Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26..
1
\:o 26.
Ank. till Eiksd. kansli den 21 mars 1903, kl 11 f. no.
Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition avgående
förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i
förordningen angående villkoren för tillverkning af bränn¬
vin den 13 juli 1887, såvidt sagda proposition icke blifvit
i bevillningsutskottets betänkande n:o 1 behandlad, äfven¬
som i anledning af en i sammanhang med nämnda pro¬
position väckt motion.
I eu till innevarande Riksdag aflåten, till bevillningsutskottet
hänvisad proposition, n:o 22, af den 23 sistlidne januari har Kungl.
Maj:t, under åberopande af vid propositionen fogadt utdrag af stats¬
rådsprotokollet öfver finansärenden för nämnda dag,
dels föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt för¬
slag till förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förord¬
ningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887,
dels ock i sammanhang härmed föreslagit,
att hvad sålunda i afseende å förhöjningen af brännvinsskatten
stadgas skall lända till efterrättelse från och med dag, som, efter af
Riksdagen därom fattadt beslut, af Kungl. Maj:t kungöres;
att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som
tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, samt angående
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 20 Häft. (N:o 26) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
användningen af malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,
som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen,
af Kung]. Maj:t kungöres;
att skatt vid denaturering af brännvin skall intill den 1 oktober
1903 restitueras med 50 öre för litern;
att bestämmelserna angående den förhöjda restitutionen vid ut¬
försel skola tillämpas från och med den 1 januari 1904; samt
att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober 1903.
Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ändring af ofvan-
berörda §§ i brännvinstillverkningsförordningen är af följande lydelse:
Förslag
till
förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i nådiga
förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin
den 13 juli 1887.
§ 3.
För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken storlek
och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för
kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må an¬
vändas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i den
ordning här nedan sägs samt malen spannmål allenast under den sär¬
skilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.
§ 4.
1. Den, som vill idka brännvinstillverkning, skall minst tio dagar
före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla
sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å såväl
stället för tillverkningens bedrifvande som ock dagen, då den skall
taga sin början, samt därvid aflämna bevis, att han är behörig att
utöfva brännvinstillverkning. Af bolag tillämnad brännvinstillverkning
skall anmälas af den, som enligt gällande lag äger för bolaget föra
talan, och skall därvid lämnas uppgift om samtliga delägare i bolaget.
Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande hinder icke möta för handte¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 3
ringens utöfvande, varde tillståndsbevis utfärdadt. Dock må sådant bevis
icke utfärdas för den, hvilken blifvit dömd till ansvar för brott, som
omförmälas i §§ 23 och 25 i denna förordning.
2. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda majs eller
utländsk potatis, göre därom skriftlig anmälan hos den vid bränneriet
anställde kontrollören minst tre dagar, innan den första inmäskningen
däraf är afsedd att ske. Kontrollören åligger att dels lämna tillverkaren
bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom underrätta Kungl.
Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.
' § 6.
1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens
utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom gorå skriftlig
anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre
dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler
sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad
redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen
skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren
gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören åligger att dels lämna
tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta
Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för
tillverkningsrättens upphörande.
2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upp¬
höra, må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,
som i § 4 mom. 1 sägs.
3. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid brännvinstillverkning
använda majs eller utländsk potatis, vill upphöra med användningen af
dylika råämnen före den allmänna tillverkningstidens utgång, göre
han därom anmälan på sätt i mom. 1 sägs; och skall, då sådan anmälan
sker, förfaras på sätt i samma mom. föreskrifves.
4. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från
klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helg¬
fria dag.
§ 7.
Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverk¬
ningsdygn efter den i anmälan uppgifna tid eller brännvinstillverkning
afbrytes utan sådan anmälan, som i § 6 mom. 1 omförmäles, eller utan
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
Kung!. Maj:ts därom meddelade föreskrift och ej inom tre tillverknings-
dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger
det brännvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under hvilka
tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande
kontrollkostnader.
§ 8.
Förteckning öfver anmälningar och uppgifter enligt § 4 mom.
1 och § 5 skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas
till öfverkontrollör sist dagen efter det sådan anmälan skett och till
finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå första helgfria dag i
hvarje vecka.
§ 10.
1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af
två procent,. som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre
för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid
+ 15° å Gelsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.
2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,
dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.
3. Vid. utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes
stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och
med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af'normalstyrka.
4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den
kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas
för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för till¬
verkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvars¬
ändamål;
för finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt
för brännvin, som gjorts till förtäring obrukbart (denaturerats).
För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt
gäller, må åtnjutas skattefrihet.
.Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af till¬
verkningsskatt utgår med två öre och för denaturering af brännvin med
ett öre för hvarje liter af normal styrka.
§ 11-
1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattnings¬
bart brännvin för hela den tid tillverkningsrätten gällt, då skall förutom
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 5
stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed
det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; ock likaledes skall,
i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för hvarje
tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öro för hvarje liter, hvarmed
det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning af
500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter skola dock ej
utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på anmälan efter
olyckshändelse, hvarom i § 6 sägs, eller Kungl. Maj:ts därom meddelade
föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning, huruvida eller i
hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då brännvinet erhålles
såsom biprodukt vid annan tillverkning.
2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden
från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000
liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till
den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt
erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade
litertalet öfverstiger i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000
liter.
3. De enligt mom. 1 och 2 utgående särskilda afgifter skall till¬
verkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande in¬
betala till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallnings¬
hafvande ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid
bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig
vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.
4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt
anmälan enligt § 4 mom. 2 majs eller utländsk potatis där användes
för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift af
5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landträn¬
teriet, dock hvarje gång icke för mindre än 10,000 liter; för mycket
erlagd afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom
af tillverkaren gjord framställning.
§ 25.
1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undan¬
snillar något af det brännvin, som tillverkas, begagnar tillverknings-
redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,
hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter för¬
segling eller öppnar eller borttager läs, som öfverkontrollör eller kon¬
trollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och med
5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och
med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning eller
omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till straff¬
arbete från och med två månader till och med två år. Den, som efter
detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig för
det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i
bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid
beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i livilka det förvaras.
2. Har tillverkare vid brännvinstillverkning utan anmälan, som
i § 4 mom. 2 sägs, användt majs eller utländsk potatis, erlägge han
för allt det brännvin, som vid bränneriet tillverkats under den tid, då
tillverkning där pågick på grund af samma tillståndsbevis, som gällde,
när den olofliga användningen af nämnda råämnen ägde rum, en sär¬
skild afgift af 5 öre för hvarje liter, dock minst 500 kronor.
3. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att
olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter lian kronans lås,
som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med 100
till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och med
sex månader. Aro omständigheterna synnerligen försvårande, dömes
till straffarbete från och med två månader till och med ett år. I fall
det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt; kan
det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.
Med förmälan att den i ifrågavarande kungl. proposition väckta
frågan om höjning af tillverkningsskatten torde kunna omedelbarligen
afgöras och att det vore af yttersta vikt, att denna fråga blefve så skynd¬
samt som möjligt behandlad, har bevillningsutskottet i sitt betänkande
n:o 1 afgifvit utlåtande öfver denna proposition, så vidt densamma an-
ginge höjning af tillverkningsskatten å brännvin jämte de häraf bero¬
ende öfvergångsstadganden; och har bevillningsutskottet i berörda ut¬
låtande hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att § 10 i gällande för¬
ordning angående villkoren för tillverkning af brännvin skulle erhålla
den af Kungl. Maj:t föreslagna förändrade lydelse, äfvensom att, vid
bifall härtill, Riksdagen tillika måtte godkänna de af Kungl. Maj:t före¬
slagna, häraf beroende öfvergångsstadganden. Hvad utskottet sålunda
hemställt, blef af Riksdagen godkändt.
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
Utskottet går nu att afgifva utlåtande öfver de delar af Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition, som ännu icke blifvit af Riksdagen
afgärda, nämligen den föreslagna ändringen af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25
brännvinstillverkningsförordningen äfvensom Kungl. Maj:ts förslag, att
bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid
bränneri under tid, då majs där användes, samt angående användningen af
malen spannmål skola träda i kraft från och med dag, som, efter det Riks¬
dagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres,
och att öfriga föreslagna bestämmelser — med undantag af föreskrifterna
om tiden för tillämpningen af den förhöjda tillverkningsskatten och
skatten vid denaturering af brännvin äfvensom om den förhöjda restitu-
tionen vid utförsel — skola träda i kraft den 1 oktober 1903; och har
utskottet ansett sig böra i sammanhang härmed afgifva utlåtande öfver
en inom Andra Kammaren i anledning af förevarande proposition väckt
motion, n:o 124, af herr N. Jönsson i Gammalstorp, hvilken motion
hänvisats till utskottet.
I förutnämnda betänkande n:o 1 äfvensom i sitt denna dag af-
gifna betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
tullfrihet för omalen majs har utskottet återgifvit de delar af det vid
nu förevarande proposition fogade statsrådsprotokoll, som hänföra sig
till frågorna om höjning af brännvinstillverkningsskatten och tullfrihet
för majs, äfvensom den med frågan om tullfrihet för majs oskiljaktigt
förbundna frågan om höjd skatt å majsbrännvin, jämte förslagen om
höjd skatt för brännvin, tillverkadt af utländsk potatis, och om särskild
kontroll å brännvinstillverkning af malen spannmål; och tillåter sig
därför utskottet, under hänvisning till nämnda båda betänkanden, nu
inskränka sig att återgifva ifrågavarande statsrådsprotokoll i återstående
delar.
Enligt sagda protokoll har chefen för finansdepartementet rörande
öfriga förändringar i brännvinstillverkningsförordningen, eller grunderna
för beräknandet af tilläggsafgiften vid s. k. öfvertillverkning samt för¬
kortning af vissa i förordningen förekommande anmälningstider in. m.,
anfört följande:
»Förutom i fråga om särskild afgift för brännvin, tillverkadt af
importerad utländsk potatis, synas mig petitionärernas framställningar
endast i hvad de angå brännvinstillverkningens inskränkning till visst
belopp böra föranleda någon åtgärd.
Enligt uppgifter, lämnade från kontroll- och justeringsbyrån, steg
brännvinstillverkningen vid brännerierna tillverkningsåren 1891—92 och
1901—02 till följande belopp, nämligen år 1891—92
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.
vid 22 brännerier till högst 50,000 liter
» 31 » » mellan 50,000 och 100,000 liter
»27 » » » 100,000 » 200,000 »
»44 » » » 200,000 » 400,000 »
»12 » » » 400,000 j> 600,000 »
» 6 » » mera än 600,000 liter
samt år 1901—02
vid 4 brännerier till högst 50,000 liter
X)
|
12
|
»
|
»
|
mellan 50,000
|
och
|
100,000 liter
|
3>
|
21
|
»
|
»
|
»
|
100,000
|
»
|
200,000
|
»
|
))
|
41
|
»
|
|
»
|
200,000
|
»
|
400,000
|
»
|
»
|
39
|
»
|
»
|
|
400,000
|
|
600,000
|
»
|
»
|
18
|
»
|
»
|
mera
|
än 600,1
|
000
|
liter.
|
|
Härvid är visserligen att märka, att brännvinstillverkningen under
de senaste åren varit större än vanligt, äfvensom att bland de 18
brännerier, som under sistlidet år tillverkat mera än 600,000 liter,
äfven förekomma 5 pressjästfabriker, som varit i gång under hela året;
men äfven med tillbörligt afseende fästadt härå visa ändock de anförda
siffrorna, att brännerikandteringens utveckling under de senaste tio åren
gått i sådan riktning, att antalet af de minsta brännerierna minskats
dels genom några bränneriers nedläggande, dels ock genom andras
utvidgande, under det att däremot antalet stora brännerier ökats i högst
afsevärd grad. Då det är af stor betydelse för jordbruket att fort¬
farande få behålla brännerihandteringen såsom en sin binäring, är det
nödvändigt, att åtgärd vidtages för att hejda den ofvan antydda
utvecklingen.
I nu gällande förordning angående villkoren för tillverkning af
brännvin stadgas i § 11, att om tillverkningen vid ett bränneri under
hela den tid, tillverkningsrätt där gällt, öfverstigit 5,000 liter beskatt¬
ningsbart brännvin i medeltal för hvarje tillverkningsdygn, skall eu
särskild afgift af 10 öre utgå för hvarje liter, hvarmed det tillverkade
brännvinet öfverstiger en medeltillverkning, beräknad efter 5,000 liter
för hvarje tillverkningsdygn. På grund häraf kan vid ett bränneri
under den allmänna tillverkningstiden 1 oktober—1 maj — i de flesta
fall 176 tillverkningsdygn — tillverkas 880,000 liter beskattningsbart,
brännvin mot vanlig skatt, under det att för det därutöfver tillverkade
brännvinet särskild afgift måste erläggas. Därest, såsom jag anser, en
inskränkning i bränneriernas största tillverkning bör ske, lämna de
redan anförda siffrorna en tydlig anvisning, huru långt inskränkningen
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 9
lämpligen bör sträckas, nämligen till 600,000 liter. Bestämmes det
belopp, som under allmänna tillverkningstiden må tillverkas vid ett
bränneri mot erläggande af den vanliga skatten, till 600,000 liter
beskattningsbart brännvin, hvilket motsvarar något mera än 612,000
liter brännvin af normalstyrka, skulle, under förutsättning att förhål¬
landena vore desamma som under tillverkningsåret 1901—1902, endast
11 af de nämnda år i gång varande brännerierna beröras af föränd¬
ringen, nämligen 3 jästfabriker, 3 betsaftsbrännerier, 1 melassbränneri
och 4 andra brännerier, af hvilka sistnämnda dock två med endast ett
obetydligare belopp öfverskredo den ifrågasatta gränsen. Vidtages den
ifrågasatta ändringen, synes det vara lämpligt att på samma gång också
förändra sättet för maximitillverkningens beräkning och ej längre där¬
vid begagna medeltillverkning på tillverkningsdygn, utan i stället be¬
stämma ett högsta belopp, som under den allmänna tillverkningstiden
från den 1 oktober till den 1 maj må vid ett och samma bränneri
tillverkas utan erläggande af särskild afgift utöfver skatten. Härför
tala flera skäl. Först och främst är med billighet mest öfverensstäm¬
mande, att en tillverkare får använda sina råmaterial på sätt honom
lämpligast synes, således använda dem under en kortare eller längre
tid allt efter som det för honom synes förmånligast. Särskilt vid
brännvinstillverkning af betor är det en fördel, att icke säga rent af
nödvändigt, att kunna afsluta tillverkningen redan under höstmånaderna,
emedan betornas sockerhalt i afsevärd grad minskas, ju längre de för¬
varas. Då enligt mitt förslag maximitillverkningen skulle inskränkas
så betydligt som till ungefär två tredjedelar af den nuvarande, bör i
stället frihet beredas tillverkarne att på förmånligaste sätt ordna sin
tillverkning inom de för densamma utstakade gränserna. Vidare är det
för en tillverkare synnerligen lätt att kringgå den nuvarande bestäm¬
melsen; han kan nämligen under en kort tid forcera tillverkningen, så
att den vida öfverstiger 5,000 liter om dygnet, och därefter drifva
densamma ytterst långsamt, till och med inställa den några dagar i
sänder, till dess antalet tillverkningsdygn blifvit så stort, att medeltillverk¬
ningen för dygnet nedgått under 5,000 liter, hvilket vanligen blir
billigare än att betala den föreskrifna afgiften för öfvertillverkningen.
Vid en så stark begränsning af tillverkningen, som jag nu före¬
slagit, bör äfven beloppet af den särskilda afgiften för öfvertillverk¬
ningen ändras, så att denna afgift icke kommer att verka såsom ett
förbud mot tillverkning utöfver den föreslagna gränsen. Detta kan
sägas vara förhållandet med den nuvarande afgiften, 10 öre för hvarje
liter; också har öfvertillverkning åtminstone under de senaste tjugu
Bih. till Biksd. Prof. 1908 5 Samt. 1 Ajd. 20 Haft. 2
10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
åren icke förekommit förr än just under sistförfluten tillverkningsår.
Sättes däremot ifrågavarande afgift till 5 öre för liter, blir den till¬
räckligt stor för att i allmänhet hindra tillverkningen att öfverskrida
600.000 liter utan att dock alldeles omöjliggöra detta, därest en eller
annan tillverkare skulle önska att utsträcka sin tillverkning utöfver
nämnda belopp.
Begränsningen af brännvinstillverkningen under tiden 1 oktober
till 1 maj till 600,000 liter förutsätter gifvetvis, att äfven tillverkningen
under den öfriga tiden af året begränsas i samma mån. Eftersom
antalet tillverkningsdygn under månaderna maj till och med september
i allmänhet är 128, bör tillverkningen under denna tid begränsas till
435.000 liter för att komma i rätt förhållande till vintertillverkningen.
Fråga om ändring i § 11 i förordningen angående villkoren för
tillverkning af brännvin i syfte att utbyta bestämmelsen om en viss
högsta tillverkning på dygnet mot en dylik om viss högsta tillverkning
under hela tillverkningstiden har vid ett föregående tillfälle varit före,
men då utan samband med förslag att minska tillverkningen, öfver
det i ämnet väckta förslaget infordrades underdåniga utlåtanden från
Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus, Kristianstads och
Blekinge län, af hvilka de två förstnämnda tillstyrkte detsamma, hvar¬
emot Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län hufvud¬
sakligen af farhåga för ökad brännvinstillverkning af betor afstyrkte
detsamma. Faran härför är emellertid nu undanröjd genom den före¬
slagna sänkningen af den gräns, vid hvilken skyldighet inträder att
erlägga en särskild afgift utöfver skatten.
Åt bestämmelsen om särskild afgift för den del af tillverkningen,
som öfverstiger 600,000 liter, bör gifvas sådan affattning, att den gäller
för hvarje särskild! bränneri, oafsedt om tillverkningen där bedrifves
på grund af ett enda tillståndsbevis, som gäller hela tillverkningstiden,
eller om flera tillståndsbevis uttagits efter hvarandra af vare sig eu
och samma eller flera personer.
I nu gällande tillverkningsförordning föreskrifves vidare, att till-
ämnad brännvinstillverkning skall anmälas 14 och tillverkningens af-
slutande 5 dagar i förväg. Dessa anmälningstider, förr möjligen behöf-
liga, hafva med förbättrade kommunikationer nu blifvit alldeles för långa,
och då de dessutom medföra vissa olägenheter för tillverkaren, synas
de mig böra lämpligen förkortas till respektive 10 och 3 dagar, detta
desto hellre, som redan 1891 års maltskattekommitté föreslog 10 dagars
anmälningstid för bryggerierna, mot hvilket förslag länsstyrelserna i
däröfver afgifna utlåtanden icke framställt någon anmärkning. I sam¬
Bevillningsutskotetst Betänkande N:o 26. 11
manhang härmed bör ock den i § 7 medgifna tid af 5 tillverknings-
dygn, hvarunder tillverkningen vid bränneri må vara inställd, innan
skyldighet inträder för tillverkaren att ersätta kontrollkostnaden, ned-
sättes till 3 tillverkningsdygn. Den nuvarande onödigt långa tidrymden
af fem dagar vållar nämligen statsverket betydliga kostnader, därigenom
att nästan alltid vid tillverkningens början och slut och ofta jämväl
vid andra tillfällen brännerierna stå stilla flere dagar, under det till-
verkningsrätten är gällande.
Af öfriga föreslagna ändringar i förordningen bör bestämmelsen
om särskild afgift å brännvin, som tillverkas af majs, hvilken bestäm¬
melse förutsätter borttagande af den nuvarande tullafgiften på majs,
ej träda i kraft förr än någon tid, exempelvis fjorton dagar förflutit,
sedan beslut om tullfrihet för majs trädt i kraft. A ena sidan behöfva
nämligen de brännvinstillverkare, som använda majs, någon tid för
att använda redan inköpt förråd däraf, men å andra sidan får mellan¬
tiden ej tilltagas för lång, på det att tillverkarne ej må få tillfälle att
importera och till bränvinstillverkningen använda tullfri majs. Sam¬
tidigt med nämnda afgift bör ock bestämmelsen angående användning
af malen spannmål träda i kraft.
Återstående föreslagna ändringar kunna lämpligen tillämpas från
och med början af nästa tillverkningsår, således från den 1 oktober 1903.»
Ofvan omförmälda, af herr Jönsson väckta motion är af följande
lydelse:
»I anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 22, hvaruti
Kungl. Maj:t för att skydda potatisodlingen inom landet föreslår en sär¬
skild afgift af 5 öre pr liter för af majs och utländsk potatis tillverkadt
50 °/o brännvin, tillåter jag mig härmed, för att detta skydd icke
skall blifva illusoriskt, vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville besluta, att brännvin, tillverkadt af stärkelse
och gråstärkelse efter utländsk potatis och majs samt af affallet vid
pressjästfabriker, hvarvid i tillverkningen af pressjäst ingått produkter
af nämnda slag, äfven måtte åsättas en särskild afgift af 5 öre pr liter
50 °/oi samt att de bestämmelser i öfrigt, som äro föreslagna att gälla
vid tillverkning af brännvin af majs och utländska potater, äfven må
blifva gällande vid brännvinstillverkning i af mig nu föreslagna hän¬
seende.»
12 Bevillningsutskottets Betänkande Ko 26.
I sitt denna dag afgifna betänkande i anledning af Kungl. Mait:s
proposition om borttagande af tullsatsen för omalen majs har utskottet
P,å. augifna skäl funnit sig böra hemställa om afslag å nämnda propo¬
sition. En af de viktigaste af de utaf Kungl. Maj:t nu föreslagna för¬
ändringarna i brännvinstillverkningsförordningen är förslaget att åsätta
brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs där användes för
brännvinstillverkning, högre skatt än brännvin, som annars där tillver¬
kas. Detta förslag står i oskiljaktigt sammanhang med och är också,
på sätt i ofvan omförmälda statsrådsprotokoll uttryckligen framhållits’
föranleda af förslaget om borttagande af tullen å majs. Då utskottet
funnit sig icke kunna förorda sistnämnda förslag, har enligt utskottets
mening förutsättningen för den nu ifrågasatta högre skatten för bränn¬
vin, tillverkadt af majs, bortfallit. Vid sådant förhållande saknar
utskottet anledning att närmare inlåta sig på frågan om skatte¬
förhöjningens storlek, sättet för den höjda skattens uttagande och före¬
slagna kontrollbestämmelser. — Den i § 3 af förslaget förekommande
bestämmelsen, att malen spannmål må användas allenast under den
särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves, är föranledd af
förslaget om höjd skatt å majsbrännvin och närmast af den skärpta
kontroll, som måste utöfvas däröfver, att icke i bränneri, där malen
spannmål inmäskas, majsmjöl inblandas i annat mjöl. Då utskottet af
ofvan antydda skäl funnit förslaget om förhöjd skatt för majsbrännvin
icke böra antagas, torde frågan om nu förevarande bestämmelse få
anses hafva förfallit.
Hvad. härefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag om höjd skatt för
brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då utländsk potatis där
användes för brännvinstillverkning, synes detta förslag, äfven frånsedt
de svårigheter, kontrollen skulle erbjuda, icke lämpligen böra antagas.
I § 25 mom. 2 i Kungl. Maj:ts förslag föreskrifves, att tillverkare, som
utan anmälan använder utländsk potatis för brännvinstillverkning, skall
erlägga en särskild högre afgift för allt brännvin, som vid bränneriet
tillverkats under viss angifven tid. Vidare föreskrifves i ett inom finans¬
departementet utarbetadt förslag till ändring i ordningsstadgan för bränn-
vinsbrännerierna, af hvilket förslag utskottet på begäran erhållit del, att
tillverkare är pliktig lämna kontrollör uppgift om den inköpta potatisens
inköps- och produktionsort. Det vid synas utskottet klart, att dessa stad-
ganden måste för en samvetsgrann tillverkare medföra stora olägenheter
och utsätta honom för att — utan något hans förvållande och i allt fall
utan någon afsikt att undandraga statsverket stadgad afgift — drabbas
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 13
af den straffpåföljd i form af ytterligare höjd afgift, hvarom i § 25 mom. 2
förmäles.
Beträffande de af Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i brännvins-
tillverkningsförordningen, hvilka icke äga omedelbart sammanhang med
de ifrågasatta bestämmelserna om användande vid brännvinstillverkning
af vissa utländska råämnen eller malen spannmål, har utskottet hyst
tvekan, såväl huruvida afsikten varit, att dessa ändringar borde genom¬
föras, äfven om propositionen i öfrigt icke vunne utskottets tillstyrkande,
som ock, under sådan förutsättning, huruvida utskottet nu lämpligen
borde utbryta dem ur det sammanhang, i hvilket de i propositionen
influtit. Bevillningsutskottet har dock icke ansett dessa ändringar vara
af sådan vikt och betydelse, att de, vid utskottets afstyrkande af för¬
slagets viktigare och principiella bestämmelser, bort utbrytas och till¬
styrkas; och härtill har utskottet ansett sig äga så mycket mera skäl,
som flera utvägar förefinnas att vid behandlingen i kamrarna af detta
betänkande, därest så anses önskligt, utan svårighet få en eller flera af
nu ifrågavarande, i och för sig icke betydelsefulla, ändringar genomförda.
Utskottet har, i följd af det nu anförda, funnit sig böra afstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition i de delar, hvarom nu
är fråga.
Då det af herr Jönsson i ofvan omförmälda motion väckta för¬
slaget om höjd skatt å brännvin, tillverkadt af stärkelse efter utländsk
potatis och majs samt vissa andra uppgifna ämnen, föranledts af ifråga¬
varande proposition, torde vid nyss nämnda förhållande något utskottets
vidare yttrande i anledning af samma motion icke erfordras.
Utskottet hemställer fördenskull:
l:o) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, så-
vidt densamma afser ändring af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11
och 25 i förordningen angående villkoren för tillverk¬
ning af brännvin den 13 juli 1887, icke måtte af
Riksdagen bifallas;
2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)
hemställt, Kungl. Maj:ts förslag angående tiden för
tillämpningen af dels bestämmelserna angående särskild
afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under
tid, då majs där användes, samt angående använd¬
ningen af malen spannmål, dels ock öfriga föreslagna
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
ändringar i omförmälda §§ af brännvinstillverknings-
förordningen måtte anses hafva förfallit; samt
3:o) att berr Jönssons omförmälda motion angående
förhöjd skatt å brännvin, tillverkadt af stärkelse efter
utländsk potatis och. majs m. fl. ämnen, måtte anses
besvarad genom hvad utskottet under l:o) hemställt.
Stockholm den 12 mars 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALLI.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.
15
Reservationer:
af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist,
Beckman, Pantzarhielm, Höjer och Åkerlund, hvilka ansett, att utskottets
betänkande bort hafva följande lydelse:
»I en till innevarande-----nu föreslagna hänseende.
(sid 11.)
I sitt denna dag afgifna betänkande i anledning af bland annat
Kungl. Maj:ts proposition om borttagande af tullsatsen för omalen
majs bar utskottet på anförda skäl funnit sig böra hemställa om
bifall till nämnda proposition. Den viktigaste af de utaf Kungl. Maj:t
nu föreslagna förändringarna i brännvinstillverkningsförordningen är
förslaget att åsätta brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då
majs eller utländsk potatis där användes, en särskild afgift af 5 öre
för hvarje liter. Denna åtgärd eller åsättandet af en dylik särskild
afgift anser utskottet på de i den kungl. propositionen anförda grunder
vara af behofvet påkallad. Äfven synes utskottet storleken af ifråga¬
varande afgift motsvara det med afgiften afsedda ändamålet.
Såsom i Kungl. Maj:ts proposition framhållits, torde genom den
nu föreslagna anordningen svårighet icke komma att uppstå vid
utöfvandet af en effektiv kontroll i afseende på användningen af majs
och utländsk potatis såsom råämne. Skulle för öfrigt rörande denna
kontroll, i hvad den afser den utländska potatisen, någon ytterligare
anordning visa sig vara af nöden, kan i detta afseende Kungl. Maj:t
på administrativ väg vidtaga erforderliga ändringar i ordningsstadgan
för brännvinsbrännerierua i riket.
Den i § 3 af Kungl. Maj:ts förslag förekommande bestämmelsen,
att malen spannmål må användas allenast under den särskilda kontroll,
som af Kungl. Maj:t foreskrifves, är föranledd af förslaget om höjd skatt
å majsbrännvin och närmast af den skärpta kontroll, som måste utöfvas
däröfver, att icke i bränneri, där malen spannmål inmäskas, majsmjöl
inblandas i annat mjöl. Beträffande anordnandet af den i berörda § om-
förmälda särskilda kontrollen har utskottet blifvit satt i tillfälle att taga
del af ett i sådant hänseende inom finansdepartementet utarbetadt för¬
slag, och har utskottet för sin del icke haft någon befogad anmärkning
mot detta förslag.
16
Bevillningsutskottet Betänkande N:o 26
. Mot öfriga i Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition föreslagna
ändringar har utskottet icke heller funnit skäl att framställa någon er-
inian, hvadan utskottet tillstyrker bifall till förslaget äfven i dessa delar.
Vidkommande ofvanberörda, af herr N. Jönsson väckta motion, uti
hvilken framställts förslag om bland annat höjd skatt å brännvin, till-
verkadt af stärkelse efter utländsk potatis och majs samt vissa andra
uppgiga ämnen, lärer nog enligt utskottets uppfattning för de af motio¬
nären föreslagna åtgärderna ingalunda saknas skäl, men håller utskottet
före, att ett förslag härom bör föregås af eu närmare utredning, hvilken
utredning lämpligast torde böra äga rum genom Kungl. Maj:ts försorg.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
l:o) att Riksdagen måtte besluta, att 3, 4, 6, 7,
8, 11 och 25 §§ i förordningen angående villkoren
för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887 skola er¬
hålla den förändrade lydelse, som i ifrågavarande pro¬
position blifvit af Kungl. Maj:t föreslagen;
2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)
hemställt, Riksdagen tillika måtte besluta,
a) att bestämmelserna angående särskild afgift för
brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då
majs där användes, samt angående användningen af
malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,
som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande
af majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres;
b) att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den
1 oktober 1903; samt
3:o) att Riksdagen, i anledning af herr Jönssons
ifrågavarande motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa ut¬
redning i de af motionären angifna afseenden samt,
så fort ske kan, till Riksdagen inkomma med det för¬
slag, hvartill en dylik utredning må föranleda)); samt
af herr Lindblad, som anfört:
»Det är en känd sak, att potatisodlingen väl kan bedrifvas på ett
lönande sätt, där potatisen låter sig afsättas till menniskoföda, men att
där samma odling sker i större skala och produkten för afsättningens
skull måste förädlas till stärkelse eller brännvin, priset i hög grad redu¬
ceras. Under det att majsen en tid har ansetts såsom den största kon¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 17
kurrenten till dylik potatis, har efter majstullens införande en annan,
till och med farligare konkurrent uppstått, nämligen den tullfritt impor¬
terade tyska potatisen, som visat sig mycket mera stärkelserik än vår
egen potatis och på grund af öfverproduktionen i Tyskland här kan
salubjudas för exceptionellt billiga priser.
I samband med förslag till majstullens afskaffande och särskild
skatts åsättande å det brännvin, som af majs frambringas, har Kungl.
Maj:t jemväl föreslagit förhöjd skatt för brännvin, som frainställes af
importerad potatis. Att emellertid vid företagande af en dylik åtgärd
statsmakterna ej gerna böra lämna den andra lika viktiga förädlings¬
industrien — som använder väl så mycket potatis — å sido, synes mig
ligga i öppen dag. Det gäller nu likasom eljest medels andra skydds¬
åtgärder att fortfarande bereda en del af vårt jordbruk, här potatis¬
odlingen, möjlighet att existera gent emot öfvermäktiga, utländska med-
täflares af naturen gynnade produktion.
Huru detta skydd lämpligast bör åstadkommas, är enligt min me-
nino- ej nog utredt, och då rättvisan kräfver, att potatisodlingen för
tekniska behof — vare sig densamma afser frambringande af stärkelse
eller af brännvin — erhåller nöjaktigt skydd mot utländsk konkurrens,
vågar jag vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till
Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj :t låta ut¬
reda, huruvida och på hvad sätt skydd må beredas den
svenska potatisodlingen, der denna eger rum för tek¬
niska behof, samt därefter till Riksdagen inkomma
med de förslag, som af utredningen föranledas.»
Herrar Östberg och K. G. Karlsson hafva begärt fa antecknadt,
att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom
utskottet.
Bih. till Biksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 A/d 20 Hä/t.
3