6
Motioner i Andra Kammaren, N-o 105.
5T:© 105.
Af herr C. G. ÖsterbGFg, om ändring af 3 § i lagen om
aktiebolag.
I lagen om aktiebolag af den 28 juni 1895 stadgas i 8 § bland
annat: »Ej må aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimi¬
kapitalet sättas lägre än fem tusen kronor eller aktie lyda å mindre be¬
lopp än femtio kronor; dock må, där aktiekapitalet ej öfverstiger tio tusen
kronor, aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio kronor.
Den formulering, paragrafen nu har, tillkom efter det att Andra Kam¬
maren till utskottet återremitterat dess förslag till paragrafens lydelse.
Äterremissen föregicks af en ganska lång och saken särdeles belysande de¬
batt, i hvilken de, som bäfdade det mindre kapitalets rätt att få bruka
aktiebolagsformen för ekonomisk sammanslutning, obestridligen anförde
många och talande skäl därför. Och det var välbetänkt af Riksdagen att
bifalla ändringsyrkandet.
Med tiden har man dock vunnit den erfarenheten, att maximibelop¬
pets begränsning för små aktiebolag till tio tusen kronor är för snäft. Detta
sedt ur synpunkten att akties valör är tio kronor eller något högre. Det
kan anföras flera exempel, hurusom arbetarföretag, grundade på tio kronors
aktier och med ett maximikapital af högst tio tusen kronor, efter något års
verksamhet vunnit sådan utveckling, att för deras normala och solida fram¬
gång kräfts, att rörelsekapitalen ökats. Men med lagens nuvarande be¬
stämmelse i åberopade paragraf har binder härför mott. Häremot kan
visserligen invändas, att, bar man önskat öka rörelsekapitet genom ny aktie¬
teckning, icke något hinder härför förefunnits, endast akties valör höjts till
femtio kronor. Men det är just det sistnämnda, som utgjort ett bestämdt
hinder för de förutvarande aktieägarne. Deras förmögenhetsvilikör hafva
icke medgifvit att afvara ett så stort belopp på en gång som femtio kro¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.
7
nor, däremot ha de ägt förmåga och vilja att placera tio, femton eller
tjugu kronor på nytt i företaget. Detta rörande aktiebolag, som kunnat
grundas på ett maximikapital på högst tio tusen kronor.
Annorlunda ställer det sig för småfolksföretag, såsom aktiebolag för
drifvande af mejerier, svagdricksbryggerier, bostadsbyggande och handel
med flera, hvilka kräft ett högre aktiekapital från början för att begynna
sin verksamhet. Lagens bestämmelser om femtio kronors aktie för maximi¬
kapital öfverstigande tio tusen kronor ha ofta omöjliggjort begagnande af
aktiebolagsformen för en påtänkt ekonomisk sammanslutning. I ett af mig
kändt fall har man tillgripit den utvägen att med hufvudsakligen samma
aktieägare bilda två bolag, med tio tusen kronors maximikapital för hvardera,
för den påtänkta rörelsens bedrifvande, hvilket ju föranleder stora besvär,
då driften måst delas i två verksamhetskretsar.
I andra fall har man antingen uppgifvit tanken på en ekonomisk sam¬
manslutning eller ock härför anlitat den mera tungt arbetande föreningsformen.
Rörande företag, som afsett att tillhandahålla allmänheten handelsvaror,
har nu gällande lag om ekonomiska föreningar lagt hinder i vägen för en
ekonomisk sammanslutning äfven i denna riktning.
Alla här anförda hinder undanröjdes dock, om den nuvarande maximi¬
gränsen för de mindre aktiebolagen höjdes till en sådan siffra, att tillräcklig
rörelsefrihet därunder bereddes. Och bör då denna gräns ej sättas lägre
än femtio tusen kronor.
Kort sagdt, för att mindre jordbrukare, arbetare och små löntagare
skola kunna igångsätta ett företag af här berörda beskaffenhet, eller
redan existerande sådana skola kunna normalt utveckla sig, kräfves, att en
mindre ändring företages i 3 i lagen om aktiebolag.
Jag finner mig på anförda grunder föranlåten att föreslå,
att Riksdagen för sin del ville besluta, att 3 §
i lagen om aktiebolag af den 28 juni 1895 måtte i sin
senare del erhålla följande ändrade lydelse: — — —
dock må, där aktiekapitalet ej öfverstiger femtio tusen
kroDor, aktie kunna lyda å mindre belopp, lägst tio
kronor.
Stockholm den 27 januari 1903.
C. Gnst. Österberg.