Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
1
N:o 27.
Af herr A. E. Lindvall, om tullen å koppar och mässing.
Den svenska koppar- och mässingsindustrien har att utstå en
skarp konkurrens med motsvarande industrier i de stora industriländerna,
hvilka till själfkostnadspris hit exportera sina produktionsöfverskott.
Densamma befioner sig fördenskull i ett bekymmersamt läge.
Den förädlingsindustri, åt hvilken denna motion syftar att påkalla
Riksdagens hjälp, representeras af Skultuna aktiebolag i Västmanland,
aktiebolaget Granefors koppar- och mässingsverk i Blekinge samt
Nordiska metallaktiebolaget i Västerås. Det kapital, som vid 1902
års slut var i dessa bolag bundet, uppgick sammanlagdt till kronor
10,198,170: 86. Samma bolag sysselsatte vid nämnda tidpunkt för sm
fabrikation 1,133 arbetare.
Koppar- och mässingsindustrien är för Sverige med dess stora
krafttillgång i vattenfall eu naturlig industri; och drifvas samtliga tre
förenämnda metallverk med vattenkraft, dels direkt, dels medelst
elektriska kraftöfverföringar. Då ett kopparverk i Helsingborg numera
ensamt tillverkar öfver 2,000 tons koppar om året och under senare
tid stora inmutningar af koppar ägt rum i de norrländska länen samt
då zink rikligt förekommer inom landet, finnas ock förhoppningar
synnerligast som en industri för framställning af zink redan nu före¬
finnes i Trollhättan — att den svenska metallindustrien efter hand skall
vara i stånd att äfven göra sig oberoende af utländskt råmaterial och
sålunda blifva en fullt nationell industri för bearbetning af svenska
råvaror, framställda af svenska koppar- och zinkmalmer.
Den inhemska produktionen af koppar- och mässingsvaror upp¬
gick enligt Sveriges officiella statistik år 1901 sammanlagdt till
2,594,572,41 kilogram, då enligt ‘lamma källa importen af samma varor
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Höft. (N:o 27). 1
2 Motioner i Ändra Kammaren, N:o 27.
j utgjorde 1,845,216 kilogram. Denna senare kvantitet hade
med lätthet ock kunnat framställas af de svenska verken, om icke den
utländska öfverproduktionens för de svenska verken ruinerande export¬
priser omöjliggjort detta och därmed för den inhemska produktionen
medfört stor förlust.
. I detta sammanhang bör ock framhållas, att prisen å koppar- och
mässmgsfabrikat i de stora industriländerna vid konsumtion inom respek¬
tive länder äro högre än de, till hvilka i Sverige utbud ske; och för-
klaras detta, speciellt hvad Tyskland, Frankrike, Österrike och Amerika
beträffar, af där gällande skyddstullar, hvilka utestänga importen af
andra länders öfverproduktion och sålunda bevara den egna marknaden
å-n 'ej1 !nhemska industrien, medan åter denna senares öfverproduktion
till själfkostnadspris placeras i länder med otillräckligt tullskydd, såsom
t. ex. Sverige.
Förhållandena inom koppar- och mässingsindustrien hafva inom
hela världen de senare åren undergått betydande förändringar till följd
af de störa , industristaternas täflan att vinna nya marknader för sin
öfverproduktion; och har den svenska koppar- och mässingsindustrien
speciellt haft svåra, känningar af detta tillstånd, som tillfogat de in¬
hemska verken delvis högst betydande förluster.
Dessa förhållanden hafva, föranledt tyska riksdagens i december
1902 fattade .beslut om ändring i där gällande tullsatser för koppar
och mässing till fromma för den tyska koppar- och mässingsindustrien.
De här nu. gällande tullsatserna tillkommo vid 1894 års riksdag-
och under de nio.år, hvilka sedan dess hafva förflutit, hafva de störa
förändringar, som inträffat såväl inom den svenska koppar- och mässings-
industrien som inom de konkurrerande ländernas industri, med nöd¬
vändighet framkallat behof af tidsenlig revision af hos oss nu gällande
tullsatser.
När .tullskydd vid. 1894 års riksdag boviljades för koppar- och
mässingartiklar, funnos inom landet allenast tvänne koppar- och mäs-
singsverk, Skultuna och Granefors, hvilka vid nyssnämnda tidpunkt
icke kunde fylla det inom landet då befintliga och sedan dess betydligt
okade behofvet, men sedan under år 1900 ett nytt verk, Nordiska
metallaktiebolaget, börjat sin verksamhet samt de båda förstnämnda
verken genom om- och tillbyggnader kompletterat sina anläggningar,
har tillverkningskapaciteten så förhöjts, att densamma numera öfver-
stiger. Sveriges hela konsumtion. Samtidigt har äfven genom stora
uppoffringar tillverknmgsskickligheten så uppdrifvits, att de vid svenska
verk framställda fabrikatens kvalitet är fullt jämförlig med den bästa
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27. B
utländska; och hänvisas i detta afseende till af kungl. tekniska hög¬
skolans materialprofningsanstalt afgifna utlåtanden angående verkställda
prof å sträck- och hållfasthet etc. (se bil. n:o 1 A och B).
De af svensk tillverkning under år 1901 till kungl. telegraf¬
verket utförda leveranser af koppartråd hafva vid verkställda prof å
koppartråd visat sig vara fullt jämnställda med den koppartråd, som
under samma år levererats från utlandets mest framstående koppar¬
verk. Detta sakförhållande har äfven föranledt kungl. telegrafstyrelsen
att under år 1902 afgifva samtliga sina beställningar å koppartråd till
de svenska koppar- och mässingsverken.
De kvantiteter koppartråd af svensk tillverkning, hvilka under
år 1901 och 1902 levererats till kungl. telegrafverket, utgöra tillhopa
1 066 000 kilogram för kungl. armé- och marinförvaltningarna under
1901’och 1902 utförda leveranser af plåt och ämnen till mässingshylsor
för gevär och kanoner såväl som öfrig af dem användt metallmaterial,
hafva befunnits vara goda, hvilket äfven är fallet med till statens järn¬
vägar levereradt material för lokomotiv. Från enskilda konsumenter
föreligga erkännanden af den svenska tillverkningens goda kvalitet gent
emot den utländska.
Af det ofvan anförda framgår, att de svenska verken nu äro i
stånd att både kvantitativt och kvalitativt tillfredsställa inom landet
förefintliga behof af metallvaror.
De nu gällande tullsatserna å koppar- och mässingsfabrikat äro,
i förhållande till varans värde, allt _ för låga för att skydda koppar-
och mässingsindustrien mot den mäktiga utländska konkurrensen.
Till åskådliggörande af skillnaden mellan skyddstullen för koppar-
och mässingstillverkningar jämte s. k. Yellow-metall, som i likhet med
mässing utgöres af en legering af koppar och zink, å ena, samt skydds¬
tullen för en i någon mån därmed jämförlig industri, järnindustrien, å
andra sidan, meddelas nedanstående tabell, hvarvid bemärkes, att där
angifna värden äro grundade på de uppgifter, hvilka förefinnas i
Sveriges officiella statistik för år 1901.
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
Tabell I.
Jämförelse mellan tullsatserna å vissa arbetade metaller.
|
1
|
Järn.
|
|
Koppar och mässing.*)
|
Yellow-metall.
|
|
Pris
kr. pr
100 kg.
|
Tull
kr. pr
100 kg.
|
Tall i % af
värdet.
|
Pris
kr. pr
100 kg.
|
Tull
kr. pr
100 kg.
|
Tull i
% af
värdet.
|
Pris
kr. pr
100 kg.
|
Tull
kr.
pr
100
kg.
|
Tull
i&af
vär¬
det.
|
Plåt, utan slip-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning, polering:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
eller ytbetäck-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning, minst 3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mm. tjock.....
|
11: 50
|
3: —
|
26
|
100: —
|
5: —
|
5
|
95: —
|
0
|
o
|
Plåt af mindre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjocklek ........
|
15: —
|
4: —
|
27
|
100: —
|
5: —
|
5
|
95: —
|
0
|
o
|
Plåt, slipad, po-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lerad, minst
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 5 mm. tjock
|
20: —
|
6: —
|
30
|
100: —
|
5: —
|
5
|
95: —
|
0
|
o
|
Stänger, valsa-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
de eller smid-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
da...............
|
15: —
|
2: 50
|
17
|
i no-
|
5-
|
K
|
OK.
|
0
|
0
|
Tråd, dragen
|
|
|
|
|
|
va. —
|
eller valsad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öfver 10 mm.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjock ...............
|
15: —
|
2: so
|
17
|
100: —
|
5-
|
5*0
|
Q K.
|
0
|
0 ;
|
Tråd, 1,5—10
|
|
|
|
|
uu. —
|
mm. tjock......
|
30: —
|
4: —
|
13
|
100: —
|
10: —
|
10
|
|
|
|
Tråd af mindre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tjocklek .........
|
50: —
|
8: —
|
16
|
100: —
|
10: —
|
10
|
|
|
|
Rör, smidda,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dragna eller
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
valsade...........
|
28: —
|
4: —
|
14
|
130-
|
10
|
Q
|
|
|
|
Bultar..............
|
35: —
|
6: —
|
17
|
120-
|
IU.
0
|
o
0
|
|
|
|
Spik af minst
|
|
|
|
|
|
|
45 mm. längd
|
20—40
|
5: —
|
12 Va—25
|
120: —
|
0
|
0
|
|
|
|
Spik af mindre
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
längd..............
|
50: —
|
15: —
|
30
|
120: —
|
0
|
0
|
—
|
|
|
*) Priset för koppar och mässing medelvärde enligt Sveriges officiella statistik 1901.
* ) Förtullas enligt kungl. gen eral tullstyrelsens beslut som »ämnen för vidare bearbetning».
5
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
De i föregående tabell angifna värden för koppar och mässing
äro dock för låga samt understiga betydligt de under 1901 gällande
respektive marknadsvärdena, som å koppar- och mässingsfabrikat äro
beroende af t. ex. större eller mindre plåtyta i förhållande till tjock¬
leken, rörens diameter i förhållande till väggarnes tjocklek, trådens
diameter etc., allt beroende på den större eller mindre svårighet, som
är förenad med varans framställning. En följd däraf är, att vissa dimen¬
sioner af rör och tråd betinga ett pris af flere gånger de i tabellen
angifna värden. För plåt råder samma förhållande. . .
Af nu nämnda anledning kunna i en sådan tabellarisk uppställning
som den förestående icke angifvas exakta priser å koppar- och metall-
varor, men af tabellen framgår emellertid med all önskvärd tydlighet,
att tullsatserna för dessa varor, uttryckta i procent af varornas värden,
äro synnerligt låga i förhållande till tullsatserna å motsvarande järn¬
varor, dessa tullsatser äfven uttryckta i procent åt varuvärdet. .
Om man jämför tullsatsernas belopp med de marknadspris, som
enligt officiella utländska noteringar samt utländska exportfirmors pris¬
listor verkligen varit under år 1901 gällande, visar det sig, att nuva¬
rande tullsatser å koppar- och mässingsvaror äro, uttryckta i procent
af varornas värden, vida lägre än hvad förestående tabell utvisar.
Af nedanstående tabell II framgår, huru ogynnsamma nuvarande
tullsatser äro i procent af de verkliga värdena, hvarvid fortfarande
gäller, hvad om värdena härofvan säges, att dessa i hög grad äro be¬
roende af tillverkningskostnaderna och således ofta öfverstiga de i denna
senare tabell angifna.
Tabell II.
Nuvarande tullsatser i % af de under år 1901 gällande marknads¬
värden för koppar- och mässingsfabrikat. _
Plåt...............................
i Stänger .....................
Tråd,^öfver 10 mm.
„ under „ „
Rör...............................
Koppar.
|
Pris
kr. pr
100 kg.
|
Tull
kr. pr
100 kg.
|
Tull i
% af
värdet.
|
150: —
|
5: —
|
37a
|
j 150: —
|
5: —
|
37a
|
158: —
|
5: —
|
3,2
|
!158: —
|
10: —
|
6,4
|
175: —
|
! 10: —
|
5,7
|
Mässing.
Pris i
|
Tull
|
Tull i
|
kr.
|
Pr
|
kr.
|
pr-
|
% af
|
100
|
kg.
|
100
|
kg.
|
värdet.
|
142
|
|
5
|
_
|
37a
|
136
|
—
|
5
|
—
|
3,7
|
136
|
—
|
5
|
—
|
3,7
|
136
|
—
|
10
|
—
|
7,4
|
137
|
—
|
,10
|
—
|
1 7,3
|
6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
Tabellernas siffror angifva tydligt den ogynnsamma ställning,
som tullen å koppar- och mässingsfabrikat intager i förhållande till
^ ex‘ järnfabrikat. Tullskyddet för de förra motsvarar unge¬
färligen blott skillnaden i de räntesatser, som i allmänhet gälla i Eng¬
land och Sverige. Det lilla här befintliga tullskyddet för koppar- och
mässingsfabrikat är i själfva verket nästan illusoriskt.
Särskild! må ock framhållas:
att, på grund af råmaterialets (kopparns) höga pris, för när-
varande cirka 1,000 kronor pr 1,000 kilogram råvara, metallverken
kräfva stora rörelsekapital;
att. oundvikliga tillverkningsförluster under den dyrbara råvarans
bearbetning spela eu stor roll i tillverkningspriset; samt
att de höga fordringar, hvilkas ställas på det färdiga fabrikatet,
mangen gång, då arbetet föreligger färdigt, vid sista afprofningen för¬
orsaka kassation.
.Allt detta sammanlagdt medför för denna industri en prekär
ställning, hvilken torde sakna jämförbart motstycke.
Då, såsom visas af ofvan anförda skäl, som grunda sig på till¬
verkningskostnaden och de med råvarans bearbetning förenade tekniska
svårigheter, koppar- och mässingstillverkningen icke åtnjuter ett tull¬
skydd, som står i proportionerligt .förhållande till det tullskydd, som
andra därmed jämförliga förädlingsindustrier, exempelvis den af järn,
åtnjuta, och då vidare de skäl att icke sätta tullen högre, än som
skott, hvilka tilläfventyrs förut kunnat hämtas af den inhemska pro¬
duktionens kvalitativa och kvantitativa beskaffenhet, numera bortfallit
torde det få anses billigt och rättvist, att ifrågavarande industri erhåller
ett lämpligt skydd, som möjliggör, att det däri nedlagda svenska
kapital erhåller rimlig afkastning, att denna industrigren må kunna
erhålla vidare utveckling, samt att de tillfällen till förtjänst, som den
bereder svenska arbetare, icke förstöras.
. Äfven från andra synpunkter gifvas tungt vägande skäl för
ändring i de nu gällande bestämmelserna rörande tullen å koppar-
och mässingsfabrikat.
Så må med hänsyn till staten ej underskattas betydelsen däraf, att
dess förvaltningsgrenar, armé, flotta, telegraf och järnvägar, alltid,
7
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
då eu inhemsk koppar- och mässingsindustri är bestående, kunna inom
landet erhålla' allt behöfligt materiel af koppar och messing och sålunda
under alla eventualiteter vara oberoende af utländska tillverkningar.
Från tullteknisk synpunkt må ock följande skäl anföras till stöd
för de här nedan gjorda yrkandena:
Rubrikerna 423—426 i nu gällande tulltaxa lyda sålunda:
Metaller etc.:
D. Koppar etc.:
arbetad: plåt och andra ämnen för vidare bearbetning:
a) af Yellow-metall .......................... fria;
b) andra slag...................................... pr kilogram 5 öre;
c) bult och spik ................................ fria;
d) rör och rördelar......................... pr kilogram 10 öre;
tråd: etc................................................................................
duk: etc.................................................................................
andra arbeten: etc............................................................
andra slag................................. pr kilogram 50 öre.
Dessa rubriker äro i flera afseenden olämpliga och vilseledande,
på sätt här nedan skall påvisas.
Uttrycket »plåt- och andra ämnen för vidare bearbetning» är
synnerligen vilseledande och vid tullbehandling svårt att likformigt
tillämpa, då det icke i tulltaxan angifves, huruvida denna bearbetning
skall vara af mer eller mindre betydande omfattning. Detta uttryck
har också inom tullverket vållat stora svårigheter och städse gifvit
anledning till förtullningstvister. Som exempel kan nämnas, att samma
slags metallvaror förtullats än efter 5 öre än efter 50 öre per kilogram,
stundom belagts med en tull af 10 procent af värdet, stundom äfven
blifvit tullfritt införda. Till belysning af de tvistigheter, som uppstått
och fortfarande uppstå genom denna otydliga formulering hänvisas
till »Tullhandbok, innehållande prejudikat i tullbehandlingsfrågor».
Lämpligast torde därför vara, att uttrycket »Ämnen för vidare
bearbetning» borttages och i stället i tulltaxan närmare angifves, hvilken
bearbetning varan skall hafva undergått för att inrangeras under resp.
tullsatser.
Af de rubriker för metaller, koppar etc., som nuvarande tulltaxa
angifver, torde icke någon finnas, som vållat tullverket större svång-
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
heter och som, till stort förfång för den svenska metallindustrien,
gifvit anledning till svårare missförhållanden än rubriken Yellow-metall.
Yellow-metall är en till färgen gul legering af koppar och zink,
ett slags messing af låg kvalitet. Plåt af sådan metall begagnas i
stort vid förhydning af fartyg; och var det hänsyn till skeppsfarten
och skeppsbyggerierna, som år 1894 förmådde Riksdagen att göra
dylik plåt och andra ämnen af Yellow-metall tullfria.
Enligt det af kungl. generaltullstyrelsen till användning vid
rikets större tullpackhus anbefallda varulexikon af herrar Ekenberg
och Landin består det slags mässing, som vanligen benämnes »Yellow»-
(gul), eller s. k. »Muntz»- metall, af 60 delar koppar och 40 delar zink.
Tullverkets kemist, byråingeniören fil. doktor Ekstrand har där¬
emot i utlåtande till generaltullstyrelsen bestämt, att den högsta
kopparhalt, som får i metallen förefinnas för att den skall kunna
rubriceras som Yellow-metall, är 63 procent koppar, hvilken kopparhalt
i mässingsplåt dock ger denna kvalitet, som motsvarar de högst ställda
anspråk vid bearbetning af sådan plåt, såsom tryckning, pressning etc.
Plåt af Yellow-metall kan alltså tullfritt införas för ändamål, för
hvilka den ej var afsedd, då tullfrihet bestämdes för densamma. Det
är dessutom ett faktum, att minst 90 procent af all den mässing, som
i Sverige konsumeras, icke har högre kopparhalt än 63 procent,
hvadan . den tullsats, som var afsedd att skydda svensk tillverkning
af mässingsplåt, 5 öre per kilogram, är fullkomligt illusorisk.
Enär frågans afgörande, huruvida s. k. Yellow-metall eller
vanlig mässing föreligger till tullbehaudling, är beroende på koppar¬
halten, så kan, strängt taget, tullbehandling af dylik vara icke äga
rum med mindre än att kemisk analys för hvarje särskildt fall åt tull¬
verket verkställes. Då detta vållar kostnad för staten och tidsutdräkt
för importören, samt kemisterna dessutom äro af olika mening rörande
den högsta kopparhalt, som denna s. k. Yellow-metall får innehålla,
inses lätt, hvilka olägenheter som härigenom uppstå. På grund af
dessa sväfvande förhållanden har också praxis inom tullverket blifvit
att grunda tullbehandlingen på den utländska fakturan, hvilken stundom
angifver varan som s. k. »Yellow» och stundom angifver i procent den
kopparhalt, partiet antages hålla.
Att en så bristfällig anordning underlättar import af hvarjehanda
slags mässing, med uteslutande af effektiv kontroll öfver tullbehand¬
lingen, ligger i öppen dag. Af detta förhållande, noga kändt af im¬
portörer, göres äfven vidsträckt bruk. Till stöd för påståendet må
nämnas, att å en importort under åren 1900—1901 tullfritt importerats
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27. 9
33,833 kilogram s. k. Yellow-metallplåt, som uteslutande, enligt officiellt
intyg från tullkammaren på platsen, gått till en därstädes befintlig
fabrik.
Tullfrihet för Yellow-metall och i sammanhang därmed äfven
för bult och spik tillkom vid 1894 års riksdag af hänsyn till de
svenska skeppsbyggerierna, men då, enligt hosgående uppgift (se bil. 2),
hämtad ur den med statsanslag utgifna Sveriges skeppslista, under
åren 1896—1900 ett relativt litet antal fartyg blifvit förhydda med
koppar- eller så kallade Yellow-plåt, hvaremot, enligt kommerskollegii
berättelse för nämnda år, importen till Sverige af Yellow-metall upp¬
gått till respektive 217,950 kilogram, 208,248 kilogram, 168,184 kilo¬
gram, 173,320 kilogram, 147,510 kilogram samt för året 1901 till
192,168 kilogram, framgår häraf tydligt att, till stort förfång för de
svenska mässingsplåt-tillverkarne, en stor mängd plåt af Yellow-metall
importerats tullfritt för andra behof äo skeppsbyggeriernas.
Detta förhållande framträder än tydligare, då enligt erhållna
uppgifter svenska fartyg, hvilka gå på utländsk fraktfart (de enda
som förhydas), vanligen låta omförhydningen verkställas å utländsk ort.
Skulle dock de under åren 1896—1900 omförhydda fartygen
användt till Sverige importerad Yellow-plåt, uppginge, enligt approxi¬
mativ beräkning, den sammanlagda kvantiteten härför till allenast
cirka 340,000 kilogram. Då importsiffrorna för motsvarande period
emellertid uppgå till 915,212 kilogram, skulle skillnaden, 575,212 kilo¬
gram, alltså importerats för andra ändamål än det, för hvilket tullfri¬
het blifvit af Riksdagen bestämd för Yellow-plåt.
Rubriken Yellow-metall bör därför ur tulltaxan borttagas och
dylik metall tullbehandlas i likhet med andra legeringar af koppar.
Detta komme icke att på något sätt menligt inverka för skepps-
byggerierna, alldenstund dessa, enligt § 8 af gällande tulltaxeunder-
rättelser, alltid äga rätt att söka restitution för erlagd tull å skepps-
materialier, som bevisligen användts till fartygs byggande och för¬
hydning.
Äfven rubriken »bult och spik» är vilseledande. Af teknici
förstås med »bult» runda stänger, afsedda för tillverkning af så kallade
bultar, gängade eller försedda med hufvuden, hvilka användas för
skeppsbyggerier; och torde det vara rättast, att desamma hänföras till
vanliga runda stänger. Färdiga bultar äro tullfria, äfvenså spik. Häri¬
genom uppstår den oegentligheten, att råmaterial för bultar tullbe¬
handlas som »ämnen för vidare bearbetning» med 5 öres tull per kilo-
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Höft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
gram, då den fåröga varan däremot tullfritt införes. Enahanda för¬
hållande råder för spik, hvilken tillverkas antingen »klippt» af koppar
trål TTådaSPfåll’ elI<h\Så kaHad ))dragen)) af k°PPar- eller mässings-
trad [ bada fallen betingar plåten resp. tråden tull, den färdifr-
arbetade spiken däremot intages tullfritt. °
Visserligen har kungl. generaltullstyrelsen numera bestämt att
böi^ detta fi?1 °ClVmed 25 millimelers längd är illpliktig, men
bor detta äfven tillampas för spik af öfver 25 millimeters längd såväl
som för fardiga så kallade bultar. Då spiken eller bultarne ffses för
LlfriatalltaXe"nderr““el8er tillä“P™g äfven
M • , Beträffande »rör- och rördelar» inhämtas af åtskilliga af kung].
Maj.t och kungl. generaltullstyrelsen under sednare år från 1895 med-
ocWöi? Ut’ aS- 1Ck\ ^ S°m vid förtullning angifves såsom rör-
och roidelar, verkligen hanfores under denna taxerubrik. Vederbörande
myndigheter hafva gjort skillnad mellan rör, hvilka efter framställ!
Xg6n, a?derSatt ytterligare bearbetning, såsom fasonering, ornering
eller dylikt, samt dem, hvilka icke underkastats någon bearbetning
pa sa satt, att de förra tullbehandlas såsom: koppar: arbetad: andra
andra sIa§h. de sistnämnda däremot med för rör gällande
tullsats, 10 ore per kilogram. ö
och t?,0rf-Vln1nande ai reda vid ‘^taxans tillämpning i nu afsedda de!
tnrrlp förekommande af ständigt återkommande förtullningstvister
torde vara lämpligt, att allenast rör i raka längder, ej på annat sätt
arbetade må drabbas af den lägre tullsatsen,Smei iä?em“ rör S
annat satt arbetade, belaggas med den högre tullsatsen. ’ P
, , Skyddstullar, som åsättas varor, böra naturligtvis rättas efter
fölland^S* /°r tde 8+kddn artlkIarnes tillverkning; och har detta i efter¬
följande ioi slag tagits till utgångspunkt.
t t +Da+Plat; pa Satt 1 förslaget angifves, efter valsningen under-
kastats ett arbete, som många gånger är dyrbarare än materialet själft,
hneD-furtU aS e^ter det Varde den representerar, och då
dessa platar i allmänhet äro afsedda till delar i maskiner och redskap
med den för och redskap» gällande,
Framställningen af
för plåt och bör af denna
stänger är förenad med samma arbete som
grund äga samma tullskydd.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27. 11
Fasonerade stänger äro underkastade synnerligen dyrbara be-
arbetningsprocesser, hvilka förutsätta speciella för detta ändamål kon¬
struerade maskiner, och böra med hänsyn till varans förädling, gent
emot stänger af rund eller fyrkantig sektion, erhålla ett högre tull-
skydd än dessa.
Rör äro underkastade en omfattande bearbetning, innan de blifva
markuadsvara, och då denna bearbetning är förenad ^med större svårig¬
heter än tillverkning af plåt och stänger, bör ett högre tullskydd er¬
hållas för de förra än för de senare.
Fasonerade, ornerade rör etc. äro underkastade delvis mycket
omfattande och kostbara efterbearbetningar gent emot dem i raka
längder och äro följaktligen till följd af det å dem nedlagda arbetet
af högre värde, hvarför ett högre skydd för dem bör erhållas.
De här ofvan i korthet anförda skäl torde tillräckligt motivera
de moderata yrkandena i denna motion. De hafva omsorgsfullt be¬
gränsats till det minsta möjliga för att göra den med de föreslagna
ändringarne afsedda nyttan; och ingen annan industri bör kunna
känna sig förfördelad af de i själfva verket ganska obetydliga höjningar,
som nu föreslås i fråga om några tullsatser rörande metallvaror. Järn¬
industrien, som å maskiner har en tull af 10 procent af varans värde,
är således vida kraftigare skyddad. Speciellt påpekas, att den i dsssa
tider så betydelsefulla, med en del tillfälliga svårigheter arbetande
elektrotekniska industrien, som dock själf åtnjuter ett tullskydd af 10
procent af värdet, icke beröres af de föreslagna tulländringarne, då
dessa ej omfatta den för sagda industri betydelsefulla artikeln koppar¬
tråd. För öfrigt torde det ej få anses obilligt, att äfven den inhemaka
koppar- och mässingsindustrien kommer i verkligt åtnjutande af det
skydd, som i allmänhet beskäres den svenska industrien.
Visserligen är det sant, att importen af koppar- och mässings-
fabrikat under de senaste åren befunnit sig i nedgående, hvilket oför-
tydbart visar förträffligheten hos det inhemska fabrikatet. Men då de
svenska verken så pass framgångsrikt förmått hålla den prisbilliga ut¬
ländska öfverproduktionen stången, har detta ej kunnat ske utan be¬
tydliga ekonomiska uppoffringar, som gjort att de nödgats arbeta med
förlust eller utan vinst.
Då å andra sidan det inhemska metallfabrikatets goda kvalitet
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
allmänt vitsordats och de svenska verkens produktionsförmåga öfvergår
konsumtionsbehofvet inom landet, häfvas ju därigenom äfven de betänk-
forU!, mfJ.hgen kunaat hysas inom Riksdagen, att, genom
tullekydd åt en industri, som ej förmår fylla landets behof af en vara
försvara åtkomsten af eller fördyra denna. ?
Sammanfattas de här angifna skälen, framgår däraf:
att det i svenska koppar- och mässingsindustrien nedlagda kapi-
dpfs’ ofvi!r,1.0’000’0001kronor1 totas af tillintetgörelse däraf,gatt utlan¬
dets produktlonsofverskott hit exporteras till för de svenska verken
ruinerande priser;
att ett lämpligt tullskydd däremot skulle kraftigt verka till den
svenska metallindustnens utveckling till en nationell och själfständig,
åt utlandet oberoende industri, som vore i tillfälle lämna svenska arbe¬
tare god arbetsförtjänst;
-.att f>eaom ^ sadant tullskydd den inhemska industrien blefve
tiar j amu stalld med andra länders industri i deras respektive hemland •
. a™ under de 9 år, som förflutit sedan det nu bestående tuliskyd-
det infördes för metallvaror, stora förändringar, medförande nya för¬
hallanden, inträffat for de svenska metallverken i afseende å deras till-
verkningsformäga,. samtidigt med att konkurrensen från utlandet blifvit
svarare än någonsin förut;
att gällande tullsatser äro betydligt ogynnsammare för koppar-
och massingsverken än för järnverken;
att en bestående industri för koppar- och mässingsfabrikat är af
stor betydelse for staten, speciellt för armén och flottan samt järn-
vagarne och telegrafen; J
att nuvarande formulering af tullsatserna medför tullfri införsel
fvi,:ändam&1’11 som icke afsetts vid Riksdagens beslut om
tullfrihet for Yellow-metall samt för bult och spik;
att tulltaxans nuvarande redigering förorsakar ständiga förtull-
nmgstvister, medförande kostnader för staten och stora olägenheter för
de svenska koppar- och mässingsverken, och
att de nu föreslagna tullsatserna äro synnerligen moderata.
ra grund af hvad sålunda anförts, får jag vördsamt föreslå:
att Riksdagen behagade besluta följande för¬
ändrade lydelse af rubrikerna n:ie 423—426 i nu gäl¬
lande tulltaxa:
Metaller etc.
D. Koppar etc.
arbetad:
a) plåt: valsad .................................................. pr kg> 10 öre>
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
b) hamrad, bockad, kupad, med uppvikta
kanter, försedd med hål eller på annat
sätt arbetad ...............................................
c) stänger: valsade, dragna, pressade eller
smidda, af rund eller fyrkantig genom¬
skärning, ej på annat sätt arbetade ... pr
d) fasonerade (profiler af annan än rund
eller fyrkantig genomskärning), hän¬
föras under
Koppar: arbetad:
andra arbeten:
andra slag.
e) rör: i raka längder, dragna, valsade,
hamrade eller gjutna, ej på annat sätt
arbetade ......v............................................. Pr
f) fasonerade, ornerade, afskurna i ringar
eller på annat sätt arbetade, hänföras
under
Koppar: arbetad:
andra arbeten:
andra slag.
Stockholm den 24 januari 1903.
Axel E. Lindvall.
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
Afskrift.
Bil. 1 A.
Stockholm den 12 december 1902.
På anmodan af aktiebolaget Granefors koppar- och mässingsverk,
hvars tillverkning af kopparplåt för fyrboxar, äfvensom rundkoppar för
stagbultar, varit underkastad kontroll vid kung!, tekniska högskolans
materialprofningsanstalt under loppet af de fem sista åren, få vi här¬
med intyga,. att bemälda kopparplåt och rundkoppar under de tre sista
åren visat sig vara af hög kvalitet samt synnerligen jämn.
Medelresultatet af de senast utförda 100 st. sträckhållfasthets-
profven å kopparplåten är:
Brottgräns................................. 21,6 kg. per kvadratmillimeter.
Tänjbarhet .............................. 43,9 procent.
Kvalitetskoefficienten............ 948.
Motsvarande värden i senast utförda 5 stycken prof å rundkop-
par äro: r
Brottgräns................................. 22,0 kg. per kvadratmillimeter.
Tänjbarhet .............................. 47,2 procent.
Kvalitetskoefficienten............ 1,039.
Som bekant, äro svenska statens fordringar på dylik koppar minst
22 kilogram per kvadratmillimeter brottgräns, med en tolerans af 5
procent, det vill såga, att minimivärdet skall för godkännande vara 20,9 kilo¬
gram per kvadratmillimeter. Tänjbarheten skall utgöra minst 38 procent,
uppmätt på s. k. normalmätlängd och kvalitetskoefficienten skall uppgå
till minst 850. Af detta senare framgår, att om brottgränsen t. ex.
just utgör minimivärdet 20,9, måste tänjbarheten uppgå till 40,7 pro¬
cent, enär 20,9 x 40,7 = 850. r
Som ofvan.
Kung], tekniska högskolans materialprofningsanstalt.
Axel Wahlberg.
Rätt afskrifvet intyga:
Axel Carlsson. Axel T. Nilsson.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
15
Afskrift.
Bil. 1 B.
Stockholm den 13 december 1902.
På anmodan af Nordiska Metall-aktiebolaget i Västerås, hvars
tillverkning af kopparplåt för fyrboxar, äfvensom rundkoppar för stag-
bultar, varit underkastad kontroll vid kungl. tekniska högskolans material-
profningsanstalt allt sedan denna fabrikation af nämnda firma börjades,
få vi härmed intyga, att bemälda kopparplåt och rundkoppar städse
visat sig vara af hög kvalitet samt synnerligen jämn.
Medelresultatet af de senaste utförda 100 stycken sträckhåll-
fasthetsprofven å kopparplåten är:
Brottgräns......................................... 21,8 per kvadratmillimeter.
Tänjbarhet.......................................... 43,3 procent.
KvalitetskoefFicient......................... 944.
Motsvarande värden i senast utförda 5 stycken prof å rund¬
koppar äro:
Brottgräns...................................... 22,9 per kvadratmillimeter.
Tänjbarhet..................................... 46,i procent.
Kvalitetskoelficient........................ 1,056.
Som bekant, äro svenska statens fordringar på dylik koppar minst
22 kilogram per kvadratmillimeter brottgräns, med en tolerans af 5
procent, d. v. s. att minimivärdet skall för godkännande vara 20,9 kilo¬
gram per kvadratmillimeter. Tänjbarheten skall utgöra minst 38
procent, uppmätt på s. k. normalmätlängd, och kvalitetskoefficienten
skall uppgå till minst 850. Af detta senare framgår, att om brott¬
gränsen t. ex. just utgör minimivärdet 20,9, måste tänjbarheten uppgå
till 40,7 procent, enär 20,9 x 40,7 = 850.
Stockholm som ofvan.
Kungl. tekniska högskolans materialprofningsanstalt.
Axel Wahlberg.
Likheten med originalet intyga:
H. Mossberg. Joll. Swenson.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
Afskrift.
Bil. 2.
Enligt Sveriges skeppslista blefvo under resp. åren följande svenska
fartyg förhvdda med koppar eller gul metall, s. k. »Yellow»:
1896 23 stycken segelfartyg
1897 15 „ d:o
1898 25 „ d:o
1899 18 „ d:o
1900 15 „ d:o
om tillsammans
17
|
11
|
n
|
11
|
17
|
11
|
11
|
11
|
8,604 netto registertons.
5,898 „
11,180 „
11,303 „
7,554 „
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.