Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
1
N:o 21.
Ant. till Riksd. kansli den 3 mars 1903, kl. 5 e. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om ändring i tull¬
satserna för vissa kopparfabrikat.
(l:a A.)
Rubrikerna nås 423—426 i gällande tulltaxa äro af följande lydelse:
1
|
|
Kvantitet för
|
|
|
|
|
tnllberäk-
|
Tullsats.
|
|
|
ningen.
|
|
|
|
|
|
Kronor
|
öre
|
|
Metaller och ej specificerade arbeten däraf:
|
|
|
|
|
T). Koppar och däraf med zink, tenn
|
|
|
|
|
eller annan oädel metall framställda
legeringar, såsom mässing, brons, ny¬
silfver, britanniametall m. fl.:
|
|
|
|
|
arbetad:
|
|
|
|
|
plåt och andra ämnen för vidare
|
|
|
|
|
bearbetning:
|
|
|
|
423.
|
af yellowmetall .....................
|
|
fria.
|
424.
|
andra slag ..............................
|
1 kilogram
|
—
|
5
|
425.
|
bult och spik .................................
|
|
fria.
|
426.
|
rör och rördelar..............................
|
1 kilogram
|
—
|
10
|
T två, vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet hän¬
visade motioner, n:o 11 inom Första Kammaren, af herr O. V. Lundberg,
Bill. till Riksd. Vrål. 190,'i. .r> Rami. 1 AJtl. 16 Raft. (Avo ‘21). 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
och n:o 27 inom Andra Kammaren, af herr A. E. Lindvall, har förslag
framställts, att Riksdagen måtte besluta följande förändrade lydelse af
ofvan intagna tulltaxerubriker, nämligen:
Metaller etc.
I). Koppar etc.
arbetad:
a) plåt: valsad ............................................................ pr kg. 10 öre.
b) hamrad, bockad, kupad, med uppvikta
kanter, försedd med hål eller på annat
sätt arbetad .........................................................pr 100 kr. 10 kr.
c) stänger: valsade, dragna, pressade eller
smidda, af rund eller fyrkantig genom¬
skärning, ej på annat sätt arbetade ............ pr kg. 10 öre.
d) fasonerade (profiler af annan än rund
eller fyrkantig genomskärning), hänföras
under Koppar: arbetad: andra arbeten:
andra slag.
e) rör: i raka längder, dragna, valsade, ham¬
rade eller gjutna, ej på annat sätt arbetade pr kg. 15 öro.
f) fasonerade, ornerade, afskurna i ringar
eller på annat sätt arbetade, hänföras
under Koppar: arbetad: andra arbeten:
andra slag.
Till stöd för berörda förslag har i båda motionerna användts en så
lydande motivering:
»Den svenska koppar- och mässingsindustrien har att utstå en skarp
konkurrens med motsvarande industrier i de stora industriländerna, hvilka
till själfkostnadspris hit exportera sina produktionsöfverskott. Densamma
befinner sig fördenskull i ett bekymmersamt läge.
Den förädlingsindustri, åt hvilken denna motion syftar att påkalla
Riksdagens hjälp, representeras af Skultuna aktiebolag i Västmanland,
aktiebolaget Granefors koppar- & mässingsverk i Blekinge samt Nordiska
metall-aktiebolaget i Västerås. Det kapital, som vid 1902 års slut var
i dessa bolag bundet, uppgick sammanlagdt till kr. 10,198,170: 86. Samma
bolag sysselsatte vid nämnda tidpunkt för sin fabrikation 1,133 arbetare.
Koppar- och mässingsindustrien är för Sverige med dess stora kraft¬
tillgång i vattenfall en naturlig industri; och drifvas samtliga tre före-
nämnda metallverk med vattenkraft, dels direkt, dels medelst elektriska
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
kraftöfverföringar. Då ett kopparverk i Helsingborg numera ensamt till¬
verkar öfver 2,000 tons koppar om året, och under senare tid stora in¬
mutningar af koppar ägt rum i de norrländska länen samt da zink rikligt
förekommer inom landet, finnas ock förhoppningar — synnerligast som en
industri för framställning af zink redan nu förefinnes i Trollhättan att
den svenska metallindustrien efter hand skall vara i stånd att äfven göra
sig oberoende af utländskt råmaterial och sålunda blifva en fullt nationell
industri för bearbetning af svenska råvaror, framställda af svenska koppar-
och zinkmalmer.
Den inhemska produktionen af koppar- och mässingsvaror uppgick,
enligt Sveriges officiella statistik, år 1901 sammanlagclt till 2,594,572,41 kg.,
då enligt samma källa importen af samma varor för 1901 utgjorde
1,845,216 kg. Denna senare kvantitet hade med lätthet ock kunnat fram¬
ställas af de svenska verken, om icke den utländska öfverproduktionens
för de svenska verken ruinerande exportpriser omöjliggjort detta och där¬
med för den inhemska produktionen medfört stor förlust.
I detta sammanhang bör ock framhållas, att prisen a koppar- och
mässingsfabrikat i de stora industriländerna vid konsumtion inom resp.
länder äro högre än de, till hvilka i Sverige utbud ske; och förklaras
detta, speciellt hvad Tyskland, Frankrike, Österrike och Amerika beträffar,
af där gällande skyddstullar, hvilka utestänga importen af andra länders
öfverproduktion och sålunda bevara den egna marknaden åt den inhemska
industrien, medan åter denna senares öfverproduktion till själfkostnadspris
placeras i länder med otillräckligt tullskydd, såsom t. ex. Sverige.
Förhållandena inom koppar- och mässingsindustrien hafva inom hela
världen de senare åren undergått betydande förändringar till följd af de
stora industristaternas täflan att vinna nya marknader för sin öfverproduk-
tion; och har den svenska koppar- och mässingsindustrien speciellt haft
svåra känningar af detta tillstånd, som tillfogat de inhemska verken delvis
högst betydande förluster.
Dessa förhållanden hafva föranledt tyska riksdagens i december 1902
fattade beslut om ändring i där gällande tullsatser för koppar och mässing,
till fromma för den tyska koppar- och mässingsindustrien.
De här nu gällande tullsatserna tillkommo vid 1894 års riksdag;
och under de nio år, hvilka sedan dess hafva förflutit, hafva de stora för¬
ändringar, som inträffat såväl inom den svenska koppar- och mässings¬
industrien som inom de konkurrerande ländernas industri, med nöd¬
vändighet framkallat behof af tidsenlig revision af hos oss nu gällande
tullsatser.
När tullskydd vid 1894 riksdag beviljades för koppar- och mäs-
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
singsartiklar, funnos inom landet allenast tvenne koppar- och mässings-
verk, Skultuna och Granefors, hvilka vid nyssnämnda tidpunkt icke kunde
fylla det inom landet da befintliga och sedan dess betydligt ökade behofvet,
men sedan under år 1900 ett nytt verk, Nordiska metall-aktiebolaget, börjat
sin verksamhet samt de bada förstnämnda verken genom om- och till¬
byggnader kompletterat sina anläggningar, har tillverkningskapaciteten så
förhöjts, att densamma numera öfverstiger Sveriges hela konsumtion. Sam¬
tidigt har äfven genom stora uppoffringar tillverkningsskickligheten så upp-
drifvits, att de vid svenska verk framställda fabrikatens kvalitet är fullt
jämförlig med den bästa utländska; och hänvisas i detta afseende till af
kungl. tekniska högskolans materialprofningsanstalt afgifna utlåtanden
angående verkställda prof å sträck- och hållfasthet etc. (se bilaga n:o 1
A och B).
De af svensk tillverkning under år 1901 till kungl. telegrafverket
utförda leveranser af koppartråd hafva, vid verkställda prof å koppartråd,
visat sig vara fullt jämnställda med den koppartråd, som under samma år
levererats från utlandets mest framstående kopparverk. Detta sakförhål¬
lande har äfven föranledt kungl. telegrafstyrelsen att under år 1902 af¬
gifva samtliga sina beställningar å koppartråd till de svenska koppar- och
mässingsverken.
De kvantiteter koppartråd åt svensk tillverkning, hvilka under år
1901 och 1902 levererats till kungl. telegrafverket, utgöra tillhopa 1,0(56,000
kg. För kungl. armé- och marinförvaltningarna under 1901 och 1902
utförda leveranser af plåt och ämnen till mässingshylsor för gevär och
kanoner saväl som öfrigt af dem användt metallmaterial hafva befunnits
vara göda, hvilket äfven är fallet med till statens järnvägar levereradt
material för lokomotiv. Från enskilda konsumenter föreligga erkännanden
af den svenska tillverkningens goda kvalitet gent emot den utländska.
Af det ofvan anförda framgår, att de svenska verken nu äro i stånd
att både kvantitativt och kvalitativt tillfredsställa inom landet förefintliga
behof af metallvaror.
De nu gällande tullsatserna å koppar- och mässingsfabrikat äro, i
förhållande till varans värde, alltför låga för att skydda koppar- och
mässingsindustrien mot den mäktiga utländska konkurrensen.
Till åskådliggörande af skillnaden mellan skyddstullen för koppar-
och mässingstillverkningar jämte s. k. Yellow-metall, som i likhet med
mässing utgöres af° en legering af koppar och zink, å ena, samt skydds¬
tullen för en i någon mån därmed jämförlig industri, järnindustrien, å
andra sidan, meddelas nedanstående tabell, hvarvid bemärkes, att där an-
Sfi O
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 5
ifna vorden äro grundade på de uppgifter, livilka förefinnas i Sveriges
fficiella statistik för år 1901.
Tabell I.
Jämförelse mellan tullsatserna å vissa arbetade metaller.
|
|
Järn
|
|
Koppar
|
och mässing*.
|
Yellow-metall **.
|
|
Pris
|
Tull
|
Tull
|
Pris
|
Tull
|
Tull
|
Pris
|
Tull
|
Tull
|
|
Kr. pr
|
Kr. pr
|
i % af
|
Kr.
|
pr
|
Kr. pr
|
i % af
|
Kr. pr
|
Kr. pr
|
i % af
|
|
100 kg.
|
100 kg.
|
värdet.
|
100 kg.
|
ICO kg.
|
värdet.
|
100 kg.
|
100 kg.
|
värdet.
|
Plåt, utau slipning, pol.
cll. ytbetäckning, minst
3 mm. tjock ..............
|
11: 50
|
3: —
|
26
|
100
|
|
5: —
|
5
|
95: —
|
0
|
0
|
Plåt af mindre tjocklek
|
15: -
|
4: —
|
27
|
100
|
—
|
5: -
|
5
|
95: —
|
0
|
0
|
Plåt, slipad, pol., minst
0,2 5 mm. tjock .........
|
20: —
|
6: —
|
30
|
100
|
|
5: -
|
5
|
95: —
|
0
|
0
|
Stänger, valsade eller
smidda........................
|
15: —
|
2: 50
|
17
|
100
|
|
5: —
|
5
|
95: —
|
0
|
0
|
Tråd, dragen eller valsad
öfver 10 mm. tjock......
|
15: —
|
2: 50
|
17
|
100
|
|
5: —
|
5**
|
95: —
|
0
|
0
|
Tråd, 1,5—10 mm. tjock
|
30: —
|
4: —
|
13
|
100
|
—
|
10: —
|
10
|
—
|
—
|
—
|
Tråd af mindre tjocklek
|
50: —
|
8: —
|
16
|
100
|
—
|
10: —
|
10
|
—
|
—
|
—
|
Rör, smidda, dragna eller
valsade......................
|
28: —
|
4: —
|
14
|
130
|
|
10: —
|
8
|
|
|
_
|
Bultar .......................
|
35: —
|
6: —
|
17
|
120
|
—
|
0
|
0
|
—
|
—
|
—
|
Spik af minst 45 mm.
längd ........................
|
20-40
|
5: —
|
12V25
|
120
|
|
0
|
0
|
|
_
|
__
|
Spik af mindre längd..
|
50: —
|
15: —
|
30
|
120
|
—
|
0
|
0
|
—
|
—
|
—
|
* Priset för koppar och mässing medelvärde enligt Sveriges officiella statistik 1901.
** Förtullas enligt knngl. generaltullstyrelsens beslut som Dämnen för vidare bearbetning)).
De i föregående tabell angifna värden för koppar och mässing äro
dock för låga samt understiga betydligt de under 1901 gällande resp.
marknadsvärdena, som å koppar- och mässingsfabrikat äro beroende af t. ex.
större eller mindre plåtyta i förhållande till tjockleken, rörens diameter i
förhållande till väggarnas tjocklek, trådens diameter etc., allt beroende på
den större eller mindre svårighet, som är förenad med varans framställ¬
ning. En följd däraf är, att vissa dimensioner af rör och tråd betinga ett
pris af flere gånger de i tabellen angifna värden. För plåt råder samma
förhållande.
Af nu nämnda anledning kunna i en sådan tabellarisk uppställning
som den förestående icke angifvas exakta priser å koppar- och metallvaror,
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
men af tabellen framgår emellertid med all önskvärd tydlighet, att tull¬
satserna för dessa varor, uttryckta i procent af varornas värden, äro syn¬
nerligt laga i förhållande till tullsatserna å motsvarande järnvaror, dessa
tullsatser äfven uttryckta i procent af varuvärdet.
Om man jämför tullsatsernas belopp med de marknadspris, som enligt
officiella utländska noteringar samt utländska exportfirmors prislistor verk¬
ligen varit under år 1901 gällande, visar det sig, att nuvarande tullsatser
a koppar- och mässingsvaror äro, uttryckta i procent af varornas värden,
vida lägre, än hvad förestående tabell utvisar.
Af nedanstående tabell II framgår, huru ogynnsamma nuvarande tull¬
satser äro i procent af de verkliga värdena, hvarvid fortfarande gäller,
hvad om värdena här ofvan säges, att dessa i hög grad äro beroende af
tillverkningskostnaderna och således ofta öfverstiga de i denna senare tabell
angifna.
Tabell IT.
Nuvarande tullsatser i procent af de under år 1901 gällande marknadsvärden
för koppar- och mässingsfabrikat.
|
Kopp a r.
|
M ä 8 s i n g.
|
|
Pris
|
Tull
|
Tull
|
Pris
|
Tull
|
Tull
|
|
Kr. pr
|
Kr. pr
|
i % af
|
Kr. pr
|
Kr. pr
|
i % af
|
|
100 kg.
|
100 kg.
|
värdet.
|
100 kg.
|
100 kg.
|
värdet.
|
Plåt ..............................................
|
150: —
|
5: —
|
3 V,
|
142: —
|
5: —
|
3 V,,
|
Stänger .........................................
|
ISO: —
|
5: —
|
3 V3
|
136: —
|
5: —
|
3,7
|
Tråd, öfver 10 mm.........................
|
158: —
|
5: —
|
3,2
|
136: —
|
5: —
|
3,7
|
» under 10 » .......................
|
158: —
|
10: —
|
6,4
|
136: —
|
10: —
|
7,4
|
Rör ..........................................
|
175: —
|
10: —
|
5,7
|
137: —
|
10: —
|
7, a
|
Tabellernas siffror angifva tydligt denna ogynnsamma ställning, som
tullen å koppar- och mässingsfabrikat intager i förhållande till tullen å
t. ex. järnfabrikat. Tullskyddet lör de förra motsvarar ungefärligen blott
skillnaden i de räntesatser, som i allmänhet gälla i England och Sverige.
Det lilla här befintliga tullskyddet för koppar- och mässingsfabrikat är i
själfva verket nästan illusoriskt.
Särskildt må dock framhållas:
att, på grund af råmaterialets (kopparns) höga pris, för närvarande
c:a 1,000 kr. pr 1,000 kg. råvara, metallverken kräfva stora rörelse¬
kapital ;
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 7
att oundvikliga tillverkningsförluster under den dyrbara råvarans
bearbetning spela en stor roll i tillverkningspriset; samt
att de höga fordringar, hvilka ställas på det färdiga fabrikatet, mån¬
gen gång, då arbetet föreligger färdigt, vid sista afprofningen förorsaka
kassation.
Allt detta sammanlagdt medför för denna industri en prekär ställ¬
ning, hvilken torde sakna jämförbart motstycke.
Då, såsom visas af ofvan anförda skäl, som grunda sig på tillverk¬
ningskostnaden och de med råvarans bearbetning förenade tekniska svårig¬
heter, koppar- och mässingstillverkningen icke åtnjuter ett tullskydd, som
står i proportionerligt förhållande till det tullskydd, som andra därmed
jämförliga förädlingsindustrier, exempelvis den af järn, åtnjuta, och då vi¬
dare de skäl att icke sätta tullen högre, än som skett, hvilka till äfven¬
tyra förut kunnat hämtas af den inhemska produktionens kvalitativa och
kvantitativa beskaffenhet, numera bortfallit, torde det få anses billigt och
rättvist, att ifrågavarande industri erhåller ett lämpligt skydd, som möjlig¬
gör, att det däri nedlagda svenska kapital erhåller rimlig afkastning, att
denna industrigren må kunna erhålla vidare utveckling; samt att de till¬
fällen till förtjänst, som den bereder svenska arbetare, icke förstöras.
Äfven från andra synpunkter gifvas tungt vägande skäl för ändring
i de nu gällande bestämmelserna rörande tullen å koppar- och mässings-
fabri kat¬
sa må med hänsyn till staten ej underskattas betydelsen däraf, att dess
förvaltningsgrenar, armé, flotta, telegraf och järnvägar, alltid, då en in¬
hemsk koppar- och mässingindustri är bestående, kunna inom landet er¬
hålla all behöflig materiel af koppar och mässing och sålunda under alla
eventualiteter vara oberoende af utländska tillverkningar.»
Sedan härefter tulltaxans bestämmelser rörande ifrågavarande koppar¬
fabrikat blifvit i motionerna intagna, fortsätta motionärerna:
»Dessa rubriker äro i flera afseenden olämpliga och vilseledande, på
sätt här nedan skall påvisas.
Uttrycket »plåt och andra ämnen för vidare bearbetning» är synner¬
ligen vilseledande och vid tullbehandling svårt att likformigt tillämpa, då
det icke i tulltaxan angifves, huruvida denna bearbetning skall vara af
mer eller mindre betydande omfattning. Detta uttryck har också inom
tullverket vållat stora svårigheter och städse gifvit anledning till förtull-
ningstvister. Som exempel kan nämnas, att samma slags metallvaror för¬
tullats än efter 5 öre, än efter 50 öre pr kg., stundom belagts med eu
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
tull af 10 proc. af värdet, stundom äfven blifvit tullfritt införda. Till
belysning af de tvistigheter, som uppstått och fortfarande uppstå genom
denna otydliga formulering, hänvisas till »Tullhandbok, innehållande preju¬
dikat i tullbehandlingsfrågor».
Lämpligast torde därför vara, att uttrycket »Ämnen för vidare be¬
arbetning» borttages och i stället i tulltaxan närmare angifves, hvilken be-
ai betning varan skall hafva undergått för att inrangeras under resp.
tullsatser.
ruknker för metaller, koppar etc., som nuvarande tulltaxa
angiivei, torde icke någon finnas, som vållat tullverket större svårigheter
och som, till stort förfång för den svenska metallindustrien, gifvit anled¬
ning till svarare missförhållanden än rubriken Yellow-metall.
Yellow-metall är en till färgen gul legering af koppar och zink, ett slags
mässing af låg kvalitet. Plåt af sådan metall begagnas i stort vid för¬
hydning af fartyg; och var det hänsyn till skeppsfarten och skeppsbyg-
gerierna, som ar 1894 förmådde Riksdagen att göra dylik plåt och andra
ämnen af Yellow-metall tullfria.
Enligt det af kungl. generaltullstyrelsen till användning vid rikets
större tullpackhus anbefallda varulexikon af herrar Ekenberg och Landin,
bestar det slags mässing, som vanligen benämnes »Yellow-» (gul), eller
s. k. »Muntz»-metall, af 60 delar koppar och 40 delar zink.
, Tullverkets kemist, byraingeniören fil. doktor Ekstrand har däremot
i utlåtande till generaltullstyrelsen bestämt, att den högsta kopparhalt,
som far i metallen förefinnas för att den skall kunna rubriceras som
Yellow-metall, är 63 proc. koppar, hvilken kopparhalt i mässingsplåt dock
ger denna en kvalitet, som motsvarar de högst ställda anspråk vid bear¬
betning^ af sådan plåt, såsom tryckning, pressning etc.
Plåt af Yellow-metall kan alltså tullfritt °införas för ändamål, för
b vilka den ej var afsedd, då tullfrihet bestämdes för densamma. Det är
dessutom ett faktum, att minst 90 proc. af all den mässing, som i Sverige
konsumeras, icke har högre kopparhalt än 63 proc., hvadan den tullsats,
som var afsedd att skydda svensk tillverkning af mässingsplåt, 5 öre pr
kg., är fullkomligt illusorisk.
Enär fragans afgörande, huruvida s. k. Yellow-metall eller vanlig
mässing föreligger till tullbehandling, är beroende på kopparhalten, så kan,
stiångt taget, tullbehandling af dylik vara icke äga rum med mindre än
att kemisk analys för hvarje särskildt fall af tullverket verkställes. Då
detta vållar kostnad för staten och tidsutdräkt för importören, samt ke¬
misterna dessutom äro af olika mening rörande den högsta kopparhalt,
som denna s. k. Yellow-metall får innehålla, inses lätt, hvilka olägenheter,
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
som härigenom uppstå. På grund ai dessa sväfvande förhållanden har
också praxis inom tullverket blifvit att grunda tullbehandlingen på den
utländska fakturan, hvilken stundom angifver varan som s. k. »Yellow»
och stundom angifver i procent den kopparhalt, partiet antages hålla.
Att en så bristfällig anordning underlättar import af hvarjehanda
slags mässing, med uteslutande af effektiv kontroll öfver tullbehandlingen,
ligger i öppen dag. Af detta förhållande, noga kändt af importörer, göres
äfven vidsträckt bruk. Till stöd för påståendet må nämnas, att å en im¬
portort under åren 1900—1901 tullfritt importerats 33,833 kg. s. k. Yellow-
metallplåt, som uteslutande, enligt officiellt intyg från tullkammaren på
platsen, gått till en därstädes befintlig fabrik.
Tullfrihet för Yellow-metall och i sammanhang därmed äfven för
bult och spik tillkom vid 1894 års riksdag af hänsyn till de svenska
skeppsbyggerierna, men då, enligt hosgående uppgift (se bil. 2), hämtad ur
den med statsanslag utgifna Sveriges skeppslista, under åren 1896—1900,
ett relativt litet antal fartyg blifvit förhydda med koppar- eller s. k.
Yellow-plåt, hvaremot, enligt kommerskollegii berättelse för nämnda år,
importen till Sverige af Yellow-metall uppgått till respektive 217,950 kg.,
208,248 kg., 168,184 kg., 173,320 kg., 147,510 kg. samt för året 1901
till 192,168 kg., framgår häraf tydligt, att, till stort förfång för de svenska
mässingsplåt-tillverkarne, en stor mängd plåt af Yellow-metall importerats
tullfritt för andra behof än skeppsbyggeriernas.
Detta förhållande framträder än tydligare, då enligt erhållna upp¬
gifter svenska fartyg, Indika gå på utländsk fraktfart (de enda som för-
liydas), vanligen låta omförhydningen verkställas å utländsk ort.
Skulle dock de under åren 1896—1900 omförhydda fartygen an-
vändt till Sverige importerad Yellow-plåt, uppginge, enligt approximativ
beräkning, den sammanlagda kvantiteten härför till allenast cirka 340,000
kg. Då importsiffrorna för motsvarande period emellertid uppgå till 915,212
kg., skulle skillnaden, 575,212 kg., alltså importerats för andra ändamål
än det, för hvilket tullfrihet blifvit af Riksdagen bestämd för Yellow-plåt.
Rubriken Yellow-metall bör därför ur tulltaxan borttagas och dylik
metall tullbehandlas i likhet med andra legeringar af koppar.
Detta komme icke att på något sätt menligt inverka för skepps-
byggerierna, alldenstund dessa, enligt § 8 af gällande tulltaxeunderrättelser,
alltid äga rätt att söka restitution för erlagd tull å skeppsmaterialier, som
bevisligen användts till fartygs byggande och förhydning.
Äfven rubriken »bult och spik» är vilseledande. Af teknici förstås
med »bult» runda stänger, afsedda för tillverkning af s. k. bultar, gängade
eller försedda med hufvuden, hvilka användas för skeppsbyggerier; och
Bill. till lliksit. Prof. tmi. .5 Samt. i Afd. It! Haft. 2
lö Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
torde det vara rättast, att desamma hänföras till vanliga runda stänger.
Färdiga bultar äro tullfria, äfvenså spik. Härigenom uppstår den oegent-
ligheten, att ramaterial för bultar tullbehandlas som »ämnen för vidare
bearbetning» med 5 öres tull pr kg., då den färdiga varan däremot tull¬
fritt införes. Enahanda förhållanden råder för spik, hvilken tillverkas
antingen »klippt» af koppar- eller mässingsplåt, eller s. k. »dragen» af koppar-
eller mässingstråd. I båda fallen betingar plåten resp. tråden tull, den färdig-
arbetade spiken däremot intages tullfritt.
Visserligen har kungl. generaltullstyrelsen numera bestämt, att spik
eller nubb af till och med 25 mm. längd är ^illpliktig, men bör detta
äfven tillämpas för spik af öfver 25 mm. längd såväl som för färdiga s. k.
bultar. Da spiken eller bultarna afses för fartygsbyggnad, äger § 8 i tull-
taxeunderrättelser tillämpning äfven här, och blifva de således tullfria.
Beträffande »rör och rördelar» inhämtas af åtskilliga af Kungl. Maj:t
och kung], generaltullstyrelsen under senare år från 1895 meddelade beslut,
att icke allt, som vid förtullning angifves såsom rör och rördelar, verkligen
hånföres under denna taxerubrik. Vederbörande myndigheter hafva gjort
skillnad mellan rör, hvilka efter framställningen undergått ytterligare be¬
arbetning, såsom fasonering, ornering eller dylikt, samt dem, hvilka icke
underkastats någon bearbetning, på så sätt, att de förra tullbehandlas
såsom: koppar: arbetad: andra arbeten: andra slag; de sistnämnda däremot
med för rör gällande tullsats, 10 öre pr kg.
För vinnande af reda vid tulltaxans tillämpning i nu afsedda del
och till förekommande af ständigt återkommande förtullningstvister torde
vara lämpligt, att allenast rör i raka läncider, ej på annat sätt arbetade,
må drabbas af den lägre tullsatsen, men däremot rör, på annat sätt arbe¬
tade, beläggas med den högre tullsatsen.
Skyddstullar, som åsättas varor, böra naturligtvis rättas efter kost¬
naderna för de skilda artiklarnas tillverkning; och har detta i efterföljande
förslag tagits till utgångspunkt.
Da plåt, på sätt i förslaget angifves, efter valsningen underkastats ett
arbete, som många gånger är dyrbarare än materialet själft, bör den rätte¬
ligen förtullas efter det värde den representerar, och då dessa plåtar i
allmänhet äro afsedda till delar i maskiner och redskap, bör tullen utgå
i likhet med den för maskiner och redskap nu gällande, 10 procent af
värdet.
Framställningen af stänger är förenad med samma arbete som för
plåt och bör af denna grund äga samma tullskydd.
Fasonerade stänger äro underkastade synnerligen dyrbara bearbetnings-
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
processer, livilka förutsätta speciella för detta ändamål konstruerade maski¬
ner, och böra med hänsyn till varans förädling, gent emot stänger af rund
eller fyrkantig sektion, erhålla ett högre tullskydd än dessa.
Rör äro underkastade eu omfattande bearbetning, innan de blifva
marknadsvara, och då denna bearbetning är förenad med större svårigheter
än tillverkning af plåt och stänger, bör ett högre tullskydd erhållas för de
förra än för de senare.
Fasonerade, ornerade rör etc. äro underkastade delvis mycket omfat¬
tande och kostbara efterbearbetningar gent emot dem i raka längder och
äro följaktligen till följd af det å dem nedlagda arbetet af högre värde,
hvarför ett högre skydd för dem bör erhållas.
De här ofvan i korthet anförda skäl torde tillräckligt motivera de
moderata yrkandena i denna motion. De hafva omsorgsfullt begränsats
till det minsta möjliga för att göra den med de föreslagna ändringarna
afsedda nyttan; och ingen annan industri bör kunna känna sig förfördelad
af de i själfva verket ganska obetydliga höjningar, som nu föreslås i fråga
om några tullsatser rörande metallvaror. Järnindustrien, som å maskiner
har en tull af 10 procent af varans värde, är således vida kraftigare
skyddad. Speciellt påpekas, att den i dessa tider så betydelsefulla, med eu
del tillfälliga svårigheter arbetande elektrotekniska industrien, som dock
själ!’ åtnjuter ett tullskydd af 10 procent af värdet, icke beröres af de
föreslagna tulländringarna, då dessa ej omfatta den för sagda industri be¬
tydelsefulla artikeln koppartråd. För öfrigt torde det ej få anses obilligt,
att äfven den inhemska koppar- och mässingsindustrien kommer i verkligt
åtnjutande af det skydd, som i allmänhet beskäres den svenska industrien.
Visserligen är det sant, att importen af koppar- och mässingsfabrikat
under de senaste åren befunnit sig i nedgående, hvilket oförtydbart visar
förträffligheten hos det inhemska fabrikatet. Men då de svenska verken
så pass framgångsrikt förmått hålla den prisbilliga utländska öfverproduk-
tionen stången, har detta ej kunnat ske utan betydliga ekonomiska upp¬
offringar, som gjort, att de nödgats arbeta med förlust eller utan vinst.
Då å andra sidan det inhemska metallfabrikatets göda kvalitet allmänt
vitsordats och de svenska verkens produktionsförmåga öfvergår konsuin-
tionsbehofvet inom landet, höfvas ju därigenom äfven de betänkligheter,
som förut möjligen kunnat hysas inom Riksdagen, att genom tullskydd åt
eu industri, som ej förmår fylla landets behof af en vara, försvåra åtkom¬
sten af eller fördyra denna.
Sammanfattas de här angifna skälen, framgår däraf:
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
att det i svenska koppar- och mässingsindustrien nedlagda kapitalet,
öfver 10,000,000 kronor, hotas af tillintetgörelse däraf, att utlandets pro-
duktionsöfverskott hit exporteras till för de svenska verken ruinerande
priser;
att ett lämpligt tullskydd däremot skulle kraftigt verka till den svenska
metallindustriens utveckling till en nationell och själfständig, af utlandet
oberoende industri, som vore i tillfälle lämna svenska arbetare god arbets¬
förtjänst;
att genom ett sådant tullskydd den inhemska industrien blefve här
jämnställd med andra länders industri i deras respektive hemland;
att under de 9 ar, som förflutit sedan det nu bestående tullskyddet
infördes för metallvaror, stora förändringar, medförande nya förhållanden,
inträffat för de svenska metallverken i afseende å deras tillverknings¬
förmåga, samtidigt med att konkurrensen från utlandet blifvit svårare än
någonsin förut;
att. gällande tullsatser äro betydligt ogynnsammare för koppar- och
mässingsverken än för järnverken;
att en bestående industri för koppar- och mässingsfabrikat är af
stor betydelse för staten, speciellt för armén och flottan samt järnvägarna
och telegrafen;
att nuvarande formulering af tullsatserna medför tullfri införsel af
mässing för ändamål, som icke afsetts vid Riksdagens beslut om tullfrihet
för Yellow-metall samt för bult och spik;
att tulltaxans nuvarande redigering förorsakar ständiga förtid Inings-
tvister, medförande kostnader för staten och stora olägenheter för de svenska
koppar- och mässingsverken; och
att de nu föreslagna tullsatserna äro synnerligen moderata.»
Vid motionerna finnas fogade de däri åberopade intyg från tekniska
högskolans materialprofningsanstalt äfvensom utdrag ur Sveriges skepps¬
lista, till hvilka handlingar utskottet tillåter sig hänvisa.
Före år 1895 utvisar den officiella statistiken endast den samman¬
lagda införseln af ifrågavarande kopparfabrikat, hvilken införsel utgjorde:
' år 1892 ............................................................ kg. 1,068,703
» 1893 ............................................................. » 1,150,440
» 1894 ........................................................... >, 1,071,024.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 13
Från och med av 1895 äro däremot plåt, hult och spik samt rör och
rördelar särskilt upptagna i statistiken; och utvisas in- och utförseln åt
nämnda artiklar utaf nedanstående tabell. _
|
|
i n f o
|
r s e 1
|
|
T
|
) t f ö r s e
|
|
År
|
pi
|
åt
|
bult
|
rör
|
plåt,
|
hult
|
rör
|
|
af Ycllow-
inctall.
|
auJra
slag.
|
och
spik.
|
och
rördelar.
|
ej af
Yellow metall.
|
och
spik.
|
och
rördelar.
|
|
kg.
|
kg-
|
iig.
|
iig-
|
kg.
|
iig.
|
kg.
|
1895
|
243,876
|
970,635
|
27,712
|
206,843
|
41,608
|
1,069
|
5,373
|
1896
|
217,950
|
1,212,428
|
26,075
|
314,370
|
34,598
|
1,032
|
6,783
|
1897
|
208,248
|
1,480,132
|
14,836
|
347,850
|
49,291
|
9,798
|
5,120
|
1898
|
168.184
|
1,568,292
|
54,562
|
426,165
|
30,541
|
16,235
|
11,326
|
1899
|
173,320
|
1,383,658
|
11,745
|
374,618
|
35,133
|
4,997
|
13,563
|
1900
|
147,510
|
1,257,007
|
15,222
|
408,838
|
39,857
|
3,024
|
13,765
|
1901
|
192,168
|
964,826
|
16,200
|
312.449
|
50,260
|
4,694
|
9,359
|
Den af Kungl. Maj:t år 1888 tillsatta tullkommitté föreslog i sitt den
24 februari 1891 afgitna betänkande följande tullsatser a nedannåmnda
kopparfabrikat, nämligen: för plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,
äfvensom bult och spik 5 öre för kilogram samt för rör och rördelar 10
öre för kilogram. Kungl. Maj:t aflat i enlighet härmed proposition till
1892 års Riksdag, som emellertid, sedan bevillningsutskottet hemställt om
tullfrihet för samtliga ifrågavarande artiklar, fattade sitt beslut i enlighet
med utskottets hemställan. Vid 1893 års riksdag hemställde bevillnings¬
utskottet, i anledning af väckta motioner, att plåt och andra ämnen för
vidare bearbetning måtte beläggas med en tull af 5 öre för kilogram
samt rör och rördelar med tull al 10 öre för kilogram, hvaremot bult
och spik fortfarande skulle vara tullfria; men Riksdagen beslöt bibehålla
gällande tullfrihet för samtliga ifrågavarande artiklar. Redan 1894 förekom
frågan ånyo genom väckta motioner, Indika af bevillningsutskottet al-
styrktes. Riksdagen beslöt emellertid då åsätta ifrågavarande koppar¬
fabrikat de ännu gällande tullsatserna. Vid 1900 års riksdag väcktes
motion om höjning af tullen å kopparfabrikat, däribland äfven ofvan om-
förmälda slag; men motionen blef, i enlighet med bevillningsutskottets
hemställan, af Riksdagen afslagen.
Att tillverkningen af ifrågavarande fabrikat åt koppar och koppar¬
legeringar är en för vårt land naturlig näringsgren, därom torde icke mer
än eu° mening kunna råda. Naturliga betingelser därför finnas, och de
14
Bevillningsutskottets Betänkande Ko 21.
produkter, som vid våra fabriker framställas, kunna utan tvifvel fullt mäta
sig med utlandets. Men lika säkert är ock, att denna industrigren har
att utstå eu synnerligen svår konkurrens från utlandet. Särskildt
från o Tyskland införas stora kvantiteter kopparfabrikat, som säljas till
så laga pris, att desamma föga, om ens något, öfverstiga tillverknings¬
kostnaden. Om än införseln under de senare åren visat någon tendens
till minskning, får dock häraf icke dragas den slutsats, att konkurren¬
sen från utlandet försvagats; utan torde den aftagande införseln hafva
berott därpa, att de svenska metallförädlingsverken hafva, för att möta
den utländska konkurrensen, nödgats nedsätta sina pris i så hög grad, att
deras produktion på senare åren icke blott icke lämnat skälig vinst, utan,
åtminstone vid ett verk, en högst afsevärd förlust. De för den inhemska
produktionen menliga följderna af den utländska konkurrensen hafva så¬
lunda visat sig icke så mycket i minskad afsättning för de svenska metall¬
förädlingsverken, som fastmer i nedtryckande af prisen till oskäligt låga
belopp. Det kan icke förnekas, att ett dylikt tillstånd, om det obehindradt
lar fortgå, innebär en fara för beståndet af ifrågavarande industrigren
inom jvart land. Utskottet finner därför motionärernas förslag att genom
ett något ökadt skydd bereda den inhemska produktionen hjälp i kon¬
kurrensen från utlandet vara synnerligen behjärtansvärdt. Det har vid
föregående tillfällen, då denna fråga varit på tal, anförts, att höjning af
tullen å ifrågavarande artiklar skulle fördyra produktionen för flera andra
industrigrenar. Befogenheten af denna invändning torde dock, såvidt den¬
samma riktas mot nu förevarande motioner, kunna med skäl ifrågasättas;
ty dels kan väl ej antagas, att de nu föreslagna tullsatserna skulle med¬
föra någon för andra industrigrenar synnerligen kännbar inverkan, dels
åtnjuta dessa, industrigrenar själfva skydd. Och hvad särskildt den elek¬
triska industrien beträffar, torde från dess synpunkt sedt så mycket mindre
vara något att erinra mot motionärernas förslag, som detsamma icke afser
någon höjning af tullen å det för denna industri viktigaste af alla koppar¬
fabrikat, nämligen tråd. Härjämte må erinras, att jämlikt § 9 mom. 5
tulltaxeunderrättelserna restitution af erlagd tull för utländska varor, som,
efter, här i riket, verkstäld bearbetning, åter utföras, kan under vissa förut¬
sättningar och villkor erhållas.
Då utskottet sålunda finner sig i princip kunna biträda motionärernas
förslag, återstår för utskottet att närmare granska detsamma, såvidt det
afser tullsatsernas belopp och affattningen af tulltaxerubrikerna. Först
faller da i ögonen, att det i tulltaxan nu förekommande uttrycket: »plåt
och^ andra ämnen för vidare bearbetning» borttagits och i stället insatts
»plåt» och »stänger» med underafdelningar, närmare angifvande den bear¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 15
betning, varan undergått. Mot denna förändring bär utskottet intet att
erinra, då densamma synes leda till större tydlighet oeh lätthet vid tull¬
behandlingen. Vidare hafva motionärerna föreslagit upphäfvande af nu
gällande tullfrihet för plåt och andra halffärdiga fabrikat af s. k. yellow-
rnetall. Yellowmetall består, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst,
af en legering af 60 procent koppar och 40 procent zink, till skillnad
från mässing, som håller högre kopparhalt. Tullfrihet för yellowmetall
har tillkommit i skeppsbyggerinäringens intresse, enär dylik metall hufvud¬
sakligen användes till förhydning af fartyg. Då emellertid § 8 tulltaxe-
underrättelserna medgifver restitution af erlagd tullafgift för utländsk
materiel, som användts vid nybyggnad, förbyggnad eller reparation af
fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, samt vid sådant för¬
hållande tullfrihet för yellowmetall icke synes vara för nyssnämnda näring
nödvändig, och då härtill vidare kommer, att den nu stadgade tullfriheten
för yellowmetall vid tullbehandling medför olägenheter i följd af svårig¬
heten att skilja dylik metall från mässing, finner sig utskottet böra bi¬
träda motionärernas förslag i nu ifrågavarande afseende. — De nu tull¬
fria artiklarna bult och spik hafva i motionerna ej särskild! upptagits, vid
hvilket förhållande desamma skulle komma att hänföras till andra arbeten af
koppar, andra slag, med tull af 50 öre för kilogram. Äfven i fråga om
bult och spik torde tullfrihet hafva stadgats hufvudsakligen af hänsyn till
skeppsbyggerinäringen, hvarför om dem gäller detsamma som om yellow¬
metall. Då, på sätt i motionerna framhålles, råmaterialet till bult och
spik, stänger och plåt eller tråd af koppar, drager tull, synes det vara en
oegentlighet, att det färdiga fabrikatet skall få tullfritt införas. Utskottet
anser därför, att gällande tullfrihet för bult och spik bör upphöra; men
då den tull, som enligt motionärernas förslag skulle utgå för sagda artiklar,
synes väl hög, har utskottet ansett sig böra föreslå, att bult och spik be¬
läggas med en tull af endast 35 öre för kilogram, vid hvilket förhållande
en särskild rubrik för dessa varor bör i tulltaxan införas. Då emellertid
nubb, på grund af denna varas högre värde, torde böra draga högre tull
än spik, och gränsen mellan nubb och spik lämpligen lärer kunna sättas
till 25 mm. längd, synes, hvad spik beträffar, rubriken böra inskränkas
att gälla allenast om sådana af mer än 25 ram. längd, hvarvid spik af
mindre längd eller nubb skulle komma att hänföras till andra arbeten af
koppar, andra slag, med tull af 50 öre för kilogram.
Beträffande de föreslagna tullsatserna för plåt, nämligen för valsad
plåt 10 öre för kilogram och för hamrad, bockad, kupad plåt eller plåt,
försedd med uppvikta kanter eller med hål eller på annat sätt bearbetad
— hvarmed hufvudsakligen torde afses plåt till lokomotiv —- 10 procent
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
af värdet, synas dessa tullsatser icke vara högre, än som med nödvändighet
erfordras för att skydda den inhemska tillverkningen däraf. Tullsatsen
för lokomotivplåt lärer böra bestämmas till 10 procent af värdet, såväl på
den grund, att dylik plåt är jämförlig med maskiner, redskap och verktyg,
hvilka draga enahanda tull, som äfven af den anledning, att fabrikationen
däraf är synnerligen svår och att den färdiga varan är i förhållande till
den oarbetade plåten mycket dyrbar. — Hvad härefter angår de föreslagna
tullsatserna för stänger åt rund eller fyrkantig genomskärning samt för
rör ^ i raka längder lära desamma få anses ej öfverstiga hvad behofvet
kräfver, i följd hvaraf utskottet jämväl till dessa tullsatser tillstyrker bifall,
dock, med afseende å formuleringen, med den ändring, att i rubriken
»stänger» ordet »pressad» utgår, enär, enligt hvad upplyst blifvit, detta
uttryck skulle kunna gifva anledning till förväxling med fasonerade stänger.
Beträffande till sist förslaget att åsätta fasonei’ade stänger och rör den för
andra arbeten af koppar, andra slag, nu gällande tullsats af 50 öre för
kilogram, torde häremot, hvad rör beträffar, icke något vara att erinra, då
den förädling, dylika rör undergått, ofta är ganska betydande. Då det
emellertid icke är otänkbart, att fasonerade rör kunna vara försedda med
någon ytbetäckning, i hvilket fall de böra draga samma tull, som är stad¬
gad för andra arbeten af koppar försedda med ytbetäckning — allt efter
ytbetäckningens beskaffenhet 1 krona 50 öre eller 75 öre för kilogram —
höra orden »andra slag» utgå i den tulltaxerubrik, som afser fasonerade
rör. Däremot kan utskottet icke undgå att finna en tullsats af 50 öre för
kilogram för stänger af annan än rund eller fyrkantig genomskärning allt¬
för hög. Kostnaden för framställningen af sådana stänger, hvilka stundom
äro af betydlig tjocklek och tyngd, är nämligen, om också afsevärdt högre
an tillverkningskostnaden för runda eller fyrkantiga stänger, icke så stor,
att den föreslagna skillnaden i tull kan anses befogad. Enligt utskottets
förmenande synes en tullsats af 35 öre för kilogram vara för fasonerade
stänger lämplig, dock under förutsättning, att desamma icke undergått
någon vidare bearbetning, hvarför bestämmelse härom bör i rubriken in¬
tagas. öfriga af utskottet vidtagna ändring'11’.J motionärernas förslag
till tulltaxerubriker äro uteslutande af formel! natur.
I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen, i anledning af förevarande motioner
om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat, måtte
besluta, att de i nu gällande tulltaxa förekommande
rubrikerna mis 423—420 skola erhålla följande för¬
ändrade lydelse:
Diagram Na I
Postabonnerade tidningar 1884-1902.
t ta miO.kr.
|
I 1 1
Postbefordringsafgifter
Prenumerationsafgifter.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lil.t
|
/iiiU.st.
|
-Nummerexemplar.
__________Årsexemplar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
«
✓
/
/
/
/
|
1,0,9*
|
null. st.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
X.
|
f
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/ /
/ /
|
/
/
/
/
r
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/ /
|
r /
/
•
/
•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
V»
V\
\v
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
//
j/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
56
|
3000kr.
|
|
|
|
|
/
/
t
/ y
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
|
V*
|
|
|
|
|
|
|
|
r
|
|
|
|
|
|
|
|
|
*
■----
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
_—**
•
|
Z,nt
|
niill.kr.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1
_
|
|
15
168 null åt.
(appr.I
15
13
12
10
1885 85 86 87 88 89 90 91 92 93 95 95 96 97 98 99 00 Öl 02
. (»rn . Lll. Ans;".SlocUh.
Diagram N?2
Utvecklingen af poströrelsen, borrsedt från tidningsabonnemang,
samt antal postförsändelser af olika slag, befordrade för 1 krona,
åren 1884-1901.
1884 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98
23
21
20
19
18
17
lb.z förs.
eif alla, slag ^
73/ niumner-
ejcanplar 13
9. 7 andra tors
än tidningar
58 s null. st. förs. I g
5. ss noll. kr. f
99 00 01
i
|
!
|
I ! 1
|
|
"T”
i i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet än tidningsrörelsen.
--------- Andra postförsändelser än postabonnerade ti
ningar.
............. Antal postförsändelser af alla slag, befordra
för 1 krona.
|
d-
|
|
|
/
i
/ _
|
N
\.
|
y
|
|
de
|
|
|
/
/
|
|
\
%
%
'v
|
|
nin
|
Antal nummerexemplar af postabonnerade ti
gar, befordrade för 1 krona.
Antal andra postförsändelser än postabonn
e tidningar, befordrade för 1 krona.
|
d-
|
|
/
//
. _ y
|
|
|
|
|
|
råd
|
|
|
r A
//
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t
t
t
»
/
|
/
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
* 7
f
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
___
|
|
1”' /■
/
|
|
/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
y
x____
|
/
'
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
**
*
s
:
|
|
|
/
/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
/
*
/
/
/
t--
|
|
|
|
*
/
y
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
•
/
•
/
|
/
/
/
y
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
0
/
/
|
|
-
r-'
|
y
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
--T >
|
|
|
|
|
|
7
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
0
/
4
|
/
|
|
|
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
/
|
t
|
|
|
|
|
|
__
|
|
|
|
|
|
|
|
>
|
|
f
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4*
|
|
|
|
|
|
|
|
.
|
|
|
|
* " “
|
y
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
10
im 85 86 87 88 89 90 91 92 93 9<t 95 96 97 • 98 99 00 01
25/ nunnncr-
eocanplar
ZJ.s tors.
af alla slag
760,3 milt. st. förs.
13,i andra fors.
än tidningar
lZ.zs null kr.
.(;«Mi.Stab. !.il. Alls!..Slör kl i.
17
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
Metaller och ej specificerade arbeten däraf:
D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall
framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, bri-
tanniametall in. fl.:
arbetad:
plåt:
valsad .................................................... 1 kilogram 0: 10
hamrad, bockad, kupad, med upp¬
vikta kanter, försedd med bål eller
på annat sätt bearbetad ............... 100 kronor 10: —
stänger, valsade, dragna eller smidda:
af rund eller fyrkantig genomskär¬
ning, ej på annat sätt bearbe¬
tade .................................................... 1 kilogram 0:10
fasonerade (af annan än rund eller
fyrkantig genomskärning), ej på
annat sätt bearbetade..................... 1 kilogram 0: 35
spik öfver 25 mm. längd äfvensom bult 1 kilogram 0: 35
rör, valsade, dragna, hamrade eller
gjutna:
i raka längder, ej på annat sätt
bearbetade .................................... 1 kilogram 0: 15
fasonerade, ornerade, afskurna i
ringar eller på annat sätt be¬
arbetade; tullbehandlas såsom
Koppar: arbetad: andra arbeten.
Stockholm den 3 mars 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. It) Haft.
18
Bevillning>mtslcottets Betänkande N:o 21.
Reservation
af herrar J. Bromée, O. A. Ericsson, K. G. Karlsson, Beckman, Pantzar-
hielm, Höjer och Åkerlund, som ansett, att utskottets hemställan borde hafva
haft följande lydelse:
»Att tillverkningen af fabrikat af koppar och kopparlegeringar är en
för vårt land naturlig industri, därom torde icke mer än en mening råda.
De naturliga förmåner, som ligga i tillgången på drifkraft och råmateriel,
förefinnas inom landets egna gränser och kunna, om de blott af företag¬
samheten mera än förut tillgodogöras, gifva åt hela denna industri en
säker och själfständig grundval. Arbetsskicklighet finnes äfven, och enligt
sakkunniges utsago kunna våra fabrikers produkter i allmänhet mäta sig
med utlandets inom samma industrigren. Emellertid lär det vara ganska
visst, att den svenska koppar- och mässingsindustrien för närvarande har
att bestå en svår konkurrens från utlandet. Särskildt från Tyskland in¬
föras stora kvantiteter kopparfabrikat; och dessa säljas här till så låga
pris, att, de utöfva ett deprimerande inflytande på den svenska marknaden.
Den ifrågavarande industrien torde i följd häraf, såsom motionärerna
uppvisat, vara i behof af någon hjälp, men denna hjälp bör likväl enligt
utskottets mening tills vidare lämnas icke så mycket under formen af förhöjda
tullsatser som icke mer genom en förändrad affattning af tulltaxerubrikerna
i syfte att åstadkomma en större tydlighet och lätthet vid tullbehandlingen
samt framför allt genom upphäfvandet af den tullfrihet för vissa koppar-
fabrikat, som hitintills varit gällande till mycket förfång för den svenska
metallförädlingsindustrien. Det är den i skeppsbyggerinäringens intresse
stadgade tullfriheten för s. k. Yellowmetall samt för bult och spik, hvil¬
ken sålunda bör försvinna, och detta så mycket hellre som skeppsbyggeri¬
näringens fördelar synas utskottet tillbörligt tillgodosedda genom § 8 tull-
taxeunderrättelserna och den däri medgifna restitutionen af erlagd tull-
afgift för utländskt material, hvilket användts vid nybyggnad, förbyggnad
eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig drägtighet.
Yellowmetall bör, så vidt utskottets förslag vinner afseende, tullbehandlas
såsom »valsad plåt» med en åsatt tull af 5 öre samt »spik, öfver 25 mm.
längd äfvensom bult» åsättas en tull af 15 öre per kilogram. 1 likhet
med motionärerna anser utskottet, att i tulltaxan böra, efter rubriken
»plåt», insättas rubrikerna »stänger» och »rör» med särskilda underafdel-
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
ningar, närmare angifvande den bearbetning, varan undergått, samt upp¬
tagande de tullsatser, hvilka utskottet funnit skäligt att desamma åsätta.
För »fasonerade stänger» samt »fasonerade, ornerade rör etc.» torde tull-
satserna, på grund af den större förädling dessa fabrikat undergått, böra
sättas väsentligt högre än för »stänger af rund eller fyrkantig genom¬
skärning» och för »rör i raka längder», och detta så mycket hellre som
nyss nämnda fabrikat redan nu i vissa fall föras under rubriken »koppar,
andra arbeten, andra slag» och sålunda åtnjuta ett tullskydd af 50 öre
per kilogram.
1 anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen i anledning af förevarande motioner
om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat måtte
besluta, att de i nu gällande tulltaxa förekommande
rubrikerna n:is 423—426 skola erhålla följande förändrade
lydelse:
Metaller och ej specificerade arbeten däraf:
D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall
framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, bri-
tanniametall m. fl.:
arbetad:
plåt:
valsad.................................................... 1 kilogram 0: 05
hamrad, bockad, kupad, med upp¬
vikta kanter, försedd med hål eller
på annat sätt bearbetad ............. 1 kilogram 0: 10
stänger, valsade, dragna eller smidda:
af rund eller fyrkantig genomskär¬
ning, ej på annat sätt bearbe¬
tade .................................................... 1 kilogram 0: 05
fasonerade (af annan än rund eller
fyrkantig genomskärning), ej på
annat sätt bearbetade................... 1 kilogram 0: 35
spik, öfver 25 mm. längd, äfvensom
bult .................................................... 1 kilogram 0: 15
20
Bevillningsutskottets Betänkande Nio 21.
rör, valsade, dragna, hamrade eller
gjutna:
i raka längder, ej på annat sätt
bearbetade ................................... 1 kilogram 0: 10
fasonerade, ornerade, afskurna i
ringar eller på annat sätt be¬
arbetade; tullbehandlas såsom
Koppar: arbetad: andra ar¬
beten.»
Herrar Brodin och G. Jansson hafva begärt få antecknadt, att de
icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Stockholm, var Hseggströms Boktryckeri A B.. l9t-3.