Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.
15
Ifleo 93.
Af herr Å. H. Hammarskjöld m. fl., om skrifvelse till
Konungen angående åtgärder för mildrande af de olägen¬
heter, som Sveriges näringslif må komma att lida af de
fö)'höjda tyska tullsatserna.
Af Sveriges officiella statistik framgår, att i fråga om varuutbytet med
främmande länder Tyska riket har en synnerligen stor betydelse för vårt
land. Af Sveriges hela varuomsättning med utlandet kommer numera ej
långt ifrån en tredjedel på Tyskland. Under sådana omständigheter måste
naturligtvis hvarje mera afsevärd förändring i detta lands tullpolitik att
för oss äga den största betydelse och påkalla vår synnerliga uppmärk¬
samhet. Som bekant har därstädes under det senast förflutna året beslutats
en ny tulltariff med anmärkningsvärdt förhöjda tullsatser. Det framstår
vid sådant förhållande såsom en angelägenhet för oss af den största vikt,
att en skyndsam och tillförlitlig undersökning anställes, i hvad mån dessa
förhöjda tullsatser kunna antagas komma att verka menligt för våra
näringar samt hvilka medel, som, med hänsyn till den betydelse vår införsel
från sagda land kan äga för tysk industri och handel, må kunna finnas
att undanrödja eller mildra olägenheterna för oss af den nya tyska tull¬
tariffen.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.
Af kommerskollegii berättelse rörande handeln för år 1901 finner
man, att införseln af varor från Tyska riket till Sverige sagda år om¬
fattade ett värde af 168,839,000 kronor och vida öfversteg införseln från
hvarje annat land, likasom äfven att i detta senare hänseende Tyskland
återtagit den plats, det under 1860-talet innehade, men som under år¬
tiondet 1871—80 intogs af Storbritannien. Hvad angår värdet af Sveriges
utförsel till Tyskland, företer äfven detta, utgörande år 1901 ett belopp
af 60,256,000 kronor, eu ansenlig ökning under årens lopp samt står
tillbaka endast för värdet af utförseln till Storbritannien. Vår handels¬
statistik är emellertid i det hänseendet ofullkomlig, att densamma icke
hänför sig till de in- och utförda varornas ursprungs- eller destinations¬
land, utan endast afser sista afgångsorten från utlandet och första ankomst¬
orten från Sverige. Vill man, som sig bör, då fråga är om det egentliga
varuutbytet med Tyskland, göra afdrag för det gods, som på väg till eller
från Sverige endast transiterar Tyskland, är man därför hänvisad till den
tyska statistiken.
Enligt denna utgjorde år 1901 värdet af vår införsel från Tyskland
111,4 millioner riksmark samt värdet af utförseln från vårt land till
Tyskland 84,3 millioner samma myntslag. Vid dessa siffror bör dock
erinras, att de grunda sig på varornas pris i tysk hamn, under det att
motsvarande svenska uppgifter afse varornas medelpris i svensk hamn —
naturligtvis med afdrag af tullen för införda tullpliktiga artiklar.
En närmare granskning af förhållandena, sådana de af den tyska
statistiken framgå, visar, att det är betydande industriella och kommersiella
intressen i de bägge rikena, som beröras af möjligheten till detta varu¬
utbytes orubbade fortgång. Så är förhållandet med, bland annat, vår
järn-, trävaru- och stenindustri. Vi exporterade nämligen nyssnämnda år
till Tyskland exempelvis:
järnmalm ........................
|
|
23,6
|
millioner
|
stångjärn...........................
|
...... »
|
3,i
|
»
|
järntråd ...........................
|
...... »
|
E1
|
»
|
tackjärn ...........................
|
|
0,7
|
»
|
byggnads- och slöjdvirke ......
|
...... »
|
24,6
|
|
snickeriarbeten ..................
|
|
3,i
|
|
cellulosa ...........................
|
»
|
2,6
|
|
slipad trämassa ..................
|
»
|
l,9
|
»
|
sten.................................
|
|
8,3
|
|
samt
Motioner i Andra Kammaren, N:o 93. 17
allt i riksmark räknadt. Å andra sidan infördes hit till landet från
Tyskland, bland annat,
ylleväfnader........................ för 6,6 millioner
ullgarn ................. » 4,6 »
maskiner och maskindelar ...... » 3,7 »
järnvaror, finare .................. » 2,9 »
d:o gröfre.................. » 2,6 »
ångfartyg af järn och stål...... » 2,8 »
läder .............................. » 1,8 »
hel- och halfsidenvaror ......... » omkr. 3 »
färgämnen ........................ » 1,6 » o. s. v.,
allt likaledes i riksmark räknadt.
Af det nu anförda och af hvad statistiken för öfrigt gifver vid
handen framgår, att Tyskland i afseende på varuutbytet med Sverige
befinner sig i en vida fördelaktigare ställning än vårt land, ity att, under
det vi hufvudsakligen utföra råvaror eller åtminstone endast produkter af
hos oss förekommande naturliga alster, omfattar den tyska exporten till
Sverige de mest olika varuslag, till största delen af jämförelsevis dyrbarare
beskaffenhet samt i allmänhet bestående af helfabrikat och mera förarbetade
produkter. Häraf följer för oss den nackdelen, att en allmännare för¬
höjning af tullsatserna drabbar oss ojämförligt hårdast. I den mån våra
exportartiklar träffas af tullförhöjning i Tyskland, måste sålunda detta
inverka synnerligen ofördelaktigt på vår betalningsbalans till utlandet;
och ett sådant förhållande, därvid Tyskland söker att i möjligaste mån
från sig utestänga svenska bearbetningar för att endast medgifva införsel
af råvara härifrån, under det att den tyska industrien fortfarande skall
äga oförminskade afsättningsmöjligheter på Sverige, måste gifvetvis i längden
blifva för oss ruinerande.
En ytterligare olägenhet af den förändrade tyska tullpolitiken hotar
jämväl i det förhållande, att i den mån syftet med de förhöjda tyska
tullsatserna vinnes, kommer den tillförsel från andra länder, som eljest
skulle gått till Tyskland, att i stor utsträckning söka sig väg till Sverige.
Detta gäller naturligtvis ej blott om industriens, utan ock om landtbrukets
alster. Likaledes skulle den omständighet, att totalimporten till Tyskland
komme att inskränkas, vålla kännbart ökad konkurrens för många svenska
artiklar på den utländska marknaden i öfrigt.
Den utredning af förhållandena, i syfte att i möjligaste mån afvärja
Bih, till RiJcsd. Prot. 1903. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 27 Häft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.
de från den nya tyska tullpolitiken hotande olägenheterna, hvilken alltså
måste anses vara i högsta måtto påkallad och icke kunna utan fara för
svenska näringsintressen uppskjutas, kan uppenbarligen icke åstadkommas
annorledes än genom Kungl. Maj:ts föranstaltande samt med anlitande af
de utvägar, hvilka för sådant ändamål stå till Kungl. Maj:ts förfogande.
Yi tillåta oss alltså hemställa,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t, efter verkställd utredning i
ämnet, täcktes taga under öfvervägande, hvilka åt¬
gärder som kunna vidtagas för att i möjligaste mån
mildra de olägenheter, hvilka skulle komma att för¬
orsakas Sveriges näringar genom de nyligen beslutade
förhöjda tyska tullsatserna, och så snart ske kan, helst
redan innevarande år, till Riksdagen göra den fram¬
ställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunna
föranleda.
Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.
Stockholm den 27 januari 1903.
Hugo Hammarskjöld. Oskar Nyländer.
G. O. Wallenberg. Conrad Vahlquist.
Elof Biesért. Herman Andersson.
Carl Gustafsson. Gustaf B.
Alfred Ohlsson. Anders
Melcher Lyckholm.
Julius Centerwall.
Hjalmar Branting.
Hellman.
Sterner.