UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
AFGIFVET DEN 15 OKTOBER 1902
AF
KOMITÉN FÖR FÖRNYAD UTREDNING AF FRÅGAN
OM LÄMPLIGASTE SÄTTET FÖR ANORDNANDE
AF EN MALTDRYCKSBESKATTNING.
STOCKHOLM
Isaac Marcus’ Boktr.-Aktieborao
1902.
: »•
Till Konungen*
Genom nådigt bref den 4 april 1902 behagade Eders Kongl. Maj:t
uppdraga åt en komité, bestående af undertecknad Tamm såsom ord¬
förande samt undertecknade Byström, Lindeberg och Rosenberg äfven-
som Bryggaren Ernst Leonard Hartmann såsom ledamöter, att taga frågan
om lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning under
förnyadt öfvervägande, med iakttagande deraf att billiga, alkoholsvaga
maltdrycker fritoges från beskattningen, samt att afgifva det förslag
till författning i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda.
Sedan emellertid komiténs ledamot Hartmann under komitéarbetets
fortgång insjuknat, fann Eders Kongl. Maj:t, efter anmälan derom,
genom nådigt bref den 22 augusti 1902 godt förordna undertecknad
Bergh att, under den tid Hartmann vore af sjukdom hindrad att full¬
göra sitt uppdrag såsom ledamot af komitén, i Hartmanns ställe deltaga
i komitéarbetet; och har på grund deraf undertecknad Bergh deltagit
i komiténs efter nyssnämnda dag hållna sammanträden.
Komitén, som sammanträdde första gången den 29 april 1902,
har sedermera varit samlad vissa delar af juni, augusti, september och
oktober månader innevarande år. Derjemte hafva särskilda delegerade
under sistförflntna sommar, mellan komiténs allmänna sammanträden,
utfört vissa förberedande arbeten.
Såsom komiténs sekreterare har tjenstgjort t. f. Krigsfiskalen, Juris
Kandidaten Carl Edvard Sterky.
Sedan komitén vid denna dag hållet sammanträde afslutat sina
öfverläggningar, får komitén såsom resultat af sina arbeten härmed
öfverlemna underdånigt betänkande, innefattande:
förslag till Förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker;
motiver till detta författningsförslag;
särskilda yttranden af undertecknade Bergh, Byström och Rosen¬
berg; samt
fem i motiverna åberopade bilagor.
Underdånigst:
GUST. TAMM.
AXEL BERGH. J. BYSTRÖM. K. LINDEBERG. J. O. ROSENBERG.
(Jarl Edv. Sterky.
Stockholm den 15 oktober 1902.
FÖESLAG.
*
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 8
Förslag
till
Förordning angående tillverkning och
beskattning åt maltdrycker.
Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt
allmänna bestämmelser.
ti-
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom vilkor för
rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade; dock att för¬
ordningen icke eger tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner
och maltextrakt, som eger rum, antingen å apotek för medicinskt ända¬
mål, eller eljest under de vilkor och den kontroll, Kongl. Maj:t vill för
särskildt fall föreskrifva.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en
hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
2 §■
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af malt¬
dryck, skall med det i nästa mom. medgifna nndantag erläggas skatt
med 18 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret afverkade fem tiotusen kilogrammen
malt utgår med 14 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilo-*
grammen med 16 öre för kilogram,
4 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, der på grund af till¬
ståndsbevis under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.
3 §■
1. I denna förordning förstås med
svagdricka, hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två volym¬
procent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt
icke öfverstiger fem procent;
skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, der under tillverkningsåret
endast svagdricka tillverkas, och skattepligtigt bryggeri, hvarje annat
bryggeri;
tillverkare, den person, hvilken såsom egare, innehafvare, verk¬
ställande direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseen¬
det öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §•
1. I skattepligtigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och
vatten.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppstäld maltkross, så
förbunden med en sjelfregistrerande, justerad väg, att maltets krossning
ej kan ega rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepligtiga maltets vigt beräknas efter vågens anvis¬
ning} men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan
justerad väg; egande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund
maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist
afläste vågen, innan felet märktes.
« §•
Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för
hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund
af tillståndsbevis må ega rum.
6 §'
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfver-
ståthållareembetet före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 5
för den vigt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer
att under månaden krossas.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vigt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Över¬
skjutande beloppet.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, eger
han återbekomma skilnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
qvartal inbetala skatten för det under qvartalet uppvägda maltet; och
skall vid betalningen för det sista qvartalet, under hvilket maltkross-
ning enligt samma tillståndsbevis egt rum, jemväl erläggas hvad som
kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, anses tillstånds-
beviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, hafva upphört
att gälla och utmätes skatten.
7 §■
Om uppvägdt malt eller deraf beredd produkt, innan den lemnat
lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan
för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten ega rum. Till
Kongl. Maj:t stäld ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kongl. Majts
befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kongl.
Maj:t insänder handlingarna i ärendet jemte eget yttrande.
8 §•
Om maltdryck från skattepligtigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de vilkor, hvilka af Kongl. Maj:t särskild! stadgas, för den vigt
malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda malt¬
dryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den vid utför¬
seln från bryggeriet derstädes gällande skattesatsen.
9 §•
1. (öfverinseende! öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af chefen
för Kongl. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
6 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordnings¬
stadga, Kongl. Magt vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas
bryggerikontrollen af öfverkontrollörer och, hvad angår de skattepligtiga
bryggerierna, jemväl af kontrollörer.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t, som bestämmer
dem tillkommande ersättning.
4. Kontrollörer utses af Kongl. Maj:ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
5. Chefen för Kontroll- och justeringsbyrån må, der så pröfvas
nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda
öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två
kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör
vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kongl.
Maj:ts medgifvande må bestämmas högre än tjugu kronor i månaden
för hvarje bryggeri.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina bandelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar deraf taga del.
11 §.
Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,
chefen för Kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontroll-
tjensteman i enlighet med denna förordning eller nämnda ordnings¬
stadga meddelar.
12 §.
Uppgift om de enligt denna förordning utlärdade tillståndsbevis
skall af Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör
sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande första helgfria dagen i hvarje vecka till Kontroll- och justerings¬
byrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka
utfärdats.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjemte vederbörande
stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning
i skattefritt bryggeri utfärdats eller upphör att gälla.
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 7
Kap. 11. Om tillverkning af maltdrycker i skattepligtigt bryggeri.
13 §•
1. Då skattepligtigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger tillverkaren
att minst tio dagar förr, än malt krossning må företagas, till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, der bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vigt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjensteman;
hvarjemte, derest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom 'bryggeriet icke strida mot denna •
förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kongl.
Maj:ts befallningshafvande aflemna ränteriqvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen femhundra kronor.
3. Ingifves behörig ränteriqvittens, eller varder säkerheten,
der sådan ställes, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande godkänd och
finnes eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kongl. Maj:ts
befallningshafvande tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och
tillverkning af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillstånds-
beviset, krossas.
4. Har under någon kalendermånad vigten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femte¬
del utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter
anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit
gällande för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton
dagar efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar
8 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
mot den tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att
tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, anses
hafva upphört att gälla.
5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säker¬
heten derefter jemkad; dock skall säkerhet ställas för minst två¬
hundrafemtio kronor.
6. Förfaller den stälda säkerheten, utan att tillverkaren dessför¬
innan stält ny, af Kongl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
anses tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
hafva upphört att gälla.
14 §.
Har skattepligtigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är ut¬
satt, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
ega rum; och åligger kontrollören att härom lemna tillverkaren bevis
samt ofördröjligen underrätta Kongl. Maj:ts befallningshafvande och
. öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan
nytt tillståndsbevis eg a rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
15 §.
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller af bry tes
utan sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages
inom fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger till¬
verkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke egt rum, till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande
kontrollörsarfvodet, hvilket Kongl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter
hos honom utmäta.
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 9
Kap. III. Om kontrollen vid skattepligtigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepligtigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlemna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och
samtliga dertill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och
ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid
bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till Kontroll- och
j usteringsbyrån.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen
för Kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke
vidare användbar, åligge tillverkaren att anskaffa ny ritning och be¬
skrifning, äfvenledes i två exemplar.
i? §•
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som der
upptagits men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af malt¬
drycker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
2. Ej må maltkross eller sjelfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare åligge att på egen bekostnad anskaffa och i be¬
hörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och sjelfregistre¬
rande våg.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med
mindre den ställes under kronans lås eller försegling.
2
10 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
19 §.
Omältad spanmål må icke inom skattepligtigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spanmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, der mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd malt, än som erfordras
till näst påföljande brygd.
Krossadt malt må ej införas i skattepligtigt bryggeri eller till¬
hörande lägenheter och ej heller derifrån utföras.
1 skattepligtigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke
finnas stärkelse, socker, saccharin eller annat, som kan vid tillverkning
af maltdryck användas i stället för malt.
21 §.
I skattepligtigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som Kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg-
iournal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjensteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vigter, annan redskap och det arbets¬
biträde, som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
sjelfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontroll-
tjenstemans förfogande.
23 §.
Från skattepligtigt bryggeri må svagdricka, derest det ej af köpare
afhemtas i öppna kärl, endast utlemnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka; och må inga andra malt¬
drycker utlemnas på sålunda stämplade kärl.
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 11
24 §.
Kontrolltjensteman skall, när helst han det fordrar, eg a tillträde
till de lägenheter i skattepligtigt bryggeri, der maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Derjemte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrif¬
ning, vara för kontrolltjensteman tillgängliga mellan klockan sex för¬
middagen och klockan sju eftermiddagen och å annan tid, när arbete
inom bryggeriet pågår.
25 §.
1. Kontrollör erhåller under tjenstgöringstiden af staten dag-
arfvode med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona
för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
2. Der å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant
kräfva, må Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörs
hörande, antingen förhöja kontrollörens dagarfvode med högst två kronor
utöfver det i 1 mom. bestämda beloppet för tillsyn å ett bryggeri eller
ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost
samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; egande i senare
fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om
dagen.
3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid bränvinsbränneri
och skattepligtigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri
blott en krona om dagen.
4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i^denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet
eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom derför med
två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
Kap. IY. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett
tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger tillverkaren alt
minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
12 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, der bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjensteman,
hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande, der hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
. 27 §.
Ej må den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, idka
handel med eller i bryggeriet jemte dertill hörande lägenheter införa
eller förvara andra maltdrycker än svagdricka.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke ega högre extrakthalt än fem procent.
2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej
användas saccharin, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med an¬
vändande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg¬
journal, som städse skall vara för kontrolltjensteman tillgänglig.
Denna journal skall vid tillverkningsårets utgång behörigen af-
slutas samt inom fjorton dagar derefter insändas till kontroll- och
justeringsbyrån.
30 §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svag¬
dricka och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontrolltjenstemans förfogande.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, derest det ej af köpare
afhemtas i öppna kärl, endast utlemnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka.
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 13
32 §.
Inom en månad efter utgången af hvarje qvartal skall tillverkare
till Kongl. Maj:ts befallningshafvande insända ett af vederbörande kontroll-
tjensteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande vigten af
det malt, som under qvartalet afverkats, och samtidigt dermed såsom
bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp,
motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under qvartalet afver-
kadt malt. Har denna afgift icke influtit i behörig tid, skall det för
tillverkaren meddelade tillståndsbevis anses hafva omedelbart upphört
att gälla.
33 §.
Kontrolltjensteman skall ega tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen och å
annan tid, när arbete der pågår.
34 §.
Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre derom skriftligen anmälan hos
Kongl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med
uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter
tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.
Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
35 §.
Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § eller erhållet tillstånd
tillverkar maltdryck, straffes med böter från och med etthundra till
och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till och
med sex månader samt gälde tillverkningsskatt enligt bestämmelserna
i 2 och 5 §§ med minst nio kronor 80 öre för hvarje dygn, hvarunder den
olagliga tillverkningen utöfvats, men ej för kortare tid än trettio dygn,
dock att, derest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än
sjuttio kilogram i dygnet afverkats, skatten, med iakttagande af
14 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
bestämmelsen om dess utgörande för minst trettio dygn, beräknas efter
maltafverkningen, hvarvid, i saknad af erforderlig utredning om antalet
brygder och inmäskningen, antages, att för hvarje dygn verkställts en
brygd och att det derunder inmäskade maltets mängd i okrossadt till¬
stånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter
okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.
36 §.
Skulle den, som enligt 1 § 2 mom. må för eget behof tillverka
maltdryck, sälja något af hvad han dervid tillverkat, böte han från och
med fem till och med tvåhundra kronor; dock att, der omständig¬
heterna ådagalägga, att vid tillverkningen åsyftats varans försäljning,
den skyldige straffas efter 35 §.
37 §.
Den, som i skattepligtigt bryggeri
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i före-
skrifven ordning vägdt,
eller gör åverkan å sjelfregistrerande våg,
eller använder sjelfregistrerande våg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller eljest söker svikligen undandraga statsverket skatt,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontroll!] ensteman åsatt,
straffes, derest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor eller
dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år; dock
må, der omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straff¬
arbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfälde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
38 §.
Den, som under pågående lofgifven tillverkning af maltdrycker i
skattepligtigt bryggeri
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu
icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 15
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som före-
skrifves i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjensteman tillgång till brygg¬
journalen eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
eller vägrar kontrolltjensteman eller den, -hvilken eger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, der undersökning må ske,
straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Ofverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,
och ofverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är egare deraf.
39 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
vägrar vederbörande kontrolltjensteman att taga prof af vört eller
maltdryck i bryggeriet,
eller tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än fem procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än
fem procent,
straffes, derest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor eller
fängelse från och med en månad till och med ett år; dock må, der
omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete
från och med två månader till och med två år.
Den sakfälde gälde ock den skatt han undandragit statsverket.
40 §.
Skulle någon under pågående lofgifven tillverkning i skattefritt
bryggeri
öfverträda förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,
eller underlåta att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägra kontrolltjensteman eller den, hvilken eger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller
byggnad, der undersökning må ske, eller tillgång till bryggjournalen,
straffes med böter från och med femtio till och med femhundra
kronor.
Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om lillverkaren ej är egare deraf.
16 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
41 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något, af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves, eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och
justeringsbyrån eller vederbörande kontroll^ ensteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, der ej sär¬
skilt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med
tvåhundra kronor.
42 §.
För förbrytelse, hvarom handlas i 35—41 §§, af tillverkarens
hustru, barn eller i hans arbete antagen person, ansvare tillverkaren,
såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången, derest icke omstän¬
digheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och
vilja. Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare
dock ombudet jemte tillverkaren och lika med denne för sådan för¬
brytelse.
43 §.
Tillverkare, som åt kontroll^ensteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjensteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte befatt¬
ningen.
44 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjenste¬
man, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsför¬
hållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas, der ej efter allmän lag högre straff följer.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjenstemans
åtgöranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
Föv&luy till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 1<
45 §.
Allmän åklagare äfvensom polis- och kronobetjent eger att anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det
skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig syn¬
bart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmagt eller förordnande. I orten boende eller känd krono-
eller polisbetjent vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte för-
rättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, der han
ej haft giltig anledning till undersökningen.
46 §.
Allmän åklagare eger att verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
47 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelser mot denna förordning.
Finner kontroll^ ensteman öfverträdelse begången, som bör föran¬
leda till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
48 §.
Den, som under tid, då han är stäld under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, ånyo begår sådan förbrytelse,, skall, när han här¬
till lagligen varder förvunnen, för hvarje gång stämning derför utfärdats
och delgifvits, fällas till det straff, som för sådan förbrytelse är stadgadt.
49 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
3
18 Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrgcker.
50 §.
Då skatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället undergå mot¬
svarande förvandlingsstraff.
51 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfalla med en tredjedel kronan
och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då
angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller
syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han
njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjenare
mot husbondefolk under den tid, de äro i tjensten.
Kap. VI. Öfvergångsstadganden.
52 §.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, eu eller flera af ofvan stadgade kontroll¬
föreskrifter icke kunna tillämpas, skall på Kongl. Maj:ts särskilda pröf¬
ning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant
bryggeri får ega rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola
på tillverkarens bekostnad vidtagas.
53 §.
På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under
hvilka vilkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverknings¬
åren må erläggas för mindre vigt malt än i 5 § sägs. Skulle skatte-
phgtig tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkuingsår
eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till
sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 19
maltkrossning der varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet
tillämplig.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 190 ; dock att till¬
sättning af öfverkontrollörer och kontrollörer skall för det tillverkningsår,
som sagde dag tager sin början, derförut ske i enlighet med denna för¬
ordning, som jemväl före den 1 oktober 190 må tillämpas beträffande
anmälningar och tillståndsbevis för rörelse, som under nämnda tillverk¬
ningsår skall ega ram; skolande för bryggeri, som är afsedt att under
oktober månad 190 vara i gång, anmälan göras minst trettio dagar
förr, än i skattepligtigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri
vörtkokning må under nämnda månad taga sin början, samt hvad angår
skattepligtigt bryggeri, vara åtföljd af sådant intyg, som omnämnes i
13 § 1 mom.
MOTIVER.
c pa
. i t • i
fO I /.
Inledning.
23
Under det att i de flesta andra länder, der tillverkning af malt¬
drycker i någon större omfattning eger rum, sedan längre eller kortare
tid beskattning af nämnda drycker användts såsom en betydande
inkomstkälla för vederbörande statskassor, intager Sverige ännu ett
nära nog enastående rum derutinnan, att sådan beskattning ännu icke
blifvit här införd.
I de länder, der beskattning af maltdrycker ingått i skattesystemet,
har vid skattelagarnas antagande uppmärksamheten helt naturligt fästats
derpå, att maltdryckerna visat sig utgöra ett synnnerligen lämpligt
skatteobjekt. Det synes också vara tydligt, att, äfven om maltdryckerna
af många anses såsom en nödvändighetsvara, åtminstone de starkare
bland dem oftast användas så, att de böra i likhet med andra alkohol¬
haltiga drycker hänföras till njutningsmedlens klass. Förbrukningen af
nämnda slags drycker har derjemte tagit en sådan omfattning, att äfven
en måttlig skatt kan till statsinkomsten lemna ett ganska afsevärdt
tillskott.
Att i vårt land beskattning af maltdryckerna ännu icke blifvit
införd, torde närmast hafva berott derpå, att redan förut anlitade inkomst¬
källor i det stora hela varit tillräckliga för statsbehofvens fyllande.
Äfven i Sverige är emellertid frågan om införandet af skatt å
maltdrycker icke ny, ty den har, såsom komiterade längre fram få till¬
fälle att ytterligare beröra, under de sista två årtiondena varit föremål
för behandling bland annat af två af Kongl. Maj:t tillsatta komitéer, af
hvilka den ena afgaf sitt betänkande den 30 juni 1881, och den andra
två särskilda betänkanden den 11 december 1891 och den 26 november
1892. Frågan har dessutom vid flere senare tillfällen varit föremål för
regeringens och riksdagens uppmärksamhet, hvarjemte de af frågans
lösning intresserade näringsidkare genom sitt organ, den svenska bryg¬
gareföreningen, bidragit till frågans utredning.
Vid affattande! af de i vårt land förefintliga äldre förslagen har
24
Inledning,
såsom grund för skatteberäkningen antagits råämnets mängd, så att det
vid maltdryckstillverkningen använda maltet löreslagits skola utgöra
beskattningens föremål.
Då komiterade haft i uppdrag att taga frågan om lämpligaste
sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattning under förnyadt öfver¬
vägande, med iakttagande deraf att billiga, alkoholsvaga maltdrycker
fritoges från beskattningen, samt att afgifva det förslag till författning
i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda, hafva komiterade ansett
sig icke kunna inskränka sig till att verkställa en revision af de för¬
slag till införandet af en s. k. maltskatt, som tidigare utarbetats.
Till stöd för denna sin uppfattning kunna komiterade åberopa
innehållet i öfrigt af nådiga brefvet den 4 april 1902, hvarigenom
Kongl. Maj:t lemnat komiterade omförmälda uppdrag. Deri har näm¬
ligen i hufvudsak meddelats, att inför Kongl. Maj:t —- på samma gång
erinan gjorts derom, att den beskattning å tillverkningen af malt¬
drycker, hvartill förslag afgifvits i komitébetänkanden af den 11 decem¬
ber 1891 och den 26 november 1892 vore en råänmesbeskattning —
blifvit anfördt, att särskild! ur synpunkten af den betydelse, skatten vid
sidan af dess syfte att bereda staten inkomst ansetts kunna ega för
nykterhetens främjande, företräde förmenats böra tillkomma en på den
färdiga varan lagd skatt, att en sådan ölskatt införts i Danmark genom
lag af den 1 april 1891, att om denna skatts verkningar nu förvärfvats
en vid afgifvandet af nyssnämnda komitébetänkanden icke förefintlig
erfarenhet samt att skattens tillämpning i Danmark uppgifvits hafva
utfallit på ett tillfredsställande sätt.
O ^
Innan komiterade emellertid framlägga redogörelsen för det sätt,
hvarpå komiterade sökt fullgöra sitt uppdrag, vilja komiterade till en
början omnämna ett par åtgärder, som af komiterade blifvit vidtagna
i syfte att vinna en erforderlig grund för vigtiga delar af koiniterades
arbete.
Då komiterade ansett det för ärendets fidlständiga utredning vara
af nöden att ega tillgång till ett lämpligt antal under senaste tiden
utförda analyser af såväl olika slags svenska, som äfven åtskilliga
utländska maltdrycker, och af de sistnämnda företrädesvis danska såväl
skattepligtiga, som i all synnerhet skattefria maltdrycker af den nya,
alkoholsvaga, men extraktrika, typ, som i Danmark gemensamt benämnes
»kroneöl», hafva komiterade uppdragit åt assistenten vid Kongl. tekniska
25
Äldre svenska förslag till en råämne^beskattning.
högskolans kemisk-tekniska laboratorium, ingeniören J. Köhler att verk¬
ställa ett större antal sådana analyser äfvensom att för komiterades
räkning bearbeta åtskilliga af ingeniören Köhler och andra personer
tidigare utförda maltdrycksanalyser. Resultatet af dessa arbeten före¬
ligger uti de under Bil. 4 vid detta betänkande fogade tabeller, till
bvilka komiterade på sina ställen i det följande komma att hänvisa.
Vidare hafva komiterade velat här meddela, att komiterade, som
vid sitt arbete haft att taga vederbörlig hänsyn till maltdryckstillverk-
ningens omfattning i Sverige, det oaktadt icke ansett sig behöfva
anskaffa och bearbeta särskilda uppgifter rörande densamma, och det
af den anledning, att den af Kongl. Maj:t den 7 oktober 1898 tillsatta
komitén för revision af gällande stadganden angående försäljning af
vin och maltdrycker m. m. införskaffat dylika uppgifter för så när¬
liggande tid som år 1897 och vid sitt den 23 maj 1900 afgifna betän¬
kande fogat ett sammandrag af desamma. Berörda uppgifter hafva af
svenska bryggareföreningen ytterligare bearbetats och sammanstälts i
form af vissa för utförandet af komiterades arbeten synnerligen värde¬
fulla tabeller, hvilka benäget stälts till komiterades förfogande och i
detta betänkande återfinnas såsom Bil. 5.
Efter dessa förutskickade anmärkningar öfvergå komiterade till
eu kortfattad redogörelse för grunderna uti do förslag till införande i
Sverige af en maltdrycksbeskattning, som, efter hvad ofvan anmärkts,
redan blifvit utarbetade.
Det första förslag, hvarmed komiterade härvid hafva att sysselsätta
sig, blef på grund af nådig befallning utarbetadt. af den för öfver¬
seende af då gällande bränvinslagstiftning den 24 augusti 1877 tillsatta
komité. Donna komité föreslog i sitt den 30 juni 1881 afgifna sär¬
skilda betänkande angående beskattning af maltdrycker påläggandet af
en maltskatt att, med undantag för hembrygd, utgå med 4 öre för kilo¬
gram torkadt eller rostadt malt, som uppvägdes, eller alternativt två
kronor för hvarje hektoliter malt, som uppmättes för krossning. Vigten
eller rymden af det skattepligtiga maltet skulle bestämmas medelst
sjelfregistrerande, justerad väg- eller mätapparat, som skulle vara inrättad
och uppstäld i afskildt rum enligt föreskrifterna i en särskild ordnings¬
stadga för bryggerierna. Det skattepligtiga maltet skulle krossas å
särskild, i omförmälta rum anbragt maltkross, så förbunden med apparaten,
att maltet ej kunde, utan att genomgå densamma, förarbetas. Vid till¬
26
Äldre svenska förslag till en råfimnesbeskattning.
verkningen skulle fabrikanten i det stora hela vara obunden af inskrän¬
kande kontrollbestämmelser. Dock skulle han ifråga om rätten att i
bryggeri införa och förvara malt vara underkastad särskilda föreskrifter,
och stadgades, att i bryggeriet eller tillhörande lägenheter ej finge
finnas stärkelse, socker eller annat, som kunde vid tillverkningen af malt¬
drycker användas i stället för eller såsom tillsats till malt. Någon
nödvändighet af kontrollörernas dagliga besök i bryggerierna och ännu
mindre af deras ständiga närvaro derstädes ansåg komitén icke före¬
ligga i följd af maltåtgångens kontrollering med automatiska apparater
och de öfriga kontrollåtgärdernas enkelhet.
Öfver 1881 års komitébetänkande infordrades yttranden af Kongl.
Maj:ts befallningshafvande och hördes jemväl den s. k. skattereglerings-
komitén, hvilken förordade införandet af en maltskatt, men hemstälde,
att skatten måtte bestämmas till dubbelt så högt belopp som komitén
föreslagit.
Emellertid föranledde 1881 års komitéförslag ingen framställning
till riksdagen och, med undantag deraf att under 1880-talet några
motioner i ämnet väcktes i riksdagen, fick frågan om en maltdrycks-
beskattning hvila, tills Kongl. Maj:t under år 1891 uppdrog åt en ny
komité, bland annat, att ifråga om sättet för anordnande af beskattning
af maltdrycker, efter granskning af 1881 års komitéförslag och med
hänsyn till derefter vunnen erfarenhet vid tillämpningen af maltdrycks-
beskattningen i främmande länder, inkomma med förslag till författning
i ämnet.
Denna komité, som den 11 december 1891 afgaf sitt betänkande,
lemnade i detsamma en beskrifning af sjelfva förfarandet vid tillverk¬
ningen af maltdrycker, äfvensom en i hög grad upplysande framställning
om de olika system, som i utlandet tillämpats vid beskattningen åt
maltdrycker. Då ett upprepande af nämnda beskrifning och framställ¬
ning icke synts komiterade vara nödvändigt, tillåta sig komiterade att
beträffande omförmälda ämnen, i den mån de icke af komiterade nedan
komma att beröras, hänvisa till 1891 års komitébetänkande.
Beträffande sjelfva frågan om införande i Sverige af en maltdrycks-
beskattning fann sig 1891 års komité, efter granskning af de olika
skattesystemen, böra förorda samma system som låg till grund för 1881
års komitébetänkande. Komitén upprättade också ett förslag i enlighet
med nämnda system och i närmaste öfverensstämmelse med 1881 års
förslag, hufvudsakligen med den skilnaden, att tillverkningsskatten
skulle utgå med tio öre för hvarje kilogram torkadt, rostadt eller brändt
malt, som användes för tillverkningen. Då maltdryckens alkoholhalt
Äldre svenska' förslag till en råämnesbeskattniny.
27
berodde på vörtens extrakthalt och jäsningens fortgång samt extrakthalten
berodde på myckenheten af det vid tillverkningen använda maltet, ansåg
komitén, att en maltdrycksbeskattning, enligt hvilken skatten lades på
råämnet, maltet, skalle medföra att skatten i ganska väsentlig mån
träffade alkoholhalten hos dryckerna, och förväntade komitén, att beskatt¬
ningen å maltet i någon mån skulle föranleda bryggarne att tillverka
ett mindre alkoholstarkt Öl.
Komitén, som sade sig hafva ifrågasatt, huruvida icke svagdricka
skulle kunna undantagas från beskattningen, ansåg sig emellertid icke
kunna upptaga samma förslag. För en sådan anordning talade visser¬
ligen dels att svagdricka, som af den stora arbetarebefolkningen kunde
anses som en nödvändighetsvara, ej borde fördyras, dels ock att de
bryggerier, som endast tillverkade svagdricka, icke skulle erfordra
samma kontroll som de öfriga. Men å andra sidan vore det med det
föreslagna beskattningssystemet oförenligt, att inom samma bryggeri
skulle få tillverkas både en skattepligtig och en skattefri vara, ty ett
sådant medgifvande skulle erfordra kontrollpersonalens ständiga när¬
varo till förhindrande af att skattepligtigt malt krossades å den kross,
som vore afsedd för det skattefria, samt att en skattefri maltdryck blan¬
dades med en skattepligtig. Härtill komme, att om svagdrickat gjordes
skattefritt, då det tillverkades af den ene, men skattepligtigt, då det
tillverkades af den andre, detta ju skulle innebära en bestämd orättvisa
mot den senare. Såsom ett skäl mot svagdrickats befrielse från skatt
antydde slutligen komitén svårigheten af att mellan olika slag af malt¬
drycker uppdraga en gräns, grundad på dryckernas olika alkoholhalt.
Detta komitébetänkaude af år 1891 föranledde emellertid ej heller
någon framställning till riksdagen. Sedan Kongl. finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå den 8 oktober 1892 afgifvit infordradt
utlåtande i fråga om lämpligaste sättet för bestämmandet af en gräns
emellan svagdricka, å ena, samt starkare maltdrycker, å andra sidan,
fann nämligen Kongl. Maj:t den 22 i sistnämnda månad skäligt för¬
ordna, att 1891 års komité, förstärkt med två ledamöter, skulle, dels taga
under förnyad ompröfning den i komiténs den 11 december 1891 afgifna
betänkande omhandlade frågan om drickats undantagande från beskatt¬
ningen, dels ock afgifva förslag till sådana ändringar uti och tillägg
till de af komitén utarbetade författningsförslag, som kunde erfordras
för beredande af skattefrihet för dricka.
Komitén afgaf till följd af detta uppdrag den 26 november 1892
ett nytt förslag till beskattning af maltdrycker. Deri föreslogs, att från
tillverkningsskatt skulle den bryggare vara befriad, hvilken ej till afsalu
28 Äldre svenska förslag till en råämnesbeskattning.
tillverkade annan maltdryck än svagdricka, och definierades detta såsom
en maltdryck, hvars stamvört ej hade högre ex tråk tö alt än fem procent.
Till följd af den fara för blandning mellan skattefria och skattepligtiga
drycker, som skulle föreligga i bryggerier, der båda slagen drycker
tillverkades, ansåg komitén sig deremot icke kunna stadga medgifvande
för den, som äfven tillverkade Öl, att idka skattefri tillverkning af svag¬
dricka, utan skulle en sådan tillverkare vara pligtig erlägga skatt för
allt det malt, han vid sin tillverkning använde, och således jemväl för
hvad som användes för tillverkning af svagdricka. Tillverkningen af
skattefria drycker vid de särskildt derför anordnade bryggerierna kunde,
enligt komiténs mening, kontrolleras hufvudsakligen genom tillsyn derå,
att vörten till den dryck, som tillverkades, ej hade högre extrakthalt
än fem procent.
Två reservanter inom komitén hyste en från komiténs majoritet
afvikande mening, dels derutinnan, att gränsen mellan de skattefria,
alkoholsvaga maltdryckerna och de skattepligtiga, alkoholstarkare borde
sättas vid sju procents extraktstyrka hos stamvörten, dels ock i af¬
seende derå att under särskilda af reservanterna föreslagna vilkor skatte¬
fri tillverkning af alkoholsvaga maltdrycker borde medgifvas äfven vid
ölbryggerier under den tid, då tillverkning af alkoholstarkare malt¬
drycker derstädes ej egde rum.
Detta komitébetänkande af år 1892 föranledde ej heller någon
framställning till riksdagen, men med ledning deraf utarbetades år
1894 inom Kong], finansdepartementet ett nytt förslag, hvari stadgades,
att frihet från den föreslagna maltskatten skulle åtnjutas ej blott af
den, som i svagdricksbryggeri tillverkade endast svagdricka, utan äfven
af tillverkare i ölbryggeri, om han särskildt anmälde sig, att under tiden
från och med den 1 maj till och med den 30 september tillverka endast
svagdricka. Skattefri tillverkning af svagdricka vid ölbryggeri skulle
vara fullständigt afslutad och det tillverkade svagdrickat bortfördt från
bryggeriet, innan maltkrossning för skattepligtig tillverkning ånyo finge
begynna i bryggeriet. Svagdricka definierades i detta förslag såsom
en maltdryck med en stamvört af högst sex vigtprocent extrakthalt,
hvilket vid vanlig utjäsning motsvarade en alkoholhalt hos den färdiga
drycken af omkring 1,6 vigtprocent eller 2 volymprocent.
Detta inom departementet år 1894 upprättade, men till riksdagens
pröfning icke öfverlemnade förslag tillfredsstälde emellertid icke bryg¬
gerinäringens utöfvare, ty under år 1894 lät Svenska bryggareföreningen
genom sin styrelse till Kongl. Maj:t ingifva ett af särskilda komiterade
utarbetadt förslag till förordning om beskattning af maltdrycker med
Äldre svenska förslag till en råämnesbeskattning. 29
progressiva skatteklasser. Vid detta förslag fogades ett särskildt ut¬
låtande, innefattande en kritik af 1894 års departementsförslag jemte
en särskild motivering för bryggareföreningens komiterades förslag,
och torde ur utlåtandet här böra anmärkas följande. Beskattningens
anordnande enligt departementets förslag skulle föra med sig en full¬
ständig omkastning i hittills bestående förhållanden och det såväl der¬
utinnan, att ölbryggerierna, till följd af konkurrensen med de skatte¬
fria svagdricksbryggerierna, skulle blifva tvungna att upphöra med
svagdrickstillverkningen, som i det afseendet, att alla mindre svagdricks-
bryggerier, genom det i förslaget intagna förbudet för tillverkare i
svagdricksbryggerier att idka handel med andra maltdrycker än svag¬
dricka, skulle nödgas upphöra med sin verksamhet. För att nöjaktigt
och rättvist tillgodose både statens behof af ökade skatteinkomster och
bryggeriindustriens intressen borde en förordning om beskattning af
maltdrycker deremot grundas på beskattning af allt inom industrien
afverkadt malt, således äfven det, som förbrukades för tillverkning af
svagdricka. Då likväl de större bryggerierna kunde vinna större utbyte
af använda råämnen än de mindre samt en på angifna sätt anordnad
skatt försatte de förra i en mera gynnad ställning i förhållande till de
senare, syntes det vara nödvändigt att anordna beskattningen så, att
skatten komme att utgå progressivt. Progressionen i beskattningen kunde
antingen anordnas så, som fallet vore i Bayern m. fl. tyska länder, att
hvarje bryggeri för ett visst qvantum afverkadt malt betalade eu viss
skatt samt för deröfver afverkadt malt till en viss gräns en högre
skatt o. s. v., och att sålunda ett bryggeri kunde komma att betala
skatt efter alla de lagstadgade klasserna; eller också kunde progressionen
afpassas så, att olika stora bryggerier fördes till olika skatteklasser
med olika skattesiffror, så att de minsta bryggerierna för sitt malt ej
komme att betala högre skatt än som motsvarade kontrollkostnaderna,
medan bryggerierna i de öfriga skatteklasserna finge betala skatt efter
stigande skala för hvarje bryggeri beräknad lika för hela den afverkade
maltqvantiteten. Bryggareföreningens förslag anslöt sig till den senare
metoden, enär den förra ansågs medföra svårigheter för bryggare och
kontrollörer, med hänsyn till de många beräkningsgrunderna för skatten,
samt för Konungens befallningshafvande i afseende å skatteuppbörden.
o o
Efter det komiterade sålunda i korthet omnämnt de i Sverige
redan utarbetade förslagen till en beskattning af maltdryckerna, så
30
Ren alkoholbeskattning.
anordnad, att såsom grund för skattens beräkning lades mängden af
det vid tillverkningen använda råämnet, maltet, vilja komiterade, tillföjd
af den komiterade genom nådiga brefvet den 4 april 1902 lemnade
anvisningen, utreda frågan, om och på hvad sätt beskattning af malt¬
drycker, utan att anordnas såsom en råämnesbeskattning, skulle kunna
införas medelst en å den färdiga varan lagd skatt.
Dervid hafva komiterade först tagit i öfvervägande, om icke be¬
skattningen af maltdryckerna skulle kunna anordnas så, att skatten,
liksom vid bränvinstillverkningen, påfördes de färdiga varorna i mån
af dryckernas alkoholhalt, och det sålunda att alkoholsvaga drycker
under viss i lagen stadgad gräns alldeles fritoges från beskattningen.
Det är tydligt, att en på nu omhandlade sätt anordnad beskattning
måste ur såväl skattepolitik som nykterhetsvänlig synpunkt anses vara
den teoretiskt rigtigaste. Då ett sådant skattesystem ytterligare skulle
medföra andra fördelar, bland annat derutinnan, att det lemnar till-
verkarne en större frihet vid utöfvandet af deras yrke än en råämnes¬
beskattning, är det klart, att stort afseende måste fästas vid möjlig¬
heten af att anordna beskattningen enligt detta system.
Såvidt komitérade hafva sig bekant, har dock ännu icke i något
lands lagstiftning beskattning i enlighet med nu angifna principer blitvit
genomförd, och det enda land, der en sådan lagstiftning mera allvarligt
varit på tal, är Norge.
Redan en den 17 oktober 1884 tillsatt kommission för revision
af den norska lagen om en s. k. kornskatt utarbetade och intog uti
sitt i januari 1891 afgifna betänkande ett utkast till en lag om till¬
verkning af Öl, grundad på nu förevarande system, i afsigt att visa
huru en dylik lag, praktiskt genomförd, skulle taga sig ut.
Detta förslag innehöll bland annat följande. Allt för afsalu till-
verkadt Öl med mindre än 2,5 volymprocent alkohol skulle vara skatte¬
fritt. Allt annat Öl skulle beskattas efter alkoholhalten enligt en skala,
så afpassad, att alkoholen i Öl af mindre alkoholhalt än b procent
drabbades af något lägre skattebelopp än motsvarande alkoholprocent
i bränvin. Aid en alkoholhalt hos Öl af 6 procent och deröfver skulle
detsamma draga samma skatt som bränvin af lika alkoholhalt. Under
tillverkningstiden skulle bryggeriet stå under ständig kontrolltillsyn.
Ölets tappande på lagerfaten finge endast försiggå på bestämd tid
och efter anmälan hos kontrollören samt i en viss ordning, så att
en bestämd serie af fat på en gång fylldes. Bestämmandet af det
skattepligtiga ölets mängd skulle försiggå i jäsningsrummet medelst
mätning i jäskaren eller vågning med sjelfregistrerande apparat, i en-
Ren alkoholbeskattning.
31
lighet med närmare bestämmelser, utfärdade af Konungen. Till grund
för beskattningen skulle läggas den myckenhet Öl, som kontrollören
antecknat såsom öfverförd till efterjäsning i lagerkällaren, med afdrag
utaf en viss förlustprocent, samt den alkoholstyrka, som det efterjästa
ölet vid undersökning med ebullioskop befunnes innehålla. Sedan
tillverkaren hos kontrollören anmält, att lian önskade från bryggeriet
bortföra eller på flaskor aftappa färdigjäst Öl, skulle kontrollören genom
uttagande af prof i viss närmare bestämd ordning från det parti, hvars
utlemnande från bryggeriet vore i fråga, undersöka eller låta under¬
söka alkoholhalten hos detsamma De fat, för hvilka prof uttagits,
skulle påklistras ett kontrollmärke till tecken att fatets innehåll vore
»frigjordi». För kontrollen vid bryggerierna beräknades, att det skulle
erfordras ett stort antal kontrollörer, och kunde vid de största bryg¬
gerierna deras antal komma att uppgå ända till sex. Det stora an¬
talet kontrollörer vore nödigt, emedan vakthållning måste ega rum
såväl dag som natt samt åtskilliga kontrollåtgärder för sitt utförande
kräfde två personer. Om emellertid ett bryggeri anmäldes att sättas
i gång, under förklaring från bryggaren att der icke skulle tillverkas
Öl, hvars alkoholhalt öfverskrede den faststälda gränsen för skattefritt Öl,
kunde Konungen föreskrifva, att bryggeriet under vissa vilkor finge
vara fritt från lagens stränga kontrollföreskrifter.
Nu omnämnda lagutkast har legat till grund för åtskilliga för¬
slag, som senare framkommit i Norge. Så framstäldes i stortinget
dels år 1893 af bankdirektören H. E. Berner och professorn O. Waage,
dels ock år 1895 af professorn Waage ensam särskilda förslag till lag¬
om tillverkning och beskattning af Öl. Dessa förslag äro i allt väsent¬
ligt öfverensstämmande med 1891 års förslag, hvarifrån de skilja sig
hufvudsakligen derigenom, att de, till förenkling af kontrollen vid be¬
stämmandet af de skattepligtiga maltdryckernas mängd, från den i
Danmark gällande ölskattelagen upptagit vissa bestämmelser rörande
skyldighet för tillverkarne att föra vissa fabriksböcker.
Slutligen har ytterligare en den 26 mars 1897 tillsatt norsk
komité den 29 mars 1898 afgifvit ett betänkande med förslag till
alkoholbeskattning af maltdryckerna. Denna komité upptog den redan
i de Waageska förslagen förefintliga bestämmelsen, att till grund för
skattens beräkning skulle läggas en ölmängd, motsvarande rymden af
de frigjorda lagerfaten, med afdrag af en tillåten förlustprocent,
men föreslog, att i stället för allenast alkoholhalten det innehåll af
alkohol och extrakt, som funnes i ölet enligt prof, som vid »frigörelsen»
skulle tagas af vederbörande kontrollör, skulle läggas till grund för
32
Ren alkoholbeskattning.
skattens beräkning. Någon efter ölets högre eller lägre alkoholhalt
graderad skatteskala föreslogs således icke, utan stadgades i stället att
afgiften skulle beräknas dels efter visst belopp för hvarje kilogram
alkohol i ölet, dels ytterligare med visst belopp för hvarje kilogram
extrakt utöfver sju, som funnes i hvarje hektoliter Öl. Detta förslag
innehöll vidare allenast alternativa bestämmelser om skattefrihet för Öl
med högst 2 vigtprocent alkohol. I öfverensstämmelse härmed före¬
slogs också allenast alternativt, att bryggerier, som ville brygga Öl
under viss alkoholgräns, kunde erhålla tillstånd dertill iinder mindre
stränga kontrollföreskrifter.
Om man än från teoretisk synpunkt måste lemna de norska
förslagen allt erkännande, visar dock redan den omständigheten, att
intet af samtliga nu omtalade förslag till en alkoholbeskattning kunnat
upphöjas till lag, att desamma i praktiken ansetts skola möta allt för
stora svårigheter för att finnas utförbara.
Komiterade hafva också enhälligt funnit sig förhindrade att söka
utarbeta något lagförslag, grundadt på en ren alkoholbeskattning af
maltdryckerna, och få komiterade här meddela några af de skäl, hvarför
komiterade funnit nämnda beskattningssätt icke kunna förordas.
Den likhet det föreslagna förfaringssättet vid maltdryckernas be¬
skattning skulle ega med nu gällande sätt för spritbeskattningen, är
emellertid i grunden blott skenbar. Mellan sprit- och maltdryckstillverk-
ningen råder nämligen den väsentliga skilnad, att under det den vid
brännerierna frambragta spriten är en destillationsprodukt, som från
det ögonblick, den afskiljes från mäsken och sålunda blir en såsom
sprit användbar vara, kan genom sjelf va redskapen göras för tillverkaren
helt och hållet oåtkomlig, ända tills den blifvit uppmätt och profvad,
måste deremot maltdrycken under hela tillverkningsproceduren vara
fritt tillgänglig för bryggeripersonalen och således jemväl vara utsatt
för de möjliga åtgärder, genom hvilka dess sammansättning i afseende
å extrakt- och alkoholhalt må kunna undergå ändring. Lätt inses, i
hvilken grad kontrollen härigenom försvåras. Hur stor vigt man än
vill tillägga de fabriksböcker, tillverkaren ålägges föra, måste dock
bestämmandet af det tal, efter hvilket skatten bör beräknas, ske under
kontroll. Skall beskattningen ske direkt efter alkoholhalten, varder
detta bestämmande af två slag. Äfven om extrakthalten ej medtages såsom
beskattningsgrund utan endast alkoholhalten, måste skattebestämningen
grunda sig på tvenne kontrollundersökningar, bestämmandet af mycken¬
heten och bestämmandet af alkoholhalten, och dessa två kontrollåtgärder
kunna icke ske vid samma period af ölets utveckling. Alkoholbildningen
Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen.
33
fortgår nämligen alltjemt samtidigt med att ölet, innan det tappats, undergår
minskning till volymen. Alkoholhalten bör således bestämmas vid sjelfva
den slutliga aftappningen, men då svårighet möter att rätt fastställa
rymden af lagerfaten, som undergå förändring i sådant afseende, måste
uppmätningen företagas en eller annan månad tidigare vid öfverförandet
från jäskaren till lagerfaten. Med anledning häraf torde finnas nödigt
att medgifva en större eller mindre rabatt för den volym förminsk¬
ning, som kan ega rum i lagerkällaren alltefter olika lagringstid. Kon¬
trollörens befattning blir således mycket omfattande och besvärlig. Här¬
till kommer att de båda instrument, som i stort kunna användas för
alkoholhaltens bestämmande, nämligen ebullioskopet och Tornöes spek-
trometer, fordra försigtighet och vana, så att en viss teknisk utbildning
måste förutsättas hos kontrollören, hvilken således såväl på denna grund
som i följd af den tid, han behöfver använda inom bryggeriet, måste
aflönas ej för knappt och sannolikt icke skulle kunna åtnöjas med
mindre äu 8 till 10 kronor om dagen. När nu derjemte erfordras en
eller två kontrollörer vid hvarje bryggeri och åtskilliga biträden med
lägre aflöning, kommer kostnaden för denna kontroll att uppgå till
ett så afsevärdt belopp, att komiterade, oaktadt sina sympatier för den
rena alkoholbeskattningen såsom ur skattesynpunkt fullt rättvis samt
med afseende å nykterhetens främjande synnerligen fördelaktig, ej vågat
framlägga ett på denna princip grundadt förslag, då syftet med malt-
drycksbeskattningen måste vara att äfven genom en måttlig skatt be¬
reda statskassan en nämnvärd inkomst.
Sedan komiterade af förenämnda skäl blifvit öfvertygade, att en
skatt å de färdiga maltdryckerna icke låter sig genomföra i form af en
ren alkoholbeskattning, hafva komiterade tagit i öfvervägande, huruvida
icke en maltdrycksbeskattning skulle kunna anordnas så, att skatten,
ehuru icke beräknad efter den i dryckerna befintliga alkoholen, ändock
lades på sjelfva varan och det sålunda, att, medan maltdrycker under
en viss alkoholgräns gjordes alldeles fria från skatten, alla andra drycker
utan hänsyn till deras olika alkoholhalt droge antingen samma skatt
eller en skatt, hvars gradering för olika värderika drycker grundade sig
på andra deras egenskaper än den svårt bestämbara och föränderliga
alkoholhalten.
Ett beskattningssystem enligt det första af nyssnämnda alternativ
gäller sedan den 1 oktober 1891 i Danmark. Redan den omständig¬
34
Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen.
heten, att den danska ölskattelagen af den 1 april 1891 således varit i
tillämpning öfver elfva år, har för komiterade utgjort fullgod anled¬
ning att vid densamma fästa den största uppmärksamhet. Då, såsom
redan förut antydts, härtill kommer, att Kong! Maj:t direkt hänvisat
komiterade att undersöka, huruvida det danska beskattningssystemet
skulle kunna läggas till grund för beskattningen af maltdrycker i Sverige,
hafva komiterade ansett lämpligt att vid sitt betänkande såsom Bil. 2
foga ett aftryck af den danska ölskattelagen.
En kortfattad redogörelse för dess innehåll torde emellertid det
oaktadt här behöfva lemnas. Enligt lagen är allt för afsalu tillverkadt
öl, som, när det utlemnas från bryggeriet, håller 2V* vigtprocent (mot¬
svarande 24/5 volymprocent) alkohol eller derutöfver, skattepligtigt. Till¬
verkning af Öl, som håller mer än C vigtprocent alkohol, är förbjuden.
Intet Öl får föras från bryggeriet, förr än det kan anses vara fullt fär¬
digt för konsumtion. I händelse Öl upprepade gånger visas hafva bort¬
förts från ett bryggeri tidigare för att genom lagring å annan plats
uppbringas till högre alkoholhalt än 2x/4 vigtprocent, kan för framtiden en
viss lagringstid föreskrifvas för bryggeriet. Hvar och en, som vill utöfva
salutillverkning af Öl, är pligtig att förvärfva sig »Nseringsadkomst»
och att föra handelsböcker. Vill tillverkare allenast tillverka skattefritt
öl, är han icke underkastad skattelagens föreskrifter i vidare mån, än
att han vid sin tillverkning måste hålla sig under gränsen och dervid
vara underkastad en viss kontroll. Enhvar deremot, som önskar till¬
verka skattepligtigt Öl, skall minst fyra veckor före tillverkningens början
anmäla detta för kontrollmyndigheten samt dervid uppgifva bryggeriets
egare eller disponent, namnet på de olika skattepligtiga ölsorter, som
skola tillverkas, äfvensom dessas ungefärliga alkohol- och extrakthalt,
samt slutligen huruvida annat än skattepligtigt Öl skall tillverkas, och
i sådant fall hvilka lokaler och redskap skola begagnas gemensamt för
båda slagen. Så snart tillverkningen börjar, skall tillverkaren i en
honom af kontrollmyndighel en tillhandahållen bok, den s. k. »driftsbogen»,
för såväl skattepligtigt som annat Öl dagligen anteckna de olika bygderna
och det till dem använda råmaterialets beskaffenhet och mängd, vörtens
extrakthalt efter afkylningen, omedelbart innan jästen tillsättes, dagen
då ölet efter jäsningen tappas på lagerfaten samt antalet tunnor tillverkadt
öl. I en annan bok, »salgsbogen», har tillverkaren att dagligen införa de
qvantiteter Öl, vare sig skattepligtigt eller skattefritt, som utlemnas från
bryggeriet. Salgsbogen afslutas för hvarje månad, och inom den 10 i
påföljande månad skall skatten för den skattepligtiga myckenhet öl-
salgsbogen upptager, vara inbetald. Hvarje år den 1 oktober skall brygga,
Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen.
35
ren uppgöra och till kontrollmyndigheten insända ett inventarium öfver
sitt lager af såväl skattepligtigt som skattefritt Öl, upptagande behållningen
från föregående räkenskapsår, huru mycket öl, som under året tillförts
lagret och huru mycket, som utförts från detsamma, den myckenhet Öl,
som under lagringen kan anses hafva gått förlorad, samt behållningen till
nästa räkenskapsår. Både driftsbogen och salgsbogen skola å tider, som
af kontrollmyndigheten bestämmas, insändas till densamma och i öfrigt
när som helst vara för kontrolltjenstemännen tillgängliga. Minst en gång-
om året skall kontrollören genomse bryggarens handelsböcker och jemföra
dessa med uppgifterna i driftsbogen, salgsbogen och årsredogörelsen.
För undersökning af ölets alkoholhalt eger kontrollören när som
helst samtidigt uttaga två prof af det slags Öl, som skall undersökas.
Det ena profvet undersökes på stället, men om profvet utfaller så, att
bryggaren kan ådömas ansvar för olaglig tillverkning, och han ej vill
nöja sig med resultatet af den gjorda undersökningen, insändes det
andra profvet till kontrollmyndighetens laboratorium, hvars undersökning
blir afgörande.
Vid kontrollen äro anstälde en inspektör och fem kontrollörer, hvilka
lyda under tullstyrelsen, som har högsta uppsigten öfver såväl skatte-
uppbörden som bryggerikontrollen i öfrigt. Tullpersonalen i allmänhet
äfvensom polismyndigheterna äro skyldige att aktgifva på förekommande
öfverträdelser af lagen eller försök att kringgå densamma samt anmäla
sådant för kontrollen. Kontrolltjenstemännen skola ega tillträde till alla
bryggerier, vare sig der brygges skattepligtigt Öl eller icke, samt äro
berättigade att anställa undersökningar i bryggeriets samtliga lokaler
äfvensom i dermed förenade aftappningsanstalter.
Med den ytterst fåtaliga kontrollpersonal, som finnes, är det tyd¬
ligt, att den egentliga tillsynen öfver bryggerierna måste blifva knapp¬
händig. Kontrollen grundar sig också hufvudsakligen på en granskning
af bryggeriernas böcker och räkenskaper. I öfrigt söker lagen afskräcka
från underslef genom stränga straffbestämmelser, i det att vid iteration
kunna ådömas ända till sex månaders fängelse och tiotusen kronors
böter. Såsom en från svensk synpunkt egendomlig bestämmelse i den
danska lagen kan slutligen antecknas, att i sådana fall, då någon för¬
skyla böter för öfverträdelse, som icke anses kunna medföra fängelse¬
straff, kunna böterna åläggas af den administrativa myndighet, som har
skatter!ppbörden om hand.
En utveckling af lagens kortfattade bestämmelser om formerna för
och ändamålet med kontrollens verksamhet förekommer uti ett yttrande
al' chefen för insnektoratet öfver ölbeskattningen i Danmark, toldinspek-
36 Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen.
tören J. L. Moltzen, hvilket finnes fogadt såsom bilaga vid ofvanberörda
den 23 maj 1900 afgifna betänkande af komitén för revision af gällande
stadganden angående försäljning af vin och maltdrycker m. m. I detta
yttrande meddelas, bland annat, följande:
»Hela landet är indeladt i fem distrikt, hvarje med sin kontrollör,
som ombytes hvart tredje eller fjerde år. Köpenhamn utgör ett distrikt
och det öfriga landet är indeladt i fyra distrikt. Tillverkningsåret går
från 1 oktober till och med 30 september. Så snart september månads
räkenskaper och årsredogörelsen mottagits, granskas dessa och är arbetet
dermed i regeln afslutadt vid slutet af oktober månad. De fyra kon¬
trollörerna utsändas derefter, två och två, så att således alltid två
tjenstemän i förening utföra granskningen. Försäljningsböckerna jäm¬
föras för hvarje dag med bryggeriernas handelsböcker. Tillverknings-
böckerna genomgås endast i afseende å särskilda af kontrollörerna sjelfva
valda månader, och blott i det fall, att fel påträffas, granskas de full¬
ständigt. Härjemte jämföras tillverkningsböckerna med bryggeriernas
materialkonton;, inneliggande lager af Öl inventeras, och de bättre skatte¬
fria ölsorterna, som hålla 1V2 å 2 (vigts-) procent alkohol, undersökas;
blott skattepligtiga bryggerier undersökas under denna resa, hvartill åtgår
omkring tjugu dagar. Bryggerierna i Köpenhamn tillses på liknande sätt.
Under januari—mars månader företager hvarje kontrollör i sitt
distrikt en granskning af samtliga skattepligtiga och ungefär hälften af
de skattefria bryggerierna. Samtliga skattefria ölsorter undersökas och
det tillses, att alla böcker äro fullständigt förda. Till resan åtgår om¬
kring tjugu dagar.
Under juni—augusti månader besöker hvarje kontrollör alla, både
skattepligtiga och skattefria bryggerier i sitt distrikt. Dervid tillses, att
böckerna äro fullständigt förda. Alla ölsorter undersökas. En del kärl,
som användas till skattepligtigt öl, mätas, och befinnas dervid vissa af
dem vara för stora, kasseras de för att förändras, hvilket understundom
kan inträffa, men ansvar har hittills icke ådömts. De skattefria brygge¬
riernas böcker afslutas för sistförflutna året — från och med 1 juni till
och med 31 maj — för att lemna inspektoratet det erforderliga materialet
för statistiken till årsberättelsen. Då många af de små bryggarne på
landet icke äro skrifkunniga, har jag på grund af ölskattelagens § 8
föreskrifvit dem att föra räkenskap öfver tillverkningen i den föreskrifna
journalen, men i öfrigt öfverlemnat till den enskilde att bestämma om
och hur han eljest vill föra böckerna. Till denna resa åtgår omkring
trettiofem dagar.
Sålunda tillses de skattepligtiga bryggerierna minst tre gånger
Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen.
37
och de skattefria en eller två gånger årligen. Prof uttages på sjelfva
bryggeriet och undersökes med ebullioskop. Närmar sig alkoholhalten
två och en fjerdedels procent, insändes ett prof till inspektoratet, hvarest
alkoholhalten undersökes medelst destination. Vederbörande bryggare
har alltid godkänt denna undersökning, och den af tullstyrelsen på
grund af § 9 tillsatta undersökningsauktoriteten, professorn S. M. Jörgen-
sen vid den polytekniska läroanstalten, har ännu icke anlitats för af¬
görande af tvister.
Den på detta sätt anordnade kontrollen har visat sig fullt pålitlig
och tillräcklig och man kan i det stora hela endast erkänna bryggarnes
laglydnad; om man tager hänsyn till den höga ölskatten och de små
kontrollutgifterna, hafva också mycket få lagöfverträdelser egt rum —)).
Af ofvanstående uttalande, som dagtecknats den 16 september
1899, framgår med all önskvärd tydlighet, att högsta kontrollmyndig¬
heten i Danmark, efter nära åtta års erfarenhet, vitsordat, att skattens
tillämpning i Danmark utfallit på ett tillfredsställande sätt.
Den vid betänkandet såsom Bil. 3 fogade reseberättelse, som två
år senare, den 28 oktober 1901, afgafs till statsrådet^ och chefen för
Kongl. finansdepartementet af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand,
hvilken haft i uppdrag att i Danmark inhemta närmare upplysningar
om tillverkningen af det s. k. kroneölet äfvensom om den danska
bryggerikontrollen i allmänhet, iunehåller följande slutomdöme om den
danska ölskatten:
»Formen för den danska ölskatten är i hög grad enkel och billig,
och i Danmark synes man i allmänhet vara mycket belåten därmed,
både den kontrollerande myndigheten och bryggarne, hvilka i sin till¬
verkning knappt hafva någon känning af en kontroll. Huruvida samma
skatteform skulle lämpa sig för en eventuel maltdrycksbeskattning i
Sverige kan under sådana förhållanden visserligen förtjäna att tagas i
öfvervägande, men det förefaller, som om den danska bryggerikontrollen,
trots dess stränga ansvarsbestämmelser, vore för svag i ett så glest
befolkadt land som större delen af Sverige, isynnerhet om i handeln
samtidigt skall göras en sträng skilnad mellan starkare och svagare
maltdrycker.»
Båda dessa uttalanden från så kompetenta håll hafva synts komi-
terade innebära anledning nog att taga under sorgfällig ompröfning,
huruvida det vore möjligt att med den danska ölskattelagen såsom
föredöme utarbeta eu för svenska förhållanden lämpad ölskattelag.
Resultatet af denna ompröfning föreligger i ett af komiterade full¬
ständigt utarbetadt, såsom Bil. 1 vid belänkandet fogadt »Utkast till
3S
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker». Af
skäl, som längre fram skola anföras, hafva emellertid komiterade icke
kunnat framlägga detta utkast såsom sitt förslag.
0 0
S»
En kort framställning af hufvudinnehållet i detta utkast synes dock
komiterade här vara på sin plats, hvarvid komiterade särskildt vilja
framhålla, huru komiterade tänkt sig, att utkastet, praktiskt genom-
fördt, skulle verka.
Komiterade vilja till en början anmärka, att de olikheter i jem¬
förelse med den danska ölskattelagen, som utkastet i hufvudsak företer,
i de fall, då de icke tydligen föranledts af specielt svenska förhållanden
och gällande svensk lagstiftning, af komiterade föreslagits i ändamål
att söka undvika åtskilliga af de anmärkningar, som med större eller
mindre skäl rigtats mot den danska lagen.
Då komiterade ansett, att en blifvande förordning om tillverkning
af maltdrycker bör gifvas en så vidsträckt omfattning, att den lemnar
föreskrifter rörande all sådan tillverkning, hafva komiterade i utkastets
första § lemnat allmänna bestämmelser om de olika vilkoren för rätt att
utöfva salutillverkning och s. k. hembrygd af maltdrycker. Ifrågavarande
§ stadgar dock härutöfver, dels i 1 mom. att förordningen icke eger
tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt, som
eger rum antingen å apotek för mediciniskt ändamål eller eljest under
de vilkor och den kontroll, Kongl. Maj:t vill i särskildt fall föreskrifva,
dels ock i 2 mom. att hembrygd, sådan den i mom. blifvit begränsad,
får företagas utan hinder af föreskrifterna i förordningen. Ändamålet
med dessa bestämmelser är att fritaga berörda slag af mall dryckstill-
verkning från erläggande af skatt; och tillåta sig komiterade att såsom
grund för sitt ifrågavarande förslag åberopa sig på de skäl, som för
liknande stadganden anförts i det den 11 december 1891 afgifna komité-
betänkandet.
Enligt det komiterade lemnade uppdrag hafva komiterade haft att
iakttaga, att de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna fritagas från beskatt¬
ningen. Det har derför i första rummet gällt att bestämma, hvad som
skall förstås med alkoholsvag maltdryck; och hafva komiterade, då de
inom landet befintliga nykterhetsföreningarna och sällskapen med stor
enhällighet ansett lämpligast att såsom sådan maltdryck räkna den,
hvars alkoholhalt ej öfverstiger två volymprocent, enat sig om att såsom
högsta gräns för de alkoholsvaga maltdryckerna föreslå två volymprocent.
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
39
Alla maltdrycker, hvilkas alkoholhalt icke kan öfverstiga två volym¬
procent skola således, enligt 2 § i utkastet, räknas till de alkoholsvaga
och blifva skattefria. Sådana alkoholsvaga drycker äro emellertid af
två, med afseende å sitt förhållande till den antagna alkoholgränsen
skilda slag, nämligen dels sådana, som äro bryggda af en så maltsvag
vört, att deras alkoholhalt, huru långt förjäsningen än fortgår, aldrig
kan öfverstiga två volymprocent, till hvilken grupp, på sätt af Bil. 4
tab. 6 och 13 framgår, största delen af det i Sverige bryggda svagdrickat
är att hänföra, dels ock sådana, som äro bryggda af starkare vört och
hvilka således, om förjäsningen finge ostördt fortgå, kunna få högre
alkoholhalt. För att sistnämnda slags drycker skola blifva skattefria,
måste derför vid deras tillverkning jäsningen på något sätt afbrytas.
Den extrakthalt hos vörten, som vid vanlig förjäsning ger högst två
volymprocent alkohol hos drycken, är fem procent, hvilken således utgör
gränsen mellan de båda slagen af skattefria maltdrycker. Då komiterade
ej närmare angifvit, på hvilka olika sätt en tillverkare kan afbryta jäs¬
ningen af en extraktrikare maltdryck för att göra den skattefri, har
detta berott, icke derpå att komiterade, som visserligen förutsatt att
bruket af s. k. antiseptiska medel ej skulle tillåtas, känna annan för
närvarande använd metod än s. k. pasteurisering, utan derpå att komi¬
terade velat lemna öppet för maltdryckstillverkarne att, om några hittills
okända metoder för jäsningens afbrytande skulle uppfinnas, begagna
sig deraf för ifrågavarande ändamål. Skulle tillverkare vid sin rörelse
använda en stamvört, hvilkens extrakthalt öfverstiger fem procent utan
att vid tillverkningen för ofvan angifna ändamål vidtaga en tillfyllest¬
görande »särskild åtgärd», är han, äfven om drycken vid utlemnandet
ej skulle hafva uppnått en alkoholhalt af två volymprocent, förpligtad
att erlägga skatt för densamma.
Komiterade hafva sålunda icke föreslagit skattefrihet för sådana alko¬
holsvaga och extraktrika, men icke pasteuriserade maltdrycker, som i
Danmark under namn af »hvidtöl» och »skibsöl» utlemnas från bryggeri
med en ganska ringa alkoholhalt. Dessa äro nämligen lätt utsatta för
efterjäsning och alkoholgränsens öfverskridande, hvilket framgår redan
af de i Bil. 4 tab. 14 intagna analyserna å danska maltdrycker N:ris
1--9, der efter 15 dygns förvaring iakttagits en stegring af alkohol¬
halten med ända till 0,3 7 procent, under det de pasteuriserade dryckerna
N:ris 10—12 ännu efter 48 dygn visa en höjning af alkoholhalten med
endast 0,11 procent och N:ris 13—18 efter 47 dygn endast 0,02 pro¬
cent. Den under föregående diskussioner om möjligheten af en alkohol-
gräns ofta framhållna farhågan för efterjäsning, hvarigenom en återför¬
40
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
säljare skulle utsättas för risken, att en maltdryck, som inköpts såsom
skattefri, redan efter någon tids förvaring uppnådde en alkoholhalt,
öfverstigande alkoholgränsen, så att lian genom dess försäljande ofri¬
villigt blefve en lagbrytare, eger sålunda ingen tillämpning på före¬
liggande beskattningssystem, då der, i olikhet mot hvad ursprungligen
yrkats, nämligen att alla drycker med två volymprocent alkoholbalt eller
derunder skulle blifva skattefria utan afseende å sättet för deras till¬
verkning, såsom skattefria upptagits endast de drycker, som antingen
på grund af sin låga stamvört af fem procent ej kunna genom efter]ös¬
ning erhålla en högre alkoholhalt än två volymprocent, eller ock undergått
sådan särskild behandling, att de under inga förhållanden kunna uppnå
högre alkoholhalt.
I enlighet med de nu anförda, i 2 § förekommande stadgandena,
om hvilka drycker som äro skattepligtiga och skattefria, hafva i ut¬
kastets 7 och 13 §§ lemnats föreskrifter om tillverkares skyldighet att,
derest han vill såsom skattefri utlemna maltdryck, som inbryggts med
en stamvört, hvilkens extrakthalt öfverstiger fem procent, i anmälan om
rörelses. utöfvande uppgifva de »särskilda åtgärder», som vid hans
bryggeri äro afsedda att tillämpas för att förhindra, att sådan maltdrycks
alkoholhalt kan komma att öfverstiga två volymprocent.
I motsats till de alkoholsvaga, skattefria maltdryckerna stå de
alkoholstarkare, d. v. s. alla, som hålla mer än två volymprocent alkohol
och hvilka enhgt utkastet äro skattepligtiga, när de för försäljning ut-
lemnas från det bryggeri, der de tillverkats, eller från något af bryggeriets
nederlag.
Mot den i Danmark gällande ölskattelagen har blifvit anmärkt,
att den låter alla skattepligtiga maltdrycker drabbas af samma skatt.
Detta innebär emellertid der icke någon nämnvärd oegentlighet, emedan,
med undantag för den jämförelsevis obetydliga tillverkningen af porter,
samtliga skattepligtiga ölsorter i Danmark äro bryggda af ungefär
lika stark vört. 1 Sverige skulle det deremot vara synnerligen olämp¬
ligt att belägga alla skattepligtiga maltdrycker med lika hög skatt,
emedan i så fall de billigare och mindre värdefulla drickssorterna,
såsom iskällardricka o. d., skulle beskattas och följaktligen fördyras
med samma belopp som de dyrare och värdefullare ölsorterna och
portern, samt detta förhållande skulle bidraga till att minska förbruk¬
ningen af nämnda drickssorter. Den lika beskattningen blefve sålunda
i och för sig orättvis och skulle icke främja nykterhetsarbetet. För
att undvika dessa olägenheter med det danska beskattningssystemct
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
41
hafva komiterade i utkastet sökt indela de skattepligtiga maltdryckerna
i flere klasser, hvilket med iakttagande af de nu förefintliga faktiska
förhållandena ock kunnat ske.
De förut åberopade, på komiténs föranstaltande verkstälda analy¬
serna (Bil. 4 tab. 1—5 och 7—12) utvisa nämligen tre tydligen åtskilda
grupper skattepligtiga maltdrycker: 1) de underjästa drickssorterna, butelj-
drickorna, som inbryggas på en stamvört af mellan sju och nio procent
extraktbalt, 2) ölsorterna, lager-, pilsneröl m. fl., som inbryggas på en
stamvört af mellan tolf och fjorton procent extraktbalt, samt 3) porter
och några få sorter s. k. extra Öl, som inbryggas på en stamvört med
mera än femton procent extrakthalt. Komiterade hafva derför ansett
sig hafva giltiga skäl att sätta gränserna för de föreslagna tre skatte-
klasserna vid tio och femton procent extrakthalt hos vörten.
Den skyldighet att erlägga skatt för vissa slag af maltdrycker,
som enligt utkastet åligger tillverkare af sådana drycker, inträder med
den tidpunkt, då dryckerna för försäljning utlemnas från bryggeriet
eller något dess nederlag. Maltdrycker, som under tillverkningen af
en eller annan orsak gå förlorade eller förbrukas inom sjelfva bryggeriet,
blifva således aldrig beskattade.
Då det icke sällan lärer hända, att tillverkarne upprätta särskilda
nederlag på platser, mer eller mindre aflägsna från bryggerierna, och att
de derifrån idka försäljning af sina varor, hafva komiterade — som ansett,
att redan den omständigheten, att maltdrycker bortföras från bryggeri
för att läggas på dylika nederlag, ej rimligen bör föranleda dertill, att
tillverkaren skall erlägga skatten derför — upptagit bestämmelsen, att
skyldigheten att erlägga skatt för varor, som försäljas från sådana
nederlag, inträder först, när varorna derifrån utlemnas. Om en till¬
verkare, som eger rätt att idka handel med annan tillverkares malt¬
drycker, uppköper sådana för att åter försälja dem, åligger skatt¬
skyldigheten tillverkaren vid det bryggeri, der maltdryckerna framställts.
Slutligen är att märka, att utkastet i 2 § 3 mom. föreskrifver, att, om
maltdrycker, för hvilka skatt skulle erläggas, utföras ur riket, tillverkaren
skall åtnjuta skattefrihet för desamma enligt de vilkor, som af Kongl.
Maj:t särskildt stadgas.
Till grund för beräkning af skatteu för olika skattepligtiga
maltdrycker läggas, enligt hvad i utkastets 9 § föreslagits, de upp¬
gifter, som tillverkaren eller lians ombud skall aflemna till vederbörande
uppbördsmyndighet. Skattens beräkning grundar sig således i första
hand på en sjelfdeklaration från tillverkarens sida, och hafva komiterade
42
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
i utkastet föreslagit att, på sätt finnes stadgadt ifråga om uppgifter till
vederbörande taxeringsmyndighet enligt nådiga förordningen om ihkomst-
skatt den 21 juni 1902, tillverkarens uppgifter enligt 9 § skola afgifvas
på heder och samvete.
I fråga härefter om storleken af de olika skattesatser, komiterade
enligt utkastet ansett böra åsättas de olika grupperna af skattepligtiga
maltdrycker, vilja komiterade anmärka, att komiterade sökt afpassa
dessa skattesatser så, att de, på samma gång de med nuvarande produk¬
tionsförhållanden skulle kunna förskaffa staten en tillräcklig inkomst
af skatten, å ena sidan vid skattens helt naturliga öfverförande å den
konsumerande allmänheten komme att så nära som möjligt motsvara
ökning i hela ören af det pris maltdryckerna, utlemnade å buteljer,
må betinga, men å andra sidan lemnade tillverkarne tillfälle att genom
afjemning i priset vid varornas försäljning bereda sig skälig ersättning
för den minskning i deras omsättning, som skatten tvifvelsutan komme
att medföra. Skatten i första gruppen eller för de s. k. drickorna hafva
komiterade föreslagit till två kronor 50 öre för hektoliter, i afsigt att
ökningen i pris för hvarje halfbutelj om Va liter af dessa drycker skulle
komma att efter skattens införande begränsas till 1 öre. Tillverkarnes
andel i prisförhöjningen skulle ej blifva större än 0,17 öre för half¬
butelj. Beträffande andra gruppen maltdrycker har skatten föreslagits
till fyra kronor 50 öre för hektoliter. Denna skattesats är visserligen i
förhållande till maltåtgången vid dessa dryckers tillverkning högre än
skatten i nästföregående grupp, men den har satts till nämnda belopp
i afsigt att bereda staten den största möjliga inkomst, enär just dessa
drycker äro föremål för den största konsumtionen. Med en så afpassad
skatt kan prisförhöjningen antagas blifva jemt 2 öre på halfbutelj.
Skattesatsen af sju kronor 50 öre för hektoliter i högsta skatte-
gruppen afser slutligen att åstadkomma en prisförhöjning af 3 öre för
halfbutelj.
Hvad härefter angår det finansiela resultat, som en skatt, genom¬
förd enligt de i utkastet intagna skattesatserna skulle medföra, hafva
komiterade vid beräkningar, dervid lagts till grund de uppgifter om
maltdryckstillverkningen i riket under 1897, som finnas intagna i det
betänkande, som afgifvits af meromnämnda komité för revision af för¬
ordningen angående försäljning af vin, maltdrycker m. m., funnit att,
om man utgår från en mot nämnda uppgifter något reducerad års-
Utkast till förordning om en pr oduhtbeskattning.
43
tillverkning af 175,000 hektoliter drickor, 1,200,000 hektoliter Öl, samt
40.000 hektoliter porter, skatten skulle kunna inbringa i rundt tal
6.100.000 kronor årligen.
Sedan komiterade i det föregående redogjort för utkastets hufvud-
grunder i fråga om tillverkares skyldighet att betala skatt för vissa malt¬
drycker, om sättet för skattens beräkning samt om föreslagna skatte¬
satser, äfvensom beräknat beloppet af den skatt, som vid desammas
tillämpning skulle kunna inflyta till statsverket, vilja komiterade nu
öfvergå till en redogörelse för de bestämmelser utkastet innehåller till
betryggande af dess efterlefnad.
Dervid vilja komiterade först påpeka, att komiterade icke funnit
sig kunna i förordningen intaga några detaljerade föreskrifter i afseende
å kontrollen, utan hafva der införts allenast de väsentligaste bestäm¬
melserna. Såsom af utkastet framgår, hafva nämligen ..komiterade för¬
utsatt, att detsamma skulle kompletteras genom en särskild af Kongl.
Maj:t utfärdad ordningsstadga för bryggerierna i riket. Flertalet af
de erforderliga kontrollföreskrifterna hafva nemligen synts vara af sådan
art, att de ej lämpligen böra intagas i en af Kongl. Maj:t och riks¬
dagen gemensamt antagen lag, utan i stället införas i den särskilda
ordningsstadgan, deri de lättare skulle kunna erhålla de ändringar
erfarenheten tilläfventyrs kunde visa vara af behofvet påkallade. Utan
att framlägga något särskildt utkast till en sådan ordningsstadga, vilja
komiterade i det följande på olika ställen antyda en del af de bestäm¬
melser, som enligt deras uppfattning böra intagas i en dylik.
Med det system för beskattning af maltdrycker, som ligger till
grund för utkastets bestämmelser och som i hög grad hvilar på ett
fullt förtroende till bryggarens egna uppgifter, synes icke lämpligen
vara förenligt, att staten för att kontrollera, det skatt i behörig ordning
utgöres, anställer kontrollörer för att fullst ändigt öfvervaka bryggeri-
rörelsens alla olika delar, så att dervid underslef icke kan begås. Ej
heller låter det tänka sig, att vid tillämpningen af ett sådant system
genom kontrollör utöfva ständig tillsyn öfver att inga maltdrycker i
strid mot lagen utlemnas från bryggeri. En kontroll anordnad på något
af dessa båda sätt, skulle föranleda, att vid de flesta bryggerier måste
anställas två eller flera kontrollörer, och derigenom medföra så betydande
kostnader, att de inkomster, som staten af skatten kunde påräkna, i
anmärkningsvärd grad förminskades. Behandlingen af de utaf komiterade
omförmälda förslag att i Norge införa en alkoholbeskattning visar också,
44 Utkast till förordning om en produktbeskattning.
att man der funnit det betinga alltför stora afbränningar att införa en
ständig kontrolltillsyn öfver maltdryckers utlemnande från bryggerierna.
Den kontroll öfver uppfyllandet af lagens föreskrifter, som före¬
slagits i utkastet, har derför af komiterade funnits, i likhet med hvad
som gäller i Danmark, böra grundas dels på tillverkarnes allmänna
bokföringsskyldighet, dels på en tillverkarne ålagd särskild bokförings-
sky ledighet, dels på en såvidt möjligt verksam granskning af bokföringens
rigtiga verkställande samt slutligen och företrädesvis på en vid olika,
för tillverkaren på förhand icke kända tillfällen företagen undersökning
af såväl under arbete befintlig vörts extrakthalt före jästens tillsättande,
som de färdiga maltdryckernas alkohol- och extrakthalt.
De bestämmelser angående kontrollen, som utkastet innehåller eller
som derutöfver ansetts vara erforderliga, ställa sig helt naturligt olika
vid de olika grupper, hvari bryggerierna enligt utkastet blifvit indelade.
Åtminstone vid en del af de skattefria bryggerierna, eller vid dem,
hvarest under ett tillverkningsår ej idkas tillverkning af annan skatte¬
fri maltdryck än svagdricka, behöfver kontrollen naturligen ej vara lika
omständligt anordnad, som vid de bryggerier, som tillverka skatte-
p lig tig a drycker. Kontrollen öfver de förra kan nemligen inskränkas
till en tillsyn derå, att från dessa bryggerier icke utlemnas skattepligtiga
maltdrycker, och kan bestå i en undersökning, att tillverkaren icke till¬
sätter jäst till vört af högre extrakthalt än fem procent. Vid öfriga
skattefria bryggerier, behöfver kontrollpersonalen derjemte tillse resul¬
tatet af de »särskilda åtgärder», som enligt 13 § skola vidtagas för att
förhindra, att en maltdryck, som inbryggts med en stamvört af mera
än fem procent extrakthalt, kan komma att erhålla en alkoholhalt,
öfverstigande två volymprocent.
Efter angifvande af dessa allmänna synpunkter för utkastets kon¬
trollbestämmelser vilja komiterade i fråga om maltdryckstillverkarnes all¬
männa bokföringsskyldighet särskildt erinra derom, att komiterade, som
icke förbisett den i slutet af 2 § i Kongl. förordningen den 4 maj 1855
angående handelsböckers förande intagna bestämmelsen, hvarigenom
vissa tillverkare af maltdrycker äro undantagna från skyldighet att föra
handelsböcker, förutsatt att nämnda stadgande bör upphöra att gälla.
I öfverensstämmelse härmed fäster utkastet synnerligt afseende derå,
att . vid alla bryggerier tillverkarne noggrannt fullgöra dem såsom
näringsidkare åliggande bokföringsskyldighet.
I skattepligtigt bryggeri skall enligt utkastets 8 § den tillverkaren
åliggande särskilda bokföringen utföras sålunda, att på tillverkarens
ansvar och med användande af fastställda blanketter, i enlighet med
Utkast titt för ordning om en produktbeskattning.
45
ordningsstadgans föreskrifter, dels föres bryggjournal och försäljnings-
bok, dels ock vid tillverkningsårets slut upprättas särskild årsredo-
görelse. Den närmare beskrifningen af innehållet i nämnda handlingar
har ansetts kunna lemnas i ordningsstadgan.
I bryggjournalen, som skall utvisa tillverkningens omfattning med
afseende å olika slags maltdrycker, skola sålunda, under särskilda upplägg ,
för skattepligtiga och skattefria maltdrycker, upptagas de olika brygderna
under löpande nummer, tiden för påbörjandet af hvarje brygd, mycken¬
heten af dervid använda råämnen, med särskildt angifvande af hvad
som användts af malt eller deremot svarande material äfvensom af
humle, stam vörtens extrakthalt omedelbart före jästens tillsättning, dagen
när maltdryckerna öfverföras på lagerfaten samt slutligen benämningen
på och mängden af den tillverkade varan.
I försäljningsboken åter, som, enligt hvad 9 § utvisar, skall ligga
till grund för skattens beräkning och på hvars samvetsgranna förande
ligger den största vigt, skall tillverkaren, likaledes under särskilda upp¬
lägg för skattepligtiga och skattefria maltdrycker, införa summariska
uppgifter för hvarje dag dels å det antal buteljer och det litertal, af
de olika slag af maltdrycker, som under dagen utlemnats till försäljning
från bryggeriet eller dess nederlag, dels å myckenheten af de olika
slags maltdrycker, som utlemnats till export, dels ock derest under
dagen maltdrycker antingen måst såsom förderfvade hällas bort eller
eljest gått förlorade, å myckenheten deraf.
Då den tillverkarne medgift)a rätten att sjelfva uppgifva mängden
af de maltdrycker, som vid tillverkningen gått förlorade eller såsom
odugliga till försäljning måst förstöras, särskildt lätt skulle kunna
gifva anledning till falska uppgifter angående mängden af skattepligtiga
maltdrycker, hafva komiterade förutsatt att, om sådant af praktiska
hänsyn skulle visa sig vara nödvändigt, i ordningsstadgan härjemte
skulle föreskrifvas, det tillverkare vore pligtig att anskaffa särskild
bevisning om mängden af de maltdrjmker, som han af förenämnda
anledningar uppgifver sig icke hafva kunnat sälja.
I år sredogörelsen skall tillverkaren aflemna noggranna, med afseende
å olika slag af maltdrycker specificerade, uppgifter i följande afseenden:
nämligen å storleken af det vid hvarje tillverkningsårs början i bryggeriet
inneliggande lagret af olika slags maltdrycker, å mängden af de malt¬
drycker, som under året tillförts lagret, å hvad som under samma tid
frånförts lagret till försäljning inom landet eller för export eller af
någon anledning gått förloradt, samt å behållningen vid tillverknings¬
årets slut. Med afseende å detaljerna af denna bokföring hafva komi-
46
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
terade med synnerligt intresse tagit del af de noggrannt utarbetade
formulär, blanketter m. m., som för närvarande i Danmark användas
vid kontrollen öfver maltdryckstillverkningen.
Nu omförmälda handlingar, hvilkas granskande utgör ett hufvud-
moment i kontrollen, skola enligt utkastets 8 § 2 mom. aflemnas till
den centrala kontrollmyndigheten sålunda, att bryggjournalen och för¬
sälj ningsboken dit insändas för hvarje månad inom fjorton dagar efter
månadens utgång samt årsredogörelsen inom fjorton dagar efter till¬
verkningsårets slut.
Den särskilda bokföringsskyldighet, som enligt utkastet ålagts
tillverkare vid skattefritt bryggeri, har kunnat göras mycket mindre full¬
ständig än motsvarande bokföringsskyldighet för tillverkare vid skatte-
pligtigt bryggeri, särskildt tillföljd deraf, att komiterade ansett, att i
det störa flertalet af skattefria bryggerier allenast kommer att tillverkas
vanligt svagdricka, bryggdt på stamvört af högst fem procent extrakt-
halt. Då från ett skattefritt bryggeri endast skall erläggas ett efter
tillverkningens storlek beräknadt ringa bidrag till kontrollkostnaden,
har staten intet direkt intresse att erhålla uppgifter om försäljningens
storlek vid bryggeriet. Förandet af någon försäljningsbok har derför
ej behöft åläggas tillverkaren vid sådant bryggeri. Af enahanda skäl
har föreskrift ej behöfts om upprättandet af någon årsredogörelse från
skattefritt bryggeri. Den enda särskilda bokföring, som erfordras för
skattefria bryggerier, består således enligt utkastets 14 § deri, att till¬
verkaren skall upprätta en bryggjournal med hufvudsakligen samma
innehåll, som de skattepligtiga bryggeriernas. Journalen skall afslutas
med hvarje tillverkningsår och inom fjorton dagar derefter insändas
till den centrala kontrollmyndigheten, der den undergår erforderlig
granskning. Journalen kan läggas till grund för statistiken från
bryggeriet, ty då det åtminstone i fråga om svagdricka kan antagas,
att tillverkningen och försäljningen motsvara hvarandra, hafva komi¬
terade ansett, att bryggjournalen i hufvudsak kunde lemna tillräcklig
ledning för bedömandet af ett skattefritt bryggeris omsättning. I den
mån så finnes nödigt, kan från de skattefria bryggerierna äfven infordras
uppgift öfver qvarvarande lager vid årets slut.
Hvad härefter beträffar frågan om storleken af den kontrollpersonal,
som erfordras för tillsyn å lagens efterlefnad, och om sättet för dess
verksamhet, vilja komiterade framhålla, att utkastets särskildt i dessa
hänseenden knappa bestämmelser tänkas kompletterade genom ordnings-
stadgan.
Utkast till förordning om en produktbeskattning. 47
Då en enhetlig ledning af bryggerikontrollen är nödvändig, har i
utkastets 4 § intagits föreskrift om att öfverinseendet öfver kontrollen
skall, i likhet med hvad fallet är med kontrollen öfver bränvinstillverk-
ningen, utöfvas af chefen för Kongl. finansdepartementets kontroll- och
justermgsbyrå. Som emellertid, på sätt nedan kommer att angifvas,
komiterade tänkt, att den kontrollpersonal, å hvilken det hufvudsakliga
ansvaret för kontrollen kommer att hvila, skulle vara fast anstäld vid
nämnda byrå och chefen för densamma skulle få en viss beslutande
rätt i afseende å skattepåföringen, hafva komiterade ansett det böra
ifrågasättas, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att kontroll- och
justeringsbyrån, hvilken nu endast utgör en byrå i Kongl. finansdeparte¬
mentet, inrättades såsom ett sjelfständigt embetsverk, som utgjorde en
instans i afseende å frågor angående beskattning af maltdrycker och
hvars beslut i behörig ordning kunde öfverklagas.
Sj elfva kontrollpersonalen utgöres enligt utkastet dels af kontrol¬
lörer, som skola hafva hufvudsakliga tillsynen å lagens efterlefnad och
af flere skäl ansetts böra vara fast anstälde tjenstemän vid kontroll-
och justeringsbyrån, dels ock, hvad särskild! de skattefria bryggerierna
angår, af tillsyningsmän, som skulle hafva att hvar och en vid sitt
bryggeri medelst areometer undersöka vörtens extrakthalt samt att taga
och till kontroll- och justeringsbyrån insända prof af derstädes till¬
verkade, färdiga maltdrycker.
En af anledningarna, hvarför det ansetts nödigt, att kontrollörerna
åtminstone så snart som möjligt måtte göras till fast anstälde tjenste¬
män, har varit, att kontrollörerna genom den dem åliggande gransk-
ning af bryggeriernas böcker skola erhålla en mycket grannlaga upp¬
gift. Nödvändigheten af en dylik anordning framgår jemväl deraf, att
kontrollörerna måste göras ekonomiskt fullt sjelfständiga gent emot
ggarne och att man pa dem maste kunna ställa stora fordringar
beträffande qvalifikationerna. Kontrollörerna behöfva nemligen ej endast
ega tekniska insigter rörande bryggeriindustrien, utan äfven erfarenhet
och vana vid räkenskapers revidering.
Enär vidare kontrollörerna under en god del af året skola vistas
ute på resor för verkställandet af sina kontrollåligganden och under
öfriga delen af året blifva fullt sysselsatta med arbeten inom kontroll-
och justeringsbyrån, är det klart, att de icke vid sidan af sina befatt¬
ningar kunna förskaffa sig andra inkomster. Deras lön får derför ej
sättas för knapp. Komiterade hafva förutsatt, att hvarje kontrollör
skulle ega uppbära lön, motsvarande kanslisekreterarnes i statsdeparte-
menten, eller 4,000 kronor för år, äfvensom förklaras berättigad till
48
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
ålderstillägg. Deras reseersättning måste beräknas så, att de ej för¬
lora på resorna. Komiterade hafva tänkt, sig, att de borde erhålla ett
dagtraktamente af 8 kronor, men i öfrigt för sjelfva resorna uppbära
godtgörelse enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.
Såsom tillsyningsmän skulle enligt komiterades mening invid veder¬
börande bryggerier bosatta, allmänt aktade personer (skollärare, polis¬
män eller dylika) kunna anställas. Med afseende å beskaffenheten af
deras åligganden hafva komiterade ansett, att lämpliga tillsyningsmän
skulle kunna erhållas titan allt för stor kostnad. Arfvodet skulle i
hvarje fall bestämmas vid deras anställande och kunde blifva olika
efter de olika lokala förhållandena. Såsom begränsning för arfvodets
belopp hafva komiterade tänkt sig tjugu kronor i månaden för tillsynen
af hvarje bryggeri. Med Kongl. Maj:ts medgifvande skulle dock arfvodet,
derest sådant till följd af något bryggeris storlek eller andra förhållan¬
den erfordrades, kunna bestämmas högre än denna gräns.
Komiterade hafva i någon mån tvekat, huruvida de skattefria
bryggerierna skulle åläggas att till statsverket inbetala någon särskild
afgift såsom bidrag till kontrollen vid dessa bryggerier eller icke. Då
emellertid ifrågavarande bryggerier genom den dem medgifna skatte¬
friheten erhålla eu väsentlig förmån framför öfriga bryggerier, hafva
komiterade ansett det vara med rättvisa förenligt att föreslå skyldighet
för sådana bryggerier att erlägga den ringa i 15 § föreskrifna afgiften
af 5 öre för hektoliter maltdryck, hvilken afgift just afpassats så, att
de skattefria bryggerierna dermed komme att erlägga ett belopp, ungefär¬
ligen motsvarande kostnaden för anställande af tillsyningsmän vid
samma bryggerier.
Komiterade öfvergå härefter till att redogöra för hur kontrollörernas
arbete tänkts skola anordnas. Till en början kan dervid anmärkas, att
kontrollörerna å de tider, då de ej vistas på resor för tillsyn vid bryg¬
gerierna, skola hafva full sysselsättning inom kontroll- och justerings-
byrån med att granska och med hvarandra jemföra de skattepligtiga
bryggeriernas bryggjournaler och försäljningsböcker, att efter årsredo-
görelsernas insändande jemföra dessa med förenämnda böcker, att granska
de skattefria bryggeriernas bryggjournaler samt ätt biträda vid under¬
sökning af till byrån insända prof å maltdrycker. Då den hufvudsak-
ligaste delen af kontrollen öfver skattens debitering ligger i gransk¬
ning af bokföringen, hafva komiterade ansett det vara af synnerlig
vigt, att kontrollpersonalen sammanhålles på ett ställe, så att samarbete
mellan kontrollörerna kunde eg a rum. Det skulle ej lämpligen gå för
sig, att kontrollörerna vore bosatta en hvar inom sitt distrikt. För den
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
49
lokala tillsynen skulle det oaktadt hela landets bryggerier indelas i ett
antal disi rikt, motsvarande antalet kontrollörer. Samme kontrollör
skulle dock ej ijenstgöra inom samma distrikt mer än ungefär tre år,
hvarefter han skulle erhålla annat distrikt.
Kontrollörernas inspektionsresor skulle anordnas så, att, sedan in¬
komna årsredogörelser under hösten granskats, kontrollörerna i två
angränsande distrikt i november och december månader tillsammans
företaga resor till alla skattepligtiga bryggerier inom distrikten och
dervid ytterligare granska det gångna årets böcker och årsredogörelsen
med tillhjelp af bryggeriernas allmänna handelsböcker. Olika brygder
och färdiga maltdrycker skola undersökas i afseende å extrakt- och
alkoholhalt, om sådant kan ske på stället; i annat fall tagas prof, som
insändas till kontroll- och justeringsb}?råns laboratorium. 1 den mån
tiden medgifver besökas äfven skattefria bryggerier, dervid bryggarnes
åtgärder i afseende å bryggjournalens förande granskas. Äfven i sådana
bryggerier undersökas maltdryckerna eller uttagas prof deraf för in¬
sändande till byrån, allt i enlighet med de bestämmelser, som derom
förekomma i utkastets 5 §. Till denna resa, dervid kontrollörerna
anses böra fara två och två, för vinnande af lättnad vid böckers kolla¬
tionering m. in., torde komma att åtgå eu tid af minst 6 veckor.
Under öfriga delen af tillverkningsåret torde kontrollörerna böra åläggas
att företaga ytterligare tre rundresor hvar och en inom sitt distrikt.
Vid dessa tre senare resor, hvardera tagande ungefär en månads tid i
anspråk, skola kontrollörerna hvarje gång besöka alla skattepligtiga
bryggerier inom distriktet och derstädes undersöka, att bryggjournal
och försälj ni ngsbok föras rikligt i öfverensstämmelse med verkliga för¬
hållandena inom bryggeriet och de allmänna handelsböckerna. Af de
skattefria bryggerierna besökas en del vid hvarje resa, så att kontrol¬
lören kommer att besöka hvarje sådant bryggeri minst två gånger om
året. Vid alla bryggerier, som besökas, verkställes under alla resorna
undersökning af maltdrycker eller uttagas prof deraf, på sätt. förut är
nämndt. Slutligen kunna äfven på obestämda tider af året behöfva
företagas tillfälliga resor, hvilkas betydelse för kontrollen naturligen
blir synnerligen afsevärd.
Vid fråga om huru stor totalkostnaden för kontrollen skulle blifva
enligt det i utkastet angifna beskattningssystemet, måste först beräknas
hur stor kontrollpersonal, som skulle erfordras. I Danmark skötes hela
kontrollen vid rikets samtliga bryggerier, hvaraf under tillverknings¬
året 1899—1900 funnos 46 skattepligtiga och 342 skattefria, af en chef
och fem kontrollörer. Antalet bryggerier i Sverige är som bekant be¬
7
50
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
tydligt större än i Danmark och funnos här i landet under år 1897
348 bryggerier, som tillverkade endast svagdricka och något öfver)äst
öl och derför kunde räknas till de skattefrias klass, samt 230 bryggerier,
som tillverkade äfven under]ästa maltdrycker, och derför vore att räkna
till de skattepligtiga bryggeriernas klass. Då komiterade, i olikhet mot
hvad som gäller i Danmark, i utkastet föreslagit anställandet af särskilda
tillsyningsmän, som böra finnas vid alla skattefria och en del skatte¬
pligtiga bryggerier, torde antalet kontrollörer kunna begränsas till ett
antal af 16. Kostnaden för deras aflöning och resor skulle enligt ofvan-
nämnda grunder kunna beräknas till 7,000 kronor för hvarje eller samman-
lagdt till 112,000 kronor. Lägges härtill kostnaden för anställandet af
tillsyningsmän vid cirka 350 skattefria och vissa skattepligtiga bryggerier,
beräknad efter ett medelbelopp af högst 240 kronor för hvarje till 84,000
kronor, skulle kostnaden för sjelfva kontrollpersonalens aflöning ej upp¬
gå till högre belopp än 196,000 kronor. Härtill skulle dock komma
dels åtskilliga ökningar i kostnaderna för kontroll- och justeringsbyrån,
dels ock kostnaden för tryckning af blanketter in. m. äfvensom för
undersökningar af prof å maltdrycker. Totalkostnaden skulle det oaktadt
enligt komiterades beräkningar icke komma att öfverstiga 240,000 kronor.
Det har emellertid inom komitén ifrågasatts att öka antalet kon¬
trollörer utöfver det ofvan föreslagna antalet intill exempelvis 25, på
det att kontrollörerna skulle blifva i tillfälle att göra talrikare besök
vid hvarje bryggeri. Skulle antalet kontrollörer bestämmas så högt,
vore det måhända lämpligt att stationera en del af dem i landsorten
sålunda, att kontrollstationer, hvardera bestående af fem kontrollörer,
anordnades på lämpliga orter, nemligen en i norra och en i södra samt
en eller två i mellersta delarne af landet, hvarigenom äfven den lokala
olikheten mellan Danmark och Sverige, som är en följd af vårt lands
stora utsträckning, i viss mån skulle utjemnas. Vid hvarje sådan station
skulle en af kontrollörerna för viss tid förordnas såsom öfverkontrollör
och chef för stationen, men på samma gång deltaga i alla förekom¬
mande kontrollarbeten. En dylik anordning komme att medföra ändring
i åtskilliga detaljer af utkastet till förordning; men då komiterades
flertal ansett, att kontrollen icke skulle nämnvärdt vinna i effektivitet
genom det ökade antalet inspektionsbesök vid bryggerierna och derför
icke velat tillstyrka den ifrågasatta ökningen af antalet kontrollörer,
hafva komiterade ej funnit erforderligt att närmare formulera de för¬
ändrade bestämmelser i utkastet, som skulle blifva behöfliga genom en
sådan kontrollörernas fördelning på flere stationer.
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
51
I detta sammanhang torde komiterade böra något närmare, än som
redan förut skett, beröra innehållet i utkastets 5 §. Man har tänkt sig,
att kontroll^enstemännens åtgärder för proftagning skulle bestå i utta¬
gande af prof antingen af vört före jästens tillsättning för att konstatera
stamvörtens extrakthalt, eller af färdiga maltdrycker. Stamvörtens
extrakthalt skulle alltid af såväl kontrollörer som tillsyningsman på
platsen undersökas med areometer. I de iall då tillsyningsman uttagit
prof af färdig maltdryck, skulle han alltid insända det för under¬
sökning till kontroll- och justeringsbyrån, då man måste förutsätta,
att tillsyningsman icke kunna medelst destillationsmetoden undersöka
ett prof med afseende å dess alkohol- och extrakthalt, ej heller i
allmänhet vara kompetenta att med användande af ebullioskop utröna
alkoholhalten. Kontrollörerna skulle deremot vid uttagande af prof å
färdiga maltdrycker alltid kunna göra alkoholbestämning med af dem
medförda ebullioskop. Bestämning af alkohol- och extrakthalten enligt
destillationsmetoden torde kontrollörerna kuuna verkställa blott i stora
bryggerier, som hafva laboratorier, försedda med precisionsvågar och
vigter. I öfriga fall skola äfven kontrollörerna insända de af dem
uttagna profven för sådan undersöknings verkställande å kontroll- och
justeringsbyrån.
Slutligen skall enligt 5 § 2 stycket i alla de fall, då mellan kontroll-
tjensteman och tillverkare uppstå skiljaktiga meningar om till hvilket
slag ett parti maltdrycker är att hänföra, samt då tillverkaren ej vill
låta bero vid den bestämning af profvet, som af kontrolltjenstemannen
verkstälts på stället, kontrolltjenstemannen insända nytt prof till kontroll-
och justeringsbyrån, och blir utgången af undersökning, som der verk¬
ställes bestämmande för frågan om till hvilket slag af maltdrycker det
undersökta partiet med hänsyn till skattens beräkning skall hänföras.
Sistnämnda i nu omhandlade §:s sista stycke intagna bestämmelse har
ansetts nödvändig derför att, då dylik meningsskiljaktighet mellan kon-
trolltjensteman och tillverkare alltid tänkts uppkomma i sammanhang
med en i 9 § 3 mom. förutsatt anmärkning mot gjord skatteberäkning,
chefen för kontroll- och justeringsbyrån, som enligt sistberörda lagrum
har att lemna föreskrift om skattepåföringen, till grund derför måste
kunna lägga resultatet af en officiel undersökning om beskaffenheten af
de drycker, hvilkas beskattning är i fråga. I alla sådana fall, då, såsom
i 9 § 3 inom. äfven antydes, fråga icke föreligger om tillverkarens
ansvar för begången skatteförsnillning, utan det hela gäller allenast en
beskattningstvist, torde en tillverkare ej böra hafva rätt att med af
honom föranstaltade analyser söka vederlägga kontroll- och justerings-
52
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
bvr&ns undersökningsresultat, utan bör detta vara slutgiltigt. En annan
sak är dock, såsom komiterade i utkastet förutsatt, dels att tillverkaren i
sådana beskattningstvister bör ega rätt att bos Kongl. Maj:t fullfölja
talan mot chefens för kontroll- och justeringsbyrån beslut med hänsyn
till sjelfva skattepåföringen, dels ock att, om fråga uppstår om till¬
verkarens ansvar för skatte försnillning och densamma tillkommer dom¬
stols pröfning, tillverkaren naturligen vid domstolen eger rätt att gent
emot resultatet af den i kontroll- och justeringsbyrån verkställda under¬
sökningen förebringa all den motbevisning, han kan åstadkomma.
Sedan komiterade sålunda utvecklat hufvuddragen af de kontroll¬
föreskrifter, som komiterade ansett kunna förenas med det i utkastet
föreslagna skattesystemet, återstår det att lemna eu närmare förklaring
af en eller annan bestämmelse som i utkastet föreslagits.
Dervid torde först i fråga om 7 och 13 §§ böra anmärkas att, då
enligt utkastets bestämmelser maltdryckerna skola beskattas vid deras
utlemnande för konsumtion, den i nämnda §§ föreskrifna anmälan, som
åligger tillverkare att årligen verkställa för vinnande af rätt till rörelses
utöfvande, bör göras äfven i sådana fall, då mot slutet af ett t.illverk-
ningsår sjelfva fabrikationen vid ett bryggeri upphört, men under det
följande tillverkningsåret från bryggeriet eller dess nederlag komma
att utlemnas på lager liggande maltdrycker. Föreskriften att, om under
ett tillverkningsår förändring inträder i redan anmäldt förhållande,
anmälan derom skall verkställas, afser, bland annat, att sätta Konungens
befallningshafvande och kontrollpersonalen i kännedom om huruvida hela
rörelsen vid ett bryggeri tilläfventyrs alldeles upphör, eller om från
ett bryggeri kommer att* utlemnas särskilda maltdryckssorter, som förut
ej derifrån utlemnats, och afser att underlätta vederbörandes åtgärder
för kontroll att skatt ej undandrages statsverket. Anledningen hvarför
här föreslagits, att alla anmälningshandlingar skola insändas i två
exemplar, har varit den, att man önskat bespara Konungens befall¬
ningshafvande annat arbete med kontrollpersonalens underrättande om
utfärdande af tillståndsbevis och inträffade förändringar vid bryggerierna
än att Konungens befallningshafvande skulle hafva att insända ena
exemplaret till kontroll- och justeringsbyrån.
I fråga om anmälan enligt §§:nas 1 mom. har förutsatts, att
Konungens befallningshafvande före insändandet förser det ena exemplaret
med påskrift om tillståndsbevisets utfärdande. Såsom hinder för
utfärdandet af tillståndsbevis hafva komiterade särskildt ansett nöd¬
vändigt stadga sådan omständighet, att den, som anmäler sig till rörelses
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
53
utöfvande, dömts till ansvar för något af de i 21 eller 23 § omnämnda
brotten. En sådan person kan ju på goda grunder antagas skola sätta
statens rätt till skatt på spel, och honom bör derför förvägras rätt till
utöfvande af bryggerirörelse.
Det i 13 § 3 mom. förekommande stadgandet, att under löpande
tillverkningsår sådan förändring i skattefritt bryggeris verksamhet
icke får vidtagas, att skattepligtiga maltdrycker der börja tillverkas, har
tillkommit af den anledningen, att kontrollen å de olika slagen af
bryggerier tänkls olika anordnad och omkastningar i tillverkningen
kunde tänkas gifva tillfällen till underslef.
I fråga om de olika slagen af bryggerier är att anmärka, att
1 13 § föreslagits en för de skattefria bryggerierna särskild bestämmelse
derom, att Konungens befallningshafvande skall meddela vederbörande
stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för rörelse i
sådant bryggeri utfärdats eller upphör att gälla. Anledningen dertill
har varit, att man velat hafva vederbörande åklagares uppmärksamhet
fäst derå, att från skattefria bryggerier icke utlemnas starkare malt¬
drycker under sken af att de skulle vara skattefria.
Samma anledning, som legat till grund för stadgandet i 7 och
13 §§ om anmälningshandlingars insändande i två exemplar, har äfven
föranledt föreskriften i 9 §, att tillverkarens deklarationsuppgift för
skattens erläggande skall inlemnas i två exemplar. Föreskriften i 10 §
2 mom., att deklarationsuppgift, som insändes till kontroll- och justerings-
byrån, af Konungens befallningshafvande skall förses med anteckning
om skattens erläggande, afser, bland annat, att vid granskningen å byrån
af inkommande försäljningsböcker och årsredogörelser der skall finnas
tillgång till verifikationer å den af tillverkaren inlevererade skatten.
Det i 9 § 3 mom. förekommande uttrycket »vederbörande» inne¬
bär, att ej blott från kontrollväsendets sida utan äfven från tillverkare
skall kunna göras anmärkning mot gjord skatteberäkning. Kontroll¬
väsendets anmärkningar lära väl, då de ej framkomma i följd af verk-
stälda analyser å maltdrycker, hvarom förut talats, i regel komma att
framställas i sammanhang med årsredogörelsens granskning. Hvad
anmärkningarna från tillverkarnes sida angår, har man förutsatt, att det
kan hända att, sedan skatten för en viss månad af en tillverkare erlagts,
denne kan finna, att han af misstag eller i följd af felräkning erlagt
för mycket. Finnes sådan anmärkning befogad, eger chefen för kontroll-
och justeringsbyrån att förordna om den för mycket erlagda skattens
återgäldande. Mot nämnda myndighets beslut i anledning af gjord an¬
54
Utkast till förordning om en 'produktbeskattning.
märkning bör, såsom i annat sammanhang redan antydts, talan kunna
fullföljas i högsta instans hos Kongl. Maj:t.
I fråga om reglerna för skattens uppbärande torde böra meddelas,
dels att, då en tillverkare, enligt hvad som föreskrifvits om tiden för
skattens erläggande, kan anses åtnjuta kredit derför under en tid,
vexlande mellan 40 och 10 dagar, det icke ansetts oskäligt, att till¬
verkare, som försummar att inbetala skatt på förfallodagen, får till
statsverket erlägga en så pass hög straffränta som V2 procent för hvarje
dag skatteinbetalningen uteblifver, dels ock att komiterade med före¬
skriften i 10 § 1 mom. 2 stycket, att Konungens befallningshafvande
skall hafva att vidtaga åtgärder för utmätning af förfallen skatt med
derå upplupen ränta, åsyftat att, för det fall tillverkaren vid under¬
låtenhet att inbetala skatt äfven försummar att insända uppgift å den
skatt, han har att gälda, Konungens befallningshafvande, för att erhålla
kännedom om hvilket skattebelopp, som skall utmätas, bör anmäla för¬
hållandet hos kontroll- och justeringsbyrån, som efter vid bryggeriet
genom kontrollör verkstäld undersökning, får påföra tillverkaren skatte¬
beloppet för den månad, för hvilken han ej sjelf aflemnat uppgift.
Stadgandet i 12 § 1 mom. innebär, att då tillverkarne i skatte-
pligtiga bryggerier i sina försäljningsböcker skola upptaga dels liter¬
talet af på fat utlernnade maltdrycker, dels antalet buteljer som utlem-
nats, man velat skaffa den största möjliga visshet, om hvilken qvantitet
verkligen utlemnats. Man har derför tänkt, att i ordningsstadgan skulle
lemnas erforderliga bestämmelser rörande kröning af s. k. transport¬
kärl. De buteljer, som i vårt land användas för maltdrycker, äro nästan
utan undantag om V3, Vs och Vs liters rymd. Då komiterade emellertid
erhållit kännedom om att maltdrycker börjat att i större eller mindre
omfattning utlemnas äfven på s. k. sifoner, hafva komiterade genom
att stadga, det buteljer skola få finnas, som hafva hela liters rymd,
velat lemna öppet för tillverkarne att vid sin rörelse använda sifoner
om jemna litertal.
Bestämmelserna i 12 § 2 mom. och i 18 § hafva till ändamål att,
då vid undersökning af maltdryck, som utlemnats från bryggeri, anled¬
ning förefinnes misstänka, att vid tillverkningen begås underslef i afsigt
att undandraga statsverket skatt, ledning för upptäckandet af det bryggeri,
hvarifrån maltdrycken utlemnats, skall vinuas genom att kärlet, der
varan förvaras, på i lagrummen angifvet sätt försetts med bryggeriets namn.
Med föreskriften i 12 § 3 mom. hafva komiterade velat bereda
möjlighet att i försäljningsförordningen göra skilnad mellan alkohol-
svaga och alkoholstarkare maltdrycker. Man har genom densamma
Utkast till förordning om en produktbeskattning.
55
också velat bereda allmänheten samma visshet, att maltdrycker, som
från skattepligtigt bryggeri utlemnas under namn af skattefria, verkligen
ej hålla öfver två volymprocent alkohol, som i fråga om drycker, hvilka
utlemnas från skattefritt bryggeri.
Bestämmelsen i 15 §, att tillsyningsman skall bestyrka det deri
föreskrifna utdraget ur bryggjournalen, har tillkommit på grund deraf
att, såsom uti 14 § stadgats, skattefria bryggerier ansetts ej kunna
åläggas att liksom de skattepligtiga för hvarje månad insända sina
bryggjournaler. Då dessa ej undergå någon granskning förrän vid till¬
verkningsårets slut, har det varit nödvändigt stadga, att tillsyningsman
skall bestyrka utdraget, som skall ligga till grund för beräknande af
bidraget till kontroll k osta a den.
Med 16 § afses att hindra, att tillverkare i skattefria bryggerier före¬
taga blandningar af sina skattefria tillverkningar med skattepligtiga
maltdrycker, anskaffade från andra bryggerier. Då gällande förordning
angående försäljning af vin, maltdrycker in. m., ej lägger hinder
i vägen för att en person, som utaf var maltdryckstill verkning, får till¬
stånd att idka handel med hvilket slag af maltdrycker som helst, har
det för vinnande af antydda ändamål varit nödvändigt att i utkastet
intaga förevarande förbud.
De i utkastets 4 kap. upptagna bestämmelserna torde i allmän¬
het ej erfordra någon förklaring. Här bör emellertid anmärkas föl¬
jande. De i 21—24 §§ intagna straffbestämmelserna afse att träffa de
väsentliga öfverträdelserna af lagen. Komiterade hafva dervid sökt
sammanföra de brott, som kunna begås vid skattepligtiga bryggerier, i
21 och 22 §§, samt brotten i skattefria bryggerier i 23 och 24 §§. 21
och 23 §§ tala om de svårare brotten, som innefatta försnillning af
skatt eller åtminstone innebära fara för att staten går förlustig skatt.
22 och 24 §§ stadga straff för förseelser mot vigtiga ordningsföre¬
skrifter. Anledningen hvarför bötesstraffen i 23 och 24 §§ satts lägre
än motsvarande straff i 21 och 22 §§ har varit den, att komiterade
ansett, att tillverkarne i de skattefria bryggerierna i regel ega en sämre
ekonomisk ställning än tillverkare vid skattepligtiga bryggerier, och
att i anledning häraf ett lägre straff för de förra kan verka fullt
lika strängt som ett högre för de senare. Det i 26 § intagna stad¬
gandet, hvarigenom bevisningsskyldigheten att en förbrytelse, begången
af annan person än tillverkaren, skett utan hans vetskap, öfverflyttas
på tillverkaren sjelf, må ju med skäl anses strängt, och hafva komiterade
ej förbisett, alt motsvarande bestämmelses införande i andra lagförslag
framkallat anmärkningar. Då stadgandet emellertid förekommer i gällande
56
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin, hafva komiterade
ej ansett sig kunna underlåta att upptaga detsamma i utkastet.
Slutligen vilja komiterade erinra derom, att i utkastet ej intagits
några föreskrifter om beslag. Då enligt utkastet skyldigheten att erlägga
skatt för tillverkade maltdrycker ej inträder förrän med deras utlem¬
nande från bryggeriet, hafva komiterade ansett, att någon grund för
beslagtagande af i bryggeri befintliga varor i regel ej kan anses före¬
ligga. Och med ett skattesystem sådant som det i utkastet föreslagna,
enligt hvilket tillverkaren eger fritt bestämma sättet för sin tillverk¬
nings utöfvande, kan ett beslagtagande af i brj^ggeriet begagnade red¬
skap ej hafva något som helst berättigande.
Då nu komiterade öfvergå till att angifva de skäl, som föraidedt
komiterade att icke såsom sitt definitiva förslag omfatta det af komite¬
rade på den danska lagens grund utarbetade utkastet till förordning
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, vilja komiterade
omedelbart anmärka, att dessa skäl hufvudsakligen äro grundade på
skattetekniska hänsyn.
Det skattesystem, som ligger till grund för såväl den danska
ölskattelagen som utkastet, karakteriseras i främsta rummet deraf, att
sjelfva skatteberäkningen skall grunda sig på tillverkarnes egna upp¬
gifter om deras tillverknings storlek. Vid granskning af ett sådant
skattesystem framstår derför i första hand frågan, om införandet af
sjelfdeklarationens princip vid beskattandet af en viss rörelse öfver
hufvud taget kan anses tillrådlig. T detta afseende bör erinras derom,
att vid fråga om införandet af sjelfdeklaration såsom norm för beräk¬
ning af inkomstskatt deremot framstälts åtskilliga, såsom det vill synas,
ganska välgrundade betänkligheter derom, att kontrollen öfver rigtig-
heten af de skattskyldiges uppgifter för taxeringen aldrig skulle kunna
göras fullt effektiv. Dessa betänkligheter blifva i flera afseenden mera
påfallande, om fråga uppkommer att införa omförmälda princip såsom
grund för beräkningen af eu skatt sådan som den lilltänkta maltdrycks-
beskattningen. En olikhet ligger nämligen redan deri, att, medan en
inkomstskatt utgår i några få procent af den inkomst, som skall upp-
gifvas till beskattning, maltdrycksbeskattningen — åtminstone enligt
hvad i utkastet förutsatts — skulle för den skattskyldige tillverkaren
medföra förpligtelse att erlägga en skatt, motsvarande ända till tjugu¬
fem procent af varornas tillverkningsvärde. Då härtill kominer, att i
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
57
ett flertal bryggerier tillverkningen har nått en storartad omfattning,
är det tydligt, att en bedräglig uppgift ifråga om inkomsttaxeringen
aldrig kan för den enskilde medföra samma utsigt till ekonomisk fördel,
som ett af en maltdryckstillverkare begånget svek vid uppgifvande af
hans tillverknings storlek för honom. Det fins dessutom ytterligare
anledningar, hvarför frestelsen för en tillverkare att lemna falska upp¬
gifter kan visa sig öfverväldigande. Under tider af häftig och ihärdig
konkurrens inom en industri får man nemligen icke förvåna sig, om mer
än en, särskildt bland de mindre näringsidkarne, lockas att stärka eller
rent af rädda sin ekonomiska ställning genom origtiga uppgifter till
beskattningen. Det betänkliga i saken minskas icke deraf, att hos all¬
mänheten kan spåras en betydande skilnad i uppfattningen af det orätta
i att bedraga en enskild man och att undanhålla staten hvad densamma
lagligen tillkommer.
Tillämpandet af nu omhaudlade system såsom grund för beskatt¬
ningen af en viss rörelse är visserligen icke främmande för äldre
svensk lagstiftning. I äldre tider, då accis utgick från maltdryckstill-
verkningen, lades tillverkarnes uppgifter till grund för skatteberäkningen,
men, såsom af innehållet i det den 30 juni 1881 afgifna komitébetänkandet
framgår, uppstodo vid systemets tillämpning ständiga klagomål om under¬
slef, som icke upphörde trots försök att afhjelpa missförhållandena.
I detta sammanhang torde det ock vara lämpligt framhålla den er¬
farenhet man haft i Finland vid tillämpning af deklarationssystemet vid
maltdrycksbeskattningen. Från och med år 1865 utgick nämligen der¬
städes en skatt för maltdrycker sålunda, att den beräknades efrer den
mängd, som enligt bryggarens på tro och heder lemnade uppgift af
honom försålts. En år 1877 tillsatt skattekomité antog i sitt i november
1880 afgifna betänkande, med ledning af tullverkets uppgifter om
humleimporten, att öltillverkningen faktiskt uppgick till 7,400,000 kannor
om året, under det att skatt under de närmaste föregående åren erlagts
för endast 2,400,000 å 2,800,000 kannor. »Hvilka orsakerna än äro»,
säger komitén, »till denna betydande differens mellan det till beskatt¬
ning uppgifna beloppet och den årstillverkning, hvartill man kommer
på grund af ofvanberörda beräkning, så torde dock finnas endast en
mening derom, att de frivilliga uppgifter, på grund af hvilka extra
bevillningen för öl och porter hos oss blifvit utgjord, måste lemna rum
för ett ordnadt och effektivt kontrollsystem.» I enlighet med komiténs
förslag infördes år 1882 en på maltskattesystemet grundad beskattning
af maltdryckerna, och framgick dervid genast, huru otillförlitligt det
äldre beskattningssystemet varit, ty under åren 1884—1886 beskattades
8
58
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
årligen så mycket malt, som motsvarade omkring 5,000,000 kannor
eller dubbelt så mycket som under åren närmast före systemskiftet.
Gent emot hvad sålunda anförts om tillämpningen af en malt-
drycksbeskattning, grundad på sjelfdeklaration från bryggarnes sida,
måste visserligen ställas de vitsord rörande systemets framgångsrika
tillämpning i Danmark, som vid flera tillfällen framkommit och jemväl
af komiterade på sitt ställe närmare berörts. Komiterade hafva dock
icke känt sig deraf öfvertygade om systemets tillämplighet i Sverige,
och det särskildt derför, att komiterade trott sig finna, att i vårt land
en allmän sträfvan gör sig gällande att i skattelagstiftningen bygga,
icke allenast på de personers moralitet, som skola drabbas af en skatt,
eller derpå att lagens kontrollföreskrifter skola bidraga till upptäckande
af brott, utan fastmer derpå, att lagen är sådan, att den förebygger
brott. Att så är förhållandet torde framgå deraf, att hos oss väl aldrig
kunde ifrågasättas, att tull eller bränvinstillverknings- eller hvitbets-
sockertillverkningsskatt skulle utgå endast med ledning af vederbörande
köpmäns eller tillverkares handelsböcker samt deras derå grundade
deklarationsuppgifter. Till följd häraf hafva komiterade icke kunnat
omfatta det till grund för utkastet liggande systemet för maltdryckernas
beskattning.
Till enahanda resultat hafva komiterade jemväl kommit, då komite¬
rade granskat de med systemet förenliga anordningarna för kontrollen.
Af skäl, som redan förut framhållits, har det ej varit tanke på
att föreslå anställandet vid bryggerierna af kontrollörer, som skulle
ständigt öfvervaka hela tillverkningen och försäljningen. Det har näm¬
ligen afsetts, att — med undantag deraf att särskilda tillsyningsmän
skulle tillsättas vid alla skattefria bryggerier och för vissa ändamål —
kontrollen vid bryggerierna skulle utöfvas af kontrollörer, som endast
en eller annan gång skulle besöka desamma. Antalet dylika besök
utgör i Danmark i regel tre om året och skulle besökens antal i Sverige,
om kontrollörernas antal, såsom i utkastet förutsatts, bestämdes till 16,
ej kunna blifva synnerligen större. Genom att, såsom jemväl ifrågasatts,
anställa ett större antal kontrollörer kunde besökens antal visserligen
ökas hur mycket som helst, men har komiterades flertal ansett, att
en dylik anordning icke skulle i någon väsentlig mån stärka kon¬
trollens effektivitet. Beträffande särskildt tillsynen derå, att tillverkarne
vid skattepligtiga bryggerier lemna rigtiga uppgifter om sin tillverk¬
nings storlek, så skall denna uteslutande grunda sig på en granskning
af tillverkarnes bokföring. Kännedomen om hvilka svårigheter, som
föreligga vid åstadkommande af en revision af en större affärs böcker,
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
59
och huru ofta den noggrannaste granskning kan vilseledas, har föran-
ledt komiterade att antaga, att den i utkastet förutsatta granskningen
af tillverkarnes böcker aldrig kan blifva fullt effektiv. Det må väl vara
sant, att faran för falsk bokföring ställer sig något olika vid olika
bryggerier. Å ena sidan stå nämligen de stora bryggerierna med sin
stora personal för bokföring m. m., hvilken i viss mån kan utgöra hinder
för bedrägeriers utförande i stor skala. Å den andra sidan finnas
deremot en stor del mindre eller medelstora bryggerier, der tillverkaren
ensam eller med något enda biträde sköter bokföringen. I dessa senare
är förfalskning af böckerna naturligen lättare att verkställa. Att sådan
förfalskning dock kan ske äfven i de stora affärerna, är dock otvifvel¬
aktigt, hvilket ju framgår af i det enskilda affärslifvet ej sällan före¬
kommande fall.
I detta sammanhang torde ock böra anmärkas, att, äfven om den
af komiterade antagna indelningen af de skattepligtiga maltdryckerna i
tre skatteklasser undanröjer den mot den danska ölskattelagen gjorda
anmärkningen, att skatten der beräknas lika för alla skattepligtiga varor
utan hänsyn till vare sig deras olika värde eller deras olika alkoholhalt,
denna bestämmelse skulle ytterligare försvåra kontrollörernas arbete
med granskningen af böckerna. Under sitt arbetes fortgång hafva
komiterade för sig sökt uppställa, huru en bedräglig tillverkare kan
tänkas förfära, i afsigt att undandraga statsverket skatt vid utlemnandet
af maltdrycker, och hafva komiterade dervid funnit, att skatteförsnill-
ning lätt nog skulle låta sig göra, utan att sveket ens med den nog¬
grannaste granskning af bokföringen kunde upptäckas. Om sålunda en
tillverkare efter att hafva tillverkat två brygder, af hvilka den ena är
skattefri och den andra skattepligtig i första gruppen, och sedan han
affört dem i böckerna under de olika slags maltdrycker, hvartill de
enligt sjelfva tillverkningssättet skola räknas, straxt före utlemnandet
blandar dryckerna, så att hela blandningen blir af skattepligtigt slag,
har tillverkaren obestridligen begått en skatteförsnillning, som dock
aldrig torde kunna upptäckas med ledning af böckerna. Liknande svek
kan uppenbarligen begås genom blandning af skattepligtiga maltdrycker,
inbryggda med en stamvört af olika extrakthalt.
Beträffande härefter kontrollen derå, att den fastställda alkohol¬
gränsen mellan skattepligtiga och skattefria drycker, i och för sig och
utan att fråga om skatteförsnillning behöfver föreligga, uppehälles, hafva
komiterade ansett äfven densamma vara otillfredsställande. Visserligen
hafva komiterade till skärpande af denna kontroll i utkastet, utöfver
livad danska lagen iDnehåller, intagit bestämmelsen, att särskilda invid
60
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
bryggerierna bosatta tillsyningsman skola tillsättas, som hafva att i
bryggerierna undersöka vörtens styrka och uttaga prof å färdiga malt¬
drycker. Vid sådana skattefria bryggerier, som allenast tillverka svag¬
dricka, innebär ju tillsyningsmannens undersökning af vörten en viss
garanti för att tillverkaren ej brygger svagdricka! för starkt. Men
brygges vid dessa bryggerier utom svagdricka andra skattefria, malt-
starkare drycker, torde hvarken tillsyningsmännen eller kontrollörerna,
då de tillfälligtvis besöka bryggerierna, kunna kontrollera, att tillverkaren
underkastar dryckerna sådan särskild behandling, att de ej öfverskrida
alkoholgränsen. Slutligen hafva komiterade funnit uppenbart, att
kontrollen öfver alkoholgränsens iakttagande vid de skattepligtiga
bryggerierna saknar hvarje spår till effektivitet, om den skall utföras
af kringresande kontrollörer. Om än kontrollörerna göra huru täta besök
vid bryggerierna som helst och dervid undersöka de skattefria malt¬
dryckerna, kan ju tillverkaren alltid, så snart kontrollören lemnat
bryggeriet och innan maltdryckerna derifrån försäljas, genom en tillsats
af skattepligtig maltdryck »förbättra» sin skattefria vara, så att den
öfverstiger alkoholgränsen. Det är nämligen mest öfverensstämmande
med allmänhetens smak att vid köp af alkoholsvagare maltdrycker och
särskild! af sådana, som inbryggts på en stamvört med så låg extrakt-
halt som det svenska svagdricka!, erhålla en så värderik och derför så
stark dryck som möjligt. Frestelsen för tillverkarn e att i ett sådant
fall rätta sig efter allmänheten blefve helt säkert svår att motstå. Den
1 Sverige önskade och i utkastet föreslagna alkoholgränsen skulle ock
— mer än hvad fallet kan vara i Danmark — i och för sig stärka
denna frestelse. Förhållandet är nemligen det, att enligt danska ölskatte¬
lagen alkoholgränsen satts så högt som vid 2 V4 vigtprocent, motsvarande
2 4/5 volymprocent, under det nykterhets vännerna, i Sverige hålla på en
gräns af 2 volymprocent, motsvarande 16/io vigtprocent. Då det är
svårare för tillverkaren_ att tillverka en god vara ju lägre gränsen sättes,
skulle, om utkastet blefve lag, faran för gränsens öfverstigande blifva
större i Sverige än i Danmark.
Härtill kommer ytterligare den skilnaden, atf, då alkoholgränsens
uppdragande vid tillverkningen tänkts skola läggas till grund för en
dylik gräns äfven vid handeln med maltdrycker, kontrollen öfver alko¬
holgränsens upprätthållande i Sverige bör hafva det dubbla syftet att
hindra uppenbar skatteförsnillning och att gifva återförsäljare garanti
för hvilken vara som utlemnas från bryggerierna. I Danmark åter
behöfver alkoholgränsen uppehållas blott för förstnämnda ändamål, men
ej för det senare, enär försäljningen der är fri från inskränkningar
Anmärkningar mot produktbeskattningen.
61
En verklig kontroll öfver alkoholgränsens iakttagande förutsätter der¬
för, i olikhet med hvad utkastet innehåller, att en ständig tillsyn utöfvas
öfver de bryggerier, som tillverka både skattepliktiga och skattefria
maltdrycker, och möjligen äfven öfver dem, som tillverka skattefria
maltdrycker af de i utkastet omnämnda båda slagen. Men ett genom¬
förande af denna grundsats skulle uppenbarligen innebära en afvikelse
från den antagna principen om kontrollens anordning och en rubb¬
ning i hela det antagna beskattningssystemet med dess bestämmelser
om eu enkel och billig kontroll, å ena, samt om den största möjliga
frihet för tillverkaren, å andra sidan.
För att gifva stöd åt kontrollen hafva komiterade i utkastet, på
sätt äfven skett i den danska lagen, upptagit stränga straffbestämmel¬
ser för bedrägeri eller svek i afseende å skattens utgörande. Emeller¬
tid äro komiterade öfvertygade derom, att det straffhot, som sålunda
förekommer, icke skulle kunna i tillräckligt hög grad afskräcka från brott,
när det icke är förbundet med kontrollanordningar, som förhindra
brotten. Att straffbestämmelserna i sjelfva verket skulle visa sig mindre
lätta att tillämpa i Sverige än i Danmark, framgår deraf att, om kon¬
trollen någon gång skulle bidraga till upptäckande af underslef, utred¬
ningen derom och straffets åläggande i Sverige måste i öfverensstämmelse
med der gällande rättsuppfattning ske vid domstol och med iakttagande
af strängt juridiska former, under det att danska lagen medgifver den
administrativa myndigheten att i vissa fall ålägga och utan appell ut¬
taga böter för brott mot lagen.
Vid tal om utkastets innehåll och de anmärkningar, som komite¬
rade funnit sig böra rigta deremot, förtjenar till sist anmärkas, att
utkastet, genom att såsom skattefria upptaga sådana maltstarka drycker,
hvilka undergått sådan särskild behandling, att de ej kunna öfverskrida
den uppstälda alkoholgränsen, i detta afseende ej öfverensstämmer med
det komiterade lemnade uppdraget att iakttaga att billiga, alkoholsvaga
drycker fritoges från beskattningen. Då nämligen sådana drycker, om
de började tillverkas i Sverige, med all säkerhet komme att bryggas
på en stamvört med minst lika hög extrakthalt som de här nu brukliga
underjästa drickssorterna, eller omkring nio procent, är det tydligt, att
den för dessa dryckers framställande erforderliga stora maltåtgången
måste göra dem jemförelsevis dyra. De särskilda åtgärder, såsom
pasteurisering eller dylikt, som behöfva iakttagas vid dylika dryckers
tillverkning, komme ock alltid att ytterligare förhöja priset på samma
drycker, livilket ju bestyrkes af erfarenheten i Danmark, der minut-
handelspriset för en halfbutelj s. k. kroneöl ställer sig så högt som 9 öre.
62
Jämförelse mellan olika skattesystem i nykterhetsafseende.
Anledningen, hvarför komiterade i strid mot uppdraget utsträckt skatte¬
friheten till äfven dylika, långt ifrån billiga drycker, är att söka däri,
att komiterade funnit att med det system, som ligger till grund för
danska lagen, låter väl förena sig att medgifva skattefrihet för alla
alkoholsvaga drycker, utan att orättvisa inträder gent emot något slag
af tillverkare. Enligt detta system står det fritt ej blott för tillverkare
i skattefria bryggerier utan ock för sådana i skattepliktiga bryggerier
att idka skattefri tillverkning af alla slags alkoholsvaga maltdrycker.
I trots af alla de anmärkningar, som i det föregående från
skatteteknisk synpunkt riktats mot det skattesystem, hvarpå utkastet
hvilar, kunde likväl vara fråga om att lägga detsamma till grund
för en blifvande svensk lagstiftning, om, såsom från nykterhetsvänner-
nas sida gjorts gällande, detsamma skulle i afseende på nykterhetens
främjande vara att föredraga framför en råämnesbeskattning. Det har
sålunda uppgifvits, att endast en produktbeskattning skulle kunna leda
till framställandet af en god, alkoholsvag maltdryck, under det att en
råämnesbeskattning skulle föranleda tillverkarne att uppdrifva förjäsnings-
graden för att framställa en hållbar, alkoholstark och följaktligen beru¬
sande maltdryck. Hvad sålunda yttrats gäller visserligen, om man med
produktbeskattning menar en sådan, anordnad såsom en ren alkoliol-
beskattning, och det så, att skatten utgår i proportion till maltdryckernas
volym och alkoholhalt eller, ännu hellre, i stigande proportion efter
alkoholhalten. Med en så anordnad skatt är det tydligt, att det blir
öfverensstämmande med bryggarnes intresse att göra maltdryckerna så
alkoholsvaga, som är tekniskt förenligt med framställandet af en god
produkt. Då ifrågavarande påstående emellertid icke kan antagas afse
endast en ren alkoholbeskattning, utan äfven en produktbeskattning
enligt danska systemet, återstår att undersöka, om påståendet håller
streck vid fråga om en sådan beskattning. Tager man dervid till ut¬
gångspunkt, att en gräns uppdrages mellan skattefria och skattepliktiga
drycker att tillämpas vid de båda systemen, måste man visserligen
medgifva, att produktbeskattningen i ett afseende kan hafva något före¬
träde i fråga om nykterhetens främjande. Detta beror derpå att
vid tillämpning af råämnesbeskattningen någon skattefri tillverkning
af alkoholsvaga drycker knappast torde kunna anordnas vid skatte-
pligtiga bryggerier utan allenast vid de skattefria bryggerierna. Äfven
om de förra ega rätt att tillverka dylika drycker, måste de likväl erlägga
skatt för vid sådan tillverkning användt malt. Vid tillämpning af en
produktbeskattning föreligger deremot möjlighet att medgifva skattefri
Jämförelse mellan olika skattesystem i nykterhetsafseende.
63
tillverkning af de alkoholsvaga maltdryckerna älven vid de skattepligtiga
bryggerierna. Då härigenom tillgången på dylika drycker enligt det
senare systemet otvifvelaktigt skulle blifva lättare än enligt det förra,
kunde produktbeskattningen möjligen få en viss betydelse för nykterhets¬
arbetet.
Vid fråga om de skattepligtiga dryckerna deremot ställer sig saken
annorlunda och det vill synas, som om beträffande dessa drycker rå-
ämnesbeskattningen skulle ur nykterhetssynpunkt ega företräde. Hvarje till¬
verkare af maltdrycker måste nämligen finna med sitt ekonomiska intresse
förenligt att vid sin tillverkning använda så litet malt som möjligt. Ju
mindre malt som kan användas vid tillverkningen, dess billigare ställer
sig nemligen produktionskostnaden. Då en råämnesskatt direkt för¬
dyrar maltet, måste skatten verka i samma riktning som bryggarnes
ekonomiska intresse och således leda till användande af mindre malt
vid tillverkningen. Som mindre maltmängd ger mindre stark vört och
alkoholhalten i den färdiga drycken är beroende af vörtens styrka,
synes en råämnesbeskattning direkt leda till framställande af alkohol-
svagare drycker.
En produktskatt åter, som antingen icke alls, såsom den danska
lagen, eller blott inom vissa gränser, såsom utkastet, tager hänsyn till
olika skattepligtiga maltdryckers värde, synes deremot icke leda till
framställandet af extraktsvaga och derför alkoholfattiga drycker. En
dylik skatt synes tvärtom förr uppmuntra till bryggande utaf starkare
drycker, och det derför att, då skatten är lika eller i det närmaste lika
för olika slags drycker, det visar sig lättare att uttaga den genom skatten
nödvändiggjorda prisförhöjningen af de dyrare varorna, i synnerhet som
konsumenterna i allmänhet torde föredraga de alkoholstarkare dryckerna.
Ett bevis för rigtigheten af dessa påståenden har man i erfaren¬
heten från Tyskland och Danmark, i det att de beskattade maltdryckernas
alkohol!]alt är lägre i det förra landet, der råämnesskatt sedan länge
tillämpas, än i det senare, der skatten är lagd på den färdiga varan.
Komiterade vilja emellertid medgifva, att det finnes en faktor, som
möjligen kan hafva ett ännu större inflytande på sättet för de skatte¬
pligtiga dryckernas tillverkning än skattesystemet, och detta är allmän¬
hetens smak.
Slutligen vilja komiterade, oaktadt sådant af det redan anförda
tillräckligt tydligt torde framgå, ytterligare betona att, om man, för att
bereda lättare tillgång till maltstarka, men alkoholsvaga drycker, så
skulle önska, äfven vid tillämpningen af en råämnesbeskattning kan åt
de särskilda skattefria bryggerierna medgifvas skattefri tillverkning af
64
Olika sätt för anordnande af en råämnesbeskattning.
dylika drycker. Genom en sådan anordning förbinder man emellertid
med råämnesbeskattningens genomförande samma svårighet ifråga om
tillsynen derå, att ifrågavarande drycker vid tillverkningen undergå
särskild behandling för att hålla dem under den stadgade alkohol¬
gränsen, som är förbunden med det i utkastet omfattade skattesystemet,
och skulle denna svårighet blifva än större vid råämnesbeskattningen,
derigenom att efter all sannolikhet ett synnerligt stort antal, särskild!
mindre bryggerier komme att tillverka skattefria drycker af båda slagen.
Härigenom skulle ock den med råämnesbeskattningen förbundna, betryg¬
gande kontrollen i en viss del — nemligen beträffande de skattefria
bryggerierna — rubbas och drabbas af samma anmärkningar, som i så¬
dant afseende framställts beträffande utkastet.
Då således enligt komiterades åsigt en beskattning å den färdiga
varan, vare sig den anordnas såsom skett i Danmark eller efter de i
utkastet angifna grunderna, utom det att ur skatteteknisk synpunkt
deremot kunna riktas högst väsentliga anmärkningar, icke i nykter-
hetshänseende har något särskild! företräde framför en råämnesbeskatt-
ning, hafva komiterade funnit sig icke kunna förorda det förstnämnda
skattesystemets tillämpning i vårt land, utan hafva komiterade beslutit.
att tillstyrka ett af komiterade utarbetadt, på maltskattesystemet grun-
dadt förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker, i hvilket komiterade, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag,
sökt noga iakttaga, att endast de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna,
d. v. s. de, som i allmänhet gå under namnet svagdricka, fritagas från
beskattningen.
Om man vid tillämpning af en maltbeskattning vill undvika rubb¬
ningar i industriens nuvarande förhållanden, bör man, på sätt svenska
bryggareföreningen i sin ofvanberörda skrifvelse af år 1894 föreslagit,
utan tvifvel uppställa såsom hufvudgrundsats, att allt inom industrien
användt malt blir föremål för beskattningen, och derifrån icke göra
annat undantag än som föranledes af hänsyn till den mindre indu¬
striens ställning i konkurrensen gent emot den större. Skall emeller¬
tid vid skattens införande särskildt iakttagas, att billiga, alkoholsvaga
drycker fritagas från beskattningen, måste man i systemet införa mer
eller mindre väsentliga afvikelser från dess enklaste form.
Innan komiterade utveckla, huru denna uppgift i förslaget blifvit
löst, vilja komiterade omnämna ett sätt för skattens anordnande, som
Olika sätt för anordnande af en råämnesbeskattning.
65
bragts på tal bland komiterade. Det har nämligen ifrågasatts, huru¬
vida icke den åstundade skattefriheten för den billiga, alkoholsvaga
maltdrycken, svagdricka, skulle kunna i hufvudsak uppnås, om man
stadgade, dels att skattefrihet skulle åtnjutas i sådana bryggerier, der
under ett tillverkningsår endast tillverkades svagdricka och under samma
tid icke afverkades mer än en mindre mängd, t. ex. 15,000 kilogram
malt, dels ock att samtliga öfriga bryggerier, hvilka skulle ega tillverka
hvilka olika slags maltdrycker som helst, skulle betala skatt för allt af
dem afverkadt malt efter en viss progression, så anordnad, att de
skulle hafva att erlägga skatten för de första under tillverkningsåret
afverkade 50,000 kilogrammen malt efter 50 procent af den såsom den
normala antagna skattesatsen, för följande 50,000 kilogram malt efter
75 procent af samma skattesats, för nästa 100,000 kilogram malt efter
fulla skattesatsen samt för det malt, som öfverstege 200,000 kilogram
efter 125 procent af skattesatsen. Genom att lemna de små svagdricks-
bryggerierna skattefria skulle man öfver hela landet få tillgång på
sådana bryggerier och det i så stort antal, att de skulle kunna be¬
stämma priset på svagdrickat. Då progressionen vore så afpassad, att
den komme de mindre och medelstora skattepligtiga bryggerierna mest
tillgodo, skulle dessa kunna bestå i konkurrensen såväl med de skatte¬
fria svagdricksbryggerierna ifråga om svagdrickstillverkningen som med
de större bryggerierna vid tillverkningen af både svagdricka och andra
maltdrycker, och vore skattelindringen för förstnämnda bryggerier så
afsevärd, att de skulle kunna hålla samma låga pris för svagdrickat
som de skattefria bryggerierna. Hvad de största bryggeriernas svag-
drickstillverkning slutligen anginge, så skedde den hufvudsakligen
genom efterlakning å malt, som redan användts för ölbrygd, och vore
för öfrigt dessa bryggeriers driftkostnader proportionsvis mindre än
andra bryggeriers, hvadan också de största bryggerierna kunde
hålla det låga priset på svagdricka. Dertill komme ju, att den
bryggerierna tillkommande stora skattelindringen för de första 100,000
kilogrammen afverkadt malt kunde antagas falla uteslutande på det
malt, som användes vid tillverkning af svagdricka. Sant vore vis¬
serligen, att skattelindringen ej blott skulle komma svagdrickat till¬
godo, då den skulle gälla äfven för de bryggerier, som tillverkade en¬
dast starkare maltdrycker, men, såsom redan antydts, vore afsigten med
de progressiva skatteklasserna äfven den att hjelpa de mindre och medel¬
stora bryggerierna i konkurrensen med de största.
Med tillhjelp af de i Bil. 5 intagna tabellerna hafva komiterade
verkställt en undersökning af frågan, i hvad mån svagdrickat genom eu på
9
66
Komiterades förslag. Allmän motivering.
nu omförmälda sätt anordnad beskattning skulle kunna anses blifva lemnad
fri från skatt. Utgår man dervid från att alla de 206 stycken bryggerier,
som år 1897 afverkade högst 15,000 kilogram malt, komme att öfvergå
till att tillverka uteslutande svagdricka och att hvarje sådant bryggeri
i sin tillverkning använde fulla 15,000 kilogram malt, skulle den skatte¬
fria maltmängd, som komme att användas till svagdricksbrygd, komma
att uppgå till 3,090,000 kilogram. Då emellertid för hela tillverkningen
af svagdricka under 1897 åtgick ej mindre än 12,900,000 kilogram malt,
skulle en tillämpning af det ifrågasatta systemet för maltskattens an¬
ordning lemna allenast en fjerdedel af landets hela svagdrickstillverk-
ning fullkomligt skattefri. Resultatet af nämnda undersökning står
följaktligen icke i öfverensstämmelse med det komiterade lemnade upp¬
draget att iakttaga, att billiga, alkoholsvaga maltdrycker fritagas från
beskattningen; och hafva komiterades flertal derför ansett sig förhindradt
att grunda förslaget på antydda principer.
Då komiterade på grund häraf sökt tillse, huru svagdrickat kan
beredas den största möjliga skattefrihet, som är förenlig med malt-
skattesystemets hufvudprinciper, hafva komiterade till en början funnit,
att nämnda principer icke tillåta, vare sig att åt bryggerier, der utom
svagdricka äfven andra maltdrycker tillverkas, medgifves skattefrihet för
det malt, som användes till svagdricksbrygd, eller att i dylika bryggerier
anordnas restitution af skatt för malt, som åtgått för svagdrickstillverk-
ning. I fråga om de skäl, som stödja komiterades ifrågavarande mening,
tillåta sig komiterade hänvisa till hvad i hithörande ämne anförts uti
1892 års ofvan omförmälda komitébetänkande (sid. 40—41).
Att vid lösningen af föreliggande fråga, på sätt som skett i det inom
Kongl. finansdepartementet år 1894 upprättade förslaget, lemna de skatte-
pligtiga bryggerierna medgifvande att viss tid af året idka skattefri
tillverkning af svagdricka, hafva komiterade ej velat föreslå, då svenska
bryggar oför eni ngen i sitt nämnda år till Kongl. Maj:t afgifna förslag ute¬
slutit en dylik bestämmelse, under framhållande af att de skatteplig-
tiga bryggerierna ej skulle kunna begagna sig af ett dylikt medgifvande.
För att bereda svagdrickat den åsyftade skattefriheten i tillräcklig
omfattning hafva komiterade deremot i sitt förslag utsträckt skatte¬
friheten från att omfatta blott sådana bryggerier, som tillverka endast
svagdricka och dervid afverka högst 15,000 kilogram, till att gälla alla
bryggerier, som tillverka allenast svagdricka, utan allt afseende på den
större eller mindre mängd malt de använda vid tillverkningen. Alla
återstående bryggerier, d. v. s. de som utom svagdricka tillverka jemväl
Komiterades förslag. Allmän motivering.
67
andra maltdrycker, få deremot erlägga skatt för allt afverkadt malt,
vare sig det användes till framställning af starkare maltdrycker eller
svagdricka. Den skattelindring, som tillkommer de skattepligtiga brygge¬
rierna för de första 100,000 kilogrammen malt, som de afverka, bär
enligt förslaget till ändamål att hjelpa den mindre industrien i kon¬
kurrensen mot den större, men har deremot ej till syfte att bidraga till
skattefrihet för svagdricka^ Komiterade äro nämligen öfvertygade,
att förslagets antagande skulle leda derhän, att de skattepligtiga brygge¬
rierna i regel blefve nödsakade att upphöra med svagdrickstillverkningen,
på grund deraf att de, som hade att arbeta med beskattadt malt, i all¬
mänhet icke skulle kunna afyttra sitt dricka till så lågt pris, som de
skattefria bryggerierna. Tänkbart är ju visserligen, att en del af de
allra största bryggerierna fortfarande blefve i tillfälle att genom efter-
lakning eller tillföljd af mer fulländad produktionsmetod framställa svag¬
dricka till lika billigt pris som de skattefria bryggerierna. Men för alla
mindre och medelstora bryggerier medför förslaget med all antaglighet,
att de blifva nödsakade att antingen öfvergå till att tillverka allenast
svagdricka eller till att upphöra med tillverkningen deraf och uteslutande
egna sig åt tillverkning af starkare maltdrycker. Följden af införandet
af det i förslaget förekommande systemet för skattens anordning skulle
således tvifvelsutan förr eller senare blifva, att mellan de olika slagen
bryggerier uppstode den skilnad, att å ena sidan stode de skattepligtiga
bryggerierna, som endast tillverkade andra maltdrycker än svagdricka,
och å den andra de skattefria bryggerierna för uteslutande svagdricks-
tillverkning. Om man undantager, att ett eller annat skattepligtigt
bryggeri skulle fortsätta med någon svagdricksbrygd, skulle följden
blifva, att all svagdricka komme att tillverkas af skattefritt malt och
uppgiften, att de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna fritoges från be¬
skattningen, skulle följaktligen vara löst. Utgår man åter derifrån, att
de bryggerier, som förut bryggt svagdricka, vid sidan af sin hufvud-
sakliga tillverkning af starkare maltdrycker, skulle kunna utöfva svag-
drickstillverkning i samma omfattning som hittills, skulle, om man lägger
1897 års i Bil. 5 upptagna tillverkning till grund, ej mindre än en
fjerdedel af landets hela svagdrickstillverkning drabbas af maltskatten.
Om detta förhållande komme att inträda, skulle det dock uppenbarligen
icke innebära någon afvikelse från principen, att svagdricka undantag^
från beskattningen. Då det antagna systemet medgifver tillstånd för
hvem som helst att inrätta bryggeri för tillverkning uteslutande af
svagdricka och att der utan inskränkning till myckenheten tillverka
denna vara skattefritt, är det nämligen uppenbart, att tillverkarne i
68
Komiterades förslag. Allmän motivering.
sådana bryggerier komma att bestämma priset på svagdrickat. Skulle
tillverkarne i skattepligtiga bryggerier anse det med sin fördel förenligt
att trots konkurrensen med de skattefria bryggerierna tillverka och till
samma pris som dessa afyttra svagdricka af beskattadt malt, är det
dock en sak, som icke kan förbjudas dem och ej heller strider mot det
af Kongl. Maj:t angifna sättet för skattens anordnande.
Vid bestämmandet af hvad som skall med svagdricka förstås hafva
komiterade föreslagit, att det skall vara en maltdryck, som ej innehåller
mer än två volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,
hvilkens extrakthalt icke öfverstiger fem procent. Angående anledningen,
hvarför alkoholgränsen satts vid två volymprocent, tillåta sig komiterade
att hänvisa till hvad som yttrats i fråga om den alkoholgräns, som i
det af komiterade utarbetade utkastet lagts till grund för maltdryckernas
indelning i skattepligtiga och skattefria. Såsom i sammanhang dermed
anförts, finnas två olika slags alkoholsvaga drycker, nämligen dels sådana,
som inbryggts på en så svag vört som fem procent och icke kunna
vid vanlig förjäsning erhålla öfver två volymprocent alkohol, dels ock
sådana drycker, som bryggts på starkare vört och derför, om de skola
erhålla mindre alkohol än två procent, måste undergå särskild behand¬
ling. På sitt ställe har antydts, hvarför komiterade i utkastet öfver-
skridit sitt uppdrag och i detsamma föreslagit skattefrihet lör sist¬
nämnda slags drycker. I sitt förslag halva komiterade deremot strängt
hållit sig vid uppdraget och det äfven af den anledning, att då, på sätt
förut sagts, redan skattefriheten för det maltsvaga, billiga svagdrickat
synes nödvändiggöra en omkastning i bryggerirörelsen, som kan blifva
betungande nog för de medelstora bryggerierna, enär de antagligen få
ändra hela sin rörelse, komiterade varit öfvertygade, att om äfven dyrare,
extraktrika men alkoholsvaga, drycker än sjelfva svagdrickat skulle
göras skattefria, detta för bryggerinäringens utöfvare skulle medföra
högst ödesdigra följder. Det blefve nämligen omöjligt för de skatteplig¬
tiga bryggerierna att tillverka sådana drycker till liknande pris som de
skattefria, och blefve således, särskildt om dessa drycker finge någon
större afsättning, förstnämnda bryggeriers ställning i konkurrensen med
de skattefria ytterligare försvårad. I förslaget har följaktligen definitionen
på svagdricka gifvits en sådan affattning, att endast de billiga, alkohol¬
svaga maltdrycker, som ock i dagligt tal kallas svagdricka, blifva skatte¬
fria. Den i definitionen förekommande bestämmelsen om en högsta
extrakthalt hos stamvörten har dessutom det ändamålet att underlätta
kontrollen vid de skattefria bryggerierna. För tillverkare vid sådana
Komiterades förslag. Allmän motivering.
69
bryggerier gäller det nämligen, att de icke få tillsätta jäst till vört med
högre extrakthalt än fem procent, och kontrollpersonalen vid samma
bryggerier skall äfven hafva-till hufvuduppgift att tillse, att svagdrickat
ej inbrygges på för stark vört. Tillverkarne i de skattepligtiga brygge¬
rierna äro deremot icke bundna af några föreskrifter ifråga om huru
de af dem tillverkade maltdrycker skola inbryggas, och ega de följakt¬
ligen att använda sitt malt — som ju i hvarje fall beskattas — till
vört af hvilken extrakthalt som helst.
För att emellertid allmänheten beträffande svagdricka, som ut-
lemnas från skattepligtigt bryggeri, skall ega samma visshet, att det
ej öfverstiger den stadgade alkoholgränsen, som itråga om svagdricka,
tillverkadt vid skattefritt bryggeri, har föreslagits det i 23 § före¬
kommande stadgandet, att svagdricka, derest det ej af köpare afhemtas
i öppna kärl, må från skattepligtigt bryggeri utlemnas allenast på kärl,
som äro stämplade med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka,
samt att inga andra maltdrycker må utlemnas på sålunda stämplade
kärl. I likhet med föreskriften i 31 § afser berörda bestämmelse der¬
jemte att lemna en ledning vid upptäckandet, från hvilket bryggeri
en maltdryck, som i handeln uppgifves vara svagdricka, men befinnes
vara en starkare dryck, blifvit utlemnad.
Bland det utmärkande för det i förslaget omfattade skattesystemet
är — utöfver hvad som redan antydts — att skatten utgår i förhållande
till vigten af allt det vid maltdryckstillverkning i skattepligtigt bryggeri
använda maltet, hvilket omedelbart före inmäskningen inom bryggeriet
uppväges med en sjelfregistrerande väg, hvarefter det krossas på en
maltkross, så förbunden med vågen, att intet malt kan krossas utan att
först hafva genomgått vågen. Med undantag deraf att tillverkare i
skattefritt bryggeri är bunden af nyssberörda bestämmelse om en högsta
extrakthalt hos vörten, lemnar detta skattesystem tillverkaren full frihet
att ordna arbetena inom bryggeriet på det för honom lämpligaste sättet
och lägger intet hinder för industriens tekniska utveckling. Att till¬
verkare i skattepligtigt bryggeri ej får krossa malt för mer än en brygd
åt gången, kan i allmänhet ej anses såsom något nämnvärdt tvång på
hans handlingsfrihet, enär malt lätt tager skada, då det förvaras i
krossadt tillstånd, och det således ligger i bryggarens eget intresse att
ej företaga krossningen förrän i sista stund före inmäskningen. Af de
större bryggerierna äro redan de flesta försedda med maltkross, många
äfven med sjelfregistrerande våg, och för dessa skulle förslagets an¬
tagande knappt medföra någon kostnad eller omgång. För de bryggerier
70
Komiterades förslag. Allmän motivering.
åter, der maltkross och våg ännu ej finnas, skulle väl förslagets genom¬
förande medföra kostnader för inköp af dessa redskap, men denna
olägenhet motväges af vissa fördelar för tillverkaren, i det å ena sidan
begagnandet af en maltkross minskar transportkostnaden för råämnena
och tillåter bättre vård om det krossade maltet, och å andra sidan till¬
verkaren genom användandet af en sjelfregistrerande våg vinner kontroll
öfver arbetets jemna fortgång i bryggeriet.
Vid beräkning af den skatt, som skall erläggas från ett skatte-
pligtigt bryggeri, lägges den sjelfregistrerande vågens anvisning till
grund, och synes såväl derigenom som genom lagens öfriga kontroll¬
föreskrifter, hvilka i det följande på sina ställen komma att beröras,
kunna vinnas erforderlig trygghet för att staten kommer i åtnjutande
af den påbjudna skatten.
Beloppet af skatten har föreslagits till 18 öre för hvarje kilogram
malt, som afverkas i de skattepligtiga bryggerierna, dock att för hvarje
bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret afverkade 50,000
kilogrammen malt utgår med 14 öre för kilogram och för de nästa
50,000 kilogrammen med 16 öre för kilogram. Såsom redan förut
anmärkts, afse de nedsatta skattesatserna för det först afverkade maltet
allenast att för den mindre industrien bereda en välbehöflig hjelp i
konkurrensen med de allra största bryggerierna. Då den öfvervägande
delen af allt det malt, som de skattepligtiga bryggerierna afverka,
kommer att drabbas af den högsta, och derför såsom den normala an¬
tagna skattesatsen, samt samma skattesats i följd häraf utan tvifvel
blir den bestämmande för de prisförändringar, som skatten kommer att
föra med sig, vilja komiterade bär angifva de skäl, hvarför denna skatte¬
sats föreslagits.
Uti ett den 21 december 1900 afgifvet yttrande till statsråds*
protokollet i fråga om möjligheten att bereda nya statstillgångar för
täckande af ökade ordinarie statsutgifter har chefen för Kongl. finans¬
departementet uttalat såsom ett önskemål, att en blifvande maltskatt
borde sättas så hög, att den skulle kunna bereda statsverket en behållen
årlig inkomst af 4,500,000 kronor. Med hänsyn härtill hafva komiterade
funnit, att skatten ej kan sättas så låg som föreslagits i 1891 års
komitébetänkande, eller till 10 öre för kilogram malt. Då komiterade
vid valet mellan de högre skattesatser, som till följd häraf kunnat
ifrågakomma, stannat vid att såsom den normala föreslå en skattesats af
18 öre, hafva komiterade fäst sig vid följande synpunkter. En viss
varsamhet vid påläggandet af en ny beskattning bör för det första
Komiterades förslag. Inkomstberäkning.
71
iakttagas för att icke öka den ovilja, med hvilken en sådan sannolikt
alltid kommer att mötas. Vidare torde det vara af synnerlig vigt att
tillse, att skattesatsen bestämmes så, att den förhöjning i försäljnings¬
priset å den färdiga varan, som af beskaltningen skäligen kan böra
följa, vid försäljning af minsta brukliga qvantitet låter så nära som
möjligt uttrycka sig i hela ören. Slutligen torde skatten böra sättas
så, att den för samma qvantitet icke uppgår till fullt öretal, enär den
skeende prisförhöjningen rättvisligen bör i någon mån komma till¬
verkaren till godo såsom ersättning för den minskade omsättning, som
genom skattens införande blir en följd, samt för de kostnader och olägen¬
heter, den med skatten förenade kontrollen bereder tillverkaren. Med
beräkning att 25 kilogram malt lemna en hektoliter lageröl samt att
denna qvantitet lemnar 280 så kallade half butelj er, skulle skatten efter
18 öre för kilogram malt således utgöra för en hektoliter Öl 4 kronor
50 öre och för en s. k. halfbutelj 1,61 öre. — De sålunda angifna
vilkoren synas komiterade vara genom den föreslagna skattesatsen på
ett lämpligt sätt uppfyllda.
I fråga om hvilken inkomst en efter de antagna grunderna ut¬
gående skatt kan komma att inbringa för statsverket, hafva komiterade
gjort vissa beräkningar med ledning af de i Bil, 5 intagna tabellerna.
Komiterade, hvilka, af anledning i det följande kommer att framhållas,
i förslagets 5 § intagit bestämmelse om att skatt från skattepligtigt
bryggeri skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för
hvarje helgfritt dygn — hvilket under helt tillverkningsår, räknadt till
300 dagar, skulle förutsätta en till 21,000 kilogram uppgående till¬
verkning — hafva vid sina beräkningar utgått derifrån, att denna be¬
stämmelse kommer alt leda dertill, att åtminstone alla de bryggerier,
som upptagits i grupperna 1—20 i Bil 5 tab. 2, skola nödgas upphöra
med skattepligtig tillverkning och öfvergå till att vara skattefria bryg¬
gerier för tillverkning uteslutande af svagdricka. Till följd häraf och
under förutsättning tillika, att alla de bryggerier, hvilka för närvarande
tillverka öfvervägande svagdricka och dervid använda mer malt än
20,000 kilogram om året, öfvergå till uteslutande skattefri tillverkning,
skulle i grupperna 21—59 qvarstå dels 120 stycken af sådana, som
tillverka öfvervägande öl, dels 54 stycken af dem, som brygga enbart
Öl. Hela anlalet skattepligtiga bryggerier kommer således att utgöra
174 och återstående 404 bryggerier antagas komma att utöfva skatte¬
fri svagdrickstillverkning. Utgår man vidare derifrån, att å ena sidan
de skattepligtiga bryggerierna få sin tillverkning af andra maltdrycker
72
Komiterades förslag. Inkomstberäkning.
än svagdricka så ökad, att den upptager den tillverkning af sådana
drycker, som utöfvats af de bryggerier, hvilka tillverkat öfvervägande
svagdricka, samt att å andra sidan — ehuru sådant, på sätt förut
omnämnts, är mindre sannolikt — de skattepligtiga bryggerierna icke
komma att använda något malt för tillverkning af svagdricka, skulle i
de skattepligtiga bryggerierna, behörigen indelade i olika klasser med
hänsyn till den föreslagna progressionen i skattesatsen, vid tillverkning
af underjäst dricka och Öl komma att afverkas följande mängder malt,
nämligen:
i klass 1, omfattande 39 bryggerier, med högsta afverkning af 50,000 kg., 1,230,007 kg.,
„ „ 2, „ 46 „ „ „ „ 100,000 „ , 3,150,029 „,
„ „ 3, „ 89 „ , „ större „ än 100,000 „ , 29,394,186 „ ,
eller en sammanlagd mängd af 33,774,222 kg.
För beräkning af den skatt, som kan inflyta för ifrågavarande
maltafverkning, är att iakttaga, att bryggerierna hafva att erlägga
skatten, de i klass 1 för allt af dem afverkadt malt efter 14 öre för
kilogram, de i klass 2 för 50,000 kilogram malt efter 14 öre och för
malt öfver 50,000 kilogram efter 16 öre för kilogram, samt de i klass
3 för de första 100,000 kilogrammen efter samma grunder som brygge¬
rierna i klass 2 och för malt öfver 100,000 kilogram efter 18 öre för
kilogram.
Om de afverkade maltmängderna afjemnas till i runda tal, resp.
1,200,000, 3,100,000 och 29,400,000 kilogram, beräknas den från de
olika klasserna inflytande skatten komma att utgöra:
från 1 klassens 39 bryggerier: för ........................... 1,200,000 kg. ä 14 öre ............... 168,000 kr.
2 „ 46 „ för 46 X 50,000 kg. = 2,300,000 kg. ä 14 öre 322,000 kr.
för återstående 800,000 „ å 16 „ 128,000 „ 450,000 „
3 „ 89 „ för 89 X 50,000 kg. = 4,450,000 kg. å 14 öre 623,000 kr.
för 89 X 50,000 „ = 4,450,000 „ å 16 „ 712,000 „
för återstående 20,500,000 „ å 18 „ 3,690,000 „ 5,025,000 „
hvadan skattens hela belopp kommer att utgöra 5,643,000 kr.
Som tillverkningen af maltdrycker, att döma af bland annat den
stegrade humleimporten, sedan år 1897 ökats rätt betydligt, bör, äfven
om man tager hänsyn till att skatten i väsentlig mån kommer att
minska tillverkningens storlek, med säkerhet kunna beräknas, att till¬
verkningen vid skatteus uttagande fortfarande är så stor, att den under
Komiterades förslag. Speciel motivering.
73
första kalenderåret debiterade skatten kommer att uppgå till åtminstone
ofvan beräknade belopp.
Sedan komiterade sålunda redogjort för de allmänna grunder,
hvarpå det af komiterade utarbetade förslaget hvilar, äfvensom verkställt
beräkningar rörande det finansiela resultatet af skatten, vilja komiterade
i korthet beröra vissa i förslagets olika paragrafer förekommande stad-
ganden.
Under hänvisning till hvad komiterade redan vid tal om utkastet
yttrat beträffande omfattningen af en blifvande förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker, vilja komiterade, med an¬
ledning deraf att äfven förslagets 1 § afser att uppställa vilkoren för
all slags tillverkning af sådana drycker, här framhålla, att komiterade
under sina öfverläggningar satt ifråga, om icke förslagets slutliga an¬
tagande kan komma att nödvändiggöra ett tillägg till 8 § i Kongl.
förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864, hvar¬
igenom tillverkning af maltdrycker undantages från nämnda förordning.
Det i 2 § lemnade medgifvandet, att frihet från skatt åtnjutes vid
bryggeri, der på grund af tillståndsbevis under tillverkningsåret endast
svagdricka tillverkas, äfvensom de i 3 § förekommande definitionerna
på skattefritt och skattepligtigt bryggeri, innebära, att ett och samma
bryggeri under löpande tillverkningsår icke må användas omvexlande
för skattefri och skattepligtig tillverkning, enär det eljest blefve synner¬
ligen svårt att kontrollera, att uti skattefritt bryggeri icke bryggdes
annan maltdryck än svagdricka under den tid, bryggeriet vore anmäldt
för skattefri tillverkning, och att deri icke företoges blandning mellan
skattefritt svagdricka och starkare maltdrycker. Detta stränga sär¬
skiljande af skattefria bryggerier från skattepligtiga bryggerier blir
af kontrollhänsyn ännu nödvändigare derigenom, att det icke låter sig
göra att uppställa några särskilda regler, huru hvartdera slaget bryg¬
gerier skola vara inrättade. I praktiken torde ifrågavarande bestäm¬
melser ej komma att medföra några afsevärda inskränkningar i bryg-
garnes handlingsfrihet, och detta oafsedt kan det ej anses vara för
mycket begärdt, att bryggaren redan vid tillverkningsårets början be¬
stämmer, hur han under året skall drifva sin rörelse.
Faran att blandning göres mellan svagdricka och starkare malt¬
drycker, har nödvändiggjort det i 27 § förekommande förbudet för
den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, att idka handel
med eller i bryggeriet jemte dertill hörande lägenheter, införa eller
förvara andra maltdrycker än svagdricka. Stadgandet angående handel
10
74
Komiterades förslag. Speciel motivering.
med maltdrycker synes visserligen hafva sin rätta plats i förordningen
angående försäljning af maltdrjmker, men är af den stora vigt för kon¬
trollen öfver maltdryckstillverkningen, att komiterade icke kunnat under¬
låta att intaga detsamma i förslaget.
När skatten lägges å det malt, som användes för tillverkningen,
uppstår fråga, huruvida för tillverkningen få användas grönmalt, omältad
spannmål, stärkelse, socker eller dylikt i stället för eller såsom tillsats
till torkadt, rostadt eller brändt malt. Frågan har i olika länders lag¬
stiftning lösts på skilda sätt. I Nordtyskland få sådana ämnen använ¬
das mot särskild skatt för hvarje olika ämne, i Bayern. Wurtemberg
och Finland äro de förbjudna. Detta senare öfverensstämmer ock
med det af komiterade föreslagna systemet. Med surrogaters använ¬
dande emot afgift skulle nämligen kontrollören ständigt bindas till
bryggeriet och den sjelfregistrerande vågen förlora sin betydelse.
Några egentliga fördelar af dessa surrogaters användning förefinnas ej
heller, utan anses de tvärtom utöfva ett menligt inflytande på malt¬
dryckens beskaffenhet. Särskildt gäller detta socker och stärkelse,
som stegra alhoholhalten utan att i motsvarande grad öka de närande
beståndsdelarne. Föröfrigt lärer i Sverige för maltdryckstillverkning
nästan icke användas annat råämne än mältad spanmål. Komiterade,
som i likhet med föregående komitéer, hvilka föreslagit införandet af
en maltskatt, ansett att ofvanberörda ämnen icke borde få användas
vid tillverkning i skattepligtiga bryggerier, hafva emellertid funnit lämp¬
ligast att, då olika meningar om ett maltsurrogatförbud lätt nog skulle
kunna uppstå, intaga en särskild bestämmelse i 4 § om hvilka ämnen,
som med uteslutande af alla andra må i skattepligtigt bryggeri an¬
vändas vid tillverkningen. Genom detta stadgande kommer visserligen
äfven humlesurrogat att förbjudas, men då härigenom bryggeriindustrien
icke kan skadas och en viss fördel i afseende å kontrollen kan vinnas,
har detsamma intagits i paragrafen. För att lörbudet mot användandet
af maltsurrogater må blifva effektivt, är det nödvändigt att förbjuda
dertill användbara ämnens förvarande i skattepligtigt bryggeri såsom
skett i 20 §. — Då de skattefria bryggerierna icke hafva att erlägga
någon skatt för af dem användt malt, finnes ej anledning att beträffande
dessa bryggerier lemna föreskrift, om hvilka råämnen de vid sin till¬
verkning ega rätt att använda.
För att förekomma den förfalskning af maltdrycker, som, enligt
hvad Bil. 4 tab. 6 och 13 utvisa, åtminstone ifråga om svagdricka
synnerligen ofta eger rum genom användandet af saccharin, hafva
75
Komiterades förslag. Speciel motivering.
komiterade i 20 § och 28 § 2 mom. föreslagit särskilda bestämmelser i
sådant afseende.
Som allt malt skall krossas å den med den sjelfregistrerande vågen
förbundna krossen, bör ingen annan krossningsredskap få finnas inom
bryggeriet, utan att den ställes under kronans lås. Till förekommande
af att krossadt malt införes i bryggeri utan att blifva föremål för beskatt¬
ning och för att eljest förhindra svek i afseende å skattens erläggande
lemnas i 19 och 20 §§ åtskilliga föreskrifter om förvaring af spannmål
och malt i skattepligtigt bryggeri.
I händelse uti bryggeri maltvågen skulle befinnas vara behäftad
med fel, får den naturligtvis icke användas, utan skall i sådant
fall kontrollör närvara vid maltets uppvägning å annan justerad våg.
Likaledes skall kontrollören, när den med vågen förbundna krossen
af någon anledning icke kan användas, närvara vid krossningen. I
ändamål att tillverkaren ej må undandraga sig att så fort som möjligt
låta afhjelpa fel å våg eller kross eller anskaffa ny duglig redskap, har
i 25 § 4 mom. lemnats föreskrift, att tillverkaren skall lemna kontrollören
särskild ersättning för det arbete, han har att utföra vid maltets våg¬
ning eller krossning.
Då staten för hvarje skattepligtigt bryggeri får vidkännas kostnad
i och för utöfvandet af nödig kontroll, följer häraf, att staten måste
fordra, att den skatt, som af bryggeriet erlägges, åtminstone till fullo
betäcker kontrollkostnaden. Lagen måste af denna anledning fastställa
ett minimum af skatt, som under alla förhållanden skall utgå, vare sig
afverkningen uppgår till motsvarande belopp eller ej. 1881 års komité-
betänkande föreslog i detta afseende, att skatt skulle erläggas med ett
belopp, som motsvarade en daglig afverkning af minst 120 kilogram malt.
Att till följd af ett dylikt stadgande åtskilliga små bryggerier skulle
nödgas helt och hållet upphöra med handteringen, ansåg komitén i all¬
mänhet icke vara att beklaga, då vid en tillverkning i så liten skala
produkterna antingen måste hållas i oskäligt högt pris eller ock vara
af temligen underhaltig beskaffenhet, hvarför också dylika småbryggerier
i alla händelser lätt genom täflan från större och bättre skötta bryggerier
blefve nödsakade att upphöra med sin verksamhet. Der ett verkligt
och fortfarande behof framkallat en bryggerianläggning, kunde denna,
äfven om afverkningen för hela året vore ringa, i de flesta fall bestå
antingen genom att något öka afverkningen eller genom förening med
annat närbeläget bryggeri eller genom tillverkningens drifvande under
någon kortare del af året.
I 1891 års komitébetänkande föreslogs deremot, med hänsyn till
76
Komiterades förslag. Speciel motivering.
att skattesatsen beräknats vida högre än af föregående komité, att den
dagliga minimiafverkningen af malt kunde nedsättas till 100 kilogram,
i enlighet hvarmed den minsta skatten för dygn antogs till 10 kronor.
Då komiterade i sitt förslag ytterligare höjt skattesatsen, så att
dess minsta belopp utgör 14 öre för kilogram afverkadt malt, har grän¬
sen för minimiafverkningen för dygn kunnat sänkas till 70 kilogram.
Minsta skatten skulle enligt komiterades förslag följaktligen utgå med
9 kronor 80 öre för dygn. För ett bryggeri, som är i gång hela året,
skulle minimiafverkningen för helt arbetsår, räknadt till 300 dagar,
sålunda komma att uppgå till 21,000 kilogram malt och den deremot
svarande skatten således till 2,940 kronor, under det att kontrollörens
arfvode, ehuru föreslaget så lågt som till 3 kronor för dag, skulle belöpa
sig till 1,095 kronor.
På annat ställe hafva komiterade närmare utvecklat, hvilken påföljd
föreskriften om skyldighet att erlägga skatt för viss tillverkning kan
antagas komma att medföra för tillverkarne, och att antagligt synes,
att alla mindre bryggerier för att komma i åtnjutande af skattefrihet
blifva nödsakade att lemna tillverkningen af andra drycker än svag¬
dricka. För att emellertid icke förorsaka alltför hastig omkastning i
omförmälda bryggeriers rörelse, hafva komiterade funnit det vara af
nöden att i 53 § föreslå, det Kongl. Maj:t för vissa fall skall ega pröfva,
om och under Itvilka vilkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf
månader före förordningens utfärdande, skatt må erläggas för mindre
vigt än 70 kilogram för dygn. Det har nemligen ansetts vara öfverens¬
stämmande med billigheten, att, om vid något bryggeri kontrollkost¬
naden blir lägre än den normala, derigenom att kontrollören kan tjenst-
göra vid flere bryggerier, bryggeriet åtminstone under några år får
oförändradt fortfara med sin tillverkning, äfven om det afverkar mindre
malt än 70 kilogram om dagen.
I fråga om tiden för skattens erläggande gäller såsom hufvud-
regel, att tillverkare till vederbörande uppbördsmyndighet före hvarje
månads början skall förskottsvis inbetala skatt för den vigt malt, som
enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden
krossas.
Då flere månader åtgå mellan tiden för maltets krossning och
dryckens försäljning, hafva emellertid komiterade i fråga om tiden för
skattens erläggande ansett tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska
erhålla anstånd dermed, böra beredas den lättnad, att skatten för det
under ett helt qvartal uppvägda maltet må få erläggas på en gång
inom två månader efter qvartalets utgång.
Komiterades färslag. Speciel motivering.
77
Detta förutsätter dock, att säkerhet ställes för skatten. Komiterade
hafva nemligen icke ansett billigt att föreslå skattens utgående med
förmånsrätt framför inteckning i fast egendom eller förlagsinteckning,
och förmånsrätt efter 17 kap. 12 § Handelsbalken enligt dess lydelse i
Lagen den 25 april 1889 har icke synts nog betryggande. Då det ej
heller funnits praktiskt, att låta tillverkaren med spanmål eller pro¬
dukter ställa pant för skatten, lärer väl säkerheten få utgöras af deposi¬
tion af obligationer, borgen eller dylikt. Säkerheten måste för att vara
fullständig afse dels det qvartal, för hvilken skatten på en gång skall
erläggas, dels de två månader, hvilka före dess erläggande kunna för¬
flyta af det nya qvartalet, samt derutöfver ytterligare en månad, enär,
om skatten ej erlägges inom föreskrifven tid, det alltid åtgår någon
tid, innan den hinner utmätas, samt tillverkningen, i trots af föreskriften
att tillståndsbeviset vid försummad skatteinbetalning skall anses hafva
upphört att gälla, kan komma att fortgå. Säkerheten, hvilken således
bör omfatta skatt för sex månaders tillverkning, skulle, under beräkning
att i hvarje månad infalla 25 arbetsdagar och att för hvarje dag efter
lägsta skattesatsen belöper 9 kronor 80 öre i skatt, följaktligen ställas
för ett belopp af minst 1,470 kronor, men hafva komiterade för afjem-
nandet af detta belopp föreslagit dess höjande till 1,500 kronor. I
öfverensstämmelse härmed har ansetts, att i de fall, när anmälan om
rörelse af ser kortare tid än sex månader och säkerheten skall jemkas
derefter, den säkerhet, som skall ställas för den kortast tillåtna tiden,
en månad, bör omfatta ett belopp af 250 kronor. Den i vissa fall möj¬
ligen erforderliga beräkningen om en tillverkare afverkat mindre vigt
malt än i medeltal 70 kilogram om dagen, äfvensom tillverkarens skyl¬
dighet att erlägga skatt för den sålunda uppkomna underafverkningen,
torde, då sådan underafverkning väl sällan förekommer, kunna anstå till
skatteinbetalningen för sista qvartalet, under hvilket maltkrossning på
grund af ett och samma tillståndsbevis egt rum.
Om uppvägdt malt eller deraf beredd produkt så skadas, att maltet
eller produkten ej kan till afsedt ändamål användas, fordrar billigheten,
att skatt derför ej utkräfves. Då emellertid, om fråga uppstår att skada
skulle hafva träffat färdig maltdryck, sedan den tappats från lagerfaten,
tillförlitlig utredning om förhållandet svårligen torde vara att vinna,
hafva komiterade uteslutit detta fall från de anledningar, som enligt
7 § kunna föranleda till eftergift af skatten. I öfriga fall, då skatte-
eftergift är medgifven, skall ansökan derom, i likhet med hvad som
stadgas i Kongl. förordningen angående vilkoren för tillverkning af
bränvin den 13 juli 1887, göras hos Kongl. Maj:t.
78
Komiterades förslag. Speciel motivering.
I olikhet mot hvad som gäller föregående förslag till införande
af en maltskatt, hafva komiterade i sitt förslag ej intagit bestämmelser
om olika restitutionsbelopp för olika slags maltdrycker, som utföras ur
riket. I stället har föreslagits, att, om från skattepligtigt bryggeri
utföres derstädes tillverkad maltdryck, restitutionen skall ske för den
vigt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda
maltdryckens tillverkning, och med belopp, som beräknas efter den vid
utförseln från bryggeriet der gällande skattesatsen. Om de allmänna
vilkoren för vinnande af restitution torde erfordras särskilda af Kong!
Maj:t utfärdade föreskrifter.
I 13 och 26 §§ förekomma dels närmare bestämmelser, angående hvad
tillverkare i skattepligtiga och skattefria bryggerier hafva att iakttaga för
vinnande af rätt att utöfva sin rörelse, dels ock föreskrifter angående
utfärdande af tillståndsbevis för sådan rörelse. Förnyad anmälan har
ansetts höra göras före hvarje tillverkningsårs början af den anledning,
att kontrollmyndigheterna behöfva ega full kännedom om alla de
bryggerier, som skola vara i verksamhet under tillverkningsåret. Till-
ståndsbevisen skola följaktligen utfärdas för tid icke öfverstigande helt
tillverkningsår.
För tillverkare i skattepligtigt bryggeri gäller särskildt, att han,
derest bryggeriet icke står under tillsyn af kontrollör, när anmälan
göres, vid densamma skall foga ett intyg af öfverkontrollören, att
bryggeriets anordning ej strider mot gällande föreskrifter. I och för
den härför erforderliga besigtningen bör tillverkaren, innan anmälan
första gången göres, till öfverkontrollören öfverlemna i två exemplar
upprättad ritning och beskrifning öfver bryggeriet, af hvilka handlingar
det ena exemplaret öfversändes till kontroll- och justeringsbyrån. För¬
ändringar i bryggeriets anordning må icke vidtagas, förrän de anmälts
och godkänts af vederbörande öfverkontrollör.
Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket bör naturligen
öfverlenjnas åt samma myndighet, som har öfverinseendet öfver kon¬
trollen öfver bränvins- och hvitbetssockertillverkningen, nämligen chefen
för Kongl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
För den lokala kontrollen skola enligt förslaget i första hand
finnas öfverkontrollörer, hvilka förordnas af Kongl. Maj:t, som bestäm¬
mer dem tillkommande ersättning. Dessa öfverkontrollörer skola hvar
och en inom sitt distrikt hafva högsta tillsynen öfver samtliga bryggerier,
såväl skattepligtiga som skattefria. I de trakter, der bränvinstillverk-
ning förekommer, kunna samma öfverkontrollörer tjenstgöra vid bränneri-
och bryggerikontrollen, hvarigenom å ena sidan dessas tjenstgörings-
Komiterades förslag. Speciel motivering.
79
områden måste inskränkas, men å andra sidan de nu utgående resekost-
nadsersättningarna kunna minskas. Då öfverkontrollörerna för tillsyn
å de till deras distrikt hörande bryggerierna ofta nog komma att be¬
finna sig på resor och derigenom förhindras att utföra dem åliggande
expeditionsgöromål, hafva komiterade funnit nödigt föreslå, att, om
expeditionsgöromålen någon gång äro vidlyftigare än vanligt, biträde
åt öfverkontrollör må kunna förordnas. Komiterade hafva dervid förut¬
satt, att till sådant biträde skall kunna användas någon på den ort,
der öfverkontrollören är boende, tjenstgörande kontrollör, och att denne,
till följd af sin öfriga tjenstgöring, borde kunna åtnöja sig med så låg
ersättning som två kronor om dagen. Förordnande att tjenstgöra så¬
som biträde hos öfverkontrollör bör utfärdas af den öfverordnade kontroll¬
myndigheten, som i hvarje fall bäst kan bedöma bebofvet af sådant
biträde. Öfverkontrollörs åliggande vid inspektionsbesöken blir att tillse,
att tillverkarne ställa sig förordningens och ordningsstadgans före¬
skrifter till efterrättelse, att undersöka maltvågens riktighet, äfvensom
att genom undersökning af i bryggerierna tillverkade maltdrycker tillse,
att såsom svagdricka icke utlemnas annan maltdryck än sådan som
enligt 3 § skall såsom sådan anses.
För tillsynen af de skattepligtiga bryggerierna skall vid hvarje
sådant anställas en särskild kontrollör. Dennes uppgift är att i enlig¬
het med de detaljerade föreskrifter, som komma att intagas i en blif¬
vande ordningsstadga, afläsa den sjelfregistrerande vågens räkneverk,
granska tillverkarens bryggjournal, tillse att de för krossen och vågen
anbragta låsen och förseglingarna äro i ordning samt med uppmärk¬
samhet följa tillverkningen, så att han må kunna bedöma, om olaglig
tillverkning eger rum. För att utöfva denna kontroll behöfver dock
icke kontrollören vara ständigt närvarande i bryggeriet eller ens besöka
det dagligen. Om många besök medhinnas, är det helt visst förmån¬
ligt, men det ligger lika mycken vigt på ett riktigt anordnande af be¬
söken, som på deras talrikhet. Då en bryggerikontrollörs tjenstgöring
blir betydligt lindrigare än en b rån vin skontrollörs, och dertill kommer,
att, då ölbryggerierna, äfven landsbygdens, alltid äro belägna å mera
befolkade orter, det i allmänhet icke torde möta någon svårighet att
till kontrollör erhålla en person, boende å den ort, der bryggeriet är
beläget, hafva komiterade funnit, att arfvodet för en bryggerikontrollör
kan sättas betydligt lägre än för en bränvinskontrollör. Komiterade
hafva derför föreslagit ett arfvode af tre kronor om dagen för tillsyn å ett
bryggeri och af en krona mera för tillsyn af hvarje ytterligare bryggeri.
För den sannolikt högst sällan inträffande händelsen, att någon till
80
Komiterades förslag. Speciel motivering.
kontrollör lämplig person, som vore villig åtaga sig dylikt uppdrag,
ej finnes i bryggeriets närhet och således en kontrollör måste dit-
sändas från annat håll, bör Kongl. Maj:ts befallningshafvande hafva
rätt, efter öfverkontrollörs hörande, antingen höja arfvodet till högst
fem kronor eller ock, om bryggeriet är så afsides beläget, att tillfälle
ej finnes för kontrollören att i dess närhet skaffa sig bostad, ålägga
tillverkaren att mot ersättning af statsmedel lemna kontrollören bostad
och kost. Reseersättning för kontrollören synes med afseende på de
numera ganska lätta kommunikationerna icke vara behöflig.
Förslaget förutsätter vidare att till öfverkontrollörernas hjelp vid
tillsyn af de skattefria bryggerierna skola lillsättas särskilda tillsynings-
män. Angående hvilka personer som tänkts kunna af chefen för kon¬
troll- och justeringsbyrån förordnas att utöfva dessa befattningar, hän¬
visa komiterade till hvad som vid tal om utkastet yttrats om samma
slags tjänstemän. Det föreslagna högsta arfvodet af tjugu kronor i
månaden har antagits i de flesta fall vara fullt tillräckligt; endast i
sällsynta undantagsfall torde framställning behöfva göras om högre
ersättning åt tillsyningsman. Den hufvud sakliga uppgift, som tillsy -
ningsmännen hafva att utföra vid kontrollen å de skattefria bryggeri¬
erna är att tillse, att tillverkarne icke öfverskrida förbudet att tillsätta jäst
till vört af högre extrakthalt än fem procent. För sådant ändamål skola
de, så ofta ske kan, besöka de bryggerier, der de äro anställda, och
med areometer undersöka extrakthalten hos vörten. Dessutom skola
tillsyningsmännen hafva att uttaga prof å färdiga maltdrycker och för¬
anstalta om undersökning af deras alkoholhalt, hvarigenom kontroll kan
vinnas derå, att svagdrickstillverkarne icke efter jästens tillsättning be¬
reda vörten högre extrakthalt än fem procent eller, i strid mot före¬
skriften i 27 §, uti sina bryggerier införa eller förvara andra malt¬
drycker än svagdricka eller använda dessa till att blanda upp sin till¬
verkning för att göra den starkare.
Såsom en sekundär kontroll, hvilken kan blifva af ganska stor
betydelse, upptager förslaget föreskrifter derom, att alla tillverkare, så¬
väl i skattepligtiga som skattefria bryggerier, skola vara skyldige att
i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föra bryggjournal. Denna
bok, som skall utvisa hela gången af tillverkningen i bryggeriet, skall
tillverkare alltid hålla tillgänglig för kontrollpersonalen. Genom stad¬
gandet af föreskriften, att tillverkare är skyldig att hålla sina handels-
böcker med dertill hörande verifikationer tillgängliga för vederbörande
öfverkontrollör, då han deraf önskar taga del, hafva komiterade tänkt,
att någon möjlighet skall finnas att upptäcka om bryggjournalen i
Komiterades förslag. Speciel motivering.
81
sviklig afsigt föres felaktig. Slutligen hafva komiterade med föreskriften
om bryggjournals förande velat åstadkomma, att tillräckligt material
skall kunna erhållas för eu tillförlitlig statistik öfver bryggeriindustrien.
Bestämmelserna om de tider, då bryggerierna skola vara tillgäng¬
liga för kontroll^’ensteman, äro något olika för de olika slagen af bryg¬
gerier. I skattepligtigt bryggeri har han rätt att när som helst fordra
tillträde till de lägenheter, der maltkross, mäskkar, vörtpanna och kyl¬
redskap äro uppstälda, men till bryggeriets öfriga lägenheter har han
tillträde allenast mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju efter¬
middagen samt å andra tider, när arbete inom bryggeriet pågår. Till
skattefritt bryggeri har kontrolltjenstemannen tillträde mellan klockan
sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen och å annan tid, när
arbete der pågår.
Kontrollen öfver de skattefria bryggerierna medför, såsom af det
föregående framgår, åtskilliga kostnader, såväl genom att tillsynings-
män skola tillsättas vid dessa bryggerier, som derigenom att den för¬
anleder tillsättandet af ett större antal öfverkontrollörer. Som ifråga¬
varande bryggerier erhålla en så att säga privilegierad ställning gent
emot de skattepligtiga bryggerierna och då det icke kan anses rigtigt,
att statsverket ensamt vidkännes kostnaden för tillsynen öfver en till¬
verkning, hvaraf det ej har någon inkomst, är det billigt, att tillver¬
karen dertill bidrager med ett belopp, som föreslagits till ett hälft öre
för hvarje kilogram af i bryggeriet afverkadt malt. Detta bidrag till
kontrollkostnadeu, som i väsentlig del kommer att motsvara utgifterna
för anställande af tillsyningsmän vid de skattefria bryggerierna, har an¬
setts icke behöfva uttagas i förskott; ej heller har det funnits lämpligt,
att af tillverkaren fordra säkerhet för beloppet, som i regeln torde
blifva ringa.
Vid beräkning af huru stor totalkostnaden för bryggerikontrollen
enligt förslaget kan antagas blifva, hafva komiterade utgått derifrån,
att det skulle komma att finnas 174 skattepligtiga och omkring 400
skattefria bryggerier, att, då vissa skattepligtiga bryggerier ej anmäla
sig för tillverkning hela året, de vid dessa bryggerier anstälda kontrol¬
lörernas arfvode efter 3 kronor om dagen i medeltal skulle kunna be¬
räknas till 1,000 kronor, att för bryggerikontrollen skulle behöfva an¬
ställas 10 öfverkontrollörer, hvilka i arfvode samt rese- och traktaments-
ersättning borde uppbära 8,000 kronor hvardera, samt att medeltalet för
de ersättningsbelopp, som skulle tillkomma tillsyningsmännen vid de
skattefria bryggerierna, kunde beräknas högst till 240 kronor för hvarje.
11
82
Komiterades förslag. Speciel motivering.
Kontrollkostnaden skulle sålunda komma att uppgå till följande
belopp:
Arfvode rn. m. till 10 öfverkontrollörer å 8,000 kr. — 80,000 kr.
» »174 kontrollörer å 1,000 » — 174,000 »
» » 400 tillsyningsman å 240 » — 96,000 »
eller tillhopa 350,000 kr.
Om man emellertid antager, att de skattefria bryggerierna afverka
10,000,000 kilogram malt och såsom bidrag till kontroll kostnaden för
dessa bryggerier erlägga ett hälft öre för hvarje kilogram, eller 50,000
kronor, skulle den minskning i skatteinkomst, som staten genom kostnaden
för kontrollen finge vidkännas, uppgå till omkring 300,000 kronor.
I fråga om de i förslaget förekommande straffbestämmelserna
kunna komiterade i hufvudsak hänvisa till hvad som i motsvarande
delar anförts beträffande utkastet. Här bör dock tilläggas, att 36 §,
som behandlar frågan om öfverskridande af rätten till hembrygd, upp¬
tager straff derför äfven för det fall, att den skyldige vid tillverkningen
icke åsyftat maltdryckens försäljning. Ådagalägga omständigheterna,
att försäljningen verkligen åsyftats vid tillverkningen, skall den skyldige,
jemlikt hänvisningen till 35 §, straffas såsom den der utöfvat oloflig
salubrygd. Anledningen dertill, att bötesbeloppen uti förslagets 37 och
39 §§ satts lägre än motsvarande straff uti utkastets 21 och 23 §§,
har varit dels den att, medan förslaget är grundadt på ett skattesystem,
hvars sjelfva anordning innebär möjlighet att förhindra brott, utkastet
åter hvilar på ett system, som kan genomföras allenast derigenom, att
kontrollanordningarna förbindas med ett strängt straffhot, dels ock den,
att komiterade funnit, att förbrytelser mot förslaget uppenbarligen icke
kunna för rättsmedvetandet framstå lika grofva som förbrytelser mot
utkastet.
I olikhet mot utkastet upptager förslaget såsom påföljd å vissa
brott förlust af redskap och gods. Beslag, som allenast allmän åklagare
eger verkställa, får ega rum, dels då i skattepligtigt bryggeri begås någon
förbrytelse, som innebär fara för statens rätt att utfå skatten, nämligen
då tillverkare i bryggeri uppställer någon till krossning af malt använd¬
bar redskap, som icke ställes under kronans läs eller försegling, eller
då han i bryggeriet inför eller på förbjuden plats förvarar omältad
spanmål eller såsom surrogater för malt Renande ämnen, dels ock då i
bryggeri, vare sig skattepligtigt eller skattefritt, sker öfverträdelse af
förbudet mot användande af saccharin. För att olaga krossningsredskap
Komiterades förslag. Speciel motivering.
83
eller olagligen upplagd!, gods skall få tagas i beslag och dömas för¬
brutet, erfordras ej att tillverkaren är egare deraf. Om formerna för
beslagets verkställande stadgas i 46 §.
Då i regeln tillverkningen af maltdrycker under sommarmånaderna
är den minsta på tillverkningsåret och bryggerierna vid tiden omkring
den 1 oktober hålla de minsta lager af maltdrycker, har det ansetts
lämpligast att stadga, att förordningen skall träda i kraft vid början
af ett tillverkningsår. Derigenom kan man nämligen förekomma, att
bryggerierna omedelbart före skattens införande allt för mycket forcera
sin tillverkning och att en märkbar minskning i skattens beräknade
afkastning under första året inträder.
Skulle förordningen komma att utfärdas allenast någon kortare
tid före början af det tillverkningsår, då den skall träda i kraft, kom¬
mer det sannolikt att inträffa, att åtskilliga bryggerier icke hinna an¬
skaffa sjelfregistrerande vågar. Detta nödvändiggör ett medgifvande
för dessa bryggerier att det oaktadt få fortsätta sin tillverkning, och
har i sådant ändamål föreslagits det i 52 § intagna öfvergångsstadgandet.
>; T
• i
’
’
SÅKSKILDA yttranden,
87
Särskildt yttrande af Herr Bergh.
Särskild yttrande af Herr Bergh.
Då jag icke i allo kunnat ansluta mig till det förslag till för¬
ordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, hvarom
komiténs majoritet enat sig, får jag här nedan reservationsvis anföra
de skäl, som dervidlag varit för mig bestämmande, samt framlägga
en i jämförelse med komiténs förslag förändrad anordning till malt-
drycksbeskattningsfrågans lösning, hvilken enligt mitt förmenande på
ett ganska tillfredsställande sätt tillgodoser såväl statens anspråk på
ett betydligare skattetillskott som det framstälda krafvet på skattefrihet
för billiga, svaga maltdrycker.
Innan jag öfvergår till den förra delen af ofvannämnda uppgift,
nämligen anförandet af skälen, hvarför jag ej kunnat förena mig med
komitémajoriteten, anser jag mig emellertid böra anmärka, att jag lika
litet som komiténs öfriga medlemmar kunnat biträda försöket att i
Sverige tillämpa det danska systemet, och detta oaktadt detsamma
lemnar full handlingsfrihet för hvarje bryggare att tillverka maltdrycker
af hvilken som helst, för honom och hans affär lämplig, beskaffenhet.
Min på personlig erfarenhet af besök eller arbete i främmande länders
bryggerier grundade öfvertygelse är nämligen, att hvarje system för
beskattning af maltdryckstillverkningen, som icke i sig innebär en
praktisk och effektiv kontroll, måste leda till talrika och omfattande
lagöfverträdelser samt depravation af de enskilda yrkesidkarne. Hvarken
lagöfverträdelserna eller deras ofvan antydda påföljd hafva uteblifvit der,
hvarest skattesystemet icke sjelft medfört en verklig kontroll. Äfven
en mycket talrik kontrollpersonal har derförutan stått maktlös.
Såsom i komiterades motivering påpekats, måste lagstiftningen
gå i den riktning, att kontrollen icke finnes till endast eller hufvud-
sakligast för att upptäcka och bestraffa utan framför allt för att
förebygga och förhindra det lagstridiga förfarande, hvartill förhållandena
kunna gifva anledning.
88
Särskild! yttrande af Herr Beryll.
Just härvidlag erbjuder dock det danska systemet inga som helst
fördelar. Den stora roll yrkesidkarnes egna uppgifter spela vid kon¬
trollen snarare ökar än minskar frestelsen till undandragande af be¬
skattningen. Och endast denna omständighet har gjort det för mig
omöjligt att acceptera systemet ifråga.
Då jag sålunda vid bedömandet af det större eller mindre före¬
träde, som bör gifvas det ena eller det andra skattesystemet, fäster
det största afseende vid beskaffenheten af den kontroll, hvarpå det har
att bjuda, måste det emellertid ur denna synpunkt likaledes ställa sig
synnerligen svårt för mig att i allo taga för godt till och med det af
komiterades majoritet framlagda förslaget. Äfven detta lemnar nämligen
åtskilligt öfrigt att önska i nämnda afseende.
Genom att uppdela maltdryckstillverkningen i två från hvarandra
skarpt skilda kategorier, skattepligtig och skattefri, har man redan i
och för sig uppoffrat den enhetlighet och konsekvens, hvilken utgör ett
godt skattesystems lika väl som hvarje annan väl arbetande institutions
största styrka. Men detta uppoffrande har blifvit rätt kännbart först
derigenom, att man af opportunitetsskäl — utgifternas förminskande i
främsta rummet — infört olika slags kontrollanordningar för de nämnda
två kategorierna och dervid endast för den ena af dem tagit i anspråk
den goda preventiva metoden, som verkar förebyggande och förhin¬
drande i fråga om eventuella lagöfverträdelser, men för den andra be¬
hållit den nära nog i motsatt rigtning verkande, som är egendomlig
för det danska systemet. Medan för kontrollen af de skattepligtiga
bryggerierna träffats anstalter, som nära nog utestänga möjligheten af
skattesvek, så har man visat en mycket långt gående tillit till de
skattefrias förmåga att sjelfva hålla sin tillverkning inom lagliga gränser.
I sjelfva verket äro de försigtighetsmått, som i senare fallet ansetts
tillräckliga, föga egnade ens att upptäcka och bestraffa underslef, än
mindre förhindra och förebygga sådana.
En summarisk jämförelse mellan den kontroll, hvilken man ansett
nödig för de skattepligtiga bryggerierna, och den, hvarmed man åtnöjt
sig med afseende på de skattefria, skall bäst visa, huru stort miss¬
förhållandet är mellan båda kategorierna i fråga om tryggheten mot
lagbrott och underslef.
Beträffande först de skattepligtiga bryggerierna erinras sålunda,
att allt malt, som användes för maltdrvcksberedningen, skall passera
en automatisk våg, hvilken är så förbunden med bryggeriets maltkross,
att såväl den förra som den senare är oåtkomlig för tillverkaren, att
kontrollör skall vara anställd vid hvarje bryggeri och ega rätt att när
89
Särskilt yttrande af Herr Bergh.
som helst infinna sig derstädes för att tillse, det lagens föreskrifter
åtlydas, och att bryggeriet är nnderkastadt upprepade inspektioner af
vederbörande öfverkontrollör, som skall ega fri tillgång till bryggeriets
handelsböcker. Till kontrollapparaten hör dessutom yrkesidkarens skyl¬
dighet att föra en på särskildt sätt uppställd bryggjournal, som ständigt
skall finnas för kontrolltjenstemännen tillgänglig att af dem afskrifvas.
Angående åter de kontrollanordningar, som ansetts nödvändiga
vid de skattefria bryggerierna, så inskränka sig dessa till förande af
en bryggjournal, som skall finnas tillgänglig för den icke tekniskt
bildade, med högst 20 kronor i månaden aflönade tillsyningsman, hvilken
i grannskapet kan finnas påräknelig, samt enstaka inspektioner af öfver¬
kontrollör.
Inför dessa fakta kan man näppeligen undgå att fråga, på hvilka
grunder man ansett sig kunna och böra stipulera så vidt skilda be¬
stämmelser. Noga sedt är det samma drift, det illojala vinnings¬
begäret, som skall bekämpas, och det torde få anses högst tvifvelaktigt,
om denna uppgift blifver mindre vansklig, då det gäller utsigten att
begagna gynsamma konkurrensförhållanden eller då det är fråga om
att undandraga sig mindre gynsamma sådana. Och det kan vidare
med fullt fog ifrågasättas, om det ej gifves en viss rimlighet i det
antagandet, att svårigheten att bekämpa de många, under små förhål¬
landen arbetande svagdricksbryggarnes lust att profitera af det nya
konkurrensläget i själfva verket skall blifva större än svårigheten att
tillbakahålla de relativt fåtaliga och bättre situerade ölbryggarnes lust
att undandraga sig en viss extra omkostnad. Sjelfva beskaffenheten
af den producerade varan måste i samband med gamla traditioner, der
den nu ofta förekommande periodiska tillverkningen äfven af starkare
maltdrycker spelar en ej ovigtig roll, medverka till en föga tillfreds¬
ställande utgång af jämförelsen i fråga.
Lägges härtill den helt visst mycket stora vanskligheten att i de
skattefria bryggeriernas närhet för en jämförelsevis så ringa aflöning
som 240 kronor om året kunna erhålla tillsyningsmän, som med tillräcklig
personlig sjelfständighet och pligtt.rohet förena en så pass fri disposition
af sin tid, att de verkligen skulle kunna utöfva en något så när effektiv
kontroll öfver svagdricksbryggarnes alla förehafvanden, så synes det
afgjordt, att den ofvan nämda dualismen i fråga om bryggeriernas
ställning och kontrollens anordning måste orsaka såväl moraliskt som
ekonomiskt föga tillfredsställande resultat, som dock först skulle få sin
rätta relief genom en på de nya förhållandena fotad, restriktiv för¬
säljningslag.
12
90
Särskilt yttrande af Herr Bergh.
Jag kan icke underlåta att i detta sammanhang och såsom syn¬
nerligen belysande för den lätthet, hvarmed polismyndigheterna och
andra icke fackmässiga kontrollanter kunna föras bakom ljuset, då det
rör sig om så tekniskt invecklade saker som eu maltdrycks verkliga
alkoholhalt, anföra något, som nyligen tilldragit sig i staden Södertelge.
En svagdricksbryggare på platsen tog sig nämligen förra året före att
i marknaden utsända en maltdryck, som på etiketterna angafs vara
»alkoholfritt kronöl» och som på grund af denna vilseledande uppgift
tilläts till servering å tider och ställen, där enligt nu gällande för¬
ordning icke ens svagdricka får hållas till salu. Den nämnda malt¬
drycken behandlades med andra ord såsom en ren läskedryck, och
detta ehuru tillverkaren i stadens tidningar tillkännagaf, att den i
sjelfva verket höll 2,11 volymprocent alkohol. Men ej nog dermed.
Gent emot hans ifriga protester har det dock senare konstaterats, sär¬
skilt genom de af ingeniören J. Köhler verkställda analyser, som finnas
intagna i den komiterades betänkande vidfogade analyssamlingen, att
den s. k. alkoholfria maltdrycken vid olika tillfällen hållit ända till
3,6 7 volymprocent alkohol. Ja, helt nyligen har genom enskild försorg
å ett serveringsställe tagits prof af det der serverade »alkoholfria kron-
ölet», hvilket sedermera vid analysering befanns innehålla 4,3 4 volym¬
procent alkohol eller lika mycket som våra lättare ölsorter. Detta
bestyrkes af följande:
»Analysattest n:o 85350
Öfver ett prof maltdryck, den 6 dns. inlemnadt från Herr Hofrättsnotarien Hj.
Uddenberg genom Poliskonstapeln Herr Axel Carlsson.
Undersökning begärdes för att få utrönt profvets alkoholhalt.
Profvet innehöll
Alkohol ................................... 4,3 4 vol. %
Profvet var grumligt utaf jästceller.
Sigill: »— — — — — almar U. — — — — —
Märke: »Mälarhamnen O. Borglund.»
Stockholm den 10 Okt. 1902.
Carl Setterberg,
Fil. dr. Handelskemist.
Att förestående afskrift är lika lydande med hufvudhandlingen betygas:
S. Lindell. A. Sandin.
Särskildt yttrande af Herr Bergh.
91
Att det i förestående intyg omnämnda ölprof erhölls serveradt å ett serveringsställe
vid Mälarehamnen i Södertelje, å hvilket ställe enligt betjeningens uppgift icke fick ser¬
veras annat än läskedrycker, att betjeningen uppgaf att detsamma endast vore en läske¬
dryck, samt att det serverades ur en 1/3 literbutelj försedd med etikett innehållande orden
»Alkoholfritt Krondricka» intygas.
Stockholm den 14 Okt. 1902.
Hjalmar XJddenberg.»
Om emellertid — för att återkomma till sj elfva ämnet — åtskil¬
jandet af m altdryckstillverkningen i två skarpt begränsade, på olika
sätt kontrollerade grupper å ena sidan utgör en ödesdiger inkonsekvens,
så innebär den äfven å den andra en icke ringa orättvisa mot den
extra beskattade näringens utöfvare.
Genom nämnda åtgörande har man nämligen ställt en mängd
yrkesidkare inför ett synnerligen brydsamt och, huru det än utfaller,
för deras ekonomi föga lyckosamt val. Det gäller för dem att öfver¬
gifva antingen den tillverkning af starkare, numera skattepligtiga, malt¬
drycker, som de förut drifvit, eller afstå från en tidigare utöfvad fa¬
brikation af svagare, numera skattefria dylika. Komiterades förslag-
till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker
stadgar visserligen, att skattefritt blifver endast det bryggeri, där ute¬
slutande maltdrycker af uppgifven låg ursprunglig extrakthalt (5 %)
tillverkas, och man skulle deraf möjligen kunna draga den slutsats, att
antalet af dem, som skulle komma i valet och qvalet, skulle inskränka
sig till de svagdricksbryggerier, hvilka tillförene såsom binäring och
mera tillfälligt sysslat med ölbrygd och för hvilka situationen derför
skulle blifva relativt lätt att beherska. Men konsekvenserna af den
nya ordningen peka faktiskt åt ett helt annat håll. Det är visserligen
icke förbjudet för ett skattepligtigt bryggeri att brygga svagdricka,
men den omständigheten att endast beskattadt malt dertill får användas
måste göra en sådan tillverkning ur konkurrensssynpunkt så oförmånlig,
att hvarje klok yrkesidkare helt visst skall skynda att upphöra dermed,
för så vidt han icke befinner sig i den lyckliga belägenheten att kunna
genom nybyggnad å annan tomt o. s. v. åt sig bevara rätten att för
sin svagdrickstillverkning få använda obeskattadt malt. Utom i de
undantagsfall, där affärens omfattning och kapitaltillgång tillåter dylika
experiment, ställes faktiskt äfven tillverkare af starkare maltdrycker
inför nödvändigheten att antingen helt och hållet öfvergå till skattefri
tillverkning, hvilket dock måste förefalla de flesta af dem väl äfven-
tyrligt, eller ock afstå från en binäring, som derför att den kunnat
drifvas med samma redskap och folk som hufvudnäringen, kunnat till-
92
Särskilt yttrande af Herr Bergh.
föra honom en betydlig, kanske hufvudsaklig del af årsvinsten. Och
antalet af de yrkesidkare, för hvilka afståendet från den afsedda bi¬
näringen på grund af deras affärers ringa omsättning spelar en rent
af vital roll, är större än man i allmänhet är böjd att antaga. Af de
genom 1898—1900 års maltdryckskomité insamlade statistiska uppgifterna
framgår nämligen, att redan 1897 funnos 104 bryggerier, hvilka genom
den nya ordningen skulle tvingas till för dem sj elfva ruinerande för¬
ändringar eller inskränkningar i driften, på sätt af följande tabell framgår:
Försäljnin
|
»svärde i
|
kronor.
|
|
|
Svag-
dricka.
|
Svensk¬
öl.
|
Under
jästa
malt¬
drycker.
|
Stockholms stad:
|
|
|
|
1.
|
78,000
|
- -
|
235,103!
|
2.
|
181,000
|
—
|
112,000
|
Stockholms län:
|
|
|
|
1.
|
2,940
|
412
|
6,930
|
2.
|
21,592
|
708
|
94,514
|
3.
|
10,800
|
3,770
|
34,397
|
4.
|
12,012
|
360
|
9,200
|
Upsala län:
|
|
|
|
1.
|
20,099
|
936
|
52,700
|
2.
|
7,790
|
1,476
|
36,422
|
3.
|
14,800
|
1,080
|
49,560
|
Södermanlands
län:
|
|
|
|
1.
|
7,500
|
300
|
14,400|
|
2.
|
5,284
|
- -
|
24,048
|
3.
|
2,952
|
1.270
|
20,088:
|
4.
|
6,405
|
3,077
|
88,570
|
5.
|
5,508
|
- -
|
60,200
|
6.
|
9,672
|
1,360
|
97,075
|
7.
|
11,539
|
532
|
27,900
|
8.
|
2,000
|
—
|
7,480
|
Östergötlands
län:
|
|
|
|
1.
|
2,100
|
- -
|
8,200
|
2.
|
8,688
|
2,448
|
60,489
|
3.
|
4.200
|
— —
|
22,500
|
Försäljningsvärde i kronor.
|
Svag¬
dricka.
|
Svensk¬
öl.
|
Under-
jästa
malt¬
drycker.
|
Östergötlands
län:
|
|
|
|
4.
|
1,050
|
-. -
|
2,880
|
5.
|
3,414
|
- -
|
13,680
|
6.
|
4,032
|
320
|
48,084
|
7.
|
6,240
|
- -
|
11,600
|
8.
|
12,000
|
- -
|
77,000
|
9.
|
8,650
|
- -
|
62,672
|
10.
|
7,262
|
- -
|
35,002
|
11.
|
7,716
|
12,940
|
87,372
|
12.
|
15,000
|
---
|
120,200
|
13.
|
7,966
|
924
|
44,776
|
14.
|
840
|
- -
|
10,781
|
Kalmar län:
|
|
|
|
1.
|
1,395
|
- -
|
6,200
|
2.
|
1,000
|
- -
|
11,750
|
3.
|
380
|
- -
|
3,000
|
4.
|
2,700
|
- -
|
21,450
|
5.
|
6,527
|
446
|
40,630
|
Gotlands län:
|
1.
|
5,910
|
- -
|
40,641
|
Blekinge län:
|
|
|
|
1.
|
1,200
|
— —
|
9,000
|
Kristianstads län:
|
|
|
|
1.
|
3,930
|
809
|
82,000
|
2.
|
8,825
|
2,543
|
135,880
|
Malmöhus län:
|
|
|
|
1.
|
7,500
|
13,200
|
30,996
|
93
Särskild yttrande af Herr Bergh.
Försäljnin
|
»svärde i
|
kronor.
|
|
Försäljningsvärde i
|
kronor.
|
|
|
|
|
Under-
|
|
|
Under-
|
|
Svag-
|
Svensk-
|
jästa
|
Svag-
|
Svensk-
|
jästa
|
|
dricka.
|
Öl.
|
malt-
|
dricka.
|
Öl.
|
malt-
|
|
|
|
drycker.
|
|
|
drycker.
|
Hallands län:
|
|
|
|
Vestmanlands
|
|
|
1.
|
420
|
220
|
7,172
|
län:
|
|
|
Göteborgs och
|
.
|
|
|
2. 4,535
|
922
|
48,500
|
Bohus län:
|
|
|
|
3. 15,750
|
_ _
|
24,180
|
1.
|
3,000
|
100
|
10,200
|
4. 2,344
|
420
|
37,600
|
2.
|
11,600
|
— —
|
27,900
|
Kopparbergs län:
|
|
|
3.
|
4,000
|
- -
|
30,000
|
1. 3,300
|
- -
|
9,500
|
4.
|
3,911
|
- -
|
8,303
|
2. 6,000
|
300
|
6,500
|
5.
|
13,300
|
- -
|
22,750
|
3. 2,650
|
- -
|
7,950
|
6.
|
17,500
|
1,200
|
3,000
|
4. 8,800
|
- -
|
19,800
|
7.
|
38,750
|
31,500
|
32,800
|
5. 5,290
|
- -
|
3,750
|
8.
|
88,209
|
2,845
|
129,748
|
6. 4,000
|
- -
|
18,000
|
9.
|
183,000
|
|
88,600
|
Gefleborgs län:
|
|
|
Bitsborgs län:
|
|
|
|
1. 5,460
|
- -
|
69,000
|
1-
|
12,852
|
- -
|
35,500
|
2. 4,125
|
- -
|
28,100
|
2.
|
1,100
|
450
|
4,275
|
3. 4,200
|
- -
|
34,000
|
3.
|
2,500
|
225
|
2,240
|
4. 2,375
|
- -
|
42.000
|
4.
|
5,400
|
- -
|
41,500
|
5. I 4,375
|
- -
|
38,300
|
Skaraborgs län:
|
|
|
|
6. 13,380
|
3,248
|
62,500
|
1.
|
1,400
|
- -
|
4,800
|
Vestemorrlands
|
|
|
2.
|
2,400
|
- -
|
19,050
|
län:
|
|
|
3.
|
2,500
|
2,750
|
66,500
|
1. i 1,050
|
- -
|
25,900
|
4.
|
7,000
|
1,000
|
38,000
|
2. 3,066
|
|
23,140
|
5.
|
5,330
|
2,170
|
88,300
|
3. 6,240
|
|
67,400
|
6.
|
6,000
|
- -
|
37,700
|
4. 4,800
|
- -
|
24,600
|
Vermlands län:
|
|
|
|
5. i 16,159
|
- -
|
158,200
|
1.
|
7,540
|
- -
|
40,400
|
6. 16,395
|
- -
|
168,200
|
2.
|
8,800
|
- -
|
40,400
|
7. 18,816
|
- -
|
133,500
|
3.
|
5,897
|
- -
|
26,200
|
Jemtlands län:
|
|
|
4.
|
3,705
|
- -
|
15,750
|
1. • 6,250
|
- -
|
36,000
|
5.
|
2,952
|
500
|
44,400
|
2. j 4,500
|
- -
|
7,020
|
6.
|
1,400
|
- -
|
29,100
|
3. 1 2,550
|
- -
|
19,900
|
7.
|
2,057
|
- -
|
31,300
|
4. j 8,685
|
- -
|
54,600
|
Örebro län:
|
|
|
|
Vesterbottens
|
|
|
1.
|
3,909
|
- -
|
17,000
|
län:
|
|
|
2.
|
880
|
_ _
|
13,400
|
1. 6,000
|
- -
|
44,000
|
3.
|
5,923
|
- -
|
22,100
|
Norrbottens län: 1
|
|
|
4.
|
3,405
|
- -
|
19,190
|
1. 5,996
|
- -
|
74,500
|
5.
|
4,939
|
280
|
13,300
|
2. 22,800
|
- -
|
23,800
|
6.
|
679
|
- -
|
9,300
|
3. 5,500
|
- -
|
34,200
|
Vestmanlands
|
|
|
|
4. 10,120
|
- -
|
20,200
|
län:
|
|
|
|
|
|
|
1.
|
7,569
|
1,025 102,000
|
|
|
|
94
Särskildt yttrande af Herr Bergh.
I sjelfva verket är de förut på kombinerad Öl- och svagdricks-
tillverkning lefvande mindre bryggeriernas öde temligen gifvet, om den
föreslagna anordningen kommer tillstånd. De äro i de flesta fall dömda
att antingen genast nedläggas eller ock efter en längre eller kortare
tids tynande tillvaro nödgas upphöra.
Men härmed är man inne på ett synnerligen grannlaga ämne.
Det är icke nog med att man måste fråga sig, om det ur skattesyn-
punkt vore klokt att ruinera ett betydande antal affärer, utan det gifves
äfven ett annat spörsmål, som härvidlag tränger sig fram: Kan det
vara förenligt med den enklaste rättvisa och statens värdighet att utan
ersättning beröfva en mängd människor deras kanske ofta med mycken
vedermöda sammanbragta egendom och dermed grunden för en tryggad
existens? Svaret härpå kan icke gerna blifva mer än ett och den in¬
vändning, som möjligen kan göras, att hus och redskap ju alltid finnas
qvar, är icke allt för svår att bemöta. Hvar finna köpare till dem
eller nödigt kapital för deras apterande för nya uppgifter, behöfver
man endast till gengäld fråga.
Utan tvifvel skulle det vara statens skyldighet att under sådana
förhållanden träda emellan för att undanrödja åtminstone de påtagligaste
af de missförhållanden, dess ingripande tillskapat. Och det enda praktiska
sättet härför vore tvifvelsutan inlösandet af lägenheter och redskap,
såsom ock föreslogs af 1891 års komité, som icke bortsåg från det
faktum, att icke alla bryggerier skulle vara i stånd att bära ens de
med kontrollen förenade kostnaderna. Att något stadgande i denna
väg icke fogats till bestämmelsen angående bryggeriernas åtskiljande i
skattepligtiga och skattefria måste i främsta rummet göra den närings-
idkarne tillfogade orättvisan rätt skarpt i ögonen fallande.
Den orättvisa, hvars grund är det ofvan omtalade åtskiljandet af
bryggerierna, framträder emellertid äfven på annat sätt.
Man skulle kunna föreställa sig, att staten, då den för sina behof
af en viss grupp yrkesidkare kräfver en ganska kännbar uppoffring,
skulle söka att till gengäld bereda denna allt möjligt skydd mot illojal
konkurrens och andra för densamma ogynsamma sidoinflytelser. Denna
uppfattning har emellertid icke kommit till sin rätt i komitémajoritetens
förslag. Tvärtom har genom de deri stadgade, allt för litet effektiva
kontrollanordningarna med hänsyn till de skattefria bryggeriernas till¬
verkning rikt tillfälle lemnats för hvarjehanda mer eller mindre illojala
försök att beröfva de skattepligtiga tillverkningarne deras marknad.
Inbryggandet af »drickssorter» med hög extrakthalt, som nu icke lönar
sig, skulle särskildt taga stark fart och beröfva icke blott staten en
Särskilt yttrande af Herr Bergh.
95
del af dess åstundade skatteinkomst utan äfven de lojala skattebetalarno
en afsevärd anpart af deras väl behöfliga omsättning.
Då på grund af den föreslagna kontrollens svaghet dylikt är att
med stor visshet vänta, redan då gränsen mellan skattepligtiga och
skattefria maltdrycker bestämmes till endast 5 procents extrakthalt hos
stamvörten för de senare, så lärer emellertid ingen svårighet gifvas
att förutsäga hvad som skulle komma att inträffa, ifall den ursprung¬
liga extrakthalten icke, såsom i komiténs förslag blifvit stadgadt, skulle
lig'ga till grund för skattefriheten utan denna i öfverensstämmelse med
ett par komitéledamöters önskan skulle bestämmas af alkoholhalten be¬
gränsad genom pasteurisering m. in. Förhållandena skulle då helt visst
blifva än värre. Jag behöfver endast hänvisa till episoden angående
det »alkoholfria kronölet» för att häfda rigtigheten häraf. Alkoholhalten
hos denna dryck var ursprungligen ganska låg, men steg af naturliga
skäl undan för undan, till dess drycken kunde konkurrera med — Öl.
De stora bristerna hos det nu kritiserade skatte- och kontroll¬
systemet hafva gifvetvis oj kunnat undgå majoritetens medlemmar och
endast deras uppfattning af ordalydelsen i komiléns mandat torde ha
förhindrat dem att ansluta sig till ett i motiveringen (sid. 65) refereradt,
inom komitén dryftadt, annat förslag af hufvudsakligt innehåll, att
skattefrihet skulle tillkomma sådana bryggerier, som för uteslutande svag-
dricksbrygd afverkade högst 15,000 kilogram malt årligen, hvarefter
öfriga bryggerier skulle utgöra den på maltafverkningens storlek be¬
roende skatten efter en viss progression. Det i mandatet till beaktande
framstälda krafvet på skattefrihet för de billiga, alkoholsvaga dryckerna
skulle icke derigenom blifvit behörigen tillgodosedt.
Då jag för min del emellertid icke kan finna, att komiténs mandat
ovilkorligen fordrar beredande af skattefrihet åt all tillverkning af de
åsyftade maltdryckerna utan snarare afser att betrygga en öfver hela
landet lika fördelad, jämn tillgång på desamma, och jag vidare anser,
att man icke gör klokt i att längre än absolut nödvändigt är afvika
från den rena råämnesbeskattningens klara och konsekventa väg, har
jag ansett mig böra — under uttalande af mitt erkännande åt de jäm¬
förelsevis stora fördelarne af nyssnämda inom komitén framkomna
projekt — framlägga det förslag, som jag inledningsvis betecknat så¬
som på ett ganska tillfredsställande sätt tillgodoseende icke blott statens
behof af ett betydligare skattetillskott utan äfven det gjorda äskandet
af skattefrihet för do billiga, svaga maltdryckerna.
I. stort sedt ansluter sig detsamma ganska väsentligt till det
ofvannämnda projektet, med hvilket det har gemensamt, dels inrät¬
96
Särskilt yttrande af Herr Bergh.
tandet af en skattefri klass af småbryggerier, dels det skattefriheten
begränsande beloppet af förbrnkadt malt (15,000 kg.), dels det störa
flertalet bestämmelser angående progressionens ordnande. I sistnämnda
afseende skiljer sig dock mitt förslag från det i komitén framkomna
derigenom, att den förböjning af skatten till 125 procent af skatte¬
satsens belopp, hvilken i det sistnämnda tänkts skola inträda redan för
den maltafverkning, som öfverstiger 200,000 kilogram, framskjutits så,
att den träffar först den maltafverkning, som öfverstiger 300,000 kilogram.
I öfrigt skilja sig de båda förslagen åt i en synnerligen vigtig punkt,
nämligen i fråga om det förbud för de skattefria bryggerierna att till¬
verka andra maltdrycker än svagdricka, som influtit i det uti komiténs
motivering refererade förslaget, men som jag icke kunnat acceptera.
Att jag kunnat ansluta mig till inrättandet af en klass af skatte¬
fria bryggerier, omfattande de minsta och konkurrenssvagaste, har utom
komitémandatets lydelse föranledts af den analogi jag funnit existera
mellan denna anordning och flere af bestämmelserna i våra öfriga skatte¬
förordningar. Idén om beskattningens ställande i direkt proportion
till skatteförmågan har, ehuru först nyligen tillämpad i större utsträck¬
ning, länge nog haft burskap i våra bevillningsförordningar genom de
skattefria afdragen, och åtgärden ifråga kan derför näppeligen betraktas
såsom en förvanskning utan snarare som en utveckling af det förslag
till progressiv maltskatt, som af svenska bryggareföreningen redan
1894 afgafs i underdånig skrifvelse till Kong! Maj:t.
Men till detta mera teoretiska skäl har slutit sig ett annat af
rent praktisk natur.
Då man granskar det tillgängliga statistiska materialet, finner man
nämligen, att det inom den af siffran 15,000 kilogram begränsade katego¬
rien gifves icke färre än 206 bryggerier med en samlad maltafverkning
af 1,492,582 kilogram, hvilka äro tämligen likformigt spridda öfver landet,
synnerligen dess landsbygd, och i öfvervägande grad sysselsätta sig
med tillverkning af svagdricka. Och detta öppnar en ganska naturlig
utväg att utan ingående på det svårlösta problemet om en svagdricks-
gräns bereda skattefrihet åt tillverkningen af de billiga, alkoholsvaga
maltdryckerna i den omfattning, att någon brist på sådana svårligen
skall kunna uppstå. De åsyftade mindre bryggeriernas relativt stora
antal och deras läge i landsortskommunerna garantera i sjelfva verket
bibehållandet af den bekväma åtkomsten utan att priset behöfver höjas
mera än som kan betingas af ett måttligt bidrag till kontrollkostnaderna.
Genom inrättandet af den skattefria kategorien af mindre bryggerier
jemte den skattefria hembrygden har man sålunda vunnit, att nödvändig¬
Särskildt yttrande af Herr Bergh.
97
hetsvaran svagdricka på de mindre och med afseende på arbetsförtjenst
sämre lottade platserna icke kännbart drabbats af skatten och det under
sådana förhållanden, att inga främmande, ödesdigra och opröfvade
principer införts eller staten gått miste om någon nämnvärd inkomst.
Tvärtom har härvidlag en inom beskattningsväsendet häfdvunnen
billighetssynpunkt visat sig på ett lyckligt sätt gynna krafvet på den
äskade skattefriheten för svagdrickat.
Såsom ofvan inhemtats, har den nya maltdrycksbeskattningens
bringande i samklang med det öfriga skattesystemet i viss mån varit
afgörande för min uppfattning, och det torde med hänsyn härtill icke
tarfvas någon annan motivering för min anslutning till den progres¬
siva skatteformen, ehuru andra skäl derför visst icke saknas. Jag öfver-
går alltså till angifvande af den grund, hvarpå jag utsträckt omfånget
af den näst sista skatteklassen med ännu 100,000 kilogram.
Detta har skett, emedan jag anser, att en så utomordentlig steg¬
ring af skattekrafvet som till 125 procent af skattesatsens belopp måste
betinga en än kraftigare utveckling af den ekonomiska bärkraften hos
den skattedragande affären, och denna kan icke förutsättas ha infunnit
sig under den tid, då afverkningen stigit från 100,000 till 200,000 kilo¬
gram. Man måste gifva de skattedragande etablissementen tillfälle att,
bildlikt taladt, »draga andan», innan man pålägger dem en ny börda.
Återstår sålunda att gifva skäl för min åtgärd att utesluta be¬
stämmelsen, att de skattefria bryggerierna icke skola få brygga andra
maltdrycker än svagdricka.
Utgångspunkten är i detta fall önskvärdheten af att kunna und¬
vika produktionens beläggande med ett hämmande band, hvars tryck
ständigt kännes och framkallar en lätt begriplig lust att på ett eller
annat sätt undandraga sig detsamma. Stipulerandet af det här åsyftade
förbudet skulle icke göra undantag från regeln. Endast den omständig¬
heten, att många af de mindre bryggerierna på landet visserligen i
regeln tillverka endast svagdricka, men likväl äro vana att på särskild
reqvisition, med anledning af inträffande helger o. s. v. betjena sina
kunder med tillverkning af en eller annan starkare maltdryck, gifver
en god ledning för bedömandet af det sätt, hvarpå det afsedda förbudet
skulle komma att uppfattas och respekteras. De flesta skulle helt visst
betrakta det såsom ett fullkomligt meningslöst och orimligt ingripande
i deras goda rätt att disponera öfver sin egendom och sitt arbete.
Och, om icke kontrollen blefve af natur att kunna förebygga sådant,
skulle de helt visst icke draga synnerligen mycket i betänkande att
13
98
Särshldt yttrande af Herr Bergh.
gäcka den förhatliga föreskriften. Fara värdt är, att den äfven med
en rätt tung kontrollapparat icke skulle blifva stort annat än en död
bokstaf.
Med hänsyn till allt detta får också produktionens frihet en helt
annan betydelse än den ytliga af yrkesidkarens större bekvämlighet
och utsigt till ökad vinst. Dess rent moraliska verkningar böra näm¬
ligen äfven tagas i betraktande. Hos de allra flesta måste rätten att,
så som konjunkturerna bjuda och efter eget godtfinnande, tillgodogöra
sig den uppståndna situationen alstra en känsla af trygghet och be¬
låtenhet, som icke eggar till underslef utan tvärt om minskar lusten
att gifva sig in på ett område, der fläckadt anseende och kännbara
förluster hota i händelse af upptäckt. Endast undantagsvis skola fort¬
farande hänsynslöst vinstbegär och individuel brist på lojalitet i för¬
ening förmå drifva yrkesidkaren till öfverträdande af förordningens
enda inskränkande föreskrift att iakttaga en viss gräns för produktio¬
nens storlek.
Till den af mig föreslagna anordningens obestridliga företräden
hör nämligen äfven dess stora enkelhet och kontrollens deraf följande
lätthet. Det är här icke fråga om vissa procent af extrakt- eller alkohol-
halt utan endast om kilogram malt och det gifves här icke rum för
denna mängd af helt eller hälft omedvetna »misstag», hvarpå det
annars blefve så lätt för lillverkaren att skjuta skulden. Det skulle ej
heller för tillsyningmännen blifva fråga om att handtera ett ömtåligt
instrument, utan endast att, som man säger, hålla ögonen öppna.
Sist må äfven påpekas, att de oaktadt allt detta eventuel! före¬
kommande fallen af underslef åtminstone icke skulle få karakter af
någon slags förfalskning af födo- eller njutningsmedel.
Kan genom bibehållande af det nuvarande låga priset å svag¬
dricka något afsevärdt göras för nykterhetens befrämjande, torde mitt
förslag äfven ur denna synpunkt vara förtjent af uppmärksamhet.
Allra sist tillåter jag mig uttala den förhoppningen, att man icke
måtte bortse från faran att pålägga industrien större bördor än den
förmår bära. Då skatt ålägges en förut obeskattad produkt, är det
helt visst af nöden att tillse, det denna beskattning afpassas så, att
den inkomst, man med densamma vill vinna åt staten, icke väsentligen
minskas eller den ifrågavarande industrien ej så hårdt belastas, att den
beröfvas all utsigt till framgångsrikt fortsättande af sin verksamhet.
Med hänsyn till båda dessa vigtiga intressen, som stå i nära
samband med hvarandra, lärer emellertid, enligt min mening, icke skatte¬
Särskilda yttrande af Herr Bergh.
99
satsen få sättas högre än 10 öre per kilogram malt, hvarvid dock bör
iakttagas att dels för beredande af möjligheten att framställa billigt svag¬
dricka äfven af beskattadt malt, dels för högre beskattande af de till
omsättning och bärkraft större bryggerierna en såväl sjunkande som
stigande skala tillämpas. I anslutning härtill och med hänvisande till
mitt ofvan framlagda förslag angående beskattning af maltdrycks-
industrien får jag alltså föreslå, att skatten för de första 50,000 under
året afverkade kilogrammen malt skall utgå med 50 % och för de
nästa 50,000 kilogrammen med 75 % samt för hvad som öfverstiger
300,000 kilogram med 125 % af den ofvannämnda skattesatsen af 10
öre pr kilogram malt.
Statens inkomst af denna anordning kan beräknas till cirka
4,000,000 kronor per år.
Stockholm den 15 oktober 1902.
Axel Bergh.
100
Särskild yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
Särskildt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
Såsom motiv för komiténs tillsättande angifves i Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse af den 4 april 1902, att för Kongl. Maj:t blifvit anfördt:
dels att företräde framför en råämnesbeskattning vid tillverkning
af maltdrycker förmenats böra tillkomma en på den färdiga varan lagd
skatt, särskildt ur synpunkten af den betydelse, skatten vid sidan af
dess syfte att bereda staten inkomst ansetts kunna äga för nykter¬
hetens främjande,
dels att en sådan ölskatt införts i Danmark genom lag af den
1 april 1891 och att om denna skatts verkningar nu förvärfvats er¬
farenhet,
dels att skattens tillämpning i Danmark uppgifvits hafva utfallit
på ett tillfredsställande sätt.
Enligt vår uppfattning har komiténs granskning af tillgängliga
uppgifter angående skattens tillämpning i Danmark bekräftat sistnämnda
omdöme. Vi hänvisa till uttalandet i slutet af Bil. 3:
»Formen för den danska ölskatten är i hög grad enkel och billig,
och i Danmark synes man vara mycket belåten dermed, både den
kontrollerande myndigheten och bryggarne — — —.»
Att direkt öfverflytta detta skattesystem på svenska förhållanden
vore dock mindre välbetänkt, redan på grund af vårt lands stora ut¬
sträckning och delvis glesa befolkning. Vid den på grund häraf före¬
tagna bearbetningen har komiténs flertal ansett en kontrollpersonal af
16 kontrollörer möjligen vara tillfyllestgörande; enligt vår åsigt kräfves
för en betryggande kontroll i vårt vidsträckta land minst 25 kontrollörer,
af hvilka enligt den å sid. 50 antydda planen flertalet skulle förläggas
i landsorten vid kontrollstationer, hvardera med 5 kontrollörer, nämligen
å en station i norra, en i södra samt en i mellersta delen af landet på
lämpligt afstånd från hufvudstaden, der de återstående 10 skulle för-
läggas, och af dessa 10 halfva antalet företrädesvis hafva till uppgift
Särskilt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
101
att verkställa analyser samt företaga tillfälliga, plötsliga kontrollresor,
hvarhelst dylika blefvo af behofvet påkallade. De öfriga 20 skulle
tilldelas hvardera sitt distrikt, innefattande endast omkring 30 bryggerier,
således ett vida mindre antal än i Danmark, der på hvarje af de 5
kontrollörerna kommer af de 388 bryggerierna i medeltal icke mindre
än 77 bryggerier i hvarje distrikt eller mera än dubbla antalet. På
grund häraf skulle hvarje kontrollör hinna att, med en tjenstgöring,
svarande emot de danska kontrollörernas, minst 6 gånger om året
besöka hvarje bryggeri i sitt distrikt; lägges härtill de af särskilda
förhållanden framkallade plötsliga kontrollbesöken af de i hufvudstaden
för sådant ändamål disponibla 5 kontrollörerna samt anställandet af
350 tillsyningsmän vid skattefria och vissa skattepligtiga bryggerier,
så torde systemets tillämpning i denna form erbjuda en väsentlig för¬
stärkning af den kontroll, som redan under en tidrymd af 10 år i
Danmark gifvit tillfredsställande resultat.
Beträffande kostnaden för en sålunda tit vidgad kontroll inträder
visserligen någon förhöjning, dock utan att totalsumman öfverskrider
det för maltbeskattning nödiga beloppet af 350,000 kronor enligt
sid. 82. Aflöningen åt 25 kontrollörer å 7,000 kronor uppgår till
175.000 kronor, arfvodet för 350 tillsyningsmän å högst 240 kronor
till 84,000 kronor, kostnaden för 4 kontrollstationer å 10,000 kronor
till 40,000 kronor; beräknas öfriga kostnader såsom förut (sid. 50) till
44.000 kronor, erhålles ett belopp af 343,000 kronor.
Under förutsättning af en så anordnad kontroll kunna vi icke
dela majoritetens å sid. 56—64 uttalade omdöme öfver såväl det danska
skattesystemet som i allmänhet öfver en på den färdiga varan lagd skatt.
I olikhet mot de tidigare för maltdrycksbeskattning tillsatta
komitéerna af 1881, 1891 och 1892 har 1902 års komité fått sig af
Kongl. Maj:t anvisad en hittills vid frågans behandling förbisedd syn¬
punkt, nämligen »den betydelse, skatten vid sidan af dess syfte att
bereda staten inkomst ansetts kunna ega för nykterhetens främjande».
Att rusdrycksmissbruket i vårt land numera påkallar åtgärder
från lagstiftningens sida, icke blott hvad beträffar de alkoholrika, i
egentlig mening spirituösa dryckerna, utan äfven med afseende å miss¬
bruket af maltdrycker till berusningsmedel, torde icke kunna förnekas.
Men detta missbruk häfves ej, hvarken genom blotta förbud, ej
heller genom dryckens fördyrande, eller inskränkande bestämmelser
vid dess försäljning, eller försvårande af tillgången till dylik dryck.
Dessa åtgärder kunna hvar för sig i viss mån bidraga att motverka
missbruket., men ett bland de mest praktiska hjelpmedlen i kampen
102 Särskilda yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
mot samtliga rusdryckerna vore tvifvelsutan en verkligt god, icke be¬
rusande maltdryck, lätt tillgänglig för åtminstone så billigt pris, att
det understege ölets.
Svenska nykter hetssällskapets styrelse yttrar i en till Kongl.
Finansdepartementet ingifven skrifvelse af den 21 juni 1901 härom
följande:
»Svenska nykterhetssällskapet, som anser att införandet af en
tillverkningsskatt å de spritstarkare maltdryckerna ovilkorligen bör
komma att verka till gagn för vårt folks nykterhetsarbete, förenar med
denna åsikt en bestämd öfvertygelse om nödvändigheten att i samman¬
hang härmed göra allt hvad som kan göras för att förbättra beskaffen¬
heten af de alkoholsvaga maltdrycker, som fortfarande skulle förblifva
skattefria. Endast på detta sätt lära dessa senare i den allmänna för¬
brukningen kunna undantränga de spritstarkare.»
Detta är en hufvudsak i hela den närvarande tidens nykterhets-
sträfvande i vårt land med afseende å maltdryckerna. En beskattnings-
form, som underlättade tillverkningen af en verkligt god, icke-berusande
maltdryck, skulle utan tvifvel »vid sidan af dess syfte att bereda staten
inkomst» eg a en synnerligen stor betydelse för nykterhetens främjande.
Från denna af Kong!. Maj:t angifna nya synpunkt böra alltså de
olika förslagen till maltdrycksbeskattning pröfvas.
c- $
s>
Hufvudfrågan ur nykterhetssynpunkt vid bedömande af »råämnes-
beskattning» eller »en på den färdiga varan lagd skatt» blir således:
I hvad mån underlättar denna skattelag uppkomsten af en verkligt
god, icke-berusande maltdryck?
Betydelsen af denna nya synpunkt framhålles också af komiterades
flertal, då de å sid. 62 säga: »Det har sålunda uppgifvits, att endast
en produktbeskattning skulle kunna leda till framställandet af en god,
alkoholsvag maltdryck, under det att en råämnesbeskattning skulle för¬
anleda tillverkarne att uppdrifva förjäsningsgraden för att framställa en
hållbar, alkoholstark och följaktligen berusande maltdryck», och derefter
underkasta den enda inom komitén ifrågasatta produktbeskattningen,
nämligen den enligt danska systemet utarbetade, en granskning.
Till en början förbiser majoriteten vid denna granskning, att dess
utgångspunkt — sjelfva uppdragandet af en gräns mellan skattefria
och skattepligtiga drycker — är för råämnesbeskattning en främmande
SärsJcildt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
103
och att denna vigtiga bestämmelse utgör ett lån från produktbeskatt-
ningssystemet. Redan häruti ligger ur nykterhetssynpunkt uppenbar¬
ligen en väsentlig öfverlägsenhet, i det senare systemet, hvilken ökas
genom den fördel, som majoriteten sjelf å sid. 63 medgifver åt produkt¬
beskattningen, nämligen att den underlättar tillgången till alkoholsvaga
drycker och derigenom »möjligen kunde få en viss betydelse för
nykterhetsarbetet».
Sjelfva den af nykterhetsvännerna framhållna hufvudsakliga vinsten
i produktbeskattningen, nämligen »att endast denna skulle kunna leda till
framställning af en god, alkoholsvag maltdryck», hvarvid med »alkohol¬
svag» uppenbarligen förstås en icke-berusande dryck d. v. s. afen alkohol-
halt, ej öfverstigande den fastställda gränsen 2 vol %, har majoriteten icke
gjort försök att bestrida, då dess påstående å sid. 63 afser skatte-
pligtiga, således berusande drycker; lika litet har majoriteten framlagt
något bevis att råämnesbeskattningen skulle kunna dertill föranleda,
då påståendet, sid. 63, angående »alkoholsvagare drycker» likaledes ut¬
tryckligen afser skattepligtiga; deremot medgifves å sid. 63, att denna
från produktbeskattningen lånade fördel ej är omöjlig att förena äfven
med en råämnesbeskattning.
I fråga om de olika beskattningssysten)ens fördelar med afseende
å alkoholsvaga, d. v. s. icke-berusande maltdrycker, en hufvudsak i vårt
lands nykterhetssträfvande, har komiterades majoritet sålunda hvarken
kunnat jäfva produktbeskattningens öfverlägsenhet eller bevisa, att
råämnesbeskattningen i detta hänseende är af någon betydelse.
Ett annat förhållande inträder vid fråga om de skattepligtiga
dryckerna; men dessa dryckers större eller mindre alkoholhalt torde
vara af ringa betydelse, så länge de samtliga måste betraktas såsom
rusgifvande drycker. Huruvida drinkaren berusar sig af ett Öl med
alkoholhalt af 4,9 % såsom tyskt lagerbier, eller 5,2 % såsom danskt
lageröl, eller 5,3 % såsom svenskt lageröl, torde ur nykterhetssynpunkt
föga hafva att betyda vid valet af skattesystem, helst gentemot vinsten
af en god icke-berusande maltdryck.
Men äfven majoritetens försök å sid. 63 att bevisa, det »en
råämnesbeskattning synes direkt leda till framställande af alkoholsvagare
drycker» och att således »råämnesbeskattningen skulle ur nykterhets¬
synpunkt äga företräde», är förfeladt. Komiterades flertal framhåller,
att alkoholhalten i den färdiga drycken är beroende af vörtens styrka
samt vörtens styrka beroende af maltets mängd, hvadan ett fördyrande
af maltet genom skatt skulle fördyra alkoholen och föranleda bryggaren
att framställa alkoholsvagare drycker. Detta skulle vara sant, om alkohol¬
104
Särskild't yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
halten endast berodde af maltets mängd, men då så icke är fallet, utan
den äfven beror af utjäsningsgraden, så att bryggaren ur samma malt¬
mängd kan framställa dels en extraktrik, alkoholfattig, icke-berusande
dryck, dels genom stark utsägning en extraktfattig, alkobolrik, beru¬
sande dryck, är maltets pris ingalunda afgörande för den färdiga
dryckens egenskap i nykterketshänseende. Ett bevis på, huru med helt
olika maltåtgång kan framställas drycker med samma alkoholbalt, gifver
kontroll- och justeringsbyrån i sitt utlåtande af den 8 okt. 1892 sid. 5,
der såsom exempel anföres: »en svagdricksvört af 8 % med en utjäs-
ningsgrad af 65 % ger en alkobolhalt i svagdricka! af 2,C o vigtprocent;
en Öl vört af 11 % ger med en utjäsningsgrad af 50 % en alkobolhalt
i ölet af 2,7 5 vigtprocent, alltså en jämförelsevis obetydlig skilnad».
Ur de i Bil. 4 befintliga analyserna bekräftas ytterligare ohållbarbeten
af det påståendet, att »alkoholbalten i den färdiga drycken är beroende
af vörtens styrka» i den meningen, att en mindre maltmängd skulle
garantera en lägre alkoholbalt. Tvärtom torde anledning icke saknas
till den farhågan, att en råämnesbeskattning, utan alla slags gränser,
skulle föranleda tillverkaren att uppdrifva förjäsningsgraden för att
tillmötesgå allmänhetens smak för alkobolstarkare drycker.
Majoritetens påstående sid. 63, att produktskatten under den form
den i »Utkastet» föreligger, »synes uppmuntra till bryggande utaf
starkare drycker», motsvarar icke hvad som å sid. 41 anföres om valet
af gränserna för de olika skatteklasserna, hvilka just med ledning af
de anstälda analyserna, Bil. 4, och deraf framgångna faktiska för¬
hållanden blifvit bestämda till 10 och 15 % stamvört. Risken för
bryggaren att genom ytterligare närmande till gränsen öfverskrida
densamma torde nog fortfarande bibehålla stamvörten vid högsta nu
förekommande styrka 9 och 14 %, hvadan någon »uppmuntran till
bryggande af ännu starkare maltdrycker» än de faktiskt befintliga ej
torde gifvas genom produktskatten.
Den af komiterades flertal å sid. 63 uttalade åsigten, att en be¬
skattning å den färdiga varan »icke i nykterbetsbänseende har något
särskild! företräde framför en råämnesbeskattning», kunna vi således
icke biträda. Tvärtom anse vi oss uti den nya typ af maltdryck,
hvilken under de senaste 10 åren alltmera utvecklats och förbättrats i
Danmark och der förekommer under den allmänna benämningen »Krone-
öl», hafva funnit just den af vårt lands nykterhetsvänner så länge
sökta drycken, extraktrik, men icke-berusande. Beträffande detaljerna
af denna drycks framställning och egenskaper få vi hänvisa till Bil. 3
och de i Bil. 4, tal. 14 införda analyserna å denna nya öltyp, hvilka
105
Särskildt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg,
ådagalägga, dels att alkohollialten icke blott håller sig under den i
Danmark föreskrifna gränsen 2,2 5 vigt % eller 2,8 vol. #, utan går
lägre än den af komiterade antagna gränsen i Sverige 2 vol. %, dels
att genom pasteuriseringen full trygghet vinnes att gränsen ej genom
efterjäsning öfverskrides, helst komiterade af skäl, som å sid. 39 an¬
föras, ej föreslagit skattefrihet för de icke pasteuriserade »Hvidtöl» och
»Skibsöb. Beträffande smaken kunna åsigterna vara olika, helst de
första försöken i denna rigfning voro mindre lyckliga; att deremot
numera vissa af dessa icke-berusande drycker, t. ex. n:o 16—18 med
alkoholhalt af endast 1,88 %, stamvört af 9,41 % äro fullt tillfreds¬
ställande äfven i dylikt hänseende, torde ej kunna bestridas. I en
maltdryck sådan som denna skulle otvifvelaktigt erhållas ett vigtigt hjelp¬
medel till nykterhetens främjande.
Afgörande vitsord i detta hänseende föreligger i en skrifvelse
från den framstående auktoriteten på jäsningsteknikens område, pro¬
fessor E. C. Hansen vid Gamle Carlsherg, hvari bland annat yttras:
»Om mitt meddelande offentliggöres, beder jag få tillagdt, att min
uppfattning är den, att väl lagradt »lageröl», sådant det framställes
här i våra bryggerier, icke blott från bryggaresynpunkt utan ock
hygieniskt taget är det bästa och sundaste, när det drickes med måtta.
Då detta icke sker, kan »Kroneöl» helt visst äga betydelse som hjelp
mot superiet. Säkert är, att fabrikationen nu också i den riktningen
har ernått vackra resultat.»
Komiterades uppfattning af det i »Utkastet» framlagda systemet
ur skatteteknisk synpunkt sid. 56—61 kunna vi icke heller i allo biträda.
Sålunda har icke åt sjelfdeklarationen inrymts den afgörande betydelse,
som å sid. 56, 57 göres gällande; om så vore fallet, skulle hela kontroll¬
väsendet med 25 kontrollörer och 350 tillsyningsmän m. m., motsva¬
rande eu årsutgift på 343,000 kronor, vara en alldeles öfverflödig in¬
stitution. Hvarken det anförda exemplet från äldre tiders accis eller
finska deklarationssystemet, veta af någon motsvarande institution, utan
äro byggda på ren sjelfdeklaration. Att under sådant förhållande
underslef uppkommit kan ej väcka förvåning.
Lika litet är, enligt vårt förmenande, exemplet från tulluppbörd,
bränvinstillverknings- eller livitbetsockertillverkningsskatt sid. 58 bevi¬
sande gentemot detta system, då ej i »Utkastet» ifrågasattes någon
motsvarighet dertill, att skatten »skulle utgå endast med ledning af
vederbörande köpmäns eller tillverkares handelsböcker samt deras derå
grundade deklarationsuppgifter».
14
106
Särskild yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
Att i likhet med komiténs flertal underkänna betydelsen af vits¬
orden öfver systemets framgångsrika tillämpning i Danmark under tio
år, då det gäller tillämpligheten i Sverige och det i en förbättrad form,
synes oss innebära ett underskattande af ärligheten hos vårt lands
bryggeriidkare och dugligheten hos svenska kontrollörer.
Betydelsen af kontrollörernas plötsliga besök, i syfte att t. ex.
genom proftagning af vörten före jästens tillsättande förebygga för¬
snillning, synes ej af majoriteten tillbörligen uppskattad. Att vid dy¬
lika besök de nödiga apparaterna och anordningarna för den å sid. 59
beskrifna »blandningstappningen» skulle undgå kontrollörens uppmärk¬
samhet synes oss mindre sannolikt, helst denna blandningsoperation
vid sjelfva buteljeringen ej torde kunna utföras af tillverkaren en
utan ’ kräfver arbetares medverkan till sveket.
Hvad slutligen vidkommer alkoholgränsens iakttagande vid de
skattepligtiga bryggerierna kunna vi icke instämma i påståendet sid.
60, att densamma uppenbart »saknar hvarje spår till effektivitet», då
från Danmark med dess relativt vida fåtaligare kontrollpersonal ej från
nykterhetsvännernas sida försports dylik farhåga under 10 års tillämpning.
»Till och med ifriga nykterhetsmän lita fullkomligt på, att den af
staten kontrollerade sprithalten ej höjes öfver den stadgade gränsen.»
O o
o
Ehuru vi sålunda, efter granskning af danska beskattningssystemet
och dess bearbetning för svenska förhållanden, fortfarande gentemot
majoriteten anse detsamma i sina väsentliga delar vara egnadt att vid
tillämpningen utfalla på ett tillfredsställande sätt, förefinnes dock en
svag punkt i detta system, hvilken icke heller af oss kunnat förbises,
då det gäller tillämpningen i vårt land, der den betydande utsträck¬
ningen och i vissa delar glesa befolkningen framkallar svårigheter, hvilka
icke i Danmark kunna förekomma i liknande grad.
Det kan nämligen icke förnekas, att de å sid. 59 framställda
farhågorna för frestelser till underslef medelst falsk bokföring i ett sär¬
skilt fall äro berättigade. Vid de stora bryggerierna med sin talrika
personal är möjligheten dertill för ringa, vid de små bryggerierna är
risken för stor gentemot vinsten; men för en del »mindre eller medelstora
bryggerier, der tillverkaren ensam eller med något enda biträde sköter bok¬
föringen», torde frestelsen kunna blifva ganska stor, helst å mera aflägsna
orter, der tillverkaren mindre bar att befara ett plötsligt kontrollbesök.
På grund af denna svaghet i systemets kontroll med afseende å
Särskilt yttrande af Herrar Byström och Bosenherg.
107
en viss kategori af bryggare, anse vi oss icke kunna tillstyrka det i
»Utkastet» framlagda förslaget till maltdrycksbeskattning, för så vidt
det nämligen skulle finnas möjligt att med en i detta hänseende tryggare
kontroll vinna samma fördelar med afseende å nykterhetens främjande
som i »Utkastet» erbjudas.
Komiterades majoritet har tillstyrkt ett på maltbeskattning grundadt
förslag, i hufvudsak anslutande sig till de af äldre komitier år 1891 och
1892 framlagda, hvilkas numera mindre tillfredsställande beskaffenhet,
särskilt såsom grundade på en råämnesbeskattning, föranledt Kongl.
Maj:ts åt komitén gifna uppdrag att taga frågan om lämpligaste sättet
för anordnande af en maltdrycksbeskattning under förnyadt öfvervägande;
enda principiela afvikelsen från en ren maltbeskattning i detta nya för¬
slag är den af Kongl. Maj:t uttryckligen anbefallda skattefriheten för
billiga, alkoholsvaga drycker.
Vid tillämpning af denna Kongl. Maj:ts föreskrift har komiterades
majoritet begränsat dess omfattning icke blott till »svagdricka» i vanlig
mening, utan till det slag af svagdricka, som inbrygges med en stam¬
vört af endast 5 %.
Af praktiska skäl måste komiterade vid det gemensamma utarbetan¬
det af »Utkastet» fördela de skattefria maltdryckerna, hvilka gemensamt
karakteriseras af en alkoholhalt, ej öfverstigande 2 vol. %, i tvenne
klasser (se sid. 39), nämligen dels sådana, som äro bryggda af en så
maltsvag vört, att deras alkoholhalt, huru långt förjäsningen än fortgår,
aldrig kan öfverstiga 2 vol. %, dels ock sådana, som äro bryggda af
starkare vört och således skulle kunna vid utjäsningen öfverskrida
alkoholgränsen, såvida icke särskilda åtgärder t. ex. pasteurisering
vidtagas. Efter noggrann jemförelse af de talrika analysresultaterna å
maltdrycker af olika stamvört nödgades komiterade sätta stamvörtens
halt så låg som 5 %, för att under inga förhållanden alkoholgränsen
måtte öfverskridas genom för hög utjäsningsgrad. Beträffande de slag
af dricka, som inbryggas med en halt af t. ex. 6 till 8 % eller ännu
högre, stadgas i »Utkastet» en »särskild behandling» såsom vilkor för
skattefrihet, hvilken sålunda helt och hållet grundas på den låga
alkoholhalten och deraf följande frihet från rusgifvande egenskap, oaf-
sedt beskaffenheten i öfrigt.
Att härvid skattefriheten utsträckts icke blott till samtliga mot
begreppet svagdricka svarande maltdrycker med en stamvört af intill
8 %, utan möjligtvis kan komma att omfatta äfven drycker med något
högre stamvört intill 10 %, således motsvarande lagerdricka m. fl.,
hvilka tilläfventyrs ej i samma grad motsvara benämningen »billiga»,
108 Särskildt yttrande af Herrar By dröm och Rosenberg.
har så mycket mindre för oss tett sig såsom ett öfverskridande af
Kongl. Maj:ts föreskrift, som denna ej har karakteren af en begräns¬
ning till endast billiga, samt dertill ur nykterhetssynpunkt dessa alkohol¬
svaga drycker ega synnerligen stor betydelse såsom medel att uttränga
företrädesvis det berusande ölet, gentemot hvilket de säkerligen komma
att ställa sig billiga. Minskningen i skatteinkomst, i händelse dessa
alkoholsvaga drycker en gång hunnit bereda sig så stor afsättning,
som i Danmark vunnits på ett helt årtionde eller 40 å 50,000 hekto¬
liter, skulle endast uppgå till omkring 100 å 150,000 kronor årligen,
hvilken summa, i jemförelse med det omkring 50 gånger större totala
skattebeloppet, ej torde kunna på frågan inverka, i betraktande af dess
stora betydelse till nykterhetens främjande, hvilken synpunkt särskildt
framhållits i Kongl. Maj:ts skrifvelse.
Under det vi sålunda kunna nästan i allo tillstyrka det i »Ut¬
kastet» framlagda, efter förebild från Danmark utarbetade skatteför-
slaget och endast på grund af dess svaghet i ett specielt fall ansett
oss böra derifrån afstå, finna vi oss deremot ur synpunkten af en
skattelagstiftning till nykterhetens främjande förhindrade att biträda
det af komitérades flertal framlagda förslaget i oförändrad form, och
detta på grund af förslagets inskränkning af skattefribeten till en dryck,
inbryggd på endast 5 % stamvört.
Såsom hufvudmotiv för denna afvikelse från begränsningen i
»Utkastet» angifver komitérades majoritet å sid. 64, att de, »jemlikt
Kongl. Maj:ts nådiga uppdrag, sökt noga iakttaga, att endast de billiga,
alkoholsvaga maltdryckerna, d. v. s. de, som i allmänhet gå under
namnet svagdricka, fritagas från beskattningen». Majoriteten anser så¬
lunda, att Kongl. Maj:t med uttrycket »billiga, alkoholsvaga drycker»
begränsat uppdraget till det svagdricka, som inbrygges med en stam-
vört af 5 %. Vi kunna icke dela denna uppfattning.
För att beteckna en alkoholsvag maltdryck använder Kongl. Maj:t
i remissen af den 23 juli 1892 till kontroll- och justeringsbyrån ordet
»svagdricka», likaså i nådiga skrifvelsen af den 23 oktober 1892, der
det uttryckligen heter »beredande af skattefrihet för dricka»; vi förmena,
att om Kongl. Maj:ts syfte varit detsamma, som i sistnämnda uttryck
angifves, så hade uttrycket »dricka» eller »svagdricka» af Kongl. Majrt
i nådiga skrifvelsen användts i stället för »billiga, alkoholsvaga drycker».
Men äfven under antagande att dessa olika benämningar endast
skulle innebära en variation i uttryckssätt för samma sak, hålla vi före,
att Kongl. Maj:t med uttrycket »dricka» eller »svagdricka» icke åsyftat
endast den af majoriteten såsom skattefri föreslagna drycken.
Särskilt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
109
En närmare granskning af konsekvenserna ur majoritetens förslag,
att alla drycker, inbryggda på en stamvört af mera än 5 % skola oaf-
sedt alkoholhalten vara skattepligtiga, torde nämligen ådagalägga, att
komiterade med sin begränsning väsentligen minskat den al Kongl.
Maj:t åsyftade skattefriheten, så att af de drycker, »som i allmänhet gå
under namnet svagdricka», en icke ringa del blir skattepligtig.
Ur de analyser, som bifogats kontroll- och justeringsbyråns ofvan-
nämnda utlåtande, framgår å sid. 34, att af 16 st. före år 1888 analy¬
serade prof af »svagdricka» från olika delar af vart land icke mindre
än 12 prof äro inbryggda med en stamvört af mera än 5 %: nämligen
2 st. öfver 8 % (deraf 1 prof med 8,8, således närmare 9 %), 5 st. öfver
7 %, 2 st. öfver 6 3 st. öfver 5 %; vid tillämpning af komite-
rades lagförslag skulle således 80 % af detta svagdricka förklarats
skattepligtigt och endast 20 % njutit förmånen af skattefrihet. En så
obetydligt skattelindring torde ej af Kongl. Maj:t hafva åsyftats, äfven
om ordet »svagdricka» insättes i stället för »billiga, alkoholsvaga drycker».
Ur 52 st. analyser å svagdricka från 1891 och 1892, likaledes
anförda å sid. 34, framgår, att 22 st. prof falla öfver gränsen och
bland dessa 3 st. öfver 7 6 st. öfver 6 12 st, öfver 5 hvadan
enligt komiterades lagförslag 42 % af detta svagdricka skulle förklaras
skattepligtigt.
Ur Bil. 4, tab. 6, omfattande 53 st. analysera svagdricka från
år 1895, finner man, att 21 st. öfverstiga 5 #, deraf 1 st. öfver 8 #,
2 st. öfver 7 #, 10 st. öfver 6 #, 8 st. öfver 5 så att äfven af
detta svagdricka 40 % skulle anses skattepligtigt.
Ur Bil. 4, tab. 13 framgår slutligen, alt bland 94 prof svagdricka
från år 1901 ännu 13 st. falla öfver denna vörtgräns, så att 14 %
svagdricka vore skattepligtigt.
Att den urgamla svenska drycken svagdricka i synnerligen hög
grad försämrats under de sista årtiondena, är af dessa analysresrdtat
uppenbart. Medelvärdet å stamvörtens styrka har enligt Bil. 4, tab.
16 från 6,2 7 % före 1892 sjunkit till 4,9 6 under 1892, ytterligare till
4,8 1 år 1895 (med 32 % af profven innehållande saccharin), slutligen
år 1901 ända ned till 3,80 (med 63 % af profven saccharinhaltiga).
Att Kongl. Maj:t skulle vilja från skatt undantaga endast sådant svag¬
dricka, synes oss vara eu med den kungliga skrifvelsen knappast för¬
enlig tolkning af ordet »billiga».
Yi anse oss således på goda grunder bestrida komiterades tolkning
af Kongl. Maj:ts föreskrift, då den synes oss innebära en af Kongl.
Maj:t icke åsyftad inskränkning, och detta så mycket mera, som det
110 Särskild yttrande af Herrar Byström och Bosenberg.
af Kong!, finansdepartementet år 1894 upprättade, å sid. 28 omnämnda
förslaget faststälde en stamvört af högst 6 % såsom gräns för svag¬
dricka, komitén af 1892 högst 5 %, hvarvid dock tvenne reservanter
yrkade, att gränsen mellan skattefria och skattepligtiga drycker skulle
sättas vid 7 %.
Motsvarighet mot Kongl. Maj:ts syfte med den anbefalda skatte¬
friheten synes oss endast kunna vinnas genom att från »Utkastet»
upptaga föreskriften om »särskilda åtgärder» för att förhindra, det en
svagdricksvört af högre halt än 5 % genom efterjäsning kommer att
öfverskrida alkoholgränsen, samt likasom i »Utkastet» § 3 föreslå skatte¬
frihet för hvarje maltdryck med en alkoholhalt ej öfverstigande 2 vol. %.
Att en sådan utväg är möjlig äfven vid maltbeskattning har
komiterades majoritet medgifvit å sid. 63, men dels samtidigt, dels å
sid. 68 framhållit tvenne svårigheter, hvilka för majoriteten synts af¬
görande.
Den första svårigheten skulle möta i tillsynen derå, att ifråga¬
varande drycker vid tillverkningen undergå en tillfredsställande »sär¬
skild behandling». Att till kontrollörer vid de bryggerier, der sådan
»behandling» kräfves, skulle antagas personer med så ringa insigt och
förmåga, att de icke antingen sjelfva eller genom till kontrollbyrån
insända prof skulle kunna fylla denna uppgift under en ständig vistelse
vid bryggeriet, synes oss föga troligt, helst denna kontroll visat sig i
Danmark kunna utföras med endast resande kontrollörer. Analyserna
Bil. 4, tah. 14 n:o It)—20 ådagalägga, huru sorgfälligt denna pasteuri-
sering i Danmark utföres och det vid en alkoholhalt lägre än 2 vol.
% •, t. ex. n:o 16—18 endast 1.88. Ej heller torde den möjligen nödiga
höjningen i kontrollkostnad på något sätt verka afgörande för en i
nykterhetshänseende så vigtig frågas tillfredsställande lösning.
_ Den andra svårigheten, anförd å sid. 68, att en sådan skatte-
lindring skulle för bryggerinäringens utöfvare medföra högst ödes¬
digra följder, bekräftas icke af den 10-åriga erfarenheten från Danmark,
om hvilken det af Kongl. Maj:ts representant för Sverige vid inter-
nationela nykterhetskongressen i Wien 1901, professor Ernst Almqvist,
meddelas, »att en mängd bryggerier ha funnit med sin fördel förenadt
att tillverka sådant. Det ligger i sakens natur att det skattefria drickat
har mycket olika malthalt och att både maltstarkt och maltsvagt i
stora mängder försäljas. Enligt hvad jag inhemtat tillverkas betydligt
mer skattefritt dricka än Öl». — »I Danmark synes den uppfattningen
vara vanlig, att det är bryggerierna, som ha. förtjensten att i så hög
grad ha utvecklat det danska svagdrickat, »hvidtölet». Deraf synes
Särskilt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
in
framgå att äfven bryggerierna kunna hafva intresse af svagdrickats
förbättrande, åtminstone om, sedan maltskatt införts, svagdrickat för-
blifver skattefritt.»
De svenska bryggeriernas sträfvan med afseende å svagdrickats
beskaffenhet har, såsom vi ofvan sett, under de båda sista årtiondena
tyvärr gått i alldeles motsatt riktning mot hvad fallet varit i Danmark,
alltsedan nu gällande skattesystem der införts. Skulle äfven hos oss en
öfvergång till den danska rigtningen kunna genom ölskatten framkallas,
innebure detta otvifvelaktigt en vinst af stor betydelse för nykterhetens
främjande.
»Kronölet» behöfver vara skattefritt, i första hand för att allmän¬
heten derigenom må vinna den nödiga garantien, att en under dylikt
namn utbjuden dryck verkligen icke öfverskrider alkoholgränsen. Så
länge kronölet likställes med lagerdricka in. fl. och således får fram¬
ställas endast vid skattepligtigt bryggeri, förefinnes ingen annan garanti
än bryggarens uppgift; försäljning af en berusande dryck under dylikt
namn från skattepligtigt bryggeri är icke ens förbjuden, hvadan en
blifvande försäljningslag svårligen kan taga någon hänsyn till det
verkliga kronölets egenskap af icke-berusande. Om deremot kronölet
i sin egenskap af svagdricka är skattefritt och således kan framställas
vid båda slagen bryggerier, så blir del garanteradt vid skattefritt bryggeri
genom 28 § mom. 1 i dess utvidgade form, 31 § och 39 § i deras
nya form, samt vid skattepligtigt bryggeri genom 23 § och 41 §. För¬
säljningslagen kan på grund deraf behandla kronölet såsom öfriga slag
af svagdricka. För att kronölet skall kunna vinna den åsyftade be¬
tydelsen till nykterhetens främjande måste det vara skattefritt.
« o
Den af oss såsom oeftergifligt vilkor påyrkade förändringen i
komiténs förslag inskränker sig till definitionen å svagdricka i 3 §
samt deraf följande förändringar och tillägg i fem andra paragrafer.
Befogenheten af denna definitions utvidgning till »alkoholsvaga drycker
i allmänhet», så att förstafvelsen »svag-» åsyftar, ej extrakt- utan
alkohol-halt, belyses af det ofvan anförda utlåtandet från kontroll- och
justeringsbyrån, der det å sid. 2 heter: »Såväl af dessa som af andra
yttranden vill synas som om inom Riksdagen och kanske äfven i all¬
mänhet ej fullt klara begrepp vore rådande angående skilnaden mellan
de olika slagen af maltdrycker, i det att den allmänna uppfattningen
112
Särskild yttrande af Herrar Byström ooh Rosenberg.
tyckes vara att hvarje alkoholsvag maltdryck skulle vara »svagdricka».»
Att den föreslagna betydelsen sålunda har gammal och allmän häfd
för sig, synes ej kunna med fog bestridas, ej heller torde denna
gamla betydelse af »svagdricka» såsom betecknande en »icke-berusande
maltdryck» upphäfvas genom det i samma utlåtande sid. 12 förekom¬
mande förslaget till ny definition, baserad på extrakthalten 7 % oafsedt
alkoholhalten.
Vid valet af benämning å denna nya dryck och deraf följande
korkstämpel enligt 23 § hafva vi föreslagit ordet »skattefri»; men då
hinder ej förefinnes för tillverkning af sådan dryck äfven i skatte-
pligtigt bryggeri, hafva vi alternativt ansett ordet »kron-öl» kunna
användas.
Vi anse oss således kunna instämma i majoritetens förslag endast
under förutsättning att §§ 3, 23, 26, 28, 31 och 39 erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
3 §•
1. I denna förordning förstås med svagdricka, hvarje maltdryck,
som ej innehåller mer än två volymprocent alkohol, saväl den som är
inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt icke öfverstiger fem
procent, som ock den, hvars extrakthalt öfverstiger denna gräns, men
hvilken undergått sådan särskild behandling, att den under inga förhål¬
landen kan uppnå högre alkoholhalt än två volymprocent;
skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, der under tillverkningsåret
endast svagdricka ‘tillverkas, och skattepligtigt bryggeri, hvarje annat
bryggeri;
tillverkare, den person, hvilken såsom egare, innehafvare, verk¬
ställande direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet
öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med flen 30 september.
23 §.
Från skattepligtigt bryggeri må svagdricka, derest det ej af
köpare afhemtas i öppna kärl, endast utlemnas på kärl, som äro stämp¬
lade med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka; och må inga
andra maltdrycker utlemnas på sålunda stämplade kärl. Dock må, be¬
Särskildt yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
113
träffande buteljer, namnet jemte ettdera af orden »skattefri» eller »kronöh
anbringas på korken eller proppen.
26 §.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett
tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger tillverkaren att
minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, der bryggeriet
är beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas,
c) de olika slag af skattefria maltdrycker, som skola tillverkas vid
bryggeriet, den ungefärliga extrakthalten hos den för deras framställande
använda stamvörten äfvensom, derest densamma öfverstiger fem procent,
de särskilda åtgärder, som äro af sedda att tillämpas vid bryggeriet för att
förhindra, det maltdryckernas alkoholhalt efter deras utlämnande kan
komma att öfverstiga två volymprocent, samt
d) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontroll tjensteman,
hvarefter Kongl. Maj:ts befallningshafvande, der hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri ur en
vört af högre extrakthalt än fem procent skola sådana åtgärder vidtagas,
att maltdryckens alkoholhalt efter dess utlemnande under inga förhållanden
kan komma att öfverstiga två volymprocent.
2. Vid tillverkning af svagdricka må ej användas saccbarin, ej
heller må sådant finnas i skattefritt bryggeri.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, derest det ej af köpare
afhemtas i öppna kärl, endast utlemnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka, dock att beträffande
buteljer namnet och ettdera af orden »skattefri» eller »kronöh må an¬
bringas på korken eller proppen.
15
114
Särskiltit yttrande af Herrar Byström och Rosenberg.
39 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
vägrar vederbörande kontrolltjensteman att taga prof af vört eller
maltdryck i bryggeriet,
eller underlåter att iakttaga föreskriften i 28 § mom. 1,
straffes, derest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor eller
fängelse från och med en månad till och med ett år; dock må, där om¬
ständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete från
och med två månader till och med två år.
Den sakfälde gälde ock den skatt han undandragit statsverket.
Stockholm den 15 oktober 1902.
J. Byström.
J. O. Rosenberg.
BILAG-OR
■
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 117
Bil. 1.
Utkast
till
Förordning angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker.
Kap„I. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom vilkor för
rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade; dock att för¬
ordningen icke eger tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner
och maltextrakt, som eger rum, antingen å apotek för medicinskt ända¬
mål, eller eljest under de vilkor och den kontroll, Kongl. Makt vill för
särskildt fall föreskrifva.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en
hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
2 §•
1. För alla maltdrycker, som vid bryggeri tillverkats och deri¬
från eller från något dess nederlag utlemnas för försäljning samt hålla
öfver två volymprocent alkohol, skall, i den ordning här nedan sägs,
tillverkaren erlägga skatt, beräknad
för maltdryck, inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt ej
öfverstiger tio procent, efter två kronor 50 öre för hektoliter,
118 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
för maltdryck, inbryggd med en stamvört, bvilkens extrakthalt
öfverstiger tio, men ej femton procent, efter fyra kronor 50 öre för
hektoliter, samt
för maltdryck, inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt
öfverstiger femton procent, efter sju kronor 50 öre för hektoliter.
2. Deremot må alla maltdrycker, som inbryggts med en stamvört,
hvilkens extrakthalt ej öfverstiger fem procent, eller hvilka, derest stam¬
vörtens extrakthalt öfverstiger denna gräns, undergått sådan särskild
behandling, att de under inga förhållanden kunna uppnå högre alkohol-
halt än två volymprocent, utan erläggande af skatt, för försäljning ut-
lemnas från bryggeri eller dess nederlag.
3. Om maltdrycker för hvilka skatt enligt denna § eljest skulle
erläggas, utföras ur riket, åtnjuter tillverkaren skattefrihet för desamma
enligt de vilkor, som af Kongl. Maj:t särskildt stadgas.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, der under ett tillverkningsår
ej idkas tillverkning af annat än skattefri maltdryck, och skattepligtigt
bryggeri, hvarje annat bryggeri;
tillverkare, den person, hvilken såsom egare, innehafvare, verk¬
ställande direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseen¬
det öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §•
1. öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
chefen för kongl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordnings¬
stadga Kongl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas
bryggerikontrollen åt kontrollörer och tillsyningsm än.
3. Kontrollörer, som skola vara fast anställda tjenstemän vid
kontroll- och justeringsbyrån, utnämnas af Kongl. Maj:t.
4. Tillsy ningsm än förordnas af chefen för kontroll- och justerings¬
byrån för tid, ej öfverstigande helt tillverkningsår, mot ersättning,
som ej utan Kongl. Maj:ts medgifvande må bestämmas högre än tjugu
kronor i månaden för hvarje bryggeri.
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 119
5 §•
Kontrolltjensteman eger rätt att taga prof af de maltdrycker, som
i bryggeri äro under tillverkning eller finnas färdiga att derifrån
utlemnas.
Kontrolltjensteman skall, der så ske kan, på stället undersöka
profvet. Befinnes dervid profvet böra räknas till annat slag af malt¬
drycker än tillverkaren uppgifvit, och vill tillverkaren icke låta dervid
bero, skall kontroll^eustemannen från det undersökta partiet maltdrycker
genast uttaga två nya prof, deraf det ena, försedt med kontrolltjenste-
mannens och, derest sådant påfordras, tillverkarens ellér hans ombuds
sigill, af kontroll^enstemannen ofördröjligen insändes till kontroll- och
justeringsbyrån samt det andra förses med kontroll^’enstemannons sigill
och återställes till tillverkaren.
På sätt för sistnämnda händelse är stadgadt, forfares jemväl i de
fall, då kontrolltjensteman icke kan på stället verkställa undersökning.
Utgången af undersökning, som inom kontroll- och justerings¬
byrån verkställes, blir bestämmande för frågan, till hvilket slag af
maltdrycker det undersökta partiet med hänsyn till skattens beräkning
skall hänföras.
6 §•
1. Redskap och biträde, som i bryggeri erfordras för uppmät¬
ning af kärl eller för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe till¬
verkare utan ersättning till kontrolltjenstemans förfogande.
2. Tillverkare ställe sig ock till efterrättelse, hvad ordningsstadgan
för bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de före¬
skrifter chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande
kontrolltjensteman i enlighet med denna förordning eller nämnda ord¬
ningsstadga meddelar.
Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepligtigt bryggeri.
7 §•
1. Då skattepligtigt bryggeri skall sättas i gång eller rörelsen
derstädes eller vid något dess nederlag vid början af ett tillverkningsår
omedelbart fortsättas, åligger tillverkaren att minst fjorton dagar dess¬
120 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
förinnan i två exemplar till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifva
skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, der bryggeriet är
beläget, och, om till bryggeriet hör särskildt nederlag, platsen för det¬
samma,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken rörelsen skall
bedrifvas,
c) de olika slag af maltdrycker, som skola tillverkas vid brygge¬
riet, och den ungefärliga extrakthalten hos den för deras framställande
använda stamvörten, äfvensom, derest tillverkningen afser att omfatta
jemväl skattefria maltdrycker, inbryggda med en stamvört, hvars extrakt-
halt öfverstiger fem procent, de särskilda åtgärder, som äro afsedda att
tillämpas vid bryggeriet för att förhindra, att sådana maltdryckers
alkoholhalt efter deras utlemnande kan komma att öfverstiga två volym¬
procent, samt
d) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjensteman.
2. Har anmälan enligt 1 mom. i behörig ordning blifvit gjord,
meddele Kongl. Maj ris befallningshafvande tillståndsbevis för rörelsens
utöfvande under tid, ej öfverstigande ett tillverkningsår; dock må sådant
bevis ej utfärdas för den, som häftar för förfallen skatt enligt denna
förordning, ej heller för den, som blifvit dömd till ansvar för brott, som
omförmäles i 21 eller 23 §.
3. Inträder under tillverkningsåret förändring uti förhållande,
hvarom anmälan jemlikt 1 mom. blifvit gjord, skall i två exemplar upp¬
rättad skriftlig anmälan derom omedelbart ingifvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande.
4. Så snart tillståndsbevis meddelats, skall Kongl. Maj ris befall¬
ningshafvande till kontroll- och justeringsbyrån insända det ena exem¬
plaret af den i 1 mom. omnämnda anmälan; och skall, när anmälan
enligt 3 mom. ingifvits, det ena exemplaret deraf ofördröjligen insändas
till sagda byrå.
8 §•
1. I hvarje skattepligtigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar
och med användande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån
låter tillhandahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter dels
föras bryggjournal och försäljningsbok, dels ock, vid tillverkningsårets
slut, upprättas särskild årsredogörelse.
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 121
2. Do i 1 inom. omförmälda handlingar skola insändas till
kontroll- och jnsteringsbyrån: brygg]'ournalen och försäljningsboken för
hvarje månad inom fjorton dagar efter månadens utgång samt års-
redogörelsen inom fjorton dagar efter tillverkningsårets slut.
9 §•
1. Den skatt, som skall från skattepligtigt bryggeri utgöras,
beräknas för hvarje månad med ledning af den i 8 § omförmälda för-
säljningsbok.
2. Efter utgången af hvarje månad skall tillverkaren eller, vid
förfall för honom hans ombud, med begagnande af särskilda af kon¬
troll- och jnsteringsbyrån tillhandahållna blanketter, upprätta och med
sin egenhändiga namnunderskrift bestyrka två lika lydande utdrag
af försäljningsboken, livilka utdrag skola innefatta på heder och sam¬
vete afgifven uppgift å ej mindre myckenheten af de olika enligt 2 §
skattepligtiga maltdrycker, som under månaden från bryggeriet och dess
nederlag försålts, än äfven beloppet af den derför beräknade skatten.
Nämnda utdrag skola insändas till Kongl. Maj:ts befallningshaf¬
vande i så god tid, att de komma Kongl. Maj:ts befallningshafvande
tillhanda senast å den i 10 § för skattens erläggande bestämda dag.
3. Skulle anmärkning förekomma mot skatteberäkning, som verk¬
stälts enligt denna §, eger vederbörande, derest frågan icke enligt 21 §
tillhör domstols pröfning, göra anmälan dei-om hos chefen för kontroll-
och justeringsbvrån, som har att föreskrifva erforderlig rättelse.
10 §.
1. Sist den 10 i hvarje månad skall den för föregående månad
beräknade skatten af tillverkaren inbetalas till vederbörande landtränteri,
eller hvad Stockholms stad angår till öfverståthållareembetet.
Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, vare tillverkaren pligtig
att utöfver skattebeloppet erlägga en half procent af detsamma för hvarje
dag, betalningen uteblifver, och skall Kongl. Maj:ts befallningshafvande
omedelbart vidtaga åtgärder för utmätning af det belopp, tillverkaren
enligt förenämnda grunder kan hafva att gälda.
Har skatt, som under viss månad förfallit till betalning, från skatte¬
pligtigt bryggeri icke influtit före månadens utgång, skall det för till¬
verkaren meddelade tillståndsbeviset anses hafva omedelbart upphört
att gälla.
122 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
2. Då den enligt det i 9 § 2 mom. omförmälda utdrag beräk¬
nade skatten i behörig ordning influtit, skall Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande ofördröjligen till kontroll- och justeringsbyrån insända det ena
exemplaret af de vid bryggeriet upprättade utdragen af försäljnings-
boken, försedt med anteckning om skattens erläggande.
11 §•
1. Kontrolltjensteman skall ega tillträde till skattepligtigt bryg¬
geri mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen
och å annan tid, när rörelsen der pågår.
2. Tillverkare vare pligtig att efter tillsägelse tillhandahålla veder¬
börande kontrollör de i 8 § omförmälda handlingar äfvensom samtliga
sina handelsböcker med tillhörande verifikationer.
12 §.
1. Maltdrycker må, derest de icke af köparen af hem tas i Öppna
kärl, från skattepligtigt bryggeri för försäljning utlemnas allenast på
buteljer om hela, Vs, Va eller V6 liters rymd eller på sådana transport¬
kärl, som enligt ordningsstadgans föreskrifter blifvit af justerare veder¬
börligen stämplade.
2. De kärl, hvarå maltdrycker utlemnas från bryggeri, skola
vara stämplade med bryggeriets namn, dock att beträffande buteljer
namnet må anbringas på korken eller proppen.
3. Skattepligtig maltdryck må icke, äfven sedan densamma blifvit
beskattad, från bryggeri utlemnas under namn af skattefri.
Kap. III. Om tillverkning af maltdrycker i skattefritt bryggeri.
13 §.
1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller rörelsen derstädes
vid början af ett tillverkningsår omedelbart fortsättas, åligger det till¬
verkaren att minst 14 dagar dessförinnan i två exemplar till Kongl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, der bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken rörelsen skall
bedrifvas,
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 12B
c) de olika slag af skattefria maltdrycker, som skola tillverkas
vid bryggeriet, den ungefärliga extrakthalten hos den för deras fram¬
ställande använda stamvörten äfvensom, derest densamma öfverstiger
fem procent, de särskilda åtgärder, som äro afsedda att tillämpas vid
bryggeriet för att förhindra, det maltdryckernas alkoholhalt efter deras
utlemnande kan komma att öfverstiga två volymprocent, samt
d) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjensteman.
2. Har anmälan enligt 1 mom. i behörig ordning blifvit gjord,
meddele Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis för rörelsens
utöfvande under tid, ej öfverstigande ett tillverkningsår; dock må sådant
bevis ej utfärdas för den, som häftar för oguldet bidrag till kostnaden
för kontroll vid skattefritt bryggeri, ej heller för den, som blifvit dömd
till ansvar för brott, som omförmäles i 21 eller 23 §.
3. Under löpande tillverkningsår må sådan förändring i skatte¬
fritt bryggeris verksamhet icke vidtagas, att skattepligtiga maltdrycker
der börja tillverkas.
Inträder eljest under tillverkningsåret förändring uti förhållande,
hvarom anmälan jemlikt 1 mom. blifvit gjord, skall i två exemplar
upprättad skriftlig anmälan derom omedelbart ingifvas till Kongl. Maj:ts
befallningshafvande.
4. Å tid, som i 7 § sägs, skall det ena exemplaret af de i 1
och 3 mom. omnämnda anmälningshandlingar af Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande insändas till kontroll- och justeringsbyrån; och skall
Kong]. Maj:ts befallningshafvande meddela vederbörande stadsfiskal
eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis utfärdats eller upphör
att gälla.
14 §.
I hvarje skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med
användande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter till¬
handahålla, i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en brygg-
journal.
Denna journal skall vid tillverkningsårets utgång behörigen afslutas
samt inom fjorton dagar derefter insändas till kontroll- och justerings-
bvrån.
15 §.
Inom fjorton dagar efter utgången af hvarje qvartal skall till¬
verkare vid skattefritt bryggeri till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
124 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
insända ett af vederbörande kontrolltjensteman bestyrkt- utdrag af brygg¬
journalen, upptagande myckenheten af de under qvartalet vid brygge¬
riet tillverkade maltdryckerna och samtidigt dermed såsom bidrag till
kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp, motsvarande
fem öre för hvarje hektoliter af tillverkningen under qvartalet.
Har den i denna § omförmälda afgift icke influtit i behörig tid,
skall det för tillverkaren meddelade tillstånd sbeviset anses hafva omedel¬
bart upphört att gälla.
16 §.
Ej må den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, idka
handel med eller i bryggeriet jemte dertill hörande lägenheter införa
eller förvara andra maltdrycker än skattefria.
17 §■
1. Kontrolltjensteman skall ega tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen och å
annan tid, när rörelsen der pågår.
2. Tillverkare vare pligtig att efter tillsägelse tillhandahålla
vederbörande kontrolltjensteman den i 14 § omförmälda bryggjourual
äfvensom kontrollör samtliga sina handelsböcker med tillhörande veri¬
fikationer.
18 §.
Maltdrycker må, derest de icke af köparen afhemtas i öppna kärl,
från skattefritt bryggeri för försäljning utlemnas allenast på sådana
kärl, som blifvit stämplade med bryggeriets namn, dock att beträffande
buteljer namnet må anbringas på korken eller proppen.
Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
19 §.
Den, som utan vare sig behörighet efter l § eller erhållet till¬
stånd tillverkar maltdryck, straffes med böter från och med etthundra
till och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 125
och med sex månader samt gälde, om skattepligtig maltdryck tillverkats,
för de maltdrycker af sådant slag, som försålts, skatt enligt bestäm¬
melserna i 2 §, dock med minst tjugufem kronor för hvarje dygn,
hvarunder försäljning utöfvats.
20 §.
Skulle den, som enligt 1 § 2 mom. må för eget behof tillverka
maltdryck, sälja något af hvad han dervid tillverkat, böte han från
och med fem till och med tvåhundra kronor; dock att, der omständig¬
heterna ådagalägga, att vid tillverkningen åsyftats varans försäljning,
den skyldige straffas efter 19 §.
21 §.
Den, som, efter erhållet tillstånd att utöfva rörelse i skattepligtigt
bryggeri,
underlåter att föra i 8 § omförmäld bryggjournal eller försäljnings-
bok eller att upprätta derstädes föreskrifven årsredogörelse,
eller försummar att föra i lag föreskrifna handelsböcker,
eller någon af nämnda handlingar och böcker förfalskar, eller
svikligen förändrar, eller uppsåtligen förstör, undansticker eller gör
oläslig,
eller vid upprättande af sådant utdrag af försäljningsboken, som
i 9 § sägs, mot bättre vetande lemnar oriktig uppgift,
eller såsom skattefri maltdryck från bryggeriet utlemnar sådan
dryck, inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt öfverstiger fem
procent, utan att dermed hafva vidtagit särskilda åtgärder för att för¬
hindra, det maltdryckens alkoholhalt kan komma att öfverstiga två
volymprocent,
eller förhindrar kontroll^] ensteman att fullgöra föreskrifterna i 5 §
angående uttagande af prof å maltdrycker för undersökning,
eller eljest söker svikligen undandraga statsverket skatt,
straffes, derest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med ettusen till och med tiotusen kronor eller dömes
till fängelse från och med en månad till och med ett år; dock må,
der omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straff¬
arbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfälde skall derjemte åläggas att utgifva dubbla beloppet
af den skatt, han undandragit statsverket.
126 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
22 §.
Skulle någon under pågående lofgifven rörelse vid skattepligtigt
bryggeri,
utan att vara förfallen till ansvar enligt 21 §, underlåta att ordent¬
ligt fullgöra något af hvad, som för upprättande af de i 8 eller 9 §
omförmälda handlingar kan vara honom till iakttagande föreskrifvet,
eller den honom eljest i lag åliggande bokföring,
eller försumma att iakttaga de i 8 § 2 mom. eller 9 § 2 mom.
föreskrifna tider för aflemnande af derstädes omförmälda handlingar,
eller, i strid mot 11 §, vägra vederbörande kontroll^ensteman
tillträde till bryggeriet eller dertill hörande lägenhet eller tillgång till
de i samma § omnämnda handlingar,
eller vägra den, hvilken eger anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning, tillträde till bryggeriet eller dertill hörande
lägenhet,
straffes han med böter från och med femtio till och med ettusen
kronor.
23 §.
Den, som, efter erhållet tillstånd att utöfva rörelse i skattefritt
bryggeri,
från bryggeriet utlemnar maltdryck, som är skattepligtig,
eller underlåter att vid tillverkning af maltdrycker, inbryggda
med en stamvört, hvilkens extrakthalt öfverstiger fem procent, vidtaga
särskilda åtgärder för att förhindra, det maltdryckernas alkoholhalt kan
komma att öfverstiga två volymprocent,
eller underlåter att föra den i 14 § omförmälda bryggjournal,
eller nämnda bryggjournal förfalskar eller svikligen förändrar
eller uppsåtligen förstör, undansticker eller gör oläslig,
eller förhindrar kontrolltjensteman att fullgöra föreskrifterna i 5 §
angående uttagande af prof å maltdrycker för undersökning,
straffes, derest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,
med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor eller
dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år; dock
må, der omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straff¬
arbete från och med två månader till och med två år.
Har från skattefrii t bryggeri utlemnats skattepligtig maltdryck,
skall den, som derför dömes till ansvar, tillika åläggas att utgifva
dubbla beloppet af den skatt, som undandragits statsverket.
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 127
24 §.
Skulle någon under pågående lofgifven rörelse vid skattefritt bryggen
underlåta att ordentligt fullgöra något af hvad, som för förandet
af den i 14 § omförmälda bryggjournal kan vara honom till iakttagande
föreskrift,
eller försumma att iakttaga den i samma § föreskrifna tid för
aflemnande af omförmälda bryggjournal,
eller i strid med 17 § vägra vederbörande kontroll^'ensteman
tillträde till bryggeriet eller dertill hörande lägenhet eller tillgång till
i samma § omnämnda handlingar.
eller vägra den, hvilken eger anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning, tillträde till bryggeriet eller dertill hörande lä¬
genhet,
eller öfverträda någon af de i 16 § gifna föreskrifter,
straffes han med böter från och med femtio till och med fem¬
hundra kronor.
25 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något, af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves, eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och
justeringsbyrån eller vederbörande kontroll^ ensteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, der ej
särskilt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.
26 §.
För förbrytelse, hvarom handlas i 19—25 §§, af tillverkarens
hustru, barn eller i hans arbete antagen person, ansvare tillverkaren,
såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången, derest icke omstän¬
digheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och
vilja. Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare
dock ombudet jemte tillverkaren och lika med denne för sådan för¬
brytelse.
27 §.
tillverkare, som åt kontrolltjeristeman, hvilken öfver hans bryggeri
128 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjensteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste derjemte be¬
fattningen.
28 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjenste¬
man, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärs¬
förhållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas, der ej efter allmän lag högre straff följer.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjenstemans åt¬
göranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
29 §.
Allmän åklagare äfvensom polis- och kronobetjent eger att an¬
ställa undersökning om förbrytelse mot denna förordning.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det
skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid' förrättningen på sig
synbart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmagt eller förordnande. I orten boende eller känd krono-
eller polisbetjent vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klocka^ sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte för-
rättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, der
han ej haft giltig anledning till undersökningen.
30 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelser mot denna för¬
ordning.
Finner kontrolltjensteman öfverträdelse begången, som bör för¬
anleda till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker. 129
31 §.
Den, som under tid, då lian är stäld under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, ånyo begår sådan förbrytelse, skall, när han här¬
till lagligen varder förvunnen, för hvarje gång stämning derför utfär¬
dats och delgifvits, fällas till det straff, som för sådan förbrytelse är
stadgadt.
32 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
33 §.
Då skatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället undergå mot¬
svarande förvänd! ingsstraff.
34 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med en tredje¬
del kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild an¬
gifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme
dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot
föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,
hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräl¬
drar eller tjenare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjensten.
Kap. V. Öfverflångsstadgande.
35 §.
Inom fjorton dagar efter den dag, då denna förordning trädt i kraft,
skall från skattepligtigt bryggeri till kontroll- och justeringsbyrån in¬
sändas af tillverkaren bestyrkt uppgift å myckenheten af de malt¬
drycker, som före nämnda dag inom bryggeriet börjat tillverkas, men
ännu ej derifrån utlemnats.
17
130 Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 190 ; dock att
tillsättning af tillsyningsmän skall för det tillverkningsår, som sagde
dag tager sin början, derförut ske i enlighet med denna förordning,
som jemväl före den 1 oktober 190 må tillämpas beträffande anmäl¬
ningar och tillståndsbevis för rörelse, som under nämnda tillverk¬
ningsår skall eg a rum; skolande för bryggeri, hvarest rörelse under
oktober 190 skall utöfvas, anmälan enligt bestämmelserna i 7 eller
13 § göras senast den 15 augusti 190 .
Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891
131
Bil. 2.
Lov om en 01skat m, m.
VI CHRISTIAN DEN NIENDE, af Guds Naade Konge til Danmark, de Venders
og Goters, Hertug til Slesvig, Holsten, Stormarn, Ditmarsken,
Lauenborg og Oldenborg,
G0re vitterligt: Rigsdagen har vedtaget og Vi ved Vört Samtykke
stadfsestet f0lgende Lov:
§ 1.
Enhver, der som-Ej er eller Forpagter fremtidig vil brygge 01'
til Sälg, er forpligtet til åt erhverve Nseringsadkomst og fpre autori-
serede Handelsb0ger.
Om enhver udstedt Nceringsadkomst har den Autoritet, der udsteder
samme, uopholdelig åt g0re Indberetning til den Embedsmand, hvem
Ledelsen af Kontrollen med 01brygningen er överdragen.
§ 2.
Af alt her i Landet i Salgsbryggerier eller Andelsbryggerier til-
virket 01, som ved Udlevering fra Bryggeriet indeholder 21U Vaegtprocent
Alkohol eller derover, svares i Skat til Statskassen 10 Kr. for hver
T0nde af indtil 144 Potter (forholdsvis af Br0kdele af en T0nde) overens-
stemmende med de nedenfor givne Regler.
Tilvirkning af 01, som holder mere end 6 Vaegtprocent Alkohol,
er forbudt.
Intet 01 maa fraf0res Bryggerierne, forinden det er bragt i den
efter dets almindelige Beskaffenhed og regelmmssige Bryggemaade til
lydelse fuldfmrdige Tilstand. I Tilfmlde af Uoverensstemmelse mellem
132
Lov om en 0lskat m. m den 1 april 1891.
Kontrollen o g Bryggeren, om denne Betingelse er opfyldt, kan Bryggeren
indstille Sägen til Finansministeren, ved livis Afg0relse det i alle Til-
fmlde har sit Forblivende. Sknlde det vise sig, åt 01 gentagne Gånge
er fraf0rt et Bryggeri, uden åt foranstaaende Betingelse för, åt det
maa forlade Bryggeriet, er opfyldt, og Finansministeren formener, åt
dette er sket, for åt 011et ved Lagring udenfor Bryggeriet kan naa et
Alkoholindhold af over 2 V4 Vmgtprocent, kan han fastseette den frem-
tidige Lagringstid i Bryggeriet for paagseldende 01sort.
§ 3.
Oppeb0rselen af Skatten og den med samme forbundne Kontrol
samt Tilsynet med Bryggerierne henlaegges under Toldbestyrelsen og
udf0res ved de dertil beskikkede Embedsmaend, som paa enhver Tid
af D0gnet have fri Adgang til ethvert Salgsbryggeri eller Andels-
bryggeri, hvad enten der brygges skattepligtigt 01 eller ikke i samme;
de kunne anstille TJnders0gelser i samtlige Lokaler, hvori 01tilvirkningen
foregaar, eller hvori Malt eller Surrogater for samme eller 01 opbevares,
ogsaa Lagerkasldere udenfor selve Bryggerierne, saavel som i de i
umiddelbar Förbindelse med Bryggerierne staaende Aftappningsanstalter.
Bryggerne og deres Folk ere pligtige til åt före vise dem Lokalerne
og Redskaberne, give al den Oplysning samt- yde eller lade yde den
Hjaslp, som er fornpden til Eftersynets Fuldbyrdelse, ligesom de ere
forpligtede til åt udlevere Pr0ver til Unders0gelse, saafremt saadant
forlanges, samt til åt afgive påseende Lokale til de Unders0gelser af
011ets Alkoholindhold, som Kontrollen har åt foretage paa Stedet.
De paageeldende Embedsmasnd ere under Ansvar efter Straffe¬
lovens § 139 forpligtede til overfor alle uvedkommende åt hemmelig-
holde de Bryggeriet vedrprende Oplysninger, hvoraf de ved Eftersynet
ere komne i Besiddelse.
§ 4-
Enhver, der agter åt tilvirke saadant 01, der efter § 2 er skatte¬
pligtigt, skal mindst 4 Uger, inden denne Tilvirkning agtes begyndt,
anmelde dette for Kontrollen, med n0jagtig Angivelse af Bryggeriets
Ej er og Bestyrer, samt disses Bopael, Benasvnelsen paa de forskellige
skattepligtige 01sorter, samt disses omtrentlige Alkohol- og Ekstrakt-
indhold, om andet end skattepligtigt 01 agtes tilvirket, og i saa Fald,
hvilke Lokaler og Redskaber der ere faslles for begge Slags.
Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891.
138
Forandringer heri skulle anmeldes mindst 14 Dage forud.
Antagelse af en eller flere Fuldmsegtige for Bestyreren, der skulle
kunne f0re Driftsbogen og Salgsbogen, jfr. nedenfor §§ 5 o g 6, bliver
ligeledes betimelig åt anmelde for Kontrollen.
§ 5.
I et Haafte (Driftsbogen), som leveres af Toldbestyrelsen, indf0rer
Bestyreren af Bryggeriet eller hans for Kontrollen anm eldte Fuldmaegtig
daglig saavel for det skattepligtige som for det skatte frie 01s Ved-
kommende:
a. De forskellige Blyg og det dertil anvendte Materiales Slags
og Maengde;
b. Urtens Ekstraktindhold (efter Ballings Sakkarometer) efter
Nedsvalningen, umiddelbart f0rend G aaren tilssettes;
c. Dagen, naar 011et efter Hovedgaeringen tages paa Lager-
fadene; samt
d. Tpndetallet af det producerede 01.
§ 6.
I et andet Haefte (Salgsbogen), som ligeledes leveres af Told¬
bestyrelsen, indf0rer Bestyreren eller hans for Kontrollen anmeldte
Fuldmaegtig daglig, hvor meget saavel skattepligtigt som skattefrit 01
der er udleveret fra Bryggeriet. Denne Salgsbog, som opg0res under
Bestyrerens eller hans för Kontrollen anmeldte Fuldmaegtigs Haand
ved hver Maaneds Udgang, er en Angivelse til Skatteberegning, efter
hvis Udvisende Skatten indbetales til det Toldsted, i hvis Distrikt
Bryggeriet er beliggende.
Inden den lOde i den paaf0lgende Maaned skal Skatten vaere
in dbetalt; betales den ikke til den Tid, erlaegges desuden 1 pCt af
samme för hver Dag, Betalingen udebliver; er den ikke betalt den
20de i samme Maaned, bliver Bryggeriet åt tage under offentligt. Lukke.
Har et Bryggeri vaeret taget 2 Gånge under offentligt Lukke, kan
der ikke laengere tilstaas det Kredit, saafremt ikke tilstraekkelig Sikker-
hed stilles efter Toldbestyrelsens nasrmere Bestemmelse.
Under sserlige Forhold, til Eks. naar et Bryggeri staudser Driften
för laengere Tid eller for beständig, kan Toldbestyrelsen, for åt sikre
Statskassen, bestemme, naar og hvorledes Afgiften skal erlaegges.
For den skyldige Afgift har Statskassen samme Fortrinsret. hen-
134
Lov om en Olskat rn. m. den 1 april 1891.
holdsvis i Beholdningen af det tilvirkede 01 og Bryggerens 0vrige
Ejendele, som den har for krediterede Toldafgifter lige overfor Kredit-
oplagshavere i Kreditoplagsvarerne og deres andre Ejendele.
§ 7.
Enhver Brygger skal hvert Aar den lste Oktober opg0re Be¬
holdningen af saavel skattepligtigt som skattefrit 01. Denne Opg0relse
afgives til Kontrollen inden 14 Dage derefter og skal indeholde Oplys-
ning, opgivet for hver af de to Sorter 01 for sig, om:
1. Beholdningen fra förrige Regnskabsaar;
2. Hvor meget 01 der er tilfprt Lageret;
3. Hvor meget 01 der er frafprt Lageret;
4. Svindets St0rrelse efter bedste Sk0n;
5. Beholdningen den 30te September, som overf0res til naeste
Regnskabsaar.
Undtagelser med Hensyn til Tiden, hvorpaa denne Opg0relse skal
foretages, kunne indrpmmes af Toldbestyrelsen.
§ 8.
Baade Driftsbogen og Salgsbogen — sidstnaevnte bilagt med
Kvittering for Skattens Betaling og Udfprselsattester — skulle til de
Tider, som af Toldbestyrelsen foreskrifves, efter Bryggerens Valg enten
afleveres mod Kvittering til nsermeste Toldsted eller indsendes til
Kontrollen, og de skulle desuden til enhver Tid vane tilggengelige
for denne.
Denne skal mindst 1 Gång aarlig efterse Bryggernes Handelsbpger
och sammenholde disse med Opgivelserne i Driftsbpgerne, Salgsb0gerne
og Aarsopg0relserne, men er i 0vrigt berettiget til åt forlange sig dem
forelagte, saa ofte den anser det for n0dvendigt til R0gtelsen af sit
Hverv. Kontrollen kan, forsaavidt Bryggeriets Beger ikke ere i en
saadan Stånd, åt de forn0dne Oplysninger af dem kunne faas, fore-
skrive, efter hvilke Regler Bogferingen skal ske for Fremtiden i det
paagmldende Bryggeri.
Men Hensyn til Tavshedspligt gmlder Regeln i § 3.
§ 9-
Til Fastsaettelse af 01s Alkoholindhold udtager Kontrollen sam¬
tidig to Pr0ver af samme Beholdning, livoraf den underseger den ene
Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891.
135
paa Stedet. Fprer Udfaldet af Prpven til, åt Bryggeren kan ifalde
Ansvar, og han ikke vil lade det bero ved dette Resultat, skal Kon¬
trollen straks indsende den anden Prpve forsynet med Kontrollens, og
hvis de efter Opfordring ville forsegle den, Bryggerens eller hans
Fuldmsegtigs Segl til Toldbestyrelsen, som da uopholdelig i et dertil
autoriseret Laboratorium lader Prpven kemisk analysere.
Det har i alle Tilfselde sit Forblivende ved den af Toldbestyrelsen
foranledigede Analyses Udfald.
§ io.
Skattepligtigt 01 maa kun fraf0res Bryggeriet paa hele, halve,
fjerdedel eller ottendedels Tender, som ikke maa holde over henholds-
vis 144, 72, 36 og 18 Potter, eller paa hele og halve Flasker af ikke
over henholdsvis S/4 og s/8 Pot.
192 hele eller 384 halve Flasker regnes lig med 1 Tpnde.
Benyttelsen af andre Beholdere kan Toldbestyrelsen paa derom
indgifvet Andragende tilläde.
Alle Foustager skulle vaare forsynede med vedkommende Bryg¬
geris Navn samt Angivelse af Bensevnelsen (Vi, Va osv. Td.). Kon¬
trollen er berettiget til att eftermaale Beholderne i den Udstrsekning,
som anses forn0dent. •
§ 11-
Udenfor Bryggerier, der tilvirke skattepligtigt 01 (§ 4), og de i
Förbindelse med disse staaende Aftappningsanstalter (§ 3) forbydes
enhver Blanding, som er bestemt til Sälg, af skattefrit 01 med andet
01 eller med Spiritus, saa vel som enhver anden Tilsastning til det,
hvorved dets Akoholindhold kan for0ges, lige saa vel som enhver
Fortynding af skattepligtigt 01, der er bestemt til Sälg.
§ 12-
Skattepligtigt 01 kan fra Bryggerierne udf0res af Landet liden
Betaling af den paabudte Skaf, naar det behprig er angivet for ved¬
kommende Toldregnskabsf0rer, og under Toldkontrol med hensyn til
Udfnrselen. Det bliver derefter under Fremlaeggelse af Udf0rselsattest
åt afskrive i Salgsbogen, dog ikke for mindre end Va Td. eller et til-
svarende Kvantum paa Flaske.
01, der af Kontrollen eller Toldopsynet erklaeres fordmrvet, kan,
136 Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891.
för saa vidt det ikke har vseret fraf0rt Bryggeriet, ligeledes afskrives
i Salgsbogen.
§ 13-
Undladelse af åt erhverve Nseringsadkomst straffes med B0der
fra 100— 500 Kr.
§ H.
Den, som for åt besvige Statskassen overtrseder de i § 2 inde-
holdte F0rbud, eller undlader åt ivasrksastte den i § 4 paabndte Anmel-
delse om, åt han agter åt brygge skattepligtigt 01, eller, for saa vidt
han brygger saadant 01, undlader åt före de i §§ 1, 5 og 6 paabudte
Bpger eller forer dem urigtig, straffes med simpelt Fsengsel indtil 3
Maaneder i Förbindelse med Boder fra 1,000—5,000 Kr.
I Gentagelsestilfgelde kan Straffen stige til simpelt Fängsel i 6
Maaneder i Förbindelse med Boder paa 10,000 Kr.
Samme Sträf ifalder den, der overtrseder Forbudet i § 11, dog åt
Straffen, forsaavidt Förseelsen er begaaet i en lidet betydende Grad
og under i Övrigt formildende Omstaendigheder, kan gaa ned -til en
Bode paa 50 Kr.
§ 15.
Ere de i § 14 omhandlede Overtrasdelser foraarsagede ved Mangel
paa skyldig Agtpaagivenhed uden nogen Hensigt til åt besvige Stats¬
kassen, straffes de efter Uagtsomhedens Grad og Beskaffenhed og Om¬
fanget af det Tab, som derved kan antages åt vsere tilfojet Statskassen,
med Boder fra 200—2,000 Kr., der i Gentagelsestilfselde kunne stige
til 5,000 Kr. ö
Ved Overtrsedelse af Forbudet i § 11 kan dog Ande en efter § 14,
3dje Stykke, lempet Nedsaettelse af Straffen Sted indtil 10 Kr.
§ 16-
Angivelse til Udforsel af Landet af skattefrit 01 som skattepligtigt
straffes med Boder fra 1,000 til 5,000 Kr., som i Gentagelsestilfselde
kunne stige til 10,000 Kr.
137
Lov om en 0lsJcat m. m. den 1 april 1891.
§ 17-
For alle ikke med sirlig Sträf belagte Overtrasdelser af Forskrifter
i denne Lov eller af de Kontrolforanstaltninger, som yderligere maatte
blive trufne af Toldbestyrelsen for åt sikre Statskassen mod Besvigelser,
b0des fra 100 til 1,000 Kr., der i Gentagelsestilfaelde kunne stige
til 5,000 Kr.
§ 18-
Foranstaaende Straffebestemmelser Ände Anvendelse paa den, der
leder Driften af et Bryggeri, vaere sig som Ejer eller som Forpagter
eller som Bestyrer paa en andens Vegne; ligeledes paa den eller dem,
hvem F0relsen af B0gerne efter §§ 5 og 6 paahviler, saa vel som paa
den eller dem, der forestaa Virksombeder, i hvilke Aftapning eller Sälg
af 01 Under Sted, for saa vidt Straffebestemmelserne have Hensyn dertil.
For Delagtigbed i den ulovlige Handling b0de Bryggerens Folk
desnden hver for sig Vb af den for Overtrasdelsen foreskrevne Bpde.
Boderne blive åt inddrive — forsaavidt de ere dikterede af Told¬
bestyrelsen — vid Udpantning, og Bryggeriets Ejer eller Ej ere haafte
for de dem selv, Forpagteren, Bestyreren, Fuldmeegtigene eller Folkene
paalagte B0der för Overtrsedelse af denne Lov og de dertil sig slnttende
Kontrolbestemmelser. Forpagteren baefter desuden for de af ham selv,
Bestyreren, Fuldmeegtigene eller Folkene for deslige Overtraedelser
paadragne B0der.
Naar B0derne ikke kunne faas inddrevne, kunne de forlanges
afsonede af den eller dem, hvem de ere blevne paalagte, saaledes åt
det Bel0b af de paadragne Boder, som udgor indtil 5,000 Kr., afsones
med 1 Dag for hver 50 Kr. og, hvad der er over 5,000 Kr., med 1
Dag for hver 100 Kr.
§ 19-
Har den ulovlige Handling medfprt et Afgiftstab for Statskassen,
bliver der ved Siden af den fastsatte Bode af Bryggeren åt erlaegge
den Afgift, som Statskassen saaledes har mistet; kan den ikke udfindes,
erlaagges förliden Boden et med denne lige stort Belob som Vederlag
for Afgiften.
For Belebet heefte Bryggeren og den eller de skyldige, en for
alle og alle for en.
18
138
Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891.
§ 20.
I de Tilfselde, hvor B0der ere forskyldte efter denne Lov for
Overtreedelser, som efter Toldbestyrelsens Sk0n ikke kunne paadrage
Fasngselstraf, blive de paalagte af Toldbestyrelsen, medmindre samme
0nsker Sägen af gjort ved Domstolene. Toldbestyrelsen kan, naar Over-
trasdelsen skonnes klarlig ikke åt vasre begaaet med Hensigt til åt
besvige Statskassen, o g Omstaändighederne i 0vrigt tala derför, nedseette
eller eftergive B0den. Det staar dog stedse Bryggeren eller anden
vedkommende frit for, inden 14 Dage efter åt Toldbestyrelsens Reso¬
lution er ham meddelt, åt forlange de paagaeldende Sager undergivne
Domstolenes Afg0relse, hvilket da foranlediges af Toldbestyrelsen. Alle
fra denne Lov hidr0rende Sager behandles som offentlige Politisager,
dog åt der paa tilltaltes Forlangende beskikkes ham et Försvar. Told¬
bestyrelsen tager Bestemmelse om de af samme foranledigede Sagers
Appel fra det offentliges Side.
§ 21.
Det g0res Politiets Embedsmmnd og Betjente til Pligt straks åt
underrede de ved Kontrollen ansatte Embedsmamd om de til deres
Kundskab kommende Overtrasdelser eller Omgaaelser af denne Lov
samt ogsaa paa anden Maade åt yde Kontrollen forn0den Bistånd til
Opdagelse af saadanne, og navnlig paa Forlangende åt optage Politi-
forhbr til Overtreedelsens Opdagelse og Bevisligg0relse.
§ 22.
De i Henhold til denne Lov ikendte B0der tilfalde Statskassen;
dog kan af Toldbestyrelsen indtil Halvdelen tillsegges den eller de ved
Kontrollen, det stedlige Toldvassen eller Politiet ansatte Embeds- eller
Bestillingsmasnd, som have opdaget Förseelsen; skyldes Opdagelsen en
Angivelse, da kan indtil Halvdelen af Bpden tillfegges Angiveren, hvis
han ikke er medskyldig i Förseelsen.
§ 23.
Ved Kontrollen med Bryggerierne og 01beskatningen anssettes
en Inspekt0r, der lpnnes med 4,800 Kr., og 5 Kontroll0rer, der l0nnes
Lov om en 0lskat rn. m. den 1 april 1891.
189
hver med 3000 Kr. Der tillaagges dem derhos Alderstillteg, Inspektören
som Embedsrasend af 2den L0nningsklasse o g Kontroll0rerne som Em-
bedsmsend af 3dje L0nningsklasse efter Lov 2den Juli 1880 om Lpn-
ninger ved Toldvassenet.
Der stilles desforuden et Belpb af 10,000 Kr. aarlig til Toldbe-
styrelsens Raadighed till Udgifter i Anledning af denne Lov.
§ 24.
Alt 01, hvad enten det er fåordigt eller under Til virkning, der
henhprer under de efter § 2 skattepligtige 01sorter, som findes i Brygge¬
riets Vgerge ved Lovens Ikrafttrasden, er skattepligtigt, overensstemmende
med de i § 2, jfr. § 6 gifne Regler.
Enhver Brygger er forpligtet til inden 14 Dage efter Lovens
Ikrafttrasden åt afgive til Kontrollen en Opgprelse för det forl0bne
Regnskabsaar eller for den Tid, der er forleben siden Bryggeriets sidste
Statusopg0relse, saaledes som det er foreskrevet i § 7, ligesom han er
pligtig til åt fremlajgge sine B0ger for de ved Kontrollen ansatte Em-
bedsmamd til Bevis för Opgprelsens Rigtighed, saafremt dette forlanges.
§ 25.
6 Maaneder f0r den i § 2 fastsatte Skaf opkrseves, forh0jes Tolden
paa 01, Mj0d og Maltekstrakt, der indfpres ber til Landet, saaledes:
Paa Glasballons, Flasker og Krukker ......... 1 Pd. Br. 15 0re.
Ellers .................................................................... 1 — — 6 —
§ 26.
Midlertidig Bestemmelse.
Indtil lste Oktober 1895 x) opkrseves den i § 2 fastsatte Skat
‘) Anm. Skatten utgick till och med den 30 april 1897 enligt bestämmelserna i
denna §, men uttages, enligt en lag af den 11 maj 1897, från och med den 1 maj 1897
med 9 kronor för tunna. Från och med sistnämnda dag till och med den 30 april 1902
gälde dock att af skattepligtigt Öl, som hvart särskildt bryggeri årligen utlemnade till bruk
inom landet, blott skulle betalas:
8 kronor för tunna af de första 1,500 tunnorna,
8V4 ,, „ „ „ ,, nästa 1,500 tunnorna,
8Va „ „ „ „ „ „ 1,500 tunnorna,
8A4 ,, „ „ 1,500 tunnorna.
Bryggerier, som tillhörde samma egare eller som voro förenade uuder gemensam led¬
ning, betraktades med hänsyn till vinnande af nämnda skattenedsättning som ett bryggeri.
140
Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891.
med 7 Kr., og fra Dagen efter denne Lovs Kungörelse i Lovtidenden
og indtil lste April 1895 opkrmves den i § 25 angifne Dold med:
— paa Glasballons o. s. v................................................ 10 0re.
— ellers ................................................................................... 4 —
§ 27-
Denne Lov traeder i Kraft den lste Oktober 1891.
§ 28.
Denne Lov gselder ikke for Fseroerne.
Hvorefter alle vedkommende sig bave åt rette.
Givet paa Amalienborg, den lste April 1891.
Under Vor Kongelige Haand og Segl.
Christian R,
(L. S.)
J. B. S. Estrup.
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
141
Bil. 3.
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
Till herr statsrådet och chefen för Kong!, finansdepartementet.
«
Undertecknad, som haft i uppdrag att i Danmark inhemta närmare
upplysningar om tillverkningen af det s. k. Kroneölet, äfvensom om
den danska bryggerikontrollen i allmänhet, får efter fullgjordt uppdrag
vördsamt afgifva följande redogörelse.
Ölskattens allmänna drag och kontrollen.
Ölskatt infördes i Danmark genom lagen af den 1 april 1891, som
tillika stadgade en alkohol gräns på det sätt, att allt öl, som vid utjem¬
ning från bryggeriet håller 2 1U vigtprocent alkohol eller deröfver, är
skattepligtigt. Tillverkning af Öl med högre alkoholhalt än 6 vigtprocent
är förbjuden. Till förtydligande af föreskriften om den nämnda alkohol¬
gränsen, 2 7i vigtprocent, stadgas, att intet Öl må utlemnas från
bryggerierna, innan det, enligt sin allmänna beskaffenhet och normala
bryggmetod, blifvit färdigt till förbrukning. Om det skulle visa sig,
att Öl upprepade gånger utlemnas från ett bryggeri, utan att detta
vilkor är uppfylldt, och finansministern anser, att sådant skett, för att
ölet vid lagring utanför bryggeriet må uppnå en högre alkoholhalt än
2V4 %, kan han för framtiden föreskrifva bryggeriet en bestämd
lagringstid för detta öl.
För allt skattepligtigt Öl erlägges, oberoende af alkoholhalten,
samma skatt, hvilken beräknas efter ölets volym, och volymsenheten är
1 tunna, men ehuru en dansk öltunna egentligen håller 136 potter, har
den i ölskattelagen antagits till 144 potter, hvilket beror derpå, att de
af bryggerierna använda öltunnorna vid tiden för skattens införande, i
142
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
allmänhet och såsom en följd af afnämarnes påtryckning, holk) mer än
det lagliga måttet, ända till 150 potter. Vid en undersökning af
öltunnorna före skattens införande befanns det stora flertalet hålla 144
potter, och då det skulle hafva blifvit alltför dyrbart att omändra eller
ens justera alla dessa transportfat, bestämdes i lagen, att tunnorna få
hålla 144 potter eller derunder. Till en del beror detta förhållande
derpå, att justeringsväsendet i Danmark ej är en statsinstitution utan
sorterar under magistraten i Köpenhamn.
Principen för ölskatten är, att bryggaren sjelf angifver den mängd
skattepligtigt Öl, som utföres från hans bryggeri, hvarjemte det åligger
honom att föra tillverknings- och försäljningsbok, som granskas af
inspektor atet för ölskatten. I tillverkningsboken antecknas dagen för
hvarje brygd, dertill användt malt och andra material, stamvörtens
extrakthalt efter nedsvalningen straxt före jästens tillsättning, dagen
när ölet efter hufvud]äsningen tages på lagerfaten samt antalet tunnor
tillverkadt Öl. Af maltmängden, vörtstyrkan och ölmängden beräknas
den af maltet utvunna extraktprocenten, t. ex. 1,500 kg. malt hafva
gifvit en ölvört af 13 % Balling och 55 tunnor (— 7,600 liter) Öl; hela
extrakthalten har här varit 988 kg. eller maltet har gifvit 65,8 %
extrakt. Extraktprocenten är temligen konstant vid samma bryggeri,
men vexlar eljest mellan 60 och 70 procent och kan äfven understiga
60 %. I granskningen af detta extraktutbyte ligger en viss kontroll
öfver tillverkningen, men det egentliga underlaget för skatteberäkningen
är försäljningsboken. Ett utdrag af denna insändes för hvarje månad
dels till närmaste tullkammare, der skatten samtidigt betalas i enlighet
med detta utdrag, dels till inspektoratet, der utdraget sedan jemföres
med försäljningsboken. Denna granskning, som i allmänhet ej medför
någon ändring, kan dock leda till, att bryggeriet antingen får göra en
efterbetalning eller ock återfår hvad som betalts för mycket.
Vid samma bryggeri får tillverkas både skattepligtigt och skatte¬
fritt Öl, och brygder, som ursprungligen varit afsedda för skattepligtigt
Öl, men af en eller annan anledning slagit fel, användas då till skatte¬
fritt Öl, hvarvid tillgår så, att ölet utspädes med vatten, försättes med
ny vört och ånyo bringas i jäsning. I tillverkningsboken antecknas då,
att så och så många tunnor skattepligtigt öl användts till skattefritt,
hvars alkohol- och extrakthalt sedan angifvas. Häraf kan maltets
extraktutbyte beräknas, t. ex. 1,735 pund (—867.5 kg.) malt ha gifvit
24 V4 tunnor (— 3,360 liter) lageröl med en stamvört af 12.9 % och
11 3U tunnor (— 1,628 liter) hvidtöl med en stamvört af 7 % Balling,
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrandl.
143
hvarur beräknas att maltet i det hela gifvit 63.1 % extrakt, hvilket
öfverensstämmer med det vanliga.
Ett skattepligtigt bryggeri kan också köpa skattepligtigt Öl af ett
annat, i hvilket fall skatten afföres från det säljande och påföres det
köpande bryggeriet utan annan kontroll än de båda bryggeriernas för-
säljningsböcker.
. Efter tillverkningsårets slut, den 30 september, skall hvarje skatte-
pligtigt bryggeri uppgifva behållningen af såväl skattepligtigt som
skattefritt Öl till inspektoratet. Uppgiften skall för hvardera ölsorten
angifva:
1) behållningen från förra räkenskapsåret,
2) huru mycket Öl som tillförts lagret,
3) huru mycket Öl som bortförts,
4) förlusten eller spillningens storlek efter bästa öfvertygelse, samt
5) behållningen den 30 september, som öfverföres till nästa räken¬
skapsår.
Den förlust, hvarom här talas, beror delvis på tappningen, delvis
derpå att personalen i bryggerierna har fri ölförtäring; med inspektoratets
begifvande är detta Öl skattefritt, såvidt det förtäres inom bryggeriet.
En förlust kan också uppstå derigenom, att bryggaren blott antecknat
det beräknade utbytet och ej brytt sig om att räkna tunnorna. Denna
felkälla kan också medföra ett öfverskott. Förlusten håller sig nästan
alltid under 5 % och ger sällan anledning till anmärkning.
De bryggerier, som endast tillverka skattefritt Öl, äro underkastade
en mycket minimal kontroll och behöfva ej ens insända tillverknings-
och försäljningsböcker till inspektoratet, Kontrollörerna besöka dessa
bryggerier i allmänhet blott en gång om året och göra då med ebullio-
skopet en och annan alkoholbestämning och insamla vid hvarje bryggeri
de för statistiken behöfliga uppgifterna om materialåtgång och ölutbyte.
Skulle vid det skattefria ölets pröfning med ebullioskop alkohol¬
halten befinnas ligga nära eller kanske öfver alkoholgränsen, bör för
säkerhetens skull ett prof insändas till Tullstyrelsen för undersökning
medelst destillationsmetoden, något som dock ännu ej förekommit.
Utanför skattepligtiga bryggerier och dessas tappningsställen får
ej beredas någon till försäljning afsedd blandning af skattefritt öl med
annat Öl eller med bränvin eller göras någon tillsättning dertill, hvari¬
genom dess alkoholhalt kan stegras, ej heller tillåtes att utspäda skatte¬
pligtigt öl, som är bestämdt till afsalu.
144
Reseberättelse af byråingeniören, doktor A. G. Ekstrand.
Kontrollen öfver lagens efterlefnad består hufvudsakligen i en
granskning af bryggeriernas försäljningsböcker, men för de skattefria
bryggerierna, hvilka i stor omfattning brygga ett magstarkt och alkohol-
svagt samt på den grunden för efterjäsning utsatt Öl, är kontrollen
ännu svagare och inskränker sig till en eller annan alkoholbestämning.
Och dock synes den frestelsen ligga nära att, för att undgå skatten,
från bryggeriet bortföra det maltstarka ölet, innan alkoholhalten nått
skattegränsen, och sedan låta det utjäsa hos afnämaren. Så lär också
i många fall hafva tillgått isynnerhet under de första åren efter lagens
införande. Den i § 2 af lagen intagna föreskriften, »att intet Öl må
utlemnas från bryggerierna, innan det enligt sin allmänna beskaffenhet
och normala bryggmetod blifvit färdigt till förbrukning)), livilket är en
af lagens hufvudpunkter, är för en så mångskiftande produkt som Öl
onekligen alltför sväfvande, och saken blir ej mycket upphjelpt deri¬
genom, att i misstänkta fall en viss lagringstid för ölet kan föreskrifvas.
Också förklarade skatteinspektören, att man önskade en förändring åt
denna §, hvarigenom kunde vinnas bättre garanti mot öfverträdelser.
Visserligen kompletteras kontrollen på ett, som det synes,. verk¬
samt sätt genom i hög grad stränga ansvarsbestämmelser både i form
af fängelse i ända till 6 månader och böter af ända till 10,000 kronor,
hvaraf intill hälften kunna tilldelas angifvaren, men, alldenstund ytterst
få förseelser blifvit beifrade under lagens mer än tioåriga tillvaro, före¬
faller det nästan, som om vederbörande ogerna vilja begagna sig af
lagens stränghet utan i stället genom upprepade varningar söka förmå
felande till ett noggrannare iakttagande af gifna föreskrifter.
Skattens belopp. Vid ölskattens införande 1891 var skattebeloppet
7 kronor per tunna om 144 potter, och meningen var att 1895 höja
den till 10 kronor. Att så ej blifvit fallet, berodde på flera omständig¬
heter; man har nöjt sig med att från 1 maj 1897 höja den till 9 kro¬
nor, hvarvid likväl de mindre bryggerierna fingo en liten eftergift på
det sättet att de första 1,500 tunnorna beskattades med 8, de nästa
1,500 med 8 V4, de derpå följande 1,500 med 8V2 kronor o. s. v. ända
till 9 kronor för allt, som öfversteg 6,000 tunnor. En dylik graderad
skatteskala ingick alls icke i det ursprungliga förslaget, utan torde
hafva berott på, att Danmarks störste bryggeri, Gammel-Carlsberg, som
representerar nära en tredjedel af landets hela tillverkning af skatte-
pligtigt Öl, hade för afsigt att vid den förestående skatteförhöjningen
till 10 kronor höja sitt försäljningspris blott med 1 krona i stället för
med 3, hvilket för de smärre, mindre kapitalstarka, bryggerierna skulle
medföra en ödesdiger konkurrens. Till deras hjelp infördes den fallande
145
Reseberättelse af byråingeniören, doktor A. G. Ekstrand.
skalan, ehuru eu sådan är mindre lämplig vid en produktbeskattning
än vid en råmaterialskatt, enär vid en mindre afverkning samma mängd
råmaterial kan antagas gifva mindre utbyte än vid en större. Vid en
produktskatt föreligger ej samma anledning till en skattelindring.
Från den 1 april 1902 bortfaller den graderade skalan, och skatten
kommer därefter att utgå med 9 kronor per tunna. Den ursprungligen
afsedda skatten, 10 kronor, är f. n. icke ifrågasatt.
Emedan 1 skattetunna utgör omkring 144 potter och 1 pott
— 0,9 6 6 liter, blir skatten per liter ungefär 6 \'2 öre eller för en half-
butelj (— Vs liter) något öfver 2 öre.
Emedan det skattepligtiga ölet i genomsnitt håller omkring 4
vigtsprocent (— 5 volymprocent) alkohol, så skulle, derest skatten anses
drabba alkoholen i ölet, denna alkohol vara underkastad en skatt af 1
krona 30 öre per liter å 100 procent, medan alkoholen i bränvin blott
drager en skatt af 18 öre per pott å 100 %. Hos oss är som bekant
bränvinsskatten 1 krona per liter å 100 %. Alkoholen i det danska
ölet är alltså belagd med en skatt, som är öfver 7 gånger större än
den danska och öfver 1 Vi gånger större än den svenska bränvins¬
skatten. Från början var också meningen att höja bränvinsskatten i
Danmark i lämpligt förhållande till ölskatten, men sannolikt har den i
Danmark mycket utbredda seden att dricka bränvin till måltiderna varit ett
väsentligt hinder för utförandet af denna plan. Den danska ölskatten
är sålunda enastående ej blott i afseende på sin form utan också deruti,
att den beskattar alkoholen i ölet mångdubbelt högre än den i brän-
vinet.
Man räknar i Danmark vanligen 30 kg. malt på 1 tunna skatte-
pligtigt öl; en ölskatt af 9 kronor per tunna motsvarar alltså en malt¬
skatt af 30 öre per kg.
Att döma af ölutbytet ur maltet torde det danska under]ästa ölet
i allmänhet vara inbryggdt på en något svagare stamvört än det svenska,
ty af 100 kg. malt erhållas i Sverige i medeltal för de olika slagen
omkring 4 hl. och i Danmax-k 4,6 hl. bajerskt Öl.
Skattefria ölsorter. Kroneöl. Sedan gammalt har man i Danmark
som hos oss haft öfver] äst alkoholsvagt svagdricka, i Danmark kalladt
hvidtöl, och den genom lagen införda alkoholgränsen afsåg just att göra
sådant svagare Öl billigt och lätt åtkomligt. Emellertid hafva alltifrån
1890 försök gjorts att framställa bättre, alkoholsvaga ölsorter, och det
blef ett problem att tillverka dessa på sådant sätt, att de blefvo goda
och hållbara ocli deijemte så alkoholsvaga, att de undgingo skatten,
d. v. s. höllo sig under 2 V« vigtprocent alkohol. Det dröjde likväl
19
146 Reseberättelse af byr&ingeniören, doktor A. G. Ekstrand,
flera år, innan man funnit rätta sättet för brygden af ett någorlunda
hållbart, alkoholsvagt Öl. Numera kan dock problemet sägas vara i
hufvudsak löst, och den nya öltypen, af hvilken redan finnas flera sorter,
kallas med ett gemensamt namn Kroneöl. I Köpenhamn hade jag till¬
fälle att se två mycket stora bryggerier, som uteslutande tillverka
skattefritt Öl, mest kroneöl, och äro försedda med nyaste och modernaste
utrustning såsom pneumatiskt mälteri, ismaskin, jästpropageringsappara-
ter, laboratorium m. m.
På tillverkningen af kroneölet nedlägges stor omsorg och ett
kroneölsbryggeri gör intrycket af ett modernt bäjerskt bryggeri. Vört¬
kokningen sker medelst infusions- eller dekoktionsmetoden. Humlingen
är något svagare än vid underjäst .bäjerskt Öl. Jäsningen utföres genom
särskildt utvalda slag af öfverjäst, för ändamålet renodlade inom
bryggeriet. För säkerhetens skull renodlade man i de stora kroneöls-
bryggerierna i Köpenhamn två slags öfverjäst för att i händelse af
behof hafva en i reserv.
Jästen tillsättes vörten vid en temperatur af omkring 19° C. Efter
2 å 3 dagars för- och hufvudjäsning öfverföres ölet till en sval källare,
der det får ligga på stora lagerfat i omkring 2 månader. Under denna
efterjäsning håller ölet omkring 18° C., medan temperaturen i jäslokalen
samtidigt båller omkring 8° C. Afkylningen af lokalen sker med till¬
hjelp af ismaskinen. Då ölet nått den önskade utjäsningen och dermed
fått den alkoholhalt, som afses, filtreras det genom mekanisk trämassa,
hvilken, för att förebygga bakterieinfektion, efter hvarje filtrering
tvättas i kokande vatten. Det filtrerade, alldeles blanka, ölet tappas på
buteljer, som korkas och pasteuriseras. Pasteuriseringen tillgår så, att
buteljerna inhängas i vatten, hvars temperatur småningom stiger till
omkring 69° C och sedan åter får sjunka. Pasteuriseringen kräfver en
tid af 3 timmar och utföres i en slags långa tråg delade i afdelningar
med olika temperatur hos vattnet. Buteljerna äro insatta i en mängd
af hvarandra oberoende fack, och öfverflyttningen af ett butelj fack från
en afdelning till den nästa med en annan, högre eller lägre, temperatur,
sker automatiskt. 1,200 buteljer kunna på detta sätt; pasteuriseras i
timman. Kostnaden för sjelfva pasteuriseringen är en obetydlighet,
men genom det ökade trycket i buteljerna sönderspränges en del af
dessa, och denna förlust uppskattas till 1 7* å 2 procent af alla buteljerna.
Det pasteuriserade ölet är blankt och vackert och lär under en
månads tid hålla sig förträffligt, under andra månaden börjar det blifva
opakt eller halfgenomskinligt, hvilket uppgafs bero ej på någon jäst-
afsats utan på utfällning af ägghviteämnen. Vid förvaring Öfver två
147
Reseberättelse af byråinyeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
månader blir kroneölet dåligt och grumligt och torde därefter knappt
utsändas i handeln.
Då en butelj kroneöl slås upp, betäckes det uppslagna ölet med
vackert skum, men smaken förefaller i jemförelse med vanligt bajerskt
öl något fadd, i det att hvarken kolsyran eller alkoholen gorå sig
gällande. I buteljer af ofärgadt glas grumlas kroneölet rätt snart, såsom
det uppgafs, af ägghviteämnen. Om det färdiga kroneölet utlämnas i
vanliga träkaggar i stället för på pasteuriserade buteljer, fortsätter
visserligen jäsningen, men ölet blir tjockt och odrickbart, innan alkohol¬
halten hunnit upp till 2 V4 vigtprocent, hvadan man i Danmark ej hyser
några farhågor för att kroneölet genom efterjäsning skulle kunna få
öfverskrida alkoholgränsen.
Temperaturen vid pasteuriseringen måste rätta sig efter ölets
beskaffenhet, särskildt dess frihet från jästceller, och öfver hufvud måste
ölet under hela tiden skötas med stor omsorg. Först småningom har
man funnit hvilka temperaturer som bäst passa för såväl jäsningen som
pasteuriseringen, och först småningom har man genom försök funnit,
hvilka raser af öfverjäst som bäst passa för denna slags jäsning.
Enligt professor Ch. Hansen, på Gammel-Carlsberg, som jag
besökte, kan kroneölet anses vara mindre skadligt att njuta än annat
ej utjäst Öl. Det är nämligen en känd sak, att öl med ringa utjäsning
vid lägre tids förtäring kan framkalla maglidande, hvarför man i åtskilliga
länder fordrar, att det salubjudna ölet skall vara något så när utjäst.
Genom pasteuriseringen torde kroneölet i viss mån ha fått karakteren
af utjäst öl, men smaken har dock lidit något deraf. Kroneölet är en
ny öltyp, som förut ej varit känd. För öfrigt sade sig prof. Hansen
fortfarande anse väl utjäst och lagradt underjäst Öl i hygieniskt hän¬
seende vara det bästa, när det njutes med måtta.
Kroneölet inbrygges i allmänhet med en stamvört af 10—12#,
såsom! synes af följande uppgifter
Kroneöl .......
» .......
Kronepilsner
»
Alkohol.
1.68 %
1.30—1.35 »
1.56 J>
1.21—1.85 »
Extrakt.
8.00 %
7.00—8.80 »
7.50 »
6.50—6.90 »
Beräknad
stamvört.
11.36 %
10.60 X>
Kronepilsner är, hvad också namnet antyder, något svagare än
kroneölet.
148
Beseberättelse af byråinyeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
Af samma typ som kroneölet finnas ännu ett par ölslag nämligen
Alkohol.
Marinöl, brygdt på rökt malt, 1.7 3 %
dubbelt exportöl .................... 1.3 2 »
3> ..................... 1.32—1.60 33
Extrakt.
6.25 %
10.5 0 >3
10.25—10.60 3)
Beräknad
stamvört.
9.71 %
13.14 3>
Det till färgen mörka marinölet vinner alltmera insteg hos den
arbetande klassen.
Dubbelt exportöl, som är något maltstarkare än det vanliga krone¬
ölet, kostar också 1 öre mera per halfbutelj än detta.
Priset på kroneöl i allmänna handeln uppgifves till 9 öre per
halfbutelj, hvaremot en halfbutelj lageröl kostar 12 öre, af hvilka, såsom
förut blifvit påvisadt, minst 2 öre bero på skatten.
Hvidtöl, det andra slaget af skattefritt Öl, brygges alldeles på
samma sätt som öfverjäst svensk-öl och svagdricka hos oss. Vörten
beredes genom infusion; den inledande jäsningen är afslutad på 3 å 4
timmar, hufvudjäsningen, som försiggår på småfat med uppstötning, på
30 timmar. På 3 dagar är ölet färdigt. Stamvörten är mycket växlande,
från 3 ända till 12 %, såsom synes af följande:
Hvidtöl Grlostrup .................
)) N:o 1 .......................
3) N:o 2 .......................
Skeppsöl N:o 1 (rökt malt)
» N:o 2 .....................
Alkohol.
|
Extrakt.
|
Beräknad
stamvört.
|
1.29
|
%
|
10.— %
|
12.58 %
|
1.35
|
33
|
8.10 33
|
10.3 0 33
|
1.19
|
33
|
6.— 33
|
8.38 33
|
1.62
|
33
|
4.5 0 33
|
7.70 33
|
1.24
|
33
|
2.40 3)
|
4.8 8 33
|
Dessa ölsorter pasteuriseras ej, och ehuru de vid afsändandet från
bryggerierna ej uppnått alkoholgränsen, är det gifvet, att de äro i hög
grad utsatta för efter]äsning vid förvaring och med sin höga maltstyrka
derför lätt nog kunna öfverskrida denna gräns, men man tröstar sig
med, att de ej gömmas så länge, emedan de vid fortsatt jäsning snart
surna. Under de första åren af lagens tillvaro hände flera gånger, att
ett hvidtöl, kalladt gammeltöl, utlemnades från bryggerierna med en
låg alkoholbalt och sedan fick stå en längre tid hos köparen, hvarunder
alkoholgränsen öfverskreds. Sedan inspektoratet beifrat några dylika fall,
lära på senare åren detta slags lagöfverträdelser hafva upphört. Det
är dock ej lätt att förstå, huru man med den danska bryggerikontrollen
skall kunna öfvervaka, om hos det i handeln utsläppta skattefria ölet,
isynnerhet de maltstarka hvidtölsorterna, alkoholgränsen öfverskrides,
Reseberättelse af byråinyeniören, doktor A. G. Ekstrand.
149
Enär hvidtölet håller jemförelsevis mycket oförändradt maltextrakt,
blir dess smak något söt alldeles som hos vårt svensköl, men dessutom
har på sista tiden sacharin kommit till stor användning i hvidtölssor-
terna. Bland sådana må nämnas ännu några med särskild! hög extrakt-
halt, nämligen:
Älkoholhalt. Stamvört.
Bitteröl ................................... 1 V,—2 % 15 %
Södt dubbelöl .......................... — 18 »
Maltöl ........................................ 1 » 19—20»
Det s. k. maltölet beredes på det sättet, att sirupstjockt malt¬
extrakt löses i vanligt bajerskt Öl, af hvilken anledning ett par malt-
extraktfabriker räknas till skattepligtiga bryggerier. De köpa nemligen
från sådana bajerskt Öl och få sig påförd skatten derför.
Hvad priset på hvidtöl angår, har man i Danmark sedan gammalt
den regeln, att en tunna Öl kostar vid bryggeriet lika många kronor
som stamvörten håller extraktprocent. En tunna hvidtöl af 8 % stam¬
vört kostar således 8 kronor.
Slutligen må framhållas, att man i Danmark ej synes hafva fått
någon smak för de hos oss rätt mycket omtyckta underjästa drickorna,
lager- iskällar- pilsnerdricka m. fl. Dessas alkoholhalt ligger i allmänhet
något öfver den danska alkoholgränsen, och det skulle måhända möta
svårigheter att brygga ett underjäst och utjäst dricka, hvars alkoholhalt
läge under skattegränsen. Därtill kommer, att de danska nykterhets-
vännerna af princip ej förtära underjästa maltdrycker, äfven om dessas
alkoholhalt är under 2 V4 vigtprocent.
Statistik. 1 Danmark användes till ölbrygd ej blott kornmalt, utan
också åtskilliga andra ämnen såsom majs, ris, socker, och detta i rätt
afsevärd mängd, såsom synes af följande tabell för de senare åren:
Till skattepliktigt Öl:
Kornmalt. ...............
Majs ........................
Ris
Socker..................
Till skattefritt Öl:
Kornmal! ............
Majs .....................
Ris
Socker..............
1897-98
19,774,353 kg.
1,784,967 »
136,861 »
9,629 »
15,844,358 »
1,403,792 »
67,550 »
1898-99
20,325,771 kg.
2,607,432 »
135,877 »
25,776 »
16,508,714 »
1,703,510 »
17,230 »
117,873 x.
1899-1900
19,334,048 kg.
2,669,121 »
136,150 »
23,105 »
16,003,735 »
1,954,990 »
25,560 »
124,166 x>
150
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
Det skattepligtiga ölet uppdelas i 3 kategorier, som under de senare
åren visa följande åtgång inom landet:
Vanligt lageröl
Pilsner .............
Porter ............
Skattefritt Öl:
Kroneöl alla slag
Hvidtöl »
1897-98
521,897 tnr.
124,342 »
11,181 »
657,420
30,281 »
1,004,868 »
1,035,149
1898-99
542,968 tnr.
151,847 »
12,574 »
707,389
39,191 »
1,078,742 »
1,117,933
1899-1900
508,803 tnr,
171,969 »
13,832 »
694,604
50,370 »
1,080,668 »
1,131,038
Allkoholstyrkan uppgifves för vanligt lageröl till 3,7 5—4,5 vigtproc.
» » » pilsneröl o. d. » 3 —4 »
» » » porter » 4,5 —5,5 »
För kroneölets och hvidtölets alkoholstyrka har förut redogjort^.
Antalet bryggerier har under senare åren varit:
1897-98 1898-99 1899-1900
Skattepligtiga jemte 2 maltextr.-fab................... 41 44 46
Skattefria .............................................................. 334 344 342
^375 “388 “388
Af de skattepligtiga bryggerierna hafva under de 3 åren blott 5
tillverkat enbart skattepligtigt Öl, de öfriga både skattepligtigt och
skattefritt.
ölskatten inbragte
1897— 98 ................................... 5,824,428 kr.
1898— 99 .................................. 6,277,595 »
1899— 1900 ............................. 6,158,686 »
Då det kunde tyckas, som om den höga ölbeskattningen borde
medföra en ökad bränvinskonsumtion, torde följande uppgift på brän-
viustillverkningen vara af intresse:
Potter ä 100%
1897— 98 tillverkades 16,612,067
1898— 99 » 17,362,674
1899— 1900 >• » 17,176,734
Skatt
2,990,172 kr.
3,125,281 »
3,091,812 »
Reseberättelse af byråingeniören, doktor Å. G. Ekstrand.
151
Af dessa siffror, jämförda med uppgifterna om ölkonsumtionen,
vill det synas, som om bränvinskonsumtionen håller sig temligen kon¬
stant, medan förbrukningen af skattepligtigt Öl har en märkbar tendens
att stiga, hvilken ännu mer framträder hos de skattefria ölsorterna,
särskildt kroneölet.
In- och utförsel af Öl och bränvin spela ingen roll.
För Öl är utförseln något större än införseln, för bränvin införseln
något större än utförseln.
Formen för den danska ölskatten är i hög grad enkel och billig,
och i Danmark synes man i allmänhet vara mycket belåten dermed,
både den kontrollerande myndigheten och bryggarne, hvilka i sin till¬
verkning knappt hafva någon känning af en kontroll. Huruvida samma
skatteform skulle lämpa sig för en eventuel maltdrycksbeskattning i
Sverige kan under sådana förhållanden visserligen förtjena att tagas i
öfvervägande, men det förefaller, som om den danska bryggerikontrollen,
trots dess stränga ansvarsbestämmelser, vore för svag i ett så glest
befolkadt land som större delen af Sverige, isynnerhet om i handeln
samtidigt skall göras en sträng skilnad mellan starkare och svagare
maltdrycker.
Slutligen anser jag mig böra framhålla, att jag har Herr Told-
inspektor Moltzens benägna medverkan och upplysningar att tacka för
flertalet af de i förestående redogörelse lemnade uppgifterna.
Stockholm den 28 oktober 1901.
Å. G. Ekstrand.
.. Ai\
H :\ "v.f!.
rf; i '• >tv.< i"i i ii
ui..* r. » - ‘*>i> ; It
fi-, ■ - o'!tu tu h' >:
^Ki: . i
'i tv
i
'i.
>! U\ I it i
■ ! :;:u ' • ■' - U 1 > ;»> i
it'- jViOiH
i.
' . .. \ !>»l ';i'
t • ,•! >>• ■ :><■ ■ •>'
• ■ 1 i
«. I. liitUjiTO,!? <■
i v. .-i, - ■ '• ' /-[vr i. : ■ !■’’
n t ,
: rfol UM ■ ' ' ’ - • • . • • “ •*) : ' ' '
;]• • '^>r- W virr
"r~ P. *1«>i
> i •»• * -I ?. • i.
J . f‘M -
• MA*
n.7 '
}•; */&1’ v i.v ; f.
,r ’ k v; ■ i*#; i-
; 1’ ! i;Ji
i * l j fri i ;.4V
'•j;;. > i /
•fi T r« ;■ t
• -!! It 1 *•
,. . ■ ■ i •" >
, gri n I tu i;
.l-jy.-tti *. c > <
!
i)*, u-
■ i i-: ■ •' 'a c
Äldre och mjare mältdrycksanalyser.
153
Bil. 4.
Maltdrycksanalyser, på komiterades uppdrag bearbetade
eller verkställda af ingeniören J. Köhler.
Till komitén för förnyad utredning af frågan om lämpligaste
sattet för anordnande af en maltdrycksbeskattning.
Härmed får jag vördsamt öfverlemna 16 tabeller utgörande resul¬
tatet af de arbeten, jag enligt komiténs uppdrag utfört.
Hvad angår de tabellerna 1—6 omfattande »äldre maltdrycks¬
analyser», har det i afseende å dessa analyser nu verkställda arbetet
bestått deri, att analyserna fullständigats såvidt angår beräkningen af
alkoholhalten, uttryckt i volymprocent, äfvensom af stam vörtens styrka
och utjäsningsgraden.
Samtliga de i öfriga tabeller, 7—16, meddelade uppgifter grunda
sig deremot å nu verkställda undersökningar.
Rörande undersökningarnas utförande samt tabellernas uppställ¬
ning må anmärkas följande.
Alkoholhalten har bestämts enligt destillationsmetoden; och hafva
vid de nyare analyserna beräkningarna verkställts med tillhjelp af K.
Windischs tabeller, hvaremot vid de äldre analyserna — i de fåll då upp¬
gift om maltdryckens egentliga vigt saknas — volymprocenten för
enkelhetens skull antagits utgöra 6/i af vigtsprocenten, en beräkning,
som emellertid haft till följd, att de erhållna talen blifvit något för låga.
För bestämmande af extrakthalten har den indirekta metoden an-
vändts; och hafva beräkningarna utförts med tillhjelp af Ballings tabeller.
20
154
Äldre och nyare nmltdrycksanalyser.
Stamvörtens styrka har för svagdricka beräknats enligt formeln:
K = e + 2 A
och för öfriga maltdrycker enligt formeln:
100 (e + 2.06 65 A)
100 + 1-0665 A
i hvilka formler e utmärker extrakthalten, uttryckt i vigtsprocent, och
A alkoholhalten, likaledes uttryckt i vigtsprocent.
För beräknande af utjösning sgraden har användts formeln:
i)
deri e betecknar extrakthalten uttryckt i vigtsprocent och K stamvörtens
styrka.
ÄaccÄanwbestämnmgarna äro utförda enligt Spaeths metod.
Stockholm, Tekniska Högskolan den 14 oktober 1902.
U = 100 | 1
0
John Köhler.
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
155
Äldre Maltdrycksanalyser.
Analysår: 1895—1900.
Tabell 1.
Lageröl.
Analytiker: K. G. Ancker.
N:o
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
Analysär.
|
vol. %
|
vigts %
|
1
|
5.37
|
4.30
|
5.83
|
14.07
|
58.6
|
1895
|
2
|
5.24
|
4.1 9
|
5.5 1
|
13.56
|
59.4
|
|
3
|
6.12
|
4.90
|
5.23
|
14.59
|
64.2
|
»
|
4
|
5.7 4
|
4.59
|
4.8 5
|
13.6 6
|
64.5
|
|
5
|
5.30
|
4.24
|
6.3 1
|
14.4 1
|
56.3
|
1896
|
6
|
5.6 1
|
4.49
|
5.83
|
14.42
|
59.6
|
|
7
|
5.16
|
4.13
|
6.29
|
14.19
|
55.7
|
»
|
8
|
4.4 8
|
3.5 8
|
6.15
|
13.0 5
|
52.9
|
»
|
9
|
5.69
|
4.55
|
5.7 7
|
14.47
|
60.2
|
»
|
10
|
5.80
|
4.6 4
|
5.1 6
|
14.0 5
|
63.3
|
»
|
11
|
4.9 5
|
3.96
|
4.83
|
12.48
|
61.3
|
|
12
|
5.03
|
4.02
|
5.5 3
|
13.2 7
|
58.3
|
1897
|
13
|
5.4 1
|
4.33
|
5.7 0
|
14.oo
|
59.3
|
|
14
|
5.53
|
4.42
|
6.0 5
|
14.5 0
|
58.3
|
»
|
15
|
4.9 4
|
3.9 5
|
5.32
|
12.93
|
58.9
|
1898
|
16
|
4.86
|
3.89
|
4.92
|
12.44
|
60.5
|
»
|
17
|
4.7 0
|
3.7 6
|
4.33
|
11.63
|
62.8
|
»
|
18
|
5.5 8
|
4.4 6
|
5.73
|
14.2 6
|
59.8
|
|
19
|
5.4 9
|
4.3 9
|
5.05
|
13.49
|
62.6
|
|
156 Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
N:o
|
Alkoholhalt
|
Extrakhalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
Styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
|
vol. %
|
Vigts %
|
Analysår.
|
20
|
5.4 6
|
4.3 7
|
5.07
|
13.47
|
62.4
|
1898
|
21
|
5.80
|
4.6 4
|
5.20
|
14.0 9
|
63.i
|
|
22
|
5.7 1
|
4.57
|
5.2 1
|
13.9 7
|
62.7
|
|
23
|
4.96
|
3.97
|
6.35
|
13.96
|
54.5
|
T>
|
24
|
5.58
|
4.46
|
5.57
|
14.1 1
|
60.6
|
1899
|
25
|
5.53
|
4.42
|
5.22
|
13.7 0
|
61.9
|
1900
|
26
|
4.89
|
3.9 1
|
6.27
|
13.7 7
|
54.5
|
»
|
27
|
5.03
|
4.02
|
5.59
|
13.32
|
58.i
|
»
|
28
|
5.19
|
4.1 5
|
5.37
|
13.35
|
59.8
|
T>
|
29
|
5.5 1
|
4.4 1
|
5.60
|
14.05
|
60.2
|
»
|
Medeltal
|
5.33
|
4.26
|
5.51
|
13.7 0
|
59.8
|
|
Högst....
|
6.1 2
|
4.90
|
6.35
|
14.5 9
|
64.5
|
|
Lägst ...
|
4.48
|
3.5 8
|
4.33
|
11.63
|
52.9
|
1
|
Alun.: Profven n:is 5, 6 och 7 äro utförda med ebullioskop.
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
157
Tabell 2.
P i I s n e r ö I'.
Analytiker: K. G. Ancker.
N:o
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
Analvsår.
|
vol. %
|
vigta %
|
1
1
|
5.16
|
4.1 3
|
4.67
|
12.64
|
63.i
|
1896
|
2
|
4.46
|
3.57
|
4.67
|
11.60
|
59.8
|
|
3
|
4.59
|
3.67
|
4.32
|
11.45
|
CO
©4
CD
|
»
|
4
|
4.7 5
|
3.80
|
4.78
|
12.13
|
60.6
|
1897
|
5
|
4.28
|
3.4 2
|
3.7 5
|
10.44
|
64.i
|
1898
|
6
|
5.43
|
4.34
|
5.20
|
13.54
|
61.6
|
1900
|
7
|
5.4 6
|
4.3 7
|
4.75
|
13.3 1
|
64.3
|
»
|
8
|
5.30
|
4.24
|
5.37
|
13.52
|
60.3
|
»
|
9
|
5.33
|
4.26
|
4.82
|
13.03
|
63.i
|
»
|
Medeltal
|
4.9 7
|
3.98
|
4.7 0
|
12.4 1
|
62.i
|
|
Högst...
|
5.46
|
4.37
|
5.3 7
|
13.5 4
|
64.3
|
|
Lägst....
|
4.28
|
3.42
|
3.7 5
|
10.44
|
59.8
|
1
|
i
Anm.: Profvet n:o 1 utfördt med ebullioskop.
158
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
Tabell 3.
Lagerdricka.
Analytiker: K. Gr. Ancker.
!
■
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
Analysår.
|
N:o
|
vol. % ;
|
vigta %
|
—
1
|
3.2 6
|
2.61
|
3.36
|
8.52
|
60.6
|
1895
|
2
|
3.51
|
2.81
|
2.97
|
8.52
|
65.i
|
|
3
|
3.98
|
3.1 8
|
3.2 5
|
9.50
|
65.8
|
»
|
4
|
3.56
|
2.85
|
3.05
|
8.68
|
64.9
|
|
5
|
3.71
|
2.97
|
3.36
|
9.2 1
|
63.5
|
»
|
6
|
3.66
|
2.93
|
3.34
|
9.n
|
63.4
|
|
7
|
3.46
|
2.77
|
3.38
|
8.84
|
61.8
|
>
|
8
|
3.59
|
2.8 7
|
2.98
|
8.6 5
|
65.5
|
|
9
|
3.51
|
2.81
|
3.4 5
|
8.99
|
61.6
|
»
|
10
|
2.48
|
1.98
|
3.33
|
7.2 7
|
54.2
|
»
|
11
|
3.41
|
2.73
|
3.5 3
|
8.9 1
|
60.4
|
»
|
12
|
4.13
|
3.30
|
4.53
|
10.9 7
|
58.7
|
»
|
13
|
4.36
|
3.4 9
|
4.32
|
11.12
|
61.2
|
»
|
14
|
4.20
|
3.36
|
3.63
|
10.2 1
|
64.5
|
t»
|
15
|
2.31
|
1.85
|
3.51
|
7.19
|
51.2
|
»
|
16
|
3.5 6
|
2.85
|
3.oi
|
8.64
|
65.2
|
»
|
17
|
2.73
|
2.19
|
3.13
|
7.48
|
58.2
|
»
|
18
|
3.51
|
2.81
|
3.35
|
8.89
|
62.3
|
|
19
|
3.64
|
2.9 1
|
3.17
|
8.91
|
64.4
|
|
20
|
3.18
|
2.54
|
4.20
|
9.20
|
54.3
|
»
|
21
|
4.15
|
3.32
|
3.8 7
|
10.34
|
62.6
|
»
|
22
|
3.13
|
2.50
|
2.76
|
7.72
|
64.2
|
|
Äldre och nyare maltdryeksanalyser.
159
N:o '
i
|
Alkoholbalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
1
Analysår.
|
vol. %
|
vigts %
|
23
|
3.80
|
3.04
|
3.5 7
|
9.54
|
62.6
|
1895
|
24
|
3.8 1
|
3.05
|
3.30
|
9.30
|
64.5
|
|
25
|
3.9 6
|
3.17
|
3.2 5
|
9.48
|
65.7
|
*
|
26
|
2.60
|
2.08
|
3.10
|
7.24
|
57.2
|
»
|
27
|
3.5 9
|
2.87
|
3.1 5
|
8.81
|
64.2
|
»
|
28
|
4.13
|
3.30
|
3.9 1
|
10.36
|
62.3
|
»
|
29
|
3.6 5
|
2.92
|
3.06
|
8.82
|
65.3
|
»
|
30
|
4.io
|
3.2 8
|
3.2 5
|
9.69
|
66.5
|
»
|
31
|
3.86
|
3.09
|
3.33
|
9.4 1
|
64.6
|
»
|
32
|
3.1 3
|
2.50
|
2.95
|
7.91
|
62.7
|
»
|
33
|
3.78
|
3.02
|
3.2 7
|
9.2 1
|
64.5
|
»
|
34
|
3.75
|
3.oo
|
3.1 4
|
9.05
|
65.3
|
»
|
35
|
2.34
|
1.87
|
2.87
|
6.60
|
56.5
|
>
|
36
|
3.8 1
|
3.0 5
|
3.33
|
9.33
|
64.3
|
»
|
37
|
3.4 3
|
2.74
|
—
|
—
|
—
|
»
|
38
|
3.4 5
|
2.76
|
—
|
—
|
—
|
»
|
39
|
3.39
|
2.71
|
—
|
—
|
—
|
»
|
40
|
3.6 1
|
2.89
|
3.28
|
8.98
|
63.5
|
»
|
41
|
3.7 8
|
3.02
|
3.4 5
|
9.39
|
63.3
|
1896
|
42
|
3.84
|
3.07
|
3.42
|
9.45
|
63.8
|
»
|
43
|
3.40
|
2.72
|
3.5 7
|
8.93
|
60. o
|
»
|
Medeltal
|
3.5 5
|
2.84
|
3.3 7
|
8.96
|
62.3
|
|
Högst ...
|
4.3 6
|
3.4 9
|
4.5 3
|
11.12
|
66.5
|
|
Lägst....
|
2.3 1
|
1.85
|
2.76
|
6.60
|
51.2
|
|
160
Äldre och nyare maUdrycksanalyse)
Iskällardricka.
Tabell 4.
Analytiker: K. G. Ancker.
N:o
|
Alkoholhalt
|
Extrakth<
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka
|
Utjäsnings-
grad.
|
Analysår.
|
vol. %
|
vigts %
|
1
|
3.4 9
|
2.7 9
|
3.40
|
8.90
|
61.8
|
1895
|
2
|
3.i i
|
2.49
|
3.32
|
8.2 6
|
59.8
|
»
|
3
|
3.31
|
2.65
|
3.33
|
8.56
|
61.i
|
»
|
4
|
2.65
|
2.12
|
3.07
|
7.29
|
57.9
|
|
5
|
2.84
|
2.27
|
2.79
|
7.30
|
61.8
|
»
|
6
|
3.99
|
3.19
|
3.20
|
9.47
|
66.2
|
1896
|
7
|
3.03
|
2.42
|
2.80
|
7.60
|
63.2
|
1898
|
Medeltal
|
3.20
|
2.5 6
|
3.13
|
8.2 0
|
61.7
|
|
Högst...
|
3.99
|
3.1 9
|
3.40
|
9.47
|
66.2
|
|
Lägst....
|
2.65
|
2.12
|
2.7 9
|
7.29
|
57.9
|
|
Tabell 5.
Pilsnerdricka.
Analytiker: K. G. Ancker.
|
N:o
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
1
1
Analysår
|
vol. %
|
vigts %
|
i
|
3.31
|
2.65
|
3.02
|
8.26
|
63.4
|
1896
|
2
|
3.25
|
2.60
|
2.7 8
|
7.93
|
64.9
|
1899
|
Medeltal
|
3.28
|
2.62
|
2.90
|
8.09
|
64.i
|
|
Högst....
|
3.31
|
2.6 5
|
3.02
|
8.26
|
64.9
|
|
Lägst....
|
3.2 5
|
2.60
|
2.78
|
7.93
|
63.4
|
|
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
161
Tabell 6.
Svagdricka.
Analysår: 1895.
Analytiker: John Wanselin för alkohol- och extraktbestämningarne,
K. G. An eker för saccharinbestämningarne.
■yj
N:o
|
Eg. vigt
vid
17.5° C.
|
Alkoholhalt
|
Extraktion
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsnings-
grad.
|
Undersökning rörande
närvaron af saccharin.
|
vol. %
|
vigts %
|
1
|
1.0 152
|
j
I
1.30
|
1.04
|
4.3 1
|
6.39
|
33
|
Ej saccharin.
|
2
|
1.0055
|
3.1 9
|
2.5 5
|
2.01
|
7.11
|
72
|
d:o
|
3
|
1.0083
|
1.07
|
0.8 6
|
2.2 5
|
3.9 7
|
44
|
eko
|
4
|
1.0095
|
1.07
|
0.86
|
2.7 3
|
4.4 5
|
39
|
Saccharin.
|
5
|
1.0039
|
1.73
|
1.38
|
1.85
|
4.6 1
|
60
|
(ko
|
*6
|
1.0100
|
2.51
|
2.01
|
2.5 3
|
6.5 5
|
62
|
(ko
|
7
|
1.0068
|
1.3 1
|
1.0 5
|
2.20
|
4.30
|
49
|
Ej saccharin.
|
8
|
1.01 3 1
|
1.54
|
1.23
|
3.7 3
|
6.19
|
40
|
eko
|
9
|
1.01 44
|
0.66
|
0.5 3
|
3.6 5
|
4.7 1
|
23
|
Saccharin.
|
10
|
1.0103
|
0.76
|
0.6 1
|
2.6 5
|
3.87
|
32
|
eko
|
11
|
1.0024
|
1.4 1
|
1.1 3
|
1.1 5
|
3.4 1
|
67
|
eko
|
12
|
1.0044
|
0.9 8
|
0.7 8
|
1.3 5
|
2.9 1
|
54
|
Ej saccharin.
|
13
|
1.0077
|
1.64
|
1.31
|
2.6 6
|
5.2 8
|
50
|
eko
|
14
|
1.0087
|
1.3 5
|
1.08
|
2.7 5
|
4.9 1
|
44
|
Saccharin.
|
15
|
1.0068
|
1.44
|
1.15
|
1.88
|
4.1 8
|
55
|
Ej saccharin.
|
16
|
1.0 120.
|
1.70
|
1.36
|
3.60
|
6.32
|
43
|
— —
|
17
|
1.0070
|
2.1 4
|
1.7 1
|
2.8 1
|
6.23
|
55
|
Ej saccharin.
|
18
|
1.0080
|
1.20
|
0.9 6
|
2.4 5
|
4.37
|
44
|
eko
|
19
|
1.0067
|
1.3 6
|
1.09
|
2.03
|
4.2 1
|
52
|
Saccharin.
|
20
|
1.0 120
|
1.15
|
0.9 2
|
3.6 0
|
5.44
|
34
|
Ej saccharin.
|
21
|
1.0 1 5 4
|
1.28
|
1.02
|
4.2 0
|
6.24
|
33
|
(ko
|
22
|
1.0096
|
1.56
|
1.2 5
|
2.48
|
4.9 8
|
50
|
(ko
|
21
162 Äldre och nyare maltdryeksanalyser.
N:o
1
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
pr 100 gr.
|
Stamvörtens
styrka.
|
Utjäsuings-
grad.
|
I
Undersökning rörande
närvaron af saccharin.
|
vid
17.5° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
I
28
|
1.0079
|
1.05
|
0.8 4
|
2.1 0
|
3.78
|
45
|
Ej saccharin.
|
24
|
1.01 18
|
1.73
|
1.38
|
3.58
|
6.34
|
44
|
d:o
|
25
|
1.0095
|
1.89
|
1.5 1
|
3.0 5
|
6.07
|
50
|
d:o
|
26
|
1.01 06
|
1.65
|
1.32
|
3.2 5
|
5.89
|
45
|
d:o
|
27
|
1.01 10
|
1.99
|
1.59
|
5.50
|
8.68
|
37
|
d:o
|
28
|
1.0101
|
1.96
|
1.57
|
3.23
|
6.3 7
|
50
|
d:o
|
29
|
1.0089
|
1.14
|
0.9 1
|
2.03
|
3.8 5
|
48
|
Saccharin.
|
BO
|
1.0067
|
2.04
|
1.63
|
2.43
|
5.69
|
58
|
Ej saccharin.
|
31
|
1.0026
|
1.13
|
0.9 0
|
1.13
|
2.93
|
62
|
Saccharin.
|
32
|
1.01 08
|
1.64
|
1.31
|
3.3 5
|
5.9 7
|
44
|
d:o
|
33
|
1.0069
|
0.9 1
|
0.73
|
2.03
|
3.4 9
|
42
|
d:o
|
34
|
1.0050
|
1.25
|
1.00
|
1.78
|
3.78
|
53
|
Ej saccharin.
|
35
|
1.0097
|
0.74
|
0.5 9
|
2.6 3
|
3.8 1
|
31
|
Ej saccharin; antagi.
gljscerin.1
|
36
|
1.0091
|
0.7 6
|
0.6 1
|
2.25
|
3.4 7
|
35
|
d:o d:o
|
37
|
1.0073
|
1.11
|
0.89
|
2.45
|
4.23
|
42
|
d:o
|
38
|
1.0042
|
1.60
|
1.27
|
1.63
|
4.1 7
|
61
|
d:o
|
39
|
1.01 14
|
0.65
|
0.5 2
|
3.06
|
4.io
|
26
|
d:o
|
40
|
1.0087
|
2.10
|
1.68
|
2.95
|
6.31
|
53
|
d:o
|
41
|
1.0044
|
1.88
|
0.87
|
1.48
|
3.22
|
54
|
d:o
|
42
|
1.0144
|
0.96
|
0.7 7
|
4.0 5
|
5.59
|
28
|
d:o
|
43
|
1.0083
|
1.1 2
|
0.9 0
|
2.46
|
4.26
|
43
|
d:o
|
44
|
1.0054
|
0.85
|
0.6 7
|
1.65
|
2.99
|
45
|
d:o
|
45
|
1.0028
|
1.08
|
0.86
|
1.00
|
2.7 2
|
63
|
Saccharin.
|
46
|
1.0065
|
1.1 9
|
0.9 5
|
2.03
|
3.93
|
49
|
- -
|
47
|
1.0094
|
1.00
|
0.8 0
|
2.60
|
4.20
|
38
|
Ej saccharin.
|
48
|
1.0050
|
1.3 1
|
1.05
|
1.75
|
3.8 5
|
55
|
Saccharin.
|
49
|
1.0053
|
1.2 1
|
0.9 7
|
1.83
|
3.7 7
|
52
|
Ej saccharin.
|
50
|
1.0043
|
1.48
|
1.18
|
1.62
|
3.98
|
59
|
- -
|
51
|
1.0087
|
1.51
|
1.2 1
|
2.65
|
5.07
|
48
|
Saccharin.
|
Äldre och nyare maltdrycksanalyser. ■ 163
N:o
|
Eg. vigt
|
Alkoliolhalt
|
|
Stamvörtens
|
Utjäsuings-
grad.
|
i
Undersökning rörande
närvaron af sacchariu.
|
vid
r.5° c.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100 gr.
|
styrka.
|
52
|
1.0167
|
1.43
|
1.14
|
4.7 5
|
7.03
|
33
|
|
53
|
1.0103
|
1.30
|
1.04
|
2.9é
|
5.06
|
41
|
Ej saccharin; antagl.
|
54
|
|
|
|
|
|
_
|
glycerin.
Saccharin.
|
55
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
d:o
|
56
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Ej saccharin.
|
57
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
d:o
|
Medeltal
|
1.0085
|
1.39
|
1.10
|
2.6 1
|
4.8 1
|
46
|
32,i % af antalet under-
|
Högst....
|
1.0167
|
3.19
|
2.55
|
5.50
|
8.6 8
|
72
|
sökta prof (53 st.)
|
Lägst....
|
1.0024
|
0.6 5
|
0.52
|
1.00
|
2.72
|
23
|
innehålla saccharin.
|
Kvass från
Rossin-
fabriken i
Kristiania
|
1.028 1
|
2.37
|
1.90
|
7.78
|
11.47
|
32.2
|
|
164
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
Nyare Maltdrycksanalyser.
Analysår: 1901—1902.
I. Svenska maltdrycker.1)
Porter, Stout och Påle Ale.
Analysår: 1902,
Analytiker: John Köhler.
Tabell 7.
N:o
|
Slag af maltdryck och tillverkningsort.
|
Eg. vigt
vid
17.5° 0.
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam¬
vörtens
styrka.
|
Utjäs-
nings-
grad.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
er; **
r* ►-*
o
o
|
|
Porter:
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
Stockholm, H. E. Carlstens Porterbryggeri
|
1.02899
|
6.55
|
5.0 5
|
9.72
|
9.4 5
|
18.8 7
|
50.0
|
2
|
» Bjurholms Bryggeri ................
|
1.02828
|
6.37
|
4.9 2
|
9.50
|
9.24
|
18.44
|
50. o
|
3
l
|
Göteborg, D. Carnegie & C:o » ................
|
1.02627
|
7.31
|
5.65
|
9.25
|
9.oi
|
19.5 1
|
53.4
|
|
Medeltal
|
1.02785
|
6.74
|
5.2 1
|
9.49
|
9.23
|
18.94
|
51.i
|
|
Högst...
|
1.02899
|
7.31
|
5.65
|
9.7 2
|
9.45
|
19.5 1
|
53.4
|
!
|
Lägst ...
|
1.02627
|
6.3 7
|
4.92
|
9.25
|
9.oi
|
18.44
|
50.0 ;
|
|
Stout:
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
Gefle, Ångbryggeriet ....................................
|
1.01665
|
7.17
|
5.5 9
|
6.76
|
6.65
|
17.18
|
61.3
|
|
Påle Ale:
|
|
|
|
|
|
|
|
5 i
|
Stockholm, Bjurholms Bryggeri .............
|
1.01443
|
6.oi
|
4.70
|
5.79
|
5.7 1
|
14.6 8
|
61.2
|
) Samtliga prof hafva, såvidt ej annat förhållande särskildt anmärkts, erhållits direkt från de olika bryggerierna
Flertalet prof från landsorten hafva anskaffats genom förmedling af vederbörande polismyndighet.
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
165
Tabell 8.
Lag er Öl.
Analysår: 1902.
Analytiker: John Köhler.
i
N:o
i
I '
|
Tillverkningsort.
|
Eg. vigt
vid
17.6° C.
|
Alkoholhalt
|
Extraktkalt
|
Stam-
vörtens
styrka.
|
Utjäs-
nings-
grad.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr-
|
1
|
Stockholm, S:t Eriks Bryggeri....................
|
1.01965
|
5.22
|
4.07
|
6.90
|
6.7 7
|
14.5 5
|
53.5
|
2
|
» » » » ................
|
1.01839
|
5.5 6
|
4.33
|
6.66
|
6.54
|
14.81
|
55.8
|
3
|
» Miinchens » ....................
|
1.01349
|
5.58
|
4.37
|
5.44
|
5.3 7
|
13.76
|
61.0
|
4
|
» Pilsnerbryggeriet........................
|
1.01334
|
5.49
|
4.30
|
5.36
|
5.29
|
13.55
|
61.o
|
5
|
» » 2)....................
|
1.01 459
|
5.34
|
4.1 7
|
5.6 1
|
5.54
|
13.5 6
|
59.i
|
6
|
» Stora Bryggeriet........................
|
1.01288
|
5.75
|
4.51
|
5.32
|
5.26
|
13.92
|
62.2
|
7
|
» Niirnbergs Bryggeri ................
|
1.0 129 1
|
6.00
|
4.7 1
|
5.42
|
5.3 5
|
14.3 6
|
62.7
|
8
|
» » > ®)................
|
1.01222
|
5.7 0
|
4.4 7
|
5.13
|
5.0 7
|
13.6 6
|
62.9
|
9
|
» Neumiillers » ................
|
1.0 1508
|
5.82
|
4.56
|
5.94
|
5.85
|
14.5 7
|
59.8
|
10
|
Sundsvall, Bryggeriet Nordstjernan............
|
1.0 1 508
|
5.38
|
4.20
|
5.68
|
5.60
|
13.67
|
59.o
|
11
|
Örebro, Norlings Bryggeri .......................
|
1.01490
|
4.29
|
3.36
|
5.24
|
5.1 6
|
11.68
|
55.9
|
12
|
» Zenks » ......................
|
1.01 120
|
4.89
|
3.84
|
4.60
|
4.56
|
12.oo
|
62.o
|
13
|
Jönköping, Krönleins » ........................
|
1.01055
|
5.10
|
4.oo
|
4.52
|
4.4 7
|
12.21
|
63.5
|
14
|
Norrköping, C. W. Bergmans Bryggeri ....
|
1.01789
|
5.82
|
4.54
|
6.66
|
6.54
|
15.19
|
57.o
|
15
|
Linköping, Larssons Bryggeri ....................
|
1.01451
|
5.14
|
4 02
|
5.53
|
5.4 5
|
13.19
|
58.7
|
16
|
Luleå, Luleå v ........................
|
1.01 259
|
4.9 1
|
3.84
|
4.97
|
4.90
|
12.33
|
60.3
|
17
|
Malmö, Richters » ........................
|
1.01253
|
5.28
|
4.1 3
|
5.07
|
5.00
|
12.96
|
61.5
|
18
|
» Bryggeriet Stenbocken..................
|
1.01615
|
4.9 7
|
3.8 8
|
5.93
|
5.84
|
13.30
|
56.i
|
19
|
» Malmquists Bryggeri ....................
|
1*0 1436
|
5.2 1
|
4.07
|
5.5 5
|
5.4 7
|
13.30
|
58.9
|
20
|
» Malmö » ....................
|
1.01384
|
5.19
|
4.0 5
|
5.3 7
|
5.30
|
13.io
|
59.6
|
21
|
» Bryggeriet Svanen
|
1.01 793
|
4.83
|
3.76
|
6.3 1
|
6.1 9
|
13.42
|
53.9
|
*) Profvet inköpt från försäljningsställe i Stockholm och undersökt 30 dagar tidigare än profvet n:o 1.
s) » » > » » » »»22» »»»»4,
3) » * » » »» »» 9» »»»»7,
166 Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
N:o
|
Eg. vigt
Tillverkningsort. vid
17.5° C.
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
vörtens
styrka.
|
1
Utjäs- j
nings-
grad.
1
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr-
|
22
|
Göteborg, J. W. Lyckholm & C:is Bryggeri I.01294
|
5.5 4
|
4.34
|
5.2 7
|
5.20
|
13.54
|
61.6
|
23
|
» J. A. Pripp & Sons » 1.01326
|
5.47
|
4.28
|
5.27
|
5.20
|
13.43
|
61.3
|
24
|
Gefle. Gufstafsbro Bryggeri ....................... 1.01334
|
5.33
|
4.1 7
|
5.31
|
5.24
|
13.27
|
60.6
|
25
|
» Ångbryggeriet .................................. 1.01218
|
5.07
|
3.98
|
4.9 1
|
4.8 5
|
12.54
|
61.4
|
|
Medeltal1) I.01409
|
5.27
|
4.12
|
5.46
|
5.39
|
13.32
|
59.6
|
|
Högst........ 1.0 196 5
|
6.00
|
4.7 1
|
6.90
|
6.77
|
15.19
|
63.5
|
|
Lägst........ 1.01055
|
4.2 9
|
3.36
|
4.52
|
4.4 7
|
11.68
|
53.5
|
|
Pissa slag af lageröl.
|
|
|
|
|
|
|
26
|
Erlangeröl från Niirnbergs Bryggeri i Sthm2) 1.0153 7
|
5.94
|
4.65
|
6.02
|
5.92
|
14.7 0
|
6O.0
|
27
|
Miinchneröl » Miinchens » » 3) I.01407
|
5.6 7
|
4.44
|
5.62
|
5.54
|
14.04
|
60.6
|
28
|
Hofbräu » Stora Bryggeriet » 1.0146 7
|
5.71
|
4.46
|
5.79
|
5.70
|
14.2 4
|
6O.0
|
i 29
|
Salvatoröl » » » »i I.01635
|
6.1 8
|
4.83
|
6.36
|
6.26
|
15.4 5
|
59.5
|
- 30
|
Extra Öl från Bryggeriet Kronan, Göteborg I.02007
|
5.4 7
|
4.26
|
7.06
|
6.92
|
15.04
|
54.o
|
|
I
Medeltal I.01611
|
5.79
|
4.53
|
6.17
|
6.0 7
|
14.7 0
|
1 00
cd
10
|
|
Högst... 1.02007
|
6.18
|
4.83
|
7.06
|
6.92
|
15.4 5
|
60.6
|
|
Lägst ....| 1.0140,7
|
5.47
|
4.26
|
5.62
|
5.54
|
14.04
|
54.o j
|
l) I medeltalet ingå» för prof, som undersökts två gånger, endast värdet från den första analysen.
a) Fatöl, inköpt från bierhallen »Zum Klost erbröu» i Stockholm.
*) » » » » »Zum Löwenbräu» » »
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
167
Tabell It.
Pilsner Öl.
Analysår: 1902.
Analytiker: John Köhler.
N:o
|
'
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam¬
vörtens
styrka.
|
Utjäs-
nings-
grad.
|
Tillverkningsort
|
vid.
17.5’ C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr.
|
1
|
Stockholm. S:t Eriks Bryggeri..................
|
1.01 438
|
4.4 5
|
3.48
|
5.2 7
|
5.20
|
11.95
|
56.5
|
2
|
» » » ') ................
|
1.01356
|
5.05
|
3.9 5
|
5.27
|
5.20
|
12.82
|
59.5
|
3
|
» Hamburgerbrvggeriet................
|
1.01 183
|
4.6 8
|
3.67
|
4.7 0
|
4.6 5
|
11.77
|
61.o
|
4
|
» Pilsnerbrvageriet......................
|
1.01033
|
4.85
|
3.8 1
|
4.36
|
4.32
|
11.7 1
|
63.2
|
5
|
» » 2) ....................
|
1.0 1234
|
4.7 1
|
3.6 9
|
4.79
|
4.74
|
11.90
|
60.2
|
6
|
» Stora Bryggeriet.......................
|
1.0088 1
|
5.08
|
.
4?.oo
|
4.00
|
3.97
|
11.74
|
66.2
|
7
|
» Neumiillers Bryggeri................
|
1.00963
|
5.5 1
|
4.33
|
4.4 1
|
4.3 7
|
12.7 3
|
65.7
|
8
|
» Miinchens » ................
|
1.01 101
|
4.66
|
3.66
|
4.48
|
4.43
|
11.54
|
61.7
|
9
|
» Niirnbergs » ................
|
1.01 094
|
4.57
|
3.5 8
|
4.45
|
4.40
|
11.36
|
61.3
|
10
|
Sundsvall. Bryggeriet Nordstjerna:!............
|
1.01 002
|
4.87
|
3.83
|
4.2 1
|
4.18
|
11.62
|
64.o
|
11
|
Örebro, Zenks Bryggeri..............................
|
1.01004
|
4.20
|
3.30
|
4.oi
|
3.9 7
|
10.4 2
|
61.9
|
12
|
» Norlings » ................................
|
1.0 1 1 54
|
4.6 1
|
3.62
|
4.5 1
|
4.46
|
11.50
|
61.2
|
13
|
Jönköping, Krönleins » .............................
|
1.00888
|
4.83
|
3.7 9
|
3.98
|
3.95
|
11.32
|
65.2
|
14
|
Norrköping, C. W. Bergmans Bryggeri ...
|
1.01399
|
5.43
|
4.2 5
|
5.5 2
|
5.44
|
13.6 1
|
60.i
|
15
|
Linköping, Larsons Bryggeri ....................
|
1.00995
|
4.oo
|
3.14
|
3.9 7
|
3.9 3
|
10.08
|
61.i
|
16
|
Luleå. Luleå » .................
|
1.0 1 143
|
4.60
|
3.60
|
4.5 6
|
4.5 1
|
11.50
|
60.8
|
17
|
Malmö, Richters » ................
|
1.0 1283
|
4.7 2
|
3.7 0
|
4.96
|
4.90
|
12.07
|
59.4
|
18
|
Bryggeriet Stenbocken..................
|
1.01443
|
4.06
|
3.1 7
|
5.1 8
|
5.10
|
11.27
|
54.8
|
19
|
» Malmquists Bryggeri ..................
|
1.01 022
|
5.09
|
4.oo
|
4.46
|
4.41
|
12.15
|
63.7
|
20
|
» Malmö » ...................
|
1.0 1139
|
4.77
|
3.7 4
|
4.60
|
4.5 5
|
11.80
|
61.5
|
21
|
» Bryggeriet Svanen ................
|
1.01 1 79
|
4.74
|
3.7 1
|
4.7 0
|
4.64
|
11.84
|
60.8
|
■)
|
Profvet inköp! från filrsilljningssliille i Stockholm
|
och undersökt 31 dagar tidigare ån
|
profvel
|
n:o 1.
|
|
a)
|
» * » » » *
|
» »
|
22
|
>
|
»
|
»
|
» 4.
|
|
168 Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
N:o
|
|
Eg. vigt
vid
17.5° C.
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
vörtens
styrka.
|
Utjäs-
nings-
grad.
|
Tillverkningsort.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
k hem.
|
pr 100
gr-
|
22
|
Göteborg, J. W. Lyckliolm & C:is Bryggeri
|
1.01 1 54
|
5.20
|
4.08
|
4.78
|
4.73
|
12.59
|
62.5
|
23
|
» Bryggeriet Kronan ....................
|
1.01384
|
4.6 7
|
3.6 6
|
5.20
|
5.1 3
|
12.20
|
58.0
|
24
|
» J. A. Pripp & Sons Bryggeri...
|
1.01023
|
4.86
|
3.8 1
|
4.29
|
4.25
|
11.65
|
63.6
|
25
|
Gefle, Gustafsbro Bryggeri ........................
|
1.0 1 1 1 1
|
5.0 4
|
3.9 5
|
4.61
|
4.5 6
|
12.2 1
|
62.7
|
26
|
» Angbryggeriet....................................
|
1.00805
|
4.46
|
3.5 1
|
3.64
|
3.61
|
10.47
|
65.6
|
|
Medeltal ’)
|
1.01 1 14
|
.4.77
|
3.7 4
|
4.5 3
|
4.48
|
11.75
|
61.9
|
|
Högst........
|
1.01443
|
5.51
|
4.33
|
5.5 2
|
5.44
|
13.6 1
|
66.2 !
|
|
Lägst........
|
1.00805
|
4.00
|
3.14
|
3.64
|
3.6 1
|
10.08
|
Cn
tf*
00
|
‘) I medeltalet ingår för prof, som undersökts två gånger, endast värdet från den första analysen.
Äldre och nyare maUdrycksanalyser.
169
Tabell 10.
Lagerdricka.
Analysär: 1902.
Analytiker: John Köhler.
N:o
|
Tillverkningsort.
|
Eg. vigt
|
Alkoholbalt
|
Extraktion
|
Stam-
|
Utjäs-
|
vid
17.5° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcin.
|
pr 100
gr-
|
vörtens
styrka.
|
nings-
grad.
|
i
|
1
Stockholm, Neumullers Bryggeri................
|
1.00868
|
4.06
|
3.2 0
|
3.68
|
3.6 5
|
9.92
|
63.2
|
2
|
» Grönwalls » ................
|
1.00951
|
3.47
|
2.7 3
|
3.63
|
3.5 9
|
8.9 7
|
60. o
|
3
|
» Böhmiska Bryggeriet ...............
|
1.0096 1
|
3.23
|
2.55
|
3.5 7
|
3.54
|
8.58
|
58.8
|
4
|
» Miinchens Bryggeri ...............
|
1.00658
|
3.45
|
2.7 2
|
2.89
|
2.87
|
8.2 5
|
65.2
|
5
|
» Niirnbergs » ................
|
1.00844
|
3.72
|
2.93
|
3.49
|
3.4 6
|
9.23
|
62.5
|
6
|
» Gustaf Piehls » ...............
|
1.00937
|
3.6 2
|
2.8 5
|
3.69
|
3.65
|
9.2 6
|
60.6
|
7
|
» Pilsnerbryggeriet......................
|
1.00952
|
3.98
|
3.13
|
3.88
|
3.84
|
9.98
|
61.5 j
|
8
|
» Stora Bryggeriet........................
|
1.00890
|
3.32
|
2.61
|
3.4 5
|
3.42
|
8.5 7
|
60.i
|
| 91)
|
Sundsvall, Bryggeriet Nordstjernan............
|
1.00751
|
3.3 5
|
2.6 4
|
3.12
|
3.09
|
8.3 1
|
62.8 |
|
10
|
Örebro, Zenks Bryggeri................................
|
1.00902
|
3.2 1
|
2.5 2
|
3.48
|
3.45
|
8.43
|
59.i
|
11
|
» Norlings » ...............................
|
1.01 106
|
3.42
|
2.68
|
4.06
|
4.o i
|
9.29
|
56.8
|
12
|
Luleå, Luleå » ................................
|
1.00954
|
3.6 1
|
2.84
|
3.7 2
|
3.69
|
9.27
|
60.2
|
13
|
Göteborg, Bryggeriet Kronan ....................
|
1.01 327
|
4.1 5
|
3.2 4
|
4.8 5
|
4.79
|
11.10
|
56.8
|
14
|
» J. A. Pripp & Sons Bryggeri...
|
1.0101 6
|
4.0 4
|
3.1 7
|
4.02
|
3.98
|
10.18
|
60.9
|
|
Medeltal
|
1.00937
|
3.6 1
|
2.84
|
3.6 8
|
3.6 4
|
9.23
|
60.6 '
|
|
Högst ...
|
1.01327
|
4.1 5
|
3.24
|
4.85
|
4.7 9
|
11.10
|
65.2
|
|
Lägst .
|
1.006 58
|
3.2 1
|
2.52
|
2.8 9
|
2.87
|
8.2 5
|
56.8
|
15
|
Södertelje, Södertelje svagdricksbryggeri
och läskedrycksfabrik, »alkoholfritt»
K ron-öl ............................................
|
1.01359
|
3.6 7 '
|
2.88
|
4.7 8
|
4.7 2
|
10.35
|
54.4 |
|
Pasteuriseradt, enl. uppgift frän bryggeriet.
22
170
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
Tabell 11.
Iskällardricka.
Analysår: 1902.
Analytiker: John Köhler.
N:o
|
Tillverkningsort.
|
Eg. vigt
vid
17.6° C.
|
Alkohoihalt
|
Extraktion
|
Stam¬
vörtens
styrka.
|
1
Utjås-
nings-
grad.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr-
|
1
|
Stockholm, Grönwalls Bryggeri ................
|
1.00942
|
3.4 5
|
2.71
|
3.6 5
|
3.62
|
8.9 6
|
59.6
|
2
|
» S:t Eriks » ................
|
1.01201
|
3.6 0.
|
2.82
|
4.37
|
4.31
|
9.84
|
56.3
|
3
|
■» Neumiillers » ................
|
1.00891
|
4.02
|
3.1 6
|
3.7 1
|
3.68
|
9.8 7
|
62.8
|
4
|
x> Pilsnerbryggeriet........................
|
1.00947
|
4.03
|
3.17
|
3.90
|
3.86
|
10.07
|
61.7
|
5
|
» Miinchens Bryggeri....................
|
1.00697
|
3.3 5
|
2.63
|
2.99
|
2.97
|
8.17
|
63.7
|
61)
|
» Gustaf Piehls » ....................
|
1.008 1 2
|
3.6 1
|
2.84
|
3.38
|
3.35
|
8.94
|
62.6
|
7
|
Örebro, Norlings » ....................
|
1.01036
|
3.1 5
|
2.47
|
3.77
|
3.7 3
|
8.6 1
|
56.7
|
8
|
Jönköping, Krönleins » ....................
|
1.00510
|
2.18
|
1.72
|
2.08
|
2.07
|
5.52
|
62.6
|
i 9
|
Norrköping, C. W. Bergmans Bryggeri ....
|
1.01834
|
4.5 1
|
3.50
|
6.33
|
6.2 1
|
12.9 6
|
52.2
|
; io
|
Linköping, Larssons Bryggeri ....................
|
1.01051
|
2.73
|
2.1 4
|
3.6 7
|
3.63
|
7.87
|
53.9
|
n
|
Göteborg, J. W. Lyckholm & C:is Bryggeri
|
1.0092 1
|
3.8 5
|
3.03
|
3.72
|
3.68
|
9.63
|
61.8
|
12
|
(löfte, Gustafsbro Bryggeri ........................
|
1.00824
|
3.59
|
2.82
|
3.3 9
|
3.36
|
8.92
|
62.4
|
13
|
» Angbryggeriet ....................................
|
1.00692
|
3.2 1
|
2.53
|
2.91
|
2.89
|
7.90
|
63. s I
|
|
Medeltal
|
1.00950
|
3.48
|
2.7 3
|
3.68
|
3.64
|
9.02
|
59.9
|
|
Högst....
|
1.01834
|
4.5 1
|
3.5 0
|
6.33
|
6.21
|
12.96
|
63.7
|
|
Lägst...
|
1.00510
|
2.1 8
|
1.72
|
2.08
|
2.07
|
5.52
|
52.2
|
’) Pasteuriseradt, enl. uppgift från bryggeriet.
171
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
Tabell 12.
Pilsnerdricka.
Analysår: 1902.
Analytiker: John Köhler.
N:o
|
Tillverkningsort.
~ : '
|
Eg. vigt
vid
17.5” C.
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Sta ui-
vörtens
styrka.
|
Ufcjäs-
iiings
grad.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr-
|
1
|
Stockholm, Böhmiska Bryggeriet................
|
1.00919
|
3.40
|
2.67
|
3.05
|
3.03
|
8.31
|
63.5
|
2
|
» » » *1 ............
|
1.00972
|
3.3 5
|
2.63
|
3.6 0
|
3.5 6
|
8.7 5
|
59.3
|
3
|
» Neumiillers Bryggeri................
|
1.01068
|
4.50
|
3.5 4
|
4.3 5
|
4,31
|
11.20
|
61.5
|
4
|
» Grönwalls » ................
|
1.01 140
|
3.55
|
2.79
|
4.2 7
|
4.2 2
|
9.7 0
|
56.5
|
5
|
» Munchens » ................
|
1.00876
|
3.88
|
3.05
|
3.56
|
3.53
|
9.52
|
62.9
|
6
|
» Niimbergs » ................
|
1.00857
|
3.5 9
|
2.83
|
3.43
|
3.4 0
|
8.9 4
|
62.o
|
7
|
» Gustaf Piehls » ................
|
1.00655
|
3.2 1
|
2.53
|
2.84
|
2.82
|
7.84
|
64.o
|
8
|
» Pilsnerbryggeriet........................
|
1.00767
|
3.69
|
2.90
|
3.3 1
|
3.29
|
9.oo
|
”tf
cd
|
9
|
Jönköping, Krönleins Bryggeri....................
|
1.00593
|
2.88
|
2.2 7
|
2.56
|
2.55
|
7.07
|
64.o
|
10
|
Göteborg, J. W. Lyckholm & C:is Bryggeri
|
1.00743
|
3.09
|
2.43
|
3.oo
|
2.97
|
7.7 9
|
61.9
|
|
Medeltal2)
|
1.00852
|
3.5 3
|
2.77
|
3.43
|
3.40
|
8.87
|
61.7
|
|
Högst........
|
1.01 140
|
4.50
|
3.54
|
4.3 5
|
4.3 1
|
11.20
|
64.o
|
|
Lägst........
|
1.00593
|
2.8 8
|
2,27
|
2.56
|
2.55
|
7.07
|
56.5
|
') Profvet inköpt från försäljningsställe i Stockholm och undersökt 4 dagar tidigare än profvet n:o 1.
’) I medeltalet ingår för prof, som undersökts två gånger, endast värdet från den första analysen.
172
Äldre och nyare inaUdryckmnalyser.
Tabell 13.
Svagdricka.
Analysår: 1901.
Analytiker: John Köhler för alkohol- och extraktbestämningarne,
K. Gr. Äncker och B. Almgren för saccharinbestämningarne.
N:o
|
Dag för
profvets
|
Dag för
under-
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
|
Utjäsnings-
|
Undersökning
|
utta¬
gande.
|
|
vid
|
|
|
pr 100
kbcm.
|
|
vörtens
|
grad.
|
rörande närvaron
|
|
gen.
|
17.5° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100 gr.
|
styrka.
|
af saccharin.
|
1
|
22/
/ 7
|
23/
7
|
1.00576
|
1.9 1
|
1.5 1
|
2.18
|
2.1 7
|
5.1 9
|
58
|
Saccharin.
|
2
|
20 /
7
|
26 '
il
|
1.00313
|
1.12
|
0.88
|
1.15
|
1.1 5
|
2.9 1
|
61
|
clio
|
3
|
10/
9
|
12/
.9
|
1.00493
|
0.83
|
0.6 5
|
1.48
|
1.47
|
2.7 7
|
47
|
Ej saccharin.
|
4
|
b!
/ 8
|
10/s
|
1.00708
|
1.57
|
1.24
|
2.3 5
|
2.33
|
4.8 1
|
51
|
Saccharin.
|
5
|
14.
6
|
22/
/ 6
|
1.00458
|
0.7 7
|
0.6 0
|
1.26
|
1.25
|
2.4 5
|
49
|
d:o
|
6
|
14/
• 6
|
25
6
|
1.001 39
|
1.14
|
0.9 0
|
0.76
|
0.7 6
|
2.5 6
|
70
|
eko
|
7
|
8/
'8
|
12
' 8
|
1.00440
|
0.9 6
|
0.7 6
|
1.40
|
1.40
|
2.92
|
52
|
eko
|
8
|
8 '
IS
|
14/
7 8
|
1.00479
|
0.9 2
|
0.7 2
|
1.39
|
1.38
|
2.82
|
51
|
eko
|
j 9
|
8 r
i 8
|
14/
IS
|
1.00281
|
0.7 1
|
0.58
|
0.9 0
|
0.9 0
|
2.06
|
56
|
Ej saccharin.
|
10
|
s/
<8
|
16
.8
|
1.00404
|
0.94
|
0.74
|
1.30
|
1.29
|
2.77
|
54
|
Saccharin.
|
11
|
30/
/ 8
|
bl
i 9
|
1.00632
|
0.64
|
0.50
|
1.77
|
1.75
|
2.7 5
|
36
|
eko
|
12
|
30
/ 8
|
6/
/s
|
1.00545
|
1.40
|
1.10
|
1.81
|
1.80
|
4.oo
|
55
|
Ej saccharin.
|
13
|
5
12
|
22/
/12
|
1.00550
|
1.1 6
|
0.9 1
|
1.80
|
1.79
|
3.6 1
|
50
|
Saccharin.
|
14
|
2/
/ It
|
29/
/ll
|
1.00420
|
1.25
|
0.98
|
1.57
|
1.57
|
3.53
|
56
|
d:o
|
15
|
2/
11
|
14/
in
|
1.00501
|
1.1 9
|
0.94
|
1.67
|
1.66
|
3.54
|
53
|
eko
|
16
|
2/
/11
|
14/
/ll
|
1.00308
|
1.32
|
1.04
|
1.28
|
1.27
|
3.3 5
|
62
|
eko
|
17
|
2/
ill
|
15/
/ll
|
1.00722
|
1.0 0
|
0.79
|
2.15
|
2.13
|
3.7 1
|
43
|
eko
|
18
|
2/
11
|
29 '
/ll
|
1.0031 1
|
0.94
|
0.74
|
1.10
|
1.10
|
2.5 8
|
58
|
eko
|
19
|
2/
11
|
29/
/ll
|
1.00735
|
0.9 5
|
0.7 5
|
2.19
|
2.17
|
3.6 7
|
41
|
eko
|
20
|
2/
/Il
|
30/
/ll
|
1.00385
|
0.86
|
0.68
|
1.25
|
1.2 5
|
2.6 1
|
52
|
(ko
|
21
|
2/
/ll
|
21
' 12
|
1.0048 1
|
1.86
|
1.47
|
1.92
|
1.91
|
4.8 5
|
61
|
eko
|
i 22
|
20,
» 7
|
26/
il
|
1.00723
|
2.39
|
1.88
|
2.7 1
|
2.69
|
6.45
|
58
|
Ej saccharin.
|
Äldre och nyare maltdrycksanalyser. 173
N:o
|
Dag för
profvets
|
Dag för
under-
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extraktbalt
|
Stam-
|
Utjäsnings-
grad.
|
Undersökning
|
utta¬
gande.
|
söknin¬
gen.
|
vid
! 17.6° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100 gr.
|
vörtens
styrka.
|
rörande närvaron
af saecharin.
|
23
|
1
2%
|
27/
/ 7
|
1.01203
|
1.33
|
1.04
|
3.50
|
1
3.4 5
|
5.53
|
38
|
Ej saecharin.
|
24
|
—
|
2/l2
|
1.00469
|
0.91
|
0.71
|
1.48
|
1.47
|
2.89
|
49
|
Saecharin.
|
25
|
16/7
|
2V7
|
1.00388
|
1.29
|
1.02
|
1.38
|
1.37
|
3.41
|
60
|
d:o
|
26
|
l9/s
|
16/
/ 9
|
1.00910
|
0.84
|
0.66
|
2.58
|
2.56
|
3.88
|
34
|
d:o
|
27
|
|
23/
/12
|
1.00735
|
0.97
|
0.76
|
2.16
|
2.15
|
3.6 7
|
41
|
d:o
|
28
|
13/
/ 6
|
21/e
|
1.00636
|
1.25
|
0.98
|
1.93
|
1.90
|
3.86
|
50
|
d:o
|
29
|
28/
/ 6
|
17/7
|
1.009 1 1
|
2.32
|
1.82
|
3.1 5
|
3.12
|
6.76
|
54
|
Ej saecharin.
|
30
|
28/
/ 6
|
15/7
|
1.00327
|
1.51
|
1.19
|
1.3 9
|
1.38
|
3.76
|
63
|
d:o
|
31
|
28/6
|
15/7
|
1.00282
|
0.96
|
0.76
|
1.02
|
1.02
|
2.5 4
|
60
|
Saecharin.
|
32
|
2%
|
16/7
|
1.00685
|
1.6 5
|
1.30
|
2.35
|
2.33
|
4.9 3
|
53
|
d:o
|
33
|
13/6
|
25/
/ 6
|
1.0043 1
|
0.99
|
0.78
|
1.42
|
1.42
|
2.9 8
|
52
|
Ej saecharin.
|
34
|
19/t
|
25/
/ 7
|
1.00379
|
1.58
|
1.2 5
|
1.50
|
1.50
|
4.oo
|
63
|
Saecharin.
|
i 35
|
19/
/ 7
|
24/
' 7
|
1.00471
|
2.29
|
1.8 1
|
2.01
|
2.00
|
5.6 2
|
64
|
d;o
|
36
|
20/
/ 8
|
%
|
1.00203
|
1.11
|
0.8 8
|
0.95
|
0.9 5
|
2.71
|
65
|
d:o
|
37
|
23/
8
|
6/
/ 9
|
1.00413
|
0.78
|
0.6 1
|
1.30
|
1.29
|
2.51
|
49
|
d:o
|
j 38
|
10/9
|
12/
'9
|
1.00576
|
1.73
|
1.36
|
2.02
|
2.oi
|
4.73
|
58
|
d:o
|
39
|
20/
/ 7
|
25/
/ 7
|
1.006 1 5
|
2.1 5
|
1.70
|
2.31
|
2.30
|
5.70
|
60
|
d:o
|
40
|
2%
|
26/
/ 7
|
1.00423
|
1.18
|
0.93
|
1.45
|
1.43
|
3.29
|
57
|
d:o
|
41
|
2%
|
27/7
|
1.00379
|
1.18
|
0.93
|
1.34
|
1.33
|
3.19
|
58
|
d:o
|
42
|
14/
/ 8
|
17'
- 9
|
1.00322
|
1.01
|
0.80
|
1.18
|
1.17
|
2.7 7
|
58
|
d:o
|
43
|
24/
/11
|
30/
/ll
|
1.00522
|
0.94
|
0.7 5
|
1.65
|
1.65
|
3.1 5
|
48
|
d:o
|
44
|
16A
|
22/
/ 7
|
1.00474
|
0.96
|
0.7 6
|
1.54
|
1.53
|
3.05
|
50
|
Ej saecharin.
|
45 j
|
u/«
|
28/o
|
1.00559
|
1.52
|
1.20
|
2.02
|
2.oi
|
4.41
|
54
|
d:o
|
46
|
11/
/ 6
|
28/
/G
|
1.009 1 6
|
0.86
|
0.6 7
|
2.66
|
2.64
|
3.98
|
34
|
d:o
|
47
|
Va
|
8/
/ 8
|
1.0084 1
|
1.82
|
1.42
|
2.77
|
2.74
|
5.5 8
|
51
|
d:o
|
48
|
v.
|
8/
/ 8
|
1.00434
|
1.77
|
1.40
|
1.78
|
1.77
|
4.5 7
|
61
|
d:o
|
49 !
|
1/
/ 8
|
9/
/ 8
|
1.00295
|
1.23
|
0.97
|
l.i e
|
1.18
|
3.1 2
|
62
|
d:o
|
50
|
29/
/ 7
|
10/
/ 8
|
1.00824
|
2.02
|
1.59
|
2.80
|
2.77
|
5.9 5
|
53
|
d:o
|
51
|
Va
|
14 '
/ 8
|
1.01000
|
1.67 !
|
1.31
|
3.13
|
3.i o
|
5.7 2
|
46
|
d:o
|
23
174 Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
|
Dag för
profvets
|
Dag för '
under-' J
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
|
Uti äsn inge-
|
Undersökning
rörande närvaron
af saccharin.
|
N:o j
|
utta¬
gande.
|
söknin¬
gen.
|
vid
17.5° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100 gr.
|
vörtens
styrka.
|
grad.
|
52
|
12/
/ 6
|
26/e |
|
1.007 98
|
1.45
|
1.14
|
2.54
|
2.52
|
4.80
|
48
|
Ej saccharin.
|
53
|
12/
/ 6
|
27«
|
1.00831
|
1.01
|
0.7 9
|
2.47 i
|
2.45
|
4.03
|
39
|
Saccharin.
|
54
|
13/
/ 6
|
21/
/ 6 |
|
1.00494
|
1.3 1
|
1.03
|
1.7 1
|
1.70
|
3.76
|
55
|
d:o
|
55
|
13/
/ 6
|
22/ !
/ 6
|
1.00621
|
1.16
|
0.91
|
1.97
|
1.96
|
3.78
|
48
|
Ej saccharin.
|
56
|
13/
6
|
21/
/ 6
|
1.0048 1
|
0.84
|
0.66
|
1.50
|
1.49
|
2.81
|
47
|
Saccharin.
|
57
|
1S/6
|
25/
/ 6
|
1.01005
|
0.59
|
0.4 6
|
2.6 7
|
2.65
|
3.57
|
26
|
Ej saccharin.
|
58
|
30/u
|
22/
/12
|
1.00406
|
0.88
|
0.69
|
1.28
|
1.27
|
2.6 5
|
52
|
Saccharin.
|
59
|
‘Va
|
20/
/ 8
|
1.00635
|
1.12
|
0.88
|
1.98
|
1.97
|
3.73
|
47
|
Ej saccharin.
|
60
|
12/S
|
21/8
|
1.00476
|
1.79
|
1.41
|
1.86
|
1.85
|
4.67
|
60
|
d:o
|
61
|
V8
|
12/8
|
1.00613
|
1.00
|
0.7 8
|
1.85
|
1.84
|
3.40
|
46
|
d:o
|
62
|
10/
/ 9
|
12/
/ 9
|
1.00592
|
0.82
|
0.65
|
1.78
|
1.77
|
3.07
|
42
|
d:o
|
63
|
13/
/6
|
26/
/ 6
|
1.01383
|
0.6 5
|
0.51
|
3.7 5
|
3.70
|
4.72
|
22
|
Saccharin.
|
64
|
13/
/ 6
|
26/
'6
|
1.00382
|
0.77
|
0.6 0
|
1.23
|
1.23
|
2.43
|
50
|
d:o
|
65
|
6/
/12
|
23/
/12
|
1.00204
|
0.52
|
0.41
|
0.6 6
|
0.6 6
|
1.48
|
56
|
d:o
|
66
|
1/
/ 8
|
10/8
|
1.00438
|
1.20
|
0.94
|
1.5 1
|
1.50
|
3.38
|
56
|
Ej saccharin.
|
67
|
20/
/ 8
|
4/
/ 9
|
1.00478
|
1.1 8
|
0.9 2
|
1.64
|
1.64
|
3.48
|
53
|
Saccharin.
|
OO
<x>
|
20/
/ 8
|
14/
'9
|
1.00656
|
2.14
|
1.68
|
2.39
|
2.37
|
5.73
|
59
|
Ej saccharin.
|
69
|
20/
/ 8
|
!4 j
/ 9
|
1.00539
|
1.49
|
1.1 8
|
1.88
|
1.87
|
4.23
|
56
|
Saccharin,
|
70
|
23/
110
|
23:
/to
|
1.00442
|
0.4 8
|
0.38
|
1.22
|
1.21
|
1.97
|
39
|
d:o
|
71
|
23/
no
|
23/'io
|
1.00205
|
0.38
|
0.30
|
0.63
|
0.63
|
1.23
|
49
|
d:o
|
72
|
26/
ho
|
26/io
|
1.00737
|
0.63
|
1 0.49
|
2.04
|
2.02
|
3.00
|
33
|
d:o
|
73
|
14/
/ 8
|
17/
/ 9
|
1.00533
|
1.42
|
1.1 1
|
1.83
|
1.82
|
4.04
|
55
|
d:o
|
74
|
27/
/8
|
11 i
' 9
|
1.00809
|
1.16
|
0.9 1
|
2.39
|
2.37
|
4.19
|
44
|
Ej saccharin.
|
75
|
27/
/ 8
|
12/
/ 9
|
1.00539
|
0.88
|
0.69
|
1.61
|
1.60
|
2.98
|
46
|
Saccharin.
|
76
|
23/
/ 8
|
19/
19
|
1.00260
|
0.94
|
0.74
|
0.9 7
|
0.9 7
|
2.4 5
|
61
|
d:o
|
77
|
u/
i / 6
|
21/
16
|
1.00487
|
1.62
|
1.27
|
1.84
|
1.83
|
4.37
|
58
|
d:o
|
78
|
6
'11
|
3/
/12
|
; 1.00470
|
1.02
|
0.8 0
|
1.48
|
1.47
|
3.07
|
52
|
d:o
|
79
|
i %
|
|
1.00757
|
1.30
|
1.01
|
2.30
|
2.28
|
4.30
|
47
|
Ej saccharin.
|
80
|
%
|
18/
/ 9
|
1.00697
|
1.37
|
1.08
|
2.20
|
2.19
|
4.3 5
|
50
|
d:o
|
Äldre och nyare maltdrycksanalyser. 175
|
|
|
Dag för
|
r-----r “*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N:o
|
( profvets
|
under-
|
Eg. vigt
vid
17.6° C.
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
|
Utjäsnings-
grad.
|
Undersökning
|
|
utta¬
gande.
|
söknin¬
gen.
|
vol. &
|
vigts %
1
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100 gr.
|
vörtens
styrka.
|
rörande närvaron
af saccharin.
|
|
r-$.....—
81
|
8/
(9
|
18/
/ 9
|
1.00449
|
0.9 5
|
..........
0.75
|
1.46
|
1.45
|
2.9 5
|
51
|
Ej saccharin.
|
|
82
|
%
|
21/
'8
|
1.00899
|
1.84
|
1.44
|
2.90
|
2.88
|
5.76
|
50
|
Saccharin.
|
|
83
|
ny
12
|
27
/12
|
1.00727
|
1.24
|
0.9 7
|
2.28
|
2.27
|
4.2 1
|
46
|
d:o
|
|
84
|
ni
/12
|
27/
/12
|
1.00612
|
0.59
|
0.4 7
|
1.71
|
1.70
|
2.64
|
35
|
Ej saccharin.
|
|
85
|
,30
■ 7
|
13/
/ 8
|
1.00788
|
1.56
|
1.22
|
2.51
|
2.49
|
4.93
|
50
|
d:o
|
|
86
|
30/
11
|
13/
/ 8
|
1.00270
|
0.84
|
0.66
|
0.96
|
0.96
|
2.28
|
58
|
Saccharin.
|
|
87
|
28/
/6
|
16/t
|
1.0 1 1 56
|
3.13
|
2.4 5
|
4.10
|
4.05
|
8.95
|
55
|
_ _
|
|
88
|
|
**/t
|
1.00421
|
1.45
|
1.14
|
1.51
|
1.50
|
3.78
|
60
|
Saccharin.
|
|
89
|
%
|
0/
/ 9
|
1.01043
|
0.58
|
0.46
|
2.7 1
|
2.68
|
3.60
|
25
|
Ej saccharin.
|
|
90
|
2,
19
|
7/
/ 9
|
1.01244
|
2.39
|
1.87
|
3.53
|
3.49
|
7.23
|
52
|
d:o
|
|
91
|
%
|
9/
'9
|
1.00256
|
1.40
|
1.10
|
1.35
|
1.35
|
3.55
|
62
|
Saccharin.
|
|
92
|
7*
|
11 /
/»
|
1.00765
|
1.17
|
0.92
|
2.27
|
2.2 5
|
4.0 9
|
45
|
d:o
|
|
93
|
2/
/ 9
|
11/
9
|
1.00301
|
1.04
|
0.82
|
1.1 1
|
1.10
|
2.74
|
60
|
Ej saccharin.
|
|
94
|
2 /
/#
|
11/
/ 9
|
1.00454
|
1.77
|
1.40
|
1.76
|
1.75
|
4.5 5
|
62
|
Saccharin.
|
|
95 j
|
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
Ej saccharin.
|
|
96 |
|
_ 1
|
|
- 1
|
- -
|
—
|
—
|
■■ : — '
|
—
|
—
|
—
|
Saccharin.
|
|
|
Medeltal
|
1.00570
|
1.24
|
0.9 8
|
1.85
|
1.84
|
3.80
|
51
|
63, i % åt antalet
|
|
’ '4
|
Högst...
|
1.01383
|
3.13 !
|
2.45
|
4.10
|
4.0 5
|
8.9 5
|
70
|
undersökta prof
|
'
i
|
i
|
Lägst ■
|
1.00139
|
0.3 8
|
0.3 0
|
0.63 ;
|
0.63
|
1.23
|
22
|
(95 st.) inne-
|
'
|
;
|
|
1
|
|
1
|
|
i
|
|
|
|
hålla saccharin.
|
176
Äldre och nyare rmltdrycksanalyser.
177
Tabell 14.
II. Danska ölsorter.
Analysår: 1902. Analytiker: John Köhler.
Tabelll 14.
N:o
Ölets namn och tillverkningsort.
j Dag nar
profvet
inköptes.
Dag för
under¬
sökningen.
i
Eg. vigt
vid
17.5° C.
|
Alkoholhalt.
|
Extrakthalt
|
Stam¬
vörtens
styrka.
|
b ,’.:m
TTtjäsnings-
grad.
|
V -
i 1
Anmärkningar.
. ... . ................. . ..............
|
vol %
|
vigts %
|
pr 100 ,
|
pt 100
|
|
|
|
|
gl*.
|
|
-
|
|
1.01679
|
1.63
|
1.27
|
4.8 7
|
4.7 9
|
7.31
|
34.5
|
|
1.01359
|
2.00
|
1.57
|
4.17
|
4.12
|
7.23
|
43.i
|
Profvet syrligt och oklart
|
1.01 307
|
2.09
|
1.64
|
4.oi
|
3.96 )
|
7.22
|
45.2
|
»' » » »
|
|
|
|
|
|
|
|
(Vid titrering åtgick 30.; kbcm n/10 alkali pr 100 kbcm Öl).
|
1.01074
|
1.13
|
0.89
|
3.13
|
3.09
|
4.87
|
36.6
|
|
1.00807
|
1.49
|
1.18
|
2.54
|
2.52
|
4.88
|
48.5
|
» syrligt och oklart
|
1.01 137
|
2.16
|
1.69
|
3.6 6
|
3.62
|
6.9 9
|
48.2
|
i f
J j \ {
|
1.01012
|
2.31
|
1.81
|
3.88
|
3.34
|
6.96
|
52.o
-
|
» » » »
|
1.00754
|
1.21
|
0.9 5
|
2.34
|
2.32
|
4.2 5
|
45.4
|
|
1.00612
|
1.37
|
1.08
|
2.oi
|
2.oo
|
4.18
|
52.2
■ ,t !
|
.;,TS ' A j-: -vjj - y ; ' • ' il . ..
|
1.02263
|
2.09
|
1.62
|
' '
6.55
|
6.41
|
9.59
|
33.2
|
|
1.02209
|
2.17
|
1.68
|
6.44
|
6.30
|
9.60
|
34.4
|
|
1.02210
|
2.20
|
1.71
|
6.44
|
6.30
|
9.66
|
34.8
|
», oklart, antagl. af utfälda ägghviteämnen
|
1.0301 8
|
2.io
|
1.62
|
8.51
|
8.2 6
|
11.41
|
27.6
|
.!/:•> .)*wjl-X . ?
|
1.03009
|
2.ii
|
1.63
|
8.4 9
|
8.2 4
|
11.4 1
|
27.8
|
|
1.03022
|
2.09
|
1.61
|
8.49
|
8.24
|
11.38
|
27.6
|
» » » » » »
|
1.02350
|
1.87
|
1.45
|
6.70
|
6.54
|
9.3 9
|
30.3
|
|
1.02356
|
1.88
|
1.46
|
6.70
|
6.54
|
9.41
|
30.5
|
|
1.02353
|
1.89
|
1.46
|
6.70
|
6.54
|
9.42
|
30.6
|
» » » » » »
|
1.02801
|
2.31
|
1.78
|
8.0 3
|
7.81
|
11.28
|
30.8
|
|
1.02800
|
2.32
|
1.79
|
8.oi
|
7.79
|
11.27
|
30.9
|
» » » » » »
|
1.02453
|
2.40
|
1.86
|
7.i o
|
6.93
|
10.5 7
|
34.4
|
|
1.01848
|
1.78
|
1.38
|
5.3 7
|
5.2 7
|
8.02
|
34.2
|
|
1.06 1 97
|
2.oo
|
1.49
|
16.7
|
15.7
|
18.5
|
15.2
|
|
1.06009
|
2.21
|
1.6 6
|
16.42
|
15.49
|
18.5 9
|
16.7
|
|
1.05513
|
1.56
|
1.17
|
14.8
|
14.o
|
16.2
|
13.6
|
|
1.055 1 4
|
1.55
|
1.17
|
14.83
|
14.0 6
|
16.26
|
13.6
|
|
1.00 89 2
|
2.40
|
1.89
|
3.i i
|
3.09
|
6.8 5
|
55.o
|
|
1.00876
|
2.42
|
1.90
|
3.io
|
3.08
|
6.87
|
55.2
|
|
1.02460
|
1.90
|
1.4 6
|
6.99
|
6.7 6
|
9.6 3
|
33.8
|
|
1.06 197
|
2.42
|
1.90
|
16.7
|
15.7
|
18.5
|
55.2
|
|
1.006 12
|
1-1*
|
j 0.89
|
2.01
|
2.oo
|
4.1 8
|
13.6
|
|
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
23
24
25
26
27
28
Skattefria:
Skibsol N:o 1, P. Olsen Jun., Köpenhamn
Stribsol N:o2, » » .......r...........XA.H
» » » » » *,...............
Central Skibsol N:o 1, »De Forenede Bryggerier», Köpenhamn
» ».,».» » 1 (J
Central Skibsol N:o 2, »
» » » » »
Krone Pilsener, »De Forenede Bryggerier»,
» »
» »
Aegte Kroneol, »
» | »
» »
Overgaeret Pilsner, »Kjöbenhavns Bryggerier och Malterier»
Kjöbenhavns Kroneol, *) » »
» » » »
Hvidtol N:o 1, P. Olsen Jun., Köpenhamn
» » 2, » »
» »
Central Sodt Dobbelt ol, »De Forenede Bryggerier», Köpenhamn
» » » » » » »
Dobbelt ol, Kalundborg Aktiebryggeri
» » » ............................................
Lys Carlsberg,1) Ny Carlsberg Köpenhamn ................................
Va
» ...a
». !
;9
25/
/ 9
18/
/ 8
8/
/9
”/s
9/
/ 9
18
>'8
19
2 /
/ 9
/10
19/
/ 8
2/
/ 9
5/
/10
16/
10
15 /
19/S
18
/ 8
/10
Medeltal af de första bestämningame i hvarje grupp]
Högsta värde af samtliga » ......................>
Lägsta » » » » ...................—— i
Anm. Efter inköpen och intill dess undersökning företagits, hafva prnfven förvarats
') Pasteuriseradt enligt anteckning å buteljens etikett.
I i.UUD k * j v,ov Ai.Ul | ä.uo *• * ^
buteljer vid rumstemperatur; och har vid hvarje undersökning nnvflndts prof ur nyuppslagen butelj.
|
178 ro Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
|
|
|
|
't
|
i i!'Vi ? (l
|
|
|
|
|
—.......— -----—-
|
N:o
|
Ölets namn och tillverkningsort.
|
Dag
när
|
Dag
för
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extrakthalt
|
Stam-
|
Utjäs-
|
1
|
profvet
|
under-
|
vid
|
|
|
pr 100
kbcm.
|
|
vörtens
|
nings-
|
|
|
i tf U! tf ,11 f..,m W k
|
inköp¬
tes.
|
söknin¬
gen.
|
17.5° C.
|
vol. %
|
vigts %
|
pr 100
gr.
|
styrka.
|
grad.
liv
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt epligtiga:
|
|
|
k c* i
t..*rCr J
|
|
|
|
|
|
|
}
|
29
|
Lagerel, Ny Carlsberg, Köpenhamn ........
|
7/ *
/ 8
|
20/
/ 8
|
1.01 57 1
|
5.15
|
4.02
|
5.86
|
5.7 7
|
13.50
|
57.3
|
30
|
» Tuborgs Fabriker, » ........
|
21/s
|
1.01 1 13
|
5.13
|
4.03
|
4.66
|
4.6 1
|
12.3 9
|
62.8
|
I
|
31
|
» Gamle Carlsberg, » ........
|
»
|
20/S
|
1.01290
rl.lTf, 1
|
5.36
|
4.20
|
5.19
|
5.13
|
13.22
|
61.2
|
|
|
* •' A»- ,M
Medeltal
|
|
|
v
1.01 325
|
5.2 1
|
4.0 8
|
5.24
|
5.17
|
i 1 ' v
13.04
|
60.4
|
|
|
Högst...
|
|
|
1.01571
|
5.36
|
4.20
|
5.86
|
5.7 7
|
13.50
|
62.8
|
w
|
|
Lägst....
|
—
|
|
1.01 113
|
5.13
|
4.02
|
4.66
|
4.61
|
12.39
|
57.3
|
|
32
|
PilsnerelJ),2) Gamle Carlsberg, Köpenhamn
|
Vs
|
20/8
|
1.01035
|
4.7 0
|
3.69
|
4.32
|
4.28
|
11.45
|
62.7
|
r,
|
1) Pasteuriseradt enligt anteckning å buteljens etikett.
2) Tillverkadt för export enl. „ „ „ „
MC
Ht. h
.ill i
,0! '
, .'i
, (■
'I '»MfltVi
179
Äldre och nyare maltdrycksanalyser.
Tabell 15.
III. Tyska ölsorter (fatöl).
Analysår: 1902. Analytiker: John Köhler.
N:o
|
Ölets namn och tillverkningsort.
. ..
|
Tid när ölet
|
Dag för
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
|
Extraktion
|
Stam-
|
Utjäs-
|
inkom till
Sverige l).
|
undersök¬
ningen.
|
vid
17.5° C.
|
1
vol. % vigts %
1
|
pr 100
kbcm.
|
pr 100
gr-
|
vörtens
styrka.
|
nings-
grad.
|
1
2
3
4
5
6
7
8
|
Mtincheneröl.
»Weihenstephan», Kongl. Bayerska
Statshryggeriet, Weihenstephan2)
D:o d:o d:o
"Echtes Pschorr Bräu», G. Pschorr,
Munchen 3) ....................................
D:o d:o d:o
»Franziskaner teist Bräu», Jos. Sedl-
mayer, Munchen 4).......................
»Spaten Bräu», Gabriel Sedlmayer,
Munchen ft) ....................................
D:o d:o d:o
»Miinchener Burgerbräu», »Biirger-
licher Bräuhaus», Munchen6) ....
|
omkr. 15/6
23/
(9
i maj
2/
'9
18.L
11
omki'. 16/7
16/
/ 9
8/
.8
|
Vs
7io
Vs
3/
■ /10
4/
/»
?/8
VlO
1S/s
|
1.0 1737
1.01625
1.01237
1.01 790
1.01515
1.01492
1.01425
1.02065
|
5.04
5.5 1
5.7 5
4.71
5.09
5.6 1
5.7 3
4.64
|
3.93
4.30
4.51
3.68
3.98
4.39
4.48
3.61
|
6.2 7
6.14
5.20
6.29
5.73
5.83
5.69
6.94
|
6.1 5
6.04
5.1 3
6.18
5.64
5.7 4
5.6 1
6.80
|
13.70
14.28
13.7 9
13.2 6
13.30
14.1 5
14.19
13.7 3
|
55.i
57.7
62.8
53.5
57.6
59.5
60.5
50.5
|
|
Medeltal af de nyare profven (nås
2, 4, 5, 7 och 8) .......................
|
|
|
1.01684
|
5.14
|
4.0 1
|
6.1 6
|
6.0 5
|
13.7 5
|
56.o
|
|
Högsta värde af n:is 1—8 ........
|
—
|
—
|
1.02065
|
5.7 5
|
4.5 1
|
6.94
|
6.80
|
14.2 8
|
62.8
|
|
Lägsta » » » » ........
|
- '
|
—
|
1.01237
|
4.64
|
3.6 1
|
5.20
|
5.1 3
|
13.2 6
|
50.5
|
9
|
Andra ölsorter.
»Pilsner Urquell», »Biirgerlicher Bräu¬
haus», Pilsen 5) ...........................
|
26/
/ 7
|
Vs
|
1.01509
|
4.34
|
3.40
|
5.42
|
5.34
|
11.93
|
55.3
|
10
|
»Weissbier», F. W. Hilsebein, Berlin7)
|
-s)
|
I2/s
|
1.01310
|
2.7 7
|
2.17
|
4.31
|
4.26
|
8.5 5
|
50.2
|
*) Enl. uppgift af försäljaren.
s) Inköpt från »Anton’s Bierstube» i Stockholm.
s) „ „ bierhallcn »Zur Himmelsleiter» i Stockholm
4) „ „ „ »Zum Franziskaner» „ „
c) „ „ »Källos Bierstube» i Stockholm.
“) „ „ bierhallen »Zum Burgerbräu» i Stockholm.
7) „ „ »Germania Bierstube» i Stockholm.
8) Endast extraktet infördt från Tyskland.
180
Äldre och ny
Sammanställning af de vid verkställda malt
Maltdryck.
|
Antal
|
Eg. vigt
|
Alkoholhalt
halt
|
Stam¬
|
Utjäs-
|
Antalet svag-
dricksprof, som
|
Analystid.
|
vid
|
vörtens
|
nings-
|
innehålla saccha-
|
|
analyser.
|
17.5° C.
|
vol. % vigts % Pr 100
|
styrka.
|
grad.
|
rin, i % af antalet
undersökta prof.
|
|
|
|
gr-
|
Svenska ölsorter.
’) .......................
|
|
före 1892
|
18
|
—
|
7.65
|
6.07
|
7.22
|
18.52
|
61.2
|
—
|
* .......................
|
(tab. 7)
|
1902
|
3
|
1.02785
|
6.74
|
5.21
|
9.23
|
18.94
|
51.1
|
—
|
Lageröl....................
|
|
före 1892
|
174
|
__
|
5.35
|
4.24
|
5.7 9
|
13.92
|
58.3
|
__
|
» ...................
|
(tab. 1)
|
1895—1900
|
29
|
—
|
5.33
|
4.2 6
|
5.5 1
|
13.70
|
59.8
|
—
|
» ....................
|
( » 8)
|
1902
|
22
|
1.01409
|
5.2 7
|
4.12
|
5.39
|
13.32
|
59.6
|
—
|
slag af lageröl
|
(tab. 8)
|
»
|
5
|
1.0161 1
|
5.7 9
|
4.53
|
6.07
|
14.7 0
|
58.8
|
----
|
eröl!)....................
|
|
före 1892
|
31
|
__
|
4.7 2
|
3.76
|
4.77
|
11.92
|
60.i
|
__
|
» ....................
|
(tab. 2)
|
1896—1900
|
9
|
—
|
4.9 7
|
3.98
|
4.7 0
|
12.41
|
62.i
|
—
|
» ....................
|
( » 9)
|
1902
|
24
|
1.01 1 14
|
4.7 7
|
3.74
|
4.48
|
11.75
|
61.9
|
——
|
eka och iskällardricka1)
|
före 1892
|
39
|
__
|
3.28
|
2.62
|
3.33
|
8.47
|
60.5
|
__
|
» ................
|
(tab. 3)
|
1895—1896
|
43
|
—
|
3.5 5
|
2.84
|
3.37
|
8.96
|
62.3
|
—
|
» ................
|
(» 10)
|
1902
|
14
|
1.00937
|
3.6 1
|
2.84
|
3.64
|
9.23
|
60.6
|
—
|
Iskällardricka ............
|
(tab. 4)
|
1895—1898
|
7
|
__
|
3.2 0
|
2.56
|
3.1 3
|
8.20
|
61.7
|
__
|
» ............
|
( » 11)
|
1902
|
13
|
1.00950
|
3.48
|
2.73
|
3.64
|
9.02
|
59.9
|
—
|
Pilsnerdricka ............
|
(tab. 5)
|
1896—1899
|
2
|
___
|
3.28
|
2.62
|
2.90
|
8.09
|
64.i
|
___
|
» ............
|
( * 12)
|
1902
|
9
|
1.00852
|
3.53
|
2.77
|
3.40
|
8.8 7
|
61.7
|
—
|
Svenskölx)....................
|
|
före 1892
|
17
|
—
|
3.13
|
2.47
|
7.53
|
12.26
|
39.6
|
—
|
Svagdricka1) ...............
|
|
före 1892
|
16
|
__
|
1.95
|
1.53
|
3.2 1
|
6.27
|
47.8
|
Ej undersökta
|
* 0...............
|
|
1891 — 1892
|
52
|
—
|
1.33
|
1.04
|
2.87
|
4.96
|
43.o
|
» ................
|
(tab. 6)
|
1895
|
53
(57 i afse¬
ende å när¬
varon af
saccharin )
|
1.0085
|
1.39
|
1.10
|
2.61
|
4.81
|
46
|
32.i
|
|
( » 13)
|
1901
|
94
(96 i afse¬
ende å när¬
varon af
saccharin.)
|
1.00570
|
1.24
|
0.98
|
1.84
|
3.80
|
51
|
63.i
|
') Uppgifterna hemtade från 1900 års maltdryckskomités betänkande.
maltdrycksanalyser. 181
Tabell 16.
drycksanalyser erhållna medeltalen.
Maltdryck.
|
Analystid.
|
Antal
analyser.
|
Eg. vigt
vid
17.5° C.
|
Alkoholhalt
|
Ex trakt-
halt
pr 100
gr-
|
Stam¬
vörtens
styrka.
|
Utjäs-
nings-
grad.
|
vol. %
|
vigts %
|
Danska ölsorter, (tab. 14).
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skattepligtiga:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lageröl ..................................
|
1902
|
3
|
1.01325
|
5.2 1
|
4.08
|
5.1 7
|
13.04
|
60.4
|
Pilsneröl....................................
|
»
|
1
|
1.01035
|
4.7 0
|
3.6 9
|
4.2 8
|
11.45
|
62.7
|
Skattefria................................
|
1902
|
13
|
1.02460
|
1.90
|
1.46
|
6.76
|
9.C3
|
33.8
|
Tyska ölsorter (fatöl), (tab. 15)
|
1902
|
5
|
1.01 684
|
5.1 4
|
4.01
|
6.05
|
13.75
|
56.o
|
24
Tabeller öfver maltdryckstillverkningen år 1897,
183
Tabeller1)
Bil. 5.
öfver maltdryckstillverkningen vid rikets bryggerier år 1897, af svenska bryggare¬
föreningen utarbetade enligt uppgifter, som från bryggerierna aflemnats till 1898
—1900 års komité för revision af gällande stadganden angående försäljning af
vin och maltdrycker m. m.
Tabell 1.
Gruppindelning.
Grupp
|
1
|
maltafverkning t. o.
|
m.
|
1,000 kg.
|
Grupp 31
|
maltafverkning t.
|
0.
|
m.
|
35,000 kg
|
2
|
2
|
26
|
26 26
|
»
|
2,000
|
26
|
2»
|
32
|
26
|
26
|
26
|
26
|
40,000 »
|
26
|
3
|
26
|
26 36
|
»
|
3,000
|
2»
|
2»
|
33
|
26
|
26
|
26
|
26
|
45,000 >
|
»
|
4
|
2»
|
36 2
|
»
|
4,000
|
36
|
26
|
34
|
26
|
26
|
26
|
26
|
50,000 »
|
26
|
5
|
»
|
2 36
|
|
5,000
|
26
|
26
|
35
|
26
|
26
|
26
|
26
|
55,000 »
|
26
|
6
|
26
|
2» 26
|
»
|
6,000
|
36
|
36
|
36
|
26
|
26
|
26
|
2
|
60,000 »
|
26
|
7
|
»
|
36 2
|
»
|
7,000
|
2»
|
2»
|
37
|
26
|
26
|
26
|
26
|
65,000 »
|
2
|
8
|
36
|
26 2
|
»
|
8,000
|
2»
|
26
|
38
|
»
|
36
|
26
|
2
|
70,000 »
|
26
|
9
|
36
|
26 »
|
2
|
9,000
|
2
|
2»
|
39
|
26
|
26
|
26
|
»
|
75,000 x
|
26
|
10
|
36
|
36 36
|
)
|
10,000
|
2
|
26
|
40
|
26
|
»
|
26
|
»
|
80,000 »
|
26
|
11
|
36
|
26 »
|
>
|
11,000
|
»
|
V
|
41
|
26
|
26
|
26
|
26
|
85,000 »
|
>
|
12
|
26
|
26 »
|
2
|
12,000
|
>
|
26
|
42
|
26
|
26
|
36
|
26
|
90,000 »
|
26
|
13
|
»
|
» 26
|
2
|
13,000
|
2»
|
>
|
43
|
26
|
26
|
26
|
26
|
95,000 »
|
26
|
14
|
2
|
26 »
|
|
14,000
|
|
»
|
44
|
26
|
26
|
26
|
26
|
100,000 »
|
»
|
15
|
36
|
2 36
|
»
|
15,000
|
2»
|
26
|
45
|
26
|
2
|
»
|
26
|
110,000 »
|
26
|
16
|
26
|
22 26
|
»
|
16,000
|
2
|
26
|
46
|
26
|
26
|
»
|
26
|
120,000 »
|
26
|
17
|
26
|
26 26
|
»
|
17,000
|
36
|
26
|
47
|
26
|
26
|
26
|
2
|
130,000 »
|
26
|
18
|
»
|
36 36
|
»
|
18,000
|
26
|
36
|
48
|
»
|
26
|
2
|
26
|
140,000 »
|
26
|
19
|
2
|
26 26
|
»
|
19,000
|
»
|
»
|
49
|
26
|
26
|
26
|
26
|
150,000 »
|
26
|
20
|
36
|
36 26
|
»
|
20,000
|
26
|
26
|
50
|
26
|
26
|
26
|
»
|
175,000 »
|
»
|
21
|
26
|
» 36
|
»
|
21,000
|
26
|
26
|
51
|
26
|
26
|
26
|
26
|
200,000 »
|
26
|
22
|
2
|
26 26
|
»
|
22,000
|
26
|
26
|
52
|
26
|
2
|
26
|
26
|
250,000 »
|
26
|
23
|
26
|
36 26
|
2
|
23,000
|
36
|
26
|
53
|
26
|
*
|
26
|
26
|
300,000 »
|
26
|
24
|
»
|
» »
|
»
|
24,000
|
»
|
26
|
54
|
26
|
26
|
26
|
26
|
400,000 »
|
26
|
25
|
36
|
» »
|
2»
|
25,000
|
26
|
26
|
55
|
26
|
26
|
26
|
2
|
500,000 »
|
26
|
26
|
26
|
» 36
|
2
|
26,000
|
26
|
26
|
56
|
26
|
26
|
26
|
26
|
600,000 »
|
2»
|
27
|
26
|
26 36
|
»
|
27,000
|
*
|
26
|
57
|
26
|
26
|
26
|
26
|
700,000 >
|
2
|
28
|
36
|
36 36
|
»
|
28,000
|
»
|
2»
|
58
|
26
|
26
|
2
|
26
|
800,000 »
|
26
|
29
|
26
|
36 26
|
36
|
29,000
|
26
|
26
|
59
|
26
|
|
öfver
|
800,000 »
|
36
|
30
|
»
|
36 36
|
26
|
30,000
|
36
|
|
|
|
|
|
|
|
') Anm. Tabellerna äro beräknade med antagande att:
af 100 kg. malt fås 900 liter svagdricka,
» » » > » 600 » underjäst dricka,
» » » » » 425 » pilsner,
» » » » » 400 *■ öl,
» » » » » 260 » porter.
184
Tabeller öfver maltdrycks-
Tabell 2.
Grupp-
|
Antal bryggerier
|
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
afverkadt
|
Enbart svagdricka
|
Grujip-
|
|
|
|
|
|
|
num-
|
Eu-
|
Öfver-
|
Öfver-
|
|
malt
|
Afverkadt
|
Svag-
|
mer.
|
bart
|
vägan-
|
vägan-
|
En-
|
i
|
malt
|
dricka
|
|
svag-
|
de
|
de
|
bart
|
kilo-
|
i
|
i
|
|
dricks-
|
svag-
|
Öl-
|
Öl-
|
gram.
|
kilo-
|
hekto-
|
|
|
dricks-
|
|
|
|
gram.
|
liter.
|
i
|
6
|
2
|
3
|
1
|
5 205
|
1978
|
178
|
2
|
5
|
6
|
4
|
3
|
28 761
|
7 723
|
695
|
3
|
4
|
4
|
2
|
1
|
25 916
|
9 666
|
870
|
4
|
9
|
3
|
2
|
|
49 311
|
31589
|
2 843
|
5
|
15
|
3
|
|
|
81334
|
68 276
|
6 145
|
6
|
11
|
5
|
i
|
|
94 237
|
61 201
|
5 508
|
7
|
8
|
2
|
i
|
1
|
78 535
|
53 335
|
4 800
|
8
|
6
|
6
|
2
|
1
|
112 356
|
45 423
|
4 088
|
9
|
8
|
3
|
1
|
|
102 394
|
68 823
|
6 194
|
10
|
7
|
2
|
1
|
2
|
115 850
|
68 200
|
6 138
|
11
|
4
|
4
|
3
|
|
114 821
|
42 411
|
3 817
|
12
|
15
|
4
|
2
|
2
|
262 491
|
168 933
|
15 204
|
13
|
3
|
6
|
|
|
112 066
|
37 844
|
3 406
|
14
|
8
|
3
|
|
|
149 486
|
108 244
|
9 742
|
15
|
7
|
2
|
2
|
|
159 819
|
102 255
|
9 203
|
16
|
5
|
3
|
2
|
1
|
171104
|
77 802
|
7 002
|
17
|
8
|
2
|
1
|
|
183 209
|
132 813
|
11953
|
18
|
6
|
3
|
2
|
|
193 509
|
105 067
|
9 456
|
19
|
6
|
3
|
2
|
|
204 284
|
111 344
|
10 021
|
20
|
3
|
2
|
|
1
|
118 358
|
59 178
|
5 326
|
21
|
3
|
3
|
2
|
|
163 375
|
61489
|
5 534
|
22
|
4
|
|
3
|
|
151 510
|
86 622
|
7 796
|
23
|
11
|
6
|
2
|
|
425 666
|
244 954
|
22 046
|
24
|
3
|
2
|
2
|
|
164 256
|
69 778
|
6 280
|
25
|
5
|
2
|
2
|
|
222 055
|
124 444
|
11200
|
26
|
1
|
|
|
|
25 556
|
25 556
|
2 300
|
27
|
3
|
3
|
|
1
|
186 464
|
79 723
|
7175
|
28
|
2
|
3
|
|
|
138 558
|
55 000
|
4 950
|
29
|
1
|
|
|
|
28 333
|
28 333
|
2 550
|
30
|
4
|
4
|
1
|
|
265 540
|
118 500
|
10 665
|
31
|
8
|
6
|
2
|
|
523 298
|
260 443
|
23 440
|
32
|
6
|
6
|
4
|
2
|
680 278
|
266 678
|
20 401
|
33
|
4
|
6
|
6
|
3
|
808 744
|
175 954
|
15 836
|
34
|
4
|
2
|
8
|
1
|
711 870
|
193 067
|
17 376
|
35
|
3
|
4
|
6
|
|
672 412
|
154 722
|
13 925
|
36
|
3
|
1
|
8
|
2
|
799 996
|
168 890
|
15 200
|
37
|
4
|
|
2
|
2
|
506 514
|
253 144
|
22 783
|
38
|
|
4
|
2
|
1
|
473 223
|
|
|
39
|
2
|
1
|
3
|
|
438 146
|
144 778
|
13 030
|
Tr.
|
215
|
121
|
84
|
25 |
|
9 748 840
|
3 834 180
|
345 076 |
|
Svagdricksbryggerier
Öfvervägande svagdricka
Svagdricka
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Malt
|
Svag-
|
Malt
|
Under-
|
Malt
|
Öl
|
i
|
dricka i
|
i
|
jäst
|
|
|
kgr.
|
dricka i
|
|
|
hl.
|
kgr.
|
hl.
|
kgr.
|
hl.
|
711
|
64
|
|
|
225
|
9
|
7 722
|
695
|
|
|
1 650
|
66
|
6 400
|
576
|
|
|
2 350
|
94
|
10 222
|
920
|
|
|
1 125
|
45
|
9 833
|
885
|
|
|
3 225
|
129
|
21 144
|
1903
|
|
|
6 225
|
249
|
11389
|
1025
|
|
|
1150
|
46
|
35 156
|
3164
|
|
|
9 150
|
366
|
21679
|
1951
|
|
|
3 700
|
148
|
15 556
|
1400
|
|
|
3 300
|
132
|
34 345
|
3 091
|
|
|
6 900
|
276
|
40 778
|
3 670
|
|
|
6100
|
244
|
64 222
|
5 780
|
|
|
10 000
|
400
|
38 867
|
3 498
|
|
|
2 375
|
95
|
22 522
|
2 027
|
|
|
6 375
|
255
|
39 055
|
3 515
|
|
|
7 750
|
310
|
32 667
|
2 940
|
|
|
875
|
35
|
50 001
|
4 500
|
417
|
25
|
2 750
|
no
|
53178
|
4 786
|
|
|
2 550
|
102
|
36 555
|
3 290
|
|
|
2 625
|
105
|
40156
|
3614
|
|
|
20 560
|
823
|
125 278
|
11275
|
|
|
9 850
|
394
|
42 544
|
3 829
|
|
|
4 675
|
187
|
44 644
|
4 018
|
|
|
4 375
|
175
|
66 900
|
6 021
|
|
|
12 975
|
519
|
77 733
|
6 996
|
|
|
5 825
|
233
|
113 801
|
10 242
|
|
|
4100
|
164
|
186 222
|
16 760
|
|
|
8 025
|
321
|
200 400
|
18 036
|
|
|
24 725
|
989
|
234 756
|
21 128
|
|
|
20 500
|
820
|
90 666
|
8160
|
|
|
1575
|
63
|
187 777
|
16 900
|
|
|
23 000
|
920
|
57 611
|
5185
|
|
|
1375
|
55
|
250 967
|
22 587
|
5 000
|
300
|
14 850
|
594
|
69 422
|
6 248
|
|
|
1200
|
48
|
2 340 879
|
210 679
|
5 417
|
325
|
238 010
|
9 521
|
tillverkningen år 1897.
185
sammandrag.
Tabell 2.
Öl-bryggerier
Öfvervägande öl
|
Enbart Öl
|
Svagdricka
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Malt
i
kgr.
|
Svag¬
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Under¬
jäst
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Öl
i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Under¬
jäst
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Öl
i
hl.
|
266
|
24
|
|
|
1025
|
41
|
|
|
1000
|
40
|
2 956
|
266
|
1300
|
78
|
2 575
|
103
|
|
|
4 835
|
120
|
1000
|
90
|
|
|
3 500
|
140
|
|
|
3 000
|
120
|
1500
|
135
|
|
|
4 875
|
195
|
|
|
|
|
2 667
|
240
|
|
|
3 000
|
120
|
|
|
|
|
1 in
|
100
|
|
|
5 000
|
200
|
|
|
6 550
|
262
|
800
|
72
|
17
|
1
|
14 310
|
573
|
|
|
7 500
|
300
|
567
|
51
|
|
|
7 625
|
305
|
|
|
|
|
1 in
|
100
|
833
|
50
|
7 500
|
300
|
|
|
19 350
|
774
|
3 300
|
297
|
|
|
27 865
|
1090
|
|
|
|
|
4911
|
442
|
|
|
18 394
|
740
|
5 800
|
348
|
17 575
|
703
|
9 000
|
810
|
167
|
10
|
19 500
|
780
|
|
|
|
|
4 334
|
390
|
|
|
26 663
|
1068
|
|
|
15 500
|
620
|
1889
|
170
|
2 833
|
170
|
12 132
|
494
|
|
|
|
|
13 500
|
1215
|
583
|
35
|
21 191
|
850
|
|
|
|
|
10 556
|
950
|
1333
|
80
|
25 323
|
1020
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 000
|
800
|
5111
|
460
|
|
|
36 059
|
1290
|
|
|
|
|
19 945
|
1 795
|
1000
|
60
|
43 943
|
1767
|
|
|
|
|
12 334
|
1 no
|
|
|
33 250
|
1330
|
|
|
|
|
17 434
|
1 569
|
|
|
29 825
|
1 193
|
|
|
|
|
3 833
|
345
|
1083
|
65
|
43 676
|
1763
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 866
|
1008
|
13 289
|
1 196
|
|
|
15 850
|
634
|
|
|
|
|
11044
|
994
|
4150
|
249
|
53 414
|
2123
|
|
|
|
|
51 589
|
4 643
|
4 750
|
285
|
98 016
|
3 958
|
11984
|
719
|
62 136
|
2 493
|
70 121
|
6 311
|
2 067
|
124
|
182 496
|
7 332
|
267
|
16
|
122 583
|
4 906
|
87 155
|
7 844
|
19 551
|
1 173
|
273 106
|
11030
|
2 450
|
147
|
44 300
|
1 772
|
55 689
|
5 012
|
1 317
|
79
|
249 907
|
9 682
|
|
|
|
|
97 067
|
8 736
|
9 033
|
542
|
349 810
|
13 883
|
10 000
|
600
|
106 210
|
3 900
|
33 389
|
3 005
|
|
|
93 608
|
3 772
|
1516
|
91
|
124 857
|
4 960
|
30 767
|
2 769
|
6 033
|
362
|
99 606
|
4 026
|
|
|
66 000
|
2 640
|
46 300
|
4 167
|
8 733
|
524
|
167 713
|
6 694
|
|
|
|
|
614 535
|
55 308 |
|
64 783
|
3 887 |
|
1970 757 |
|
78 496 |
|
32 017
|
1 921
|
648 262
|
25 418 |
|
Porter
i
hekto-
liter.
|
Pilsner
i
hekto¬
liter.
|
Grupp¬
num¬
mer.
|
|
|
i
|
50
|
|
2
|
|
|
3
|
|
|
4
|
|
|
5
|
|
|
6
|
|
10
|
8
|
|
|
9
|
|
|
10
|
16
|
|
11
|
|
72
|
12
|
|
|
13
|
|
|
14
|
|
|
15
|
|
25
|
16
|
|
148
|
17
|
|
40
|
18
|
|
120
|
19
|
|
|
20
|
100
|
35
|
21
|
|
158
|
22
|
|
|
23
|
|
|
24
|
|
271
|
25
|
|
|
26
|
53
|
253
|
27
|
|
|
28
|
|
|
29
|
|
|
30
|
15
|
162
|
31
|
|
763
|
32
|
12
|
906
|
33
|
|
1798
|
34
|
240
|
935
|
35
|
463
|
4 327
|
36
|
50
|
1 196
|
37
|
|
710
|
38
|
70
|
1 584
|
39
|
1069
|
13 513
|
Tr.
|
186
Tabeller öfver maltdrycks-
Grupp-
|
Antal bryggerier
|
Summa
|
|
|
|
|
|
afverkadt
|
Grupp-
|
|
Öfver-
vägan-
|
|
|
num-
|
En-
bart
|
Öfver-
vägan-
|
En-
|
malt
i
|
|
svag-
|
de
|
de
|
bart
|
kilo-
|
|
dricks-
|
svag-
dricks-
|
Öl-
|
Öl-
|
gram.
|
Tr.
|
215
|
121
|
84
|
25
|
9 748 840
|
40
|
|
|
2
|
3
|
388 776
|
41
|
|
2
|
4
|
|
492 100
|
42
|
1
|
4
|
3
|
|
707 440
|
43
|
|
3
|
3
|
2
|
734 626
|
44
|
|
1
|
2
|
1
|
390 331
|
45
|
|
3
|
4
|
2
|
945 256
|
46
|
1
|
|
2
|
1
|
466 880
|
47
|
1
|
|
8
|
1
|
1 256 040
|
48
|
|
1
|
2
|
1
|
540 213
|
49
|
|
1
|
3
|
1
|
728 016
|
50
|
|
|
6
|
7
|
2 119 142
|
51
|
2
|
|
2
|
5
|
1 700 438
|
52
|
|
|
10
|
1
|
2 469 161
|
53
|
|
1
|
3
|
1
|
1 346 931
|
54
|
|
|
2
|
5
|
2 432 837
|
55
|
|
|
4
|
1
|
2 155 728
|
56
|
|
1
|
2
|
2
|
2 625 748
|
57
|
|
1
|
1
|
2
|
2 599 410
|
58
|
|
|
1
|
|
723 336
|
59
|
|
1
|
3
|
6
|
12 442 287
|
S:a
|
220
|
140
|
| 151
|
| 67
|
47 013 566
|
Svagdricks-bryggerier
Enbart svagdricka
Öfvervägande svagdricka
Afverkadt
malt
i
kilo¬
gram.
|
Svag¬
dricka
i
hekto¬
liter.
|
Svagdricka
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Malt
i
kgr.
|
Svag-
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Under-
jäst
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Öl
i
hl.
|
3 834 180
|
345 076
|
2 340 879
|
210 679
|
5 417
|
325
|
238 010
|
9 521
|
|
|
98 333
|
8 850
|
1750
|
105
|
63 750
|
2 550
|
88 889
|
8 000
|
185 656
|
16 709
|
4 233
|
254
|
77 074
|
3 113
|
|
|
217 867
|
19 608
|
4 000
|
240
|
51 666
|
1963
|
|
|
72 444
|
6 520
|
|
|
26 125
|
1045
|
|
|
251955
|
22 676
|
667
|
40
|
73 868
|
2 970
|
in in
|
10 000
|
|
|
|
|
|
|
121011
|
10 891
|
|
|
|
|
|
|
|
|
in in
|
10 000
|
|
|
25 000
|
1000
|
|
|
146 333
|
13 170
|
|
|
3 250
|
130
|
381 778
|
34 360
|
|
|
|
|
|
|
|
|
244167
|
21 975
|
|
|
29 175
|
1167
|
|
|
274 522
|
24 707
|
18 133
|
1088
|
226 326
|
8 999
|
|
|
508 356
|
45 752
|
23 333
|
1400
|
92 500
|
3 700
|
|
|
716 667
|
64 500
|
111667
|
6 700
|
57 353
|
2 300
|
4 536 969
|
408 327
|
| 5168 290
|
| 465 146 | 169 200
|
10 152
|
964 097
|
38 458
|
Tabell 3.
Kategori-
|
Antal
brygge¬
rier.
|
Summa
afverkadt
malt i
kilogram.
|
Svagdricka
|
Underjäst dricka
|
Öl
|
Malt
i kg.
|
Svagdricka
i hl.
|
Malt
i kg.
|
Underjäst
dricka i hl.
|
Malt
i kg.
|
Öl
i hl.
|
Enbart svagdricka.........
|
220
|
4 536 969
|
4 536 969
|
408 327
|
|
|
|
|
Öfvervägande svagdricka
|
140
|
6 301 587
|
5 168 290
|
465 146
|
169 200
|
10 152
|
964 097
|
38 458
|
Öfvervägande Öl .........
|
151
|
19 009 044
|
3 144 614
|
283 015
|
1352 568
|
81 154
|
14 511862
|
570 484
|
Enbart öl.....................
|
67
|
17 165 966
|
|
|
1 396 734
|
83 804
|
15 769 232
|
582 377
|
S:a
|
578
|
47 013 566
|
12 849 873
|
1 156 488
|
2 918 502
|
175 no
|
31 245 191
|
1191319
|
tillverkningen år 1897.
187
sammandrag.
Öl-bryggerier
|
Porter
i
hekto¬
liter.
|
Pilsner
i
hekto¬
liter.
|
Grupp¬
num¬
mer.
|
Öfvervägande öl
|
Enbart Öl
|
Svagdricka
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Underjäst
dricka
|
Öl
|
Malt
i
kgr.
|
Svag¬
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Under¬
jäst
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Öl
i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Under¬
jäst
dricka i
hl.
|
Malt
i
kgr.
|
Öl
i
hl.
|
614 535
|
55 308
|
64 783
|
3 887
|
1 970 757
|
78 496
|
32 017
|
1921
|
648 262
|
[25 418
|
1069
|
13 513
|
Tr.
|
33 612
|
3 025
|
4 034
|
242
|
114 796
|
4 635
|
3 467
|
208
|
232 867
|
9 277
|
64
|
1 767
|
40
|
73 600
|
6 624
|
52 367
|
3142
|
202 300
|
8 166
|
|
|
|
|
42
|
2 356
|
41
|
76 022
|
6 842
|
5 966
|
358
|
269 600
|
10 819
|
|
|
|
|
35
|
2 021
|
42
|
36 178
|
3 256
|
16 400
|
984
|
225 539
|
9 059
|
3 933
|
236
|
179 043
|
7 166
|
75
|
909
|
43
|
20 411
|
1837
|
4100
|
246
|
167 251
|
6 022
|
|
|
100 000
|
4 000
|
470
|
936
|
44
|
105 200
|
9 468
|
14117
|
847
|
290 773
|
11 550
|
27 500
|
1 650
|
181 176
|
7 295
|
121
|
2 864
|
45
|
4 922
|
443
|
21 350
|
1281
|
210 676
|
8 550
|
|
|
118 821
|
4 766
|
|
2 314
|
46
|
168 378
|
15 154
|
36 083
|
2165
|
801 306
|
32 543
|
|
|
129 262
|
5178
|
20
|
8 994
|
47
|
81 166
|
7 305
|
13 600
|
816
|
178 851
|
7 215
|
|
|
130 485
|
5 230
|
|
1216
|
48
|
97 345
|
8 761
|
8 900
|
534
|
325 659
|
13 115
|
|
|
146 529
|
5 910
|
38
|
3 331
|
49
|
210 999
|
18 990
|
9 983
|
599
|
746 546
|
25 318
|
53 234
|
3194
|
1 098 380
|
44 430
|
3106
|
12 399
|
50
|
105 189
|
9 467
|
8 684
|
521
|
258 899
|
10 452
|
76 567
|
4 594
|
869 321
|
35 020
|
21
|
6 384
|
51
|
449 868
|
40 488
|
83 332
|
5 000
|
1 701 549
|
67 977
|
|
|
234 412
|
9 400
|
540
|
13 078
|
52
|
130 622
|
11 756
|
47 517
|
2 851
|
631 579
|
25 236
|
|
|
263 871
|
10 591
|
162
|
4 390
|
53
|
60 533
|
5 448
|
4100
|
246
|
606 531
|
24 477
|
179 700
|
10 782
|
1 581 973
|
51 218
|
8 000
|
7 863
|
54
|
467 189
|
42 047
|
118 917
|
7135
|
1 122 006
|
45 194
|
108 333
|
6 500
|
339 283
|
13 400
|
184
|
7 234
|
55
|
115 623
|
10 406
|
110 084
|
6 605
|
839 202
|
27 085
|
135 117
|
8107
|
906 741
|
36 403
|
4 737
|
15 026
|
56
|
7 444
|
670
|
12 667
|
760
|
611618
|
24 600
|
433 666
|
26 020
|
909 826
|
36 516
|
|
4 390
|
57
|
6i in
|
5 500
|
216 667
|
13 000
|
445 588
|
18 000
|
|
|
|
|
|
3 000
|
58
|
224 667
|
20 220
|
498 917
|
29 935
|
2 790 836
|
111 975
|
343 200
|
20 592
|
7 698 980
|
271 159
|
26 250
|
66 840
|
59
|
3 144 614
|
283 015
|
1 352 568
|
81 154
|
14 511862
|
570 484
|
1 396 734
|
83 804
|
15 769 232
|
582 377
|
44 934
|
180 825
|
S:a
|
sammandrag.
Tabell 3.
Svagdricka
|
Underjäst dricka
|
Öl
|
Summa af-
verkadt malt
i kg.
|
Antal
bryggerier.
|
Malt i kg.
|
Svagdricka
i hl.
|
Malt i kg.
|
Underjäst
dricka i hl.
|
Malt i kg.
|
Öl
i hl.
|
9 705 259
3 144 614
|
873 473
283 015
|
169 200
2 749 302
|
10152
164 958
|
964097
30 281 094
|
38 458
1 152 861
|
10 838 556
36 175 010
|
360
218
|
12 849 873
|
1 156 488
|
2 918 502
|
175110
|
31 245 191
|
1 191 319
|
47 013 566
|
578
|
Innehållsförteckning.
Sid.
Skrifvelse till Konungen ........................................................................................... I
Förslag........................................................................................................................... 1
Förslag till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker.... 8
Motiver.......................................................................................................................... 21
Inledning ................................................................................................................ 23
Äldre svenska förslag till en råämnesbeskattning ............................................ 25 *i
Ben alkoholbeskattning ...................................................................................... 30
Beskattning af den färdiga varan. Danska ölskattelagen................................ 33
Utkast till förordning om en produktbeskattning............................................... 38
Anmärkningar mot produktbeskattningen............................................................ 56
Jämförelse mellan olika skattesystem i nykterhetsafseende................................ 62
Olika sätt för anordnande af en råämnesbeskattning....................................... 64
Komiterades förslag. Allmän motivering............................................................ 66
„ „ Inkomstberäkning ............................................................ 71
„ „ Speciel motivering............................................................ 73
Särskilda yttranden ................................................................................................... 85
Särskilt yttrande af Herr Bergh ....................................................... 87
„ „ „ Herrar Byström och Rosenberg .................................... 100
Bilagor........................................................................................................................... 115
1. Utkast till Förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker .... 117
2. Lov om en 0lskat m. m. den 1 april 1891 .................................................... 131
3. Reseberättelse af byråingeniören, doktor A. G. Ekstrand ............................ 141
4. Äldre och nyare maltdrycksanalyser ................................................................ 153
5. Tabeller öfver maltdryckstillverkningen år 1897 ............................................ 183