Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
1
N:o 16.
Ank. till Riksd. kansli den 24 februari 1903, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t rörande borttagande eller nedsättning af tullen å
alkoholfria viner.
(l:a A.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats en inom Andra Kammaren
af herr A. W. Styrlander väckt motion, n:o 87, hvari föreslås,
»att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t efter utredning till Riksdagen inkomma med förslag till
sådana förändringar i gällande tulltaxa, att tullen å alkoholfria viner
måtte antingen borttagas eller åtminstone betydligt nedsättas.»
Till stöd för detta förslag anför motionären följande:
»Under de senare åren halva uti handeln införts druf- och frukt¬
viner, hvilka, enligt hvad bilagda intyg från handelskemisten, doktor
Carl Zetterberg i Stockholm, utvisar, förhålla sig som alkoholfri, reu
och oblandad druf- eller äpplesaft, fri från inblandning af konserverande
ämnen och främmande sockerarter eller färgämnen. Af samma intyg
framgår, att dessa viner, som hafva en angenäm syrlig och aromatisk
smak, äro mycket lämpliga till en uppfriskande dryck, särdeles för
personer, som icke vilja förtära alkoholhaltiga drycker. Af likaledes
bilagda intyg från svenska och utländska läkare framgår, att dessa
viner redan kommit till ganska stor användning vid sjukvården, inom
hvilken de på grund af sin näringsförmåga förtjäna att intaga en fram¬
skjuten plats.
Då dessa viner icke kunna tillverkas i Sverige, hvarom många
felslagna tillverkningsförsök bära vittne, utan måste importeras från
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:is 16 och 17.) 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
»Erste Aktien- Gesellschaft zur Herstellung Alkoholfreier Weine» uti
Bern i Schweiz, hvilket är den enda för närvarande kända firma, som
kan framställa dessa naturrena viner, ställer sig' priset på desamma
alltför högt, för att de skola kunna komma till allmän användning.
Detta beror därpå, att dessa viner icke kunna importeras på fat såsom
de alkoholhaltiga vinerna, utan måste importeras på buteljer och drabbas
därigenom af till och med högre tullsatser än de alkoholhaltiga viner,
som importeras på fat.
Detta är så mycket mera oegentligt, som tulltaxan bestämmer
högre tullsatser för viner med högre alkoholhalt än sådana med lägre
alkoholhalt, hvilket torde få anses bevisa, att det är alkoholhalten i
vinerna, som genom förtullningen beskattas.
Däraf borde ju konsekvent följa, att fullkomligt alkoholfria viner
borde vara tullfria.
Vid tullbehandling i Sverige drabbas dock hvarje flaska om 0,7
liter af det alkoholfria vinet af en tullsats af 56 öre, hvilket naturligt¬
vis måste med minst detta belopp fördyra eu dryck, som borde komma
till eu allmännare användning särskildt vid sjukvården ocli därför borde
kunna få tillhandahållas till minsta möjliga pris.
I våra grannländer har man redan tagit hänsyn till dessa omstän¬
digheter, så att t. ex. alkoholfritt vin i Norge endast betingar en tull
åt 8,5 öre pr liknande flaska, och i Finland har det medgifvits, att större
partier af dylikt vin få tullfritt införas.
Såsom ytterligare skäl för antingen fullständigt borttagande af
Dillen å dylika viner eller åtminstone eu betydlig nedsättning af den¬
samma torde ock kunna anföras, att dessa viner, om de blefve billigare,
dels kunde verka i nykterhetens tjänst och dels helt säkert skulle komma
till en allmännare användning till kommunionvin.»
\ id motionen finnas fogade de i densamma omförmälda intyg om
ifrågavarande viners beståndsdelar och egenskaper.
Tullen för alkoholfritt vin — som enligt uppgift införes endast
på buteljer — utgår, efter den vid innevarande riksdag beslutade höj¬
ningen af tullsatserna för vin, med 2 kronor och 1 krona för liter, allt
eftersom vinet är mousserande eller icke. Införseln af sådant vin kan,
da detsamma ej finnes i statistiken särskildt upptaget, icke uppgifvas.
Äfven om, på sätt motionären sökt framhålla, s. k. alkoholfritt
\ in, till verkad t af drufvor eller frukter, är eu i allmänhet hälsosam och
särskildt i vissa sjukdomar välgörande dryck, samt det från denna syn¬
punkt kunde vara önskligt, om priset därå kunde nedbringas, torde det
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 3
dock få anses innebära en orättvisa att af denna anledning borttaga
eller nedsätta tnllen å sådant vin, då andra varor, hvilka till sina egen¬
skaper helt. visst kunna jämföras med alkoholfritt vin, nämligen bar¬
ock fruktsafter, enligt gällande bestämmelser draga samma tull som
vanligt, alkoholhaltigt vin.
Det bör ej heller lämnas oanmärkt, att priset å s. k. alkoholfria
viner — åtminstone att döma efter en inom utskottet utdelad pris¬
kurant — ställer sig ganska högt, växlande mellan 2 kronor 50 öre
och 5 kronor för helbutelj, så att, äfven om en sänkning i priset med
tullsatsens hela belopp, 70 öre eller 1 krona 40 öre för helbutelj, ägde
ruin, sådana viner i allt fall icke synas kunna blifva en allmän för¬
brukningsartikel för den mindre bemedlade delen af befolkningen; och
det torde, intill dess motsatsen blifvit bevisad, säkerligen kunna an¬
tagas, att lämpligen behandlade inhemska bär- och fruktsafter kunna
i många fall med fördel användas för samma ändamål som alkoholfritt
vin, så mycket hellre, som dylika safter betinga ett vida lägre pris än
ifrågavarande vin. Härtill kommer slutligen, att tullnedsättning för
alkoholfritt vin skulle medföra svårigheter vid tullbehandlingen på
grund af nödvändigheten att undersöka hvarje vinparti, som infördes
under uppgift att detsamma vore alkoholfritt.
På grund af det nu anförda kan utskottet icke biträda niotio-
närens förslag, utan hemställer,
att herr Styr! änders förevarande motion om
skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande borttagande eller
nedsättning af tullen å alkoholfria viner icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 februari 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVAL!il.
Reservation
af herr Eklund.
Herr Weinberg liar begärt få antecknadt, att lian icke deltagit i
behandlingen af detta ärende inom utskottet.