6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
N:o 38.
Af herr A. T. Carlheim-Gyllensköld, om skrifvelse till
Konungen angående tillsättande af en kommitté för
utredning i fråga om kostnaderna för armén, flottan
och fästningar m. m.
En återblick på försvarsfrågans behandling under det sista decenniet
ger vid handen ett särskiljande däraf i tre stora grupper eller de olik¬
tidiga åtgärderna för tillökningen af armén 1892, af flottan 1899 och
af fästningsbyggnader 1900, utan att ens dessa kraftåtgärder varit i
och för sig fullständiga inom den för hvar gång föresätta ramen, hvar¬
vid än en, än en annan komplettering har under mellantiden måst vid¬
tagas, dock mest vid armén.
Denna kretsgång är år 1901 ånyo börjad med afgörandet af de i
stor stil tilltagna manskaps- och lönefrågorna, samt kommer för det
lefvande försvaret tydligtvis att framgent på andra försvarsområden
fortsättas, nästa gång med sjökrigsmaterielens tillökning och förnyelse,
hvilket med naturnödvändighet betingas både af teknikens fortgående
utveckling och krigsfartygens egenskap af järnfartyg, som icke anses
användbara öfver 20 år, då de efter hand rosta upp, och därefter kom¬
mer turen till fästningarne att endera förstärkas till sina centrala delar
eller att förses med flera utanverk, för att icke tala om krafven på
anläggning af nya befästningar vid en eller annan större stad eller
järnvägsknut.
Genom det hittills följda förfaringssättet. har det icke kunnat und¬
gås att våra krigsrustningar blifvit något planlöst och ändå icke något
helt, då försvaret i sin helhet icke är på en gång och i ett samman¬
hang studeradt och behandladt, utan ryckvis till vissa delar däraf i sänder.
Så till exempel är fästningsfrågan förberedande behandlad af en
kommitté af fortifikations- och fästningsartilleriofficerare, flottans önsk¬
ningar äro utarbetade af flottans stab, och arméns af generalstaben,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
7
men representanter för alla tre stora försvarsdelarne hafva aldrig sam¬
arbetat på det stora enhetliga målet — än mindre har det tillåtits några
statsekonomer, finansmän eller andra militära lekmän att deltaga i dessa
frågors förberedande handläggning, utan hvarje af dessa försvarets hut-
vudgrupper äro hvar för sig och endast med löst sammanhang med
hvarandra förelagd Riksdagen till afgörande, och dock ar det uppen¬
bart att ett intimt samband däremellan måste finnas både i rent mili¬
täriskt och lika mycket uti finansielt hänseende; och med afseende på
den senare kan man med allt behörigt afseende till önskan att hålla
den totala försvarsförmågan i nivå med landets utveckling icke värja
sig för farhågan, att kostnaderna genom dessa tre hufvuddelars fortgå¬
ende oliktidiga behandling svälla till en höjd utöfver både behofvet och
landets bärkraft samt vida mer än omvårdnaden om andra kulturella
ändamål betinga. . .. ,
Uti budgethänseende äro våra försvarskostnader högre an hvad
något annat europeiskt land består sig. För att belysa detta anföres
enligt »Dansk Statistisk Aarbog», att af hvarje 1,000 kronor, som utges
af de respektiva statskassorna till krigsmakten, betalar:
England är icke här medräknadt på grund af det 1902 pågående
Sverige
402 kronor
Turkiet ..................
F rankrike...............
Danmark ..............
Serbien ..................
Holland ..................
Italien ....................
Ryssland.................
Grekland ..............
Bulgarien ..............
Spanien.................
Portugal.................
Norge .................
Rumänien..............
Tyskland ..............
Österrike-Ungern
Schweiz .................
Belgien .................
Finland .................
298 »
286 »
258 »
238 »
233 »
219 »
216 »
216 »
211 »
196 »
190 »
185 »
173 »
169 »
147 »
126 »
113 »
56 »
kriget.
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
-Dessa rustningskostnader äro för oss redan nu större likaledes
äT föTXTsl (,per 'ndlyid 1 armén, flottan och fästningsbesättningen)
an,, for oflm'ta]et vida större och mäktigare stater, men skall det fort¬
sattas pa detta satt, så är fara värdt att dels skatteförmågan för folket
träder ,oeS ^ ^ dek att härigenom eu reaktion in¬
trader, som med styrka kräfver och genomdrifver reduktioner i kost¬
nader och daraf härflytande öfnmgstid samt manskaps- och befäls-
ril a^rhIa?-gen°m fofs™rskraften nedsättes måhända under hvad som
ar tillrådligt for upprätthållande af neutraliteten.
3a CL +L f°rra (skatleförmågans öfverskridande) är icke önskvärdt för
tioner mntaganiv- da T™ ^ nationalolycka, och det senare (reak-
rin helhet P6180”1'8* ^ ” ick<J f6™<Ws“ 1
Tydligt är äfven att ekonomiskt obestånd för en stat såväl som
tor en enskild person medför ett osäkerhetstillstånd, så mycket större
och farligare för staten som den politiska själfständigheten och siälf-
bestamnmgsrat eu därigenom kunna vedervågas. Och till ekonomiskt
obestånd och skatteformagans uttömning måste vår nuvarande statshus¬
hållning leda da den uppenbarligen öfverskattar skatteförmågan (att
dpetdIft d f?-e?nneS lases med a11 önskvärd tydlighet i sökan¬
det efter nya skatteobjekt pa såväl direkt som indirekt väg).
t,-,,. &t m^}' jföragtiga språnget i det okända är taget för att bereda
n!lförD«gar r fors0varsr,U8tnf gaj för alla grenar af det lefvande natio-
a försvaret och nagra for det döda, och då dessa äro tilltagna efter eu
d; rMajf, mattstoc^ m®u utan en på förväg uppgjord organisationsplan
dar afla forsvarsatgarder utvecklas jämsides och behörig hänsyn tages
till folkets förmåga att bära de ekonomiska och personliga uppoffrin-
SberäTS°rgGn °m de 0fta nöjaktigt utredda och delvis
obeiaknehga kostnaderna pa eu oviss framtid.
Med afseende härå erinras, att försvarsministrarne år 1901 ane-åfvo
rundt tat 23 monnfTr för «U ett ?r. ,,tsträckto värnplikten till i
rundt tal 23,700,000 kronor och finansministern föreslog medelanskaff¬
ningen genom ö
TT n M V» rvlveN XX ^ .................................... 10,500,000 kronor
värnskatt
ökad stämpelskatt
maltskatt..................
ökad bränvinsskatt
och bankovinst......
500,000
1.500.000
4.500.000
3,000,000
3.500.000
23,500,000 kronor
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
9
Af dessa äro redan för år 1904 använda inkomstskatten, ock af de
ökriga äro enligt Kungl. Maj:ts förslag afsedda att användas alla utom
värnskatten, som ligger under utredning, men däremot tillkommer punsch¬
skatten med öfver 172 million kronor, så att 241/* millioner kronor tagas
i anspråk redan 2 år efter den utsträckta värnpliktens införande och
det ehuru de 23,7 millionerna ansågos förslå år 1913 såsom kostnads¬
ökning vid 365 dagars öfningstid, men nu behöfvas de, och mer till,
under början af öfvergångstiden med sina 172 öfningsdagar. Detta
pekar otvetydigt hän på, att när öfvergångstiden är tilländalupen och
öfningstiden utsträckes till 8 månader resp. 1 år, så erfordras nya
skatter af minst 20 millioner kronor per .år för militära ändamål eller
med öfver 103 millioner i allt endast för dessa.
Jag förbiser härvidlag icke, att kasern- och fästningsbyggnader vid
denna tid skola vara afslutade och att dessas poster då försvinna ur
budgeten såsom nybyggnadsanslag och endast där framträda med un¬
derhållskostnad, men däremot tillkomma dels ökade belopp till aflönin-
gar, proviantering, fouragering, slitage m. m. vid längre öfningstid, och
dels göres för visso kraf på åtminstone ett nytt försvarsmedel uti ballong¬
park, hvilket allt sammanlagdt minst motsvarar nuvarande årskostnader
för byggandet af fästningar och kaserner.
Skall reaktionen mot rustnings tendensen icke framkallas, så torde
det icke vara rådligt att uppskjuta anskaffandet af en utredning, som
så fullständigt som möjligt klargör både den samtida utvecklingen af
försvarsåtgärderna och främst af allt deras totalkostnad, ty det gar
icke i längden för sig att elda upp och föröka försvarsopinionen in
absurdum, utan att taga hänsyn till våra förutsättningar i ekonomiskt
och andra hänseenden, för att icke nu tala om landets söners person¬
liga uppoffringar af tid och penningar.
Landet i sin helhet såväl som Riksdagen hafva intresse af och rätt
att fordra eu sådan utredning, och det skulle visa förtroende till natio¬
nen, om den utfördes allsidigt och opartiskt.
Utgångspunkten bör dock vara kostnadsfrågan jämförd med för-
svarskraften, ty från denna synpunkt är vår försvarsfråga aldrig be¬
handlad, enär alla kommittéer och staber hafva, påverkade af utländska
förebilder, skärskådat frågan från önskningarnes maximala synvinkel,
och de hafva tänkt sig vårt nationalförsvar jämställdt med andra folk-
rikare samt ekonomiskt och klimatiskt lyckligare lottade länder, men
kostnadsfrågan har fått komma i sista rummet.
Jag vet nog att man häremot kommer att invända, att utredningar
Bih. till Riksd. Prot. 1003. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 13 Käft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
i militäriskt hänseende aro gjorda sa sont som åren 1899 (fästnings-
kommittén) samt 1900 och dessförinnan (af generalstaben och flottans
stab) och att dessa resulterat i Bodenfästningens byggande och 1901
ars härordning, samt att det därför vore lönlöst att röra vid något af
dessa afgjorda sakförhållanden, men dels äro dessa organisationsåtgär¬
der hvar för sig skäligen fristående och icke ännu fullbordade till
den afsedda omfattningen, dels äro vid deras förberedande behandling
civilbefolkningens och de finansiella intressena icke alls åtsporda; de
hafva icke heller kommit till synes förrän inför Riksdagen och där
icke kunnat egnas den ingående granskning som.de bort, särskildt
därför att 1901 ars Riksdag såväl som dåvarande finansminister icke
hade att räkna med annat än obekanta storheter och finansiella anta¬
ganden, ty att ställa en stats finansiella horoskop 12 år i förväg grän¬
sar hardt nära till omöjligheterna.
Dessa försvarsproblem böra därför uppställas sålunda,
Huru starkt nationalförsvar får Sverige inclusive landtarmé, flotta,
fästningar och pensionering för
alternativt 75 millioner kronor
och 80 millioner kronor om året,
häruti inberäknadt visst årligt belopp till nybyggnader och reparationer
af såväl arméns hus som af nybyggnader och reparationer af flottan
och fästningarne.
Inberäknas äfven i denna försvarskrafts och kostnadsutredning
fasta löner för allt befäl, så finge man omsider både en klar öfverblick
öfver alla dessa försvarsförhållanden och en åtminstone från Riksdagens
sida önskvärd stabilitet och man undviker de skadliga ansatser, som
ett år griper djupa tag i statskassan och ett annat lämnar relativt små
belopp till ändamålet.
För min del håller jag före att det varit lyckligast om en dylik
utredning förefunnits innan 1901 års härordningsförslag framlagts för
Riksdagen, så att dennas uppmärksamhet icke till hufvudsaklig del
fantets på frågans egenskap af en lönefråga, — en synpunkt, som väl
är i och för sig beaktansvärd, men icke bort och icke bör intaga, en
dominerande plats.
M.en då så icke skett, vore det nu hög tid på att få ofvannämnda
utredning till stånd genom en kommitté bestående af samma antal
militära som civila ledamöter, bland hvilka senare plats bör beredas för
åtminstone en finansman och eu statsekonom,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.
11
På grund häraf föranlåtes jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen måtte besluta aflåtandet af en skrif¬
velse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Knngl. Maj:t
genom en kommitté, bestående af en ledamot från
hvarje vapenslag i landtarmén och en från hvardera
af flottans olika afdelningar, samt tillhopa lika många
af civila, däraf minst en finansman, en statsekonom
och resten bland Riksdagens ledamöter, för att utreda
och så fort ske kan till Kungl. Maj:t inkomma med
uppgift och förslag, huru stor landtarmé med beväp¬
ning, flotta med kanoner och fästningar med besätt¬
ningar och bestyckning, samt statsverkets behof af till¬
skott till den militära pensioneringen, Sverige får för
eu alternativ kostnad af 75 millioner kronor och för
80 millioner kronor, allt per år hvarvid visst fast
belopp motiveradt föreslås till flottans tillökning och
reparationer och visst fast belopp till fästningsbygg-
nader.
Om remiss till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 27 januari 1903.
A. Th. Carlheim-Gyllensköld.