 pfennige per kilogram, och tillverkningen
äi fullkomligt skattefri. Visserligen har »Bundesrath» erhållit befogenhet
att, om »Bundesrath» så finner lämpligt, för tillfället tillämpa en större eller
mindre beskattning, hvilken åtgärd dock fortast möjligt skall underställas
Riksdagens pröfning; men af denna rätt har »Bundesrath» hittills icke gjort
något bruk, såvidt angår af hvitbetor framställd sirap.
Det är klart, att genom det i Tyskland rådande tullskyddet all import
af sirap där är utesluten, men fabrikernas försäljningspris å varan äro därför
ingalunda höga, de växla emellan 25 och 30 pfennige per kilogram. Vid ett
högre pris få fabrikerna ingen afsättning för sin vara.
Fabrikationen är jämförelsevis mycket enkel och fordrar hvarken något
betydligare kapital eller några större tekniska insikter, hvarför det är möjligt
att utan igångsättande af någon större apparat börja en dylik fabrikation.
Också finnas i Tyskland sirapsfabriker af de mest skilda storlekar, ända
ned till sådana som endast afverka några få deciton betor per dag. Så
små fabriker drifvas i regel endast för tillgodoseendet af ägarens eget behof
af sirap.
Oftast äges en sirapsfabrik af någon större jordägare, eller af några
mindie landtbrukare, som sammanskjutit kapital för affärens gemensamma
bedrifvande.
För vårt land och särskilt under nu rådande förhållanden skulle in¬
förandet af en dylik industri vara af stor betydelse. Oafsedt den förbättring
vår handelsbalans underginge, skulle äfven andra goda följder framträda.
Det kan numera anses som ett faktum, att utom den areal, å hvilken för
närvarande sockerbetor odlas, det finnes såväl i Skåne och på Gotland som
i Öster- och Västergötland samt möjligen äfven andra landskap jord, lämplig
för biodling. Genom upprättandet af sirapsfabriker skulle tillfälle yppas till
betodling äfven å en stor del af denna jord. De tyska fabrikerna erhålla
ett utbyte af cirka 18 procent sirap af betvikten. Sista året utgjorde im¬
porten af sirap till Sverige något mera än 16,000 ton. Tillverkades nu
hela denna kvantitet af betor, skulle alltså härtill åtgå cirka 89,000 ton
betor. Antages en skörd af 16 ton betor per tunnland, äro således 5,500
tunnland för detta ändamål behöfliga. Denna rätt betydande ökning i bet-
arealen skulle säkerligen mottagas med glädje af vårt lands jordbrukare.
Säkerligen skulle ganska snart i skilda delar af landet betodlarne själfva
Motioner i Första Kammaren, N:o 41.
5
anlägga dylika fabriker, och med all sannolikhet skulle konsumtionen ytter¬
ligare raskt tillväxa pa grund af lättheten att framställa varan.
Det gifves ett annat skäl, som talar för åtgärden att'medelsten lämp¬
lig fullsatts utestänga den utländska sirapen. Till de halländska, skånska och
blekingska hamnstäderna importeras nämligen betydliga mängder mycket ljus
sirap, som hufvudsakligen i England framställes af socker och är nästan ren
inverterad sockerlösning. Detta är sålunda ett kringgående af sockertullen,
hvarigenom inkomst undandrages staten. Sådan sirap kostar i detaljhandeln
50 å 55 öre per kilogram och är alltså nästan lika dyr som socker. För¬
hindras denna sirapsimport, kommer helt säkert sockerkonsumtionen och där¬
igenom statens inkomst af sockertillverkningsafgiften att i motsvarande grad
stiga.
En så hög tullsats som i Tyskland, 40 pfennige per kilogram, torde
dock knappast vara nödvändig. Äfven bör vederbörlig hänsyn tagas därtill,
att tullsattsen blir i förhållande till tullen å närställda artiklar rättvis. Såsom
en alldeles likstäld produkt bör stärkelsesirap, som drager en tull af 23,5 öre, be¬
traktas. Den framställes af potatis (potatisstärkelse) liksom betsirapen af en annan
rotfrukt, hvitbetan; grunddraget i fabrikationen, nämligen stärkelsens, respek¬
tive sockrets behandling med syror är detsamma, och de färdiga produkterna
innehålla till väsentlig grad samma sockerart, drufsocker. Det är sålunda
fullt rättvist att behandla dessa bägge importartiklar lika ur tullfinansiell
synpunkt.
Vid en ändring af tullsatsen för sirap måste, såsom redan är fallet i
tulltaxan, melass beläggas med samma tullsats, emedan annars tullen skulle
kunna kringgås. För melassförbrukarne är detta utan betydelse, emedan re¬
dan nuvarande tullsats, 10 öre per kilogram, är för melass prohibitiv.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt föreslå
Riksdagen att besluta,
att tullen å sirap och melass måtte höjas till 23,5 öre
per kilogram.
Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.
Stockholm den 27 januari 1903.
Knut Tillberg.