BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG
ANGÅENDE
BESKATTNING AF MALTDRYCKER
AFGIFVET DEN 11 DECEMBER 1891
AF
DERTILL I NÅDER FÖRORDNADE KOMITERADE.
STOCKHOLM, 1891
KON<JL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER
v s li
5 %> y
r«
t*
'yc /:&h\ M/
, '' ‘.
er
1,1
».i. A. .
} 1
a 5
f'**
. 5 g
rf
1
-t? .
Till KONUNGEN.
Genom nådigt bref den 6 Augusti innevarande år har Eders Kongl.
Magt behagat uppdraga åt undertecknade Dickson, Brummer, von Feilitzen,
Lindeberg och Warholm att i egenskap af ordförande och ledamöter i
4
en komité, bland annat, efter skedd utredning afgifva yttrande i fråga
om det skattebelopp, som vid behof af ökade statsinkomster lämp¬
ligen må kunna uttagas genom beskattning af maltdrycker, samt i fråga
om sättet för anordnande af sådan beskattning, efter granskning af det
utaf särskilda komiterade den 30 Juni 1881 i sådant afseende afgifna för¬
slag och med hänsyn till derefter vunnen erfarenhet vid tillämpningen af
maltdrycksbeskattningen i främmande länder, inkomma med förslag till
författningar i ämnet.
Komitén, som började sitt arbete den 3 sistlidne Oktober och dervid
först till behandling företog frågan om maltdrycksbeskattningen, har i en¬
lighet med komitén i nåder lemnadt bemyndigande och jemlikt förslag,
framstäldt vid sammanträde emellan svenska bryggeriföreningens styrelse
och dess kretsordförande, såsom sakkunnige inom maltdrycksindustrien till¬
kallat undertecknade Bjurholm och Sandwall, hvilka från och med den 23
nästlidne November deltagit i komiténs förhandlingar.
Då frågan om maltdrycksbeskattningen numera blifvit inom komitén
slutbehandlad, har komitén ansett sig böra redan nu för Eders Kongl. Maj:t
framlägga resultatet af sitt arbete i denna del af det komitén lemnade
uppdrag, och får komitén med anledning häraf i underdånighet öfverlemna
hosföljande förslag dels till förordning angående beskattning af maltdrycker
och dels till ordningsstadga för bryggerierna i riket äfvensom betänkande,
innehållande motiv till berörda förslag.
Underdånigst:
ROBERT DICKSON.
M. Brummer. M. von Feilitzen. K. Lindeberg.
Gottfr. Warholm. Anders Bjurholm. Alfred Sandwall.
G. Louis De Geer.
Stockholm den 11 December 1891.
Förslag
till
/ »tf'! I i .!> [lO {( j,<. /.afl -;r ■■ ■ 'i|| frej .•>:!<■ ;
Förordning angående beskattning af
maltdrycker.
Art. 1. Om skattens beräkning, erläggande och återbäring.
§ I-
Vid tillverkning af maltdryck skall med det undantag, som i nästa §
sägs, erläggas tillverkningsskatt med tio öre för hvarje kilogTam torkadt,
rostadt eller brändt malt, som användes för tillverkningen.
Vid sådan tillverkning må ej i stället för eller såsom tillsats till torkadt,
rostadt eller brändt malt användas grönmalt, omältad spanmål eller annat
ämne såsom stärkelse, socker eller dylikt.
§ 2.
Hvad i denna förordning stadgas eger ej tillämpning:
a) då annan än den, hvilken idkar värdshusrörelse, handel med malt¬
drycker eller beskattad tillverkning af sådana drycker, för husbehof till¬
verkar maltdryck, och
b) vid tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt antingen å apotek
för medicinskt behof eller eljest under de vilkor och den kontroll, Kongl.
Maj:t vill i särskildt fall föreskrifva.
§ 3.
Det malt, som till beredande af maltdryck användes, skall krossas å
en i bryggeriet uppstäld maltkross, så förbunden med en sjelfregistrerande
justerad våg, att maltets krossning ej karl ega rum utan att detsamma först
6
genomgått våginrättningen. Maltkross och våg, hvilka anskaffas, bekostas
och i behörigt skick underhållas af tillverkaren, skola vara inrättade och
uppstälda enligt föreskrifterna i den ordningsstadga, Kongl. Maj:t vill fast¬
ställa för bryggerierna i riket. Vill tillverkare uppsätta mer än en med
sjelfregistrerande väg försedd kross, vare derför ej hinder.
Tillverkningsskatten beräknas efter vågens anvisning. Märkes å vågen
fel, skall, tills detta hunnit afhjelpa,s, kontrollör icke allenast uppväga
maltet med annan justerad våg utan äfven närvara vid dess krossning. Kan
af någon anledning kross, som är förenad med sjelfregistrerande väg, ej
användas, och finnes annan kross, som ej kan kopplas till vågen, skall
kontrollören närvara, då maltet uppväges med sjelfregistrerande våg, samt
derefter tillse att det krossas.
§ 4.
Tillverkningsskatt skall erläggas för minst ett hundra kilogram malt
för hvarje helgfri dag af den tid, för hvilken tillståndsbevis gäller.
Tillverkningsår räknas från och med den 1 Oktober till och med den
30 September.
§ 5-
Inom två månader efter utgången af hvarje qvartal skall tillverkare
till landtränteri i länet inbetala, tillverkningsskatten för det under qvar-
talet, uppvägda maltet tillika med det belopp, som kan brista i den uti
nästföregående § stadgade minsta tillverkningsskatt. Betales ej skatten i
föreskrifven tid, återkallas tillståndsbeviset och utmätes skatten.
Vid betalning för det sista q vartal et, under h vilket mai t,krossning en¬
ligt samma tillståndsbevis under tillverkningsåret egt rum, uträknas, huru¬
vida tillverkare under den tid, tillståndsbevis galt, afverkat mindre belopp
malt, än i § 4 sägs. Har han erlagt bristande tillverkningsskatt eller sådan
honom påförts till högre belopp än enligt nämnda beräkning ligger honom
till last, varde skilnaden honom tillgodoräknad.
§ 6.
Om uppvägdt, malt eller deraf beredd produkt, innan den lemnat lager¬
faten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten, ej kan såsom malt¬
dryck eller för tillverkning af sådan användas, må eftergift af tillverk¬
ningsskatten ega rum. Ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet och det sätt, på hvilket godset
7
kunnat användas eller onyttiggöras, ingifves till Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande, som i ärendet meddelar beslut, hvilket underställes Kongl. Maj:ts
pröfning.
§ 7.
Utföres maltdryck, som tillverkats af beskattadt malt, åtnjutes under
de vilkor, särskildt stadgas, restitution med tre kronor 30 öre för hvarje
hektoliter porter och med två kronor 50 öre för hvarje hektoliter öl.
Art. II. Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.
§ 8.
Minst trettio dagar innan krossning af malt enligt denna förordning först
må ega, rum vid bryggeri, skall tillverkaren till Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i två exemplar inlemna dels skriftlig anmälan om sin afsigt att
använda bryggeriet för tillverkning af maltdrycker (fabriksanmälan), inne¬
fattande jemväl en enligt de i ordningsstadgan meddelade särskilda före¬
skrifter affattad beskrifning å detsamma, dels ock planritning öfver samt¬
liga lägenheterna vid bryggeriet med tydligt angifvande af hvars och ens
ändamål.
( §9.
Då fabriksanmälan skett, läte Kongl. Majrts Befallningshafvande öfver- .
lemna handlingarne i ärendet till öfverkontrollör, som har att vid besigt¬
ning tillse, att anordningarne vid bryggeriet icke strida mot gällande före¬
skrifter, att de af tillverkaren lemnade uppgifterna äro rigtiga samt att
de anmälda kärlen och fasta apparaterna förses med ordningsnummer och
de förra jemväl med uppgift om rymden, för hvilket ändamål kärlen må
kunna i öfverkontrollörens närvaro uppmätas.
På kallelse af besigtningsmannen skall tillverkaren sjelf eller genom
ombud närvara vid besigtningen vid äfventyr att densamma inställes och
ny sådan endast medgifves på tillverkarens bekostnad, öfver förrättningen
skall föras protokoll i två exemplar, som undertecknas ej mindre af till¬
verkaren eller hans ombud än äfven af besigtningsmannen, hvilken senare
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insänder det ena exemplaret och till
tillverkaren eller hans ombud öfverlemnar det andra.
8
Sedan tillverkaren lemnats tillfälle att vid ny besigtning styrka, att de
föreskrifter, besigtningsmannen meddelat, blifvit iakttagna, meddele Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande beslut, huruvida anordningarne godkännas. God¬
kännas desamma, tecknas beslutet derom å planritningen; hvarefter ett exemp¬
lar af planritningen och anmälan jemte besigtningsprotokoll öfverlemnas till
öfverkontrollören, som insänder handlingarne till Kongl. finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, och ett exemplar af ritningen och anmälan
återlemnas till tillverkaren, som är skyldig att, när så påfordras, hålla de¬
samma tillgängliga för kontrolltjenstemännen.
§ 10.
1. Byggnader, lägenheter, bryggeriredskap eller jäskar, som icke blifvit
upptagna i fabriksanmälan, eller som godkänts men sedermera ändrats, må
icke vid tillverkning af maltdryck användas utan att hafva blifvit af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande eller öfverkontrollör godkända.
2. Ej må maltkross eller sjelfregistrerande våg ändras eller ny sådan red¬
skap i bryggeriet insättas, innan skriftlig anmälan derom ingifvits till Kong].
Maj:ts Befallningshafvande och öfverkontrollör gifvit sitt samtycke till
åtgärden.
§ Il-
När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri äldre ritning
icke af chefen för kontroll- och justeringsbyrån vidare anses användbar,
ege Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förelägga tillverkaren att anskaffa
ny ritning och beskrifning, med hvilka förfares enligt § 9.
§ i2. "
1. l)å bryggeri under tillverkningsåret skall sättas i gång eller vid
dess början vara i verksamhet, åligger tillverkaren att minst tio dagar förr,
än maltkrossningen företages, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifva
skriftlig driftsanmälan med uppgift om
a) dagen, då han ämnar börja maltkrossningen,
b) den vigt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken driftsanmälan gäller, och
c) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför kon¬
trolltjenstemännen.
2. Samtidigt, med denna anmälan skall tillverkaren hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ställa säkerhet för så stort skattebelopp, som svarar
9
mot den uppgifna medelafverkningen för fem månader, dock alltid för
minst ett tusen tre hundra kronor.
3. Varder nyssnämnda säkerhet af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
godkänd och finnes ej heller annat hinder för handteringens utöfvande,
meddele Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillståndsbevis för maltkross-
ningens företagande.
4. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, vidtaga åtgärd, hvar¬
igenom han frångår lemnad uppgift, vare han pligtig sådant ofördröjligen
anmäla hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
5. Har under någon kalendermånad vigten af det krossade maltet i
medeltal för hvarje dygn uppgått till mer än en femtedel utöfver hvad i
driftsanmälan uppgifvits, och har denna anmälan galt för minst halfva
månaden, skall tillverkaren inom fjorton dagar efter månadens slut ställa
säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade medelafverkningen
för fem månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset återkallas.
6. Vill tillverkaren i driftsanmälan inskränka tillverkningstiden till
kortare tid än fem månader, varde säkerheten och tillståndsbeviset derefter
jemkade, dock skall såväl anmälan som säkerhet afse minst en månad och
säkerhet således ställas för minst tvåhundrasextio kronor.
7. Uppgift om utfärdadt tillståndsbevis skall af Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör sist dagen efter det be¬
viset utfärdats; och skall Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till kontroll-
och justeringsbyrån första helgfria dagen i hvarje vecka insända uppgift å
de tillståndsbevis, som under föregående vecka utfärdats.
§ 13.
Har bryggeri genom olyckshändelse så väsentligt skadats, att till¬
verkningen måste upphöra, eller vill tillverkaren af annan anledning före
tillverkningsårets utgång afsluta tillverkningen, skall han skriftligen anmäla
sådant för kontrollören, i senare fallet minst fem dagar förr ån maltkross-
ning sist eger rum; och åligger kontrollören att härom lemna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och
öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må malt krossning ej utan nytt
tillståndsbevis ega, rum efter den tid, då enligt anmälan maltkrossning
skolat afslutas.
§ 14.
flin maltkrossning ej företages inom fem dagar efter den i driftsan¬
mälan uppgifna tiden eller afbrytes utan sådan anmälan som i § 13 om-
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker. 2
10
förmärs, och ej ånyo företages inom tio dagar, den oräknad, hvarunder
afbrottet skedde, åligger tillverkare att för hela den tid, hvarunder malt-
krossning sålunda icke egt rum, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande in¬
betala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvode, som Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande eljest låter hos honom utmäta.
§ 15.
För hvarje brygd skall tillverkare i stad minst sex och å landet minst
tolf timmar innan maltets krossning börjas, hos kontrollören göra skriftlig
anmälan (brygdanmälan) om
a) tiden för krossningens början,
b) tiden för inmäskningens början, och
c) i händelse svagdricka skall genom efterlakning tillverkas, tiden då
denna kommer att ega rum.
Tillverkare må samtidigt anmäla en följd af brygder för eu tidrymd
af högst två veckor.
, § 16-
Kan anmäld maltkrossning, inmäskning eller efterlakning till följd
af inträffande hinder ej påbörjas inom en timme från den tid, som brygd¬
anmälan angifver, skall tillverkaren ofördröjligen derom göra anmälan hos
kontrollören.
Art. III. Om kontrollen vid bryggerierna.
§ 17.
Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af chefen för
Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
.... i '‘.M r:jrif ;/ir!-)buu ' ■ < '.-yj.-f., j,.;
§ 18.
'• r- .;1lrWH ■ 7 i‘ob i , i ■. ■ i ; r! : .■> . ,
1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,
utöfvas kontrollen vid bryggerierna af kontrollörer under tillsyn af öfver-
kontrollörer.
2. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t, som bestämmer den
dem tillkommande ersättning.
11
3. Kontrollörer utses af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter för¬
slag af vederbörande öfverkontrollör.
4. Kontrollör erhåller under tjenstgöringstiden af staten dagarfvode
med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona för hvarje
ytterligare bryggeri, vid hvilket han har tillsyn; dock må, der å lands-
bygden lokala eller andra förhållanden sådant kräfva, Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande, efter öfverkontrollörs hörande, tilldela kontrollör högre
dagarfvode, dock högst fem kronor, äfvensom reseersättning efter femte
klassen i resereglemente!.
5. Då kontrollör samtidigt utöfvar tillsyn vid bränvinsbränneri och
bryggeri, åtnjute han för tillsyn å hvarje bryggeri blott en krona om dagen.
6. Der å landet så erfordras, må Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
ålägga tillverkare att vid bryggeri tillhandahålla kontrollör utan ersättning
såsom bostad ett eldadt och städadt rum med nödiga möbler, äfvensom
mot två kronor om dagen kost.
§ 19.
I hvarje bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som från kontroll- och justeringsbyrån tillhandahållas, med
bläck föras en bryggjournal, upptagande för hvarje brygd de olika tiderna
för maltkrossningens början, för inmäskningens början, för vörtens öfver¬
förande till jäskar samt för brygdens öfverförande till lagerkällaren, malt¬
vågens siffror i den ordning, de å densamma förekomma efter slutad kross¬
ning, den myckenhet malt, som krossats, numren å de kylredskap och
jäskar, hvilka för brygden blifvit använda, samt den erhållna myckenheten
af olika slags maltdrycker; skolande i bryggjournalen jemväl meddelas de
ytterligare uppgifter, hvilka erfordras enligt det för blanketterna använda
formulär. Vid bokens förande iakttages föreskrifterna i § 9 af Kongl. för¬
ordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855.
Denna bryggjournal skall när som helst, då bryggeri skall hållas Öppet
för kontroll^ensteman, derstädes vara för honom tillgänglig. I ordnings-
stadgan bestämmes, huru boken skall förvaras efter tillverkningens afslutande
eller efter tillverkningsårets slut.
§ 20.
Inträffar skada å sjelfregistrerande våginrättning eller yppar sig
skälig anledning till misstanke, att dess utslag ej äro tillförlitliga, åligger
det tillverkaren att ofördröjligen inställa maltkrossningen och anmäla för¬
12
hållandet för kontrollören. Finnes vågen missvisa, eller har skada å den¬
samma inträffat, skall vågen kopplas från krossen; och skall krossen
vid de tillfällen, då han icke begagnas, stå under kronans läs och för¬
segling.
Skulle tillverkare ej inom en månad, efter det kontrolltjensteman beredt
honom tillträde till den sjelfregistrerande vågen, låtit afhjelpa befunnet fel
eller anskaffat ny våg af föreskrifven beskaffenhet, har tillverkaren att
efter Kongl. Majrts Befallningshafvandes bestämmande godtgöra kontrollören
för hans besvär med öfvervakande af maltets vågning och krossning. Lag
samma vare, då krossning eljest under längre tid än fjorton dagar egt rum
å kross, som ej varit förenad med sjelfregistrerande våg.
§ 21.
Utom sådan maltkross, som i § 3 mom. 1 omfönnäles, må ej i bryggeri eller
tillhörande lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,
med mindre den ställes under kronans lås eller försegling och i fråga om
begagnande underkastas ordningsstadgans bestämmelser.
§ 22.
Spanmål för utfodring af bryggeriets dragare skall förvaras i sär¬
skilda lägenheter i enlighet med de föreskrifter, som innehållas i ordnings-
stadgan.
I öfrigt må omältad spanmål icke inom bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i fabriks-
anmälan uppgifvits såsom derför afsedda.
§ 23.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, der mäskkar och
vörtpanna äro uppstälda.
Maltet skall krossas för hvarje brygd och må följaktligen i kros-
sadt tillstånd icke förvaras längre, än till dess inmäskningen för denna
brygd egt rum.
Krössaft malt må ej utifrån införas i bryggeri eller tillhörande lägen¬
heter och ej heller derifrån utföras.
I bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke finnas stärkelse, socker
eller annat, som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället för
13
eller såsom tillsats till malt; der ej Kongl. Maj:t för visst bryggeri eller
sårskildt fall meddelar tillstånd att under kontroll i lagerkällaren använda
socker eller socker kulör.
§ 24.
Justerad våg med justerade vigter, annan redskap och det arbets¬
biträde, som fordras för direkt uppvägning af malt eller mäskgods, upp¬
mätning af kärl, anbringande af vederbörliga beteckningar å desamma med
flere kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den sjelfregistrerande
vågen, ställe tillverkare utan ersättning till kontrollpersonalens förfogande.
§ 25.
Bryggeri skall stå öppet för vederbörande kontrolltjensteman mellan
klockan 6 f. m. och 9 e. in. och å andra tider, när arbete derstädes pågår.
Under denna tid skola alla de lägenheter, som fabriksanmälan omfattar,
vara för honom tillgängliga. Vid andra tillfällen har kontrolltjensteman
att fordra obehindradt tillträde endast till de lägenheter, der maltkross,
mäskkar, vörtpanna och kylredskap äro uppstälda.
§ 26.
Då bryggeri skall upphöra att stå under tillsyn af kontrollör, skall
lucka till eldstad under mäsk- och vörtparmor äfvensom kran å det till
mäsk- eller vörtpanna ledande ångrör sättas under kronans lås eller försegling.
- § 27.
Ett exemplar af denna förordning skall under den tid, meddeladt
tillståndsbevis gäller, vara anslaget inom bryggeriet på ställe, som kon¬
trollören bestämmer.
§ 28.
Tillverkaren ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan inne¬
håller om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontroll- och
justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjensteman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar,
14
Art. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
§ 29.
Den, som utan vare sig behörighet enligt § 2 eller tillståndsbevis
tillverkar maltdryck, böte från och med ett hundra till och med två tusen
kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med sex må¬
nader samt gälde den i § 1 stadgade tillverkningsskatt.
I sådant fall beräknas tillverkningsskatten efter det i § 4 föreskrifna
minsta belopp för trettio helgfria dagar; dock att, om den olagliga till¬
verkningen fortgått längre eller omständigheterna visa, att större myckenhet
malt afverkats, skatten derefter bestämmes, hvarvid i brist af bevis om tätare
brygder eller större inmäskning antages, att en brygd om dagen verkstälts
samt att det inmäskade maltets mängd i okrossadt tillstånd uppgått till
hälften af mäskkarsrymden. Vid denna beräkning antages, att en hektoliter
okrossadt malt väger 52 kilogram.
§ 30.
Skulle den, som eger tillverka maltdryck för husbehof, sälja hvad han
dervid tillverkat, och har han ej vid tillverkningen åsyftat varans försälj- '
ning, böte han från och med tio till och med två hundra kronor. Har
han åter vid tillverkningen åsyftat varans försäljning, varde han ansedd
efter § 29.
§ 31.
Om i bryggeri någon
vid. inmäskning eller eftermäskning använder råämnen, som äro der¬
till förbjudna eller icke blifvit i föreskrifven ordning vägda,
eller eljest söker svikligen undandraga sig att erlägga behörig till¬
verkningsskatt,
eller gör åverkan å sjelfregistrerande våg,
eller använder sjelfregistrerande våg, sedan skada å densamma veter¬
ligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som
kontrolltjensteman åsatt,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett
15
år; dock må, der omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas
till straffarbete från och med två månader till och med två år. Den sak-
fälde gälde ock den tillverkningsskatt, han undandragit sig att erlägga.
§ 32.
Om i bryggeri någon
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg¬
inrättning,
eller begagnar ändrad eller ny insatt maltkross eller våg, som ännu
icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i §§ 21, 22 eller 23,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves
i § 19, eller vägrar vederbörande kontrolltjensteman tillgång till brygg¬
journalen eller ritning och beskrifning öfver bryggeriet,
eller vägrar kontrolltjensteman eller den, hvilken eger anställa under¬
sökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller
byggnad, der undersökning må ske,
straffes med böter från och med ett hundra till och med ett tusen
kronor.
Varder tillverkare under en lagföring förvunnen om förbrytelse i två
eller flera af de i denna § nämnda fall, må bötesbeloppet höjas till två
tusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i § 21, skall krossningsredskapen, och öfverträdes
§§ 22 eller 23, skall det olagligen upplagda godset dömas förbrutet, äfven
om tillverkaren ej är egare deraf.
§ 33.
För förbrytelse, hvarom handlas i §§ 29, 30, 31 och 32, af tillverkares
hustru, barn, tjenstefolk och i bryggeriet anstälde arbetare ansvare, såvidt
gäller böter, gäldande af tillverkningsskatt eller förlust af redskap och gods,
tillverkaren såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången, derest icke
omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap
och vilja. Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare
dock ombudet jemte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
' !ii;,,.b ' § 34. ! .
För åsidosättande eller öfverträdelse af hvad för tillverkare stadgas i
§ 10 mom. 1, der gerningen ej är efter § 32 straffbar, eller i §§ 15, 16,
16
24, 27 och 28 vare straffet böter från och med tjugu till och med två
hundra kronor.
§ 35.
Tillverkare, som åt den vid hans bryggeri anstälde kontrollör såsom
gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och med tjugu till och med
två hundra kronor. Kontrollör, som gåfva mottager, vare lika ansvar un¬
derkastad och miste derjemte befattningen.
§ 36.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjensteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han om den hem¬
lighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han dylik
befattning ej innehaft, straffes med böter från och med femtio till och med
ett tusen kronor.
§ 37.
När undersökning, hvarom i § 42 sägs, anställes mellan klockan 9
om aftonen och klockan 6 om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen
då ej eger fritt tillträde, men förbrytelse ej upptäckes, böte förrättnings-
mannen från och med fem till och med femtio kronor, der han ej haft
giltig anledning till undersökningen.
§ 38.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till
deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
§ 39.
Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna för¬
ordning, må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf, böterna
ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i stället undergå
motsvarande förvandlingsstraff.
17
§40.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af red¬
skap eller gods, som ansetts förbrutna, tillfalla med en tredjedel kronan
och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då
angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller
syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter
kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjenare mot hus¬
bondefolk under den tid, de äro i tjensten.
Art. V. Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.
§ 41.
Lands- och stadsfiskaler samt kronobetjente hafva att åtala förbrytelser
mot denna förordning.
Finner kontrolltjensteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
§ 42.
De i föregående § omförmälte allmänna åklagare äfvensom polisbetjente,
ega att anställa undersökning om förbrytelse mot denna förordning samt
att verkställa beslag. Samma rätt tillkommer kontrolltjensteman i fråga
om bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det skydd,
honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart bära
påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages, uppvisa full-
magt eller förordnande. Vederbörande kontrolltjensteman eller i orten
boende eller känd krono- eller stadsbetjent vare likväl frikallad från skyl¬
digheten att sålunda styrka sin behörighet.
§ 43.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i be¬
slag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon af
hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker.
3
18
Art. VI. Allmänna bestämmelser.
§ 44. -
Med tillverkare förstås i denna förordning den person, hvilken såsom
egare, innehafvare, verkställande direktör, disponent eller i annan egenskap
har högsta inseende öfver bryggeriets skötsel och för hvilken det i § 12
mom. 3 omförmälda tillståndsbevis skall utfärdas.
§ 45.
Fullgörandet af de i denna förordning omförmälda anmälningar be¬
friar ej från skyldighet att göra .anmälningar, hvilka andra författningar
kunna föreskrifva.
Art. VII. Öfvergångsstadganden.
§ 46.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna
förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på Kongl. Maj:ts särskilda pröfning bero, huru¬
vida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant bryggeri får ega
rum samt hvilka kontrollåtgärder, som för sådant fall skola på tillverkarens
bekostnad vidtagas.
§ 47.
För bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna för¬
ordnings utfärdande, vare under de första tio tillverkningsåren minsta
tillverkningsskatten beräknad för minst femtio kilogram malt för hvarje
helgfri dag, då bryggeriet enligt tillståndsbevis skolat under tillverknings¬
året vara i gång; och må den minsta säkerhet, som skall ställas, för så¬
dant fall bestämmas till hälften af hvad för annat bryggeri är föreskrifvet.
Skulle tillverkningen vid bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår,
eller uppgår maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal till
ett hundra kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, för hvilken till¬
ståndsbevis galt, varde denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.
19
§ 48.
Om tillverkare, som utöfvat bryggerirörelse inom tolf månader före
förordningens utfärdande, icke anses kunna vid sitt bryggeri afverka det i
§ 47 bestämda minsta belopp malt, skall på Kongl. Maj:ts särskilda pröf¬
ning bero, huru kontrollen vid bryggeriet må anordnas och huruvida kon¬
trollkostnaden skall helt och hållet eller till en del bestridas af tillverkaren.
§ 49.
Vill egare af bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före för¬
ordningens utfärdande, nedlägga rörelsen, skall kronan inlösa bryggerired¬
skap och fat efter deras bruksvärde, dock högst med fem tusen kronor,
derest egaren inom ses månader efter det förordningen trädt i tillämpning
gör anmälan derom hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som förordnar
kontrolltjensteman samt två andra lämpliga personer att värdera bryggeri¬
redskapen och faten. Nöjes ej egaren med värderingen, förfaller frågan
om inlösen. Eljest insände Kongl. Maj:ts Befallningshafvande handlingarne
i ärendet till Kongl. Statskontoret, som anordnar medlen att lyftas från
ränteriet i länet. Egaren skall aflemna det inlösta godset inom stad eller
fögderi å plats, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bestämmes.
Denna förordning träder i kraft den 1 Oktober 189 ; dock att till¬
sättning af öfverkontrollörer och kontrollörer skall för det tillverkningsår,
som sagde dag tager sin början, derförut ske i enlighet med denna för¬
ordning, som jemväl före den 1 Oktober 189 må tillämpas beträffande
ej mindre anmälningar och tillståndsbevis för rörelse, som under nämnda
tillverkningsår skall ega rum, än äfven beträffande besigtning och god¬
kännande af bryggerier; skolande för bryggeri, som under Oktober månad
189 skall vara i gång, fabriksanmälan göras minst sextio dagar förr, än
krossning af skattepligtigt malt må ega rum.
På det samtliga bryggerier, hvilka äro afsedda att efter den 1 Ok¬
tober 189 vara i gång, må kunna derförut undergå besigtning samt god¬
kännas, vill Kongl. Maj:t förordna särskilde personer att före sagde dag
utöfva den befattning, som enligt denna förordning tillkommer öfver-
kontrollör.
20
Förslag
till
Ordningsstadga för bryggerierna i riket.
Art. I. Om kontrolltjenstemännen.
§ 1.
För öfverkontrollörs inkallande i tjenstgöring, aflöning, tjenstledighet,
rätt att aflägsna sig från tjenstgöringsområde äfvensom skyldighet att med¬
dela uppgift om adress samt att föra diarium och konceptbok galle hvad
som stadgas i ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket.
§ 2.
1. Ansökning till kontrollörsbefattning inlemnas före den 15 Augusti
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som ofördröjligen derefter öfver-
lemnar ansökningshandlingarne till vederbörande öfverkontrollör. Denne
åligger att före den 1 September till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande af¬
gifva förslag till kontrollörs utnämning. Äfven i fråga om kontrollörernes
placering vid bryggerierna afgifve öfverkontrollör förslag, hvarefter Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande inkallar kontrollör i tjenstgöring i den mån så¬
dant erfordras.
2. Sökande till kontrollörsbefattning bör vid ansökningen foga bevis,
hvarmed han vill styrka sin lämplighet, deribland, om han ej förut tjenst-
gjort, intyg af öfverkontrollör om nödig kännedom af gällande författningar
och föreskrifter rörande beskattning af maltdrycker och tillsynen dervid,
samt, om den sökande står i tjensteförhållande, bevis, att han skall erhålla
den för befattningens mottagande erforderliga tjenstledighet.
§ 3.
1. Kontrollör skall på den tid, öfverkontrollören bestämmer, infinna
sig vid bryggeri, der han blifvit anstäld; dock att arfvode ej utgår för
21
mer än två dagar före den, då maltkrossningen enligt tillståndsbeviset må
begynna. Omedelbart efter sin inställelse till tjenstgöring skall kontrollören
derom underrätta öfverkontrollören.
2. Derest ej ombyte af kontrollör eger rum, skall inkallad kontrollörs
tjenstgöring fortfara till och med dagen näst efter den, helgdag oräknad,
då vörtkokning sist egt rum af det malt, hvilket enligt tillståndsbeviset
krossats.
3. Kontrollör må ej under tillverkningsår tjenstgöra längre tid än sex
månader vid samma bryggeri.
4. Då kontrollör inkallas i tjenstgöring eller ombyte af kontrollör sker,
underrätte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derom öfverkontrollören.
§ 4.
1. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller för kortare tid öfverkon-
trollör eger bevilja kontrollör tjenstledighet och förordna annan pålitlig
person att under tiden bestrida kontrollörsbefattningen; och gifve öfver-
kontrollör Kongl. Maj:ts Befallningshafvande del af sitt åtgörande.
2. Varder till tjenstgöring inkallad kontrollör af sjukdom eller annat
förfall hindrad att å bestämd tid inställa sig till tjenstgöring eller att eljest
fullgöra sin befattning, anmäle han det ofördröjligen hos Kongl. Maj:ts
Befallninghafvande, som, der så nödigt finnes, inkallar annan kontrollör.
3. Den, som är satt i kontrollörs ställe, åtnjute under sin tjenst-
göringstid det arfvode och de öfriga förmåner, som tillkomma kontrollör.
§ 5.
1. Tjenstgöringsarfvode eger kontrollör utbekomma hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande för en månad i sender eller vid tjenstgöringstidens slut,
dock må slutliqvid ej ske förr än vederbörande öfverkontrollör eller kon¬
trollörens efterträdare vid bryggeriet meddelat intyg, att kontrollören redo¬
visat kontrolleffekterna och aflemnat sin dagbok.
2. Der tillverkaren tillhandahåller kost, erhåller han hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ersättning enligt räkning, som vitsordas af kontrol¬
lören, och minskas med samma belopp det kontrollören tillkommande arfvode.
§ 6.
Öfverkontrollörer och kontrollörer lyda under chefen för Kongl.
Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå och äro pligtige att
22
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kan å embetets vägnar med¬
delar.
§ 7.
Gör kontrollör sig skyldig till oredlighet, oskicklighet, opålitlighet eller
liknöjdhet eller underlåter han att efterkomma de föreskrifter, öfverkon-
trollören honom i tjensten meddelar, ege denne att skilja honom från ut-
öfningen af kontrollörsbefattningen och, att förordna annan tjenlig person
att bestrida tjensten, intill dess Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, som
genast bör om åtgärden underrättas, i ämnet besluta.
Art. II.- Om byggnader och redskap samt vissa tillverkaren
åliggande skyldigheter.
§ 8.
Bryggeri får icke vara sammanbygdt med qvarn. Om å samma tomt
som bryggeri finnes annan fabriksinrättning, skall denna senare inrättning,
så vidt möjligt är, genom mur eller staket vara skild från bryggeriet.
§ 9.
Om i samma byggnad som bryggeri finnes förråd af spanmål, af-
sedd för annat ändamål än tillverkning af maltdryck, skola förvarings¬
rummen för denna spanmål vara genom vägg utan öppning skilda från
de lägenheter, der den till brygd afsedda spanmålen förvaras eller
mäskkar och vörtpanna äro uppstälda.
§ 10.
1. Den sjelfregistrerande vågen skall vara uppstäld på stadigt under¬
lag samt öfver maltkrossen, så att det vägda maltet tömmes uti krossens
tilloppstratt. Om i bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
utfärdandet af förordningen angående beskattning af maltdrycker, sjelf¬
registrerande våg icke kan sålunda uppställas, må den ställas bredvid krossen,
i hvilket fall förbindelsen mellan våg ooh kross skall vara af jern, af plåt
eller plåtbeklädd.
23
2. Vågen skall vara innesluten i ett jernskåp, så inrättadt att det
kan tillstängas med lås eller plomber på sätt chefen för kontroll- och ju-
steringsbyrån närmare föreskrifver.
3. Krossens tilloppstratt skall vara af plåt eller plåtbeklädd. För¬
bindelsen mellan vågen och krossen äfvensom sjelfva krossen skola vara
så anordnade, att malt icke kan tillföras krossen, utan att det har genom¬
gått vågen. Krossens rensningslucka skall ock kunna stängas med läs eller
plomber. I rensningsluckan må finnas en glasruta för iakttagande af mat¬
ningen af krossen.
» , ' § 1L
1. Mäskkar, vörtpanna och kylredskap skola, när flera än ett kärl af
hvartdera slaget finnas i bryggeriet, vara numrerade med tydliga siffror.
2. Jäskar skola vara försedda med nummer i löpande följd eller med
seriebokstäfver och fortlöpande nummer inom hvarje serie. Numreringen
bör verkställas i så vidt möjligt regelbunden ordning.
3. Öfver jäskarens rymd skall finnas en tabell, upprättad genom till¬
verkarens försorg i enlighet med de föreskrifter, som meddelas af chefen
för kontroll- och justeringsbyrån.
§ 12.
Finnes inom bryggeri annan för krossning af malt användbar red¬
skap än maltkross, som står i förbindelse med sjelfregistrerande våg, får
den icke användas i annat fall än när nyssnämnda kross eller våg af någon
anledning ej kan begagnas och då endast till krossning af malt. Vid hinder
för den vanliga maltkrossens användande, bör reservkrossen, om så ske
kan, af kontrollören kopplas till den sjelfregistrerande vågen samt förbin¬
delsen sättas under lås och sigill.
§ 13.
Den i Kongl. förordningen angående beskattning af maltdrycker före-
skrifna fabriksanmälan skall innehålla uppgift om:
a) bryggeriets belägenhet;
b) de till detsamma hörande särskilda byggnaderna;
c) de i nyssnämnda byggnader för maltberedning och förvaring af
spanmål, malt, humle samt färdiga produkter afsedda lägenheterna;
d) de lägenheter, der mäskkar, afsilningskar, mäskpanna, vörtpanna,
kylskepp, annan kylredskap och jäskar äro uppställa;
24
e) maltkross och våginrättning, deras konstruktion och uppställning;
f) de fasta apparaterna med uppgift om rymden af mäskkar, afsilnings-
kar, mäskpanna och vörtpanna; och
g) de öfriga kärl, som skola användas för maltdryckernas beredning,
jemte dessa kärls rymd.
Af den ritning, som skall åtfölja fabriksanmälan, bör det för kontroll-
och justeringsbyrån afsedda exemplaret vara ritadt på kalkerväf.
§ 14.
Tillverkaren åligger att sjelf eller genom ombud närvara vid den be^-
sigtning af bryggeriet, som omnämnes i § 20 af denna ordningsstadga.
§ 15.
Tillverkaren skall, då sådant för expeditionsgöromålen fordras, lemna
kontrollpersonalen tillträde till ett i bryggeriet eller i närheten däraf belä¬
get, eldadt och städadt rum, försedt med erforderliga möbler.
§ 16.
Anteckning skall ske i bryggjournalen,
innan ny maltkrossning får påbörjas och i allt fall före dagens utgång
om tiden för påbörjad maltkrossning och vågens siffror efter slutad kross¬
ning, samt
före kl. 10 f. m. hvarje dag — om öfriga uppgifter, som för föregående
dag böra införas.
I händelse maltet uppväges annorledes än med sjelfregistrerande våg,
skall maltets vigt genast i kontrollörens närvaro införas i bryggjournalen
samt anteckningen bestyrkas af kontrollören.
§ 17-
1 den mån bryggjournalen fullskrifves, skall- tillverkaren sida efter
sida hopsummera och till nästa sida öfverföra såväl beloppet af det krossade
maltet som myckenheten af de tillverkade maltdryckerna.
Då tillverkningen för tillverkningsåret upphört, skall tillverkaren ut¬
sluta och underskrifva journalen, som senast en månad efter tillverknings¬
årets slut öfversändes till öfverkontrollören.
25
§ 18.
Vill tillverkare under tid, då kontrollör icke är vid bryggeriet anstäld,
för reparation eller af annan anledning hafva tillgång till något af de red¬
skap, som af kontroll personalen blifvit satta under lås eller plomberade,
göre han derom anmälan hos öfverkontrollören. Sedan tillverkarens behof
af tillgång till redskapen upphört, underrätte han derom öfverkontrollören.
Art. 111. Om kontrollen vid bryggeri.
§ 19.
Kontrollörs allmänna åligganden äro: att utöfva tillsyn vid bryggeri,
der han blifvit anstäld; att tillse, att byggnader och redskap vid brygge¬
riet ej äro inrättade annorlunda än gällande författningar medgifva; att
enligt meddelade föreskrifter afläsa den sjelfregistrerande vågens räkneverk;
att föra föreskrifven dagbok; att tillse att alla för kontrollen anbragta lås,
förseglingar och plomberingar befinnas i oförändradt skick samt att i öfrigt
med noggranhet öfvervaka, det gifna stadganden för kontrollen städse iakt¬
tagas.
Kontrollör ställe sig ock till efterrättelse de föreskrifter, som varda
honom i och för hans befattning meddelade af vederbörande öfverkon-
trollör.
§ 20.
Innan maltkrossning första gången efter nytt tillståndsbevis börjar,
an ställe kontrollör besigtning af bryggeriet för att utröna, huruvida bygg¬
nader och redskap öfverensstämma med fabriksanmälan och tillhörande
ritning samt föregående besigtningsprotokoll. Besigtningen må verkställas
endast vid dagsljus. Hinner densamma icke afslutas på dagen, skall den
afbrytas vid skymningen för att fortsättas påföljande helgfria dag.
Med anledning af besigtningen uppsättes protokoll, innehållande upp¬
gift på de förändringar, som vidtagits med byggnader och redskap efter
näst föregående besigtning, eller att förändring ej egt rum. Af detta pro¬
tokoll utskrifvas två exemplar, hvaraf det ena bilägges den vid bryggeriet
förvarade fabriksanmälan och det andra insändes till öfverkontrollören.
Bet. .och förslag ang. beskattning af maltdrycker. . 4
26
§ 21.
Under den i föregående § nämnda besigtning anbringar kontrollören sitt
sigill eller kronans lås ej mindre å maltkrossens rensningslucka än äfven
å förbindelsen mellan vågen och krossen vid alla de ställen, der förbin¬
delsens omklädnad skulle kunna öppnas.
§ 22.
Kontrollör skall besöka hvarje under hans tillsyn stående bryggeri
minst två gånger i veckan och bör åtminstone vid det ena besöket vara
närvarande vid maltkrossningens afslutande och inmäskningen. I öfrigt
böra hans besök vara så täta som förhållandena medgifva, men ej åter¬
komma på bestämda tider utan ske oförmodadt såväl dag som natt.
§ 23.
Kontrollör skall vid sina besök i bryggeri tillse, att de olika lägen¬
heterna och rummen i bryggeriet endast användas till de i fabriksanmälan
uppgifna ändamål samt att föreskrifterna i §§ 21—23 i förordningen an¬
gående beskattning af maltdrycker iakttagas. Vidare skall kontrollör granska
bryggjournalen och dervid efterse, att våginrättningens siffror rätt angifvits
samt att öfriga föreskrifna anteckningar skett i öfverensstämmelse med
verkligheten. Efter verkstäld granskning teckne kontrollör sitt namn i
bryggjournalen.
§ 24.
Kontrollör skall med uppmärksamhet följa tillverkningen och söka
sätta sig in i förhållandena vid densamma så fullständigt, att han må
kunna bedöma, huruvida tillverkningsbeloppet motsvarar vigten användt
malt eller om anledning kan vara att misstänka oloflig inmäskning, och
skall han vara berättigad att för undersökning taga prof såväl af vörten
som af den maltdryck, som tappas.
/ § 25.
öfver sina besök i bryggeri före kontrollör dagbok, hvari antecknas
dag och tid för besöket, uppgift å de delar af bryggeriet, öfver hvilka
inspektionen sträckt sig, hvad vid densamma förekommit samt räkneverkets
ställning å maltvågen efter senast slutad krossning.
27
§ 26.
Yppas misstanke, att den sjelfregistrerande vågens utslag icke är rik¬
tigt, skall kontrollören, utan att öppna vågen, söka att genom profvägning
utröna, huruvida missvisning eger rum. Synes detta vara förhållandet,
förfares enligt föreskriften i § 20 af förordningen angående beskattning af
maltdrycker.
§ 27.
Försegling eller plombering, som öfverkontrollör anbragt, må kontrollör
endast bryta:
a) om den sjelfregistrerade vågen skadats eller kommit i olag, så
att den måste skiljas från krossen,
b) om hinder uppstått för krossens användande, eller
c) när tillverkaren begär, att krossens rensningslucka skall öppnas i
och för krossens rengöring.
I hvilketdera fallet anmäle kontrollör genast förhållandet hos öfver-
kontrollören och iakttage i tillämpliga delar stadgandet i § 21.
§ 28.
Om bryggeri eller redskap, som der begagnas, genom vådeld eller
annan olyckshändelse förstöres eller väsentligt skadas, underrätte kon¬
trollören ofördröjligen Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och öfverkon-
trollören.
§ 29.
Senast å tredje helgfria dagen i hvarje månad skall kontrollör ur
bryggjournalen göra utdrag, enligt faststäldt formulär, upptagande den
mängd malt, som under föregående månad blifvit till krossning uppvägd,
samt antalet helgfria dagar, då tillverkningen vid bryggeriet enligt till¬
ståndsbevis kunnat under månaden ega rum. Sådant utdrag sändes till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, kontroll- och justeringsbyrån samt öfver-
kontrollören.
§ 30.
Kontrollör skall omsorgsfullt förvara dagbok, sigill och öfriga kontroll¬
effekter, så att ingen obehörig må till dem ega tillgång.
✓
28
§ 31.
Kontrollör må icke under söckendag utan öfverkontrollörs medgifvande
aflägsna sig från tjenstgöringsorten och skall, när han aflägsnar sig från
sin bostad för längre tid än sex timmar, der lemna underrättelse, hvar
han under tiden kan anträffas.
§ 32.
Varder kontrollör aflöst af annan kontrollör, skall han till efterträdaren
mot qvitto öfverlemna dagboken samt mottagna kontrolleffekter.
§ 33.
När maltkrossning vid bryggeri upphört och vörtkokning afslutats,
skall kontrollören anbringa kronans lås eller försegling å lucka till eld¬
stad under mäsk- och vörtpannor äfvensom å kran å det till mäsk- eller
vörtpanna ledande ångrör. Upprätte ock för den gångna delen af månaden
sådant utdrag af bryggjournalen, som omnämnes i § 29 med uppgift tillika,
1) om dagen, då maltkrossning senast försiggått, 2) om dagen, då vört¬
kokningen afslutades, samt 3) huruvida sådant uppehåll i maltkrossn ingen,
som i § 14 af förordningen angående beskattning af maltdrycker omför-
mäles, egt rum eller icke. Sådant utdrag insändes till Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande, kontroll- och justeringsbyrån samt öfverkontrollören.
Till öfverkontrollören sändes äfven kontrollörens dagbok, hvarjemte med
kontrolleffekterna förfares enligt öfverkontrollörens föreskrift.
§ 34.
Öfverkontrollörs allmänna åliggande är att hålla tillsyn öfver efterlef-
naden af de för maltdrycksbeskattning gällande författningar; och skall
han för detta ändamål tillse, att byggnader, apparater och redskap befinnas
i lagenligt skick, undersöka plomber och sigill, granska den sjelfregistre-
rande vågens justering, tillse, att alla beräkningar i bryggjournalen äro
riktiga, samt i öfrigt öfvervaka, att kontrollörerna noggrant tillämpa med¬
delade föreskrifter och med ordning och noggranhet föra dagbok.
§ 35.
1. Vid den besigtning af bryggeri, som företages med anledning af
fabriksanmälan, skall öfverkontrollören plombera den sjelfregistrerande
vågens skåp.
29
2. Erhåller tillverkaren tillträde till vågen under tid, då kontrollör
icke finnes vid bryggeriet anstäld, skall öfverkontrollören, innan maltkross-
ning efter nytt tillståndsbevis företages, undersöka vågens justering och
derefter ånyo plombera skåpet samt lemna kontrollören skriftligt med¬
delande om räkneverkets ställning.
§ 36.
» i. ' Vi>‘r* •.'' ■ i ( * > if
Profvägning för utrönande, huruvida sjelfregistrerande våg arbetar
riktigt, skall öfverkontrollör med iakttagande af de föreskrifter, som med¬
delas af chefen för kontroll- och justeringsbyrån, verkställa minst två gånger
hvarje tillverkningsår, såvida bryggeri är i gång mer än halfva året.
§ 37.
Vid besök i bryggeri skall öfverkontrollör mot plomber utbyta de
sigill, som kontrollören anbragt vid inaltkrossen och förbindelsen mellan
denna och vågen.
§ 38.
Begär tillverkare att under tid, då kontrollör ej finnes vid bryggeriet
anstäld, erhålla tillträde till redskap, som i enlighet med föreskrifterna
i förordningen angående beskattning af maltdrycker åro plomberade eller
satta under kronans lås, må öfverkontrollören, såvida han ej sjelf infinner
sig vid bryggeriet, lemna tillverkaren tillstånd att bryta plomberna samt
uppdraga åt pålitlig person att öppna låsen. I dessa fåll skola plomberna
och låsen ofördröjligen tillsändas öfverkontrollören.
Har kronans lås eller plomb sålunda borttagits från lucka till eld¬
stad under mäsk- och vörtpannor eller från det till sådan panna ledande
ångrör, skall öfverkontrollören lemna underrättelse derom till allmän åkla¬
gare i orten.
§ 39.
Hvarje gång öfverkontrollör besöker bryggeri, göre han anteckning i
bryggjournalen derom samt om hvad han till rättelse och iakttagande
anmärker och påbjuder.
§ 40.
Öfverkontrollör åligger att i hvardera af månaderna Januari, April,
Juli och Oktober besöka hvarje under hans uppsigt stäldt bryggeri för att
30
ur bryggjournalen göra och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända
utdrag för föregående qvartal, upptagande mängden till krossning uppvägdt
malt och derå belöpande skatt.
§ 41.
Angående redovisning af kontrolleffekter gäller hvad som stadgas i
ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket.
Denna ordningsstadga skall ega tillämpning från och med den 1 Ok¬
tober 189 , men må redan förut tillämpas beträffande anställande af kon¬
trollörer samt andra åtgärder, som afse tillverkning under det tillverknings¬
år, som börjar sagde dag.
»xhx:
j-fij
cT. mrn>,
ih 'Miffi
MOTIV.
■
✓
Införandet äfven här i landet af beskattning å tillverkningen af malt¬
drycker har redan under flera år varit ifrågasatt. Ett förslag till författ¬
ning i ämnet blef på grund af nådig befallning utarbetadt af den för öfver¬
seende af gällande bränvinslagstiftning den 24 Augusti 1877 tillsatta komité,
hvilken i sitt den 30 Juni 1881 afgifna särskilda betänkande angående be¬
skattning af maltdrycker föreslog påläggande af en maltskatt att, med
undantag för hembrygd, utgå med 4 öre för kilogram torkadt eller rostadt
malt, som uppvägdes, eller alternativt 2 kronor för hvarje hektoliter malt,
som uppmättes för krossning. Innan detta komitébetänkande afgafs, hade
Professoren vid Kongl. Universitetet i Lund J. R. T. Lang efter nådigt
uppdrag besökt åtskilliga främmande länder, om hvilkas lagstiftning i ämnet
det kunde anses erforderligt att vinna kännedom, samt angående sina iakt¬
tagelser afgifvit berättelse, som blifvit till trycket befordrad. (Anteckningar
rörande ölbeskattningen i främmande länder. Stockholm 1883). Nyss be¬
rörda betänkande blef, efter det Öfverståthållareembetet och Kongl. Maj:ts
samtlige Befallningshafvande i länen deröfver afgifvit underdåniga utlåtan¬
den, öfverlemnadt till Skatteregleringskomitén, hvilken förordade införande
af maltbeskattning och hemstälde, att skatten måtte bestämmas till dubbelt
så högt belopp som bränvinslagstiftningskomitén föreslagit.
Något förslag i ämnet blef emellertid icke af Kongl. Maj:t för Riks¬
dagen framlagdt, och de vid ett par tillfällen af enskilde motionärer väckta
förslag i denna riktning hafva icke ledt till någon Riksdagens åtgärd.
Skälet, hvarför frågan sålunda under någon tid fått hvila, torde närmast
vara att söka deri, att statens finanser icke för tillfället ansetts påkalla in¬
förandet af någon ny beskattning.
Då emellertid Kongl. Maj:t den 14 Mars innevarande år beslöt aflåtande
till Riksdagen af nådig proposition angående afskrifning af de på viss jord
hvilande grundskatter med mera, väcktes frågan åter till lif af Herr
Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet, hvilken i sitt anförande
till protokollet öfver finansärenden för nyssnämnda dag framhöll beskattning
på maltdrycker såsom en af de utvägar, hvilka närmast erbjöde sig för
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker. 5
34
ersättande af den genom grundskatternas afskrifning uppkommande minsk¬
ning i statens årliga tillgångar.
Derest ökade statsbehof eller eftergift af eller lindring i skatter, som
nu utgå, skulle göra anlitandet af nya inkomsttitlar nödigt, lärer ock be¬
skattningen af maltdrycker vara en af dem, som dervid främst torde kunna
ifrågasättas. Sådan beskattning eger rum i Norge, Danmark, Finland, Ryss¬
land, Tyskland, Österrike-Ungern, Frankrike, Italien, Storbritannien, Neder¬
länderna, Belgien och Nordamerikas förenta stater med flera länder samt
inbringar åt vederbörande statskassor betydande belopp.
Då maltdryckerna, om de ock, såsom vissa af länsstyrelserna erinrat,
af många anses såsom en nödvändighetsvara, dock ofta torde användas så,
att de böra i likhet med andra alkoholhaltiga drycker hänföras till njut¬
ningsmedlens klass, samt förbrukningen af dessa drycker numera blifvit
så vidsträckt, att en måttlig skatt bör kunna lemna statskassan ett afse-
värdt tillskott, lära maltdryckerna få betraktas såsom ett lämpligt skatte-
objekt. Att ett fördyrande af dessa drycker — der detta ej sker i för
hög grad — skulle leda till ökad bränvinskonsumtion torde icke vara att
befara. Äfven om det må antagas, att ölförbrukningens tillväxt bidragit
till bränvinssuperiets minskande, lärer det icke kunna bestridas, att det —
i motsats till hvad förhållandet numera är med bränvinet — snart sagdt
öfverallt till salu hållna, ofta mycket alkoholstarka ölet delvis får utgöra
ett surrogat, för det mera svåråtkomliga bränvinet och lika som detta
missbrukas till rusdryck. Från nykterhetens synpunkt torde alltså en malt-
drycksbeskattning, som skulle kunna medföra en minskning af dryckens
alkoholhalt, obetingadt vara att förorda. I de ofvan omförmälda utlåtan¬
dena hafva ock flertalet af länsstyrelser icke haft något att invända mot
införande af sådan beskattning.
Att emellertid en särskild beskattning å ifrågavarande tillverkning
äfven i ett eller annat afseende kan medföra olägenheter är obestridligt.
Utom det att skatten ju fördyrar en vara, som äfven för mången, hvilken
icke missbrukar densamma, blifvit så godt som en nödvändighetsartikel,
måste den med skatten förenade kontroll medföra kostnader, besvär och
obehag för varans tillverkare. Särskildt känbart träffas innehafvare af
mindre bryggerier, hvilka, så snart beskattning införes, säkerligen i stort
antal nödgas upphöra med sin rörelse af det skäl, att nödig kontroll för
skattens upptagande icke låter sig anordnas utan så pass stora kostnader,
att de mindre bryggerierna i allmänhet icke torde kunna bära äfven
det lägsta belopp, som staten för kontrollkostnadens betäckande måste
utkräfva af hvarje bryggeri. Det afbräck, en loflig handtering sålunda
måste genom beskattningen tillskyndas, äfvensom de icke obetydliga kost¬
35
nader, anställandet af en ny kontrollpersonal medför för staten, utgöra så¬
ledes omständigheter att beakta vid pröfning af de olika medlen för stats-
behofvens fyllande.
Vid fullgörandet af det komitén lemnade nådiga uppdrag har komitén
haft till utgångspunkt det år 1881 afgifna komitébetänkandet, jemte det
komitén egnat särskild uppmärksamhet åt de författningar, hvilka i senare
tider inom andra länder tillkommit. För att emellertid icke allt för mycket
sönderstycka framställningen genom täta hänvisningar till förenämnda be¬
tänkande, har komitén såsom eget yttrande hufvudsakligen upptagit det¬
samma, der icke förändrade förhållanden eller vunnen erfarenhet från annat
håll påkallat afvikelser.
Innan komitén öfvergår till eu närmare framställning af ämnet har
komitén trott sig böra med några ord söka beskrifva sjelfva förfarandet
vid tillverkningen af maltdrycker.
Med öl i detta ords vanliga mening förstår man en i ett visst stadium
af s. k. efterjäsning stadd alkoholhaltig dryck, beredd af mältad säd, före¬
trädesvis korn, samt humle och vatten, ölbrygden innefattar följande
hufvudoperationer: a) maltberedning eller mältning, b) vörtberedning,
c) vörtens jäsning och d) ölets lagring och skötsel.
Mältning en afser att genom kornets groning utveckla dess halt af
diastas, ett ämne, som har förmågan att omvandla stärkelse i maltos, en
jäsbar sockerart. Till mältningen höra flere operationer, nemligen: kornets
stöpning eller fuktning med vatten, det stöpta kornets växande eller gro¬
ning och det grodda kornets torkning. Stöpningen sker på det sättet, att
kornet i stöpkaren, hvilka kunna vara af trä, sten, jern eller cement, öfver-
gjutes med vatten för att uppmjukas, hvartill nytt korn behöfver 2 å 3
dygn, gammalt deremot längre tid. Med stöpningen förenar man numera
äfven kornets grundliga tvättning från yttre vidhängande föroreningar.
Det färdigstöpta kornet föres till inältgolfvet och utbredes derstädes i flata
12 å 15 centimeter höga bäddar, hvilka omskyfflas, i början hvar 6:te och
sedan hvar 8:de timme. Temperaturen i hngarne stiger öfver omgifningens
och åstadkommer en stark afdunstning af fuktighet, som kondenseras i öfre
delen af högarne, och man säger derför, att kornet svettas. Groningstiden
utgör under den varmare årstiden omkring 7 dygn, under den kallare om¬
kring 10. Det utgrodda maltet kallas grönmalt och användes såsom sådant
i brännerierna; i bryggerierna deremot torkas det, hvarvid grodden dödas,
36
utan att den sockerbildande kraften förstöres. Torkningen kan ske på två
olika sätt: antingen utbredes maltet mycket tunnt på torkvinden och utsättes
der för starkt luftdrag, hvarigenom man erhåller lufttorkadt eller s. k. luft¬
malt; eller ock torkas maltet vid högre temperatur i särskilda för ändamålet
konstruerade maltkölnor. Det sålunda erhållna maltet kallas kölnmalt och
har vanligen blifvit lufttorkadt, innan det lägges på kölnan. Efter tork¬
ningen kan maltet med lämplig skötsel förvaras alldeles som vanlig säd.
Vörtberedningen afser att af malt, humle och vatten tillaga en socker-,
dextrin- och ägghvitehaltig vätska, vörten, som sedan genom alkohol¬
jäsning kan förvandlas till Öl. Förutom mältadt korn kunna äfven
andra stärkelse- och sockerhaltiga ämnen användas till ölbrygd; de förra
måste dock först genom mäskningen försockras, de senare åter kunna till¬
sättas den redan färdiga vörten. Man plägar här särskilja följande opera¬
tioner: maltets krossning, mäskningen, vörtens kokning och försättande med
humle samt vörtens afkylning. Maltets krossning sker antingen på vanliga
qvarnar eller ock på särskilda maltkrossar, bestående af två släta jernvalsar,
mellan hvilka maltet måste passera. Mäskningen tillgår så, att det krossade
maltet först fuktas och uppmjukas med en mindre mängd vatten af låg
temperatur, hvarefter den sålunda erhållna mäsken genom tillsats af varmt
vatten långsamt uppvärmes till den för försockringen lämpligaste tempera¬
turen af omkring 70° C. Med afseende härpå skiljer man mellan två olika
mäskningsmetoder: infusions- och dekoktionsmetoden; vid den förra bringas
mäsken genom direkt tillsats af varmt vatten upp till försockringstempera-
turen, vid den senare uppvärmes mäsken genom tillsats af varmt vatten i
förstone blott obetydligt, hvarefter en del af mäsken öfverföres i en sär¬
skild mäskpanna och uppvärmes till kokning och sedan föres tillbaka på
mäsken, hvilket upprepas ett par gånger, tills mäsken fått sin rätta tem¬
peratur. Af vattnets mängd i förhållande till maltets beror vörtens styrka,
och af denna åter beror det färdiga ölets beskaffenhet; en svag vört ger
dricka och en stark vört ger Öl. Den genom mäskningen erhållna vörten
bringas nu öfver i bryggpannan, och den i mäskkaret qvarblifvande drafven
urlakas i många fall ännu en gång med vatten, hvarigenom man får en
betydligt svagare, till svagdricksberedning passande vört.
I bryggpannan försättes vörten med humle och kokas, och denna kok¬
ning har till ändamål dels att extrahera humlen, dels att koagulera en del
ägghviteämnen, dels att koncentrera vörten, så att den erhåller den styrka,
man önskar. Vörtens styrka eller extrakthalt bestämmes med tillhjelp af
ett instrument, kalladt saccharometer, som till utseende och verkningssätt
liknar den vanliga bränvinsprofvaren, men är så konstrueradt, att man å
detsamma kan direkt afläsa vörtens extrakthalt i procent af dess vigt.
37
Efter slutad kokning afkyles vörten så hastigt som möjligt, emedan
den, särskildt vid en temperatur af 25—30°, har stor benägenhet att taga
skada. Afkylningen sker vanligen på s. k. kylskepp, stora, låga, fyrkan¬
tiga kärl af trä eller helst jern, och från dessa rinner vörten med eller utan
ytterligare afkylning ner i jäskaren.
Vörtens jäsning åstadkommes på det sättet, att den till en passande
temperatur afkylda vörten försättes med jäst. Den temperatur, till hvilken
vörten måste afkylas, bestämmes af jäskällarens temperatur och den form
af jäsning, som användes; det gifves nemligen två arter af jäsning: öfver-
jäsning och underjösning. Den förra fordrar en högre temperatur hos vörten,
går vida fortare och afskiljer jästen på ytan af den jäsande vätskan. Un¬
derjäsningen åter, som användes till alla slag af bayerskt öl, förutsätter
en låg temperatur hos vörten, försiggår mycket långsamt och afskiljer
jästen på botten. Underjäst öl har framför öfverjäst fördelen af större
hållbarhet.
Vörtens jäsning sker i två stadier, nemligen: hufvudj ösning en, som in¬
träder straxt efter jästtillsatsen, försiggår i jäskaren och fortgår i 8 å 14
dagar, allt efter ölets beskaffenhet, och ej'terjäsningen, som efter den förras
slut fortgår i lagerkällaren, hvilken hålles mycket kall, på det efterjäsningen
må gå så långsamt som möjligt. I lagerkällaren blifver ölet liggande
längre eller kortare tid, beroende på dess beskaffenhet och afsät-tningen. Från
lagerfaten tappas ölet på mindre fat eller buteljer. Äfven efter tappningen
fortsättes ölets efterjäsning, ehuru mycket långsamt och knappt märkbart.
Vid vörtens jäsning öfvergår en del af dess extrakthalt i alkohol och
kolsyra, och man räknar i praktiken, att hvarje procent bortjäst extrakt
ger V2 vigtsprocent alkohol. En följd häraf är, att vörtens egentliga vigt
och dermed utslaget på saccharometern aftager under jäsningens gång, på
samma gång som alkoholhalten tilltager. Det bråk, som erhålles, då den
bortjästa procenten af vörtens extrakt divideras med den ursprungliga ex-
trakthalten, kallas ölets skenbara utjäsningsgrad, och man kan af dess
storlek bedöma, huruvida ölet färdigt. Vid underjästa ölsorter är den
skenbara utjäsningsgraden omkring 0.6 eller 60 %.
Fn direkt bestämning af alkoholhalten i öl kan ske med tillhjelp af
Sallerons destillator eller ock medelst ebullioskopet, ett instrument, som
grundar sig derpå, att en alkoholhaltig vätska har lägre kokpunkt än vatten.
Som vattnets kokpunkt emellertid vexlar något med barometertrycket, måste
densamma, innan instrumentet användes, noga bestämmas, och denna vattnets
kokpunkt blir sedan utgångspunkten för bestämning af alkoholprocentefl.
Under vanliga förhållanden kokar rent vatten vid 100° C. och absolut
alkohol vid 78.4°; mellan dessa två tal ligger kokpunkten för en blandning,
38
hvilken som helst af alkohol och vatten; men emedan alkoholdifferenserna
ej förhålla sig direkt som kokpunktsdifferenserna, år instrumentet försedt
med en genom försök faststäld skala, och erfarenheten lär, att vid mycket
svaga sprithaltiga vätskor en ringa tillväxt i styrkan vållar en jemförelsevis
stor förändring i kokpunkten, hvaraf synes, att instrumentet företrädesvis
lämpar sig för spritsvaga vätskor. Vid undersökningen af extrakthaltiga
vätskor, såsom Öl, måste en korrektion göras för extrakthalten. Ett för nog¬
granna undersökningar särskildt afsedt s. k. precisionsebullioskop har på sista
tiden blifvit konstrueradt af Professor P. Waage i Kristiania1. Angående dess
tillförlitlighet och användbarhet hänvisas till bilagda yttrande af Byrå-
ingeniören Doktor A. G. Ekstrand, se bil. N:r VI.
Ett annat instrument likaledes fotadt på den olika ångtensionen hos vätskor
med olika sprithalt samt afsedt att bestämma, huruvida en sprithaltig vät¬
ska är starkare eller svagare än en annan, hvars alkoholhalt man redan
känner, har på sista tiden blifvit konstrueradt af Professor S. O. Pettersson
och Ingeniör R. Ekman. Denna differentialalkoholometer ger mycket nog¬
granna utslag men erfordrar temlig vana vid dess behandling.
De olika system som i utlandet tillämpats vid beskattning af maltdrycker,
kunna hänföras till tre hufvudafdelningar, allteftersom till grund för skattens
beräknande lagts redskapen, råämnet eller det mer eller mindre färdiga fabri¬
katet.
Beskattning efter redskapen eger rum i Frankrike, Elsass-Lothringen
och Baden, der skatten beräknas efter bryggpannornas storlek, samt i Ryss¬
land, Holland och Belgien, der skatten utgår efter mäskkarens rymd; dock
eger i de båda sistnämnda länderna tillverkaren, om han sådant föredrager,
att i stället få skatten uträknad efter vigten af det råmaterial, som in-
mäskas.
Egentlig råämnesbeskattning förekommer dels i Norge, der skatten
lägges på det korn, som för maltberedning stöpsättes, och dels i Nord¬
tyskland, Bayern, Wörtemberg och Finland, i hvilka länder det färdiga
maltet utgör beskattningens föremål.
1 Om ebullioskopet samt bidrag till bedömmelsen af dets brugbarhed ved alkoholbe-
stemmelsen i Öl af P. Waage. Kristiania. Gröndahl <S Sons förlag 1891.
39
Fabrikatsbeskattning användes åter i Österrike-Ungern, Italien och
England, hvarest skattens belopp bestämmes efter den färdigkokta vörtens
mängd och styrka, samt i Nordamerikas förenta stater och Danmark, der
skatten drabbar den fullt färdiga varan.
Hvad först beträffar redskapsbeskattningen har komitén funnit den¬
samma behäftad med anmärkningsvärda olägenheter. All beskattning efter
redskapen, vare sig det är bryggpannans eller mäskkarens rymd, som
lägges till grund för skattens bestämmande, lider af det hufvudfelet, att
tillverkaren derigenom vid sin sträfvan att i största möjliga mån göra sig
det beskattade kärlutrymmet till godo frestas att använda sådana arbets¬
metoder, som möjliggöra inrymmande i kärlet af den mest koncentrerade
produkt, om än derigenom det färdiga fabrikatets beskaffenhet varder
sämre. Systemet inverkar derför skadligt på fabrikationens tekniska ut¬
veckling, på samma gång som skattens afkastning förminskas i den mån,
tillverkaren lyckas i det beskattade kärlet förarbeta en starkare produkt
än som vid skattens bestämmande blifvit förutsatt.
Tillämpningen af redskapsbeskattning medför äfven i åtskilliga andra
afseenden svårigheter. Der bryggpannans rymd tjenar till norm för skatten,
möter till en början den svårigheten, att pannan under kokningen aldrig
kan vara helt och hållet fyld, hvadan antingen skattefrihet måste med-
gifvas för en del af utrymmet eller ock skatt påföras för en större qvan¬
titet vört än som i verkligheten kunnat kokas. Till följd häraf och med
afseende jemväl derå, att någon qvantitet vört och öl under tillverkningen^
fortgång anses gå förlorad, föreskrifver den franska lagen, att endast 80 s
af den uppmätta pannrymden skola beskattas, men då det, äfven utan
sviklig afsigt å tillverkarens sida, lätt kan inträffa, att den för brygden
afsedda mäskningsprodukten vid öfverförandet till bryggpannan befinnes
upptaga mer än det beskattade utrymmet, är vidare medgifvet, att 10 %
af det skattefria utrymmet får fyllas utan att derför efterbeskattning eller
annan påföljd för tillverkaren eger rum. Om ock detta medgifvande från
billighetens synpunkt måste anses skäligt, föranleder likväl detsamma en
icke ringa olikformighet i beskattning till säker förmån för den svekfulle
eller vårdslöse tillverkaren och just derigenom till men för den, som sorg¬
fälligt söker ställa sig lagens syften till efterrättelse.
För att kontrollera det icke den högsta tillåtna pannrymden öfver-
skridits, då städse efterbeskattning och i vissa fall derjemte böter eller
annat straff ålägges, måste omfattande åtgärder vidtagas, såsom uppmät¬
ning af vörten, anställande af jemförelser mellan den qvantitet råmaterial,
som användts, och den produkt, som på olika stadier af fabrikationen vun¬
nits o. s. v. Då man härtill lägger, att i Frankrike olika skattesatser gälla
40
vid bryggandet af öl och svagdricka, är det tydligt, att kontrollen måste
blifva både kostsam för staten och hinderlig för tillverkaren.
I de länder, der skatten bestämmes efter mäskkarens rymd, är för¬
hållandet detsamma. I Ryssland, der bryggerierna äro underkastade dels
en årlig af mäskkarsrymden beroende s. k. patentskatt och dels en med
visst belopp för hvarje hektoliter öl utgående fabrikationsskatt, är till¬
verkningen besvärad af synnerligen betungande kontrollföreskrifter. Så¬
lunda skola mäskkaren och eldstäderna under bryggeriets pannor stå under
offentlig försegling, och brytandet af denna försegling liksom äfven åter¬
ställandet af densamma efter slutad användning af redskapen skall ske i
närvaro af två vittnen och antecknas i protokoll, hvars riktighet af vitt¬
nena vitsordas o. s. v. Dessutom är föreskrifvet, att ingen brygd får före¬
tagas förr än derpå belöpande tillverkningsskatt blifvit erlagd och veder¬
börande tjenstemans bevis derom erhållits. I Belgien har man i kon¬
trollens intresse föreskrifvit synnerligen vidlyftiga och detaljerade anmäl¬
ningar af hvarje brygd, innefattande en noggrann redogörelse för hela
brygdförfarandet och de för de olika operationerna afsedda tider. Till¬
verkarens frihet med afseende på sjelfva förfaringssättet är dessutom genom
föreskrifter i lagen i åtskilliga riktningar inskränkt. Trots alla dessa kon¬
trollbestämmelser, hvilka naturligen verka synnerligen hindrande för till¬
verkningen och till stor del omöjliggöra införandet af förbättringar i
bryggningsförfarandet, har det visat sig möjligt för de belgiska tillverkarne
att utfinna arbetsmetoder, hvarigenom en icke oväsentlig minskning af
skattebeloppet åstadkommes. Enligt hvad Professor Lang i sin ofvan om-
förmälda berättelse uppgifver, lärer nemligen vid inmäskningen i stället
för de 40 kilogram bryggmaterial pr hektoliter mäskrum, hvarifrån man
vid skattens bestämmande utgått, faktiskt användas 55 å 60 kilogram och
möjligen här och hvar ännnu mera. Följden häraf blir, utom skatteminsk-
ningen för staten, jemväl den, att upptäckandet af underslef försvåras. Ty
vid hopandet af så stora qvantiteter mäskgods i mäskkaret blir mäsk-
ningen d. v. s. saccharificationen derstädes ofullständig, så mycket mer
som i Belgien betydande mängder af rått mjöl ingå i mäskgodset. Den
vört, som kommer till pannan, innehåller derför ganska stora qvantiteter
uppslammadt mjöl eller stärkelse, som först i den för sådant ändamål
särskilt inrättade pannan förvandlas till dextrin eller socker. Att det
till följd häraf måste blifva svårt och i flertalet fall rent af omöjligt för
kontrollören att afgöra om underslef föreligger eller om det i pannan be¬
fintliga mjölet kan antagas hafva medföljt från mäskkaret, är tydligt.
Af det anförda torde framgå, att i de länder, der redskapsbeskattning
tillämpas, kontrollen är synnerligen betungande såväl för statskassan
41
som för tillverkaren. Om man härtill lägger att systemet, hvilket,
på sätt ofvan antydts, nära nog tvingar industrien in på afvägar, verk¬
ligen torde hafva bidragit dertill, att produktionen i de länder, som til¬
lämpat detsamma, i afseende å varans godhet visat sig underlägsen de
flesta andra länders, torde det vara klart, att den ganska allmänt uttalade
förkastelsedomen öfver redskapsbeskattningen måste anses befogad.
Bland de stater, hvilka, enligt hvad ofvan omförmälts, använda råäm¬
ne sbeskattning, är Norge den enda, der skatten lägges på sjelfva span-
målen, innan densamma förvandlats till malt. All tillverkning af malt för
afsalu eller för beredning af maltdrycker afsedda till försäljning skall ske
under offentlig kontroll, hvaremot den egentliga brygden icke är någon
sådan underkastad. Skatten utgår efter hvarje kilogram korn, som upp-
väges för att stöpsättas. På det att obeskattadt korn ej må kunna stöp-
sättas, äro stöpkaren satta under kontrollörens lås. Då mältning skall före¬
tagas, måste kontrollören vara närvarande för att, sedan kornet under hans
uppsigt blifvit vederbörligen uppvägdt, öppna luckorna till stöpkaren för
kornets nedkastande deri samt derefter åter tillstänga desamma. Då emel¬
lertid lönstöpt korn sedermera under den efter stöpningen följande delen
af mältningsprocessen skulle kunna tillsättas, måste kontrollören ständigt
vara tillstädes i mälteriet under hela mältningstiden. Särskildt skall han
närvara vid stöpets förflyttande till groningsrummet för att tillse, att det
i sin helhet föres till det uppgifna mältgolfvet samt lägga märke till stor¬
leken af de »bäddar», i hvilka det upplägges. Sedermera skall han flera
gånger om dagen inspektera mältgolfven för att kunna följa hvarje stöp
under groningsprocessen ända till dess detsamma bringas till luftrummet
eller kölnan, och skall han föra anteckningar angående tiden, då stöpet
vare sig i sin helhet eller i olika afdelningar kommer på kölnan eller tork-
loftet. Misstänker han att något underslef förekommit, eger han påfordra
maltets uppmätning eller vågning, då det tages från kölnan.
Den norska beskattningsmetoden krafvel’ sålunda ett oafbrutet öfver-
vakande af hela mältningsprocessen, hvadan kontrollören måste vara boende
inom mälteriet. Äfven nattetid skall han minst ett par gånger i veckan
inspektera samtliga lägenheterna och han eger icke under någon tid på
dygnet vara frånvarande från mälteriet mer än en timme utan att i kon¬
trollprotokollet anteckna sin frånvaro samt angifva grunden derför. Om
ock sålunda en duglig och samvetsgrann kontrollör bör kunna förhindra
hvarje underslef från tillverkarens sida, synes det dock så godt som saknas
utväg för de högre kontrollmyndigheterna att upptäcka svek, som till följd
af vare sig bristande iakttagelseförmåga hos kontrollören eller hemligt för-
Bet. och förslår/ ang. beskattning af maltdrycker. «
42
stånd mellan denne och den fabrikant, hos hvilken han är inqvarterad,
kunnat ega ruin. Öfverkontrollörerne äro visserligen ålagda att genom de
underordnade tjenstemännens täta förflyttning söka förekomma eller afbryta
de personliga förbindelser, hvilka eljest lätteligen kunde inverka på till¬
synens noggranhet, men endast härigenom lärer den antydda faran icke
vara undanröjd. Det torde derför vara tvifvel underkastadt, huruvida den
norska kontrollen kan anses vara tillräckligt betryggande. Att den måste
vara ganska kostsam, är tydligt, ehuru detta mindre framträder till följd
af den höga skattesiftran. Tillämpadt på våra förhållanden skulle ett
dylikt kontrollsystem blifva synnerligen betungande, enär här i landet snart
sagdt hvartenda bryggeri af någon betydenhet sjelf tillverkar sitt malt och
följaktligen skulle behöfva förses med sin egen kontrollör. I Norge, der
fråga varit väckt om öfvergång till ölets beskattande efter alkoholhalten,
hvarom vidare härnedan, har emellertid en för frågans utredning tillsatt
komité uti ett i Januari månad innevarande år afgifvet betänkande kommit
till det resultat, att det nuvarande systemet vore det för de norska för¬
hållanden lämpligaste, hvadan komitén framlagt ett förslag till eu ny lag
angående malttillverkning, grundad på samma princip som nu gällande
lagstiftning i ämnet. Enligt såväl denna som det nya förslaget är malt¬
beredning för husbehofsbrygd fri från skatt likasom äfven användningen af
maltsurrogater; dock är i det nya förslaget förutsatt, att surrogatbeskatt¬
ning kan varda införd.
öfriga stater, som använda råämnesbeskattning, lägga afgiften på det
färdiga maltet.
I Bayern har alltsedan år 1806 skattepligten varit fäst vid maltets
krossning och detsamma är förhållandet enligt den nya bayerska lagen af
den 8 December 1889. Allt användande af surrogater till ölbryggning är
förbjudet; endast torkadt malt får användas. I och för skattens utkräfvande
är föreskrifvet, att maltkrossning endast får företagas på offentliga qvarnar
eller på sådana privata, som dertill erhållit behörigt tillstånd. De sist¬
nämnda måste vara försedda med automatisk, sjelfregistrerande mätapparat
af viss bestämd konstruktion. Innan maltet föres till qvarnen, skall hos
vederbörande skatteuppbördsman uttagas ett tillståndsbevis, »pollett», hvari
angifves myckenheten af det malt, som skall krossas, det slag af öl, hvar¬
till det skall användas, qvärnens namn och dagen då 'krossningen skall för¬
siggå. Denna pollett skall öfverlemnas till qvarnegaren eller mjölnaren,
innan denne eger taga någon befattning med maltets krossning. Sedan
maltet före krossningens början 'blifvit behörigen uppmätt, har mjölnaren
att å polletten göra anteckning om det till krossning inlemnade maltets
myckenhet. Handel med krössaft malt är helt och hållet förbjuden.
43
För att förhindra olaga krossning måste alltså den bayerska kontrollen
utsträcka sin tillsyn icke blott öfver gröpqvarnar och för maltkrossning
särskildt afsedda verk utan äfven öfver skrot- och injölqvarnar med flere
inrättningar, å hvilka krossning af malt kan företagas. I öfrigt har kon¬
trollen hufvudsakligen till uppgift att öfvervaka, det mjölnaren å de qvar-
nar, hvilka icke hafva automatisk mätapparat, fullgör den honom ålagda
uppmätningen af maltet och vederbörligen antecknar mätningsresultaten,
samt vidare att vid qvarnar med automatisk mätapparat tillse, att denna
tjenstgör på behörigt sätt, att dess plombering icke brutits o. s. v. äfven¬
som naturligen att icke malt utan att genomgå mätapparaten insmugglas
i krossen.
Den svårighet, som synes böra uppstå vid tillämpningen af ifråga¬
varande system till följd af kontrollens utsträckning öfver alla slags för
maltkrossning användbara redskap, lärer i Bayern ieke visat sig ega någon
större praktisk betydelse. Husbehofsbrygd, för hvilken någon frihet från
maltskatt ej är medgifven, förekommer nemligen numera endast högst
sällan och blott i få trakter af landet och då nu å ena sidan löngröpning
af malt på hemliga qvarnar med större afverkningsförmåga icke gerna
utan snar upptäckt är möjlig samt å andra sidan afsättning för å hand¬
qvarn löngröpt malt, i brist på hembrygdsidkare, så godt som saknas, torde
farorna för skatteförsnillning på denna väg vara mindre än som kunde
antagas.
Ehuru den bayerska kontrollen nästan' uteslutande är fäst vid maltet
före dess krossning, lemnar den dock icke sjelfva. bryggeriförfarandet helt
och hållet ur sigte. Kontrolltjenstemännen äro berättigade till obehindradt
tillträde, natt som dag, till de lokaler i bryggerierna, der mäskkar, kok¬
pannor, jäskar och kylskepp hafva sin plats, och hafva kontrollörerne till
åliggande att förskaffa sig noggrann kännedom om de nämnda kärlens
rymd, om antalet brygder och den vid hvarje brygd tillverkade varu¬
mängden o. s. v. Förutom det att denna del af kontrollen afser att för¬
hindra användandet af maltsurrogater, kan densamma äfven i någon mån
tjena som ett slags hjelpkontroll, hvarigenom åtminstone mera betydande
underslef kunna genom jemförelse!1 mellan vörtens och det beskattade mal¬
tets qvantitet upptäckas.
Det bayerska systemet, hvilket, enligt hvad här nedan vidare omför-
mäles, tjenat till förebild för 1881 års svenska förslag till maltbeskattnings-
lag, tillämpas i viss mån äfven i Wtirtemberg, der likväl maltets vigt
lägges till grund för beskattningen. Derjemte är i Wtirtemberg tillåtet
att använda surrogater, hvilka beskattas då de införas i bryggeriet. Uppstår
grundad misstanke att en bryggare använder obeskattade surrogater, ega
44
kontroll^ enst emännen icke blott anställa visitation utan äfven lägga beslag
på såväl bryggarens räkenskapsböcker som på den för surrogaternas för¬
säljning misstänkte köpmannens böcker.
I det öfriga Tyskland, det s. k. Brausteuergemeinschaft, omfattande
det egentliga Nordtyskland, användes, såsom förut anmärkts, äfven malt-
beskattning, men med den olikhet att skattepligten såväl för maltet som
för maltsurrogaterna inträder vid inmäskningen.
Den tyska lagen, daterad den 31 Maj 1872, medgifver skattefrihet
för husbehofsbrygd, der denna sker uteslutande till eget behof i ett hushåll
icke omfattande fler än 10 personer öfver 14 års ålder; skolande likväl
den som önskar begagna sig af rätten härtill derom göra anmälan hos
vederbörande beskattningsmyndighet. Den, som i öfrigt vill drifva bryggeri¬
rörelse, har först och främst att inom 8 dagar, innan bryggeriet sättes i
gång, ingifva en noggrann beskrifning öfver hela bryggeriet med uppgift
om mäskkarens, bryggpannornas, kylskeppens och jäskarens rymd. Alla
förändringar, som sedermera vidtagas, skola på liknande sätt anmälas. Enligt
anvisning af kontrollpersonalen blifva kärlen numererade och märkta, samt,
om så anses nödigt, af kontrolltjenstemän uppmätta.
Inom bryggeriet få förråd af krossadt malt samt maltsurrogater, ut¬
öfver hvad som erfordras för hushållsbehof, icke förvaras annat än i be¬
stämda under kontrollörens uppsigt stående rum. Förrådet af krossadt malt
får, då inmäskning skall företagas, icke utgöra mer än högst hvad som
erfordras för följande dags behof; sockerhaltiga ämnen få deremot först
omedelbart före användandet införas i bryggeriet.
Före hvarje brygd skall anmälan om densamma göras med uppgift på
arten och mängden af det för brygden afsedda råmaterial, tiden för inmäsk-
ningens början samt den qvantitet öl, som skall ur råmaterialet framställas.
Anmälningen kan äfven omfatta flere brygder under en viss tidrymd, i
hvilket fall skatten kan erläggas antingen i förskott vid anmälningen eller
ock före början af hvarje särskild inmäskning. Då endast en brygd an-
mäles, erlägges skatten vid anmälningen. Då kontrollören å den för in¬
mäskningen utsatta tid infinner sig, skall genast råmaterialet i hans närvaro
uppvägas och mäskningen påbörjas. Skulle kontrollören uteblifva, är bryg¬
garen skyldig att vänta med inmäskningen en timme men egen derefter
oaktadt kontrollörens frånvaro företaga densamma. Eftermäskning är i all¬
mänhet icke tillåten men kan medgifvas, der denna metod regelmässigt
tillämpas. I sådant fall skall en gång för alla uppgifvas, i huru många
afdelningar mäskningen företages och hvilka qvantiteter hvarje gång skola
användas.
45
Deri bryggare, som så önskar, kan, derest hans årliga maltförbrukning
uppgår till 50,000 kilogram, under vissa vilkor få för alla bryggmaterialier,
som erfordra krossning, erlägga en mäldskatt anordnad i öfverensstämmelse
med det bayerska systemet. Genom eu dylik anordning undgår bryggaren
visserligen eu del af de inskränkningar, kontrollen eljest för honom medför
beträffande inmäskningen, maltförrådets storlek o. s. v., men är i stället
underkastad andra förpligtelser afseende att förhindra användningen af
annat krossadt malt än det, för hvilket han erlagt skatt.
Den tyska lagen erbjuder emellertid bryggaren eu annan utväg, hvar¬
igenom den största möjliga frihet vid handteringen kan ernås, nemligen
den s. k. lixationen. Denna, fixation tillgår sålunda, att bryggaren med
uppbördsstyrelsen för en viss tid, ej öfverstigande ett år, öfverenskommer
om skattens erläggande med ett bestämdt belopp, beräknadt efter den
mängd råmaterial, bryggeriet antages komma att förbruka under den tid,
för hvilken öfverenskoinmelsen gäller. Till ledning för vidare öfverens-
kommelsers afsilande skall bryggaren föra ett s. k. register, deri han
senast en timme före hvarje inmäskning antecknar mängden och beskaffen¬
heten af de ämnen, som skola inmäskas, samt den myckenhet öl, han afser
att af dessa ämnen erhålla. Såväl detta register som öfriga bryggeriets
räkenskaper skola när som helst vara tillgängliga för kontrollpersonalen, och
för hvarje qvartal skall registret insändas till uppbördsstyrelsen. I synnerhet
af de mindre bryggerierna är denna förenklade beskattningsform mycket
anlitad, och lär densamma tillämpas vid icke mindre än omkring 60 procent
af hela antalet bryggerier i Nordtyskland.
Utom Tyskland finnes, såsom förut omnämnts, numera maltbeskattning
införd äfven i Finland. Enligt den finska lagen utgår skatten efter vigten
af det malt, som uppväges till krossning. Användning af maltsurrogater
är helt och hållet förbjuden, hvaremot husbehofsbrygden är fri från be¬
skattning. Den som önskar tillverka maltdrycker till försäljning har endast
att tre veckor före tillverkningens början göra eu enkel anmälan härom
hos guvernören i länet samt att i bryggeriet uppställa en af guvernören
godkänd med automatisk maltvåg försedd qvarn eller kross. »Allt malt,
som bryggeriet använder, skall krossas å bryggeriets egen kross, och till
ledning för kontrollen skall å hvarje bryggeri föras en journal, upptagande
maltvågens siffror i den ordning de å densamma förekomma för hvarje
dag efter slutad krossning jemte den myckenhet malt som under samma
tid blifvit krossadt, dagen för hvarje brygd och huru mycket malt, som
till hvarje sådan blifvit användt, äfvensom den qvantitet maltdryck, med
undantag af såsom biprodukt erhållet svagdricka, som vid hvarje brygd
producerats.
46
I fråga om kontrollen stadgas, att kontrollör minst två gånger i må¬
naden skall besöka bryggeri, hvaröfver uppsigt en blifvit honom anförtrodd;
han har dervid att afläsa maltvågen och i öfrigt tillse, att föreskrifterna
i förordningen efterlefvas. För hvarje qvartal skall kontrollören till guver¬
nören i länet insända afskrift af bryggeriets journal samt dervid uppgifva,
huruvida densamma öfverensstämmer med det protokoll, som af kontrollören
föres öfver hans besök i bryggeriet. 1 öfrigt eger kontrollören när som helst
granska berörda journal äfvensom erhålla tillträde till alla delar af bryggeriet.
Derest en tillverkare mer än en gång blifvit förvunnen till öfverträdelse af
förordningens föreskrifter, eger guvernören fria händer att på den skyldiges
bekostnad vidtaga alla de åtgärder, som för en ökad kontroll kunna anses
erforderliga. Kontrollören undfår i arfvode fem procent af skattebeloppet.
I regeln är sålunda den finska kontrollen synnerligen enkel och kan
till följd af den ovanligt ringa inspektion, som är kontrollpersonalen ålagd,
åstadkommas för en jemförelsevis obetydlig kostnad.
Bland de länder, som tillämpat fabrikatsbeskattning, märkas till en
början Österrike-Ungern, Italien och England, hvarest det ännu icke fullt
färdiga fabrikatet, vörten, utgör skattens föremål.
I Österrike-Ungern utgår, enligt lagen den 15 December 1852, skatten
efter vörtens mängd och sockerhalt, hvilken senare, under det vörten be¬
finner sig å kylskeppen, bestämmes med tillhjelp af saccharometer. Vörtens
mängd utrönes icke genom direkt uppmätning för hvarje gång, utan kylskep-
pens volym är genom kontrollpersonalens försorg uppmätt och en viss gräns
bestämd, utöfver hvilken desamma ej få fyllas. Sedan sockerhalten vid en
temperatur af 14° Réaumur afprofvats med saccharometern, uträknas skatten
på det sätt att antalet hektoliter vört multipliceras med antalet saccharo-
metergrader. Det resultat, som dervid erhålles, utgör den s. k. hektoliter-
graden. Skatten påföres derefter med ett visst belopp för hvarje sådan grad.
De förpligtelse!-, som för kontrollens skull åligga tillverkaren, äro enligt
den österrikiska lagen ganska omfattande. Hvarje brygd skall skriftligen
anmälas, med uppgift om tiden för dess början, mängden och sockerhalten
af den vört, som skall tillverkas, på hvilket eller Indika kylskepp den skall
afkylas samt till hvilka jäskar den derefter skall ledas. ' Samtidigt med
denna anmälan inbetalas den afgift, som enligt tillverkarens uppgift bör
belöpa på brygden. Visar det sig å kylskeppen, att den uppgifva vört¬
mängden öfverskridits med mer än 5 %, medför detta straffpåföljd för till¬
verkaren. Mindre öfverskott föranleder endast tilläggsafgift. Likartad!
förhållande eger rum i fråga om öfverskridande af den uppgifna socker¬
halten. Skulle deremot vörten icke gå upp till uppgifven mängd eller
sockerhalt, erhålles derför icke något afdrag å erlagd skatt.
47
Kontrollörens uppsigt börjar vid hvarje brygd, när eld uppgöres under
bryggpannan eller, i ångbryggerier, då ångan ledes in i mäskkaren. Såväl
eldstäderna under bryggpannorna som ångrören skola derför stå under
kontrollörens försegling och af honom öppnas för hvarje brygd. Den
å kylskeppen beskattade vörtmängden, som ej utan särskildt tillstånd
i styrka får uppgå till mer än 20 saccharometergrader, får icke sedermera
utspädas. För att underlätta kontrollen häröfver äro jäskaren uppmätta
och inmärkta på samma sätt som kylskeppen. Kontrollen utsträckes i öfrigt
öfver hela bryggningsprocessen, och lärer densamma särskildt med hänsyn
till svårigheten för bryggaren att hålla brygden inom den bestämda vo¬
lymen visat sig synnerligen besvärande för handteringen, på samma gång
som den för staten måste vara förenad med betydliga kostnader. Hvad
sjelfva debiteringen af skatten angår, torde det österrikiska systemet lemna
föga tillfredsställande resultat. Saccharometern har nemligen vid användningen
icke visat sig ega större noggranhet, än att två sådana instrument kunna
för samma vört lemna utslag, som med en hel saccharometergrad skilja sig
från hvarandra. Ligger då vörtens styrka emellan t. ex. 8 och 10 saccha¬
rometergrader, så uppgår skilnaden mellan utslagen å båda instrumenten
till icke mindre än omkring 10 % af styrkan, en skilnad, som kan än
vidare ökas genom mer eller mindre skarp afösning af de olika instru¬
menten. Då såsom ofvan omförmälts saccharometerutslaget ingår såsom
bestämmande faktor i fråga om skattens belopp, inses lätt huru vexlande
och ojemn skattedebiteringen kan blifva, helst godtycke kan göra sig gällande
äfven vid bestämmandet af qvantiteten.
I Italien är sedan år 1874 det österrikiska beskattningssystemet i
hufvudsakliga delar tillämpadt.
I England äro bryggerierna underkastade en dubbel beskattning, nem¬
ligen dels en årlig afgift för hvarje bryggeri och dels en skatt på den för
hvarje brygd tillverkade vörten.
Den i England förut stadgade maltskatten afskaffades genom lagen af
den 12 Augusti 1880, som i stället införde en med den österrikiska lik¬
artad vörtbeskattning. Skatten är bestämd till ett visst belopp för hvarje
barrel vört med en specifik vigt af 1,055°, hvilket belopp proportionsvis
förhöjes vid högre specifik vigt. Den specifika vigten bestämmes med
tillhjelp af saccharoineter med tillhörande tabeller. Vörtens mängd utrönes,
då vörten befinner sig i jäskaren, hvilka skola vara så uppsfälda, att deras
innehåll med lätthet kan uppmätas. För kontrollens underlättande är före-
skrifvet, att hvar och en, som brygger öl till afsalu, skall föra en bok, hvari
han 24 timmar, innan han begynner mäska, skall införa tiden för nästa
brygd. Två timmar före brygdens början skall han i samma bok anteckna
48
huru mycket malt, korn eller socker, han ämnar använda, samt tiden, då
all vört skall vara extraherad ur mäskgodset. Vidare skall han inom en
timme efter vörtens öfverflyttning -till jäskaren anteckna dess mängd och
specifika vigt samt numren å de jäskar, hvari den befinner sig.
Hembrygden är i vissa fall alldeles fri från skatt, men drifves sådan
brygd i ett hus, hvars hyresvärde öfverstiger 15 £, erlägges utom en viss
årlig afgift äfven ett skattebelopp beräknadt efter den myckenhet råmate¬
rial, som förbrukats. Äfven hembryggaren skall derför i en honom af
staten tillhandahållen och för kontrollpersonalen tillgänglig bok införa den
mängd malt, korn eller socker, han för en brygd ämnar använda.
Om det engelska systemet gäller naturligen samma anmärkning som
om det österrikiska, att nemligen detsamma kräfver en mycket omfattande
och dyrbar samt för tillverkaren hinderlig kontroll.
Beskattning af den fullt färdiga varan förekommer slutligen i Nord¬
amerikas förenta stater samt i Danmark.
Den amerikanska lagen af den 13 Juli 1866 lemnar sjelfva tillverk¬
ningen så godt som alldeles fri. Tillverkaren åligger att ingifva en detal¬
jerad fabriksanmälan samt ställa säkerhet för skatten. Vidare har han att
föra noggranna räkenskaper öfver de råämnen, som anskaffas och förbrukas,
samt öfver tillverkningen och försäljningen af den färdiga varan äfvensom
att före viss dag i hvarje månad tillställa vederbörande uppbördsman till
riktigheten beedigade utdrag ur böckerna, hvilka senare en gång i månaden
skola af den för bryggerirörelsen ansvarige förses med en skriftlig edsför-
säkran, att de riktiga qvantiteterna tillverkadt och försåldt Öl blifvit i böc¬
kerna införda samt att intet, som enligt lagen skall i böckerna antecknas,
blifvit med vett och vilja utelemnadt. Böckerna skola när som helst vara för
kontrolltjenstemännen tillgängliga, men i öfrigt hafva icke dessa något att skaffa
med sjelfva brygdoperationerna. Skatten erlägges medelst lösen af kontroll-
stämplar eller skattemärken, som fästas å de kärl, som innehålla den till
försäljning färdiga varan. Dessa märken, till valören afpassade efter hvarje
kärls rymd, skola fästas öfver sprundet samt förses med anteckning om
bryggarens namn samt ort och datum för försäljningen. Faten få endast
tömmas genom det sprund, öfver hvilket skattemärket är fäst, och detta
skall vara så anbragt, att det är synbart äfven sedan det genomstötts
af kranen och tömningen försiggått. Alla fat skola vara försedda med
bryggeriets märke och uppgift om sin rymd, hvilken skall utgöra två eller
en barrel eller bestämd bråkdel af sagda rymdmått.
Om ock det amerikanska systemet medför en afsevärd fördel derigenom,
att det lemnar sjelfva handteringen fri från mer eller mindre hinderliga kon¬
trollåtgärder, är det likväl i andra afseenden behäftadt med väsentliga brister.
49
Redan den nyss omtalade bestämmelsen att hvarje fat skall hålla en
viss angifven rymd vållar ojemnhet vid skattens debitering, enär det svår¬
ligen låter sig göra att alltjemt bibehålla ett fat vid den en gång upp¬
giga och faststälda rymden. Allt efter som stäfverna torka eller vidga sig,
uppstå afvikelser från densamma, hvilket försvårar ett rättvist bestämmande
af skattebeloppet. Såsom en väsentlig olägenhet måste äfven anses, att
kontrollen mindre är att utöfva inom bryggerierna än utom dem, och att
den ej ens stannar vid de allmänna försäljningsställena utan äfven intränger
i de enskilda hemmen. Slutligen lider det amerikanska systemet af det
stora felet, att skatten utgår uteslutande efter den tillverkade dryckens
myckenhet, utan afseende å densammas halt af vare sig maltextrakt eller
alkohol. Då det billigaste svagdricka sålunda är lika högt beskattadt som
de dyrbarare slagen af öl eller porter, måste det ligga i tillverkarens in¬
tresse att hufvudsakligen producera starkare drycker som betinga högre
pris och med afseende å hvilka skattebeloppet derför är af mindre bety¬
delse. Den amerikanska lagstiftningen kan alltså icke fritagas från att
uppmuntra till förbrukning af starka och mera rusgifvande maltdrycker.
Då det amerikanska systemet icke känner några preventiva kontroll-
bestämmelser, söker det förebygga skatteförsnillning uteslutande genom
stränga straffbestämmelser. Sålunda blir en bryggare, som söker undvika
skattens erläggande eller som afsigtligt gör oriktiga anteckningar i böckerna,
straffad med konfiskation af fat, redskap, apparater och de flytande varorna
samt dessutom med höga böter och ända till ett års fängelse. För under¬
låtenhet att fästa skattemärke vid tapphålet eller att göra det obrukbart är
straffet böter till högt belopp för hvarje fat och fängelse intill ett år o. s. v.
I allmänhet torde det också kunna sägas, att en bryggare, som enligt den
amerikanska lagen dömes för bedrägeri, i och med detsamma är fullständigt
ruinerad.
De ofvan antydda bristerna i det amerikanska systemet, hvilket ådragit
sig mycken uppmärksamhet och särskildt af en i Paris år 1878 församlad
internationel bryggarekongress kraftigt förordats, synas komitén vara af den
beskaffenhet, att hela systemet måste anses otillfredsställande, men härtill
kommer, att detsamma i hvarje fall hos oss knappast skulle vara praktiskt
utförbart, såvida man icke ville helt och hållet förbjuda det här i landet
brukliga förfaringssättet att redan i bryggeriet tappa största mängden af
de tillverkade maltdryckerna på buteljer.
Det enda europeiska land, som infört beskattning af den färdiga malt¬
drycken, är, såsom förut nämnts, Danmark. Den danska ölbeskattnings-
lagen, daterad den 1 April 1891, började tillämpas den 1 sistlidne Oktober.
Enligt densamma är allt för afsalu tillverkadt Öl, som när det utlemnas
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker. 7
50
från bryggeriet håller 21/* vigtprocent alkohol eller derutöfver, skattepligtigt.
Tillverkning af öl, som håller mer än 6 vigtprocent alkohol, är förbjuden.
Intet Öl får föras från bryggeriet förr än det kan anses vara fullt färdigt
för konsumtion. I händelse Öl upprepade gånger visas hafva bortförts från
ett bryggeri tidigare för att genom lagring å annan plats uppbringas till
högre alkoholhalt än 274 %, kan för framtiden en viss lagringstid föreskrif-
vas för bryggeriet.
Enhvar, som önskar tillverka skattepligtigt Öl, skall minst 4 veckor före
tillverkningens början anmäla detta för kontrollmyndigheten samt dervid
uppgifva bryggeriets egare eller disponent, namnet på de olika skattepligtiga öl¬
sorter, som skola tillverkas, äfvensom dessas ungefärliga alkohol- och extrakthalt
samt slutligen, huruvida annat än skattepligtigt öl skall tillverkas och i så¬
dant fall, hvilka lokaler och redskap skola begagnas gemensamt för båda
slagen. Så snart tillverkningen börjar, skall tillverkaren i en honom af
kontrollmyndigheten tillhandahållen bok, den s. k. driftsbogen, för såväl
skattepligtigt som annat öl dagligen anteckna de olika brygderna och det till
dem använda råmaterialets beskaffenhet och mängd, vörtens extrakthalt efter
afsvalningen, omedelbart innan jästen tillsättes, dagen då ölet efter jäsningen
tappas på lagerfaten samt antalet tunnor tillverkadt Öl. I en annan bok,
»salgsbogen», har tillverkaren att dagligen införa de qvantiteter Öl, vare sig
skattepligtigt eller skattefritt, som utlemnas från bryggeriet. Salgsbogen
afslutas för hvarje månad, och inom den 10 i påföljande månad skall skatten
för den skattepligtiga myckenhet Öl, salgsbogen upptager, vara inbetald.
Hvarje år den 1 Oktober skall bryggaren uppgöra och till kontrollmyndig¬
heten insända ett inventarium öfver sitt lager af såväl skattepligtigt som
skattefritt Öl, upptagande behållningen från föregående räkenskapsår, huru myc¬
ket öl, som under året tillförts lagret och huru mycket, som utförts från detsamma,
den myckenhet Öl, som under lagringen kan anses hafva gått förlorad, samt
behållningen till nästa räkenskapsår. Både driftsbogen och salgsbogen skola
å tider, som af kontrollmyndigheten bestämmas, insändas till densamma och
i öfrigt när som helst vara för kontrolltjenstemännen tillgängliga. Minst en
gång om året skall kontrollören genomse bryggarens handelsböcker och
jemföra dessa med uppgifterna i driftsbogen, salgsbogen och årsredogörelsen.
För undersökning af ölets alkoholhalt eger kontrollören när som helst
samtidigt uttaga två prof af det slags Öl, som skall undersökas. Det ena
profvet undersökes på stället, men om profvet utfaller så, att bryggaren
kan ådömas ansvar för olaglig tillverkning, och han ej vill nöja sig med
resultatet af den gjorda undersökningen, insändes det andra profvet till
kontrollmyndighetens laboratorium, hvars undersökning blir afgörande.
51
Vid kontrollen äro anstälde en inspektör och fem kontrollörer, hvilka
lyda under tullstyrelsen, som har högsta uppsigten öfver såväl skall^upp¬
börden som bryggerikontrollen i öfrig!. Tullpersonalen i allmänhet Äfven¬
som polismyndigheterna äro skyldige att aktgifva på förekommande öfver -
trädelser af lagen eller försök att kringgå densamma samt anmäla sadant
för kontrollen. Kontrolltjenstemännen skola ega tillträde till alla bryggerier,
vare si0- der brygges skattepligtigt öl eller icke, samt äro berättigade att
anställa*3 undersökningar i bryggeriets samtliga lokaler äfvensom i dermed
förenade aftappningsanstalter.
Några bestämmelser om huru ofta kontrolltjenstemännen böra besöka
hvarje bryggeri förekomma, icke, och med den ytterst fåtaliga kontrollpei-
sonal, som tinnes, är det tydligt, att den egentliga tillsynen öfver brygge¬
rierna måste blifva mycket knapphändig. Det synes i sjelfva verket vara
svårt att fatta, huru ett fåtal kontrollörer, bosatta i Köpenhamn och tjenst¬
görande vid dervarande byrå, skola kunna, å såväl Jutland, som öarna
tillse ej mindre att de bryggare, hvilka tillverka skattepligtigt Öl, be¬
hörigen bokföra hvad af dem tillverkas och säljes, än äfven att bryggare,
som° uppgifva sig endast tillverka skattefritt Öl, icke vid tillverkningen
öfverskrida den gräns, som för sådant öl är föreskrifven. Kontrollen grun¬
dar sig derför nästan uteslutande på granskningen af bryggeriernas böcker
och räkenskaper. I öfrig! söker lagen afskräcka från underslef genom
stränga straffbestämmelser, hvilka vid iteration kunna omfatta ända till
sex månaders fängelse och 10,000 kronors böter. .....
Då det torde blifva svårt för tillverkaren att alltid iakttaga de gränser,
lagen uppställer på alkoholhalten, lärer systemet icke kunna vara för närings¬
idkaren tillfredsställande. I öfrig! kan mot detsamma anmärkas, att om
ock den svagaste maltdrycken befrias från skatt, beskattningen i öfrig! icke
i någon mån lämpas efter alkoholhalten. .
Såvidt komitén har sig bekant, har ännu icke beskattning af maltdryc¬
ker i direkt förhållande till alkoholhalten hos den färdiga produkten blilvit
i något lands lagstiftning införd. . , , , . ...
Den förut omtalade norska komitén har emellertid utarbetat och i sitt
betänkande intagit ett utkast till eu ölbeskattningslag, deri den i ölet be¬
fintliga alkoholen helt och hållet tagos till norm för skattebeloppets bestäm¬
mande. Detta utkast gjordes för att visa, huru ett dylikt beskattmngs-
system skulle taga sig ut praktiskt genomförd!, ty komitens majoritet var,
såsom ofvan anmärkts, af den mening, att den grund, hvarpå den gällande
norska lagstiftningen hvilade, ej borde rubbas, och minoriteten ansag sig,
med undantag af eu medlem, ej våga för det närvarande tillstyrka öfver-
gången till alkoholbeskattning.
52
Då frågan om beskattning af alkoholen i maltdryckerna otvifvelaktigt
torde vara förtjent af uppmärksamhet, har kornitén ansett sig böra nå°-ot
redogöra för omförmälda lagutkast jemte de olika meningar, som inom den
norska kornitén varit rådande beträffande möjligheten och lämpligheten att
i lagstiftningen tillämpa ifrågavarande princip.
Minoriteten i den norska kornitén ansåg beskattning af den fullt fär¬
diga varan böra föredragas framför hvarje annan beskattningsform, så snart
™an, ™nde a°se sig ega ett lätt och pålitligt medel för bestämmande af
alkoholhalten, hvilken i nykterhetens intresse borde läggas till o-rund vid
skattens beräkning, och ett sådant medel funnes, enligt minoritetens mening
numera i det här ofvan omnämnda förbättrade ebullioskopet.
Förutom den fördelaktiga inverkan ett fördyrande af de starkare öl¬
sorterna skulle utöfva i nykterhetsafseende, framhöll minoriteten såsom ytter¬
ligare fördelar af skattens läggande på ölet i stället för på maltet, att
tragan om surrogaternas användning och beskattning på detta sätt förlorade
all betydelse, att tillverkaren icke drabbades af skatten förr, än varan vore
färdig till försäljning, samt att endast med denna form för beskattningen
en fullt rättvis och exakt restitution vid export kunde åstadkommas. &
„ ^aran att ett utsträckt anlitande af hembrygden, hvilken naturligen
maste letnnas fri, skulle kunna komma att inverka menligt på nykterheten
ansåg minoriteten icke vara afsevärd, då de starkare ölsorterna mera eo-nade
sig för fabriksmässig tillverkning, samt hembrygden visat en ständigt till¬
tagande tendens att producera svagare maltdrycker.
Den enda väsentliga betänkligheten mot alkoholbeskattningens införande
faun minoriteten ligga i den kostsamma kontroll, densamma skulle erfordra.
Denna kostnad som enligt hvad nedan vidare omförrnäles, beräknades skola
uppgå till fyra eller fem gånger så stort belopp som den nuvarande kon¬
trollkostnaden, var det ock, som föranledde två af minoritetens tre med-
emmar att förorda alkoholbeskattningen endast såsom en framtida aflösning
åt det gamla systemet, då detta en gång till följd af tilltagande använd¬
ning åt maltsurrogat er icke längre visade sig hållbart.
Vid formulerandet af ifrågavarande utkast till ölbeskattningslag förut-
sattes att, jemte det. för eget husbehof hembrygda ölet, äfven för afsalu
titlverkadt öl med mindre än 2,5 volymprocents alkoholstyrka skulle vara
skattefritt. Allt annat Öl skulle beskattas efter alkoholhalten enligt en
skala sä afpassad, att alkoholen i öl af mindre alkoholhalt än 6 % drabba¬
des af något lägre skattebelopp än motsvarande alkoholprocent i bränvin.
Vid en alkoholhalt hos öl af 6 % och deröfver skulle detsamma drag-a
samma skatt som bränvin af lika alkoholhalt. 6
53
Tillverkning af öl för afsalu får enligt förslaget endast försiggå vid
bryggeri, som står under offentlig kontroll, och skall bryggeri, som efter
lagens trädande i kraft anlägges, vara inrättadt i enlighet med vissa för
kontrollens underlättande särskildt meddelade föreskrifter. Under tillverk¬
ningstiden skall bryggeriet stå under ständig kontrolltillsyn och, så snart
tillverkningen upphör, skola alla till uppvärmning af bryggpannorna an¬
vända eldstäder och ångledningar samt ledningarne från och till jäsnings-
rummet af kontrollören låsas eller förseglas, öfver tillverkningen har bryg¬
garen att föra ett protokoll upptagande mängden och beskaffenheten af det
för hvarje dygn till inmäskning använda materialet, den ungefärliga vört¬
mängden vid hvarje brygd samt till hvilka jäskar vörten blifvit öfverförd.
Bryggeriets samtliga jäskar skola vara uppmätta och numrerade samt
införda i ett särskildt protokoll, i hvilket jemväl ölfaten med angifvande
af nummer och ungefärlig rymd skola upptagas.
Bestämmandet af ölets qvantitet försiggår i jäsningsrummet medelst
matning i jäskaren eller vågning med sjelfregistrerande apparat i enlighet
med närmare bestämmelser, som utfärdas af Konungen. Om Öl föres direkt
från kylskeppen till lagerfaten, bestämmes myckenheten efter fatens rymd.
Till grunda för beskattningen lägges den myckenhet öl, som kontrollören an¬
tecknat öfverförd till efterjäsning i lagerkällaren med afdrag utaf en viss
afdunstningsprocent samt den alkoholstyrka, som det efterjästa ölet vid
undersökning med ebullioskop befinnes innehålla, ölets tappande på lager¬
faten får endast försiggå på bestämd tid och efter anmälan hos kontrollören
samt i en viss ordning, så att en bestämd serie af fat på en gång fyllas.
Då tillverkaren önskar från bryggeriet bortföra eller på flaskor aftappa
färdigjäst öl, har han att anmäla detta senast en dag i förväg hos kon¬
trollören, hvilken då i bryggarens närvaro uttager två prof af hvarje fat
eller, om ölets styrka synes vara likartad och bryggaren icke har något
att deremot erinra, två prof af minst hvart femte fat. Af profven, hvilka
förseglas, öfverlemnas det ena i bryggarens förvar och det andra under-
sökes för alkoholhaltens bestämmande vare sig af kontrollören på stället
eller vid någon af de för ändamålet i vissa städer inrättade undersöknings-
byråerna. De fat, för hvilka prof uttagits, påklistras ett kontrollmärke
till tecken att fatets innehåll är »frigjordt».
Undersökningen af de uttagna profven skall i regeln ske inom 48
timmar, och kan bryggaren, som eger närvara vid undersökningen, om han
dertill finner anledning, inom 60 timmar påfordra undersökning jemväl af
det prof, han har i sitt förvar. Afviker det senare profvet med Ö,i % eller
mer från det första, blir det sista profvet det vid skattens beräkning
bestämmande.
54
Det efter ofvan omtalade skala bestämda skattebeloppet skall erläggas
senast på sista dagen i månaden näst efter den, då profvet uttogs. Till
följd af den höga kontrollkostnaden — enligt komiténs beräkning upp¬
gående till minst 3,200 kronor om året för hvarje bryggeri — har det
naturligen måst fastställas en viss minimitillverkning, och är denna för
bryggerier, som icke före lagens trädande i kraft varit i gång, bestämd
till 1,000 hektoliter öl om året. För äldre bryggerier nedsättes detta
minimum under de tio första åren till 500 hektoliter.
I fråga om kontrollen har den norska komitén beräknat, att vid hvarje
större bryggeri skulle erfordras ej mindre än 6 kontrollörer, 2 af första
och 4 af andra klassen. Vid medelstora bryggerier skulle erfordras 1
kontrollör af första och 2 af andra klassen samt vid små bryggerier 1 af
första och 1 af andra klassen. Det stora antalet kontrollörer vore nödigt,
emedan vakthållning måste ega rum såväl dag som natt samt åtskilliga
förrättningar för sitt utförande kräfde två personer.
Under förutsättning att samtliga nu i verksamhet varande 51 bryg¬
gerier vore i stånd att erlägga skatt efter den föreslagna minimitillveik-
ningen och sålunda kunde fortfara att existera, beräknade komiten den
sammanlagda kostnaden för kontroll väsendet till 300,000 kronor, d. v. s.
mellan fyra och fem gånger så mycket som kostnaden för den nuvarande
kontrollen, hvilken kunde anslås till omkring 70,00(1 kronor.
Komiténs flertal ansag alkoholbeskattningen, oafsedt kostnaden, inga¬
lunda vara att förorda och anmärkte mot densamma hufvudsakligen, att,
om man på detta sätt lyckades befordra bryggandet af ett svagare öl, så
skulle detta endast medföra en konsumtion af större qvantiteter sådant och
möjligen äfven af mera bränvin än förut, samt att hembrygden säkerligen
skulle i hög grad tillväxa och öfvergå till producerande af starka, beru¬
sande ölsorter. Det åsyftade resultatet, nykterhetens befrämjande, skulle
alltså icke uppnås, utan snarare skulle dryckenskapen tilltaga. Kontroll-
tillsynens utsträckning öfver hela bryggprocessen skulle medföra stora
svårigheter både för kontrollen och för tillverkaren. För staten skulle
systemet medföra en betydlig minskning af skattens nettoafkastning. Hur
stor denna minskning kunde blifva, om man, förutom den ökade direkta
utgiften för kontrollen, toge med i beräkningen den af en tilltagande hem¬
brygd förorsakade skatteförlusten, vore svårt att säga, men sannolikt blefve
den icke obetydlig.
Innan redogörelsen för de olika sätt, hvarpå man ordnat eller ifråga¬
satt att ordna maltdrycksbeskattningen, afslutas, torde böra omnämnas,
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands och Vesternorrlands
län i sina öfver 1881 års komitebetänkande afgifna yttranden väckt
55
förslag om att ifrågavarande beskattning, för undvikande af en kost¬
sam och för handteringen hinderlig kontroll, hos oss måtte anordnas på
det sätt, att taxeringsmyndigheterna finge åt sig uppdraget att, med led¬
ning af tillverkarens enligt särskilda föreskrifter förda räkenskaper för
hvarje bryggeri bestämma och i särskild debiteringslängd uppföra det be¬
lopp, som för året borde af bryggeriet erläggas i tillverkningsafgift.
Den äldre svenska lagstiftningen, för hvilken redogöres i 1881 års
komitébetänkande sid. 8—23, synes icke erbjuda någon ledning i fråga
om sättet för anordnande af en tidsenlig maltdrycksbeskattning.
Skatten å maltdrycker utgår i olika länder icke endast efter högst skilj¬
aktiga grunder utan äfven med betydligt olika belopp. Om af de olika
skattesatserna beräknas, huru stor skatt belöper sig på en hektoliter öl till¬
verkad af vört, hvars ursprungliga extrakthalt utgjort 13° Balling och der¬
vid antages att 100 kg. malt lemna 4 hektoliter Öl, erhålles nedanstående
jemförande tablå, i hvilken naturligtvis siffrorna för de länder, der redskaps-
beskattning förekommer, endast äro approximativa. I Nord-Amerikas för¬
enta stater och i Danmark är skatten, såsom först nämnts, lika för allt Öl
oberoende af vörtens extrakthalt.
Norge.......................... Kr. 5,70
Danmark................................................-................. » 5,03
» (efter 1 Oktober 1895) .................r..' » 7,19
Italien...............................................-...................... » 4,87
Österrike................................................................. » 4,20
Ryssland......................................................-.......... » 3>34
Storbritannien och Irland...................................... » 3,25
Nord-Amerikas förenta stater.............................. » 3,19
Frankrike........................................................ » 2,88
Baden ... .............................. » 2,85
Bayern.................................................................— » 2,56
Wtirtemberg............................................................ » 2,22
Elsass Lothringen................................................ » 2,05
Finland.................... v 1>8,)
Belgien......................................... » E58
Holland...'A.......................................-....................- » 1>3"
Nordtyska skatteförbundet..................................... » 0,89
56
Maltskatten antages årligen inbringa:
i Nordtyskland................................. 18,994,000 Kr.
» Österrike.............................................43,903,000 »
> Storbritannien och Irland................ 172,781,000 »
» Frankrike........................................... 16,257,000 »
»Norge.................................. 2,213,000 »
» Finland................................................. 396,000 »
Den redogörelse, komitén härmed lemnat, utvisar således, att frågan
om anordnande af en beskattning på maltdrycker blifvit inom skilda länder
löst på de mest olika sätt. Då det nu gäller att finna det beskattnings-
system, som för svenska förhållanden må kunna anses mest lämpligt, bör
man enligt komiténs åsigt söka ett sätt, som med så ringa ingrepp som
möjligt i tillverkningen, vare sig genom dess inledande på afvägar eller
genom hinder för . industriens tekniska utveckling, förenar en möjligast
verksam kontroll och en icke öfverdrifven kostnad. Beskattningen bör
ock, i den mån sig göra låter, göras beroende ej blott af maltdryckens
mängd utan äfven af dess alkoholhalt. Det torde nemligen icke kunna
nekas, att i den mån maltdrycker genom stegrad alkoholhalt öka sin rus¬
gifvande förmåga, de från sedlighetens område hemtade skälen för deras
fördyrande genom åsatt beskattning jemväl tillväxa i betydelse, likasom
äfven att i samma mån de på grund af ringa alkoholhalt och rikedom på
närande beståndsdelar billigtvis böra skiljas från de spirituösa dryckerna,
det ock måste ligga i samhällets välförstådda intresse att icke fördyra
dem i lika grad med de spritstarkare dryckerna.
Af hvad förut anförts vid betraktelsen af den utländska lagstiftningen
lärer redan framgå, att komitén icke anser sig kunna förorda en skatt
beräknad vare sig, såsom i Frankrike, Ryssland och Belgien med flera
länder, efter redskapens afverkningsförmåga, eller såsom i Österrike-Ungern,
Storbritannien och Italien, efter vörtens mängd och styrka. Icke heller
anser sig komitén kunna förorda det norska beskattningssättet, enligt
hvilket skatten lägges å det korn, som stöpsättes. Det är visserligen en¬
kelt och erbjuder äfven den fördel, att de bryggerier, som icke sjelfva
tillverka maltet, lemnas af kontrollen temligen oberörda, likasom att för
dem något minimum af skatt icke ovilkorligen behöfver föreskrifvas; men
om ock detta system i Norge visat sig lämpligt ehuru ingalunda billigt,
skulle det dock med den noggranna kontroll, det erfordrar, i Sverige, der få
mälterier finnas, utan maltet vanligen tillverkas inom bryggerierna, föranleda
/
57
synnerligen afsevärda kostnader, sannolikt uppgående till mer än en half
million kronor om året.1 I anseende till omöjligheten att öfva någon
kontroll öfver kontrollören sjelf, synes systemet för öfrigt icke erbjuda full
tillförlitlighet. Det skulle äfven föranleda invecklade bestämmelser, åsyf¬
tande dels att från beskattning befria det malt, som användes för hembrygd
eller annat ändamål än maltdryckstillverkning, såsom bränvinsbränning och
pressjästtillverkning, dels ock att från bryggerierna utestänga maltsurrogater.
Det återstår således endast att välja mellan de system, enligt hvilka
skatten utgår efter det malt, som användes vid tillverkningen, och en be¬
skattning å den färdiga varan. Att såsom i Bayern förlägga kontrollen å
maltskatten till qvarnarne skulle dock icke vara tillrådligt i Sverige, der
qvarnarnes antal är synnerligen talrikt. Det bayerska systemet medför
ock de olägenheter, att. hembrygden drabbas af skatten samt att tillverka¬
ren föranledes att endast använda det mest fullvigtiga korn. Uppvägningen
i bryggeriet af det krossade maltet, såsom i Nordtyskland sker, skulle hos
oss medföra betydlig kontrollkostnad. Huruvida, såsom i Nordtyskland,
skattebeloppet skulle kunna bestämmas genom »fixation», vågar komitén
nu, innan erfarenhet om maltdrycksbeskattningen vunnits inom landet,
icke afgöra; men för närvarande torde ett sådant sätt, hvilket dock alltid
förutsätter eu bestämd grund för skattens utgörande, icke kunna tillstyrkas.
Skulle beskattningen å maltdrycker läggas å det malt, som för tillverkningen
användes, anser sig komitén böra gifva företräde åt det system, hvilket
sedan år 1882 varit antaget i Finland och som äfven förordades i 1881
års komitébetänkande.
Mot båda de sätt, enligt hvilka beskattningen på den färdiga malt¬
drycken utgår i Nordamerika och Danmark, torde kunna anmärkas, att
det förra alls icke och det senare endast genom fastställande af gränser
för det skattepligtiga och det skattefria ölets styrka fäster afseende vid
dryckens alkoholhalt. samt således uppmuntra till bryggande af ett alkohol-
starkt. öl. Af dessa sätt lärer det Nordamerikanska, som anknyter kon¬
trollen vid stämplar, hvilka fästas å ölfaten, uppenbarligen icke kunna till-
lämpas i Sverige, der ölet utsändes å buteljer, och synes det danska, åt¬
minstone såvidt komitén om detsamma kunnat bilda sig en uppfattning,
icke erbjuda någon verksam kontroll. Om man finner det ofullständigt i
1 I huru hög grad maltet tillverkas i bryggerierna framgår af följande siffror. I kommers-
kollegii berättelser för år 1889 uppgifves mälteriernas antal till 9 med en tillverkning af
2,645,944 kilogram och 26,428 hektoliter, hvilket tillhopa utgör omkring 4,020,000 kilogram
malt. Maltimporten uppgifves vidare till 1,727,563 kilogram, llessa summor utgöra till¬
sammans 5,747,563 kilogram, under det maltåtgången vid bryggerierna år 1890 (se bil. N:o IV)
af tillverkarne uppgifvits till 35,805,060,8 kilogram.
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker.
8
58
Danmark, der i ett tätt befolkadt land maltdryckstillverkningen endast
eger rum i ett mindre antal stora bryggerier, lärer det ännu mindre passa i
Sverige med dess vidsträckta område och stora antal bryggerier. Komitén
antager helt visst, att någon räkenskap bör föras vid hvarje bryggeri och
att densamma bör spela en ganska vigtig rol i och för kontrollen, men
sjelfva den förrättning, som närmast ligger till grund för skattens beräk¬
nande, måste väl på något sätt försiggå under offentlig myndighets inse¬
ende och icke helt och hållet öfverlemnas åt tillverkaren. Häri felar det
danska systemet, och då det icke hos oss lärer kunna ifrågasättas, att tull,
bränvinstillverkningsskatt eller hvitbetssockerstillverkningsafgift skulle utgå
endast med ledning af köpmännens eller tillverkarens handelsböcker, torde
sådant vitsord ej heller böra tillerkännas bryggarnes räkenskap. Två
länsstyrelser hafva väl, såsom förut omnämnts, antagit, att bestämmandet
af skattebeloppet skulle kunna öfverlemnas åt de myndigheter, hvilka
åsätta den allmänna bevillningen. En sådan åsigt kan komitén dock icke
dela. Om vitsord lemnas räkenskapen, kan debitering af skatten genast
ske, och frånkänner man räkenskapen vitsord, hafva beskattningsmyndig-
heterna snart sagdt ingen annan ledning än godtycket och den skatt¬
skyldige intet medel att hos högre myndighet ådagalägga befogenheten af
sitt yrkande om lägre beskattning än den, de underordnade mvndigheterna
påfört. Det må vara sant, att godtycke ingår äfven vid påförande af
allmänna bevillningen och vid bestämmande i vissa fall af afgiften för
utskänkning af bränvin; men den erfarenhet, som i senare fallet före¬
ligger, manar ej till efterföljd, och vid bestämmandet af allmänna bevill¬
ningen gäller det dock endast någon procent af det inkomstbelopp, som
fastställes, då deremot beloppet af tillverkningsskatten för maltdrycker kan
vid en del bryggerier öfverstiga 100,000 kronor och i allmänhet komma
att uppgå till belopp af den betydenhet, att allt godtycke måste göras
främmande för fastställandet af skattebeloppet.
Komitén, som således funnit de nordamerikanska och danska be-
skattningssätten icke vara för våra förhållanden lämpliga, har emellertid
särskildt tagit i öfvervägande, huruvida icke möjligt, vore att, såsom eu
minoritet inom den norska för utredning af frågan om ölbeskattning
tillsatta komitén ifrågasatt, under behörig kontroll så anordna en beskatt¬
ning af den färdiga maltdrycken, att skatten likasom vid bränvin stillverk¬
ningen påfördes i mån af dryckens alkoholhalt. Komitén har redan förut
angifvit sin uppfattning vara, att ett sådant system vore teoretiskt rigtigt.
Med ett sådant system vore ock andra fördelar förenade. Så t. ex. skulle
det icke göra någon skilnad, om vid öltillverkning användes malt eller
surrogater derför. Skatten behöfde ej heller betalas, förr än varan vore
59
färdig till försäljning, och någon tvekan kunde ej förekomma, rörande
det belopp, med hvilket restitution borde lemnas.
Men om ock från teoretisk synpunkt allt erkännande måste lemnas
ett sådant förfaringssätt, torde detsamma i praktiken möta allt för stora
svårigheter för att finnas i stort utförbart. Den likhet, förfaringssättet
synes ega med nu gällande sätt för spritbeskattningen, är i grunden blott
skenbar. Mellan sprit- och maltdryckstillverkningen råder nemligen den vä¬
sentliga skilnad, att under det den vid brännerierna frainbragta spriten är en
destillationsprodukt, som från det ögonblick, den afskiljes från mäsken och
sålunda blir en såsom sprit användbar vara, kan genom sjelfva redskapen
göras för tillverkaren helt och hållet oåtkomlig ända tills den blifvit upp¬
mätt och profvad, måste deremot maltdrycken under hela tillverknings-
proceduren vara fritt tillgänglig för bryggeripersonalen och således jemväl
vara utsatt för de möjliga åtgärder, genom hvilka dess sammansättning i
afseende å extrakt- och alkoholhalt må kunna undergå ändring. Lätt inses,
i hvilken grad kontrollen härigenom försvåras. Hur stor vigt, man än vill
tillägga de fabriksböcker, tillverkaren Alägges föra, måste dock, såsom
ofvan anförts, bestämmandet af det tal, efter hvilket skatten bör beräknas,
ske under kontroll. Skall beskattningen ske direkt efter alkoholhalten,
varder detta bestämmande af två slag, bestämmandet af myckenheten och
bestämmandet af alkoholhalten, och dessa två förrättningar kunna icke
ske vid samma tillfälle af ölets utveckling. Alkoholbildningen fortgår
nemligen alltjemt samtidigt med att ölet, innan det tappats, undergår
minskning till volymen. Alkoholhalten bör således bestämmas vid aftapp-
ningen, men då svårighet möter att rätt fastställa rymden af lagerfaten,
som undergå förändring i sådant afseende, kan uppmätningen af varan
icke ske senare än vid densammas öfverförande från jäskaren till lagerfaten;
hvarvid torde finnas nödigt att medgifva rabatt för den minskning, som kan
ega rum i lagerkällaren. Kontrollörens befattning varder således ganska
omfattande och besvärlig. Härtill kommer att ebullioskopet, det enda
medel som i stort kan användas för alkoholhaltens bestämmande, väl må
vara ganska tillförlitligt men dock fordrar någon försigtighet och vana,
så att en viss teknisk utbildning förutsättes hos kontrollören, hvilken
således så väl på nyss anförda grund som i följd af den tid, han måste
använda inom bryggeriet, måste afiönas ej för knappt och sannolikt aldrig
skulle kunna åtnöjas med mindre än 8 eller 10 kronor om dagen. När
det så erfordras en eller två kontrollörer vid hvarje bryggeri och der¬
jemte biträden med lägre aflöning, kommer kostnaden att uppgå vid
hvarje bryggeri till ett synnerligen afsevärdt belopp. En följd häraf
blefve att tillverkningen måste koncenteras vid några få större bryggerier;
60
Förordn.
§§ 1 och 3.
men äfven om 30,000 kilogram malt faststäldes såsom den minsta
myckenhet malt, som årligen under öfvergångstiden borde vid ett bryggeri
afverkas, och af landets 554 bryggerier 371 komme att stängas (se bil.
N:o IV) komme dock kostnaden för kontrollen vid de öfrige 183 brygge¬
rierna att, med ^beräkning af kostnaden jemväl för öfverkontrollörer,
uppgå till omkring 700,000 kronor eller möjligen 1,000,000 kronor om året
enligt hvad bil. N:o VIII närmare utvisar. Och dock skulle, oaktadt denna
kostnad, kontrollen vara behäftad med en viss svaghet. För att en kon¬
trollör må kunna fullgöra de befattningar, systemet af honom kräfver,
bör han vara noga bekant med bryggeriet och dess arbetssätt. Det kunde
derför blifva svårt att så ofta, som önsldigt vore, ombyta kontrollörer;
men om en kontrollör längre tid stannade vid ett och samma bryggeri
och derunder komme i det förhållande till tillverkaren, att han gynnade
denne vid bestämmandet vare sig af alkoholhalten eller varumängden, skulle
sådant underslef endast med svårighet kunna upptäckas. Komitén anser
sig således icke för närvarande kunna tillstyrka ett sådant beskattningssätt.
Deremot anser sig komitén böra förorda det system, som låg till grund
för 1881 års komitébetänkande och sedan 1882 varit användt i Finland,
der man, enligt inhemtade upplysningar, öfver hufvud taget är dermed
ganska belåten och någon förändring deri, åtminstone för närvarande, icke
är ifrågasatt. 1 enlighet dermed har komitén uppgjort förslag till författ¬
ningar i ämnet. Det utmärkande för det nämnda systemet är att skatten
utgår i förhållande till vigten af det för maltdryckstillverkning använda
maltet, hvilket omedelbart före inmäskningen inom bryggeriet uppväges
med en sjelfregistrerande våg, hvarefter det krossas å en inom bryggeriet
befintlig maltkross, så förbunden med den sjelfregistrerande vågen, att intet
malt kan krossas utan att först hafva genomgått våginrättningen. Då malt¬
dryckens alkoholhalt beror på vörtens extrakthalt och jäsningens fortgång
samt extrakthalten beror på myckenheten af det vid tillverkningen använda
maltet, träffar således skatten å maltet i en ganska väsentlig mån alkohol¬
halten, som hos vanliga ölsorter vexlar mellan 3 och 5, hos porter och
starkare ölsorter kan uppgå till omkring 7, men hos svagdricka vexlar mellan
0,8 till 2,5 vigtprocent (se bil. N:o Vll). Detta kommer att dess mer ega rum
som skatten utgår efter vigten och således tyngre drabbar det fullvigtiga och
goda maltet, som gifver extraktrikare vört, än det lättare maltet, hvilket
lemnar ett lägre utbyte. Detta beräkningssätt underlättar således äfven an¬
vändning af mindre vigtig och värderik spanmål, hvilket är af betydelse för
kornodlingen inom vissa delar af landet, då deremot en skatt, beräknad
efter maltets mål, skulle föranleda tillverkaren att vilja använda de mest
fullvigtiga utländska kornsorter. Om det således skäligen må förväntas att
61
beskattningen å maltet i någon mån skall föranleda bryggarne att tillverka
ett mindre alkoholstarkt öl, måste det dock framhållas, att för en större
nedsättning af alkoholhalten fordras en förändring af allmänhetens vanor.
Så länge nemligen ölet förtäres, tappadt å buteljer, måste detsamma för
att kunna förvaras och uthärda transport ega något större alkoholhalt än
då det, såsom i Tyskland, förtäres direkt tappadt från fatet.
Kontrollen å maltåtgången varder ock ganska effektiv ocji jemförelsevis
billig genom användande af den sjelfregistrerande vågen. År 1881 ansåg
man sig ännu icke ega erfarenhet, huruvida de sjelfregistrerande våg-
inrättningarne skulle visa sig tillförlitliga och varaktiga. I sådant afseende
föreligger nu en fullt tillfredsställande utredning. Genom officiella uppgifter
från myndigheter i Nordtyskland och Bayern har komitén inhemtat, att
automatiska spanmåls- och maltvågar visat sig mycket tillförlitliga och
varaktiga samt användas i tusentals exemplar i de nämnda länderna, af
hvilka Bayern varit betänkt på att vid maltbeskattningen öfvergå från
mätnings- till vägningsmetoden. Äfven från Finland föreligga under¬
rättelser, som visa, att man der redan i några år användt en sjelfregistre¬
rande våg, som angifver vigten så noggrannt som man af en sådan kan be¬
gära, samt arbetat utan att bristfälligheter eller skador yppats. Dessa upp¬
gifter öfverensstämma med erfarenheten från de bryggerier och qvarnar
i Sverige, der sjelfregistrerande våg begagnats och funnits fullt tillförlitlig.
Anskaffandet af våginrättningen, hvilket likasom anskaffandet af maltkrossen
torde böra åligga tillverkaren, kan i allmänhet icke anses innebära någon
för honom synnerligen betungande uppoffring. Priset å en sjelfregistre¬
rande våg af tillräcklig storlek vexlar mellan 450 och 750 kronor. Hvad
angår sjelfva maltkrossen finnas redan sådana i ett stort antal bryggerier,
som sjelfva krossa sitt malt, och kostnaden för anskaffandet, der sådan ej
finnes, lärer, allt efter storlek och konstruktion, vexla mellan 200 och 2,000
kronor. De nämnda kostnaderna uppvägas genom minskad transportkostnad
och bättre vård om det krossade maltet samt andra fördelar, som inne-
hafvandet af redskapen medför. Användningen af en sådan sjelfregistre¬
rande våg innebär visshet så väl för kronan som för tillverkarne att maltet
kommer att lika uppvägas vid alla bryggerier, på samma gång den befriar
kronan från att vid hvarje maltkrossning hafva närvarande en kontrollör,
hvilkens arfvode således kan sättas betydligt lägre än om han skulle dag¬
ligen och stundligen bevaka bryggeriet.
Vidare kan det för kontrollens kraftiga utöfvande stundom blifva
nödigt att jemföra det krossade maltets myckenhet med resultatet af den
före krossningen verkstälda vägningen, hvilken jemförelse, då mätning sker,
är betydligt vanskligare än vid vågning, enär maltets volym genom kross-
62
ningen undergår en betydlig förändring, som dessutom är i viss mån be¬
roende på maltets beskaffenhet, så att volymförändringens storlek ej kan
på förhand bestämmas.
I händelse våginrättningen skulle finnas behäftad med något fel, an¬
tingen så att den missvisar eller att annan skada å densamma uppkommit,
får den naturligtvis icke användas. Det tillkommer då kontrollören att
närvara vid maltets vågning och krossning; men skulle tillverkaren undan¬
draga sig att låta afhjelpa felet eller anskaffa ny, duglig våg, lärer till¬
verkaren höra ersätta kontrollören för hans besvär med öfvervakande af
maltets vågning och krossning. På enahanda sätt bör förfaras, då krossen
är i olag eller redskap för dess drifvande ej kan användas. Erforderliga
bestämmelser härom finnas intagna i förordningens §§ 3 och 20 samt
ordningsstadgan § 12.
Enligt 1881 års förslag, skulle skatten utgå för torkadt, eller rostadt
malt, som användes för tillverkningen. Emellertid finnes så kalladt färg¬
malt, som antingen kan vara försockradt färgmalt, i hvilket fall det räknas
till rostadt malt, eller ock s. k. brändt malt eller svart malt (black malt). Det
senare användes vid portertillverkningen förnämligast såsom färgämne, der¬
vid användes 10 eller 12 procent brändt malt af hela maltåtgången. Af sådan
grund har det blifvit ifrågasatt, huruvida skatt skulle utgå för den senare
sorten eller brändt malt, hvilket förmenats 'endast vara ett färgämne, oför¬
möget att bidraga till dryckens alkoholhalt. Häremot må dock först er¬
inras, att färgmalt kan vara af olika grader och att det således blefve
vanskligt att bestämma, hvilken grad, som skulle berättiga till en gynn¬
sammare behandling. Vidare har vid verkstäld undersökning å inlemnadt
prof befunnits, att nämnda maltsort, som lärer våga 39 å 40 kilogram på
hektolitern, otvifvelaktigt ökar extrakthalten hos drycken. Huruvida den
kan öka- alkoholhalten är mer tvifvelaktigt. Undersökningen har påvisat
tillvaro af socker, men det har icke kunnat afgöras, huruvida detta varit
jäsbart socker, som kunnat öfvergå till alkohol, eller om det utgjort
karamell, hvilket icke har denna egenskap. I anseende till det resultat,
undersökningen utvisade, ifrågasattes vidare, huruvida icke för brändt malt
borde erläggas en lägre skatt. För sådant ändamål skulle då erfordras,
att kontrollören vid hvarje maltkrossning vore tillstädes i bryggeriet. Upp¬
sättandet af en särskild våg för det lindrigare beskattade maltet skulle
icke göra hans närvaro öfverflödig, ty det kunde ju alltid misstänkas, att
äfven det torkade eller rostade maltet då skulle vägas å den våg, efter
hvars anvisning den lägre skattesatsen påfördes. Då härtill kommer, att
portern är en finare maltdryck, som väl lärer kunna bära den af det
brända maltets beskattning betingade förhöjningen i priset af ett tiondedels
63
öre på så kallad half butelj, har komitén ansett det brända maltet böra
beläggas med skatt efter enahanda grund som torkadt eller rostadt malt
samt derom infört ett bestämdt -stadgande i § 1.
När skatten lägges å det malt, som användes för tillverkningen, upp¬
står fråga, huruvida för tillverkningen få användas grönmalt, oinältad
spanmål, stärkelse, socker eller dylikt i stället för eller såsom tillsats till
torkadt, rostadt eller brändt malt. I Norge få sådana ämnen användas
utan afgift, i Nordtyskland tillåtas de mot särskild skatt för hvarje olika
ämne, i Bayern och Finland äro de förbjudna. Detta senare öfverensstämmer
ock med det af komitén föreslagna systemet. Med surrogaters användande
emot afgift skulle nemligen kontrollören ständigt bindas vid bryggeriet och
den sjelfregistrerande vågen förlora sin betydelse. Några egentliga för¬
delar af dessa surrogaters användning förefinn as ej heller, utan anses de
tvärtom utöfva ett menligt, inflytande på maltdryckens beskaffenhet. Sär¬
skilt gäller detta socker och stärkelse, som stegra alkoholhalten utan att
i motsvarande grad öka de närande beståndsdelarne. Föröfrigt lärer i
Sverige för maltdryckstillverkning nästan icke användas annat råämne än
mältad spanmål, och vid öfvervägande af dessa förhållanden har komitén
icke tvekat att lika med 1881 års komitébetänkande föreslå ett bestämdt
förbud mot användande af ra altsurrogat.
Enligt det beskattningssystem, komitén förordar, måste husbehofs-
brygden lemnas fri från skatt. Beskattning af densamma i ett så vid¬
sträckt och glest befolkad! land som Sverige skulle medföra alltför stora
svårigheter för kontrollen och göra densamma mera kostsam än inbringande
och verksam, hvarjemte en sådan beskattning icke kunde undgå att synas
obillig. Dess verkan skulle sannolikt blifva att en svag maltdryck undan¬
trängdes ur förbrukningen för att möjligen ersättas af någon för befolk¬
ningens sedliga tillstånd farligare dryck. Visserligen torde salubrygdens
beskattande i någon mån komma att föranleda en ökning af hembrygden
och sålunda en minskning i den påräknade inkomsten af skatten, likasom
det äfven kan sägas, att landsbygden och de mindre städer, der hembrygd
ännu är i bruk, genom rätt till dess afgiftsfria bedrifvande tillskyndas en
viss fördel framför befolkningen i de städer, hvilka äro uteslutande hän¬
visade till förbrukning af den vid salubryggerier tillverkade, genom be¬
skattning något fördyrade varan, men dessa omständigheter synas icke vara
af den betydenhet, att de skulle kunna anses nödvändiggöra beskattning
å hembrygden eller förbud för densamma.
Att såsom i Nordtyskland begränsa hembrygden till de hushåll, som
icke omfatta flere än tio personer öfver fjorton års ålder, förefaller olämpligt
och skulle sannolikt föranleda en obehaglig kontroll och bötfällande af
Förordn.
§§ 2 och 30.
64
personer, som icke beaktat, att rätten till hembrygd varit beroende af ett
barns ålder. Deremot anser komitén en begränsning böra ega rum i så
måtto, att personer, hvilka idka värdshusrörelse, handel med maltdrycker
eller beskattad tillverkning af sådana drycker, icke må få idka hembrygd.
Det skulle eljest blifva för åklagaremagten och domstolarne vanskligt att
afgöra, om den försäljning, dessa personer idkade, afsåge endast beskattade
maltdrycker eller om ej den hembrygda maltdrycken jemväl afyttrades.
Eljest har komitén icke funnit skäl att uppställa någon begränsning, utan från
tillämpning af förordningen fritagit tillverkning af maltdrycker för husbehof.
Endast om den dryck, som vid hembrygd tillverkats, säljes, inträder an¬
svar. Sålunda kunna t. ex. jordbrukare sjelfva tillverka det svagdricka, de
under skördetiden gifva åt sina arbetare.
I 1881 års komitébetänkande föreslogs, att skatten ej skulle drabba
det malt, som å apotek användes vid tillverkning af maltinfusioner och
maltextrakt under de vilkor, som särskilt stadgades. Komitén finner
äfven att tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt bör undantagas
från tillämpning af författningen; men då komitén icke föreställer sig, att
någon apotekare skall utvidga tillverkningen så, att han brygger jästa
drycker, hvilket för honom skulle medföra strängt ansvar, har komitén icke
funnit några särskilda vilkor behöfva stadgas. Till komiténs kunskap har
emellertid kommit, att en fabrik finnes, der tillverkning af maltinfusioner
och maltextrakt idkas, och komitén föreslår derföre skattefrihet äfven för
denna tillverkning, dock under den kontroll, Kongl. Maj:t kan vilja för den
samma föreskrifva. En sådan kontroll torde dock blifva särdeles enkel
och hufvudsakligen afse, att anordningarne i fabriken äro sådana, att alkohol-
jäsning icke kan eg a rum.
Inom komitén har vidare ifrågasatts, om icke svagdricka kunde
undantagas från beskattningen. Dermed skulle vinnas, dels att en dryck
som, äfven om den icke alltid är af helsosam beskaffenhet, dock för den
stora arbetarebefolkningen kan anses som en nödvändighetsvara, icke för¬
dyrades, dels ock att de. bryggerier, som endast tillverka svagdricka, icke
skulle erfordra samma kontroll som de öfriga. Med det föreslagna be-
skattningssystemet är det dock oförenligt att inom samma bryggeri skulle
få tillverkas både en skattepligtig och eu skattefri vara, d. v. s. krossas
såväl skattepligtigt som skattefritt malt. Ett sådant medgifvande skulle
erfordra kontrollpersonalens ständiga närvaro till förhindrande att skatte¬
pligtigt malt krossades å den kross, som vore afsedd för det skattefria,
samt att en skattefri dryck blandades med en skattepligtig. Skulle åter
svagdrickat vara skattefritt, då det tillverkades af den ene, men skatte¬
pligtigt, då det tillverkades af den andre, komme ju detta att innebära
65
en bestämd orättvisa mot den senare; men äfven i öfrigt vore förslaget
betänkligt. En gräns mellan den skattefria och den skattepligti^a drycken
kunde ju endast uppdragas genom fastställande af en viss procent, som
den förra dryckens alkoholhalt ej finge öfverskrida. Det är redan förut
nämndt, att så länge drycken finnes till, jäsningen pågår och alkoholhalten
ökas. Tillverkaren har således icke i sin hand att bestämma denna. En
samvetsgrann tillverkare föranledes att hålla sin tillverkning inom en ej
obetydligt lägre gräns än den lagliga; men icke så den mindre samvets¬
granne. Särdeles vid mer aflägset beläjjna bryggerier kunde det befaras,
att tillverkningen koinme att afse en dryck, hvilkens styrka öfverstege den
bestämda gränsen. Ett sätt för lagens kringgående vore, att drycken sändes
i handeln med hög extrakt- och låg alkoholhalt, helt färsk efter slutad
hufvudjäsning, hvarefter alkoholhalten efter hand kunde utveckla sig. Utsändes
drycken å buteljer, blefve det sannolikt omöjligt att bevisa, vid hvilket
bryggeri den tillverkats. Komitén är ej heller i tillfälle att uppgifva,
huruledes en verksam och med ebullioskopets behandling förfaren kontroll
skulle kunna anordnas. Då härtill kommer att den skatt, komitén före¬
slår, icke kommer att med mer än 1/i eller öre för litern förhöja varans
pris, har komitén trott förslaget om skattefrihet för svagdrickat böra förfalla.
Det är redan nämndt, att kontrollen öfver maltåtgången skärpes genom Förorda,.
användandet af den sjelfregistrerande vågen. Jemte denna erfordras vid
bryggeriet en kontrollör. Då styrkan af det föreslagna beskattningssättet Ordningsst.
väsentligen är beroende deraf, att allt malt, som vid tillverkningen användes,1™8,9 och12-
äfven verkligen uppväges och beskattas och då den ständiga närvaron i
bryggerilägenheterna af en kontrolltjensteman skulle blifva allt för kostsam,
erfordras åtskilliga lagstadganden, hvarigenom användande vid maltdrycks-
tillverkningen af vare sig obeskattadt malt eller råämnen, som icke vid till¬
verkningen få användas, i möjligaste mån förhindras. Flera bland författ-
ningsförslagets, bestämmelser afse just uppnåendet af detta mål utan anli¬
tande af en allt för tung och kostsam kontroll. Komitén föreslår sålunda,
att utom sådan maltkross, som är förbunden med sjelfregistrerande
våginrättning, i bryggeri eller tillhörande lägenheter icke må finnas någon
till krossning af malt användbar redskap, med mindre den ställes under
kronans lås och försegling,
att i bryggeri eller tillhörande lägenheter icke må finnas socker,
stärkelse eller annat, som kan vid tillverkning af maltdrycker användas i
stället för eller såsom tillsats till malt,
att spannmål skall i afseende å dess förvarande inom bryggeri vara
underkastad vissa föreskrifter,
att okrossadt malt icke må finnas i de egentliga bryggerilägenheterna,
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker. 9
66
Förordn.
§ 19-
Ordningsst.
SS16 och 17.
Förordn.
§§ 8, 9 o. 10.
0)'dningsst.
§ 13.
Förordn.
SS 15 o. 16.
Förordn.
§8 25 o. 28.
Ordningsst.
§§ 14, 15.
18—25, 33
och 38.
att krossning af malt skall ske särskildt för hvarje brygd, samt
att krossadt malt icke må finnas i bryggeriet och hvarken dit in¬
föras eller derifrån utföras.
Från dessa bestämmelser, som i allt väsentligt äro hemtade från 1881
års förslag, har komitén emellertid funnit skäl att göra ett undantag.
Omständigheterna kunna vara sådana, att stundom eller vid tillverkning
af viss sorts maltdryck alltid tillsättning af en ringa mängd socker erfor¬
dras i lagerkällaren, der äfven tillsättning af sockerkulör undantagsvis kan
förekomma. Förslaget inrymmer derför åt Kongh Maj:t att för visst
bryggeri eller särskildt fall medgifva användande i lagerkällaren åt socker
eller sockerkulör, dock under kontroll.
Till underlättande af kontrollörens uppgift bör tillverkaren vidare
föra en bok — bry gg journalen — deri för hvarje brygd anteckning
sker om de olika tiderna för de särskilda brygdoperationerna, om malt-
åtgången, om det vunna utbytet af maltdrycker samt andra uppgifter,
egnade att sätta kontrollpersonalen i tillfälle att bedöma om olaglig in-
mäskning egt rum. Genom bokens anteckningar kan beredas tillfälle till
en tillförlitlig statistik öfver åtgången af maltdrycker.
Innan tillverkning af maltdryck vid något bryggeri må efter den nya
lagen ega rum, skall bryggeriet besigtiga» till utrönande af dess öfverens¬
stämmelse med gällande författningar och en ritning, som till kontroll¬
personalens rättelse bör finnas. Sådan besigtning påkallas af tillverkaren
genom fabriksanmälan, som jemväl innefattar en beskrifning af bryggeriet.
Flvad som sålunda besigtigats och dervid godkänts må icke åt tillverkaren
kunna förändras utan att förändringen sedan underkastas den kontrolle¬
rande myndighetens pröfning.
Kontrollören skall sedermera under tillverkningens hela fortgång genom
brygdanmälningar sättas i tillfälle att följa maltkrossning och inmäskning
vid bryggeriet samt, lämpligt ordnande sina besök derstädes, tillse, att
några olagligheter ej föröfvas. Som vid tillverkning af svagdricka genom
efterlakning, tillsättning af obeskattadt malt eller maltsurrogat kan befaras,
bör sådan efterlakning ej få företagas, med mindre kontrollören har känne¬
dom om tiden derför, så att han må kunna öfvervara densamma. Skyldig¬
heten att göra denna s. k. brygdanmälan kan ej anses tung, helst till¬
verkare vid ett regelbundet arbetande bryggeri medgifves att samtidigt
anmäla flera brygder, dock högst för en tid af två veckor.
Vid inträde i tjenstgöring har kontrollören att besigtiga bryggeriet
för att göra sig bekant med detsamma samt utröna dess öfverensstämmelse
med ritning och beskrifningar. Med rätt att besöka bryggeriet mellan
6 f. m. och 9 e. in. alla dagar samt å andra tider, när arbete pågår,
67
äfvensom att alltid fordra tillträde till de egentliga bryggerilokalerna och
maltkrossen, har kontrollören att uppmärksamt följa tillverkningen, så att
han må kunna bedöma, om oloflig inmäskning egt rum. Han har för¬
öfrigt, att aflösa den sjelfregistrerande vågens räkneverk, att granska
bryggjournalen, att anbringa lås och förseglingar, att tillse att allt är i
behörig ordning o. s. v. För undersökning å vört och maltdryck må han
taga prof deraf. Komitén har dock icke funnit skäl att ovilkorligen före¬
skrifva mer än två besök i hvarje vecka. Om flera besök medhinnas, är
det helt visst förmånligt, men det ligger lika mycken vigt på ett riktigt
anordnande af besöken som på deras talrikhet. Slutligen, sedan vört¬
kokningen af det sist afverkade maltet egt rum, skall kontrollören sätta under
lås eller försegling lucka till eldstad under mäsk- och vörtpannor samt
kran å det till sådan panna ledande ångrör. Derigenom vinnes visshet, att
icke efter kontrollörens aflägsnande någon olaglig inmäskning må eg a
rum, hvilket möjligen kunde misstänkas vid mer aflägset belägna bryggerier.
Förslaget anvisar dock tillverkaren, huru han har att förfara, då han i an¬
seende till reparation behöfver tillgång till eldstaden.
Komitén vågar antaga att på det sätt, som nu angifvits, skall kunna
ernås en fullt verksam kontroll. Den enda fara, som egentligen kan sägas
hota, är det olofliga införandet utifrån af krossadt malt eller maltsurrogat.
Vid större bryggerier är sådant mindre att frukta. För att bedrägeriet skulle
löna sig, erfordrades, att tillförseln egde rum i sådan myckenhet, att den
icke kunde undgå uppmärksamhet. Tillverkaren skulle sannolikt icke ge¬
nom ett svek, som omöjligen kunde undgå att märkas af arbetarne, vilja
göra sig beroende af dessa, och en disponent skulle sannolikt icke vilja
äfventyra ett strängt ansvar för en åtgärd, som skulle rikta ett antal aktie-
egare. Äfven vid mindre bryggerier torde införandet icke så lätt kunna
ske af krossadt malt, som ju icke i större mängd kunde åstadkommas utan
biträde af någon qvarnegare eller eljest på något sätt, som skulle röjas.
En betydligare inmäskning, än som angåfves af maltvågens räkneverk,
skulle också lätteligen iakttagas af kontrollören, så snart denne hunnit
sätta sig in i förhållandena vid bryggeriet. Den frihet från kontrollens
ingripande i den egentliga bryggerihandteringen, som systemet medgifver,
tillika med den säkerhet emot godtycklig vågning, som den sjelfregistrerande
vågen erbjuder, verka ock, att bryggarne, såsom ert uttalande från bryggare¬
föreningen utvisar, föredraga en beskattning efter detta system framför eu
sådan i någon annan form.
öfverinseendet öfver brygger ikon t rollen torde böra utöfvas af chefen Förordn.
för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, åt hvilken åtskilliga fjUninglst.
befattningar uppdragits. Under honom utöfvas kontrollen af öfverkontrollö- §§ l och 2.
68
rer och kontrollörer. Till besparing af tid och resekostnad torde till¬
synen å maltdryckstillverkningen och bränvinsbränningen kunna utöfvas
af samma öfverkontrollörer, hvadan antalet af öfverkontrollörer å bränvins-
tillverkningen torde böra ökas, men någon nedsättning af reseersättningen
möjligen kunna vidtagas. Förslaget till förordning innehåller derföre endast,
att öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t, som bestämmer den dem
tillkommande ersättning, och hänvisar ordningsstadgaii i flera fall till
ordningsstadgan för bränvinsbrännerierna i riket. För tillsättning af kontrollö¬
rer föreslås samma sätt, som nu gäller för tillsättning af kontrollörer å
bränvinstillverkning.
I 1881 års komitébetånkande föreslogs för kontrollören ett dagarfvode
af 2 kronor för tillsyn å ett bryggeri och någon förhöjning, då tillsynen
omfattade flere, så att arfvodet för tillsynen å 8 bryggerier skulle utgöra
6 kronor; dock att, der bryggeriets storlek, lokala eller andra förhållanden
sådant kräfde, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunde tilldela kontrollör
dagarfvode i högre klass än den, till hvilken han egentligen skolat höra.
Mot den sålunda föreslagna aflöningen hafva flera af länsstyrelserna erinrat,
att beloppet vore för lågt synnerligast på landet. Det har vidare anmärkts,
att en kontrollör icke borde hafva tillsyn vid flere än 3 eller 4 bryggerier
samt att på landet förhållandena ofta vore sådana, att kontrollören icke
kunde erhålla bostad annorledes än hos tillverkaren sjelf. Dessa erinringar
har komitén funnit dess mer beaktansvärda, som åtskilliga kända för¬
hållanden vid bränvinstillverkningen föranledt förhöjning af bränvins-
kontrollörernas arfvoden samt komitén vid uppgörande af förslag till
ordningsstadga trott sig finna de bestyr, som tillkomma en kontrollör,
vara af större omfattning, än år 1881 synes antagits, så att komitén före¬
ställer sig, att högre antal än fyra bryggerier i allmänhet icke må
anförtros åt samme kontrollör. Komiténs förslag innebär derföre, att
dagarfvode skall utgå med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med
eu krona för hvarje ytterligare bryggeri, vid hvilket kontrollören har till¬
syn; att, der å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant kräfva,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande må, efter öfverkontrollörens hörande,
tilldela kontrollör högre dagarfvode, dock högst fem kronor, äfvensom
reseersättning; att då kontrollör utöfvar tillsyn vid bränvinsbränneri och
bryggeri, åtnjuter han för tillsyn å hvarje bryggeri blott en krona om
dagen; samt att Kongl. Maj:1s Befallningshafvande må ålägga tillverkare å
landet att tillhandahålla kontrollör bostad och kost, det senare mot ersätt¬
ning. Af den senare bestämmelsen torde framgå, att reseersättningen blott
afser resa från hemvistet till bryggeriet vid tjenstgöringstidens början och
återresa vid dess slut, men icke reseersättning vid hvarje besök å brygge-
69
riet. Ersättning för kontrollörs ytterst obetydliga kostnader för porto samt
skrif- och förseglingsmaterialier har komitén ej funnit skäl ifrågasätta.
Den ersättning, komitén föreslår, är betydligt lägre än den, som till¬
delas kontrollör vid bränvinsbränneri; men förhållandena äro också olika.
Kontrollör vid bryggeri har icke skyldighet att dagligen eller flera gånger
om dagen infinna sig vid den inrättning, som står under hans tillsyn.
Han har större frihet än bränvinskontrollören att aflägsna sig från bo¬
staden. Då brännerier oftast ligga på landet, ligga bryggerierna snarare
i städer eller i köpingar, vid järnvägsstationer eller, eljest å mer be¬
folkade orter å landet. Det är således att förvänta, att kontrollörer i allmän¬
het skola kunna utses bland personer, boende å den ort, der bryggeriet är
beläget. En sådan person, som är i tillfälle att med kontrollörsbefattningen
förena annan verksamhet, kan således nöja sig med lägre arfvode än den,
hvilken förflyttas till en främmande ort, der han icke kan bereda sig annan
inkomst än af sin kontrollörsbefattning. Då komitén ansett sig kunna med¬
gifva, att samme kontrollör må sex månader af tillverkningsår vara anstäld
vid ett och samma bryggeri under det fyra månader af samma tid är det
längsta, en kontrollör får hafva befattning vid samma bränneri, beredes
den förre ännu en fördel. Komitén antager således, att svårighet icke skall
möta att med nu föreslagen ersättning erhålla lämpliga kontrollörer, synner¬
ligast bland pensionerade före detta militärer.
Det är naturligtvis vanskligt att nu anställa en beräkning öfver den
blifvande totalkostnaden för kontrollen. Dertill skulle erfordras kännedom
om det antal bryggerier, som kom me att fortsätta sin verksamhet efter det
beskattningen påförts. Erfarenhet erfordrades äfven om hvilken ersättning
i allmänhet komme att tilldelas kontrollör vid bryggeri å landet. 1 ..1881
års komitébetänkande antogs kostnaden till omkring 180,000 kronor. Äfven
nu har komitén sökt göra en beräkning och dervid antagit, att större
antalet af de bryggerier, som afverka mindre än 15,000 kilogram malt om
året, borde uteslutas, att ingen kontrollör erhållit flera än fyra bryggerier
samt att å landet arfvodet stundom å mer bekanta ställen utgått med 3
men eljest med 4 kronor om dagen. Med ledning af denna beräkning
och under antagande af sex nya öfverkontrollörer, bär komitén trott sig
finna, att kostnaden skulle uppgå till 300,000 kronor om året.
Beträffande det belopp, till hvilket skatten må kunna fastställas, får
komitén, hvilken det icke torde tillkomma att ingå i någon undersökning
af statsverkets behof af ökad inkomst, anföra, att beloppet icke torde böra
sättas lägre än att staten erhåller en inkomst, som väsentligen öfverstiger
kontrollkostnaden, och icke högre än till den siffra, hvartill dryckens
alkoholhalt vid jemförelse med tillverkningsskatten å bränvin föranleder.
i
70
Under antagande att alkoholhalten i de vanliga ölsorterna icke öfverstiger
5 volymprocent, skulle således, då skatten å 50-procenthaltigt bränvin utgör
50 öre litern eller 1 öre för hvarje procent af literns alkoholhalt, skatten å
en liter öl utgöra 5 öre eller på en hektoliter 5 kronor, hvilket, med en
antagen åtgång af 25 kilogram malt till en hektoliter Öl, skulle betinga
en skatt af 20 öre för kilogram malt, hvilken skatt således synes vara den
högsta tänkbara. Med en beräknad kontrollkostnad af 300,000 kronor får
man väl anse, att skatten bör inbringa omkring åtta gånger så mycket,
hvilket synes förutsätta en skatt af nära 8 öre för kilogram eller det af
skatteregleringskomitén föreslagna beloppet. En viss varsamhet vid på¬
läggandet af en ny beskattning bör naturligen iakttagas för att icke öka
den ovilja, med hvilken en sådan sannolikt alltid kommer att mötas.
Vidare torde det vara af synnerlig vigt att tillse, att skattesiffran be¬
stämmes så, att den förhöjning i försäljningspriset å den färdiga varan,
som af beskattningen skäligen kan böra följa, vid försäljning af minsta
brukliga qvantitet låter så nära som möjligt uttrycka sig i minsta gällande
myntenhet. Om nemligen det skattebelopp, som faller t. ex. på en tredje¬
dels liter eller en vanlig halfbutelj öl, endast utgör en mindre bråkdel af
ett öre, blir följden antagligen deri, att priset å halfbuteljen höjes med
ett helt öre, hvarigenom tillverkaren ellqr försäljaren på köparens be¬
kostnad tillskyndas en obehörig vinst. A andra sidan torde ej heller
skatten böra sättas så, att den för samma qvantitet uppgår till fullt
öretal, enär den skeende prisförhöjningen rättvisligen bör i någon mån
komma tillverkaren till godo såsom ersättning för de kostnader och
olägenheter, beskattningen och den dermed förenade kontrollen bereda
honom. Med beräkning, att 25 kilogram malt lemna en hektoliter öl
samt att denna qvantitet lemnar 280 så kallade halfbuteljer, skulle 10
öre för kilogram malt således för en hektoliter Öl utgöra 2 kronor 50 öre
och för en s. k. halfbutelj 0,so öre. Komitén har också i förslaget antagit
10 öre för kilogram malt såsom ett lämpligt skattebelopp. Denna skatte¬
sats intager en moderat plats bland de belopp, till hvilka skatten i andra
länder (se sid. 55 härofvan) uppgifves bestiga sig.
Till ledning vid beräkningen af den afkastning, som af en beskattning
å maltdryckstillverkningen kunde väntas, har komitén från Finansdeparte¬
mentet fått mottaga uppgifter, som från öfverståthållareembetet och Kong].
Maj:ts Befallningshafvande i länen infordrats beträffande ej mindre antalet
bryggerier, hvilka under år 1890 utöfvat maltdryckstillverkning till afsalu,
och den tid, hvarje bryggeri under året varit i gång, än äfven, för hvarje
bryggeri, myckenheten samma år afverkadt malt samt tillverkningsbeloppet
af porter, Öl och dricka.
71
Från några få bryggerier hafva uppgifter icke kunnat anskaffas och
från några hafva uppgifterna varit i ett eller annat afseende ofullständiga,
hvarför, i afseende å de sistnämnda, vid den sammanföring af uppgifterna,
soin i bifogade tabeller blifvit verkstad, vissa reduktioner inåst utföras,
så att t. ex. vid bristande uppgift om den producerade varans mängd den¬
samma blifvit beräknad efter den uppgifna maltafverkningen o. s. v. Vid
dessa beräkningar har antagits, att en hektoliter torkadt kornmalt i okros-
sadt tillstånd väger 52 kilogram, samt att af 1 hektoliter malt erhållas 2
hektoliter Öl.
Enligt hvad af berörda tabeller framgår har under år 1890 malt-
dryckstillverkning för afsalu utöfvats vid 554 bryggerier med en maltför¬
brukning af 35,805,050,8 kilogram.
Af dessa 554 bryggerier tillhöra 248 städerna med en maltförbruk¬
ning af 27,919,990,!) kilogram och 306 landsbygden med en maltförbruk¬
ning af 7,885,059,9 kilogram.
Hela den producerade myckenheten maltdrycker har enligt tabellerna
utgjort 37,980 hektoliter porter, 944,649,t hektoliter öl och 1,210,713,8
hektoliter dricka, eller tillhopa 2,193,342,0 hektoliter.
Enligt 1881 års komitébetänkande funnos år 1880 i riket 374 brygge¬
rier med, i afrundade tal, en maltförbrukning af 24,129,400 kilogram samt
eu tillverkning af 41,680 kektoliter porter, 585,340 hektoliter öl och 489,700
hektoliter dricka, eller tillhopa 1,116,720 hektoliter. (Se bil. n:r V.)
Häraf framgår alltså, att bryggeriernas antal under de sista tio åren
ökats med 180 stycken samt att maltförbrukningen under samma tid stigit
med 11,675,600 kilogram. Portertillverkningen har minskats med 3,700
hektoliter, hvaremot öltillverkningen stigit med 359,310 hektoliter och till¬
verkningen af dricka med 721,010 hektoliter. Hela tillverkningen utvisar
sålunda en ökning af 1,076,620 hektoliter.
Med ledning af humleimporten ansåg man år 1881 att maltförbruk¬
ningen i landet år 1880 varit större, än hvad för samma år härofvan upp-
gifvits. Enligt en af svenska bryggareföreningen i april innevarannde år
uppgjord beräkning skulle förbrukningen af maltdrycker, svagdricka undan¬
taget, i medeltal för åren 1886—1888 utgjort 1,020,529 hektoliter. Denna
beräkning, som sannolikt är tillförlitligare än de uppgifter, hvilka före¬
komma i Kommersekollegii berättelse, ådagalägga således, att de siffror,
hvilka i tabellerna för år 1890 förekomma, icke äro för höga utan tvärtom
något lägre än verkligheten. Importen, som icke torde öfverstiga 4,000
hektoliter i årligt medeltal, inverkar föga.
Då det är sannolikt, att beskattningen kommer att medföra en för¬
minskning af förbrukningen sf maltdrycker, torde det kanske böra antagas
Förordn.
§ 4.
72
att maltåtgången kominer att nedgå till ungefär 33 millioner kilogram,
motsvarande 3,300,<H)0 kronor. Efter afdrag för kontrollkostnaden skulle
således återstå en behållen inkomst af omkring 3,000,000 kronor.
Då staten för hvarje skattepligtigt bryggeri får vidkännas kostnad i
och för utöfvandet af nödig kontroll, följer häraf att staten måste fordra,
att den skatt, som af bryggeriet erlägges, åtminstone till fullo betäcker
kontrollkostnaden. Lagen måste af denna anledning fastställa ett minimum
af skatt, som under alla förhållanden skall utgå, vare sig afverkningen
uppgår till motsvarande belopp eller ej. Sådana bestämmelser finnas i
Norge och Finland. 1.S81 års komitébetänkande föreslog i detta afseende,
att skatt skulle erläggas minst med ett belopp, som motsvarade en daglig
afverkning af 120 kilogram malt. Att till följd af ett dylikt stadgande åt¬
skilliga små bryggerier skulle nödgas helt och hållet upphöra med hand¬
teringen, ansåg komitén i allmänhet icke vara att beklaga, då vid en till¬
verkning i så liten skala produkterna antingen måste hållas i oskäligt högt
pris eller ock vara af temligen underhaltig beskaffenhet, hvarför också
dylika småbryggerier i alla händelser lätt genom täflan från större och
bättre skötta bryggerier blefve nödsakade att upphöra med sin verksamhet.
Der ett verkligt och fortfarande behof framkallat en bryggerianläggning,
kunde denna, äfven om afverkningen för hela året vore ringa, i de flesta
fall bestå antingen genom att något öka afverkningen eller genom förening
med annat närbeläget bryggeri eller genom tillverkningens drifvande under
någon kortare del af året.
Då enligt det nu framlagda förslaget skatten skulle utgå med ett högre
belopp än enligt 1881 års förslag, kan ifrågavarande minimibelopp naturligen
sättas något lägre, men då ett skattepligtigt bryggeri väl i allmänhet torde
böra lemna statskassan något bidrag utöfver kostnaden för kontrollen, har
komitén icke ansett den minimiafverkning, efter hvilken skatt skall utgå,
lämpligen kunna sättas lägre än till 100 kilogram för hvarje helgfri dag,
bryggeriet anmälts skola vara i gång.
För ett bryggeri, som är i gång hela året, skulle emellertid minirni-
afverkningen för helt arbetsår, räknadt till 300 dagar, sålunda komma att
uppgå till 30,000 kilogram, hvilket, enligt hvad tabellerna utvisa, öfverstiger
årsafverkningen vid icke mindre än 371 af rikets 554 bryggerier. Ehuru
bland de mindre bryggerierna ett stort antal, enligt hvad af tabellerna
jemväl inhemtas, icke drifva sin tillverkning under hela året och sålunda
böra kunna ega bestånd äfven med en för år räknadt mindre afverkning,
har det med hänsyn till berörda förhållande synts komitén nödigt att be¬
reda mindre bryggerier en längre tids rådrum, innan ifrågavarande stad¬
gande tillämpas i hela sin utsträckning.
73
Komitén har derför föreslagit, att för bryggeri, som varit i gång inom
tolf månader före förordningens utfärdande, minimiafverkningen under de
tio första tillverkningsåren skulle nedsattas till femtio kilogram om dagen.
Komitén har härmed icke velat bestämdt utsaga, att dessa bryggerier
derefter ovilkorligen skola upphöra. Sedan erfarenhet vunnits om de följder,
skatten kommer att medföra för tillverkningen, torde denna fråga kunna
bedömas med större säkerhet. Det nämnda medgifvandet bör dock upp¬
höra, om bryggeri ligger nere under helt tillverkningsår, eller om bryggeri
utvecklar sig så, att dess afverkning uppgår till det belopp, som i allmän¬
het bör af bryggerier åstadkommas.
Ett bryggeri, som är öppet hela året, skulle enligt detta öfvergångs-
stadgande alltså behöfva årligen afverka minst 15,000 kilogram malt, hvilken
qvantitet öfverstiger årsafverkningen vid 277 bryggerier. Af dessa 277
bryggerier,, hvilka tillsammans afverka allenast 1,559,757,« kilogram malt,
motsvarande i medeltal för hvarje bryggeri omkring 5,630 kilogram, äro
naturligen större delen öppna endast under en del af året, hvadan åtskilliga
bland dem torde kunna ordna sin verksamhet så, att den föreslagna dagliga
minimiafverkningen under driftstiden uppnås.
För att emellertid än mer underlätta möjligheten för mindre tillverkare
att kunna fortsätta sin verksamhet föreslår komitén, att det må bero på
Ivongl. Maj:ts särskilda pröfning, huru kontrollen å deras tillverkning må
anordnas och huruvida kontrollkostnaden helt och hållet eller till en del
bör bestridas af tillverkaren. I händelse ett bryggeri, som tillverkar svag¬
dricka, endast brygger en gång i veckan, skulle det kunna tänkas en kon¬
troll så anordnad, att mäskkaret står under lås samt att kontrollören, då
brygd skall ske, infinner sig, borttager låset, tillser uppvägning af maltet
och qvarstanna!- tills mäskkaret åter kan af honom sättas under lås. Möj¬
ligen kunna äfven andra sätt förekomma, då § 48 kan tillämpas.
Att emellertid rätt många mindre bryggerier till följd af beskattningen
måste komma att förr eller senare upphöra, kan icke undvikas, och torde
detta förhållande i allmänhet icke kunna anses lända till skada för kon¬
sumenterna, hvilka i de flesta fall med våra dagars utvecklade kommunika¬
tioner lätt kunna få sitt behof bättre tillgodosedt från de större, mera
tidsenligt arbetande bryggerierna.
Måste en sådan mindre tillverkare upphöra med sin rörelse i följd af
beskattningens införande och dermed förenade föreskrifter, fordrar dock
billigheten, att kronan efter bruksvärdet inlöser hans redskap och fat.
Ett liknande förfaringssätt iakttogs i de förordningar, hvilka 1855 och 1860
utfärdades beträffande vilkoren för tillverkning af bränvin. De nämnda
redskapen och faten lära i allmänhet icke ega högt värde. Det har till
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker. It)
Förordn.
§ 47.
Förordn.
§ 48.
Förordn.
§ 49.
74
Förordn.
§5.
Förordn.
§ 13.
Förordn.
§ 6.
och med uppgifvits, att de i vissa fall endast skulle ega ett värde af några
hundra kronor. Med ledning af sakkunniges omdöme torde kunna antagas,
att de icke i värde öfverstiga 5,000 kronor för något mindre bryggeri.
Under antagande att 200 bryggerier inlösas efter ett värde af 2,500 kronor
stycket, skulle dertill erfordras en half million kronor, hvilket belopp komme
att minskas med det pris, kronan vid redskapens återförsäljning kunde er¬
hålla. Att uppgifva något belopp, som borde af Riksdagen äskas, vågar
dock icke komitén. Det enklaste blefve väl, att lösesumman förskötes af
Statskontoret och att, sedap försäljningssumman redovisats, skilnaden hos
Riksdagen anmäldes till ersättande. I § 49 föreslås tid och sätt för an¬
mälan samt tillvägagående vid värdering in. in.
Då flera månader åtgå mellan tiden för maltets krossning och dryckens
försäljning, har komitén i fråga om tiden för skattens erläggande ansett till¬
verkaren böra beredas den lättnad, att skatten för det under ett helt qvartal
uppvägda maltet må få erläggas på en gång inom två månader efter qvar-
talets utgång i stället för att enligt 1881 års förslag skatten skulle inbetalas
inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad för det malt, som
under månaden uppvägts.
Detta förutsätter dock, att säkerhet sättes för skatten. Komitén har
nemligen, icke ansett billigt att föreslå skattens utgående med förmånsrätt
framför inteckning i fast egendom eller förlagsinteckning, och förmånsrätt
efter 17 kap. 12 § Handelsbalken enligt dess lydelse i Kongl. förordningen
den 25 april 1889 har icke synts nog betryggande. Då det ej heller funnits
praktiskt, att låta tillverkaren med spamnål eller produkter ställa pant för
skatten, lärer väl säkerheten få utgöras af deposition af obligationer, borgen
eller dylikt. Säkerheten måste för att vara fullständig afse både det qvartal,
för hvilket skatten på en gång skall erläggas, och de två månader, hvilka
före dess erläggande kunna förflyta af det nya qvartalet. Såväl för ord¬
nande af säkerhet som på det kontrollör må kunna förordnas måste till¬
verkare om förestående tillverkning göra anmälan, kallad driftsanmälan,
samt dervid aflemna säkerhet.
Om uppvägdt malt eller produkt deraf så väsentligt skadas, att maltet
eller produkten ej kan till afsedt ändamål användas, fordrar billigheten, att
skatt derför ej bör utkräfvas. Då en behörig utredning alltid skall ega
rum samt fråga om sådan restitution i hvarje särskildt fall torde böra
underställas Kongl. Maj:ts pröfning, har komitén ansett eftergift af skatten
kunna ega rum, blott skadan uppstår, innan varan lemnat lagerfaten,
äfvensom att eftergiften ej bör begränsas blott till de fall, då något slags
olyckshändelse föreligger.
75
Vid utförsel af maltdrycker hafva olika restitutionsbelopp föreslagits Förordna
endast för porter och Öl, enär utförsel af de svagare och billigare slagen § 7-
af dessa drycker, hvilka hvarken tåla längre transport eller kunna bära
fraktkostnaden, ej gerna kan ifrågakomma. För öl föreslås 2 kronor 50
öre för hektoliter och för porter 3 kronor 30 öre. Detta förslag grun¬
dar sig på en beräkning af den vanliga maltåtgången för de nämnda olika
slagen maltdrycker. På det restitution för hembrygd vara ej må ega rum,
måste bevis företes derom, att varan, som utföres, är tillverkad af be-
skattadt malt.
Den redogörelse, som komitén nu lemnat för det föreslagna systemet,
torde innefatta en nödig förklaring för de olika stadgandena i förslagen
till förordning och till ordningsstadga. Endast föga finnes att tillägga.
Straffbestämmelserna äro väsentligen högre än i 1881 års förslag. Förordn.
Detta har sin grund deri, att komitén ansett dessa bestämmelser böra §§ 29-40.
bringas till öfverensstämmelse med de straffmått, som utsättas i förord¬
ningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13 Juli 1887.
Sedan förslaget i § 29 meddelat det allmänna stadgandet om ansvar för
oloflig tillverkning och i § 30 behandlat frågan om öfverskridande af rätten
till hembrygd, upptagas 'i § 31 fall, då en bedräglig afsigt föreligger
eller antages föreligga, och i § 32 de fall, då öfverträdelse egt rum mot
vigtiga föreskrifter, utan att dock bedräglig afsigt behöfver förutsättas.
§ 36 stadgar förbud att yppa affärsförhållanden eller yrkeshemlighet, deraf
kontrollör under sin tjenstgöring fått del. Öfriga stadganden torde vara
lika med dem i förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin
med endast två undantag. Det ena är, att tillverkare icke anses böra
svara för hustrus, barns, tjenstefolks eller arbetares förseelser i vidare mån
än såvidt gäller böter, gäldande af tillverkningsskatt eller förlust af redskap
och gods. Det synes nemligen hårdt att döma tillverkaren till urbota an¬
svar för andra än egna gerningar, och är han anstiftare, bör han enligt
allmän lag dömas såsom han sjelf vore gerningsman. Det andra är, att
angifvare icke anses böra få åtnjuta del i de böter, som enligt författningen
ådömas nära anförvandt eller husbonde.
I likhet med föregående komités betänkande förekommer endast i in¬
skränkt mån förlust af redskap och gods. Med det betydliga värde, red¬
skap och lager vid ett bryggeri ega, skulle förlust deråt sannolikt innebära
en fullkomlig ruin.
1 §§ 13 och 14 af förslaget till förordning äro särskilda föreskrifter Förordn.
meddelade i syfte att, då anmäld maltkrossning underlåtes eller tillverk- ^13 0 14
ningen af eu eller annan anledning upphör, statsverket ej måtte betungas
med onödig kontrollkostnad.
76
Förordn.
§ 20.
Förordn.
§ 46.
Förordn.
§ 4.
Ordningsst.
§ 20 ålägger tillverkare att i vissa fall godtgöra kontrollören för hans
besvär med öfvervakande af maltets vågning eller krossning, da sådant ej
kan ske i vanlig ordning.
Enligt hvad kändt är, förekommer ett eller annat bryggeri, så förenadt
med qvarn eller annat verk, att en omedelbar tillämpning af den före¬
slagna författningen skulle derstädes genast förhindra maltdryckstillverk-
ningens fortsättande. Till förebyggande af de förluster och öfriga olägen¬
heter, som deraf möjligen skulle blifva en följd, har komitén i likhet med
1881 års betänkande i § 46 föreslagit, att i sådana fall det må bero på
Kongl. Maj:ts särskilda pröfning, om detta oaktadt maltdryckstillverkning
må ega rum vid sådant bryggeri, samt att, om särskilda kontrollåtgärder
för dylikt medgifvande blifva nödiga, kostnaderna härför böra bestridas af
tillverkaren.
Komitén har ansett tillverkningsåret böra börjas den 1 Oktober. Detta
öfverensstämmer med den bokföring, som bland bryggarne är den vanligaste.
På så vis kommer ock tillverkningsår vid bryggeri att sammanfalla med
tillverkningsår vid bränvinsbrännerierna.
Genom de i §§ 29, 33 och 40 i förslaget till ordningsstadga föreslagna
meddelanden erhåller Kongl. Maj:t-s Befallningshafvande erforderliga upp¬
gifter för tillverkningsskattens påförande.
Hvad i öfrigt i förslagets ordningsstadga upptages torde icke erfordra,
vidare motivering än som innefattas i den ofvan lernnade redogörelsen för
förslagets allmänna grunder.
I anledning af 1881 års komitébetänkande anmärkte två af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, att förbud borde stadgas mot söndagsarbete
i bryggeri. Komitén finner dock dess mindre skäl att föreslå ett sådant
stadgande, som dels 7 kap. 3 § Strafflagen torde innefatta erforderliga be¬
stämmelser i ämnet, dels ock det af komitén uppgjorda författningsförslaget
endast angifver de bestämmelser, som af beskattningen föranledas, och
icke innehåller något om de allmänna vilkoren för näringens idkande.
Om beskattning å tillverkningen af maltdrycker införes, torde sådant
böra föranleda en ändring af nu gällande tullsatser å sådana drycker. I
det senast uppgjorda förslaget till ny tulltaxa föreslås emellertid tullen för
införsel af maltdrycker till 8 öre för kilogram, då införseln sker i fat,
fatens vigt inberäknad, och till 15 öre litern, då införseln sker å andra
kärl. Högre tullsatser har komitén icke funnit skäl att i anledning af nu
föreslagen maltbeskattning ifrågasätta.
<
BILAGOR.
Bil. N:o I. Antal salubryggerier för hvarje stad och hvarje läns landsbygd samt deras
tillverkning är 1890.
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
Tillverkning af
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
än 15,000
kgr. malt.
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
än 30,000
kgr. malt.
|
Tiden, hvarunder
|
|
brygge-
rier.
|
|
|
Porter.
|
Öl.
|
Dricka.
|
bryggeriet varit
öppet.
|
|
|
i Hekto¬
liter.
|
i Kilo¬
gram.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
An¬
tal.
|
Afverk-
ning.
|
An¬
tal.
|
Afverk¬
ning.
|
Stockholms stad..
|
u
|
177,265,0
|
0,488,949,0
|
4,175,0
|
276,246,0
|
181,132,0
|
|
|
|
|
(11 hela året, ett 11 må-
! nader, ett 10 och ett 9
|
Stockholms län.
Städer:
Sigtuna................
|
i
|
131,o
|
18,000,0
|
|
|
l,610,o
|
|
|
1
|
18,000,0
|
( månader.
Hela året.
|
Oregrund..............
|
i
|
67-3
|
3,500,o
|
—
|
—
|
320,o
|
1
|
3,500,o
|
1
|
3,500,o
|
Saknas uppgift.
|
Södertelje.............
|
i
|
2,795,0
|
145,340,0
|
110,o
|
5,200,0
|
5,498,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
Norrtelje..............
|
i
|
1,422,0
|
72,528,0
|
—
|
2,554,0
|
2,633,5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
Östhammar...........
|
i
|
IOI,o
|
5,250,0
|
—
|
—r ,
|
420,o
|
1
|
5,250,o
|
1
|
5,250,0
|
Saknas uppgift.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygden.......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa
|
5
|
4,516,3
|
244,618,0
|
HO,o
|
7,754,0
|
10,481,5
|
2
|
8,750,0
|
3
|
26,750,o
|
|
Upsala län.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Upsala...............
|
7
|
17,634,9
|
932,247,0
|
—
|
22,993,2
|
28,157,1
|
1
|
10,000,0
|
3
|
42,700,0
|
Hela året.
|
Enköping________ . .
|
1
|
S,460,o
|
171,800,0
|
—
|
3,270,o
|
3,670,o
|
—
|
—
|
—
|
10 månader.
|
Landsbygden.......
|
8
|
1,608,6
|
84,810,o
|
—
|
431,8
|
17,054,6
|
6
|
50,419,0
|
8
|
84,810,o
|
[5 hela året, ett 8 Va
•v månader, ett 7Va
|
Summa
|
16
|
22,703,5
|
1,188,857.0
|
—
|
26,695,0
|
48,881,7
|
7
|
60,419,0
|
11
|
127,510,0
|
( nader, ett 2(3 dagar.
|
Södermanlands
län.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyköping------- ...
|
2
|
3,510,o
|
196,630,0
|
—
|
5,754,0
|
4,644,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
Eskilstuna............
|
2
|
6,966,0
|
384,221,0
|
—
|
10,346,o
|
7,767,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
Strengnäs..............
|
1
|
1,200,0
|
40,885,0
|
—
|
l,315,o
|
l,000,o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
Torshäila .............
|
1
|
384,6
|
20,000,0
|
—
|
—
|
2.000,o
|
_
|
—
|
1
|
20.000,0
|
Hela året.
|
Mariefred.............
|
2
|
17,8
66,0
|
925,o
3,060,0
|
—
|
—
|
74,o
|
2
|
925,o
|
2
|
925,0
|
Ettl månad, ettl4dagar.
|
Trosa..................
|
1
|
—
|
200,0
|
200,0
|
1
|
3,060,0
|
1
|
3,060,0
|
Hela året.
|
Landsbygden.......
|
6
|
1,883,7
|
100,672,0
|
—
|
1,392,2
|
2,560,0
|
5
|
28,672,0
|
5
|
28,672,0
|
5 hela året, ett 5 månader.
|
Summa
|
15
|
14,028,1
|
746,393,0
|
—
|
19,007,2
|
18,245,0
|
8
|
32,657,0
|
9
|
52,657,0
|
|
Östergötlands
län.
Städer:
Linköping ............
|
2
|
3,782,0
|
205,476,0
|
|
5,072,0
|
4,622,o
|
|
•
|
|
•
|
Hela året.
|
Norrköping...........
|
7
|
19,144,0
|
1,078,084,0
|
—
|
28,189,0
|
27,645,5
|
—
|
—
|
1
|
18,278,0
|
Hela året.
|
79
|
|
|
|
|
|
|
Bryggerier
|
Bryggerier
|
|
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
Tulverkniug af
|
med mindre
afverkning
|
med mindre
afverkning
|
Tiden, hvarunder
|
|
brvsge-
|
|
|
|
|
Dricka.
|
än
|
15,000
|
än
|
30,000
|
bryggeriet varit
|
!
|
rier.
|
|
|
Porter.
|
Öl.
|
kgr malt.
|
kgr malt.
|
öppet.
|
|
i Hekto-
|
i Kilo-
|
Hekto-'
|
Hekto-
|
Hekto-
|
An-
|
Afverk-
|
An-
|
Afverk-
|
|
|
|
liter.
|
gram.
|
liter.
|
liter. |
|
liter.
|
tal.
|
ning.
|
tal.
|
ning.
|
|
|
4
|
1,406,2
|
74,310,0
|
|
2,610,o
|
270,0
|
3
|
5,410,o
|
3
|
5,410,0
|
fEtt 8 män., ett 66 da-
\ dar, 2 sakna uppgift.
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
647.0
787.0
2.497.5
4.738.5
|
34,000, o
51,588,o
119.535.0
250.121.0
|
7,0
|
1,125,0
1,465,7
3,267,5
|
750,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7 månader.
|
|
2
|
486,o
|
1
|
2,653,0
|
1
|
2,653,0
|
Sakna uppgift.
|
|
3
|
_
|
5,553,8
|
1
|
10,000,o
|
1
|
10,000,o
|
Hela året.
|
Landsbvgden.......
|
13
|
—
|
4,614,a
|
10,122,1
|
9
|
42,781,0
|
12
|
107,021,o
|
(11 hela året, ett 1 dag,
\ ett 235 dagar.
|
Summa
|
32
|
33,002,2
|
1,813,114,0
|
7,o
|
40,344,1
|
49,449,4
|
14
|
00,844,0
|
18
|
143,362,0
|
Jönköpings län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(4 hela året, ett 11V,
|
Städer:
Jönköping.............
|
10
|
4,094,2
|
243,791,0
|
|
18,684,8
|
91,266,0
|
8
|
42,857,0
|
8
|
42,857,o
|
J mån., ett 8 mån., ett
| 3 man., två 100 da-
| gar, ett 60 dagar.
|
|
3
|
850,6
|
46,098,o
|
105,o
|
1,465,0
|
322,6
|
2
|
5,657,0
|
2
|
5,657,0
|
2 hela året, ett 9 mån.
|
|
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
, -
|
--
|
Landsbygden.......
|
15
|
7,125,5
|
402,652,0
|
65,o
|
13,866,x
|
2,283,9
|
12
|
69,047,o
|
12
|
69,047,0
|
110 hela året, ett 7 mån.,
\ tre 6 män., ett 2 mån.
|
Summa
|
28
|
12,070,2
|
092,541,0
|
170,o
|
34,015,9
|
93,873,1
|
22
|
117,501,0
|
22
|
117,561,0
|
|
Kronobergs län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
... .
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|3 hela året, ett 10 man.,
|
|
6
|
3.2I9>8
|
163,Q44,o
|
_
|
5,663,6
|
366,8
|
4
|
5,344,0
|
4
|
5,344,o
|
< ett 1 man., ett saknar
|
|
|
|
|
1 uppgift.
|
Landsbygden.......
|
6
|
394,o
|
20,387,o
|
4,o
|
289,8
|
214,8
|
6
|
20,387,0
|
6
|
20,387,0
|
12 hela året, tvä 4 män.,
\ ett 6 mån., ett 7 mån.
|
Summa
|
12
|
3,013,8
|
183,431,0
|
4,o
|
5,952,9
|
581,4
|
10
|
25,731,0
|
10
|
25,731,0
|
|
Kalmar län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‘ ‘i".
|
Städer:
|
6
|
3.557.0
1.407.0
|
173,850,o
82,313,0
|
U5,o
|
4,320,o
|
4,360,0
|
1
|
12,500,o
|
4
|
67,850,0
|
3 hela året, tre 10 mån.;
Hela året.
|
|
3
|
|
2,570,o
|
3,154,3
|
1
|
5,313,0
|
2
|
34,713,0
|
|
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1
|
132,0
2,700,o
|
6.121,0
155,728,0
|
._
|
83,7
|
146,6
|
1
|
6,121,0
|
1
|
6,121,0
|
Hela året.
|
|
1
|
_
|
5,359,0
|
601,o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hela året.
|
|
|
|
|
|
|
|
|22 hela året, ett 7 mån.,
|
Landsbygden.......
|
32
|
4,841,5
|
274,183,0
|
50,o
|
5,234,4
|
9,831,i
|
26
|
126,223,0
|
29
|
173,173,0
|
J ett 6 */a män., ett 3
| man., fyra 6 man..
1 två 5 män., ett 2 mån.
|
Summa
|
43
|
12,037.6
|
092,195,0
|
105,0
|
17,507.1
|
18,093,0
|
29
|
150,157,0
|
30
|
231,857,0
|
Gotlands län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stad:
|
4
|
4,601,1
|
252,009.o
|
150,o
|
6,692,4
|
l,992,r,
|
2
|
18,816,0
|
2
|
18,816,0
|
(2 hela året, 2 sakna
\ uppgift-
|
|
|
|
|
Landsbygden.......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
Summa
|
4
|
4,001,1 i 252,009,0
|
150,0
|
0,092,4
|
1,992.0
|
2
|
18,810,0
|
2
|
18,810,0
|
1
|
80
|
'
j Antal
|
Afverkadt malt
|
Tillverkning af
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
än 15,000
kgr malt.
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
än 30,000
kgr malt.
|
“
Tiden, hvarunder
|
|
brygge-
rier.
|
|
|
Porter
|
Öl.
|
Dricka.
|
bryggeriet varit
öppet.
|
|
|
i Hekto¬
liter.
|
i Kilo¬
gram.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
An¬
tal.
|
Afverk-
/ ning.
|
An¬
tal.
|
Afverk¬
ning.
|
Blekinge län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
Karlskrona............
|
16
|
12,111,2
3,332,5
543,3
336,0
3,406,i
|
686,262,0
175.927.0
28,250,o
7,070,o
180.538.0
|
|
20,664,8
4,509,o
769,o
|
3.704.1
6,128,0
422,i
350,o
5.550.2
|
14
|
42,390,o
|
14
2
1
1
11
|
42.390.0
42.600.0
28.250.0
7,070,0
75,318,i.
|
Hela året.
Hela året.
207 dagar.
Hela året.
11 hela året, ett 7 mån.
|
Karlshamn............
|
3
|
|
|
1
|
|
|
|
|
1
|
|
1
9
|
7,070,o
44,618,0
|
Landsbygden.......
|
') 12
|
120,0
|
15,584,0
|
Summa
|
33
|
I9.729,i
|
1,078,047,0
|
120,0
|
41.526,s
|
16,154,4
|
24
|
94,078,0
|
29
|
195,628,0
|
|
Kristianstads län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
Kristianstad...........
|
2
|
3,343,0
982,o
|
177,070,0
54,430,0
|
|
5.289.0
1.900.0
|
■
2,920,0
550,o
|
|
|
|
|
Hela året; 11 månader.
Hela året, 10 månader.
|
Engelholm............
|
2
|
—
|
1
|
7,000,0
|
1
|
7,000,0
|
Landsbygden.......
|
16
|
13,922,0
|
692,588,0
|
282,0
|
21,611,4
|
10,375,4
|
10
|
31,941,0
|
13
|
87,341,0
|
f 13 hela året, ett 11 mån.,
|
Summa
|
20
|
18,247,6
|
924,088,0
|
282,o
|
28,800,4
|
13,845,4
|
11
|
38,941,0
|
14
|
94,341,0
|
|
Malmöhus lätt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
Malmö.................
|
13
|
23,'55,4
5,094,7
1,284,0
3,302,3
10,464,o
64,o
634,o
22,073,7
|
1,188,520,2
280.250.0
83.387.0
182.252.0
614.645.0
3,328,0
29.580.0
1,137,010,5
|
|
35,034,9
8,000,0
2,370,5
4,305,o
15,970,0
|
33,712,8
4.643.0
2.321.8
7.698.9
9.390.0
251,6
2.815.0
30,276,o
|
|
|
|
122.574.0
52.750.0
10.153.0
83.252.0
130.025.0
3,328,0
29.580.0
405,329,5
|
fil hela året, ett 193
< dagar, å ett saknas
1 uppgift.
8 hela året, ett 11 mån.
Hela året.
Hela året.
110 hela året, ett lli
\ mån., ett 2 mån.
Hela året.
39 hela året, ett 10
män., ett 91/2 män.,
ett 9 män., ett 8 män.,
ett 7 män., två 6 man.,
|
|
9
|
|
6
1
2
7
1
40
|
29.350.0
10.153.0
17.300.0
69.275.0
5,200,o
214,509,6
|
7
1
5
10
1
2
50
|
Ystad...................
Lund...................
|
2
6
|
—
|
Helsingborg...........
Skanör o. Falsterbo
|
12
1
2
|
—
|
Landsbygden.......
|
53
|
|
25,187,8
|
Summa
Hallands län.
|
98
|
06,072,1
|
3,518,972,7
|
|
90,868.2
|
91,109,1
|
57
|
345,787,6
|
81
|
830,991,5
|
dagar, ett' 10Ö dagar,
ett 64 dagar, tre 52
dagar.
|
Städer:
|
2
|
4,894,0
823.3
432.3
|
280,839,0
42.816.0
22.480.0
|
18,o
|
7,754,0
830.0
994.0
|
1.516.0
3.115.0
200,0
|
|
|
|
|
Hela året.
Hela året.
Hela året.
|
Varberg...............
|
4
|
9 [
|
19,316,0
|
4
1
1
|
42,816,0;
22,480,o
|
|
1
|
|
|
Falkenberg............
|
|
|
|
|
Kungsbacka..........
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
|
|
|
Landsbygden.......
|
2
|
787.8
|
40,640,o
|
—
|
1,952,3
|
1,008,2
|
1
|
8,150,0
|
1
|
8,150,o
|
Hela året.
|
Summa
|
9
|
6.937,4
|
386.775,0
|
18,o |
|
11,530,31
|
5,839,2
|
4
|
27,466, o|
|
6
|
73,446.0
|
|
') Från 3 bryggerier utom de 12 saknas all uppgift.
81
|
|
|
|
|
|
|
Bryggerier
|
Bryggerier
|
|
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
iiuverKning åt
|
med mindre
utverkning
|
med mindre
afverkning
än 30,000
|
Tiden, hvarunder
|
|
brygge-
|
|
|
Porter.
|
! öi-
|
Dricka.
|
än
|
15,000
|
brvggeriet varit
|
|
rier.
|
|
|
kgr. malt.
|
kgr. malt.
|
öppet.
|
|
|
i Hekto-
|
i Kilo-
|
Hekto-
|
Hekto-
|
Hekto-
|
An-
|
Afverk-
|
An-
|
Afverk-
|
Göteborgs och
|
|
ltter.
|
gram.
|
liter.
|
liter.
|
liter.
|
tal
|
ning.
|
tal
|
ning.
|
|
Bohus län.
|
|
|
|
|
s
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|7 hela året, två 3 mä-
) nader, ett 8 månader,
|
|
12
|
63,932,0
|
3,442,998,0
|
31,590,0
|
49,334,0
|
90,817,0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j ett 293 dagar, ett
l större delen af året.
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
5,092,o
|
262,245,0
|
|
6,670,0
|
6,840,o
|
1
|
7,745,0
|
1
|
7,746,0
|
i 3 hela året, ett 2 må-
|
|
|
|
|
|
\ nader.
|
Kungelf................
|
1
|
72,o
360,o
34,570,7
|
3.744.°
18,720,0
1,788,480,0
|
|
130.0
798.0
57,206,o
|
600.0
524.0
267,073,0
|
I
|
3,744,»
|
I
|
3:744.»
18,720,1
48,144,0
|
Hela året.
Hela året.
f9 hela året, ett 10 raå-
\ nader.
|
Strömstad.............
|
1
|
|
|
I
|
Landsbygden_______
|
10
|
45,0
|
4
|
32,544,0
|
5
|
Summa
|
28
|
104,026,7
|
5,516,187,0
|
31,635,o
|
114,138,0
|
365,854,0
|
6
|
44,033,i
|
8
|
78,353,2
|
Elfsborgs län.
Städer:
Venersborg......
|
3
|
3,231,4
|
154,096,0
|
|
3,775,0
|
3,950,o
|
|
|
1
|
25,800,o
|
(2 hela året, ett IOV2
|
|
|
|
|
|
|
\ månader.
|
Borås...............
|
2
|
2,868,0
240,o
|
155.240.0
12.700.0
139.523.0
27.700.0
|
|
5.200.0
400.0
3.500.0
942.1
|
2,800,o
150,o
2,135,6
2,648,4
|
|
|
1
|
25,000,0
12.700.0
34.123.0
27.700.0
|
Hela året.
11 månader.
Hela året.
Hela året.
f4 hela året, ett 10 må-
|
|
1
|
|
1
|
12.700.0
11.275.0
5,200,0
|
1
|
|
4
|
2,581>
532,7
|
|
2
|
3
|
|
2
|
|
1
|
2
|
|
|
|
|
Landsbygden.......
|
7
|
2,281,4
|
127,598,0
|
—
|
3,252,8
|
3,229,6
|
4
|
26,650,o
|
6
|
59,398,0
|
< nader, ett 5 månader,
|
Summa
|
19
|
11,735,2
|
616,857,0
|
|
17,069,9
|
14,913,6
|
8
|
55,825,0
|
14
|
184,721,0
|
[ ett saknar uppgift.
|
Skaraborgs län.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mariestad.............
|
1
|
2.991.0
4.456.0
|
158.527.0
227.686.0
|
80,0
—
|
5.452.0
6.685.0
|
2,610,o
1,530,2
|
_
|
|
|
|
Hela året.
/Ett hela året, ett 8 må-
|
Lidköping...........
|
3
|
|
|
1
|
24,500,o
|
|
|
|
|
|
|
| neder, ett 11 månader.
|
Skara................
|
2
|
770,o
1.200.0
2.913.1
2,618,0
901,b
|
48,000, o
66,500,0
157.155.0
146.660.0
|
|
|
2.030.0
530,o
2.740.0
1,518,9
|
|
|
2
|
48,000,0
|
Saknar uppgift.
Hela året.
Hela året.
Hela året.
13 hela året, ett 21/2 må-
|
Hjo...............
|
1
|
|
2.000. 0
5,427,0
5.000. 0
|
|
|
|
Sköfde............
|
2
|
|
1
|
9,000,0
6,020,o
|
1
|
9,000,0
6,020,o
|
Falköping............
|
2
|
|
1
|
1
|
|
|
|
|
|
Landsbygden .......
|
6
|
45,984,6
|
—
|
570,i
|
1,969,4
|
6
|
45,984,6
|
6
|
45,984,6
|
nader, ett 7 månader,
|
Summa
|
17
|
15,849,6
|
850,512,6
|
80,o
|
25,134,1
|
12,928,6
|
8
|
01,004,6
|
II
|
133,504,6
|
( ett saknar uppgift.
|
Vermlands län.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
1,227,0
2,877,2
|
67,460,0
160,819,1
|
|
1.676.0
3.439.0
|
954,o
5,920,0
|
|
|
|
|
Hela året.
f Ett hela året, ett 10 må-
|
Kristinehamn.........
|
2
|
|
|
|
1
|
27,219,1
|
|
|
|
|
|
[ nader.
|
|
1
|
1,271,0
|
67,850,o
|
|
1,701,4
|
1,436,4
|
|
|
|
|
Hela året.
|Ett 252 dagar, 5 hela
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygden........
|
9
|
7,346,i
|
382,377,0
|
—
|
11,639,0
|
5,958,6
|
2
|
19,862,0
|
3
|
37,862,0
|
I året, ett 10 månader,
1 ett 3 månader, ett 4
[ månader.
|
Summa
|
13
|
12,721,3
|
678,506,i
|
—
|
18,455,4!
|
14,268,9
|
2
|
19,862,0
|
4|
|
65,08l,i
|
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker.
11
82
Bryggerier
med mindre
aftorkning
än 30,000
kgr. malt.
Bryggerier
med mindre
afverkning
Tillverkning af
Tiden, hvarunder
bryggeriet varit
öppet.
Afverkadt malt
brygge-
Porter.
rier.
Afverk-
Afverk-
ning.
Hekto¬
liter.
Hekto¬
liter.
Hekto¬
liter.
i Kilo-
i Hekto¬
gram.
Örebro län,
Städer:
Örebro.
116 dagar, 104dagi
Hela året.
Askersund
Nora.......
Lindesberg
Hela året.
Hela året.
dagar, ett 4 månader,;
ett 3 månader.
75,560,0
40,880,0
Landsbygden
Summa
Yestmanlands
län.
Ett 151 dygn, ett 102
Städer:
Vesterås
Arboga.
Köping .
Sala.....
30,000,0
ett 40 dyj
Hela året.
gar, ett 64 dagar, ett
saknar uppgift.
53,000, o
Landsbygden
Summa1
Kopparbergs län,
Städer:
Falun.................
Hedemora............
Säter................—
Landsbygden------
Hela året.
172,063,6
nader, ett 8 månader,
ett 1 månad, ett 77 da¬
gar, ett 4 dagar, ett
saknar uppgift.
188,712,0
404,816,0
Gefleborgs län,
Städer:
Gefle.......
Hudiksvall
Söderhamn
; Hela året.
0 Hela året.
28 hela året, ett 10'/2
månader, ett 8 måna-j
der, ett 7'/2 månader, j
ett 5*/j månader, ettöj
- månader, två 2 '/2 rnä-
0 l nader, ett 2 månader. I
>) För ett tredje saknas
Landsbygden
Summa
■) Dessutom 3 bryggerier, om hvilka uppgift saknas.
') Uppgift saknas om ett bryggeri,
alla uppgifter.
»8
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
Tillverkning af
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
|
Bryggerier
med mindre
afverkning
|
Tiden, hvarunder
|
|
brygge-
rier.
|
|
|
Porter.
|
Öl.
|
Dricka.
|
än 15,000
kgr. malt.
|
än 30,000
kgr. malt.
|
bryggeriet varit
öppet.
|
|
|
i Hekto¬
liter.
|
i Kilo¬
gram.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
Hekto¬
liter.
|
An¬
tal
|
Afverk¬
ning.
|
An¬
tal.
|
Afverk¬
ning.
|
Yesternorrlands
län.
Städer:
|
3
|
5,209,1
21,210,5
15,076,3
|
283,268,0
1,189,314,0
o tf- '1
736,510,8
|
|
6,057,0
27,141,0
15,178,3
|
9,594,1
22.607.0
36.064.1
|
|
|
i
|
16,025,o
|
(2 hela året, ett saknar
|
Sundsvall..............
|
3
|
50,0
|
|
|
|
l uppgift-
|
Landsbygden........
|
23
|
9
|
61,849,4
|
13
|
155,692,8
|
11 hela året, ett 11 män.,
ett 10 mån., ett 9 V2
män., tre 8 män., ett
7 V2 män., två 6 män.,
ett 1 månad, 2 sakna
uppgift.
|
Summa
Jemtlands län.
Stad:
Östersund.............
|
29
’) 1
5
|
41,495,9
1,780,0
1,480,5
|
2,209,092,8
89,000,o
77,758,0
|
50,0
105,o
177,6
|
48,376,3
3.367.0
2.297.1
|
68,265,2
1.507.0
3.861.0
|
9
|
61,849,4
|
14
|
171,717,8
|
Landsbygden.......
|
3
|
22,540,o
|
4
|
44,066,0
|
(2 hela året, två 6 man..
\ ett 2 Va månader.
|
Summa
|
6
|
3,290,5
|
166,758,0
|
282,6
|
5.664,1
|
5,368,0
|
3
|
22,540,o
|
4
|
44,066,o
|
Vesterbottens
län.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
|
Skellefteå..............
|
1
|
620.0
607.0
|
40,000, o
36,487,0
|
210,o
|
785.0
950.0
|
654,o
2,865,0
|
|
|
|
|
|
Landsbygden........
|
3
|
2
|
6,600,0
|
3
|
36,487,0
|
JEtt hela året, ett 6 män.,!
< ett senare hälften afl
|
Samma
|
4
|
1,227,0
|
76,487,0
|
210,o
|
1,735,0
|
3,519,0
|
2
|
6,600,o
|
3
|
36,487,0
|
[ året.
|
Norrbottens län.
Städer:
|
2
|
1,804,5
|
94,500,o
|
|
1,440,0
|
2,633,0
|
1
|
9,500,o
|
1
|
9,500,o
|
Ett 9 man., ett 95 dagar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Landsbygden.......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
Summa
|
2
|
1,804,5
|
94,500,o
|
—
|
1,440,0
|
2,633,0
|
1
|
9,500,o
|
1
|
9,500,0
|
|
') Dessutom ett bryggeri, som varit öppet i 39 dagar, men hvarom vidare uppgift ej lemnats.
2) Ett bryggeri, hvarom uppgifter ej lemnats.
1
Bil. N:o II. Antalet salubryggerier i städerna
|
|
|
|
Till-
|
1 ‘ |
|
Antal
|
Afrerkadt malt
|
—
|
|
trygge-
|
|
|
Porter.
|
i •
|
rier.
|
|
|
|
|
|
i Hektoliter.
|
i Kildgram.
|
Hektoliter.
|
Stockholms stad................1..................................
|
14
|
177,265,0
|
9,488,949,0
|
4,175,0
|
Stockholms lön........................................
|
5
Ö
|
4,516,3
91 094 q
|
244,618,0
|
110,0
|
Upsala > .....j.--*..............................-,
|
|
|
|
|
Södermanlands > .....^..................................
|
9
|
12,144,4
|
645,721,0
|
—
|
Östergötlands > .....—........-......................
|
19
|
28,263,7
|
1,562,993,0
|
7,o
|
Jönköpings >......*..................................
|
13
|
4,944,7
|
289,889,0
|
105,o
|
Kronobergs » -----i..................-................
|
6
|
3,219,8
|
163,044,0
|
—
|
Kalmar f — --------------—.........—-
|
11
|
7,796,0
|
418,012,0
|
115,o
|
Gotlands * .....-................—................
|
4
|
4,601,1
|
252,009,0
|
150,o
|
Blekinge > .....r..............-.....-.............
|
21
|
16,323,0
|
897,509,0
|
—
|
Kristianstads » .....-..................................
|
4
|
4,325,0
|
231,500,0
|
—
|
Malmöhus » ..............-.........................
|
45
|
43,998,4
|
2,381,962,2
|
—
|
Hallands > ....................-...................
|
7
|
6,149,6
|
346,135,0
|
18,o
|
Göteborgs och Bohus > .............................-..........
|
18
|
69,456,0
|
3,727,707,0
|
31,590,0
|
Elfsborgs > ....---------------------—............
|
12
|
9,453,8
|
489,259,0
|
—
|
Skaraborgs * .........—r---------------------
|
11
|
14,948,1
|
804,528,0
|
80,o I
|
Vermlands » ........................................
|
4
|
5,375,2
|
296,129,1
|
—
|
Örebro '■> ......................4-................
|
7
|
8,242,o
|
425,828,0
|
—
|
Vestmanlands > ____.............-........-........
|
7
|
10,076,o
|
571,320,0
|
—
|
Kopparbergs > ......................-.................
|
2
|
3,308,9
|
172,063,6
|
—
|
Gefleborgs * ........................................
|
11
|
32,415,2
|
1,710,686,0
|
387,0
|
Vesternorrlands * ...................-....................
|
6
|
26,419,6
|
1,472,582,0
|
50,o
|
Jemtlands » .......................—.............
|
1
|
l,780,o
|
89,000,o
|
105,o
|
Vesterbottens * .....-...........-......................
|
1
|
620,o
|
40,000,o
|
210,o
|
Norrbottens * ........................................
|
2
|
1,804,5
|
94,500,o
|
—
|
Summa (städerna)
|
248
|
518,541,2
|
1 27,919,990,0
|
37,102,0
|
> (landet)...
|
306
|
152,004,1
|
7,885,059,9
|
878,0
|
Hela riket.........
|
534
|
670,605,3
|
| 35,805,050,8
|
37,980,0
|
85
inom hvarje län samt deras tillverkning år 1890.
verkning a
|
f
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 15,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 30,000
kgr. malt.
|
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
276,246,0
|
181,132,0
|
_
|
i _
|
|
—
|
Stockholms stad.
|
|
7,754,0
|
10,481,5
|
2
|
8,750,o
|
3
|
26,750,o
|
Stockholms
|
län.
|
26,263,2
|
31,827,1
|
1
|
10,000,o
|
3
|
42,700,o
|
Upsala
|
>
|
17,615,0
|
15,685,0
|
3
|
3,985,0
|
4
|
23,985,0
|
Södermanlands
|
»
|
41,729,2
|
39,327,3
|
5
|
18,063,o
|
6
|
36,341,0
|
Östergötlands
|
»
|
20,149,8
|
91,589,2
|
10
|
48,514,0
|
10
|
48,514,0
|
Jönköpings
|
»
|
5,663,6
|
366,8
|
4
|
5,344,0
|
4
|
5,344,0
|
Kronobergs
|
|
12,332,7
|
8,261,9
|
3
|
23,934,0
|
7
|
108,684,0
|
Kalmar
|
.
|
6,692,4
|
1,992,6
|
2
|
18,816,0
|
2
|
18,816,0
|
Gotlands
|
|
25,942,8
|
10,604,2
|
15
|
49,460,o
|
18
|
120,310,o
|
Blekinge
|
>
|
7,189,0
|
3,470,0
|
1
|
7,000, o
|
1
|
7,000,o
|
Kristianstads
|
»
|
65,680,4
|
60,833,1
|
17
|
131,278,0
|
31
|
431,662,0
|
Malmöhus
|
|
9,578,0
|
4,831,0
|
. 3
|
19,316,0
|
5
|
65,296,0
|
HallandB
|
»■
|
56,932,0
|
98,781,0
|
2
|
ll,489,i
|
3
|
30,209,2
|
Göteborgs och Bohus
|
.
|
13,817,1
|
11,684,0
|
4
|
29,175,0
|
8
|
125,323,0
|
Elfsborgs
|
|
24,564,o
|
10,959,1
|
2
|
15,020,o
|
5
|
87,520,o
|
Skaraborgs
|
>
|
6,816,4
|
8,310,4
|
—
|
—
|
1
|
27,219,1
|
Vermlands
|
»<
|
11,795,3
|
5,939,0
|
2
|
26,400,o
|
3
|
56,398,0
|
Örebro
|
»
|
15.905,o
|
10,554,o
|
2
|
4,500,o
|
3
|
30,000,o
|
Vestmanlands
|
»
|
6,337,7
|
428,6
|
—
|
—
|
1
|
22,063,6
|
Kopparbergs
|
,
|
53,288,6
|
34,944,o
|
1
|
14,960,o
|
2
|
36,210,0
|
Gefleborgs
|
|
33,198,0
|
32,201,1
|
—
|
—
|
1
|
16,025.0
|
Vesternorrlands
|
>r
|
3,367,0
|
l,507,o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Jämtlands
|
|
785,o
|
654,o
|
—
|
—
|
—
|
—
|
V esterbottens
|
|
l,440,o
|
2,633,0
|
1
|
9,500,o
|
1
|
9,500,o
|
Norrbottens
|
>
|
751,082,2
|
678,006,9
|
80
|
455,504,1
|
122
|
1,375,860,9
|
Summa (städerna).
|
|
103,560,9
|
531,716,9
|
197
|
1,104,253,5
|
249
|
2,120,812,9
|
» (landet).
|
|
044,649,1
|
1,210,713,8
|
277
|
1,550,757,6
|
371
|
3,505,082,8
|
Hela riket.
|
l
|
f
86
Bil. N:o III. Antalet salubryggerier å landsbygden
[
|
|
|
|
Till-
|
s>. ....
|
Antal
|
Afverka!! malt
|
1
|
|
brygge-
|
|
|
Porter.
|
|
rier.
|
|
|
|
,;s H :-<[.} i
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram
|
Hektoliter.
|
Stockholms stad...........................................-.......
|
_
|
__
|
—
|
|
j Stockholms län......................~................
|
—
|
|
—
|
—
|
j Upsala ' '■ ......................................
|
8
|
1,608,6
|
84,810,0
|
—
|
j Södermanlands . » ..............................-......i—
|
6
|
1,883,7
|
100,672,0.
|
—
|
! Östergötlands » ..............................-......1—
|
13
|
4,738,5
|
250,121,0
|
—
|
1 Jönköpings • .......-............-...................
|
15
|
7,125,5
|
402,652,0
|
65,0
|
Kronobergs ■ ................ .............•......
|
6
|
394,0
|
20,387,o
|
4,o .
|
Kalmar • .................................. .....
|
32
|
4,841,5
|
274,183,0
|
50,o
|
Gotlands ' ..........i...............—*......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Blekinge * ............-...................i-
|
12
|
3,406,t
|
180,538,0
|
120,o
|
Kristianstads > ........................................
|
16
|
13,922,6
|
692,588,0
|
282,0
|
Malmöhus » ...........-......1.....................
|
53
|
22,073,7
|
1,137,010,5
|
—
|
Hallands » .......................................
|
2
|
787,*
|
40,640,o
|
- 1
|
I Göteborgs och Bo|ju8 ’ ..................................
|
10
|
34,570,7
|
1,788,480,0
|
45,o
|
| Elfsborgs ......-................................
|
7
|
2,281,4
|
127,598,0
|
|
Skaraborgs » .........i...........................—
|
6
|
901,5
|
45,984,6
|
|
Vermlands » ........................................
|
9
|
7,346,1
|
382,377,0
|
—
|
Örebro »' .....................................—
|
11
|
3,426,4
|
182,243,0
|
—
|
Vestmanlands » ........................................
|
11
|
6,791,o
|
382,312,0
|
—
|
Kopparbergs » ......................................—
|
22
|
8,693,2
|
404,816,0
|
—
|
Gefleborgs '» ........................................
|
36
|
10,108,o
|
536,892,0
|
134,4
|
Vesternorrlands » ........................................
|
23
|
15,076,3
|
736,510,8
|
—
|
Jemtlands > ........................................
|
5
|
1,480,5
|
77,758,0
|
177,6
|
Vesterbottens 1 ........................................
|
3
|
607,o
|
36,487,0
|
—
|
j Norrbottens • ..........................-.............
|
j -
|
—
|
—
|
—
|
Summa (landet)..
|
! ' f
306
|
152,064,1
|
7,885,059,9
|
878,o
|
> (städerna)
|
248
|
518,541,2
|
27,019,990,9
|
37,102,0
|
Hela riket.........
|
554
|
670,605,3
|
35,805,050,8
|
37,980,o
|
87
inom hvarje län samt deras tillverkning år 1890.
verkning af
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 15,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 30,000
kgr. malt.
|
|
1
|
Öl.
|
Dricka.
|
Hektoliter.
[■—--
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
--
|
—
|
_
|
_
|
_
|
Stockholms stad.
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms
|
län.
|
431, s
|
17,054,6
|
6
|
50,419,0
|
8
|
84,810,0
|
Upsala
|
»
|
1,392,2
|
2,560,0
|
5
|
28,672,0
|
5
|
28,672,0
|
Södermanlands
|
>
|
4,614,9
|
10,122,1
|
9
|
42,781,0
|
12
|
107,021,o
|
Östergötlands
|
>
|
13,866,i
|
2,283,9
|
12
|
69,047,0
|
12
|
69,047,o
|
Jönköpings
|
>
|
289,s
|
214,6
|
6
|
20,387,o
|
6
|
20,387,o
|
Kronobergs
|
>
|
5,234,4
|
9,831,1
|
26
|
126,223,0
|
29
|
173,173,0
|
Kalmar
|
>
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
Gotlands
|
|
15,584,0
|
5,550,2
|
9
|
44,618,0
|
11
|
75,318,0
|
Blekinge
|
»
|
21,611,4
|
10,375,4
|
10
|
31,941,0
|
13
|
87,341,0
|
Kristianstads
|
,
|
25,187,8
|
30,276,0
|
40
|
214,509,5
|
50
|
405,329,5
|
Malmöhus
|
>
|
1,952,3
|
1,008,2
|
1
|
8,150,o
|
1
|
8,150,o
|
Hallands
|
> j
|
57,206,o
|
267,073,0
|
|
32,544,0
|
5
|
48,144,0
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
3,252,8
|
3,229,6
|
4
|
26,650,0
|
6
|
59,398,0
|
Elfsborgs
|
* .
|
570,i
|
1,969,4
|
6
|
45,984,6
|
6
|
45,984,6
|
Skaraborgs
|
>
|
11,639,0
|
5,958,5
|
2
|
19,862,0
|
3
|
37,862,0
|
Vermlands
|
>
|
2,105,9
|
11,952,4
|
6
|
40,880,o
|
8
|
75,560,0
|
Örebro
|
>
|
1,573,7
|
30,597,o
|
2
|
7,960,0
|
4
|
53,000,o
|
Vestmanlands
|
|
4,422,8
|
31,803,7
|
10
|
53,132,0
|
17
|
188,712,0
|
Kopparbergs
|
r.
|
4,207,0
|
47,067,1
|
25
|
149,504,0
|
33
|
325,658,0
|
Gefleborgs
|
|
15,178,3 i
|
36,064,1
|
9
|
61,849,4
|
13 1
|
155,692,8
|
Vesternorrlands
|
»
|
2,297,i
|
3,861,0
|
3 1
|
22,540,o
|
4 !
|
44,066,0
|
Jemkande
|
>
|
950,o
|
2,865,o
|
2
|
6,600,o
|
3 |
|
36,487 o
|
Vesterbottens
|
s
|
—
|
—
|
- i
|
—
|
- 1
|
—
|
Norrbottens
|
|
193,566,9
|
531,716,9
|
197 1
|
1,104,253,5
|
249
|
2,129,812,9
|
Summa (landet).
|
!
|
751,082,2
|
678,996,9
|
80 1
|
455,594,1
|
122
|
1,375,869,9
|
» (städerna).
|
|
944,649,1
|
1,210,713,8
|
277 |
|
1,559,757,6
|
371
|
3,505,682,8
|
Hela riket.
|
|
88
Bil. N:o IY. Antalet salubryggerier i
|
|
i
|
|
|
|
Till-
|
|
|
|
trygge-
|
Atverkaat man
|
Porter.
|
|
|
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
|
|
|
14
|
177,265,0
|
9,488,949,0
|
4,175,0
|
i Stockholms
1
|
|
|
5
|
4,516,3
|
244,618,0
|
110,o
|
|
|
16
|
22,703,5
|
1,188,857,0
|
—
|
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
|
|
|
15
|
14,028,t
|
746,393,0
|
—
|
|
|
32
|
33,002,2
|
1,813,114,0
|
7,o
|
|
|
28
|
12,070,2
|
692,541,0
|
170,o
|
|
|
12
|
3,613,8
|
183,431,0
|
4,o
|
|
|
|
43
|
12,637,5
|
692,195,0
|
165,0
|
Gotlands
|
|
|
4
|
4,601,1
|
252,009,0
|
150,o
|
|
|
33
|
19,729,1
|
1,078,047,0
|
120,o
|
i Kristianstads
•
[ Malmöhus
|
|
, 1\ • •
|
20
|
18,247,6
|
924,088,0
|
282,o
|
|
|
98
|
66,072,i
|
3,518,972,7
|
—
|
|
|
9
|
6,937,4,
|
386,775,0
|
18,o
|
j Göteborgs och Bohus
|
|
|
28
|
104,026,7
|
5,516,187,0
|
31,635,0
|
|
|
19
|
11,735,2
|
616,857,0
|
—
|
|
|
|
17
|
15,849,6
|
850,512,6
|
80,o
|
Vermlands
|
|
|
13
|
12,721,3
|
678,506,1
|
—
|
|
|
18
|
11,668,4
|
608,071,0
|
/
|
Vestmanlands
Kopparbergs
|
|
|
18
|
16,867,0
|
953,632,0
|
—
|
|
|
24
|
12,002,1
|
576,879,6
|
—
|
|
|
47
|
42,523,2
|
2,247,578,0
|
521,4
|
Vesternorrlands
Jemtlands
Vesterbottens
Norrbottens
|
|
|
29
|
41,495,9
|
2,209,092,8
|
50,o
|
|
|
6
|
3,260,5
|
166,758,0
|
282,6
|
|
|
4
|
1,227,0
|
76,487,0
|
210,o
|
>
|
|
2
|
1,804,5
|
94,500,0
|
—
|
|
Summa
|
554
|
670,605,3
|
35,865,050,8
|
37,980,o
|
|
|
|
|
|
|
Summa maltdrycker
|
89
riket samt deras tillverkning år 1890.
verkning a
|
f
|
Bryggerier med mindre
|
Bryggerier med mindre
|
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
nfverkning än 15,000
kgr. malt.
|
afverkning än 30,000
kgr. malt.
|
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
276,246,0
|
181,132,0
|
_
|
|
|
|
Stockholms stad.
|
|
7,754,0
|
10,481,5
|
2
|
8,750,o
|
3
|
26,750,0
|
Stockholms
|
län.
|
26,695,0
|
48,881,7
|
7
|
60,419,o
|
11
|
127,510,0
|
Up8ala
|
>
|
19,007,2
|
18,245,0
|
8
|
32,657,o
|
9
|
52,657,0
|
Södermanlands
|
»
|
46,344,1
|
49,449,4
|
14
|
60,844,o
|
18
|
143,362,0
|
Östergötlands
|
>
|
34,015,9
|
93,873,i
|
22
|
117,561,0
|
22
|
117,561,0
|
Jönköpings
|
|
5,952,9
|
581,4
|
10
|
25,731,0
|
10
|
25,731,0
|
Kronobergs
|
»
|
17,567,1
|
18,093,o
|
29
|
150,157,0
|
36
|
281,857,0
|
Kalmar
|
»
|
6,692,4
|
1,992,6
|
2
|
18,816,0
|
2
|
18,816,0
|
Gotlands
|
>
|
41,526,8
|
16,154,4
|
24
|
94,078,o
|
29
|
195,628,0
|
Blekinge
|
»
|
28,800,4
|
13,845,4
|
11
|
38,941,0
|
14
|
94,341,o
|
Kristianstads
|
>
|
90,868,2
|
91,109,i
|
57
|
345,787,5
|
81
|
836,991,5
|
Malmöhus
|
>
|
ll,530,s
|
5,839,2
|
4
|
27,466,0
|
6
|
73,446,o
|
Hallands
|
2
|
114,138,0
|
365,854,0
|
6
|
44,033,1
|
8
|
78,353,2
|
Göteborgs och Bohus
|
2
|
17,069,9
|
14,913,6
|
8
|
55,825,o
|
14
|
184,721,0
|
Elfsborgs
|
2
|
25,134,i
|
12,928,5
|
8
|
61,004,6
|
11
|
133,504,6
|
Skaraborgs
|
2
|
18,455,4
|
14,268,9
|
2
|
19,862,o
|
4
|
65,081,1
|
Vermlands
|
2
|
13,901,2
|
17,891,4
|
8
|
67,280,o
|
11
|
131,958,0
|
Örebro
|
2
|
17,478,7
|
41,151,0
|
4
|
12,460,0
|
7
|
83,000,o
|
Vestmanlands
|
2
|
10,760,5
|
32,232,8
|
10
|
53,132,0
|
18
|
210,775,6
|
Kopparbergs
|
>
|
57,495,6
|
82,011,1
|
26
|
164,464,0
|
35
|
361,868,0
|
Gefleborgs
|
»
|
48,376,3
|
68,265,2
|
9
|
61,849,4
|
14
|
171,717,8
|
Vesternorrlands
|
2
|
5,664,1
|
5,368,0
|
3
|
22,540,o
|
4
|
44,066,0
|
Jemtlands
|
2
|
1,735,0
|
3,519,0
|
2
|
6,600,o
|
3
|
36,487,0
|
Vesterbottens
|
2
|
l,440,o
|
2,633,0
|
1
|
9,500,0
|
1
|
9,500,o
|
Norrbottens
|
2
|
044,040,1
|
1,210,713,8
|
277 |
|
1,559,757,6
|
371
|
3,505,082,8
|
Samma.
|
1
|
2,193,342,9 hektoliter.
Bet. och förslag ang. beskattning af maltdrycker.
12
90
Bil. N:o Y. Antalet salubryggerier i riket
|
|
|
|
Till-
|
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
|
|
brygge-
|
|
|
Porter.
|
|
rier.
|
|
|
|
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
Stockholms stad...................................................
|
18
|
142,205,4
|
7,394,680,8
|
8,911,0
|
Stockholms län ..............-........................
|
2
|
5,446,5
|
283,218,0
|
—
|
Upsala » .......................................
|
9
|
17,297,8
|
899,485,6
|
—
|
Södermanlands > .......................................
|
9
|
6,962,9
|
362,070,8
|
—
|
Östergötlands » .......................................
|
26
|
30,944,1
|
1,609,093,2
|
—
|
Jönköpings » .......................................
|
17
|
9,558,g
|
497,047,2
|
78,5
|
Kronobergs » .......................................
|
14
|
2,404,2
|
125,018,4
|
54,9
|
Kalmar » .......................................
|
37
|
12,324,7
|
640,884,4
|
—
|
Gotlands » .......................................
|
2
|
3,297,4
|
171,464,8
|
1
|
Blekinge > .......................................
|
29
|
15,686,1
|
815,677,2
|
172,7
|
Kristianstads » .......................................
|
8
|
11,086,5
|
576,498,0
|
130,8
|
Malmöhus » .......................................
|
67
|
34,252,9
|
1,781,150,8
|
34,5
|
Hallands » .......................................
|
6
|
5,722,0
|
297,544,0
|
12,7
|
Göteborgs och Bohus > .......................................
|
26
|
73,408,5
|
3,817,242,0
|
31,404,o
|
Elfsborgs » .......................................
|
11
|
6,056,3
|
314,927,6
|
—
|
Skaraborgs > .......................................
|
14
|
9,226,8
|
479,793,6
|
109,9 j
|
Wermlands > .......................................
|
14
|
9,562,3
|
497,239,6
|
- i
|
Örebro * .......................................
|
17
|
8,050,1
|
418,605,2
|
—
|
Westm anlands » .......................................
|
6
|
10,945,8
|
569,181,6
|
—
|
Kopparbergs > .......................................
|
11
|
5,010,o
|
260,520,0
|
—
|
Gefleborgs » .......................................
|
15
|
25,834,7
|
1,343,404,4
|
615,i
|
Westernorrlands * .......................................
|
7
|
13,740,1
|
714,485,2
|
- .
|
Jemtlands » .......................................
|
5
|
1,792,4
|
93,204,8
|
—
|
Westerbottens » .......................................
|
3
|
2,134,1
|
110,973,2
|
157,0
|
Norrbottens > .........................-.............
|
1
|
1,077,6
|
56,035,2
|
—
|
Snmma
|
374
|
404,027,8
|
24,129,445,6
|
41,681,1
|
Summa maltdrycker
1)1
samt deras tillverkning år 1880.
verkning a
|
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
|
ÖL
|
Dricka.
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
302,001,8
|
1
154,092,8
|
_
|
|
|
|
Stockholms stad.
|
|
6,804,2
|
5,103,i
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms
|
län.
|
26,291,4
|
25,476,9
|
5
|
41,806,7
|
5
|
41,806,7
|
Upsala
|
>
|
7,510,5
|
9,361,8
|
5
|
33,506,8
|
6
|
55,884,0
|
Södermanlands
|
>
|
36,050,5
|
37,494,6
|
12
|
86,434,8
|
15
|
166,127,4
|
Östergötlands
|
>
|
15,614,8 *
|
1,865,5
|
12
|
68,936,7
|
13
|
96,838,8
|
Jönköpings
|
|
3,393,5
|
966,2
|
12
|
68,243,1
|
14
|
125,018,4
|
Kronobergs
|
»
|
16,424,8
|
9,301,2
|
25
|
145,838,3
|
34
|
367,284,4
|
Kalmar
|
>
|
3,663,8
|
3,140,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Gotlands
|
>
|
20,607,6
|
5,723,8
|
25
|
142,190,2 ■
|
26
|
166,822,6
|
Blekinge
|
s
|
16,806,0
|
3,057,8
|
3
|
19,839,0
|
4
|
45,063,6
|
Kristianstads
|
»
|
33,730,2
|
55,881,5
|
48
|
344,697,3
|
56
|
573,550,8
|
Malmöhus
|
>
|
8,451,0
|
3,275,7
|
2
|
16,369,2
|
3
|
40,024,4
|
Hallands
|
>
|
54,297,3
|
79,164,9
|
11
|
134,327,1
|
13
|
187,581,3
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
7,987,6
|
' 5,804,0
|
5
|
49,113,2
|
7
|
96,879,6
|
Elfsborgs
|
»
|
12,136,0
|
7,620,9
|
8
|
62,577,3
|
10
|
116,667,7
|
Skaraborgs
|
»
|
14,536,4
|
6,286,3
|
5
|
51,810,9
|
8
|
128,218,0
|
Wermlands
|
>
|
10,521,0
|
6,882,3
|
11
|
85,030,2
|
13
|
144,424,8
|
Örebro
|
|
14,764,4
|
15,143,5
|
— '
|
—
|
2
|
42,683,2
|
Westmanlands
|
|
6,521,8
|
7,098,9
|
6
|
43,875,3
|
9
|
124,931,1
|
Kopparbergs
|
.
|
41,455,4
|
25,084,5
|
6
|
55,760,6
|
8
|
113,604,8
|
Gefleborgs
|
>
|
18,368,8
|
18,205,8
|
-
|
—
|
" 3
|
91,825,5
|
Westernorrlands
|
>
|
3,041,1
|
1,057,4
|
3
|
21,409,8
|
4
|
41,553,8
|
Jemtlands
|
,
|
2,682,4
|
2,198,4
|
—
|
—
|
2
|
63,172,5
|
West erbottens
|
>
|
1,674,9
|
418,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Norrbottens
|
>
|
585,337,2
|
489,700,9
|
204
|
1,471,700,5
|
255
|
2,829,903,4
|
Summa
|
|
1,110,725, 2 hektoliter.
92
Bil. N:o Yl. Precisionsebullioskopet jemfördt med Sallerons destillator och
Pyknometermetoden vid bestämning åt' alkoholhalten i maltdrycker.
|
E
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bulliosKop.
|
»allé rons aesuiiaior.
|
V attnets
kokpunkt.
|
Ölets
kokpunkt.
|
Vigts %
alkohol.
|
Efter kor¬
rektion
för extrakt.
|
Vol. % vid
försöks-
temp.
|
Vol. %
vid
15° C.
|
Vigts %
alkohol.
|
Differens.
|
Bayerskt Öl..................
|
100,6°
|
95,3°
|
4,94
|
4,67
|
6,25 vid 18c
|
5,95
|
4,76
|
—
|
0,09
|
Pilsner Öl....................
|
100,25
|
95,95
|
3,83
|
3,65
|
5,oo » 19°
|
4,50
|
3,60
|
+
|
0,05
|
Bayerskt Öl..................
|
100,20
|
95,30
|
4,49
|
4,25
|
6,oo » 21°
|
5,20
|
4,16
|
+
|
0,09
|
Pilsner Öl....................
|
100,15
|
96,25
|
3,41
|
3,27
|
5,oo » 21°
|
4,30
|
3,4 4
|
—
|
0,17
|
|
|
|
|
|
P y k n o in e t
|
e r.
|
|
|
|
|
|
|
|
Egentl. vigt
|
|
Vigts %
|
|
|
|
|
|
|
|
vid 15°.
|
|
Tornöe.
|
|
|
Vanligt Öl....................
|
100,15
|
95,10
|
4,65
|
4,40
|
0,99236
|
—
|
4,29
|
+
|
0,11
|
Iskällardricka................
|
99,97
|
96,87
|
2,63
|
2,55
|
0,99537
|
—
|
2,50
|
+
|
0,05
|
Munchener Öl...............
|
99,87
|
94,go
|
4,90
|
4,63
|
0,99202
|
—
|
4,50
|
+
|
0,13
|
Tyskt fatöl ..................
|
99,92
|
95,06
|
4,44
|
4,21
|
0,99237
|
—
|
4,29
|
—
|
0,08
|
Vanligt Öl....................
|
99,84
|
94,95
|
4,47
|
4,24
|
0,99255
|
—
|
4,16
|
+
|
0,08
|
Imperial Stout..............
|
99,98
|
94,2z
|
5,48
|
5,15
|
0,99085
|
—
|
5,22
|
—
|
0,07
|
Vanlig porter...............
|
99,93
|
93,67
|
6,09
|
5,68
|
0,99010
|
—
|
5,7 0
|
|
0,02
|
Fatsvagdricka................
|
99,74
|
98,74
|
0,78
|
0,78
|
0,99861
|
—
|
0,72
|
+
|
0,06
|
Utspädd sprit...............
|
99,79
|
93,48
|
6,15
|
■—
|
0,98949
|
—
|
6,10
|
+
|
0,05
|
D:o d:o ...............
|
100,02
|
97,64
|
1,96
|
! —
|
0,99639
|
—
|
1,93
|
+
|
0,03
|
D:o d:o ...............
|
100,22
|
91,56
|
9,52
|
—
|
0,98474
|
—
|
9,4 0
|
+
|
0,12
|
För beräkning af vigtsprocenten alkohol ur kokpunktsdifferensen har tabellen på sid. 10
i Professor Waages afhandling »om ebullioskopet» blifvit använd samt till korrektion för ex-
trakthalten tabellen på sid. 12 dersammastädes. För beräkning af vigtsprocenten ur egentliga
vigten vid pyknometermetoden har användts en af Universitetsstipendiaten H. Tornöe utarbetad
tabell, hvilken af Herr Tornöe blifvit stöld till undertecknads förfogande.
Af förestående jemförande försök synes, att för alkoholhalter, som ligga inom de för
maltdrycker vanliga gränserna, precisionsebullioskopet anger alkoholhalten med en för både teo¬
retiska och praktiska behof tillräcklig noggrannhet. Instrumentet är derjemte lättskött, och en
bestämning utföres dermed fortare än med någon annan af de mera brukliga metoderna.
Stockholm den 21 November 1891.
Å. G. Ekstrand.
93
Bil. N:o VII. Analyser af maltdrycker från olika delar af Sverige.
|
Antal
|
Vigtsprocent alkohol.
|
|
prof.
|
|
|
|
|
|
Högst.
|
Lägst.
|
Medeltal.
|
Porter.................................................................
|
16
|
|
|
|
Bayerskt Öl ............... .....................................................
|
166
|
5,26
|
3,30
|
4,19
|
Pilsner Öl....................................................................
|
40
|
4,89
|
3,40
|
3,7 8
|
Iskällardricka..... .........................................
|
68
|
3,42
|
2,06
|
2,72
|
Svenskt Öl .................*................................. ............
|
17
|
4,oo
|
1,52
|
2,18
|
Dricka..............................................
|
47
|
2,56
|
0,79
|
1,76 |
|
Obs. Ofvanståeude utgör eu sammanfattning af analyser, som under senare åren verk¬
stälts vid samtliga kemiska stationer och vissa andra för komitén bekanta kemiska anstalter.
94
Bil. N:o Vffl.
Förslagsberäkning
öfver kostnaden för kontrollen å tillverkning af maltdrycker i Sverige, i händelse skatt
å sådan tillverkning skulle utgå efter alkoholhalten i den färdiga varan.
Härvid antages dels att kontrollen, under tillsyn af öfverkontrollörer, utöfvas af
kontrollörer med dagarfvode af 10, 8 eller 6 kronor, biträdde af vaktmästare med dag-
arfvode af 4 eller 3 kronor, dels ock attoalla bryggerier, hvilkas årliga maltafverkning
understiger 30,000 kilogram, upphöra. Återstående 183 bryggerier delas efter malt-
afverkningen i fyra klasser på följande sätt:
lista klassen 28 bryggerier, hvilkas maltafverkning öfverstiger 300,000 kg.
2:dra » 26 » » » är mellan 150,000 och 300,000 kg.
3:dje » 78 » » » » » 50,000 » 150,000 »
4:de » 51 » * » » » 30,000 » 50,000 »
Alternativ I.
(Hvarje bryggeri antages vara i gång hela året).
28 bryggerier af 1. kl. med hvardera 2 kontrollörer å 10 kr. o. 2 vaktmäst.å4 kr. kr. 286,160
26 » » 2. » » > 1 kontrollör » 10 » »2 » »4 » » 170,820
78 » »3. » » » 1 » » 8 » »1 » »4»» 341,640
51 » » 4. » » » 1 » »' 6 » » 1 » »3»» 167,535
kronor
Byråer för undersökning af alkoholhalten
5 nya öfverkontrollörer å 6,000 kr.........
966,155
50.000
30.000
Summa kronor 1,046,155
Alternativ II.
(Hvarje bryggeri antages vara i gång 11 månader eller 330 dagar. Vid uppgörande af detta
alternativ har man sökt att i möjligaste mån inskränka kontrollpersonalens antal).
28 bryggerier af 1. kl. med 1 kontrollör å 10 kr. och 2 vaktmästare å 4 kr. kr. 166,320: —
26 » » 2. » » 1 » » 10 » » 1 i »4 » » 120,120: —
78 » » 3. » » 1 » » 8 » » 1 » »3 » » 283,140: —
51 » » 4. » '» 1 » » 8 » ................................ > 134,640: —
kronor 704,220: —
.......... » 42,000: -
Summa kronor 746,220: —
6 öfverkontrollörer å 7,000 kronor
Innehållsförteckning.
Sid.
Skrifvelse till konungen................................................. 3.
Förslag till förordning.......... 5.
Förslag till ordningsstadga......................................................................... 20.
Motiv.......................... ........................................................................... 31.
Bilagor:
N:o I. Antalet salubryggerier för hvarje stad och hvarje läns landsbygd samt
deras tillverkning år 1890 ......................................................... 77.
» II. Antalet salubryggerier i städerna inom hvarje län samt deras tillverkning
år 1890............ 84.
» III. Antalet salubryggerier å landsbygden inom hvarje län samt deras till¬
verkning år 1890_________‘........................................................... 86.
» IV. Antalet salubryggerier i riket samt deras tillverkning år 1890...........88.
» V. Antalet salubryggerier i riket samt deras tillverkning år 1880........... 90.
» VI. Utlåtande angående precisionsebullioskopet af d:r A. G. Ekstrand________ 92.
» VII. Sammandrag af analyser å maltdrycker från olika delar af Sverige______ 93.
» VIII. Förslagsberäkning öfver kostnaden för kontrollen å tillverkning af malt¬
drycker vid beskattning efter alkoholhalten................................... 94.