Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 20 februari 1903, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af väckt motion om beskattningsort /bi¬
inkomst af elektriska ledningar, som beröra två eller flera
kommuner.
(2:a A.)
Uti en vid innevarande riksdag väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion inom Andra Kammaren, n:o 7, af herr C. J. Hammarström
har förslag framstälts,
»att Riksdagen måtte besluta i bevillningsförordningen införa
bestämmelser och föreskrifter om huru och efter hvilka grunder taxe¬
ring bör äga rum i fråga om elektriska ledningar och med dem samman¬
hängande beskattningsföremål, som beröra tvenne eller flera kommuner.»
Till stöd för berörda förslag har motionären anfört följande:
»Under de senaste åren har inom vårt land en liflig verksamhet
pågått för att till belysningsändamål och kraft för industriella anlägg¬
ningar tillgodogöra vattenkraft på andra platser, än där kraftkällan eller
vattenfallet är beläget, hvilket sker genom elektriska ledningar från eu
plats till eu annan, och oftast transporteras på detta sätt kraften ur eu
kommun in i en annan. Då förhållandet är, att vid en sådan kraftöfver-
föring det vattenfall, som apterats, förut varit användt till bedrifvande
af någon rörelse eller industri, så försvinner denna såsom en följd af
att kraften blifvit bortförd. Följden af dessa anordningar har blifvit
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 AJd. 9 Häft. (N:o 13.)
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
tvist mellan den kommun, där kraftkällan är belägen, samt den eller
de kommuner, dit kraften förflyttats, om taxeringen och skatteplikten.
Så tiar t. ex. händt, att den kommun, där kraftkällan är belägen,
påfört bevillning för hela den rörelse, som bedrifves på den eller de
platser, dit kraften öfverflyttats, och likaledes har samma rörelse taxerats
pa den plats, där rörelsen är förlagd, och sålunda samtidigt taxerats på
2 ställen, hvilket. helt naturligt framkallat besvär och trassel. Det
ligger i sakens natur, att det måste vara svårt, för att icke säga omöj¬
ligt, för de dömande myndigheterna att fälla ett rättvist utslag, då be-
villningsförordningen helt och hållet saknar bestämmelser för dylika fall.
Då under nästlidet års riksdag en lag antogs om elektriska led¬
ningar, och med tanken på den mängd vattenfall, som i vårt land före¬
finnes, man kan med visshet förutse, att dylika anläggningar i eu snar
framtid blifva mycket talrika, så är det af vikt, att skattelagstiftningen
i berörda hänseende möter de framträdande behofven.
Det torde icke vara skäl att här orda om hvar eller huru taxe¬
ring skall äga rum, ty då bevillningsutskottet har motionsrätt, så torde
det vara nog med att frågan föres påtal, och jag hoppas, att Riksdagen,
inseende nödvändigheten af den här påpekade bristens afhjälpande, måtte
efter förslag från bevillningsutskottet i bevillningsförordningen införa
de bestämmelser och föreskrifter, som i berörda hänseende befinnas -
erforderliga.»
Såsom motionären framhållit, har under senaste åren elektrisk
kraft kommit till allt större användning för belysning och för drift af
industriella anläggningar i öfrigt, och alltsom oftast inträffar det där¬
vid, att kraftkällan är belägen inom annan kommun än den plats, där
kraften kommer till användning. Utskottet kan icke dela motionärens upp¬
fattning om omöjligheten för taxeringsmyndigheterna att, i saknad af
uttryckliga föreskrifter angående beskattande af ifrågavarande art af
industri, med tillämpning af gällande bevillningsförordning bedöma en
beskattningsfråga af förevarande beskaffenhet. Utskottet håller nämligen
före, att inkomst af anläggning för elektrisk kraftöfverföring bör be¬
skattas i likhet med inkomst af hvarje annan rörelse eller yrke. Om
också den omständigheten, att kraftkällan och platsen för kraftförbruk¬
ningen äro belägna inom skilda kommuner, måste föranleda, att ofta
stora svårigheter uppstå för taxeringsmyndigheterna att riktigt fördela
3
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.
bevillningen mellan olika beskattningsorter, lära dock, enligt utskottets
förmenande, dessa svårigheter icke vara större vid beskattningen af
nu ifrågavarande industrigren än vid beskattning öfver hufvud taget af
inkomst af rörelse eller yrke, som någon drifver på olika orter.
Å andra sidan torde den möjligheten icke vara utesluten, att fram¬
deles, då elektriska anläggningar af ifrågavarande beskaffenhet, kommit
till än allmännare användning, det kan befinnas nödigt, att beskattningen
af den inkomst, dessa anläggningar kunna gifva, blifver föremål för uttryck¬
liga bestämmelser i bevillningsförordningen. Men att redan nu, innan
större erfarenhet beträffande beskattningsfrågor af ant.ydt slag vunnits, i
förenämnda förordning införa särskilda stadganden i berörda hänseende,
kan utskottet för sin del icke finna lämpligt, helst jämväl andra före¬
skrifter i förordningen vid tillämpningen kunna göras till föremål för
olika tolkning och med anledning däraf behöfva förtydligas, hvilket
emellertid torde böra ske först i sammanhang med en mera omfattande
omarbetning af lagstiftningen på detta område.
Motionären har uttalat den förmodan, att lagen, innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar, den 27 juni 1902, torde komma
att föranleda en betydlig ökning af antalet anläggningar af förevarande
art. Men äfven om motionärens uppfattning härutinnan skulle visa sig
riktig, så är dock att märka, att berörda lag först från och med den 1 näst-
lidne januari trädt i gällande kraft, hvadan det i allt fall torde dröja
någon tid, innan lagens verkningar uti förenämnda hänseende kunna
komma till synes. Enligt, utskottets mening är denna omständighet ett
ytterligare skäl att icke för närvarande vidtaga någon åtgärd i den
riktning motionären föreslagit, utan afbida hvad erfarenheten beträffande
förevarande anläggningars beskattning kan komma att lära.
På grund af hvad nu anförts, får utskottet hemställa,
att herr Hammarströms ifrågavarande motion om
beskattningsort för inkomst af elektriska ledningar,
som beröra två eller flera kommuner, icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALET.
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.
Reservationer:
af herr Cavalli, mot motiveringen;
af herr C. J. Hammarström, som anfört:
»Då, såsom af utskottets betänkande framgår, utskottet medgifvit,
att någon åtgärd i motionens syfte förr eller senare torde blifva nöd¬
vändig, samt dessutom under öfverläggningen inom utskottet tydligt
framgått, att brister i nu gällande bevillningsförordning angående be¬
stämmelser både i denna och flera närliknande beskattningsfrågor före¬
finnas, har jag inom utskottet yrkat, att rättelser härutinnan snarast
möjligt måtte åstadkommas.
Den egentliga anledningen till det slut, hvartill utskottet kommit,
synes sålunda vara den, att frågan förelegat i ett alltför outredt skick.
Då så är, synes det vara klart, att de i motionen föreslagna åtgärderna
måste föregås af en grundlig och allsidig utredning af de på frågans
afgörande inverkande omständigheter. Jag tror, att redan nu tillräckligt
material för frågans bedömande förefinnes, men att en sådan utred¬
ning bäst och säkrast kan ske genom Kungl. Maj:t. Det torde icke
vara lämpligt att fortfarande låta taxeringsmyndigheterna vara i saknad
af föreskrifter i bevillningsförordningen, huru i det ena och det andra
fallet skall förfaras, ty därigenom framkallas blott mer och mer trassel
och obehag, som däraf äro en gifven följd. Jag tror således, att frågan
vinner mest på att i tid lösas, och tillåter mig alltså föreslå,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till införande i be-
villningsförordningen af bestämmelser och föreskrifter
om huru och efter hvilka grunder taxering bör äga
rum i fråga om elektriska ledningar och med dem
sammanhängande beskattningsföremål, som beröra
tvänne eller flera kommuner»;
samt af herrar G. Jansson och O. A. Ericsson.
Herr Lindblad har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
behandlingen af detta ärende inom utskottet.
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTID TRYCKERI, 1905.