UNDERDÅNIGT BETÄNKANDE
MED
FÖRSLAG TILL FÖRORDNING
ANGÅENDE
BESKATTNING AEI ALTDRYCKER.
AFGIFVET AF
DERTILL AF KONGL. MAIT FÖRORDNADE KOMITERADE
DEN 30 JUNI 1881.
STOCKHOLM, 1881.
KONGL. BOKTRYCKERIET.
P. A. NORSTEDT & RÖNER.
STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG!
I Jpii af Eders Kongl. Maj:t den 24 augusti 1877 nedsatta ko¬
mité för öfverseende af gällande bränvinslagstiftning har genom
nådigt bref den 22 mars 1878 erhållit bemyndigande att, jemte
4
fullgörande af förut erhållet uppdrag rörande bränvinslagstiftnin-
gen, inkomma med förslag ej mindre till ändringar i gällande
författtningar angående försäljning af vin och maltdrycker, än
äfven till de särskilda bestämmelser i afseende på maltdrycker,
som af en sådan förändrad lagstiftning kunde anses påkallade,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t, i anledning af komiténs, med sär¬
skilt fästadt afseende å möjligen ifrågakommande beskattning af
maltdrycker, framstälda begäran om utseende af lämplig person
att i utlandet taga kännedom om gällande lagstiftning i afseende
på tillverkning och försäljning af sistnämnda drycker, uppdragit
åt professoren i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet
i Lund J. R. T. Lang att, efter samråd med komitén, i omför-
mälta afseende besöka de främmande länder, om hvilkas lagstift¬
ning det kunde anses erforderligt att vinna kännedom, samt att
derefter biträda komitén med utarbetande af det förslag i ämnet,
hvartill omständigheterna kunde anses föranleda.
Vidare och efter det professoren Lang för nämnda ändamål
besökt Norge, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike och Eng¬
land samt komitén erhållit del af de utaf honom dervid gjorda
iakttagelser, har Eders Kongl. Maj:t den 11 sistlidne februari an-
befalt komitén att uppgöra förslag till författning angående be¬
skattning af maltdrycker och med samma förslag till Eders Kongl.
Magt inkomma före utgången af derpåföljande juni månad.
I sammanhang härmed och då utaf komiténs förutvarande le¬
damöter statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet F.
Hederstierna vore af detta sitt embete hindrad att i komiténs ar¬
beten vidare deltaga samt bruksegaren C. Hammarhjelm, general¬
konsuln C. O. Berg och ledamoten af riksdagens andra kammare
S. Nilsson i Efveröd anmält sin önskan att ur komitén utträda,
har Eders Kongl. Maj:t,, med bemälte komitéledamöters entledi¬
gande, till ledamöter i komitén i nåder förordnat undertecknade,
Lyttkens, Wieselgren och Heiss.
Till fullgörande af sistberörda nådiga uppdrag sammanträdde
komitén här i hufvudstaden den 19 sistlidne februari, hvarefter
komitén dels in pleno och dels genom särskilde delegerade samt
med biträde af professoren Lang haft öfverläggningar i ämnet.
5
Med underdånig anmälan, att den af professoren Lang afgifna
berättelse angående den utländska lagstiftningen i ämnet blifvit
särskildt till trycket befordrad, får komitén härmed i djupaste un¬
derdånighet öfverlemna sitt betänkande med förslag till förordning
angående beskattning af maltdrycker.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda:
St ormägtigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
A. H. FOCK.
Sten Stenberg. Moritz Rubenson. L. Norirt.
1. Lyttkens. Sigfrid Wieselgren. F. Heiss.
A. L. van der Hagen.
Stockholm den 30 juni 1881.
Vid anlitande af den utväg, en indirekt beskattning erbjuder
för statsinkomsternas höjande, gäller såsom numera erkänd grund¬
sats, att man, så vidt möjligt är, bör undvika hvarje åtgärd, hvar¬
igenom de förbrukningsartiklar, som för den mindre bemedlades
lifsuppehälle äro nödvändige, skulle komma att fördyras. Väl
måste således för behörigt tillgodoseende af statens finansiela in¬
tressen å ena sidan tillses, att den skatt, som i detta syfte på¬
kallas, varder fäst vid föremål, som under vanliga förhållanden
mera allmänt förbrukas; men å andra sidan ligger stor vigt der¬
uppå, att dessa föremål icke tillhöra verkliga nödvändighetsvaror
utan den klass af förbrukningsartiklar, som framkallas af mera
konstlade behof och utan men kunna undvaras.
Af gammalt har till sistberörde klass räknats icke blott de
drycker, hvilka på grund af sin alkoholstyrka företrädesvis be¬
nämnts spirituösa, utan jemväl sådana, som på ett eller annat sätt
redts af malt. Äfven dessa senare äro nemligen mera eller mindre
alkoholhaltiga och visa sig kunna vid omättligt, begagnande åstad¬
komma berusning; och ehuru de visserligen innehålla närande be¬
ståndsdelar, har dock värdet af dessa icke befunnits nog stort att
kunna bereda maltdrycken anseende af att tillhöra verkliga nä¬
ringsämnen. Erfarenheten torde ock tillfyllest hafva visat, att
dessa drycker i likhet med de spirituösa vanligen användas såsom
njutningsmedel; och under sådana förhållanden torde det ock
hafva legat rätt nära till hands för statsintressenas målsmän att
finna dem, särskildt med hänsyn till deras allmänna förbrukning,
utgöra ett synnerligen lämpligt skatteobjekt.
De flesta länders beskattningshistoria visar ock, att så vant
förhållandet. Redan för sekler tillbaka finnes »ölskatt» införd i
långt ifrån få af de europeiska länderna, och för närvarande äro
8
maltdrycker skattlagda i så väl alla Europas stater, utom Schweiz,
Danmark och Sverige, som de Förenta Staterna i Nordamerika.
Fråga är dock väckt om införande af maltdrycksbeskattning jem¬
väl i Danmark, och hvad vårt land beträffar' tillåter sig komitén
erinra, huru som sagde skatteform härstädes icke gerna kan
anses ny. •
Bruket af maltdrycker är, som bekant, så gammalt bland de
skandinaviska folken, att man redan i eddan och sagorna finner
det vitsordadt. I detta afseende torde vara nog att erinra, huru¬
som i qvädet om Allvis på Tors fråga hvad den dryck heter, som
alla ätter dricka i hvarje verld, den vise dvärgen svarar, att den
kallas Öl hos menniskor, »mun godt» hos åsar, dricka hos vanerna,
maltsjö hos jättar och mjöd hos Häl, med hvilka namn han emel¬
lertid blott uppräknat olika slag af maltdryck. Huru allmänt den
användts röjes af sjelfva fornspråket, som med ordet Öl samman¬
sätter snart sagdt alla de ord, med hvilka familjehögtid, gille,
gästabud deri utmärkas; i landskapslagarne talas om ölstemna,
om barns-, bryllops-, budh-, pennings-, utfaertha- och aerfdaöl
samt ännu flere. Men att med det allmänna bruket jemväl följt
ett missbruk, som icke förbisets, framgår rätt tydligt redan af
de bekanta stroferna i eddaqvädet »den Höges sång», om att ölet
»ej är så godt för menskors ätt som godt man säger», etc., men
ännu otvetydigare af de bestämmelser i landskapslagarne, som
styrka det anförda åldriga qvädets påstående, att »männens sans
söfves af ölet». I både äldre och yngre Vestgötalagen, Orbotaj
mal, uppräknas bland nidingsverk »åt drrnpa man i ölbenk», och
såväl af förstnämnde lag, Af Mandrapi, XIII, som af Manhtelghis-
balken i Upplands- (XXVIII) och Vestmannalag en (XVIII), tf Got¬
landslagen (18, 50, 52) samt af åtskilliga andra bestämmelser i
våra gamla landskapslagar vitsordas sammanhanget mellan ölet
såsom rusdryck och såsom föranledande våldsgerningar och brott.
Hvilken betydelse ölet det oaktadt såsom nationaldryck egde, visas
dock af andra lagrum, sådana nemligen, genom hvilka man i malt-
dryckstillverkningens intresse söker bereda skydd och förkofran åt
den inhemska humleodlingen. I Magnus Erikssons landslag, Tjufva-
balken, XXVII, stadgas ända till dödsstraff för stöld af växande
humle, och i Christoffers landslag, Bygningabalken, LX, bestämmes
9
böter för den landbo eller bonde, som ej »häfver humlegård med
fyratio humlestänger, som humle växer vider». Sistberörda stad¬
gande åberopas ock af Gustaf 1 i det plakat af den 28 februari 1558,
hvaruti han, liksom ofta förut, på det kraftigaste uppmanar rikets
innebyggare att »dem sjelfve och menige riket till gagn och fördel»
anlägga och vidmagthålla humlegårdar.
Samma kongl. plakat innehåller emellertid också ett allvarligt
förbud mot »de månge och otålige grofve synder», hvilka i landet
bedrefves och bland hvilka särskildt nämnas svalg och »drinkeri».
Sist anförda ordet gifver vid handen, att ännu allt jemt bruket
och missbruket af maltdryckerna följdes åt; och under sådana
förhållanden torde det icke vara förvånande, att man redan nu
uppfattat dessa drycker såsom särskildt lämpade för beskattning.
Redan 1555 förekomma bland Stockholms stads inkomster accis-
penningar af Öl, »som i staden såldes»; men först genom Johan
Hirs mandat af den 20 september 1572 stadgas för hela riket malt-
drycksbeskattning genom införande af viss afgift vid sagde dryc¬
kers försäljning.
»Alldenstund uti all land och konungariker», heter det i
nämnda mandat, »brukeligt är, att de, som sådana drycker hafve
till köp, pläge göra öfverheten en tillbörlig rättighet deraf; derför
hafve Vi för denna tids lägenhet med vårt älskelige riksråd och
gode män det så förordnat och beslutit, att så månge, som någre
drycker anten främmande eller inländske inlägga till köp, det
vare sig af hvad slag det helst vare kan, och med kannetal ut¬
säde, de sköte efter denne dag göre Oss och riket en tillbörlig
accis deraf efter den ordning som härefter följer, nämligen för
hvart åm vin, hvad namn det helst hafva kan, två slagne daler,
för hvar tunna mjöd eller hiörsdranck, anten han här inrikes eller
utrikes blandat är, en slagen daler. Desslikes af ett fat pryssing
halfannan slagen daler, af en tunna svenskt öl en ort af en slagen
daler; dock de privilegier aldeles oförkränkte, som Vi öppne stads¬
källare här i riket i synnerhet tillförene gunsteligen efterlåta
hafva.»
Till denna försäljningsafgift lade Gustaf II Adolf ett hälft
århundrade senare en ny. Det skedde, i enlighet med 1622 års
riksdagsbeslut, genom den samma år utfärdade ordning, huru-
10
ledes skall hållas med bryggningar och hvad accis deraf gifvas
skall».
I denna »ordning» stadgas först, att i alla städer öfver hela
riket »uppå belägne orter» skola upprättas vissa brygghus och
förordnas så inånga bryggare, som ståthållare eller fogde samt
borgmästare och råd kunna pröfva uti hvar stad nödige vara.
Samme bryggare skulle vara så förmögne, att de kunde »utan något
mangel» väl uppehålla staden med bryggande, och borde alltid
hafva Öl i förråd, hela eller halfva lästetals eller tunnetals i sänder
till att sälja. Derefter bestämmes rörande tillverkningskontrollen,
att när bryggaren vill brygga, skall han, förr än han tänder under,
gå till uppsyningsmannen och anmäla huru mycket malt han den
gången vill brygga, hvilket uppsyningsmannen »strax granneligen
skall teckna till boks och bryggaren der uppå en sedel gifva att
han sig tett häfver»; åsidosatte bryggaren hvad sålunda föreskrif-
vits, skulle han höta 40 mark. Så snart han bryggt och försålt
ölet, då skulle han straxt presentera sig hos yppsyningsmannen
med den sedel han af honom mottagit, »och genast aflägga acci-
sen för det han den gången bryggt häfver»; och skulle han gifva
»af en tunna öl 2 öre, en tunna svagt öl 1 öre och af en tunna
spisöl ett hälft öre uti accis». När denna sålunda erlagts, skulle
uppsyningsmannen »gifva bryggaren en annan sedel igen», att han
för den bryggningen gjort allt klart.
Bryggare egde dock ej rätt att försälja Öl i minut, utan alle¬
nast hela eller halfva läste- eller tunnetal. Beträddes han med
att sälja öl kannetals, skulle han mista sitt »embete» för alltid och
derjemte bota 40 mark.
Vidare stadgades, att starkt öl skulle bryggas lV4 tunna af
hvar tunna malt; befans det svagare men vore dock såldt för laga
vara, då hade bryggaren förbrutit det till hospitalet och skulle
bota 40 mark. Brukade han andra än »rätte tunnor efter städ¬
sel mål», vore böterna 400 mark.
Det finansiela syftet med ordningens ofvan anförda utgångs¬
punkt kunde tydligen icke gerna stå tillsammans med fri hus-
behofsbrygd. Också bestämmes i 7:de punkten, att blott »så länge
som bryggare icke äro tillfyllest uti städerna eller så månge i
hvar stad som staden vedertorf», tillätes »borgare och andre i
11
staden bo» att brygga hvar till sitt husbehof. »Dock», heter det,
»skall ingen fördrista sig till att brygga eller undertända, ehuru
liten bryggning det ock är, förr än han derom häfver gifvit upp-
syningsmannen tillkänna och sedel deruppå tagit», så framt han
derför icke skulle bota 40 mark. Och i 8:de punkten stadgas, att
när den färdigbrygda varan inlåtits i tunnor, skulle vederbörande
lika som stadens bryggare »straxt gå till uppsyningsmannen», göra
besked för hvad de bryggt och accisen genast erlägga: för 1 t:a
Öl ett öre, för 1 t:a svagöl V2 öre och för 1 t:a spisöl 74 öre;
hvaruppå uppsyningsmannen skulle lemna betalningsbevis.
Jemte förbud för krögare eller andra, som i städerna för¬
sålde öl kanntals, att sjelfve brygga öl ens till husbehof, vid 40
marks böter och everdlig förlust af sin krögarerätt, innehåller
1622 års bryggareordning ännu ett stadgande, och ett ganska vig-
tigt, — det nemligen, hvarigenom kontrollen åvägabringas å bryg-
garnes tillverkningsanmälningar. »Borgare», heter det i ordningens
10:de och sista punkt, »och andre, i staden boendes, som icke
krögare äre, och vele köpa öl, sötöl eller spisöl af bryggaren,
skola sig först angifva hos uppsyningsmannen och ansäga, hvad
eller huru mycket de vele köpa och deruppå taga en sedel till
bryggaren. Och strax aflägga accisen, af eu t:a öl ett öre, en t:a
sötöl 72 öre och en t:a spisöl 1/i öre. Sedan må han det obe¬
hindradt köpa. Och skole bryggarne icke sälja något öl, förr än
de hafve uppsyningsmannens sedel deruppå: säljer han eljest böte
40 mark, till fördelning, som i förut anförda fallen, mellan kon¬
ungen, staden och målseganden».
I en särskild krögareordning, som utfärdades samtidigt med
den nu anförda, bestämdes om visse krögares förordnande i hvar
stad med uteslutande rätt att kanntals försälja svenskt öl, »innan
och utan hus»; främmande viners och maltdryckers samt bränvins
försäljande uppdrogs deremot åt andra, enligt ännu en annan
krögare- och gästgifvareordning. Svenskölkrögarne förständi-
gades att endast hos stadsbryggarne inköpa sitt öl; och så snart
som krögaren, enligt lydelsen af 5:te punkten, »köper ölet af bryg¬
garen, då skall han det ansäga hos uppsyningsmannen och skrifva
låta, huru mycket det är och af hvem han det köper och så ge¬
nast accisen aflägga. Nämligen 1 T:a öl 4 öre, 1 t:a svagöl 2 öro
12
och 1 t:a spisöl 1 öre». Åsidosättandet af stadgandet straffades
med 40 marks böter och ölets mistande »till hospitalet».
Med dessa förordningar var således ej blott som förr försälj¬
ningen utan äfven tillverkningen af maltdrycker beskattad, då
nemligen, såsom ofvan anförts, accisen skulle erläggas af brygga¬
ren för hvad han hade bryggt, och tillverkningen derjemte gjorts
beroende af den anmälda maltmängden. Kontrollbestämmelserna
för tillverknings- och försäljningsbeloppens utrönande kunde dock
icke vara särdeles betryggande, då uppsyningsmannen, i händelse
bryggaren och krögaren ville förena sig om att föra honom bakom
ljuset, svårligen egde medel att förekomma det. Länge dröjde det
heller icke förrän klagan i detta afseende förspordes. I k. för¬
ordningen den 8 februari 1641 förklarar drottning Christina, det hon
»icke utan förtret och misshag» förnummit, huruledes med tillverk-
ningsaccisens erläggande »esomoftast förlöper någon oriktighet och
underslef, enkannerligen derigenom, att en part såväl i Stockholm
som våre andre städer understundom i bryggande — — förtiga
och mindre ansäga än som de förbrygga — — låta, somliga ock
understå sig hemligen och utan undfången accissedel att brygga
— — och således försnilla oss och kronan vår rättighet.» Till
förekommande häraf bestämmes nu, att första gången förbrytelse
sker, halfparten af och andra gången allt det oansagda godset
skall vara förbrutet, i senare fallet med tillagd »vilkorlig» pen¬
ningbot, »allt efter som brotten finnas store och grofve till».
Troligen har icke ens härigenom det öfverklagade förhållan¬
det förekommits. Vid följande årets riksdag uttrycker åtminstone
regeringen i resolutionen den 25 februari å städernas besvär sitt miss¬
nöje med, att borgmästare och råd med borgerskapet icke allenast
icke hulpit i verket ställa k. förordningen om inrättandet af all¬
männa brygghus, utan nu till och med ansökt och begärt, att dem
hädanefter måste tillstädjas med bryggande i deras hus, såsom
vant vore, continuera; och »K. Maj:ts itererade stadga och ordning
om bryggare och krögare öfver hela riket», den 20 november 1664,
inledes med den förklaring, att ehuruväl nogsamt vore kunnigt hvad
som i saken vore belefvat och påbudet och detsamma än ytter¬
mera hvart år på allmänna rådstugan blefve borgerskapet och
andre, som vederborde, allvarligen påmint, skedde likväl att en¬
13
kannerligen bryggare- och krögareordningar, till kronans intraders
förminskande och afsaknad, ringa attenderades utan tillbakasattes.
Derföre ville K. M:t, dem nu iterera med allvarlig befallning, att
en hvar, som det anginge, stälde sig dem till hörsam och under¬
dånig efterrättelse.
Såsom redan af författningens öfverskrift framgår, äro 1622
års ofvan omförmälta båda förordningar här sammanslagna. Inne¬
hållet är icke fullkomligt detsamma; men det vill synas, som om
den nya ordningen icke afsåge att upphäfva de äldre, der ej dessas
bestämmelser stode i tydlig strid med den nyas. Liksom förut
inskärpes i denna bryggares och krögares olika försäljningsrätt
samt förbudet för krögare att »bryggia liten bryggning eller stor»,
eller att sälja annat än svenskt, således intet främmande öl, för
hvars försäljning särskild ordning rörande tapperiansaccisen af alla
slags främmande drycker gälde. Vidare uppställes den skilnad
mellan svenskölkrögarne, att en part af dem skola »uthkröga»
starkt öl, en annan part svag- och spisöl; de förra åläggas att
på sina krögaretaflor, d. v. s. skyltar, hafva målade ölglas, de se¬
nare skola deremot på sina »hafva en träkanna utmålad». Men
för den förut medgifna husbehofsbrygden utstakas nu en ny an¬
ordning. »Alldenstund», heter det i 3:dje punkten, »igenom det
myckna hembryggeriet icke allenast accisen märkeligen varder för¬
snillad, i ty de angifva till husbehof och dock brygga till salu,
oförsvarligen afhändandes Oss halfva accisen», utan ock genom
bryggandet i trånga och obeqväma hus sätta staden »i största fara
och eldsvåda; hvarföre är vår nådige vilje och befallning, det
borgmästare och råd tillse, att med forderligaste och innan till¬
kommande midsommar så månge publique bryggehus blifva upp¬
satte, att alle och hvar man kunne sig deraf till husbehofs bryg¬
gande betjena emot en lindrig vederkänsel och betalning». Husen
borde för de fattiges skull lämpas äfven för smärre brygder, och
en åkare vid hvart brygghus förordnas som mot lindrigaste taxa
betjenade dem, som ej med egna hästar kunde forsla sitt malt
och sin dricka dit och dän. Sedan dessa brygghus inrättades, för¬
bjöds en hvar att brygga hemma, vid brygdens förlust och 40 marks
böter lista gången, samt andra gången dubbelt högre böter och
förlust jemväl af bryggekittel och redskap.
14
Den 2 maj 1672 »itereras» ånyo »Brygg- och krögare-ordnin-
gen», denna gång i förening med ordningarna för åtskilliga andra
embeten. Borgmästare och råd tillerkännas rätt att bestämma
taxa för försäljningen både »i gross» och i smått; tillförordnade
profvare skola godkänna ölet, och en äldre bestämmelse om prof
för bryggareembetet skall utan uppskof ställas i execution. I små
och oförmögna landsstäder kunde bryggare af inspektören med
Accisrätten tillåtas bruka krögarehandtering med sitt öls uttap¬
pande, men sådana, som strax utanför städerna och under deras
jurisdiktioner brygde Öl och sålde det kannetals utan någon afgift
till kronan, förbjödos så göra förrän de anmält det på acciskam-
maren i staden och erlagt föreskrifven afgift.
Beträffande denna innehåller 8:de punkten en icke ovigtig
bestämmelse. »Emedan en olikhet är» — så lyder stadgandet —
»emellan bryggeriernas angifvande uti saluaccisen; derföre vill
Kongl. Maj:t, att alla bryggare skola härefter betala ett för allt
uti accis 22 öre s:mt, som sjelfva Taxan uttrycker och förmäler,
af hvarje tunna malt straxt vid angifvandet, hvarunder är begripet
bryggare så väl som krögare samt husbehofsaccisen af öl, svag-
och spisöl.» Härtill lägges i följande punkt bestämmelsen, att
alla de, som brygde till salu, skulle vara skyldige »att angifva
sitt malt på acciskammaren och derföre ovägerligen såväl krög-
som husbehofs-accisen k 22 öre s:mt för tunnan erlägga och be¬
tala». Och slutligen tillförbinder 10:de och sista punkten »borger-
skapet såväl som alla andra personer, af hvad condition de vara
må, som innan om staden erna att brygga», att angifva sitt malt,
som de vilja mala till att brygga, »förrän de föra det på qvarnen,
och att accisen derföre »straxt erlägga, antingen det då sker till
husbehof eller salu, tagandes straxt derpå accisskrifvarens sedel»,
hvilken af besökaren i qvarnen skulle upptagas och sedan af ve¬
derbörande jemföras »emot accisskrifvarens special, som bemälte
sedel utgifvit». — »Så skulle ock härmed», heter det till sist,
»vara alla mjölnare förbjudet att de intet malt eller annor mäld
emottaga eller mala, förr än accis- eller qvarntullssedeln på så
mycket säd i qvarnen inkommer och uppvises; försummar någon
detta motvilligtvis och icke sin mäld rätt ansäger på acciskamma¬
ren, och der accisen betalar, förrän han förer den till qvarnen,
15
eller hemma på väder- häste- och handqvarn mal, det vare sig
inom eller utom staden belägne, skall icke allenast den hele oan-
sagde mälden förbruten vara, utan ock mjölnaren förfallen till tio
daler s:mts straff».
Beträffande ofvan omförmälta afgifters sammanslående, torde
böra erinras, att taxan öfver accisen efter den vid 1650 års riks¬
dag skedda »fördubblingen», förpligtade bryggare att erlägga för
hvar tunna Öl 8 öre, för hvar tunna svagöl 4 öre och för hvar
tunna spisöl 2 öre, allt s:mt. Samma afgifter för samma mått
ålades krögare; då deremot för bryggning till husbehof afgiften
bestämdes till 8 öre för hvar tunna malt. I och med 1672 års
taxa blef nu emellertid den å bryggare och krögare lagda afgiften
höjd med de 8 öre, som utgjorde accisen å husbehofsbryggning,
under det denna likväl fortfarande blef med samma belopp be¬
skattad. De i 8—10 punkterna af ifrågavarande förordning före¬
kommande bestämmelser torde således i sjelfva verket innebära
å ena sidan skatteförhöjning och å andra sidan förstärkt kontroll,
hvilken senare vid förordningens upprepande den 28 april 1681
dock må hafva ansets i behof af den ytterligare förstärkning,
som genom straffbestämmelsernas höjande kunde åstadkommas.
För öfverträdelse af 10:de punktens föreskrifter stadgas nemligen
i sistberörda förordning böter af, första gången, 20 och andra
gången 40 dir s:mt; korame mjölnaren tredje gången åter, skulle
han »som Chronones tjuf varda ansedd».
Under det lagstiftarne genom såväl de anförda, som ännu
andra här förbigångna stadganden rörande köphandel, tull, gäst¬
gifveri m. in. samt gång efter annan höjda taxebestämmelser
sökte att, företrädesvis af ekonomiska grunder, regelbinda och
draga inkomst af maltdrycksförbrukningen, underläto de dock icke
heller att vidtaga åtgärder till hämmande af ett alltjemt gängse
missbruk af rusgifvande drycker. Redan i Örebro artiklar (1586)
finner man hertig Carl ålägga sitt klerkeri att i enlighet med
kyrkoordningen förfara emot sådana laster och synder, å hvilka
icke i verldslig lag är satt straff och böter, och bland hvilka
dryckenskap särskildt hugfästes; skulle icke bot och bättring efter
kyrkoplikten åkomma, skulle sådant gifvas tillkänna för öfver-
heten, som då ville med sitt straff värja och afskaffa sådan mot¬
16
villighet. Vidare sker genom patentet om julefreden den 24 decem¬
ber 1649, memorialet för Stockholm den 10 maj 1661, k. resolutionen
å presterskapets besvär den 10 december 1672, k. förordningen den
17 oktober 1687 om sabbatsbrott samt ordningen angående hufvud-
stadens källare och krogar den 12 december 1691 inskränkning i
de tider, hvarunder öl, vin eller bränvin finge utskänkas; och slut¬
ligen är ock att iakttaga, huru som tid efter annan påbud utfär¬
dades, genom hvilka man sökte afstyra öfverflöd och oordningar,
jemväl i fråga om rusdrycksförbrukning. I t. ex. stadgan »öfver
åtskillige excessers och oordningars afskaffande vid adelige trolof-
ningar, gästebud, barndop och begrafningar» af den 30 augusti 1664,
tillåtas vederbörande att vid ridders- och adelsmans bröllop i stad
traktera gästerna »med något vin och andra drycker», men, till-
lägges det, »icke till något öfverflöd, druckenhet eller excess, utan
till en höflig och måttelig lust», hvarjemte stadgas, att samqvämen
skola ändas i rättan tid. Vid bröllop på landet skall ock tillgå
utan öfverflöd och dryckenskap. Med särskild skärpa klandras det
»banquetterande, svalg och dryckenskap så ock andra excesser»,
hvilka till Guds förtörnelse ega rum vid adlige begrafningar, och
förbjudes, jemte annat, allt utskänkande af drycker vid likbegän¬
gelse i stad och vid sådan å landet all dryckenskap, vid här lik¬
som i förut anförde fall stadgade 300 dir s:mts böter. Liknande
bestämmelser förekomma i de påbud mot oordningar och excesser
vid motsvarande tillfällen hos prester och borgerskap, som den 5
oktober samma år utfärdades.
Både i sparsamhetens och den inhemska maltdryckstillverk-
ningens intresse är det, som i sistberörda båda förordningar före-
skrifves, att man vid alla bröllop skulle beflita sig om, »att godt
svenskt öl framför annat främmande brukas, och dernäst bespara
vin det mesta som ske kan». På »drängars och pigors och deras
vederlikars bröllop» finge emellertid skänkas äfven bränvin, »om
gästerna icke med öl allena benöjas». Vore brudfolket af medel¬
måttigt stånd, tilläts derutöfver jemväl främmande öl; vore de af
förnämt stånd finge vid förtäringen brukas äfven vin. Samma om¬
sorg om den inhemska varan, som i dessa bestämmelser röjer sig,
vitsordas ock af k. förordningen den 10 juli 1687, deruti med åbero¬
pande af ej mindre Christoffers landslag än äfven husesynsordnin-
17
gens beträffande landbos skyldigheter i detta fall än ytterligare
skärpta föreskrifter, alle både i stad och å landsbygd bjudas och
befallas att utvidga, förbättra och sköta redan inrättade humle¬
gårdar, inrätta nya samt årligen förbättra dem. Hvilken verkan
denna förordning hade, upplyses af kommercekommissionens skrif¬
velse till Kongl. Maj:t den 30 mars 1693. »Humlan», heter det härstä¬
des, »af de 1687 här i riket inrättade humlegårdar är i sådan ymnig¬
het till fångs, att man med stor möda får 3—4 daler och på
somliga orter intet mer än 9 m. k:r för pundet, blifvandes ändå
större delen oförsåld qvarliggandes, så att för mången landtman
i mangel af förtjenst lusten alldeles faller sine humlegårdar vidare
att excolera.» För prisfallets motverkande försöktes än tullför¬
höjning, än rent förbud för utländsk humleinförsel, 1693 det förra,
1699 och 1707 det senare. Före sistberörda året hade i följd af
missväxt å humle införselförbudet någon tid varit upphäfdt.
Det är vid denna tid, ölets fornåldriga egenskap af att här
i landet vara nationaldryck börjar undergå ändring. Den blir
åtminstone icke längre den enda, som så anses. Bränvinsbrän-
ningen, till en början stadsmannanäring och förlagd inom bryggare¬
skrået, göres allt mera oafhängig af detta yrke; bryggaren eger
väl att tillverka både öl och bränvin; men rätt att tillverka den
senare varan frånkännes icke landsbygden, och inom kort uppstår
å denna en husbehofsbränning, som i högsta grad befordrar brän-
vinsförbrukningen bland folket. Det blir hädanefter bränvinet,
som af både ekonomiska och sedliga grunder intager främsta
rummet bland föremålen för denna del af svenska lagstiftningen.
Fn äfven under 18:de seklet för regeringen stadigt återkom¬
mande omsorg med hänsyn till maltdryckstillverkningen är att
i möjlig mån förekomma den olofliga salubrygden. Den 22 april
1741 utfärdas en författning i detta syfte, hvaruti ej blott stadgas
böter af 100 dir s:mt och konfiskation af vara, kittel samt öfrig
redskap för den, som beträdes med oloflig salubrygd, utan bestäm¬
mes jemväl, att tjenstehjon, som låter bruka sig vid försäljningen,
samt drängar, gesäller och deras vederlikar, som å sådant ställe
köpt, skola höta 10 dir s:mt hvar. Men skarpast torde dock för¬
fattningens 3:dje punkt vara att anse. »När sådan särskild casus»
— så lyder stadgandet — »skulle förekomma, det någon skäligen
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker. 2
18
gjort sig misstänkt hafva till sitt hushåll mera förbryggt än till
dess consumtion kunnat betarfvas; då bör å behörig ort angifvas
och derom vederbörligen undersökas, samt när sådant bevisas, det
må då gälla för bryggareembetet till bevis mot ett sådant hushåll,
fastän afnämaren ej skulle ertappas: hvaremot bryggareembetet,
hvilket härigenom blifvit än mera styrkt och handhaft vid dess
näring, skall vara förpligtadt att tillverka godt och välkokadt
dricka både af starkare och svagare slag till salu.» Huru långt
lagstiftningen än härmed gått, åstadkom den likväl icke åsyftad
verkan. De gamla klagomålen öfver oloflig salubrygd förstum¬
mades icke, änskönt 1741 års författning upprepades 1745, 1754
och 1765.
En af bondeståndets vid riksdagarne ofta återkommande be-
svärspunkter gälde de olägenheter, som i åtskilliga stycken för dem
medfördes af stadgan rörande landtull och accis. Den 12 decem¬
ber 1747 utfärdades i anledning deraf en förordning om acciser-
nas uppbärande, i städerna utom Stockholm, som åsyftade att för
både landsbygdens och städernas invånare bereda lättnad; deri
bestämdes, att för all spanmål, allt bröd och den säd utom hafre,
ärter och bönor, som växte på städernas åkerjord, skulle af säljare
eller egare 8 öre s:mt tunnan erläggas i tullporten under namn
af husbehofsaccis, hvaremot bakugnspenningarne afskaffades; den
accissedel, som egaren mottagit, ålades köparen vid högt vite till
sig lösa, »emedan accisen bör stanna på köparen,» men sedan egde
han utan vidare accis och utan att städernas invånare behöfde
bekosta bevakning hvarken å qvarnarne eller i husen, »full frihet
att mala, brygga och baka; dock har nu bryggare och krögare
att för sin salunäring erlägga en särskild saluaccis.» Denna skulle
utgå med ett efter vissa grunder beräknadt belopp, för hvilket
städerna vore hvar för sin del ansvarige; men hvarje stad egde
sedan fördela samma summor emellan saluidkarne, hvilkas antal
borde i möjligaste måtto inskränkas. Denna förordning blef
emellertid redan den 7 juli 1752 åter upphäfd och allt återförsatt i
det skick, som före 1747 egde rum. Något längre gällande blef
deremot Landtulls- och Accis-ordningen af den 17 december 1756.
Deri upprepas från 1672 års »brygg- och krögare-ordning» bland
annat, att borgerskapet eller andre i städerna och de, som bodde
19
på städernas jord och lydde under deras lagsagu, skulle vara
skyldige på acciskammaren angifva sitt malt, som de ville mala
till att brygga förrän de förde det på qvarnen, och strax erlägga
accisen, antingen det skedde till husbehof eller salu; men härtill
lägges jemväl den bestämmelsen, att den accissedel, de strax skulle
taga härå, skulle tagas i deras egne namn och icke gälla, om den
ej vore tagen samma dag mälden fördes till qvarnen eller åt¬
minstone dagen förut. Vidare förbjöds egande och nyttjande af
hand- och hemqvarnar, om de ej funnos i allmänt qvarnhus o. s. v.
Ordningens 19:de punkt bestämde, att bryggare och de, som voro
förordnade att brygga dricka till salu, skulle, sedan saluaccisen
betalts, förut tillsäga vederbörande accisbetjente, innan inmäsk-
ningen skedde. Accissedeln finge icke gälla längre än högst två
dagar efter det maltet blifvit förmålet. Om någon spanmål in-
mäskades i betjenternas frånvaro, vore den förbruten, oansedt den
blifvit »föraccisad». Äfven skulle den säck vara förverkad, som i
stället för en tunna innehölle mera än högst två kappar öfver
rätta tunnemålet, samt hela inmäskningen »vara förfallen,» om
någon, utom det som vore i betjenternas närvaro inmäskadt, sloge
mera i karet. Men de, som brygde till husbehof, voro berättigade
att, sedan husbehofsaccisen vore betald, utan inskränkning af tid
och utan ansägande till tullbetjente anställa brygd; dock egde de,
vid 10 dalers plikt, icke vägra besökarne att tillse, om de afverkade
något oaccisadt malt, och på accissedeln anteckna tillverknings-
dagen samt huru mycket malt hvar gång blifvit inmäskadt. Skedde
husbehofsbrygd, utan att med sedel kunde visas att accisen be¬
talts, vore hela brygden förbruten; inmäskades mera än hvad som
»accisats», vore det öfverskjutande förverkadt.
Ehuru denna 1756 års ordning tillkännagifver sig hafva till¬
kommit först sedan alla författningar, som i ärendet sedan 1622
utfärdats, blifvit genomgångna och efter 1666 skedda ändringar
och förbättringar skärskådade, dröjde det icke fullt tjugo år, innan
hon efterträddes af en ny. Den 19 september 1776 utkom nem¬
ligen Kongl. M:ts förnyade Landtulls- och Accisstadga.
Denna stadgas 3 kap., som handlar »om husbehofs bryggeri
och bageri-accis samt qvarntull,» bestämmer accisskyldighet för
såväl råmaterialet för maltdryckstillverkningen som den färdiga
20
vara, hvilken »till staden föres af landtman eller den, som häfver
sitt hemvist i samma stad och ej bryggerinäring med sådana varor
idkar.» Qvarntull uppbäres allenast i Stockholm, Göteborg och
Carlskrona. Hvar och en invånare i stad, som ej vore bryg¬
gare, egde frihet i sitt hus eller annorstädes brygga sitt eget
behof, men ej till salu; dock ålåge den, som ville brygga i
stadens brygghus, hvilket ingen bryggare efterlätes, till de der
förordnade accisbetjente skrifteligen med sitt namn derunder vid
10 dlrs bot uppgifva till hvars behof brygden anstäldes. Funnes
den vara skedd för någon bryggares räkning, vore brygden för¬
bruten, och bryggare, som på det sättet sökt undansnilla accisen,
förfallen till plikt från 20 dir första gången till 60 dir och
bryggerinäringens förlust tredje gången; den, som uppgifvit orätt
egare, skulle höta 20 dir.
Fjerde kapitlet, fördeladt i 7 §§, handlar »om salu bryggeri-
accis.»
§ 1 ålägger bryggare att, innan han företager någon
brygd, erlägga accis »allt efter hvarje slags tillernad brygd, såsom
för malt till öl eller annat dricka» o. s. v. samt dervid anmäla,
hvilken dag och timma inmäskningen göres; och har då accis-
skrifvaren att utgifva dubbla accissedlar, derå äfven inmäsknings-
tiden borde antecknas, den ena till bryggaren och den andra till
de accisbetjente, som skola hålla bevakning vid brygden.
§ 2 bestämmer ansvar för inmäskning, utan att accissedel derå
kan uppvisas. Första gången böte bryggaren 20 dir, andra gån¬
gen dubbelt, tredje gången 60 dir och miste sin bryggerinäring;
hvarje gång förverkas hela brygden.
§ 3 förbjuder inmäskning till salubrygd nattetid eller andra
timmar om dagen än emellan kl. 5 f. m. och 9 e. m., samt för¬
klarar accissedel derå ej längre gällande än två dagar från den
timma, som blifvit utsatt för inmäskningen.
I §§ 4 och 5 förständigas accisbetjente att för bryggarnes
ugnar sätta lås, förvara nycklarne dertill, öppna låsen, när bryg¬
den börjas, och igenläsa när den slutats; vidare att ej blott under
det brygden påginge, utan ock, så ofta de dessemellan funne
nödigt, hos bryggaren efterse, att ej någon brygd hemligen eller
utan accis anstäldes. För brytande af åsatt lås, vore böter 40
21
dir. Hindrade dem någon från att utöfva anbefald tillsyn, skulle
bryggaren höta 10 dir, utan att dervid undskyllan på tjenstfolk
eller någon annan finge gälla. Om port eller dörr för accis-
betjente blifvit tillstängd, egde de öppna den, och funnes då
brygd olofligen vara företagen, skulle bryggaren särskilt plikta.
§ 6 innehåller ansvarsbestämmelser för den, som utan lof till¬
verkar och försäljer maltdryck; § 7 stadgar skyldighet för bryggare
eller annan stads invånare, som förer öl, cider eller ölättika
till stad, att i tullporten erlägga husbehofs- och saluaccis samt
qvarntull, der ej visades, att afgifterna redan förut betalts.
Man torde kunna säga, att den redan mer än 200:åriga lag¬
stiftningen rörande maltdrycksbeskattningen här i landet med an¬
förda förordning nådde sin höjdpunkt. Åtminstone afslutas med
densamma raden af de författningar, som kunna räknas hit. Men,
såsom förut påpekats, hade den, jemförd med bränvinslagstifningen,
numera blott föga betydelse och tilldrog sig också allt för ringa
uppmärksamhet för att blottställas för vidare ändringsförsök.
Ett rätt talande bevis på maltdrycksindustriens ändrade ställ¬
ning med hänsyn till statens fiskaliska intresse, torde innefattas i
k. brefvet den 7 april 1780. Deruti bestämdes nemligen, att de
för intrång i bryggerinäringen stadgade böter, hvilka enligt förra
författningar voro utsatte till 100 dir s:mt, nu tillåtits i så måtto
minskas, att slike förbrytelser dädanefter skulle anses med lika
ansvar som intrång i andra borgerliga näringar. Bötesansvaret
blef dermed på en gång nedsatt från ett hundra till — tio dir sunt.
Men äfven i annat röjde sig nya förhållanden. På grund af
kommercekollegii kungörelse den 31 maj 1790 berättigades landt¬
man att i städerna försälja vare sig malen eller omalen spanmål,
och k. brefvet den 27 augusti 1799 samt k. kung. den 19 augusti
1801 förklarade salubrygd få idkas af eu hvar välfrejdad person
utan burskap, dock alltid mot behörige afgifter till kronan och
staden. Den 30 november 1810 utfärdades vidare en kongl. förord¬
ning, som med anledning af en riksens ständers skrifvelse den 20
februari s. å. förklarade all uppbörd af landtull äfvensom al accis
för varor, som fördes från inrikes ort till stad, från och med den
1 januari 1811 skola upphöra. Till ersättning skulle 90000 rdr
utgå af städerna i riket och 60000 rdr af landsbygden, enligt viss
22
fördelning. Af de 15000 rdr, hvartill qvarntullen i Stockholm,
Göteborg och Carlskrona uppgått och som af dessa städer sär-
skildt borde godtgöras, skulle så mycket som svarade mot man-
talspenningarne der uppbäras i lika förhållande som annorstädes,
samt i alla städer enahanda summa, som dittills under namn af
saluaccis utgått, af vissa näringar enligt vidfogad af riksens stän¬
der godkänd tariff uttaxeras; men allt det öfriga, innefattande
husbehofsaccis och landtull, komme att inom städerna fördelas i
den mån invånarne kunde finnas draga nytta af landtullarnes
afskaffande.
Genom k. kungörelsen den 31 augusti 1815 frigjordes victualie-
handeln och allt talrikare röster höjdes för afskaffande af salu-
accisen. Den ena staden efter den andra upphörde att af den
inkommande landtbefolkningen uttaga accis af det kött, bröd och
dricka de införde; och då motioner inom riksdagen ånyo väckts
om upphörande eller annan fördelning af städernas saluaccis,
förklarade riksens ständer i skrifvelse till Kongl. M:t den 12 mars
1830, att de väl fortfarande godkänt den år 1810 först uppgjorda
fördelningstariff, men att de dock ansågo, att, om Kongl. M:t på någon
stads begäran eller af andra förekommande anledningar tillerkände
landtinannen full och ovilkorlig frihet att till någon stad införa
och der till salu hålla förberörda varor, sådan stad året efter det
en slik införselfrihet vore medgifven borde befrias från erläggande
af den för samma stad i 1810 års kungörelse bestämda afgift.
Sedan Kongl. M:t inhemtat, att saluaccisen redan i 17 städer upp¬
hört, förklarar han genom nådig kungörelse den 22 december 1832
handeln med ofta nämnda varor i såväl förberörda 17 som i
ytterligare 20 namngifne städer fri och obehindrad samt frikallar
dem från saluaccisens utgörande efter ingången af näst påföljande
år. Derjemte förklarar han skyldigheten för slagtare, bagare och
bryggare i sagde städer att i »ond och god tid» förse dessas invå¬
nare med nyssnämnda förnödenheter icke vidare finnas.
I hufvudstaden upphör ifrågavarande slag af maltdrycks-
beskattning först femton år senare. I kungörelse af den 29 novem¬
ber 1847 tillkännagifver öfverståthållareembetet, att Kongl. M:t den
2 i samma månad »i nåder behagat stadga och förordna: att det
från och med nästkommande årets början och framgent skall vara
23
såväl landtman som andre personer fritt att i hufvudstaden å
torg och hamnar samt å andra till landtmannaprodukters försälj¬
ning anvisade ställen försälja öl och dricka — — — till hvad
qvantitet som helst, emot det att såväl nuvarande taxesättning i
hufvudstaden å öl och dricka — — — som ock skyldigheten för
stadens — — bryggeriidkare att erlägga saluaccis med inne¬
varande år kommer att upphöra.»
Sjunde kap. i byggningabalk^! af 1734 års lag, innehållande
länge sedan föråldrade bestämmelser om, »huru humlegård skall
läggas och uppehållas», samt det ansvar, som stadgats för deras åsido¬
sättande, upphäfdes genom k. förordningen den 20 november 1860.
Sedan genom bränvinslagstiftningen af den 18 januari 1855
förbrukningen af sagde dryck i betydlig mån undanträngts från
landsbygden, dröjde det icke länge förr än ölförbrukningen der¬
städes visade sig stadd i anmärkningsvärd tillväxt. Det öfver¬
vägande största antalet af länsstyrelserna i landet har i de efter
sagda tid afgifna femårsberättelserna såsom anmärkningsvärdt på¬
pekat omförmälta förhållande; men då det till en början nästan
enstämmigt af dem uppfattades såsom en till och med glädjande
företeelse, har deremot sedermera allt oftare inträffat, att den¬
samma omnämnts såsom ingifvande farhågor eller stundom rent af
såsom ett ondt. Från nära halfva antalet af länen visar sig, att
den tilltagande ölförbrukningen på något af dessa båda sistnämnda
sätt uppfattats, och inom representationen hafva samma meningar
icke sällan gjort sig gällande. Redan år 1866 befans nödvändigt
att ordna den dittills fria försäljningen af vin och maltdrycker
till förtäring på stället, och den k. förordning, som den 7 december
sagda år bestämde vilkoren för nämnda försäljning samt åren 1871
och 1873 undergått smärre jemkningar, efterträddes den 18 septem¬
ber 1874 af en ny med i någon mån skärpta föreskrifter. Men
ehuru denna genom kongl. förordn. den 30 november 1876 ytter¬
ligare i likartadt syfte beträffande vissa punkter ändrats, hafva
klagomålen från olika trakter af landet öfver ett rådande miss¬
bruk af öl icke förstummats.
24
Under sådana förhållanden och då för tillgodoseendet af vig¬
tiga statsbehof en förhöjning af statsinkomsterna påfordras, torde
lämpligheten af maltdryckernas beskattning icke gerna kunna
ifrågasättas. Redan deruti att sådan, på sätt förut anmärkts, före¬
kommer i nästan alla länder, må väl i sagda afseende innebära
ett betydande vitsord; och att den tillförene jemväl i vårt land
egt rum, om än under numera föråldrade former, lärer väl i sin
mån styrka, att densamma icke kan anses vara med våra förhål¬
landen oförenlig.
Men om än den mest påfallande enighet staterna emellan
förefunnits med hänsyn till antagandet af här ifrågavarande skatte-
form, har dock samma enighet icke förmått göra sig gällande, då
sättet för densammas åvägabringande skolat bestämmas. I detta
stycke råder inom de olika staternas lagstiftningar en synnerligen
rik omvexling. Komitén tillåter sig med afseende härå hänvisa
till den utförliga redogörelse, som beträffande Norges, Englands
numera förändrade, Bayerns, Preussens, Belgtdbs, Frankrikes och
Österrikes maltdrycksbeskattning innehålles i professorn, doktor
J. Langs afgifna berättelse; men komitén anser sig derjemte icke
böra underlåta att här i korthet erinra om de hufvudformer,
under hvilka sagda beskattning i ofvan anförda jemte åtskilliga
andra länder för närvarande eger rum.
Vid uppgörandet af systemen för ifrågavarande beskattning
har man nemligen valt ganska olika utgångspunkter. I Frankrike,
i Elsass-Lotlirivgen och Baden är beskattningen gjord beroende af
bryggpannans storlek; i Belgien och Ryssland af mäskekarens
rymd; i Holland af vare sig mäskekarsrymden eller vigten af den
inmäskade maltmängden. I Norge åter beror skatten å mängden
af det korn, som för maltberedning stöpsättes; i Bayern å maltets
mängd samt i Wurtemberg och Nordtyskland å dess vigt, under
det att den i Österrike-Ungern, Italien och numera i hufvudsaklig
mån äfven i England grundar sig å den färdigkokta vörtens mängd
och styrka. I Nordamerikas förenta stater utgöres deremot skatte-
objektet af den fullt färdiga varan.
Såsom af det föregående synes, är det vid olika slag af
redskap, råämne eller fabrikat, de skilda systemen fästa skatte-
pligten.
25
Då det för komitén galt att tillse, hvilket af de anförda be-
skattningssätten vore att såsom lämpligt för den ifrågasatta lag¬
stiftningen i vårt land föreslå, har komitén beträffande redskaps-
be skattning en, vare sig densamma rigtar sig på bryggpannans eller
inäskekarens rymd, funnit densamma behäftad med anmärknings¬
värda olägenheter. A ena sidan medför hon nemligen för fabri¬
kanten en tydlig lockelse att till förfång för statens skattekraf
göra sig den skattebestämmande kärlrymden så till godo, att den
verkliga tillverkningen så mycket som möjligt kommer att öfver¬
stiga hvad som vid afgiftens fastställande förutsats. A andra
sidan inverkar ett dylikt förfarande ofördelaktigt icke blott på
sjelfva beskattningsresultatet utan jemväl på ej mindre fabrikatet
än äfven handteringens tekniska utveckling. Och slutligen måste
med hänsyn till ifrågavarande system jemväl anmärkas, att om
man verkligen dermed vill förena en kraftig och tillfredsställande
skattekontroll, detta omöjligen låter sig göra utan så högt upp-
drifna kostnader, att beskattningsåtgärdens finansiela syfte blott
i mera inskränkt mån vinnes.
Den ofvan antydda möjligheten för fabrikanten att till för¬
fång för staten tillgodogöra sig skattesystemets grundbestämmelse
torde för sitt förverkligande vanligen anlita två utvägar: den ena
består deruti, att han använder sådana arbetsmetoder, som möjlig¬
göra tjock inmäskning; den andra hänvisar honom till produ¬
cerandet af möjligast starka vört, hvilken, sedan den efter sin då
egande volym beskattats, utspädes till normal styrka. Till före-
byggande häraf har man vid afgiftsbestämning efter pannrymden,
såsom i Frankrike eger rum, faststält sjelfva skattebeloppet olika
för öl och för svagdricka. Men utom det att syftet härmed blott
i någon mån vinnes, föranleder sistberörda anordning en i flera
afseenden tung och besvärlig kontroll. Härtill kommer ytter¬
ligare, att pannan aldrig helt och hållet kan med vört fyllas,
utan måste lagen i följd häraf antingen medgifva skattefrihet för
en viss del af hennes utrymme eller ock kräfva skatt för mer än
hvad som tillverkats. Så är i Frankrike, hvarest man valt förra
alternativet, stadgadt, att sedan bryggpannan först till fullo blifvit
uppmätt, skola 80 % af det vunna resultatet utgöra den skatte-
pligtiga rymden. Tjugo procent af pannrymden äro dermed gjorda
26
skattefria; men det är klart, att i praktiken pannans fyllande icke
så obetydligt kan variera, och att någon del af det skattefria ut¬
rymmet, äfven utan afsigtligt underslef, lätt kan af den skatte-
pligtiga varan upptagas. Också är just med hänsyn härtill lag¬
ligen medgifvet, att 10 % af det skattefria utrymmet får fyllas,
utan att efterbeskattning eller straff eger rum. Men om än detta
medgifvande från billighetens synpunkt måste betraktas såsom
ganska skäligt, lärer dock ingen undgå att inse, hurusom just
derigenom åstadkommes en icke ringa olikformighet i beskattning
till säker förmån för den svekfulle eller vårdslöse fabrikanten,
och just derigenom till men för den, som sorgfälligt söker ställa
sig lagens syften till efterrättelse.
För att i möjlig män afvärja underslef har franska lagstift¬
ningen emellertid bestämt, att vid öfverskridandet af de tillåtna
10 % fabrikanten skall vara skyldig att, derest vörtmängden icke
befinnes vara större än pannrymden, erlägga skatt för hela
den förefunna mängden. Är denna deremot 10 % större än pann¬
rymden, anses saken jemväl straffbar; och skulle vörtmängden
befinnas vara än större, följer straff för bedrägeri och skyldighet
att erlägga dubbla skattebeloppet. Men för utrönande af, huru¬
vida förberörda förhållanden i de särskilda fallen ega rum, måste
uppmätning af vörten anställas. Så krafvel’ systemet kontroll
efter kontroll och gör derjemte bevakningen i bryggerierna för
fabrikanterna tryckande och för staten kostsam.
Att sistberörda olägenheter jemväl vid mäskkarsbeskattningen
ega rum, torde lätt nog inses, om man beaktar de bestämmelser,
hvilka, der sagda system införts, funnits erforderliga för kon¬
trollens upprätthållande. I t. ex. Ryssland äro bryggerierna under¬
kastade dels en årlig s. k. patentafgift, hvars belopp är beroende
af mäskkarsrymden, dels äfven en fabrikationsskatt, som erlägges
för hvarje brygd och utgår med visst belopp för hektolitern. För
att nu förekomma skatteminskning genom åtgärder från fabri¬
kantens sida föreskrifves, jemte de mera vanliga mätnings- och
stämpelåtgärderna samt. anmälningarna, att mäskkar och eldstäder
under bryggeriets pannor skola stå under offentlig försegling,
samt att, vid äfventyr af höga straff, icke någon brygd må före¬
tagas, före inhändigandet af accistjenstemannens bevis om erlagd
27
skatt. Förseglingens åsättande eller borttagande från förberörda
redskap skall ske i närvaro af tvenne ojäfviga vittnen och anteck¬
nas i protokoll, hvars rigtighet af vittnena vitsordas o. s. v. Äfven
i Belgien stadgas noggrann uppmätning af mäskkar och kokpannor;
men hvad särskilt här torde i nu förevarande hänseende böra
anmärkas, är den vidlyftiga och detaljerade beskaffenheten af de
föreskrifna anmälningarna om brygd. Dessa skola nemligen inne¬
fatta en noggrann redogörelse för hela brygdförfarandet från och
med mäskvattnets uppvärmning; de skola angifva numren och
samfälda rymden å de pannor, som för sagda ändamål skola an¬
vändas, det klockslag, då uppeldningen under hvar och en af dem
skall börjas, den timme, efter hvilken vatten af erforderlig mäsk-
ningstemperatur ej längre hålles i beredskap; de få heller icke
förbigå att nämna hvilket eller hvilka mäskkar, som vid brygden
skola begagnas, de särskilda karens rymd samt tiden för inmäsk-
ningens början och slut. Liknande omständighet föreskrifves för
uppgifterna rörande mäskningsprocessen och vörtkokningen, hvar¬
jemte andra hithörande föreskrifter samt ganska allvarsamma straff¬
bestämmelser söka att så kraftigt som möjligt upprätthålla systemet.
På sätt ofvan antydts, har dock erfarenheten visat, att detta
system till sjelfva sin princip är förkastligt och i sin tillämpning
nära nog med nödvändighet intvingar industrien på afvägar.
Genom mängden såväl som arten af de handteringen vidhängda
kontrollbestämmelser, å hvilka komitén i det föregående an¬
fört några prof, klafbindes fabrikanten i skötandet af just de
brygdoperationer, vid hvilka det för honom är af största vigt att
för åstadkommandet af en fullgod vara hafva fria händer; fabri¬
katets beskaffenhet kommer i följd häraf att få bota för systemets
fel. Då det dessutom icke lämpar sig för olika mäskningsmetoder
och således svårligen skulle kunna göras gällande för maltdrycks-
tillverkning efter t. ex. bayerskt mönster, hvilket likväl i vårt
land företrädesvis vunnit efterföljd, har komitén ansett nu af-
handlade beskattningssystem icke här böra ifrågakomma.
Af de båda öfriga principielt skilda slagen, som fästa beskatt¬
ningen, det ena vid råämne, det andra vid fabrikat, har det senare
företrädesvis ur rent teoretisk synpunkt blifvit icke ringa upp-
skattadt. Det har ock tagits i användning i flera länder, om än
28
icke öfverallt på samma sätt. Ty, såsom redan ofvan omförmälts,
är det vörten, det ännu icke fullt färdiga fabrikatet, lagstiftningen
i Österrike-Ungern, Italien och England bestämt till skatteobjekt,
under det att i Nordamerikas förenta stater det är den fullt
färdiga varan, som beskattas.
Den i förstberörde trenne länder gällande skattemetoden har
blifvit bedömd såsom den mest vetenskapliga, tvifvelsutan af det
skäl, att hon grundar beskattningen å vörtens både mängd och
styrka. Yörtmängden utrönes dock icke genom direkt uppmät¬
ning utan derigenom, att i kylskeppen är utmärkt en viss volym,
hvilken fabrikanten icke får öfverskrida. Vörtens beskaffenhet
deremot bestämmes med tillhjelp af saccarometer, ett instrument,
som är graderadt i procenttal af sockerhalt; och skatteafgiften be¬
räknas derefter sålunda, att genom multiplikation af hektoliter¬
talet med gradtalet den s. k. hektolitergraden utrönes, samt för
hvarje sådan en afgift af 16,7 kreuzer (= 30 öre) påföres fabrikanten.
För att åstadkomma en betryggande kontroll äro icke få be¬
stämmelser i sådant syfte vidfogade. Hvarje brygd skall anmälas
med uppgifvande af tiden för dess början, den vörtmängd, som
skall produceras, vörtens styrka, på hvilket eller hvilka kylskepp,
den skall afkylas, samt i hvilka jäskar, den derefter skall för¬
delas. Tidsbestämningen rörande brygdens början hänför sig till
det moment, då eldningen under pannorna sker, enär ifråga¬
varande eldstäder äro stälde under kontrollpersonalens sigill och
alltså måste af vederbörande tjensteman öppnas, hvarje gång brygd
skall företagas. Jäskaren äro inmärkta på liknande sätt som kyl¬
skeppen; genom uppgiften om, i hvilka jäskar vörten skall för¬
delas, sättes kontrolltjenstemannen i stånd att säkrare än annars
bedöma, huruvida den å kylskeppen inmätta och beskattade vört¬
mängden genom något svikligt förfarande blifvit ökad. Blott efter
särskild anmälan och erhållet tillstånd får vörtstyrkan uppbringas
till mer än 20 saccarometergrader. Bryggaren skall uttaga pollet
för hvarje brygd, föra dagbok öfver brygderna och ett slags lager¬
konto öfver sina fabrikat med tillverkningen såsom debet och
afyttringen såsom kredit, hvilket kontos rigtighet kontrollperso¬
nalen eger verificera genom undersökning af källrarne och för¬
varingsrummen.
29
Såsom af det anförda torde framgå, fäster ifrågavarande sy¬
stem den hufvudsakliga kontrollen vid kylskeppen, utan att der¬
för kunna undgå att förnya tillsynen vid efterföljande moment af
bryggningen./ För att förebygga hemlig kylning måste kokningens
slut öfvervakas; för att förvissa sig om den rätta volymens vid¬
hållande måste kontrollpersonalen, sig sjelf till stort besvär liksom
bryggaren till ännu större förargelse, ega rätt att uppmäta vörten,
sedan den kommit i jäskaren. Också har den stränga och miss¬
tänksamma kontroll, som af systemet framkallas, särskildt med
hänsyn till svårigheten för bryggaren att hålla brygden inom den
bestämda volymen, gjort ifrågavarande lagstiftning synnerligen
förhatlig för yrkesidkarne. Kontrollpersonalen måste, snart sagdt,
vara inqvarterad i bryggerierna och inom hvarje sådant erfordras
i regeln icke mindre än två tjensteman för de särskilda brygd¬
operationernas öfvervakande; härtill komma ytterligare högre kon¬
trollfunktionärer, hvilka periodiskt öfvervaka hvar sitt antal brygge¬
rier. Skola under dylika förhållanden kontrolltjenstemännen hållas
fria från den fara, som ligger i fabrikantens intresse att göra en
slapp tillsyn mera inkomstbringande än en nitisk, år det nödvän¬
digt, att staten består dem en jemförelsevis hög aflöning. Men
med detta tvång följer ännu ett annat: på det att icke skatte¬
inkomsten skall i väsentlig mån åtgå i och för aflönandet af en
talrik kontrollpersonal, måste för bryggerierna bestämmas en ganska
hög minimitillverkning, och en betydligt högre än hvad här i
landet med dess öfver hufvud taget glesa befolkning ens torde kunna
i fråga sättas. Härtill kommer ytterligare att saccarometern, det
enda instrument, som inom praktiken i stort för vörtstyrkans be¬
stämmande finnes att tillgå, vid användningen icke visat sig ega
större noggranhet än, att tvenne sådana kunna för samma vört
lemna utslag, som med en hel saccarometergrad skilja sig från hvar¬
andra. Ligger då vörtens styrka emellan t. ex. åtta och tio saccaro-
metergrader, så uppgår skilnaden mellan utslagen å båda instru¬
menten till icke mindre än omkring 10 % af styrkan — en
skilnad, som kan än vidare ökas genom mer eller mindre skarp
afläsning af de olika instrumenten; och då, såsom ofvan är erin-
radt, saccarometerutslaget ingår såsom bestämmande faktor i fråga
om skattedebiteringens belopp, inses också lätt på hvilken vack¬
30
lande grund detta bygges. Komitén tvekar derför heller icke att
instämma i det redan ofta öfver i fråga varande system uttalade
omdömet, att detsamma, huru tillfredsställande det än från teo¬
retisk synpunkt kan anses vara, likväl i praktiskt afseende lemnar
allt för mycket öfrigt att önska; och det olämpliga uti att för
svenska förhållanden taga detsamma i användning, torde icke
gerna kunna dragas i tvifvelsmål.
Det Nordamerikanska systemet eller den omedelbara produkt¬
beskattningen har på senaste tiden ådragit sig mycken uppmärk¬
samhet och förordades kraftigt af en i Paris år 1878 församlad
internationel bryggarekongress. Det erbjuder också den från
fabrikantens synpunkt visserligen högt beaktansvärda fördelen, att
beskattningen träffar blott den fullt färdiga varan, hvadan brygga¬
rens rätt att efter sin uppfattning på bästa sätt sköta handteringen
icke inskränkes af mer eller mindre hinderliga kontrollåtgärder;
hela den mängd af bestämmelser, hvilken inom andra lagstiftnin¬
gar binder honom, motsvaras här af blott några få föreskrifter
rörande förhållanden, hvilka icke ingripa i sjelfva yrkesdriften.
Så t. ex. är fabrikanten skyldig att, innan han börjar tillverknin¬
gen, ingifva en detaljerad fabriksanmälan; han skall ställa säker¬
het för skatten; i särskild dagbok förteckna råämnena, allt efter
som de anskaffas eller afverkas, samt föra bok öfver så väl till¬
verkning som försäljning; jemväl åligger honom att före viss dag
i hvarje månad tillställa vederbörande uppbördsman till rigtighe-
ten beedigade utdrag ur böckerna. Men att fritt bestämma öfver
brygdoperationerna kan systemet tillåta honom af den grund, att
det först i den vara, som är färdig att lemna bryggeriet, ser
skatteobjektet. Fabrikanten betalar sin skatt genom lösen af
kärlens rymd motsvarande kontrollstämplar eller skattemärken,
hvilka han derpå har att fästa i sprundet eller tapphålet till
hvarje fat, som innehåller maltdryck till försäljning.' Genom åteck¬
nande af namn, ort och datum för försäljningen göres stämpeln
obrukbar af bryggaren samt af krögaren medelst dess genomstö¬
tande med kranen. Faten få tömmas blott genom det sprund, hvarå
skattemärket åsats, och detta skall äfven efter deras tömmande
vara synbart. Vidare är fatens rymdinnehåll lagligen begränsadt;
hvarje fat skall vid strängt bötesansvar vara försedt med brygge¬
31
riets märke och uppgift om sin rymd, hvilken skall utgöra två
eller en »hämd» eller bestämd bråkdel af sagda rymdmått.
Redan här möter emellertid en af systemet betingad olägen¬
het. Blott med den största svårighet låter det nemligen sig göra
att fortfarande bibehålla ett fat vid en gång uppgifven och fast-
stäld rymd. Allt efter som stäfverna torka eller vidga sig uppstå
afvikelse!’ från densamma, och häraf föranledas sammanstötnin¬
gar med skattemyndigheterna, hvilka i senare fallet påyrka fatets
beläggande med högre skattemärke än förut användts. Detta ste¬
grar emellertid priset på fatets innehåll och då stäfverna snart
märkas åter hafva sammandragit sig, klagar allmänheten öfver
olaga beskattning. Man rigtar ock just på grund af anförda för¬
hållanden mot systemet den anklagelse, att det gör bryggarne
allt för beroende af de särskilda ortmyndigheternas godtycke och
så medelst ock minskar den likformighet i beskattning, som lik¬
väl skulle vara denna lagstiftnings säkraste frukt.
Men andra olägenheter af vida mera betydande slag än för¬
berörda, äro med hänsyn till ifrågavarande beskattningsmetod att
anmärka. Såsom en af dessa torde böra anses, att skattekontrollen
mindre är att utöfva inom bryggerierna än utom dem, och att
den ej ens stannar vid de allmänna försäljningställena utan äfven
intränger i de enskilda hemmen. Vigtigare är dock ännu en an¬
nan. Enligt hvad redan erinrats, utgår nämligen skatten efter
den myckenhet maltdryck, som tillverkats, utan afseende å den¬
sammas halt af vare sig maltextrakt eller alkohol. Häraf blir
följden, att den svagare och i allmänhet mindre värderika varan
varder lika högt beskattad som den starkare och dyrbarare; skatten
å en »barrel» svagdricka är densamma som skatten å ett lika mått
öl eller porter, då likväl värdet af den förstnämnda varan betydligt
understiger de senares. Uti detta förhållande ligger eu tydlig upp¬
muntran att tillverka ett i möjligaste mån starkt och dyrbart
fabrikat, emedan ju högre pris för detta kan betingas, desto min¬
dre betydelse får skatteafdraget. Men utom den obillighet, som
obestridligen ligger i de olika varornas lika beskattning, är en
lagstiftning af denna beskaffenhet bristfällig, vare sig man skär¬
skådar henne från den politiska ekonomiens eller från sedlighetens
synpunkt. Hon förleder bryggaren att, inom vissa gränser, äfven
32
med förlust af råämne söka åstadkomma ett i möjligaste mån
koncentreradt fabrikat; och genom den lägre skatt hon åsätter
detta, jemfördt med de svagare dryckerna, kan hon icke fritagas
från att uppmuntra till eller åtminstone i hög grad underlätta
förbrukningen af de starkare och mera rusgifvande slagen af malt-
drycker. Också är det kändt, att en synnerligen häftig rörelse
uppstått i Nordamerika emot de starkare ölsorterna, hvilka just
på grund af sin uppdrifna spritstyrka säkerligen icke utan skäl
anklagas såsom ganska mycket medverkande till de förödelser,
rusdryckernas missbruk derstädes åstadkommer.
Medlet att förebygga skatteförsnillning söker i fråga varande
system i stränga straffbestämmelser. Bryggare, som söker und¬
vika skattens erläggande eller som afsigtligt gör origtiga anteck¬
ningar i böckerna, straffas med konfiskation af fat, redskap, appa¬
rater och de flytande varorna samt dessutom med höga böter till
och med 1000 dollars (= 3750 kronor) och ända till ett års fängelse.
För underlåtenhet att fästa skattemärke vid tapphålet eller att
göra det obrukbart är straffet böter till högt belopp för hvarje fat
och fängelse intill ett år, o. s. v. Också har man, med hänsyn
till ej mindre frånvaron af de inom andra lagstiftningar så van¬
liga preventiva kontrollbestämmelserna än äfven de stadgade
straffpåföljdernas skärpa, betecknat det Nordamerikanska systemet
såsom grundadt på största frihet och strängaste straff; en der¬
städes för bedrägeri dömd bryggare är vanligen i och med det¬
samma fullständigt ruinerad.
Att komitén icke kunnat stanna vid att för vårt land förorda
adopterandet af detta system, torde icke väcka undran. Jemte
det, på sätt ofvan anförts, väsentliga olägenheter visat sig vara
dermed förknippade, lämpar det sig äfven i öfrigt blott föga för
våra förhållanden. Komitén tillåter sig i detta stycke, bland an¬
nat, erinra, att, under det i Amerika maltdryckerna utföras från
bryggerierna i fat, hvilka bryggaren åligger förse med skatte-
rnärken, tappas deremot här i landet största mängden af de till¬
verkade dryckerna redan i bryggeriet å buteljer, hvilkas förseende
med skattemärken hvarken skulle vara praktiskt utförbart eller
kunna underkastas behörig kontroll. Det amerikanska systemet
skulle således förutsätta ändring af nyssberörda, härstädes länge
33
sedan häfdvunna förfaringssätt i den rigtning, att bryggaren till-
förbundes blott å fat verkställa tappning; men komitén betviflar,
att systemet i öfrigt skall finnas erbjuda sådana fördelar, att man
skall känna sig benägen utan ovilja och missnöje underkasta sig
ändringar ens af här i fråga varande slag.
Inom komitén har emellertid väckts fråga, huruvida icke
kunde vara lämpligt att med anslutning i vissa delar till sist be-
rörda system föreslå eu författning, som gjorde beskattningen be¬
roende ej blott af maltdrycksqvantiteten utan äfven af dessa dryckers
extrakt- och alkoholhalt. Det torde nemligen icke kunna nekas,
att i den mån maltdryckerna genom stegrad spritstyrka öka sin
rusgifvande förmåga, de från sedlighetens område hemtade skälen
till deras fördyrande genom åsatt beskattning jemväl tillväxa i
betydelse; liksom äfven att, i samma mån de på grund af ringa
alkoholhalt och rikedom på närande beståndsdelar billigtvis böra
frånskiljas de spirituösa dryckerna, det ock måste ligga i sam¬
hällets välförstådda intresse att icke genom särskild skattläggning
fördyra dem. Men om ock från teoretisk synpunkt allt erkännande
måste lemnas en så beskaffad uppfattning, torde densamma i prak¬
tiken möta allt för stora svårigheter för att finnas i stort ut-
förbar. Den likhet, som med hänsyn till förfaringssättet i fråga
om spritbeskattningen tyckes förefinnas, är i grunden blott sken¬
bar. Mellan sprit- och maltdryckstillverkningen råder nemligen
den väsentliga skilnad, att under det den vid brännerierna fram-
bragta spriten är en destillationsprodukt, som ifrån det ögonblick,
den afskiljes ur mäsken och sålunda blir en såsom sprit använd¬
bar vara, kan genom sjelfva redskapen göras för fabrikanten helt
och hållet oåtkomlig ända till dess den af kontrolltjenstemannen
blifvit uppmätt och profvad, måste deremot maltdrycken under
hela tillverkningsproceduren vara fritt tillgänglig för bryggeri¬
personalen och således jemväl vara utsatt för de möjliga åtgärder,
genom hvilka dess sammansättning i afseende å extrakt- och alkohol¬
halt kunna undergå ändring. Lätt inses i hvilken grad kontrollen
härigenom försvåras. Och under det den tillverkade spritens prof¬
ning är en ganska lätt och enkel sak, är deremot utrönandet af
maltdryckens beskaffenhet i ofta nämnda afseende förenadt med
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker. 3
34
sådana svårigheter, att det för vinnandet af ett tillförlitligt resul¬
tat måste förutsätta en i dylika stycken särskildt insigtsfull kon¬
trollpersonal. Men en sådan måste ock kräfva vida högre aflöning
än hvad under andra förhållanden kunde ifrågakomma. Statsver¬
kets behållning af skatteinkomsten skulle derigenom blifva liten
eller ingen; och då maltdrycksbeskattningens finansiela syfte icke
gerna torde förlika sig med ett så beskaffadt skattesystem, har
komitén jemväl af detta skäl funnit sig förhindrad framlägga nå¬
got å ofvan antydda grunder fotadt förslag.
Hvad deremot beträffar den beskattningsmetod, som låter
skatten utgå i förhållande till mängden af använda råämnen, har
densamma på olika sätt utvecklats i Norge och Bayern.
Den norska lagstiftningen binder beskattningen uteslutande
vid första operationen för råämnets förarbetning, i det att hon låter
skatten utgå efter den mängd spanmål, som stöpsättes. Häraf
blir en naturlig följd, att sjelfva brygdförfarandet icke behöfver
någon särskild tillsyn, utan att kontrollen nästan uteslutande rig-
tar sig på maltberedningen. För detta afseende äro stöpkaren satta
under kontrollens lås; hvarje gång mattning eger rum skall kon¬
trollören öppna luckorna till nyssnämnda kar, hvilka åter till¬
stängas så fort det uppvägda kornet i dem nedkastats. Men till
förhindrande af att korn, som icke blifvit beskattadt, sedermera
under afverkningen tillsättes, måste kontrollören ständigt vara
tillstädes vid mältningen; han skall närvara vid det utslagna stö¬
pets förflyttande till groningsrummet; han bör tillse, att det i sin
helhet föres till det uppgifna mältgolfvet, och lägga märke till
storleken af de »bäddar», i hvilka det upplägges; han än skyldig
flera gånger om dagen inspektera mältgolfven och så medelst följa
hvarje stöp under groningsprocessen, på det att, när denna af-
slutats, han må känna hvilket af stöpen det är, som bringas till
luftrummet eller kölnan. Äfven vid dessa tillfällen bör han vara
tillstädes; han skall anteckna, när den till stöpet hörande malt¬
mängden vare sig i dess helhet eller i olika afdelningar kommer
på kölnan eller torkloftet; liksom honom åligger äfven här öfver-
vaka, att icke något-underslef får ega rum. Misstänker han, att
sådant förekommer, eger han rättighet att, när maltet tages från
kölnan, fordra uppmätning eller uppvägning deraf.
35
Redan af hvad sålunda anförts torde vara klarligen ådagalagdt,
hurusom den norska beskattningsmetoden kräfver ett oafbrutet
öfvervakande icke blott af stöpkaren utan äfven af groningsrum,
torkbottnar och kölna samt öfriga till mälteriet, hörande eller der¬
med i sammanhang stående lägenheter. Kontrollanten är också
ålagd att äfven nattetid minst ett par gånger hvarje vecka in¬
spektera samtliga lägenheterna för att i möjligaste mån förhindra,
att icke mältning olofligen bedrifves. Men af allt detta blir ock
en oafvislig följd, att kontrolltjenstemannen, så att säga, fastläses
vid mälteriet; han måste derstädes ega sin bostad och är icke blott
förbjuden att tillbringa natten utom mälteriet eller den lokal, som
derinom åt honom upplåtits, utan ock ålagd att i kontrollproto¬
kollet anteckna hvarje sin frånvaro från mälteriet, der densamma
öfverstigit en timma, samt angifva grunden derför.
Komitén har af dessa för det norska systemet väsentligen utmär¬
kande förhållanden funnit sig hindrad att föreslå den svenska lag¬
stiftningens uppförande å samma grund. A ena sidan kräfver det
med nödvändighet ett det trägnaste öfvervakande af de särskilda
mältningsoperationerna för att förekomma en annars lätt åstadkom¬
men skatteminskning; men å andra sidan tager den just härigenom
högt uppdrifna kontrollkostnaden i anspråk en så betydlig del af
den åsyftade skatteinkomsten, att statens fiskaliska intresse dermed
varder blott föga t-illgodosedt. För att nu icke låta nettobehåll¬
ningen af skatten allt för märkbart reduceras, har man naturligt¬
vis den utvägen att höja skattesiffran; Norge öfverträffas heller
icke i detta afseende af något annat land. Men dermed inträder
och den från sedlig synpunkt rätt betänkliga faran, att de i alla
händelser mindre rusgifvande maltdryckerna så fördyras, att de
jemförelsevis mindre dyra ehuru mera rusgifvande spritdryckerna
allt lättare och allmännare undantränga dem i folkets förbruk¬
ning. Och utan allt afseende torde man heller icke böra lemna
den omständigheten, att derest den underordnade kontrollanten
vare sig af bristande iakttagelseförmåga eller för att icke stöta sig
med den fabrikant, hos hvilken han är inqvarterad, eller af någon
annan anledning underlåter att märka, hurusom lönstöpt eller lön-
grodt korn införts i groningsrum eller kölna, den norska mälteri-
kontrollen i de allra flesta fall saknar utväg att upptäcka så be¬
36
skaffade underslef. Väl äro öfverkontrollörerne ålagde att genom
de underordnade tjenstemännens täta förflyttning förekomma eller
afbryta de personliga förbindelser, hvilka torde kunna förmodas
icke sällan förlamande inverka å tillsynens noggranhet; men att
dermed vunnits en tillräckligt betryggande säkerhet mot antydda
farorna lärer icke gerna kunna antagas. Huru magtpåliggande
och dyr den af norska systemet föranledda mälterikontrollen än
är, lemnar den dock berättigade anledningar till tvifvel om en i
motsvarande mån ernådd tillförlitlighet.
Äfven den bayerska lagstiftningen fäster en viss kontroll vid
kornets stöpsättning. Men detta är likväl icke den egentliga ut¬
gångspunkten eller det hufvudsakligen utmärkande för beskattnings-
systemet i detta land. Stöpsättningen är den för kontrollen vig-
tigaste operationen blott i fråga om det s. k. grönmaltets tillverkning,
och detta slags malt är icke användbart till ölbrygd. Det är
deremot vid en senare operation för råmaterialets förarbetning,
det bayerska systemet fäster maltdryckbeskattningen; den plats
stöpsättningen intager i det norska, har det bayerska anvisat
åt maltkrossningen, då nemligen skatten utgår efter mängden af
det för vidare förarbetning afsedda malt, som för krossning upp-
mätes.
Den likhet förefinnes väl mellan rigtningarna af de båda län¬
dernas skattekontroll, att äfven i Bayern bryggeriernas och sjelfva
öltillverkningens öfvervakande få en underordnad betydelse, om
än icke fullt så obeaktad som i Norge. Men då maltet icke var¬
der skattepligtigt förrän i och med den åtgärd, som åstadkommer
den mekaniska sönderdelningen deraf, hvilken för dess vidare an¬
vändning vid maltdryckstillverkningen är af nöden, följer också
häraf, att det först är vid berörda åtgärd den bayerska kontrollen
börjas, liksom ock att det är å den, hon hufvudsakligen rigtar
sig. Så sker, att här i fråga varande beskattningsmetod måste
under tillsyn ställa alla de redskap, med hvilka maltkrossning kan
företagas.
Då nu icke blott gröpqvarnar och för maltkrossning särskilt,
afsedda maskiner utan äfven skrot- och mjölqvarnar in. fl. slag
af hithörande verk eller redskap falla under sagde rubrik, följer
också häraf, att den bayerska kontrollen måste ega en särdeles
37
vidlyftig utsträckning. Säkerligen ligger ock häruti dess största
olägenhet. Lagstiftningen förbjuder nemligen krossning af torkadt
malt å andra än vare sig offentliga, icke flyttbara qvarnverk,
hvilka drifvas såsom näringsfång, eller privata maltqvarnar, som
af enskilda eller bolag användas, sedan de dertill erhållit behörigt
tillstånd. Alla verk af senare slaget och af det förra de, i hvilka
krossningen sker mellan valsar, äro emellertid bundna vid det
vilkoret, att vara försedda med en automatisk, sjelfregistrerande
mätapparat af sådan konstruktion, som staten godkänt; och det
torde väl kunna sägas att, liksom systemet i förstberörda afseende
är behäftadt, med en i ögonen fallande svaghet, det deremot har
genom sistberörda anordning förvärfvat sig en märkbar förstärk¬
ning: i fråg:a om den verkliga för handen varande kontrollens till-
förlitlighet.
Det är klart, att kontrollörens uppgift fordrar olika tillväga-
gående allt efter som qvarnverken äro af det ena eller andra
slaget. Vid offentliga qvarnar utan mätapparat har han att främst
rigta sin uppmärksamhet derå, att mjölnaren i vederbörlig ordning
fullgör den honom ålagda uppmätningen af maltet samt att mät-
ningsresultaten antecknas i enlighet med gällande bestämmelser.
Han får heller icke underlåta att tillse iakttagandet af de för mal¬
tets forsling till eller från qvarnen meddelade föreskrifterna o. s. v.
Vid qvarnverk med mätapparat är det deremot den senare, hvil¬
ken bör utgöra främsta föremålet för hans iakttagelser; att den
tjenstgör på behörigt sätt, att dess plombering icke brutits, dess
ur icke blifvit skadadt, dess spärrverk icke utsats för något stö¬
rande ingrepp in. m. dylikt, gäller för honom att tidt och ofta
undersöka; det åligger honom tydligtvis ock att noga beakta, det
qvarnegare icke å qvarnen införa malt, som icke genomgått mät-
apparaten. Men såsom af det sagda framgår, är qvarnegaren eller
mjölnaren icke blott kontrollerad; systemet tager honom ock i
anspråk hsåsom hjelpkontrollant. Blott genom de honom ålagda åt¬
gärder med hänsyn till mäldens uppmätning och resultatens an¬
tecknande å det tillståndsbevis, som för det anmälda maltets
krossning utfärdats, blir det den ordinarie kontrollpersonalen möj¬
ligt att vid qvarnar utan mätapparat på ett tillfredsställande sätt
utföra den uppgift, systemet tilldelar dem.
38
Och häruti torde vara att finna ännu en svag punkt i det
bayerska systemet. Ty det vill synas som om, der mjölnare och
mäldegare i förening vilja begå något underslef, det svårligen skall
stå i kontrolltjensteinannens magt hvarken att förekomma eller
lagligen fulltyga detsamma. Föga tillrådligt lärer väl ock vara
att på en mera eller mindre osäker förmodan om mjölnarens egna
intressen bygga en så vigtig del af kontrollen, helst då densamma
tvångsvis och utan ersättning ålägges en viss yrkesklass. Men
mjölnarens betydelse för kontrollen är dock, väl att märka, icke
densamma vid alla qvarnar; den är tvärtom rätt liten i fråga
om sådana, som äro försedda med mätapparat; ty det är i dessa
det automatiska mätverket och icke han, som lemnar vitsord an¬
gående den skattepligtiga maltmängden. Således kan man säga,
att i den mån bayerska lagstiftningen varder i stånd att utsträcka
skyldigheten för qvarnarne i fråga om innehafvandet af sjelfregi-
strerande mätapparat, i samma mån skall ock systemets här an¬
tydda brist betydligt förminskas.
Det torde jemväl böra anmärkas, hurusom den ovedersägligen
ganska stora olägenhet, som vidhäftar ifrågavarande system på
grund af kontrollens utsträckning till alla slags inaltkrossnings-
redskap, i sjelfva verket icke visat sig ega någon större praktisk
betydelse. Väl är det sant, att derest man såsom en olägenhet
räknar husbehofsbrygdens beskattning, systemet icke kan derifrån
fritagas; men förhållandena i Bayern äro dock så beskaffade, att
den skatteförsnillning, som i följd af sistberörda omständighet
kunde förmodas, knappast kan antagas ega rum. Någon husbehofs-
brygd förekommer nemligen icke nu mera i Bayern, åtminstone
blott undantagsvis och i ytterst få trakter af landet; folket har
allt för mycket vant sig vid den vara, de större bryggerierna
med en mera uppdrifven teknik lärt sig åstadkomma, för att icke
rata den underhaltigare produkt, hembrygden mägtar frambringa.
Då nu å ena sidan löngröpning af malt på hemliga qvarnar med
större afverkningsförmåga icke gerna utan snar upptäckt är möj¬
lig, och å andra sidan för det å handqvarn löngröpta maltet, i
brist på heinbrygdsidkare, andra afnämare icke kunna påräknas
än de fabriker, som stå under offentlig kontroll, inses lätt, att
39
den obestridliga bristen i systemet lyckligt nog undgår hvarje
känbar följd i tillämpningen.
Om än, såsom i det föregående påmints, bayerka lagstiftnin¬
gen hufvudsakligen bygger sin skatteberäkning å hvad som ut¬
rönts vid mätningen af maltet före dess krossning, lemnar den
dock icke dess vidare förarbetning utan allt afseende. Tillsynen
utsträckes äfven till bryggerierna i så mån, att kontrolltjensteman-
nen förbehålles rätt till obehindradt tillträde natt som dag till de
lokaler, i Indika mäskkar, kokpannor, jäskar och kylskepp hafva
sin plats; honom ålägges vidare att förskaffa sig noggrann känne¬
dom om de nämnda kärlens rymd, om antalet brygder och den
vid hvarje brygd tillverkade varumängden o. s. v. Men då lagen
icke tillförbinder bryggaren hvarken att sjelf afgifva dessa uppgif¬
ter eller särskild! tillhandagå kontrollören vid deras inhemtande,
blir deraf eu naturlig följd, att den senare blott tillnärmelsevis
träffar det rätta och endast i fall af djerfva underslef kan våga
å sina sväfvande iakttagelser grunda något inskridande mot
fabrikanten.
Vid öfvervägande af de olika systemen för maltdrycksbeskatt-
ning har komitén icke kunnat undgå att finna de bada senast be¬
rörda förtjena en särskild uppmärksamhet. Det norska såväl som
det bayerska eger nemligen företrädet af en, relativt taget, enkel
kontrollmekanism; hvarken det ena eller det andra behöfver vara
förenadt med fara för industrien, vare sig genom dess inledande
på afvägar eller genom medförande af hinder för dess tekniska
utveckling; och om de än båda så väl i princip som i tillämpning
måste vidgå åtskilliga bristfälligheter, torde de dock kunna anses i
öfvervägande mån motsvara de anspråk å en adeqvat beskattning,
man med hänsyn till förhållandena i allmänhet skäligen må tillåta
sig hysa. Det har också varit dessa båda system komiten funnit
sig böra ställa i valet vid slutliga bestämmandet af det, liv 11 ket
borde såsom för vårt land lämpligt föreslås.
Af skäl, som i det föregående angifvits, har komitén icke
härvid kunnat stanna vid det norska. Komitén har härtill haft
det ytterligare motiv, att här i landet de allra fleste bryggare
sjelf ve tillverka sitt malt, samt att blott ett fåtal sjelfständiga,
yrkesmässigt drifna mälterier härstädes lära finnas, t/lider sadana
40
omständigheter har det icke synts komitén tvifvelaktigt, att skyl¬
dig hänsyn till bestående förhållanden än ytterligare förstärkte de
redan förut nog vigtiga skäl, som manat komitén att å det bayer¬
ska systemet grunda det författningsförslag, hvilket det ålegat
komitén i underdånighet afgifva.
Det har dock för komitén synts oafvisligen nödvändigt att i
tvenne vigtiga punkter afvika från sagda system. Om än, såsom
af föregående öfverblick öfver vår gamla maltdryckslagstiftning
visas, husbehofsbrygden, för så vidt städerna angår, icke alltid
varit skattefri, har dock komitén funnit alltför betänkligt att nu,
då lagen skulle gälla både städer och landsbygd, föreslå ett åter¬
upptagande af hembrygdsbeskattningen. Väl är det sant, att
landsbygden och de mindre städer, der husbehofsbrygd ännu är
i mer eller mindre flitigt bruk, genom rätt till dess afgiftsfria be¬
drifvande tillskyndas en viss fördel framför befolkningen i de stä¬
der, hvilka äro uteslutande hänvisade till förbrukning af den salu-
brygda, genom beskattning i någon mån fördyrade varan; väl må
ock kunna anmärkas, att efter salubrygdens beskattande husbehofs¬
brygd torde komma att idkas än allmännare än nu, hvadan statens
påräknade inkomst af maltdrycksbeskattningen kunde antagas att
lida afbräck utöfver nu beräknade dimensioner. Men om än måste
medgifvas, att någon grund förefinnes för båda dessa inkast, har
komitén dock icke kunnat i dera se tillräcklig anledning att frångå
sin åsigt uti förevarande fallet. Vare sig husbehofsbrygden skulle
skattläggas, såsom i Bayern, eller blott förbindas med skyldighet
för vederbörande att derom göra anmälan, såsom i Nordtyskland,
behöfde båda alternativerna en utvidgning af kontrollen, som sä¬
kerligen skulle komma att visa sig mera kostsam än inbringande
och verksam. Komitén tvekar heller icke att föredraga en möj¬
ligen i någon ringa mån minskad inkomst för staten framför hvarje
åtgärd, genom hvilken en i de flesta fall mindre skadlig hembrygds-
produkt skulle ur befolkningens förbrukning utträngas af andra
för dess sedliga, ekonomiska och sanitära tillstånd möjligen långt
farligare drycker.
Den andra af de punkter, i hvilka komitén ansett sig böra
afvika från den bayerska lagstiftningen, rör qvarnkontrollen. Då
beskattningen är fäst vid maltkrossningen, kan nemligen antingen
41
såsom i Bayern hvarje redskap, hvarmed dylik krossning är verk¬
ställbar, sättas under kontroll, eller ock kan stadgas, att hvarje
bryggeri, uti hvilket beskattad tillverkning utöfvas, skall hafva
egen inom bryggerilokalen uppstäld maltkross, hvarpå, efter be¬
hörig vågning eller mätning, allt det malt krossas, som förbrukas
inom samma bryggeri. Påtagligen skulle det förstnämnda alter¬
nativets tillämpning i Sverige möta synnerligen stora svårigheter
i följd af landets vidsträckthet och delvis glesa befolkning. Här¬
till kommer, att då systemet förutsätter, att ej något krossadt
malt får finnas inom landet, utan att vara vid krossverken be-
skattadt, samt kontrollen är förlagd till dessa senare och ej till
bryggerierna, icke heller det för hembrygden afsedda maltet kan
befrias från beskattning utan allt för grundad farhåga, att sådant
skattefritt malt skulle komma att användas äfven i skattepligtiga
bryggerier. Då systemet derjemte måste fordra en ganska tung kon¬
troll på handeln med allt slags malt, har komién af alla dessa skäl
föreslagit antagandet af det andra alternativet, eller anbringande
i hvarje bryggeri af egen maltkross, omedelbart förbunden med
automatisk vågapparat. Visserligen ådrages bryggeriegaren häri¬
genom en utgift, men hvilken dock ej blir särdeles betydlig i
jemförelse med de uti hvarje ordnadt bryggeri i öfrigt nedlagda
kostnader. Hvad sjelfva maltkrossen beträffar, så finnas redan nu
sådane i ett stort antal bryggerier, och kostnaden för en dyliks
anskaffande, hvilken, enligt hvad komitén inhemtat, allt efter
storlek och konstruktion vexlar emellan 300 och 1,000 kronor,
torde i de flesta fall betäckas af minskad transportkostnad och
bättre vård om det krossade maltet, förutom andra fördelar, som
innehafvandet af egen redskap alltid medför. Priset å en auto¬
matisk vågapparat vexlar emellan 800 och 1,500 kronor samt
torde vid en större beställning kunna ej obetydligt nedbringas;
men det är i alla fall ej sådant, att det bör afskräcka från an¬
tagandet af ett system, som för öfrigt erbjuder väsentliga för¬
delar.
I det bayerska beskattningssystemet beräknas och utgår af-
giften efter volymen af det malt, som skall krossas. Enligt komi-
téns uppfattning skulle det likväl medföra åtskilliga fördelar om
afgiftsbcräkningen i stället skedde efter vigten af samma malt.
42
Utom den större beqvämlighet och säkerhet, hvarmed i regeln våg¬
ning kan verkställas, underlättas derigenom äfven användning för
maltdryckstillverkningen af mindre vigtig och värderik spanmål,
enär vid volymens läggande till grund för bestämmandet af skatten
denna naturligtvis blir oberoende af spanmålens större eller min¬
dre tyngd. Vidare kan det för kontrollens kraftiga utöfvande
stundom blifva nödigt att jemföra det krossade maltets myckenhet
med resultatet af den före krossningen verkstälda mätningen eller
vägningen, hvilken jemförelse, då mätning sker, är betydligt svå¬
rare och vanskligare än vid vågning, enär maltets volym genom
krossningen undergår en betydlig förändring, som dessutom är
i ej ringa mån beroende af maltets beskaffenhet, i följd hvaraf
det ej låter sig göra att på förhand noggrant bestämma volym¬
förändringens storlek.
Vilkoret för vägningsmetodens användning är likväl, att de
under senare tider konstruerade automatiska vågapparaterna skola
visa sig vara icke blott tillförlitliga utan äfven varaktiga. Då
komitén emellertid icke eger full säkerhet i detta hänseende, har
den — under förutsättning, att behöflig erfarenhet härom må kunna
vinnas före lagens antagande — visserligen föreslagit, att maltets
vigt skall läggas till grund för skatteberäkningen, men derjemte
särskilt bifogat de ändringar i författningsförslaget, som skulle
föranledas af en öfvergång till mätningsmetoden. Komitén anser
sig i sammanhang härmed böra redan på detta ställe erinra, att
en omedelbar uppvägning af maltet före krossningen under till¬
syn af dervid närvarande kontrolltjenstemän skulle, förutom an¬
dra olägenheter, medföra så betydliga kostnader, att detta för¬
faringssätt endast undantagsvis kan ifrågasättas.
I åtskilliga land användes för tillverkning af maltdrycker i
vissa fall icke blott malt utan derjemte dels oinältad spanmål, dels
socker, stärkelse och andra så kallade maltsurogat. Vid tillämp¬
ning af ett beskattningssystem sådant som det bayerska lägger
användandet af dylika surogat ganska väsentliga hinder i vägen
för utöfvandet af en kraftig kontroll och åstadkommandet af en
43
rättvis beskattning. I Bayern äro de ock förbjudna, så att endast
mältad spanmål får användas, och samma inskränkning återfinnes
äfven i förslaget till ny lag om maltdrycksbeskattning för Nord¬
tyskland och är der enhälligt förordad af bryggaresocieteten. Nå¬
gra egentliga fördelar af dessa surogats användning förefinnas ej
heller, utan de anses tvärtom utöfva ett menligt inflytande på
maltdryckernas beskaffenhet, och detta specielt hvad beträffar
socker och stärkelse, i det att dessa ämnen stegra alkohol¬
halten utan att i motsvarande grad öka de närande bestånds-
delarne. Då derjemte af de statistiska uppgifter, som från hela
landet ingått, och för hvilka längre fram skall närmare redogöras,
inhemtas, att inom Sverige nästan icke a'ls förekommer att för
maltdryckstillverkning använda annat råämne än mältad spanmål,
har komitén icke tvekat att äfven i detta afseende föreslå en an¬
slutning till det bayerska beskattningssystemet, eller bestämdt
förbud mot användning af maltsurogat.
Då styrkan af det föreslagna beskattningssystemet väsentligen
måste vara beroende deraf, att allt malt, som vid tillverkningen
användes, äfven verkligen blifver uppmätt och beskattadt, och då
af redan anförda skäl det ej kan ifrågasättas, att bryggerierna
ständigt skola öfvervakas af kontrolltjenstemän, så är naturligtvis
af framstående vigt, att sådana lagstadganden fastställas, hvarige¬
nom allt användande för maltdryckstillverkningen af vare sig obe-
skattadt malt eller icke tillåtna råämnen i möjligaste mån för¬
förhindras. Flera bland författningsförslagets bestämmelser afse
just uppnåendet af detta mål utan anlitande af en allt för tung
och kostsam kontroll.
Komitén har sålunda föreslagit:
att inom bryggerilokalerna, under den tid då maltdryckstill¬
verkning der försiggår, icke få finnas upplagda några andra för dylik
tillverkning användbara råämnen än sådana,’ som äro för tillverk¬
ningen medgifna;
att malt i krossadt tillstånd icke heller får finnas i bryggeriet
vid andra tider än emellan krossningen och den närmast derefter
följande imnäskningen, samt då ej till större mängd än som till
nämnda inmäskning blifvit anmäldt, och hvarom vederbörande
44
kontrolltjensteman, då han dertill finner anledning, eger att för¬
vissa sig genom omedelbar uppvägning;
att annan redskap, användbar till krossning af malt, än den
förut omnämnda och med automatisk vågapparat försedda ej får
finnas inom bryggerilokalerna, utan att vara stäld under kronans
lås eller försegling.
För att åstadkomma ytterligare trygghet mot inmäskning af
obeskattade råämnen äro förbud meddelade dels mot all upplägg¬
ning i bryggeri eller tillhörande lägenheter af stärkelse, socker
eller andra maltsurogat, dels mot förvaring derstädes af spanmål
å andra än derför i fabriksanmälan angifna ställen. Hvad det
okrossade maltet beträffar, skulle rätt att införa sådant i sjelfva
bryggerilägenheterna, d. v. s. de lokaler, der inmäskning sker eller
kokpannor äro uppstäda, allt för lätt kunna föranleda olaglig
användning af detsamma, hvarför förbud mot dess uppläggning i
nyssnämnda lägenheter blifvit meddeladt. Af samma skäl är före-
skrifvet, att maltkrossning skall ske för hvarje brygd och att det
följaktligen i krossadt tillstånd ej må finnas inom bryggeriet vid
andra tider än emellan krossningens början och inmäskningen,
hvilka i brygdanmälan äro uppgifna.
Skola dessa föreskrifters efterlefnad kunna öfvervakas utan
kontolltjenstemans ständiga närvaro i bryggeriet, måste denne ega
full kännedom om såväl bryggeriets anordning som tiderna för
operationerna derinom, så vidt de afse maltkrossning och inmäsk¬
ning. Det är bland annat af denna anledning, som komitén före¬
slagit skyldighet för bryggeriegaren att i god tid till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ingifva fabriksanmälan, innehållande uppgifter
om bryggeriets belägenhet, om alla till detsamma hörande bygg¬
nader, om förvaringsrummen för såväl råämnen som färdiga pro¬
dukter, om maltkrossens och vågapparatens jemte andra apparaters
och fasta kärls uppställning inom bryggeriet m. in., hvilka upp¬
gifters rigtighet undersökes genom besigtning af dertill utaf Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande förordnad kontrolltjensteman. Komitén
har i sammanhang härmed föreslagit, att om, efter det fabriks¬
anmälan blifvit gjord och besigtning förrättad, nya byggnader,
apparater eller annan redskap tillkommit eller förändringar i den
redan anmälda och besigtigade verkstälts, hvad sålunda tillkommit
45
eller förändrats ej må användas utan att, efter behörig anmälan
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hafva blifvit besigtigadt
och godkändt. För att emellertid ej lägga allt för svåra hinder
i vägen för utförandet af sådana ändringar, som afse allenast red¬
skap eller kärl uti ett redan i verksamhet varande bryggeri, har
komitén föreslagit ett något genare förfaringssätt, eller att i detta
fall redskapen eller kärlen må få användas, sedan anmälan blifvit
gjord och redskapens godkännande af kontrollören tillstyrkts.
Innan maltkrossning inom anmäldt och besigtigadt bryggeri
får taga sin början, åligger det fabrikanten vidare att till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ingifva driftsanmälan med uppgift om
tiden för maltkrossningens början, om afverkningens storlek, om
det ombud, som i fabrikantens frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjenstemännen m. m. Ändamålet med denna anmälan är
dels att sätta Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i tillfälle att i
behörig tid besörja om kontrollen vid bryggeriet, dels att bestämma
storleken af den säkerhet för skattens fullgörande, som komitén
föreslagit, att fabrikanten skall aflemna, innan tillståndsbevis för
maltkrossnings företagande honom meddelas. Ehuru komitén
föreslagit, att skatten skall inbetalas efter hvarje kalendermånads
slut för det under samma månad uppvägda maltet, är dock sam¬
tidigt föreslaget, att förut nämnda säkerhet skall motsvara skatten
för två hela månaders afverkning enligt driftsanmälan. Orsaken
härtill är dels, att någon ej allt för kort tid måste medgifvas efter
slutet af månaden, inom hvilken skatten bör vara erlagd, och dels
att bereda statsverket full trygghet i sin rätt, äfven om afverk-
ningen någon månad skulle öfverskrida hvad i driftsanmälan upp-
gifvits. Skulle emellertid visa sig, att afverkningen betydligt har
öfverstigit hvad den enligt driftsanmälan bort vara, då skall
fabrikanten ställa en deremot svarande säkerhet, vid äfventyr
att för uraktlåtenhet häraf nödgas erlägga dubbel tillverknings-
skatt för det malt, som afverkats utöfver hvad i driftsamnälan
upptagits.
Kontrolltjenstemännen skall sedermera under tillverkningens
hela fortgång genom de i författningsförslaget intagna brygdanmäl¬
ningarna och de på dem grundade bryggsedlarne ega ständig känne¬
dom om maltkrossningen och inmäskningen vid bryggeriet samt
46
derigenom sättas i tillfälle att medelst ett lämpligt ordnande af
sina besök derstädes tillse, det ej några olagligheter föröfvas.
Beträffande brygdanmälan har komitén föreslagit, att den äfven
skall upptaga tiden, då möjligen är afsedt att genom efterlakning
tillverka svagdricka. Då vid dylik efterlakning tillsättning af
obeskattadt malt eller maltsurogat kan vara att befara, har komitén
nemligen ansett, att sådan efterlakning ej bör få företagas, med min¬
dre kontrollören har kännedom om tiden derför, för att beredas
tillfälle öfvervaka densamma.
Den i förslaget fabrikanten medgifna rätt att samtidigt anmäla
flera brygder har tillkommit endast för att vid ett regelbundet
arbetande bryggeri bereda honom den beqvämlighet att ej dag¬
ligen och stundom till och med mer än en gång om dagen nödgas
göra dylik anmälan.
Såsom redan förut är meddeladt, vexlar maltdrycksbeskatt-
ningens storlek högst betydligt i olika länder. Beräknad på
hektoliter Öl af medelstyrka (13° Balling) uppgifves den vara:
I Norge...........................................
|
5
|
Kr.
|
70
|
öre.
|
» Italien..........................................
|
4
|
»
|
95
|
»
|
» Österrike-Ungern ......................
|
4
|
))
|
25
|
))
|
» Ryssland .....................................
|
3
|
))
|
35
|
))
|
» England ....................................
|
3
|
»
|
15
|
))
|
» Frankrike....................................
|
2
|
))
|
90
|
»
|
» Nord-Amerikas förenade stater
|
2
|
»
|
80
|
))
|
» Bayern ........................................
|
2
|
))
|
70
|
»
|
» Baden ..........................................
|
2
|
))
|
—
|
»
|
» Belgien........................................
|
1
|
))
|
60
|
»
|
» Wiirtemberg.............................
|
1
|
))
|
60
|
))
|
» Holland...........................
|
1
|
))
|
30
|
))
|
» Nordtyskland.............................
|
—
|
»
|
90
|
»
|
Den af komitén föreslagna skatten
|
för Sverige
|
skulle efter
|
samma beräkningsgrund uppgå till ungefärligen 1 krona per hekto¬
liter öl, 1 krona 20 öre per hektoliter porter och 30 öre per
hektoliter svagdricka, motsvarande respektive 2,63, 3,16 och 0,80
47
öre per kanna. Komitén har härvid utgått från den åsigt, att,
då en afgift af det slag, som här är i fråga, första gången skall
påläggas, både klokhet och billighet bjuda, att den ej bestämmes
särdeles hög. Anser man nemligen fortfarande, att ett allmännare
bruk af maltdrycker bör bidraga till att minska bruket af de
starkare och skadligare rusdryckerna, så kan det naturligtvis ej
vara lämpligt att genom hög beskattning å de förra försvåra
deras måttliga förbrukning. Tydligt är äfven, att hög beskattning
dels skulle framkalla ovilja mot hela beskattningsåtgärden, dels
innebära en stark frestelse till underslef och olaglig tillverk¬
ning. Förbises bör ej heller, att då hembrygden göres helt
och hållet skattefri, så måste, på sätt förut blifvit antydt, en
hög beskattning å salutillverkningen naturligen öka den förra
brygden och derigenom minska statsverkets inkomster samt på
samma gång för de skattepligtiga bryggerierna försvåra täflan med
hembrygden.
För att bland annat i någon mån kunna bedöma storleken
såväl af maltdryckstillverkningen inom landet som af den stats¬
inkomst, hvilken med den af komitén föreslagna skatten kan vara
att påräkna, har komitén från öfverståthållareembetet i Stockholms
stad och samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande begärt och
erhållit uppgifter öfver de bryggerier, som under år 1880 utöfvat
maltdryckstillverkning till afsalu, äfvensom öfver myckenheterna
råämnen, hvilka under samma tid vid dem förbrukats, samt mäng¬
den erhållna produkter.
Sådana uppgifter hafva äfven med högst få undantag inkom¬
mit och äro efter erforderliga reduktioner sammanförda i bifogade
tabeller. Vid nämnda reduktioner har, med ledning dels af upp¬
gifter från andra länder dels på grund af anstälda undersökningar,
antagits, att en hektoliter torkadt kornmalt i okrossadt tillstånd
väger 52 kilogram.
Såsom af de tabellariska sammandragen framgår, har under
sistförflutna år maltdryckstillverkning för afsalu utöfvats inom:
48
Stockholms stad----- vid 18 bryggerier med en
|
maltförbrukning af
|
7,394,680,8
|
kgr.
|
Stockholms län______
|
» 2 »
|
»
|
»
|
»
|
283,218,0
|
»
|
Upsala d:o ...........
|
» 9 »
|
»
|
»
|
))
|
899,485,6
|
»
|
Södermanlands d:o._
|
» 9 »
|
»
|
))
|
))
|
362,070,8
|
))
|
Östergötlands d:o ...
|
» 26 »
|
»
|
))
|
))
|
1,609,093,2
|
))
|
Jönköpings d:o_____
|
» 17
|
»
|
))
|
n
|
497,047,2
|
))
|
Kronobergs d:o____
|
» 14 »
|
»
|
))
|
n
|
125,018,4
|
»
|
Kalmar d:o._........
|
» 37 »
|
))
|
»)
|
»
|
640,884,4
|
»
|
Gotlands d:o.........
|
» 2 »
|
»
|
»>
|
»
|
171,464,8
|
))
|
Blekinge d:o.........
|
» 29 8
|
»
|
))
|
»
|
815,677,2
|
»
|
Kristianstads d:o____
|
» 8 »
|
»
|
»
|
»
|
576,498,0
|
»
|
Malmöhus d:o.......
|
B 67 B
|
»
|
))
|
»
|
1,781,150,8
|
))
|
Hallands d:o........
|
» 6 »
|
»
|
»
|
»
|
297,544,0
|
»
|
Göteb. o. Bohus d:o
|
B 26 B
|
»
|
»
|
»
|
3,817,242,0
|
))
|
Elfsborgs d:o........
|
B 11
|
»
|
»
|
»
|
314,927,6
|
))
|
Skaraborgs d:o ......
|
» 14 B
|
»
|
»
|
»
|
479,793,6
|
))
|
Vermlands d:o.......
|
» 14 B
|
»
|
))
|
»
|
497,239,6
|
))
|
Örebro d:o...........
|
B 17 B
|
»
|
))
|
»
|
418,605,2
|
»
|
Vestmanlands d:o...
|
B 6 »
|
»
|
))
|
»
|
569,181,6
|
)»
|
Kopparbergs d:o____
|
»11 »
|
))
|
»
|
»
|
260,520,0
|
»
|
Gefleborgs d:o_______
|
»15 »
|
»
|
)»
|
»
|
1,343,404,4
|
»
|
Vesternorrlands d:o.
|
» 7
|
))
|
))
|
»
|
714,485,2
|
))
|
Jemtlands d:o .......
|
» 5 »
|
))
|
))
|
»
|
93,204,8
|
))
|
Vesterbottens d:o ...
|
B 3 »
|
))
|
))
|
»
|
110,973,2
|
)»
|
Norrbottens d:o_____
|
» 1 ))
|
))
|
»
|
»
|
56,035,2
|
))
|
Summa 374 bryggerier med en
|
maltförbrukning
|
af 24,129,445,6
|
kgr.
|
Inom hela riket har denna tillverkning sålunda utöfvats vid
374 bryggerier med en råämnesåtgång af i afrundadt tal 24,129,400
kilogram malt. Hela tillverkningen uppgifves hafva utgjort i af-
rundade tal 41,680 hektoliter (1,592,176 kannor) porter, 585,349
hektoliter (22,360,331 kannor) öl och 489,700 hektoliter (18,706,540
kannor) svagdricka, vid hvilka uppgifters meddelande det synts
öfverflödigt och möjligen stundom vilseledande att göra någon
skilnad mellan olika ölsorter.
Samtliga bryggerier uti städerna utgjorde 212 med en rå-
ämnesförbrukning af 20,453,269,2 kilogram malt och på lands¬
bygden 162 med en förbrukning af 3,676,176,4 kilogram malt.
Komitén har äfven på annan väg sökt ledning för bedömandet
af maltdryckstillverkningens storlek inom landet. Enligt Kongl.
49
Kommerskollegii underdåniga berättelse angående utrikes handel
och sjöfart har införseln af humle under de senaste fem åren i
medeltal uppgått till 637,800 skålpund årligen, och då till 100
kannor Öl kan efter i landet brukliga bryggeriförfaranden antagas
åtgå 1 V, skålpund humle, skulle ofvanstående humleqvantitet för¬
utsätta en öltillverkning af 42,520,000 kannor eller i det närmaste
1,112,800 hektoliter, ungefärligen lika med summan af både por¬
ter, öl och svagdricka enligt ofvan åberopade officiela uppgifter.
I följd häraf, och då svagdricka i sistnämnda summa ingår med
omkring 44 procent, man torde kunna antaga, att maltförbruknin¬
gen inom landet i verkligheten varit större, än hvad ofvan uppgifvits.
I den på humleförbrukningen grundade beräkningen är ej den in¬
hemska humleproduktionen medtagen, hvilken, enligt hvad komitén
inhemtat, kan antagas utgöra omkring 100,000 skålpund årligen.
Större delen af denna humle torde dock vara använd inom hem¬
brygden och derför icke böra medtagas i ofvanstående beräkning.
Med den af komiterade föreslagna skattesiffran och utgående
från antagandet af ofvan anförda maltförbrukning, eller 24,129,400
kilogram malt, skulle hela bruttoinkomsten af maltdrycksbeskatt-
ningen komma att uppgå till 965,176 kronor.
Såsom af de lemnade statistiska uppgifterna framgår, före¬
komma inom landet ett betydligt antal bryggerier, vid hvilka den år¬
liga afverkningen är högst ringa, nedgående till blott några få tusen
kilogram. Om vid sådana bryggerier tillverkningen ej inskränkes
till blott en mindre del af året, skulle åstadkommandet af en för
beskattning erforderlig kontroll föranleda kostnader, hvilka, såsom
lätt inses, ej ens betäcktes af den inflytande tillverkningsskatten.
Det har af sådan anledning synts komitén angeläget att bestämma
ett minimum af skatt, som under alla förhållanden skall utgå, ehvad
afverkningen uppgår till motsvarande belopp eller ej; och komitén har
i detta hänseende föreslagit 4 kr. 80 öre för hvarje helgfri dag, hvar¬
under inaltkrossning på grund af driftsanmälan kan egarum, mot¬
svarande en afverkning af 120 kilogram malt. Otvifvelaktigt kommer
genom ett dylikt stadgande åtskilliga små bryggerier att nödgas helt
och hållet upphöra med handteringen, ett resultat som dock ingalunda
i allmänhet synes vara att beklaga. Det torde nemligen vara gif-
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker. 4
50
vet, att om en maltdryckstillverkning, drifven i så liten skala som
här är i fråga, eller med en afverkning, som ej ens uppgår till 10
kubikfot malt om dagen, skall kunna blifva lönande, så måste
produkterna antingen hållas i oskäligt högt pris eller ock vara af
temligen underhaltig beskaffenhet, i de flesta fallen båda delarne,
hvaraf återigen följden lätt blir, att företaget, framkalladt af till¬
fälliga förhållanden, snart under inflytelsen af täflan från större
och bättre skötta bryggerier måste upphöra. Der åter ett verk¬
ligt och fortfarande behof framkallat en bryggerianläggning, torde
denna, äfven om afverkningen för hela året är ringa, i de flesta
fall kunna bestå, antingen genom att något öka denna eller genom
förening med annat närbeläget bryggeri eller genom tillverkningens
drifvande under någon kortare del af året.
Samma åtgärd eller bestämmandet af ett minimum för af¬
verkningen är äfven vidtagen i Norge samt likaledes af finska
skattekomitén upptagen i dess förslag till förordning om bevill¬
ning för tillverkning af maltdrycker.
För att emellertid mildra ifrågavarande stadgande har komi-
tén föreslagit, att, analogt med förhållandet i Norge, för bryggeri,
som varit i verksamhet under året näst före det, hvarunder för¬
ordningen om maltdrycksbeskattning träder i kraft, minimiafgiften
måtte bestämmas lägre än för andra bryggerier, eller till allenast
2 kr. 40 öre för dag, motsvarande en afverkning af 60 kilogram,
dock att detta undantagsförhållande skulle fortfara allenast under
fem år.
Detta minimum förutsätter emellertid en afverkning för år,
eller 300 arbetsdagar, af 18,000 kilogram malt, och under förut¬
sättning att äfven de mindre bryggerierna äro i verksamhet
hela året, skulle, enligt hvad de tabellariska sammandragen visa,
204 bryggerier komma under nämnda minimum. Sjelfva förut¬
sättningen härför eller den oafbrutna verksamheten är emeller¬
tid origtig, enär flertalet af dessa små bryggerier otvifvelaktigt
arbeta endast under kortare tider, och resultatet blir då naturligt¬
vis helt annorlunda. Af sammandragen framgår i öfrigt, att malt¬
förbrukningen vid samtliga dessa bryggerier, som förbrukat mindre
än 18,000 kilogram om året, ej uppgår till mer än 1,471,766 kilogram
eller allenast omkring 6 procent af hela den uppgifna maltåtgången.
51
I afseende å öfverinseende! öfver maltdryckstillverkningen
har komitén ansett lämpligt, att densamma uppdrages åt den redan
inrättade byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter, och detta
så mycket hellre som i vissa fall möjligen samma kontrollperso¬
nal kan användas för olika, beskattning underkastade, tillverk¬
ningar.
Hvad denna kontrollpersonal beträffar, har komitén föreslagit,
att liksom vid bränvinsbrännerierna den skall utgöras af öfver-
kontrollörer och kontrollörer. I följd af dels inaltuppvägningens
verkställande medelst automatiska apparater, dels kontrollanord-
ningarne i öfrigt föreligger här icke någon nödvändighet af kon-
trollörernes dagliga besök i bryggerierna och ännu mindre af deras
ständiga närvaro derstädes. Kontrollören blir alltså här vanligen
betydligt mindre bunden af tjensten, än hvad fallet är med brän-
vinskontrollören, hvarför ock tillsynen öfver bryggerierna i allmän¬
het torde kunna öfverlemnas åt personer, som genom annan
samtidig sysselsättning förvärfva någon del af sitt uppehälle. För
de fall åter, då en och samma kontrollör genom tillsyn öfver flera
bryggerier måste åt denna tjenstgöring mera uteslutande egna sin
tid, är äfven aflöningen med afseende härå föreslagen högre. Ett
ytterligare skäl, hvarför komitén ansett sig kunna föreslå aflönings-
vilkoren för bryggerikontrollörerne betydligt lägre, än hvad de äro
för bränvinskontrollörerne, ligger deruti, att de förre kunna på¬
räkna längre årlig tjentgöringstid än de senare, hvilka ofta en¬
dast för några veckor i sänder inkallas i tjenstgöring. Förutses kan
emellertid, att fall skola inträffa, då lokala eller andra skäl påkalla
en högre aflöning än den i regeln föreslagna, hvarför komitén
ansett angeläget åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förbehålla
rätt att vid sådana tillfällen höja aflöningen.
För att underlätta bildandet af en erfaren och skicklig kon-
trollörspersonal har komitén derjemte föreslagit antagandet af kon-
trollörsassistenter, hvilka skulle dels genom deltagande i tjenst-
• göringen förskaffa sig nödig erfarenhet och dels biträda inom kon¬
trollen vid förfall för kontrollörer eller vid andra tillfällen, då
öfverkontrollör finner sådant nödigt. Enligt komiténs förslag skall
likväl assistent ej åtnjuta aflöning vid andra tillfällen, än då han
utöfvar sjelfständig tjenstgöring.
52
För beräkning af den kostnad, som kontrollen kan komma
att föranleda, borde man känna icke blott bryggeriernas antal och
belägenhet samt förbindelserna dem emellan, utan äfven huru stor
del af året, som hvarje bryggeri kan antagas vara i verksamhet,
äfvensom åtskilliga andra förhållanden, af hvilka flera äro för
komitén obekanta, i följd hvaraf hvarje dylik beräkning nu skulle
blifva otillförlitlig; dock anser sig komitén med ledning af de
meddelade ofliciela uppgifterna kunna förutsäga, att nämnda kost¬
nad ej bör komma att öfverstiga 18 procent af skatteinkomsten.
Vidkommande föreskrifterna angående kontrollpersonalens
tjensteåligganden, hafva komiterade ansett, att dessa lämpligast
borde upptagas i en särskild, af Eders Kongl. Maj:t faststäld ord¬
ningsstadga, uti hvilken äfven borde förekomma åtskilliga stad-
ganden rörande lokalernas anordning, vågredskapens beskaffenhet,
formulär jemte vissa fabrikantens åligganden med hänsyn till kon¬
trollen, liksom förhållandet är med motsvarande stadganden rö¬
rande tillsynen öfver bränvins- och hvitbetssockertillverkningarne.
Detta förfaringssätt synes vara så mycket angelägnare, som en
blifvande erfarenhet möjligen kommer att ådagalägga nödvändig¬
heten af jeinkningar i flera eller färre bland dessa stadganden,
och hvilka då torde böra kunna vidtagas med större skyndsam¬
het än hvad som kunde ske, i fall sådana stadganden intoges i
sjelfva tillverkningslagen.
I det föregående har komitén sökt angifva motiven för de uti
§§ 1—3, 6—9, 12—17 och 20—24 i bifogade författningsförslag
antagna stadganden. Rörande öfriga bestämmelser i samma för¬
slag, för så vidt de erfordra särskild förklaring, får komitén an¬
föra följande:
Under antagande, att för maltdrycker, som ur landet utföras,
restitution af den erlagda skatten bör medgifvas, har komitén
föreslagit densamma (§ 5) till en krona för hektoliter, eller
den skatt, som beräknats utgå för öl. Restitutionen är således
föreslagen lika för alla slag af maltdrycker, oberoende af de- ,
ras styrka, och detta derför att det ej kan ifrågakomma att ut¬
föra de svagare och billigare slagen af dessa drycker, enär dels
fraktkostnaden skulle blifva jemförelsevis allt för hög, dels sådana
drycker äro särdeles utsatta för att vid transport undergå förskämning.
53
Billigheten deraf, att skatten eftergifves i de fall, då det
beskattade maltet eller produkten deraf genom olyckshändelse
väsentligen skadats, har föranledt komitén att härom föreslå stad-
ganden (§ 4 mom. 2); dock med den inskränkning att dylik efter¬
gift ej medgifves, med mindre skadan timat, innan vörten lemnat
kylskeppet, enär det i annat fall skulle blifva särdeles svårt att
åstadkomma nödig kontroll. Komitén har derjemte ansett att, till
förekommande af missbruk, frågor om skatteeftergift af detta slag
borde underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Stadgandena i §§ 10 och 11 afse tydligen att förebygga, det
staten under någon längre tid skulle blifva betungad med kon¬
trollkostnader vid bryggeri, sedan afverkningen derstädes redan
under längre tid upphört.
Såväl till kontrollens understödjande som för åstadkommande
af god ordning i allmänhet och för beredande af materialier till
en tillförlitlig statistik öfver maltdryckstillverkningen i riket äro
i §§ 17 och 18 intagna stadganden, genom hvilka fabrikanten
ålägges att efter faststälda formulär och i öfrigt meddelade före¬
skrifter öfver tillverkningen föra böcker och journaler.
Enligt hvad komitén erfarit, lärer ett eller annat bryggeri
förekomma, så förenadt med allmän qvarn eller annat verk, att
en omedelbar tillämpning af den föreslagna författningen skulle
derstädes genast förhindra maltdryckstillverkningens fortsättande.
Till förebyggande af de förluster och öfriga olägenheter, som deraf
möjligen skulle blifva en följd, har komitén i § 43 föreslagit, att
för sådana fall det må bero på Eders Kongl. Maj:ts särskilda
pröfning, om detta oaktadt maltdryckstillverkning må ega rum vid
sådant bryggeri, hvaremot komitén ansett, att, om särskilda kon¬
trollåtgärder för dylikt medgifvande blifva nödiga, kostnaderna
härför böra bestridas af fabrikanten.
Beträffande slutligen ansvarsbestämmelserna, har komitén an¬
sett sig böra föreslå dessa med särskildt afseende fästadt å nöd¬
vändigheten att genom verksamma straffpåföljder bidraga till
lagbudens efterlefnad.
O
45
I det alternativa förslag, som komitén framstäf för den hän¬
delse, det skulle befinnas nödigt att lägga maltets volym i stället
för dess vigt till grund för afgiftsberäkningen, torde egentligen
blott en enda punkt tarfva någon närmare belysning, nemligen
den i § 24 omförmälta uppvägningen af malt med dertill hörande
förpligtelse för fabrikanten att ställa våg och vigter till kontrollens
förfogande.
Skälet till denna föreskrift, hvarigenom komitén åtminstone
skenbart frångår den princip, hvarpå beskattningen här är afsedd
att hvila, i det en vigtbestämning ställes vid sidan af volym¬
bestämningen, har varit den svårighet, att icke säga omöjlighet,
som, enligt hvad redan ofvan blifvit framhållet, gör sig gällande
i fråga om fastställandet af ett allmängiltigt exakt relationstal
mellan det krossade och det okrossade maltets volymer. Då er¬
farenheten visat, att detta förhållande allt efter maltets torrhetsgrad,
sättet, hvarpå mältningen drifvits, och sjelfva beskaffenhet kan
vexla mellan ganska vidsträckta gränser, så skulle vid den kon¬
trollmätning af det till inmäskning färdiga, alltså krossade maltet,
hvilken såsom ett väsentligt moment ingår i den beskattnings-
modus komitén föreslaget, ett mer eller mindre godtyckligt fixe¬
rande af ett medelvärde på sagda förhållande i många fall kunna
leda till fullkomligt grundlösa ansvarspåståenden för begångna
underslef; medan å andra sidan valet af ett så högt relationstal,
att denna fara vore undanröjd, skulle göra kontrollen magtlös
gent emot ett afsigtligt ökande af mäskgodsets mängd inom detta
gränsvärde.
Dessa olägenheter har komitén trott sig åtminstone i väsent¬
ligaste mån kunna undvika genom att låta kontrollpersonalen,
medelst då och då företagna jemförande vägningar af det vid
hvarje bryggeri använda maltet såväl i okrossadt som krossadt
tillstånd, direkt bestämma det volymsförhållande, som i hvarje
fall gör sig gällande, och är det i sådant syfte, som det ifråga¬
varande stadgandet i § 24 tillkommit.
Den siffra för reduktion af det krossade maltets volym till
okrossadt, som fastställes i § 29 mom. 3, är fördenskull afsedd att
tillämpas endast i de fall, då en sådan direkt bestämning ej kan
läggas till grund för beräkningen.
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG.
FÖRSLAG
till
Förordning angående beskattning af maltdrycker-
Art. I.
Om skattens beräkning, erläggande och återbäring.
§ 1.
1. Vid all tillverkning af maltdrycker till afsalu skall med
det undantag, som i nästa moment sägs, erläggas en tillverknings-
skatt i förhållande till vigten torkadt eller rostadt malt, som an¬
vändes för tillverkningen; och eger för ty hvad i denna förordning
är stadgadt icke tillämpning å sådan tillverkning af maltdrycker,
som sker för eget husbehof; dock får dylik husbehofsbrygd icke
utöfvas af den, som idkar värdshusrörelse, handel med eller be¬
skattad tillverkning af maltdrycker.
o
2. A apotek må skattefri tillverkning af maltinfusioner och
maltextrakt för medicinskt behof ega rum under de vilkor, som
särskildt stadgas.
3. Vid tillverkning af maltdrycker till afsalu enligt mom. 1
vare förbjudet att i stället för eller såsom tillsats till torkadt eller
rostadt malt använda grönmalt, omältad spanmål eller annat ämne
såsom stärkelse, socker eller dylikt.
§ 2.
1. Vigten af det skattepligtiga maltet bestämmes med det
undantag, hvarom i § 18 sägs, förmedelst sjelfregistrerande, justerad
58
vågäppärat, som skall vara inrättad och i afskildt rum uppstäld
enligt föreskrifterna i gällande ordningsstadga för brygo-erierna i
riket. Denna vågapparat skall bekostas af fabrikanten.
2. Det skattepligtiga maltet skall krossas å särskild, i nyss
omförmälta rum anbragt maltkross, så förbunden med vågappa¬
raten, att maltet ej, utan att genomgå denna, kan förarbetas.
§ 3.
1. Tillverkningsskatten skall erläggas med fyra öre för hvarje
kilogram torkadt eller rostadt malt, som uppväges för krossning,
dock minst med 1440 kronor för helt tillverkningsår och i förhål¬
lande derefter för den kortare tid, hvarunder bryggeriet skolat
enligt den i § 9 föreskrifna anmälan vara i gång.
2. Tillverkningsåret räknas från och med den 1 september
det ena till och med den 31 augusti det påföljande året.
§ 4.
1. Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad
skall tillverkningsskatten för det under samma månad uppvägda
maltet inbetalas till landtränteriet i det län, der bryggeriet är be¬
läget; och skall vid betalningen för den sista månaden, då bryggeriet
under tillverkningsåret varit i gång, jemväl erläggas hvad som kan
brista i den i nästföregående § stadgade minsta tillverkningsskatt.
2. Om uppvägdt malt eller deraf beredd vört, innan denna
lemnat kylskeppet, så väsentligen skadats genom vådeld eller
annan af fabrikanten ej vållad olyckshändelse, att maltet eller
vörten ej kan användas för tillverkningen, må eftergift af till¬
verkningsskatten kunna vinnas. Ansökan härom, åtföljd af under-
sökningshandlingarna rörande olyckshändelsens tillkomst och för¬
loppet dervid, ingifves till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
hvilken pröfvar ansökningen och underställer sitt beslut Kongl.
Maj:t.
59
§ 5.
Vid utförsel af maltdryck, för hvilken tillverkningsskatt blif¬
va erlagd, åtnjutes restitution med en krona för hvarje hektoliter
under de vilkor särskild författning stadgar.
O O
Art. II.
Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.
Afdelning 1.
Fabriksanmälan.
§ 6.
1. För bryggeri, som första gången, efter det denna förord¬
ning trädt i kraft, skall sättas i gång, eller som då skall vara i
verksamhet, åligger fabrikanten att minst 30 dagar, innan kross¬
ning af skattepligtigt malt eger rum, till Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i det län, der bryggeriet är beläget, inlemna skriftlig
fabriksanmälan med uppgift om:
a) bryggeriets belägenhet;
b) de till detsammma hörande särskilda byggnaderna;
c) de i nyssnämnda byggnader för maltberedning och för¬
varing af spanmål, malt, humle samt färdiga produkter
afsedda lägenheterna;
d) de egentliga bryggerilägenheterna och jäskällaren;
e) maltkross och vågapparat, deras konstruktion och upp¬
ställning;
/) de fasta apparaterna; och
g) de kärl, som skola användas för maltdryckernas bered¬
ning, jemte dessa kärls rymd;
allt enligt de i ordningsstadgan meddelade närmare föreskrifter
och faststälda formulär.
60
2. Vid denna anmälan skall vara fogad planritning öfver
samtliga lägenheterna med tydligt angifvande af hvars och ens
ändamål.
3. De i denna § omförmälta handlingar skola aflemnas i
tre exemplar.
§ 7.
1. Då fabriksanmälan skett, läte Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande genom öfverkontrollör eller kontrollör tillse, att anord¬
ningarna inom bryggeriet icke strida emot gällande föreskrifter
samt att de af fabrikanten lemnade uppgifterna äro rigtiga, med
rätt för besigtningsmannen att låta uppmäta kärlen, då han der¬
till finner skälig anledning.
2. Besigtningsmannen skall ock vid tillfället meddela fabri¬
kanten föreskrifter om anbringande af ordningsnummer å de an¬
mäla kärlen och fasta apparaterna samt å de förra jemväl af
uppgift om rymden; och åligger det fabrikanten att i behörigt
skick underhålla dessa nummer och uppgifter.
3. Fabrikanten åligger att på kallelse af besigtningsmannen
sjelf eller genom ombud vid besigtningen närvara; och skall öfver
förrättningen föras protokoll i två exemplar, som undertecknas
ej mindre af fabrikanten eller hans ombud än äfven af besigtnings¬
mannen, hvilken senare till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande in¬
sänder det ena exemplaret och till fabrikanten eller hans ombud
öfverlemnar det andra.
4. Sedan besigtningen blifvit verkstäld, meddele Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande sitt beslut och teckne detsamma å anmälnings-
skrifterna, hvarefter ett exemplar af dessa tillställes öfverkontrol-
lören och ett återlemnas till fabrikanten, som är skyldig att, när
så påfordras, hålla detsamma tillgängligt för kontrolltjenstemännen.
§ 8.
Byggnader, lägenheter, apparater eller kärl, som icke blifvit
upptagna i fabriksanmälan, eller som godkänts men sedermera
61
ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker användas, utan
att hafva blifvit efter anmälan hos Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande så besigtigade och godkända, som i § 7 sägs; dock att, då
bryggeriet är i verksamhet, apparater eller kärl af de slag, som
omförmälas i § 6 mom. 1 f) och g), få användas, sedan förberörda
anmälan blifvit aflemnad till kontrollören och denne å anmälnings-
skriften tecknat tillstyrkande till redskapens godkännande. Ej må
maltkross eller vågapparat ändras eller ny sådan redskap i bryg¬
geriet insättas, innan skriftlig anmälan derom ingifvits till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och öfverkontrollören gifvit sitt sam¬
tycke till arbetets påbörjande.
Afdelning 2.
Driftsanmälan.
§ 9.
1. Då bryggeri under tillverkningsåret skall sättas i gång
eller vid dess början vara i verksamhet, åligger fabrikanten att
minst tio dagar förr, än maltkrossningen företages, till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om:
а) dagen, då han ämnar börja maltkrossningen;
б) den vigt malt, han beräknar i medeltal skola komma att
krossas hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken
driftsanmälan gäller;
c) det eller de slag af maltdrycker, han ärnar tillverka; samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjenstemännen.
2. Samtidigt med dessa uppgifter skall fabrikanten hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ställa säkerhet för så stort skatte¬
belopp, som svarar mot den uppgifna medelafverkningen för två
månader, dock alltid för minst 240 kronor.
3. Varder nyssnämnda säkerhet af Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande godkänd och finnes ej heller annat hinder för handte¬
62
ringens utöfvande, meddele Kong]. Maj:ts Befallningshafvande till¬
ståndsbevis för maltkrossningens företagande.
4. Vill fabrikanten, sedan driftsanmälan skett, vidtaga åtgärd,
hvarigenom han frångår lemnad uppgift, vare han pligtig sådant
ofördröjligen skriftligen anmäla hos Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande.
5. Har under någon kalendermånad vigten af det krossade
maltet i medeltal för hvarje dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i driftsanmälan uppgifvits, då skall, derest sagda an¬
mälan galt för minst halfva månaden, fabrikanten inom 14 dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot
den tillökade medelafverkningen för två månader.
6. De i denna § föreskrifna uppgifter ingifvas i tre exem¬
plar, af hvilka Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfverlemnar ett
till vederbörande öfverkontrollör samt öfversänder ett till kontroll¬
byrån med intyg om säkerhetens godkännande.
§ io.
1. Har bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen ska¬
dats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill fabrikanten af
annan anledning före tillverkningsårets utgång afsluta tillverkningen,
skall han sådant skriftligen anmäla hos kontrollören, i senare fal¬
let minst fem dagar förr än maltkrossning sist eger rum; och
åligger kontrollören att ofördröjligen härom underrätta såväl
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande som kontrollbyrån och öfver-
kontrollören.
2. När anmälan skett i enlighet med föregående moment,
må tillverkningen ej efter den uppgifna tiden ega rum utan nytt
tillståndsbevis.
§ 11-
Om maltkrossning ej företages inom fem dagar efter den i
driftsanmälan uppgifna tiden eller afbrytes utan sådan anmälan,
63
som i § 10 omförmäles, och ej ånyo företages inom tio dagar,
den oräknad, hvarunder afbrottet skedde, åligger det fabrikanten
att för hela den tid, hvarunder maltkrossningen sålunda icke egt
rum, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inbetala på bryggeriet
belöpande kontrollörsarfvode.
Afdelning 3.
Brygdanmälan.
§ 12.
1. Fabrikanten är pligtig att för hvarje brygd, minst 12 tim¬
mar innan maltets krossning börjas, hos kontrollören enligt fast-
staldt formulär göra skriftlig anmälan om:
a) den vigt malt, som skall krossas för brygden;
b) tiden för krossningens början och slut;
c) tiden för inmäskningens början; samt,
d) i händelse svagdricka skall genom efterlakning tillverkas,
tiden då denna kommer att ega rum.
2. Fabrikanten är berättigad att samtidigt anmäla en följd
af brygder för en tidrymd af högst två veckor; dock skall sådan
anmälan innehålla för hvarje särskild brygd alla de uppgifter,
som i nästföregående moment omförmälas.
§ 13.
1. Sedan brygdanmälan verkstälts, skall kontrollören för hvarje
brygd utfärda bryggsedel, hvari fabrikanten har att anteckna såväl,
före maltkrossningens början, kontrollurets ställning som ock vid
krossningens slut det kilogramtal, uret då visar, samt dessutom
tiden, då intnäskningen börjat. I det fall, som afses i § 18 mom.
2, skall fabrikanten i stället för förstnämnda två uppgifter vid väg-
ningens slut å bryggsedeln anteckna det uppvägda maltets vigt.
64
2. Bryggsedel skall i bryggeriet hållas tillgänglig för kon¬
trollpersonalen och efter inmäskningen återställas till kontrollören
vid dennes närmast följande besök i bryggeriet.
§ 14.
1. Kan anmäld maltkrossning eller inmäskning till följd af
inträffande hinder ej verkställas på den timme, som bryggsedeln
angifver, skall fabrikanten ofördröjligen derom göra anmälan hos
kontrollören samt å bryggsedeln anteckna uppskofvet och anled¬
ningen dertill.
2. Går bryggsedel förlorad, medan den är i fabrikantens
vård, skall kontrollören härom genast underrättas, hvarefter honom
åligger att utfärda ny bryggsedel.
Art. III.
Om kontrollen vid bryggerierna.
§ 15.
öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
chefen för den för kontrollen å tillverkningsafgifter inrättade byrå.
§ 16.
1. Under tillsyn af öfverkontrollörer utöfvas kontrollen vid
bryggerierna af edsvurne kontrollörer och assistenter enligt de
närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan.
2. Öfverkontrollörer förordnas af Kongl. Maj:t och erhålla
arfvode, som af Kongl. Maj:t bestämmes med afseende å tjenstgö-
ringsområdets storlek och bryggeriernas antal.
3. Kontrollörer och assistenter förordnas af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande efter förslag af vederbörande öfverkontrollör.
4. Kontrollör erhåller under tjenstgöringstiden af staten dag-
arfvode till följande belopp:
65
vid tillsyn, å 1 bryggeri ............................................................ 2 kr.
» » » 2 eller 3 bryggerier............................................ 3 »
» » »4 » 5 » 4 »
» » »6 » 7 » ...........:................................ 5 »
» » »8 eller flera » 6 »;
dock må, der bryggeris storlek, lokala eller andra förhållanden
sådant kräfva, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på öfverkontrol-
lörens förslag tilldela kontrollör dagarfvode i högre klass än den,
till hvilken han eljest skolat höra.
5. Då assistent förrättar tjenst såsom kontrollör, erhåller han
arfvode efter samma grund som denne.
6. Om skjutsersättning till öfverkontrollörer, kontrollörer och
assistenter bestämmes i ordningsstadgan.
§ 17-
För kontrollvägning af mäskgodset och för begagnande i det
fall, hvarom förmäles i nästa §, skall fabrikanten i bryggeriet
hålla en justerad våg med nödigt antal justerade vigter.
§ 18.
1. Inträffar skada å den i § 2 föreskrifna vågapparaten eller
yppar sig skälig anledning misstänka, att dess utslag ej äro till¬
förlitliga, åligger det fabrikanten att ofördröjligen anmäla förhål¬
landet hos kontrollören; och får under sådana omständigheter
maltkrossning eller inmäskning icke ske förr, än kontrolltjensteman-
nen träffat nödiga anordningar och derom underrättat fabrikanten.
2. Kan anmärkt fel i vågapparaten ej oförtöfvadt afhjelpas,
skall krossen vid de tillfällen, då han icke begagnas, stå under
kronans lås eller försegling, och vare i ty fall kontrollören skyl¬
dig att närvara, då malt väges eller krossas.
' § 19-
Utom sådan maltkross, hvarom förmäles i § 2, må ej i bryg¬
geriet eller tillhörande lägenheter finnas någon till krossning af
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker. 5
66
malt användbar redskap, med mindre den ställes under kronans
lås eller försegling och i fråga om begagnandet underkastas ord-
ningsstadgans bestämmelser.
§ 20.
1. Omältad spanmål får med det undantag, hvarom för-
inäles i nästa moment, icke inom bryggeriet eller tillhörande lägen¬
heter finnas annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i fabriks-
anmälan uppgifvits såsom derför afsedda.
2. Spanmål för utfodring af bryggeriets dragare skall för¬
varas i särskilda lägenheter i enlighet med de föreskrifter, som
innehållas i ordningsstadgan.
§ 21.
1. Okrossadt malt må icke finnas inom de egentliga bryg¬
gerilägenheterna.
2. Maltet skall krossas för hvarje brygd och må följaktligen
i krossadt tillstånd icke förvaras längre, än till dess inmäskningen
för denna brygd egt rum.
3. Krossadt malt må ej utifrån införas i bryggeriet eller
tillhörande lägenheter, ej heller derifrån utföras.
4. I bryggeriet eller tillhörande lägenheter må icke finnas
stärkelse, socker eller annat, som kan vid tillverkningen af malt¬
drycker användas i stället för eller såsom tillsats till malt.
§ 22.
Fabrikanten är pligtig att öfver maltkrossningen, på sätt ord¬
ningsstadgan närmare angifver, föra dagbok enligt faststäldt formu¬
lär. Denna dagbok, som skall hållas tillgänglig för kontrollperso¬
nalen, afslutas med hvarje kalendermånad och öfverlemnas till
kontrollören inom tre dagar derefter.
§ 23. '
Fabrikanten före i öfrigt öfver tillverkningen så uppstälda böc¬
ker, som chefen för kontrollbyrån finner nödigt föreskrifva för
67
åstadkommande af en tillförlitlig statistik öfver maltdryckstillverk-
ningen i riket; och vare han skyldig att vid påfordran hålla
dessa böcker tillgängliga för öfverkontrollören.
§ 24.
Arbetsbiträde och redskap, som fordras för uppmätning af
kärl, anbringande af vederbörliga beteckningar-å desamma, direkt
uppvägning af malt eller mäskgods med flera kontrollåtgärder,
ställe fabrikanten utan ersättning till kontrollörens förfogande.
§ 25.
Bryggeriet skall stå öppet för vederbörande kontrolltjensteman
mellan klockan 6 f. m. och 9 e. m. och å andra tider, när ar¬
bete derstädes pågår; och skola alla de lägenheter, som fabriks-
anmälan omfattar, under samma tid vara för honom tillgängliga,
dock beträffande lagerkällaren med den inskränkning, som ord-
ningsstadgan bestämmer. Vid andra tillfällen har kontrolltjenste-
mannen att fordra obehindradt tillträde endast till de egentliga
bryggerilägenheterna.
§ 26
Ett exemplar af denna förordning skall under den tid, med-
deladt tillståndsbevis gäller, vara anslaget inom bryggeriet på
ställe, som kontrollören bestämmer.
§ 27.
Fabrikanten ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan
innehåller om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för
kontrollbyrån eller vederbörande kontrolltjensteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.
68
Art. IT.
Ansvarsbestämmelser.
k
§ 28.
1. Den, som för annat ändamål än eget husbehof utan till¬
ståndsbevis eller rättighet enligt § 1 mom. 2 tillverkar maltdryck,
gälde den i § 3 stadgade tillverkningsskatt och böte första gången
dubbelt och andra gången fyrdubbelt, skattens belopp. Skulle han
ytterligare blifva dermed beträdd, gälde tillverkningsskatt och
böte åtta gånger skattens belopp.
2. Lag samma vare, om tillverkning af maltdryck utöfvas
till eget husbehof af person, som från rätt dertill jemlikt § 1
mom. 1 undantagits. ■»
3. I de fall, som i mom. 1 och 2 afses, skall tillverknings-
skatten bestämmas till det i § 3 mom. 1 föreskrifna minsta belopp
för en månads afvikning; dock att, om den olagliga tillverknin¬
gen fortgått längre eller andra omständigheter påkalla högre be¬
räkning, skatten derefter lämpas, hvarvid i brist af bevis om tätare
brygder eller större inmäskning skall antagas, att en brygd om
dagen verkstälts, samt att det inmäskade maltets mängd i okros-
sadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden. Vid denna be¬
räkning antages, att en hektoliter okrossadt malt väger 52 kilogram.
§ 29.
1. Den, som genom inmäskning eller eftermäskning af råämnen,
hvilka äro förbjudna eller icke blifvit i föreskrifven ordning vägda,
eller på annat sätt försnillar skatten,
eller för sådant ändamål vidtager någon åtgärd med vågapparaten,
eller utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny malt¬
kross eller vågapparat,
eller begagnar ändrad eller ny insatt maltkross eller våg¬
apparat, som ännu icke godkänts,
69
- eller efter gjord driftsanmälan men utan tillståndsbevis börjar
maltkrossningen,
eller olofligen bryter försegling, öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjensteman åsatt,
gälde den skatt, som försnillats, och böte från och med 500 till
och med 1500 kronor.
2. öfverträdes bestämmelse i § 21, vare bot som i nästföre¬
gående moment sägs och det olagligen upplagda förbrutet.
§ 30.
Vid öfverträdelse, af stadgandet i § 19 vare böter från och
med 100 till och med 1000 kronor, hvarjemte krossningsredska-
pen skall vara förbruten.
§ 31.
Den, som bryter mot bestämmelserna i § 18 mom. 1,
eller vägrar den, hvilken eger anställa undersökning om för¬
brytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,
der undersökningen må ske,
eller underlåter att ordentligt föra eller vägrar vederbörande
kontrolltjensteman tillgång till de böcker, som omförmälas i §§
22 och 23,
eller annorledes lägger hinder i vägen för kontrollpersonalen
att fullgöra sina tjensteåligganden,
straffes med böter från och med 100 till och med 1000 kronor.
§ 32.
Vid förbrytelse, hvarom handlas i §§ 28, 29, 30 och 31, an¬
svar fabrikant för hustrus, barns, tjenstefolks och vid bryggeriet
anstälde arbetares gerningar, så framt icke omständigheterna göra
sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja.
§ 33.
Vid åsidosättande eller öfverträdelse af hvad för fabrikant
stadgas i § 7 mom. 2, 3 och 4, § 8 i hvad den angår de i § 29
70
ej omförmälta delar, § 9 mom. 4, § 12 mom. 1, §§ 13, 14 och
20, § 22 såvidt. den afser der omförmälta boks aflemnande, samt
§§ 24, 26 och 27 vare bot från och med 20 till och med 200 kronor.
§ 34.
Underlåter fabrikant att fullgöra den i § 9 mom. 5 stadgade
skyldighet, skall han erlägga dubbel tillverkningsskatt för det
malt, som, utöfver hvad i driftsanmälan beräknats, blifvit krossadt
från och med den kalendermånad, under hvilken uppgiften i
samma anmälan först öfverskreds, till dess säkerhet ställes.
§ 35.
När undersökning, hvarom i § 41 sägs, anställes mellan kl. 9
om aftonen och kl. 6 om morgonen å ställe, dit kontrollperso¬
nalen ej då eger fritt tillträde, men förbrytelse ej upptäckes, böte
förrättningsmannen från och med 5 till och med 50 kronor, der
han ej finnes hafva egt skälig anledning till undersökningen.
§ 36.
Böter, som ådömts efter denna förordning, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
§ 37.
Då tillverkningsskatt jemte böter enligt denna förordning
ådömts, må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf,
böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde
i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.
§ 38.
Af böter, som ådömts enligt denna förordning, samt af för-
säljningsbeloppet för redskap eller annan egendom, som ansets för¬
bruten, tillfälle två tredjedelar åklagaren och en tredjedel fattig¬
kassan i den stad eller socken, der förbrytelsen är begången.
Finnes särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.
71
Art. V.
Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.
§ 39.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hålle allvarlig hand öfver
iakttagande af hvad i denna förordning är stadgadt.
§ 40.
Lands- och stadsfiskaler samt krono-, stads- och polisbetjente
äro skyldige att åtala förbrytelser mot denna förordning. Angif¬
velse till åtal må göras af en hvar, dock ej af föräldrar och barn
eller makar eller syskon mot hvarandra, ej heller af annan skylde¬
man mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, eller
af fosterbarn mot fosterföräldrar eller af tjenare under den tid,
de äro i tjensten, mot husbondefolk.
§ 41.
1. De i näst föregående § omförmälte allmänne åklagare
ega att anställa undersökning om förbrytelse mot denna förord¬
ning samt att verkställa beslag. Samma rätt tillkommer kontroll-
tjensteman i fråga om bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
2. Den, som förrättar undersökning, bör för att dervid till¬
godonjuta honom af lag tillförsäkradt skydd vid förrättningen
synbart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen före¬
tages, uppvisa fullmagt eller förordnande; dock vare kontroll-
tjensteman och i orten boende eller känd krono- eller stads¬
betjent frikallade från skyldigheten att sålunda styrka sin be¬
hörighet.
3. Beslag skall göras i vittnes närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller i hans frånvaro hans ombud på stället eller
nå°-on af hans husfolk skall förut tillsägas om beslag, som verk-
ställes af allmän åklagare.
72
Art. VI.
Allmän bestämmelse.
§ 42.
Med fabrikant förstås i denna förordning den person, hvilken
såsom egare, innehafvare, verkställande direktör eller i annap
egenskap har högsta inseende öfver bryggeriets skötsel, och till
hvilken derför det i § 9 mom. 3 omförmäla tillståndsbevis skall
ställas.
Ö fvergångsst a d gall (ten.
§ 43.
Skulle för bryggeri, som är i verksamhet när denna förord¬
ning utfärdas, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, må på Kongl. Maj:ts särskilda pröfning bero
att medgifva, att det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant
bryggeri får ega rum, samt att bestämma de särskilda kontroll¬
åtgärder, som för dylikt fall skola på fabrikantens bekostnad vid¬
tagas.
§ 44.
För bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna
förordnings utfärdande, vare under de första fem tillverkningsåren
minsta tillverkningsskatten 720 kronor för helt tillverkningsår och
i förhållande derefter för den kortare tid, hvarunder bryggeriet
skolat enligt driftsanmälan hållas i gång; och skall för sådant
bryggeri under samma fem år den § 9 mom. 2 omförmälta min¬
sta säkerheten vara 120 kronor.
§ 45.
Denna förordning träder i kraft den 1
188 .
73
ALTERNATIVT FÖRSLAG
till
Förordning angående beskattning af maltdrycker.
' Art. I.
Om skattens beräkning, erläggande och återbäring.
§ I-
1. Vid all tillverkning af maltdrycker till afsalu skall med
det undantag, som i nästa moment sägs, erläggas en tillverknings-
skatt i förhållande till det mål torkadt eller rostadt malt, som an¬
vändes för tillverkningen; och — — — — — maltdrycker.
o
2. A apotek — — — — — — — — — stadgas.
3. Vid tillverkning — — — — — socker eller dylikt.
§ 2.
1. Med det undantag, hvarom i § 18 sägs, skall det skatte-
pligtiga maltet bestämmas förmedelst sjelf registrerande, justerad mät-
apparat, som skall vara inrättad och i afskildt rum uppstäld en¬
ligt föreskrifterna i gällande ordningsstadga för bryggerierna i
riket. Denna mätapparat skall bekostas af fabrikanten.
2. Det skattepligtiga maltet skall krossas å särskild, i nyss
omföj/mälta rum anbragt maltkross, så förbunden med mätappa-
raten, att maltet ej, utan att genomgå denna, kan förarbetas.
Anm. Skiljaktigheterna mellan de båda förslagen äro utmärkta med kursiv stil.
74
§ 3.
1. Tillverkningsskatten skall erläggas med 2 kronor för hvarje
hektoliter torkadt eller rostadt malt, som uppmätes för krossning,
dock minst med 1440 kronor för helt tillverkningsår och i förhål¬
lande derefter för den kortare tid, hvarunder bryggeriet skolat
enligt den i § 9 föreskrifna anmälan vara i gång.
2. Tillverkningsåret — — — — — påföljande året.
§ 4.
1. Inom fjorton dagar efter slutet af hvarje kalendermånad
skall tillverkningsskatten för det under samma månad uppmätta
maltet, inbetalas till landtränteri i det län, der bryggeriet är be¬
läget; och — — — — — — — — tillverkningsskatt.
2. Om uppmätt malt eller deraf beredd vört, innan denna
lemnat kylskeppet, så väsentligen skadats genom vådeld eller an¬
nan af fabrikanten ej vållad olyckshändelse, att maltet eller vörten
ej kan användas för tillverkningen, må eftergift af tillverknings¬
skatten kunna vinnas. Ansökan härom, — — — Kongl. Maj:t.
§ 5.
Vid utförsel — — — — — — — —--stadgar.
Art. II.
Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.
Afdelning 1.
Fabriksanmälan. ,
§ 6.
1. För bryggeri, som första gången, efter det denna ^ord¬
ning trädt i kraft, skall sättas i gång, eller som då skall vara i
verksamhet, åligger fabrikanten att minst 30 dagar, innan kross-
75
ning af skattepligtigt malt eger rum, till Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i det län, der bryggeriet är beläget, inlemna skriftlig
fabriksanmälan med uppgift om:
e) maltkross och mätapparat, deras konstruktion och upp¬
ställning;
- — — — — — — — — faststäjda formulär.
2. Vid denna — — — -— — — — — ändamål.
3. De i denna — — — — — — — — exemplar.
§ 7.
1. Då fabriksanmälan — — — -— — — anledning.
2. Besigtningsmannen — — — — — — uppgifter.
3. Fabrikanten — — — — — — — — det andra.
4. Sedan besigtningen — — — — kontrolltjensteinännen.
§ 8.
Byggnader, lägenheter, apparater eller kärl, som — — —
— — — — — — — redskapens godkännande. Ej må
maltkross eller mätapparat ändras eller ny sådan redskap i bryg¬
geriet insättas, innan skriftlig anmälan derom ingifvits till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande och öfverkontrollören gifvit sitt sam¬
tycke till arbetets påbörjande.
Afdelning 2.
Driftsanmälan.
§ 9-
1. Då bryggeri under tillverkningsåret skall sättas i gång
eller vid dess början vara i verksamhet, åligger fabrikanten att
minst tio dagar förr, än maltkrossningen företages, till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om:
76
b) huru mycket malt, han beräknar i medeltal skola komma
att krossas hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken drifts¬
anmälan gäller;
2. Samtidigt — — — — — — minst 240 kronor.
3. Varder — — — — -— — — — företagande.
4. Vill fabrikanten — — — — — — — — —
— — — — — — —- Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
5. Har under någon kalendermånad mängden af det krossade
maltet i medeltal för hvarje dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i driftsanmälan uppgifvits, då skall, derest sagda an¬
mälan galt för minst halfva månaden, fabrikanten inom 14 dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot
den tillökade medelafverkningen för två månader.
6. De i denna — — — — — — — godkännande.
§ 10.
1- Har bryggeri — — — — — — öfverkol)trollören.
2. När anmälan— — -— — — — —tillståndsbevis.
§ 11-
Om maltkrossning — — — — — kontrollörsarfvode.
Afdelning 3.
Brygdanmälan.
§ 12.
1. Fabrikanten är pligtig att för hvarje brygd, minst 12 tim¬
mar innan maltets krossning börjas, hos kontrollören enligt fast-
stäldt formulär göra skriftlig anmälan om:
a) huru mycket malt, som skall krossas för brygden;
2. Fabrikanten
omförinälas.
77
§ 13.
1. Sedan brygdanmälan verkstälts, skall kontrollören för hvarje
brygd utfärda bryggsedel, hvari fabrikanten har att anteckna såväl,
före maltkrossningens början, kontrollurets ställning som ock vid
krossningens slut det litertal, uret då visar, samt dessutom tiden,
då inmäskningen börjat. I det fall, som afses i § 18 mom. 2, skall
fabrikanten i stället för förstnämnda två uppgifter vid mätningens
slut å bryggsedeln anteckna det uppmätta maltets mängd.
2. Bryggsedel — — — — — — — — bryggeriet.
§ 14.
1. Kan anmäld — — — — — — anledningen dertill.
2. Går bryggsedel — — — — — — ny bryggsedel.
Art. III.
Om kontrollen vid bryggerierna.
§ 15.
öfverinseendet — — — —
§ 16.
1. Under tillsyn — — — — —
2. Öfverkontrollörer — — — —
3. Kontrollörer — — — — — —
4. Kontrollör — — — — — —
5. Då assistent — — — — —
6. Om skjutsersättning — — — —
byrå.
ordningsstadgan.
— — antal.
- öfverkontrollör.
— skolat höra.
— — denne,
ordningsstadgan.
§ 17-
För kontrollmätning af mäskgodset och för begagnande i det
fall, hvarom förmäles i nästa §, skall fabrikanten i bryggeriet hålla
nödigt antal justerade målkärl.
78
§ 18.
1. Inträffar skada å den i § 2 föreskrifva mätapparaten eller
yppar sig skälig anledning misstänka, att dess utslag ej äro till¬
förlitliga, åligger det fabrikanten att ofördröjligen anmäla förhål¬
landet hos kontrollören; och — — — — — fabrikanten.
2. Kan anmärkt fel i mätapparaten ej oförtöfvadt afhjelpas,
skall krossen vid de tillfällen, då han icke begagnas, stå under
kronans lås eller försegling, och vare i ty fall kontrollören skyl¬
dig att närvara, då malt mätes eller krossas.
§ 19.
Utom sådan maltkross — — — — — — bestämmelser.
§ 20.
1. Omältad spannmål — — — — — — — afsedda.
2. Spanmål — — — — — — — ordningsstadgan.
§ 21.
1. Okrossadt malt— — — — —bryggerilägenheterna.
2. Maltet — — —. — — — — — — egt rum.
3. Krossadt malt — — — — — — — — utföras.
4. I bryggeriet — — — — — — tillsats till malt.
§ 22.
Fabrikanten är pligtig — — — — tre dagar derefter.
‘ § 23.
Fabrikanten före — — — — — — öfverkontrollören.
§ 24.
Arbetsbiträde och redskap, som fordras för uppmätning af
kärl, anbringande af vederbörliga beteckningar å desamma, direkt
uppmätning af mäskgodset, uppvägning af malt med flera kontroll¬
79
åtgärder, ställe fabrikanten utan ersättning till kontrollörens för¬
fogande.
§ 25.
Bryggeriet skall stå öppet — — — bryggerilägenheterna.
§ 26.
Ett exemplar — — — — — — — — bestämmer.
§ 27.
Fabrikanten — — — — — — — — — meddelar
Art. IT.
Ansvarsbestämmelser.
§ 28.
1. Den, som — — — — — — — skattens belopp.
2. Lag samma vare, — — — — — — undantagits.
3. I de fall, som — — — — — väger 52 kilogram.
§ 29.
1. Den, som genom inmäskning eller eftermäskning af rå¬
ämnen, hvilka äro förbjudna eller icke blifvit i föreskrifven ord¬
ning uppmätta, ,
eller på annat sätt försnillar skatten,
eller för sådant ändamål vidtager någon åtgärd med mät-
apparaten,
eller utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny malt¬
kross eller mätapparat,
eller begagnar ändrad eller ny insatt maltkross eller mät¬
apparat, som ännu icke godkänts,
eller efter gjord driftsanmälan men utan tillståndsbevis börjar
raaltkrossningen,
80
eller olofligen bryter försegling, öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjensteman åsatt,
gälde den skatt, som försnillats, och böte från och med 500 till
och med 1500 kronor.
2. öfverträdes bestämmelse i § 21, vare bot som i nästföre¬
gående moment sägs och det olagligen upplagda förbrutet.
3. Dd fråga uppstår om ansvar enligt nästföregående moment
skall, der ej annorlunda styrkes, antagas, att 100 liter okrossadt malt
efter krossningen utgör 137 liter.
Vid öfverträdelse —
|
§ 30.
|
förbruten.
|
Den, som bryter —
|
§ 31.
|
— till och med 1000 kronor.
|
Vid förbrytelse, —
|
§ 32.
|
vetskap och vilja.
|
Vid åsidosättande —
|
CO 1
ce 1
|
— till och med 200 kronor.
|
Underlåter fabrikant -
|
§ 34.
|
— — — — — ställes.
|
När undersökning, —
|
§ 35.
|
— — — undersökningen.
|
|
§ 36.
|
|
Böter, som — —
|
|
- — — — — strafflag.
|
Då tillverkningsskatt
|
§ 37.
|
— — — förvandlingsstraff.
|
81
§ 38.
Af böter, — — — — — — — — åklagarens andel.
Art. T.
Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.
§ 39.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande — — — — stadgadt.
§ 40.
Lands- och stadsfiskaler — — — — mot husbondefolk.
§ 41.
1. De i näst föregående— — — — — —har tillsyn.
2. Den, som — — — — — — — — behörighet.
3. Beslag — — — — — — — — allmän åklagare.
Art. VI.
Allmän bestämmelse.
§ 42.
Med fabrikant förstås — — — — — — skall ställas.
Öfvergångsstadganden.
§ 43.
Skulle för bryggeri, — — — — — — — vidtagas.
§ 44.
För bryggeri, — — — — — — — vara 120 kronor.
§ 45.
Denna förordning träder i kraft den 1 188 .
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker. 6
TABELLBILAGOR.
84
Tab. N:o I. Antalet salubryggerier för hvarje stad
Östergötlands län.
Antal
brygge¬
rier.
Afverkadt malt
i Hektoliter.
Kilogram.
Städer:
Linköping ..
Norrköping
4,053,4
18,595,9
210.776.8
966.986.8
Porter.
Hektoliter.
Stockholms stad....................................
|
18
|
142,205,4
|
7,394,680,8
|
8,911,0
|
Stockholms län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Sigtuna ................................................
|
_
|
_
|
_
|
__
|
Oregrund..............................................
|
|
|
|
|
Södertelje...........,.................................
|
1
|
4,121,8
|
214,333,6
|
—
|
Norrtelje...............................................
|
1
|
1,324,7
|
68,884,4
|
—
|
Östhammar...........................................
|
|
__
|
_
|
_
|
Waxholm ..............................................
|
|
|
|
|
Landsbygden.........................................
|
|
|
|
|
Summa
|
2
|
5,446,5
|
283,218,0
|
—
|
Upsala län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Upsala .................................................
|
8
|
14,139,8
|
735,269,6
|
—
|
Enköping..............................................
|
1
|
3,158,0
|
164,216,0
|
_
|
Landsbygden .......................................
|
|
|
|
|
Summa
|
9
|
17,297,8
|
899,485,6
|
—
|
Södermanlands län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Nyköping..............................................
|
2
|
1,658.0
|
86,216,0
|
—
|
Eskilstuna.............................................
|
1
|
4,230,2
|
219,970,4
|
_
|
Strengnäs.............................................
|
1
|
244,7
|
12,724,0
|
|
Torshälla..............................................
|
|
|
Mariefred ............................................
|
1
|
46.1
51.1
|
2,397,2
|
|
Trosa...................................................
|
1
|
2,657,2
|
|
Landsbygden.........................................
|
3
|
732,8
|
38,105,6
|
|
Summa
|
9
|
6,962,9
|
362,070,8
|
—
|
85
varje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880.
erkning af
Öl.
Dricka.
Bryggerier med mindre Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000 afverkning än 36,000
kgr. malt. kgr. malt.
'ektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Aftorkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
202,001,8
|
154,092,8
|
|
|
|
|
Stockholms stad.
Stockholms län.
Städer:
|
---
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Sigtuna.
|
---
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Oregrund.
|
5,757,4
|
3,140,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Södertelje.
|
1,046,8
|
1,962,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Norrtelje.
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
—
|
Östhammar.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Waxholm.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
---
|
Landsbygden.
|
6,804,2
|
5,103,1
|
|
|
|
|
Summa.
Upsala län.
Städer:
|
22,710,o
|
21,783,1
|
5
|
41,806,7
|
5
|
41,806,7
|
Upsala.
|
3,581,4
|
3,693,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Enköping.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
-—-
|
Landsbygden.
|
26,291,4
|
25,476,9
|
5
|
41,806,7
|
5
|
41,806,7
|
Summa.
Södermanlands län.
Städer:
|
1,727,4
|
1,727,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Nyköping.
|
4,579,7
|
5,783,5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Eskilstuna.
|
282,6
|
333.1
|
1
|
12,724,0
|
1
|
12,724,0
|
Strengnäs.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Torshälla.
|
26,i
|
261,7
|
1
|
2,397,2
|
1
|
2,397,2
|
Mariefred.
|
26,i
|
157,0
|
1
|
2,657,2
|
1
|
2,657,2
|
Trosa.
|
868,6
|
1,099,1
|
2
|
15,728,4
|
3
|
38,105,6
|
Landsbygden.
|
7,310,5
|
9,361,8
|
5
|
33,506,8
|
6
|
55,884,0
|
Summa.
Östergötlands län.
Städer:
|
4.104,2
|
6,597,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Linköping.
|
21,964,8
|
21,144,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Norrköping.
|
86
Tab. N:o I (forts.). Antalet salubryggerier för hvarje
Söderköping ..........................................
Wadstena..............................................
Skeninge...............................................
Landsbygden.........................................
Summa
Jönköpings län.
Städer:
Jönköping..............................................
Eksj ö...................................................
Grenna................................................
Landsbygden ........................................
Summa
Kronobergs län.
Stad:
Wexiö..................................................
Landsbygden.........................................
Summa
Kalmar län.
Städer:
Kalmar ................................................
Westervik.............................................
Wimmerby............................................
Borgholm .............................................
Oskarshamn...........................................
Landsbygden.........................................
Summa
Gotlands län.
Stad:
Wisby .................................................
Landsbygden ........................................
Summa
Afverkadt
|
malt
|
Porter.
|
i Hektoliter, j
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
1,120,9
|
58,286,8
|
—
|
928,4
|
48,276,8
|
—
|
779,8
|
40,549,6
|
—
|
5,465,7
|
284,216,4
|
—
|
30,944,1
|
1.009,093,2
|
—
|
3,515,0
|
182,780,0
|
—
|
923,7
|
48,032,4
|
78,5
|
5,119,9
|
266,234,8
|
—
|
9,558,6
|
497,047,2
|
78,5
|
626,5
|
32,578,0
|
—
|
1,777,7
|
92,440,4
|
54,9
|
2,404,2
|
125,018,4
|
54,9
|
2,761,6
|
143,603,2
|
—
|
1,158,8
|
60,257,6
|
—
|
131,6
|
6,843,2
|
—
|
459,8
|
23,909,6
|
—
|
3,792,2
|
197,194,4
|
—
|
4,020,7
|
209,076,4
|
—
|
12,324,7
|
640,884,4
|
—
|
3,297,4
|
171,464,8
|
|
3,297,4 | 171,404,8
Antal
brygge¬
rier.
4
1
1
13
26
2
2
13
17
1
13
14
6
3
1
3
3
21
37
2
2
och hvarje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880,
87
af
Öl.
|
Dricka.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Aftorkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
1,309,1
|
281,5
|
2
|
3,549,6
|
4
|
57,165,9
|
Söderköping.
|
1,482,3
|
217,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Wadstena.
|
1,261,5
|
230,6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Skeniuge.
|
5,928,6
|
9,022,4
|
10
|
82,885,2
|
11
|
108,961,5
|
Landsbygden.
|
36,050,5
|
37,494,6
|
12
|
86,434,8
|
15
|
166,127,4
|
Summa.
Jönköpings län.
Städer:
|
5,870,3
|
654,i
|
—
|
—
|
-
|
—
|
Jönköping.
|
1,583,2
|
353,3
|
1
|
4,829,7
|
1
|
4,829,7
|
Eksjö.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Grenna.
|
8,161,3
|
858,i
|
11
|
64,107,0
|
12
|
92,009,1
|
Landsbygden.
|
15,614,8
|
1,865,5
|
12
|
68,936,7
|
13
|
96,838,8
|
Summa.
Kronobergs län.
Stad:
|
916,i
|
196,3
|
—
|
—
|
1
|
32,578,0
|
Wexiö.
|
2,477,4
|
769,9
|
12
|
68,243,1
|
13
|
92,440,4
|
Landsbygden.
|
3,393,5
|
966,2
|
12
|
68,243,1
|
14
|
125,018,4
|
Summa.
|
Kalmar län.
Städer:
3,375,8
|
2,790,0
|
4
|
42,398,4
|
4
|
42,398,4
|
Kalmar.
|
680,3
|
3,663,8
|
1
|
14,790,0
|
3
|
60,257,6
|
Westervik.
|
209,3
|
—
|
1
|
6.843,2
|
1
|
6,843,2
|
Wimtnerby.
|
161,8
|
262,9
|
3
|
23,909,6
|
3
|
23,909,6
|
Borgholm.
|
5,464,8
|
1,765,7
|
1
|
6,681,0
|
2
|
24,799,2
|
Oskarshamn.
|
6,533,3
|
818,s
|
15
|
51,216,i
|
21
|
209,076,4
|
Landsbygden.
|
16,424,8
|
9,301,2
|
25
|
145,838.3
|
34
|
367,284,4
|
Summa.
Gotlands län.
Stad:
|
3,663,8
|
3,140,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Wisby.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Landsbygden.
|
3,663,8
|
3,140,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa.
|
88
Tab. N:o I (forts.). Antalet salubryggerier för hvarje
Antal
trygge-
rier.
Blekinge län.
Städer:
Karlskrona.........................
Karlshamn.........................
Sölvesborg ..............
Landsbygden.....................
Kristianstads län.
Städer:
Kristianstad.............
Engelholm ....................
Cimbrishamn .......................
Landsbygden.................
Samma
Summa
14
3
1
11
29
2
1
5
8
Malmöhus län.
Städ er:
Malmö ............................
Landskrona.......................
Ystad...............................
Lund...............................
Helsingborg.......................
Skanör och Falsterbo...........
Trelleborg....................
Landsbygden.....................
Hallands län.
Städer:
Halmstad.........................
Warberg...........................
Laholm ...........................
Falkenberg........................
Kungsbacka.......................
Landsbygden.....................
Summa
Summa
12
9
1
9
6
2
28
07
2
3
1
Afverkadt malt
Porter.
Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
9,585,9
|
498,466,8
|
|
373,0
|
19,396,0
|
—
|
473,7
|
24,632,4
|
15,7
|
5,253,5
|
273,182,0
|
157,0
|
15,686,i
|
815,677,2
|
172,7
|
3,941,i
|
204,937,2
|
—
|
824,4
|
42,868,8
|
—
|
6,321,0
|
328,692,0
|
130,8
|
11,086,5
|
576,498,0
|
130,8
|
11,687,7
|
607,760,4
|
—
|
4,507,9
|
234,410,8
|
—
|
207,2
|
10,774,4
|
—
|
4,039,5
|
210,054,0
|
—
|
4,379,1
|
227,713,2
|
34,5
|
281,8
|
14,653,6
|
IT
|
9,149,7
|
475,784,4
|
—
|
34,252,9
|
1,781,150,8
|
34,5
|
3,999,0
|
207,948,0
|
12,7
|
769,7
|
40,024,4
|
—
|
953,3
|
49,571,6
|
—
|
___
|
H
|
■
|
5.722.0 | 297.544,0 |
12,7
och hvarje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880. 89
verkning af
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
13,674,8
|
2,014,4
|
13
|
75,951,2
|
13
|
75,951,2
|
Karlskrona.
|
86,3
|
978,7
|
3
|
19,396,0
|
3
|
19,396,0
|
Karlshamn.
|
314,0
|
392,5
|
—
|
—
|
1
|
24,632,4
|
Sölvesborg.
|
6,532,5
|
2,338,2
|
9
|
46,843,0
|
9
|
46,843,0
|
Landsbygden.'
|
20,007,6
|
5,723,8
|
25
|
142,190,2
|
26
|
166,822,6
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Kristianstads län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
5,705,i
|
2,617,0
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Kristianstad.
|
1,269,2
|
418,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Engelholm.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Cimbrishamn.
|
9,831,7
|
22,i
|
3
|
19,839,0
|
4
|
45,063,6
|
Landsbygden.
|
16,806,0
|
3,057,8
|
3
|
10,839,o
|
4
|
45,063,6
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Malmöhus län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
11,276,3
|
25,743,4
|
4
|
• 56,686,5
|
7
|
152,435,1
|
Malmö.
|
4,983,0
|
3,461,2
|
7
|
45,486,9
|
7
|
45,486,9
|
Landskrona.
|
314 o
|
130,8
|
1
|
10,774,4
|
1
|
10,774,4
|
Ystad.
|
3,702,8
|
7,209,6
|
7
|
69,120,3
|
8
|
91,932,6
|
Lund.
|
5,697,1
|
4,511,8
|
3
|
23,237,8
|
5
|
86,013,7
|
Helsingborg.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Skanör och Falsterbo.
|
94,2
|
1,151,4
|
2
|
14,653,6
|
2
|
14,653,6
|
Trelleborg.
|
7,662,8
|
13,673,3
|
24
|
124,737,8
|
26
|
172,254,5
|
Landsbygden.
|
33,730,2
|
55,881,5
|
48
|
344,697,8
|
56
|
573,550,8
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Hallands län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
6,480,4
|
815,6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Halmstad.
|
916,0
|
2,119,0
|
2
|
16,369,2
|
3
|
40,024,4
|
Warberg.
|
1,054,6
|
340,2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Laholm.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Falkenberg.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Kungsbacka.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Landsbygden.
|
8,451,0
|
3,275,7
|
2
|
16,369,2
|
3
|
40,024,4
|
Summa.
|
90
Tab. N:o I (forts.). Antalet salubryggerier för hvarje
Göteborgs och Bohus liiu.
Städer:
Antal
brygge¬
rier.
Afverkadt malt
i Hektoliter. i Kilogram.
Till-
Porter.
Hektoliter.
Göteborg ..............................................
Uddevalla.............................................
Marstrand.............................................
Kungelf................................................
Strömstad.............................................
Landsbygden ........................................
Summa
Elfsborgs lön.
Städer:
Wenersborg.......................
Borås ..................................................
Ulricehamn...................................
Alingsås__________________________
Amål...................................................
Landsbygden..............
Summa
Skaraborgs lön.
Städer:
Mariestad .....................
Lidköping........................................
Skara.................................................
Hjo.....................................................
Sköfde................................................
Falköping........................
Landsbygden..........................
Summa
Wermlands län.
Städer:
Karlstad...............................................
Kristinehamn.........................................
Filipstad...............................................
Landsbygden...................................
Summa
10
|
53,791.1
|
2,797,137,2
|
31,404,o
|
4
|
3,396,2
|
176,602,4
|
—
|
1
|
290,5
|
15,106,o
|
_
|
1
|
238,i
|
12,381,2
|
—
|
10
|
15,692,6
|
816,015,2
|
—
|
26
|
73,408,5
|
3,817,242,0
|
31,404,0
|
3
|
2,296,5
|
119,418,0
|
—
|
3
|
1,879,5
|
97,734,0
|
—
|
1
|
387,4
|
20,144,8
|
—
|
3
|
1,283,6
|
66,747,2
|
—
|
1
|
209,3
|
10,883,6
|
—
|
11
|
6,056,3
|
314 927 g
|
—
|
1
|
2,368,4
|
123,156,8
|
83,7
|
2
|
2,740,6
|
142,511,2
|
—
|
2
|
995,0
|
51,740,0
|
—
|
1
|
513,9
|
26,722.8
|
—
|
2
|
1,342,8
|
69,825,6
|
—
|
1
|
526,3
|
27,367,6
|
—
|
5
|
739,8
|
38,469,6
|
26,2
|
14
|
9,226,8
|
479,793,6
|
109,9
|
i
|
1,223,7
|
63,632,4
|
—
|
i
|
514,0
|
26,728,0
|
—
|
2
|
1,257,8
|
65,405,6
|
—
|
10
|
6,566,8
|
341,473,6
|
—
|
14
|
9,562,3
|
497,239,6
|
—
|
och hvarje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880. 91
verkning af
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
dötel), o. Bohus lön.
Städer:
|
|
|
|
|
|
|
49,508,2
|
26,646,6
|
—
|
—
|
2
|
53,254,2
|
Göteborg.
|
107,3
|
6,935,0
|
2
|
34,470,9
|
2
|
34,470,9
|
Uddevalla.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Marstrand.
|
183,2
|
471,1
|
1
|
15,106,o
|
1
|
15,106,0
|
Kungelf.
|
376,8
|
255,8
|
1
|
12,381,2
|
1
|
12,381,2
|
Strömstad.
|
4,121,8
|
44,856,4
|
7
|
72,369,0
|
7
|
72,369,0
|
Landsbygden.
|
54,297,3
|
79,164,9
|
11
|
134,327,1
|
13
|
187,581,3
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Elfsborgs län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
2,648,4
|
3,231,9
|
—
|
—
|
1
|
27,621,6
|
Wenersborg.
|
2,747,8
|
1,766,5
|
2
|
21,216,0
|
2
|
21,216,0
|
Borås.
|
549,6
|
130,8
|
—
|
—
|
1
|
20,144,8
|
Ulricehamn.
|
1,701,6
|
609,4
|
2
|
17,013,6
|
2
|
17,013,6
|
Alingsås.
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Amål.
|
340,2
|
65,4
|
1
|
10,883,6
|
1
|
10,883,6
|
Landsbygden.
|
7,987,6
|
5,804,0
|
5
|
49,113,2
|
7
|
96,879,6
|
Samma.
|
|
|
|
|
|
|
Skaraborgs län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
4,056,3
|
1,591,1
|
—
|
—
|
—
|
•-
|
Mariestad.
|
3,302,8
|
1,432,5
|
1
|
14,795.i
|
1
|
14,795,i
|
Lidköping.
|
808,6
|
2,350,0
|
1
|
8,466,0
|
1
|
8,466,0
|
Skara.
|
732,7
|
159,6
|
—
|
—
|
1
|
26,722,8
|
Hjo.
|
1,575,7
|
821,7
|
1
|
846,6
|
1
|
846,6
|
Sköfde.
|
1,046,8
|
130,8
|
—
|
—
|
1
|
27,367,6
|
Falköping.
|
613,1
|
1,135,2
|
5
|
38,469,6
|
5
|
38,469,6
|
Landsbygden.
|
12,136,0
|
7,620,9
|
8
|
02,577,3
|
10
|
116,667,7
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Wermlands län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
1,491,7
|
2,093,6
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Karlstad.
|
895,i
|
549,5
|
—
|
—
|
1
|
26,728,0
|
Kristinehamn.
|
2,033,9
|
774,i
|
—
|
—
|
1
|
27,698,1
|
Filipstad.
|
10,115,7
|
2,869,1
|
5
|
51,810,9
|
6
|
73,791,9
|
Landsbygden.
|
14,530.4
|
6,286,3
|
5
|
51,810,9
|
1 8
|
128,218,0
|
Summa.
|
92
Tab. N:o I (forts.). Antalet salubryggerier för hvarje stad
|
|
|
|
Till-
|
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
|
|
brvgge-
|
|
|
Porter.
|
|
rier.
|
|
|
|
Örebro län.
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Örebro................
|
3
|
4 990 i
|
91Q dd^ o
|
|
Askersund...............
|
i
|
1,052,6
|
54,735,2
|
|
Nora ........................
|
2
|
|
|
|
Lindesberg..............
|
2
|
41? 8
|
|
|
Landsbygden ..............
|
9
|
1,910,0
|
99,320,o
|
|
Summa
|
17
|
8,050.1
|
118,005,2
|
—
|
■yVestmanlands län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Westerås......................
|
1
|
|
117 Qm a
|
|
Arboga...................
|
1
|
|
|
|
Köping.....................
|
1
|
1,110,8
|
57,761,6
|
|
Sala......................
|
2
|
d £OQ r
|
|
|
Landsbygden ........
|
i
|
414,4
|
21 548,8
|
_
|
Summa
|
6
|
10,915,8
|
509,181,6
|
—
|
Kopparbergs län.
|
|
|
|
|
Stad:
|
|
|
|
|
Falun................
|
3
|
2,728,8
|
141,897,6
|
_
|
Landsbygden .......
|
8
|
2,281.2
|
118,622,4
|
|
Summa
|
11
|
5,010,0
|
200,520,o
|
—
|
Gefleborgs län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Gefle ..................
|
7
|
19,979.1
|
1,038,913,2
|
353,4
|
Hudiksvall...............
|
l
|
1 QQd k
|
|
|
Söderhamn............................................
|
2
|
2,486,9
|
129,318,8
|
|
Landsbygden ........................................
|
5
|
1,374,2
|
71,458,4
|
261,7
|
Summa
|
15
|
25,831,7
|
1,313.101,4
|
015,1
|
Westernorrlands län.
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
Hernösand ...........
|
1
|
1 9S9 5
|
|
|
Sundsvall..............
|
3
|
9 408 4
|
4KQ 93£ q
|
|
Landsbygden........
|
3
|
2,342,2
|
121,794,4
|
|
Summa
|
1 1
|
13.710,1
|
714,185,2
|
—
|
och hvarje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880. 93
verkning af
|
Bryggerier med mindre
aftorkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Örebro län.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
6,362,4
|
2,591,9
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Örebro.
|
1,308,5
|
654,2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Askersund.
|
534,5
|
1,100,9
|
2
|
23,639,2
|
2
|
23,639,2
|
Nora.
|
522,4
|
349,8
|
2
|
21,465$
|
2
|
21,465,6
|
Lindesberg.
|
1,793,2
|
2,186,0
|
7
|
39,925,4
|
9
|
99,320,0
|
Landsbygden.
|
10,521,0
|
6,882,3
|
11
|
85,030,2
|
13
|
144,424,8
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Westinanlands län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
2,511,5
|
3,729,2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Westerås.
|
2,617,0
|
4,000,o
|
—
|
—
|
-
|
—
|
Arboga.
|
1,245,8
|
1,999,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Köping.
|
7,735,9
|
5,179,0
|
—
|
—
|
1
|
21,134,4
|
Sala.
|
654,2
|
235,5
|
—
|
—
|
1
|
21,548,8
|
Landsbygden.
|
14,704,4
|
15,143,5
|
—
|
—
|
2
|
42,683,2
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Kopparbergs län.
|
|
|
|
|
|
|
Stad:
|
3,701,6
|
2,915,3
|
1
|
6,308,7
|
1
|
6,308,7
|
Falun.
|
2,820,2
|
4,183,6
|
5
|
37,566,6
|
8
|
118,622,4
|
Landsbygden.
|
6,521,8
|
7,008,9
|
0
|
43,875,3
|
9
|
124,931,1
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Gefleborgs län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
32,907,8
|
17,359,2
|
2
|
16,779,0
|
2
|
16,779,0
|
Gefle.
|
3,863,6
|
2,679,8
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hudiksvall.
|
3,166,5
|
1,046,8
|
—
|
—
|
1
|
25,367,4
|
Söderhamn.
|
1,517,5
|
3,998,7
|
4
|
38,981,6
|
5
|
71,458,4
|
Landsbygden.
|
41,455,4
|
25,084,6
|
0
|
55,700,6
|
8
|
113,004,8
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Westernorrlands län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
2,617,0
|
3,925,5
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hernösand.
|
12,566,4
|
12,871,0
|
—
|
—
|
1
|
24,179,1
|
Sundsvall.
|
3,185,4
|
1,409,8
|
—
|
—-
|
2
|
67,646,4
|
Landsbygden.
|
18,308,8
|
18,205,8
|
—
|
—
|
3
|
91,825,5
|
Summa.
|
94
Tab. N:o I (forts.). Antalet salubryggerier för hvarje
|
|
Antal
hygge-
rier.
|
Afverkadt
|
malt
|
Porter.
|
|
*
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
Jeratlands län.
|
|
|
|
|
|
Stad:
|
|
|
|
|
|
Östersund............
|
|
2
|
468,2
1,324,2
1,792,4
|
24.346.4
68.858.4
93,204,8
|
|
Landsbygden .................
|
|
3
|
|
|
Summa
|
3
|
—
|
Westerbottens län.
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
|
Umeå ...................
|
|
2
|
1,553,9
580,2
|
80,802,8
3J,170,4
|
|
Skellefteå.............
|
|
i
|
157,o
|
Landsbygden .
|
|
|
.Summa
|
3
|
2,134,i
|
110,973,2
|
157,0
|
Norrbottens län.
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
|
|
|
|
|
Luleå ..............
|
|
1
|
1,077,6
|
56,035,2
|
|
Piteå................
|
|
|
Haparanda...............
|
|
|
|
|
|
Landsbygden ............
|
|
|
|
|
|
|
Snmma
|
1
|
1,077,6
|
5(5,035,2
|
|
och hvarje läns landsbygd samt deras tillverkning år 1880. 95
verkning af
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
Öl.
|
Dricka.
|
|
Hektoliter.
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
|
|
|
|
|
Jemtlauds liin.
|
|
|
|
|
|
|
Stad:
|
876,7
|
—
|
i
|
4,202,4
|
2
|
24,346,4
|
Östersund.
|
2,164,4
|
1,057,4
|
2
|
17,207,4
|
2
|
17,207,4
|
Landsbygden.
|
3,041,1
|
1,057,4
|
3
|
21,409,8
|
4
|
41,553,8
|
Samma.
|
|
|
|
|
|
|
Westerbottens län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
2,132,9
|
1,805,9
|
—
|
—
|
1
|
33,002,i
|
Umeå.
|
549,5
|
392,5
|
|
—
|
1
|
30,170,4
|
Skellefteå.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
Landsbygden.
|
2,682,4
|
2,198,4
|
—
|
—
|
2
|
63,172,5
|
Summa.
|
|
|
|
|
|
|
Norrbottens län.
|
|
|
|
|
|
|
Städer:
|
1,674,9
|
418,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Luleå.
|
—
|
—
|
—
|
.-
|
—
|
—
|
Piteå.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Haparanda.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Landsbygden.
|
1,674,9
|
418,7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa.
|
96
Tab. N:o II. Antalet salubryggerier
|
|
|
Antal
|
Afverkadt malt
|
|
|
|
brygge-
|
|
|
|
|
|
rier.
|
|
|
|
|
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Stockholms stad.....
|
|
|
18
|
142,205,4
|
7,394,680,8
|
Stockholms
|
län...
|
|
2
|
5,446,5
|
283,218,0
|
UpsaJa
|
» ..
|
|
9
|
17,297,8
|
899.485,6
|
Södermanlands
|
»
|
|
6
|
6,230,1
|
323,965,2
|
Östergötlands
|
»
|
|
13
|
25,478,4
|
1,324,876,8
|
JöDköpings
|
»
|
|
4
|
4,438,7
|
230,812,4
|
Kronobergs
|
»
|
|
1
|
626,5
|
32,578,0
|
Kalmar
|
»
|
|
16
|
8,304,0
|
431,808,0
|
Gotlands
|
n ..
|
|
2
|
3,297,4
|
171,464,8
|
Blekinge
|
»
|
|
18
|
10,432,6
|
542,495,2
|
Kristianstads
|
»
|
|
3
|
4,765,5
|
247,806,0
|
Malmöhus
|
»
|
|
39
|
25,103,2
|
1,305,366,4
|
Hallands
|
»
|
|
6
|
5,722,0
|
297,544,0
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
|
16
|
57,715,9
|
3,001,226,8
|
Elfsborgs
|
»
|
|
10
|
5,847,0
|
304,044,0
|
Skaraborgs
|
»
|
|
9
|
8,487,0
|
441,324,0
|
Wermlands
|
»
|
|
4
|
2,995,5
|
155,766,0
|
Örebro
|
u
|
|
8
|
6,140,1
|
319,285,2
|
Westmanlands
|
»
|
|
5
|
10,531,4
|
547,632,8
|
Kopparbergs
|
»
|
|
3
|
2,728,8
|
141,897,6
|
Gefleborgs
|
»
|
|
10
|
24,460,5
|
1,271,946,0
|
Westernorrlands
|
a .
|
|
4
|
11,397,9
|
592,690,8
|
Jeratlands
|
»
|
|
2
|
468,2
|
24,346,4
|
Westerbottens
|
»
|
|
3
|
2,134,1
|
110,973,2
|
Norrbottens
|
»
|
|
1
|
1,077,6
|
56,035,2
|
|
|
Summa (städerna)
|
212
|
393,332,1
|
20,453,209,2
|
|
|
» (landet)...
|
162
|
70,695,7
|
3,670,176,4
|
|
|
Hela riket_________
|
374
|
464,027,8 |
|
24,129,445,6
|
i stä
Porter.
Hektoliter.
8,911.0
78.5
15.7
34.5
12.7
31.404.0
83.7
353,4
157,o
41,050,5
630,6
41.681.1
97
om hvarje län samt deras tillverkning år 1880.
verkning af
Öl.
Hektoliter.
|
Dricka.
Hektoliter.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
Antal. Afverkning.
|
202,001,8
|
154,092,8
|
—
|
—
|
6,804,2
|
5,103,i
|
—
|
—
|
26,291,4
|
25,476,9
|
5
|
41,806,7
|
6,641,9
|
8,262,7
|
3
|
17,778,4
|
30,121,9
|
28,472,2
|
2
|
3,549,6
|
7,453,5
|
1,007,4
|
1
|
4,829,7
|
916,1
|
196,3
|
—
|
—
|
9,891,5
|
8,482,4
|
10
|
94,622,2
|
3,663,8
|
3,140,4
|
—
|
--
|
14,075,i
|
3,385,6
|
16
|
95,347,2
|
6,974,3
|
3,035,7
|
—
|
—
|
26,067,4
|
42,20,3,2
|
24
|
219,959,5
|
8,451,0
|
3,275,7
|
2
|
16,369,2
|
50,175,5
|
34,308,5
|
4
|
61,958,1
|
7,647,4
|
5,738,6
|
4
|
38,229,6
|
11,522,9
|
6,485,7
|
3
|
24,107,7
|
4,420,7
|
3,417,2
|
—
|
—
|
8,727,8
|
4,696,3
|
4
|
45,104,8
|
14,110,2
|
14,908,0
|
—
|
—
|
3,701,6
|
2,915,3
|
1
|
6,308,7
|
39,937,9
|
21,085,8
|
2
|
16,779,0
|
15,183,4
|
16,796,5
|
—
|
—
|
876,7
|
—
|
1
|
4,202,4
|
2,682,4
|
2,198,4
|
—
|
—
|
1,674,9
|
418,7
|
—
|
—
|
310,015,3
|
399,108,4
|
82
|
690,952,8
|
75,321,9
|
90,598,5
|
122
|
780,813,7
|
585,337,2
|
489,700,9
|
204
|
1,471,700,5
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
—
|
—
|
Stockholms stad.
|
|
—
|
—
|
Stockholms
|
län
|
5
|
41,806,7
|
Upsala
|
»
|
3
|
17,778,4
|
Södermanlands
|
»
|
4
|
57,165,9
|
Östergötlands
|
»
|
1
|
4,829,7
|
Jönköpings
|
»
|
1
|
32,578,0
|
Kronobergs
|
»
|
13
|
158,208,0
|
Kalmar
|
»
|
—
|
—
|
Gotlands
|
»
|
17
|
119,979,6
|
Blekinge
|
|
—
|
—
|
Kristianstads
|
»)
|
30
|
401,296,3
|
Malmöhus
|
»
|
3
|
40,024,4
|
Hallands
|
n
|
6
|
115,212,3
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
6
|
85,996,0
|
Elfsborgs
|
»
|
5
|
78,198,1
|
Skaraborgs
|
»
|
2
|
54,426,1
|
Wermlands
|
»
|
4
|
45,104,8
|
Örebro
|
»
|
1
|
21,134,4
|
Westmaulands
|
»
|
1
|
6,308,7
|
Kopparbergs
|
»
|
3
|
42,146,4
|
Gefleborgs
|
|
1
|
24,179,1
|
"VVesternorrlands
|
»
|
2
|
24,346,4
|
Jemtlands
|
-
|
2
|
63,172,5
|
Westerbottens
|
n
|
-
|
—
|
Norrbottens
|
»
|
no
|
1,433,891,8
|
Summa (städerna).
|
|
145
|
1,390,071,6
|
» (landet).
|
|
255
|
2,829,903,4
|
Hela riket.
|
|
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker.
7
98
Tab. N:o III. Antalet salnbryggerier å land sby
Stockholms stad
Stockholms län
Upsala »
Södermanlands »
Östergötlands »
J önköpings »
Kronobergs »
Kalmar »
Gotlands »
Blekinge »
Kristianstads »
'| Malmöhus »
Hallands »
Göteborgs och Bohus »
Elfsborgs »
Skaraborgs »
Wermlands »
Örebro »
Westmanlands >•
Kopparbergs »
Gefleborgs »
Westernorrlands »
Jemtlands »
Westerbottens »
Norrbottens »
Summa (landet) ..
w (städerna)
Hela riket.........
Antal
brygge¬
rier.
|
Afverkadt malt
|
Porter.
|
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
732,8
|
38,105,6
|
—
|
13
|
5,465,7
|
284,216,4
|
—
|
13
|
5,119,9
|
266,234,8
|
—
|
13
|
1,777,7
|
92,440,4
|
54,9
|
21
|
4,020,7
|
209,076,4
|
—
|
11
|
5,253,5
|
273,182,0
|
157,0
|
5
|
6,321,0
|
328,692,0
|
ISO, 8
|
28
|
9,149,7
|
475,784,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
15,692,6
|
816,015,2
|
-—
|
1
|
209,3
|
10,883,6
|
—
|
5
|
739,8
|
38,469,6
|
26,2
|
10
|
6,566,8
|
341,473,6
|
—
|
9
|
1,910,0
|
99,320,0
|
--
|
1
|
414,4
|
21,548,8
|
—
|
8
|
2,281,2
|
118,622,4
|
—
|
5
|
1,374,2
|
71,458,4
|
261,7
|
3
|
2,342,2
|
121,794,4
|
—
|
3
|
1,324.2
|
68,858,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
102
|
70,695,7
|
3,076,176,4
|
630,g
|
212
|
393,332,1
|
20,453,209,2
|
41,050,5
|
374
|
464,027,8
|
24,129,445,6
|
41,681,1
|
99
hvarje
erkning af
ÖL
Hektoliter.
868,6
5.928.6
8.161.3
2.477.4
6.533.3
6.532.6
9.831.7
7.662.8
4.121.8
340,2
613.1
10,115,7
1.793.2
654.2
2.820.2
1.517.5
3.185.4
2.164.4
75,321,9
510,015,3
585,337,2
län samt deras tillverkning år 1880.
Dricka.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
|
|
|
Hektoliter.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
Antal.
|
Afverkning.
|
|
|
___
|
_
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms stad.
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms
|
län.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Upsala
|
»
|
1,099,1
|
2
|
15,728,4
|
3
|
38,105,6
|
Södermanlands
|
»
|
9,022,4
|
10
|
82,885,2
|
11
|
108,961,5
|
Östergötlands
|
»
|
858,i
|
11
|
64,107,0
|
12
|
92,009,i
|
Jönköpings
|
-
|
769,9
|
12
|
68,243,1
|
13
|
92,440,4
|
Kronobergs
|
»
|
818,s
|
15
|
51,216,1
|
21
|
209,076,4
|
Kalmar
|
»
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
Gotlands
|
»
|
2,338,2
|
9
|
46,843,0
|
9
|
46,843,0
|
Blekinge
|
»
|
22,1
|
3
|
19,839,0
|
4
|
45,063,6
|
Kristianstads
|
»
|
13,673,8
|
24
|
124,737,8
|
26
|
172,254,5
|
Malmöhus
|
»
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Hallands
|
»
|
44,856,4
|
7
|
72,369,0
|
7
|
72,369,0
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
65,4
|
1
|
10,883,6
|
1
|
10,883,6
|
Elfsborgs
|
»
|
1,135,2
|
5
|
38,469,6
|
5
|
38,469,6
|
Skaraborgs
|
»
|
2,869,1
|
5
|
51,810,9
|
6
|
73,791,9
|
Wermlands
|
»
|
2,186,0
|
7
|
39,925,4
|
9
|
99,320,0
|
Örebro
|
»
|
235,5
|
—
|
—
|
1
|
21,548,8
|
Westmanlands
|
»
|
4,183,6
|
5
|
37,566,6
|
8
|
118,622,4
|
Kopparbergs
|
»
|
3,998,7
|
4
|
38,981,6
|
5
|
71,458,4
|
Gefleborgs
|
»
|
1,409,3
|
—
|
—
|
2
|
67,646,4
|
Westernorrlands
|
»
|
1,057,4
|
2
|
17,207,4
|
2
|
17,207,4
|
Jemtlands
|
■>
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Westerbottens
|
»
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
Norrbottens
|
»
|
90,598,5
|
122
|
780,813,7
|
145
|
1,390,071,6
|
Summa (landet).
|
|
399,108,4
|
82
|
090,952,8
|
no
|
1,433,891,8
|
» (städerna).
|
|
489,700,9
|
204
|
1,471,700,5
|
255
|
2,829,903,4
|
Hela riket.
|
|
100
Tab. N:o IY. Antalet salubryggerier
Stockholms stad
Stockholms län
Upsala »
Södermanlands »
Östergötlands »
Jönköpings •>
Kronobergs »
Kalmar » .
Gotlands » .
Blekinge » .
Kristianstads » .
Malmöhus » .
Hallands » .
Göteborgs och Bohus » .
Elfsborgs » .
Skaraborgs » .
Wermlands » .
Örebro o .
Westmanlands » .
Kopparbergs » .
Gefleborgs » .
Westernorrlands » .
Jemtlands » .
Westerbottens » .
Norrbottens » .
Summa
Antal
brygge-
rier.
Afverkadt malt
Porter.
|
i Hektoliter.
|
i Kilogram.
|
Hektoliter.
|
18
|
142,205,4
|
7,394,680,8
|
8,911,0
|
2
|
5,446,5
|
283,218,0
|
—
|
9
|
17,297,8
|
899,4^5,6
|
—
|
9
|
6,962,9
|
362,070,8
|
—
|
26
|
30,944,1
|
1,609,093,2
|
—
|
17
|
9,558,6
|
497,047,2
|
78,5
|
14
|
2,404,2
|
125,018,4
|
54,9
|
37
|
12,324,7
|
640,884,4
|
—
|
2
|
3,297,4
|
171,464,8
|
—
|
29
|
15,686,1
|
815,677,2
|
172,7
|
8
|
11,086,5
|
576,498,0
|
130,8
|
67
|
34,252,9
|
1,781,150,8
|
34,5
|
6
|
5,722,0
|
297,544,0
|
12,7
|
26
|
73,408,5
|
3,817,242,0
|
31,404,0
|
11
|
6,056,3
|
314,927,6
|
—
|
14
|
9,226,8
|
479,793,6
|
109,9
|
14
|
9,562,3
|
497,239,6
|
—
|
17
|
8,050,1
|
418,605,2
|
—
|
6
|
10,945,8
|
569,181,6
|
—
|
11
|
5,010,0
|
260,520,0
|
—
|
15
|
25,834,7
|
1,343,401,4
|
615,i
|
7
|
13,740,1
|
714,485,2
|
—
|
5
|
1,792,4
|
93,204,8
|
—
|
3
|
2,134,1
|
110,973,2
|
157,o
|
1
|
1,077,6
|
56,035,2
|
—
|
374
|
464,027,8
|
24,129,445,6
|
41,681,1
|
Summa maltdrycker
101
riket samt deras tillverkning år 1880.
verkning af
Öl.
Hektoliter.
|
Dricka.
Hektoliter.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 18,000
kgr. malt.
Antal. Afverkning.
|
Bryggerier med mindre
afverkning än 36,000
kgr. malt.
Antal. Afverkning.
|
|
|
202,001,8
|
154,092,8
|
—
|
—
|
_
|
_
|
. Stockholms stad.
|
|
6,804,2
|
5,103,1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Stockholms
|
län.
|
26,291,4
|
25,476,9
|
5
|
41,806,7
|
5
|
41,806,7
|
Upsala
|
»
|
7,510,5
|
9,361,8
|
5
|
33,506,8
|
6
|
55,884,0
|
Södermanlands
|
»
|
86,050,5
|
37,494,6
|
12
|
86,434,8
|
15
|
166,127,4
|
Östergötlands
|
»
|
15,614,8
|
1,865,5
|
12
|
68,936,7
|
13
|
96,838,8
|
Jönköpings
|
»
|
3,393,5
|
966,2
|
12
|
68,243,1
|
14
|
125,018,4
|
Kronobergs
|
»
|
16,424,8
|
9,301,2
|
25
|
145,838,3
|
34
|
367,284,4
|
Kalmar
|
»
|
3,663,8
|
3,140,4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Gotlands
|
»
|
20,607,6
|
5,723,8
|
25
|
142,190,2
|
26
|
166,822,6
|
Blekinge
|
»
|
16,806,o
|
3,057,8
|
3
|
19,839,0
|
4
|
45,063,6
|
Kristianstads
|
»
|
33,730,2
|
55,881,5
|
48
|
344,697,3
|
56
|
573,550,8
|
Malmöhus
|
»
|
8,451,0
|
3,275,7
|
2
|
16,369,2
|
3
|
40,024,4
|
Hallands
|
»
|
54,297,3
|
79,164,9
|
11
|
134,327,1
|
13
|
187,581,3
|
Göteborgs och Bohus
|
»
|
7,987,6
|
5,804,o
|
5
|
49,113,2
|
7
|
96,879,6
|
Elfsborgs
|
»
|
12,136,0
|
7,620,9
|
8
|
62,577,3
|
10
|
116,667,7
|
Skaraborgs
|
»
|
14,536,4
|
6,286,3
|
5
|
51,810,9
|
8
|
128,218,0
|
Wermlands
|
o
|
10,521,o
|
6,882,3
|
11
|
85,030,2
|
13
|
144,424,8
|
Örebro
|
»
|
14,764,4
|
15,143,5
|
—
|
---
|
2
|
42,683,2
|
Westmanlands
|
»
|
6,521,8
|
7,098,9
|
6
|
43,875,3
|
9
|
124,931,1
|
Kopparbergs
|
i)
|
41,455,4
|
25,084,5
|
6
|
55,760,6
|
8
|
113,604,8
|
Gefleborgs
|
»
|
18,368,8
|
18,205,8
|
—
|
—
|
3
|
91,825,5
|
Westernorrlands
|
1)
|
3,041,1
|
1,057,4
|
3
|
21,409,8
|
4
|
41,553,8
|
Jemtlands
|
»
|
2,682,4
|
2,198,4
|
—
|
—
|
2
|
63,172,5
|
Westerbottens
|
»
|
1,674,9
|
418,7
|
—
|
—
|
|
—
|
Norrbottens
|
»
|
585,337,2
1,110,725,2
|
480,700,9
hektoliter.
|
204
|
1,471,700,5
|
255
|
2,820,903,4
|
Summa.
|
|
Betänkande ang. beskattning af maltdrycker.
8