Statsutskottets (Matande N:o 12.
1
W:o 12.
Ank. till Riksd. kansli den 4 april 1902, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde
och nionde hufvuätitlarna gjorda framställningar om
anslag för beredande af dyrtidstillågg för år 1902 åt en
del tjensteman och betjente m. m. (S. A.)
I den af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t föreslagit, att, till bere¬
dande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4
sistlidne januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt
en del tjensteman och betjente, å extra stat för år 1908 måtte anvisas
såsom förslagsanslag under:
andra
|
hufvudtiteln
|
(punkt
|
19:o) kronor
|
80,000: —
|
tredje
|
d:o
|
(
|
»
|
12:o)
|
|
4,200: —
|
fjerde
|
d:o
|
(
|
»
|
43:o)
|
|
532,417: —
|
femte
|
d:o
|
(
|
»
|
42:o)
|
»
|
170,000: —
|
sjette
|
d:o
|
(
|
T)
|
37:o)
|
|
1,200,000: —
|
Transport kronor 1,986,617
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
sjunde
åttonde
nionde
|
Transport kronor
|
1,986,617: —
|
d:o
|
( » 27:o) ))
|
200,000: —
|
d:o
|
( » 125:o) ))
|
450,000: —
|
d:o
|
( » 40:o) y>
|
85,000: —
|
Summa kronor 2,721,617: —
Tillika har Kongl. Maj:t (under punkt 43:o, femte hufvudtiteln)
föreslagit Riksdagen medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet med samma
grunder måtte för innevarande år utgå till tjensteman och vaktmästare
vid flottans pensionskassa.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehalt dels
en af justitieombudsmannen i dennes embetsberättelse (sid. 124 och 125)
gjord framställning, att Riksdagen måtte för beredande af dyrtidstillägg
åt tjenstemännen i justitieoinbudsmansexpeditionen lör år 1902 anvisa ett
belopp af 850 kronor, dels inom Andra Kammaren i ämnet väckta mo¬
tioner af A. H. Göthberg (n:o 49) och O. G. Eklund (n:o 124).
Uti åberopade protokoll öfver finansärenden den 4 januari inne¬
varande år har statsrådet och chefen för finansdepartementet till en bör¬
jan erinrat, hurusom Riksdagen, enligt skrifvelse den 14 maj sistlidet ar,
uppå Kongl. Majts proposition, för beredande af dyrtidstillägg för ar 1901
åt en del tjensteman och betjente inom de olika departementen jemte der¬
till hörande embetsverk, kårer och stater, under nedannämnda liutvud-
titlar på extra stat för år 1902 anvisat särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nemligen:
under
|
andra
|
hufvudtiteln
|
kronor
|
80,000
|
—
|
|
tredje
|
d:o
|
)>
|
3,500
|
—
|
|
fjerde
|
d:o
|
|
600,000
|
—
|
|
femte
|
d:o
|
»
|
170,000
|
—
|
»
|
sjette
|
d:o
|
»
|
1,200,000
|
—
|
»
|
sjunde
|
d:o
|
))
|
200,000
|
—
|
»
|
åttonde
|
d:o
|
))
|
450,000
|
—
|
|
nionde
|
d:o
|
»
|
85,000
|
—
|
att utbetalas med iakttagande, att för beräknade af dyrtidstillägg skulle
gälla följande grunder:
l:oj Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
3
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller
boställsförmån in natura;
b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för år 1901
uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;
c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till
högre belopp än 7,000 kronor.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvil¬
kas ^aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest
utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå
af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af
andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår
af statsmedel, dock att åt lärare vid universiteten och allmänna läro¬
verken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyr¬
tidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på
sätt i näst föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyrtids-
tiilägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid vissa
arméns truppförband utgår af kommuners medel.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar;
kontant bostads- och inqvarteringsersättning;
arfvode;
bekläd nadsersättning vid armén och flottan;
med lön likstäldt lönetillägg; samt
dagaflöning vid armén och flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på
mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit
befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
Efter att hafva meddelat, att Kongl. Maj:t under den 31 maj 1901
utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg för samma år åt en del tjenste¬
man och betjente, oinförmälde departementschefen vidare, att Kongl. Maj:t
4 Statsutskottets UUåiände N:o> 12.
den 25 påförande oktober till statens embetsverk och myndigheter af låtit
ett cirkulär, deri anförts, att i anledning af derom hos Kong!.. Maj:t gjorda
framställningar sistlidne Riksdag beviljat dyrtidstillägg för år 1901 åt eu
d<el tjensteman och betjente, samt att, enär under den tid, som förflutit efter
beviljandet af berörda dyrtidstillägg, några afsevärda förändringar t lef-
nadskoetnaderna icke syntes hafva inträde, det kunde- förutsättas, att näst-
sammanträdande Riksdag på framställning af Kongl. Maj:t komrne att
bevilja dyrtidstillägg äfven för år 1902; och då, under förutsättning att
de förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg, komrne att
fortvara någon längre tid framåt, sagda behof syntes höra tillgodoses pa
mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljiadt dyrtidstillägg,
anbefaldes statens vederbörande embetsverk och myndigheter att hvar för
sin förvaltningsgren före utgången af maj månad år 1902 till Kong.
Maj:t inkomma med utredning, huruvida under ofvan angifna förutsätt¬
ningar för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande lönestater kunde
anses böra ega rum, dervid tillika borde komma under öfvervägande,
huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till
indragning af fenster, som genom de förändrade anordning;™ kunde
undvaras. , . , , . , ,
Departementschefen har vidare anfört, att det i berörda cirkulär-
uttalade omdöme, att under den tid, som förflutit efter dyrtidstilläggens
beviljande, några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes
hafva inträdt, vunnit bekräftelse af en undersökning angående lefnads¬
kostnaderna i Stockholm år 1901, som departementschefen vid slutet af
samma år låtit verkställa. Denna undersökning hade egt rum enligt
samma metod som den undersökning rörande samma ämne, som omför-
mäldes i bilagan till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901, och med
anlitande af samma källor, som legat till grund för nämnda undersökning.
Resultaten af den senast verkstälda undersökningen framgmge åt följande
tabell:
Statsutskottets Utlåtande N:o, 12.
Lefnadskostnader i Stockholm år 1901.
|
|
|
Nedanstående års
|
priser i
|
|
|
|
procent af medelpris
|
|
|
i kronor
|
|
1876—1885
|
|
|
1901
|
1901
|
1900
|
1899
|
Årslön för: kokerska............
|
|
250.—
|
180
|
t
|
180
|
piga................
|
|
ISO.—
|
171
|
_
|
171
|
Medelhyresbelopp pr ram ...
|
|
250.—
|
125
|
' 125
|
124
|
Bränsle.
|
|
|
|
|
|
Ved: björk-.......................
|
famn å 4 krm.
|
23.37
|
101
|
1 118
|
113
|
tall-......................
|
|
16.88
|
113
|
117
|
118
|
gran- .......................
|
»
|
16.88
|
120
|
133
|
122
|
Gasverkskoks, okrossad ...
|
................. 1 hl.
|
1.13
|
115
|
128
|
102
|
Lifsmedel.
|
|
|
|
|
|
Mjöl: hvetemjöl
|
............ 100 kg.
|
22.57
|
82
|
82
|
87
|
rågmjöl .................
|
............ h
|
15.02
|
98
|
106
|
107
|
rågsikt....................
|
............ »
|
19.43
|
92
|
90
|
100
|
Gryn: korn-........................
|
............ »
|
20. no.
|
99
|
103
|
99
|
kross- .....................
|
.......... »
|
24.19
|
82
|
83
|
79
|
hel- .......................
|
............ »
|
23.9 a
|
96
|
98
|
90
|
hafre- ....................
|
............. y>
|
24.95
|
95
|
100
|
93
|
Ärter: gula.......................
|
............ y>
|
16.47
|
92
|
no
|
102
|
gröna ....................
|
............ »
|
20.84
|
93
|
108
|
121
|
Potatis..................
|
|
3.60
|
85
|
105
|
84
|
Spisbröd.......................
|
|
0.37
|
132
|
107
|
100
|
Fläsk: färskt .............
|
|
0.91
|
114
|
no
|
100
|
salt ..........
|
................ D
|
1.20
|
135
|
130
|
112
|
Kött: ox- ..........................
|
................ y>
|
0.67
|
100
|
106
|
107
|
färskt får- .........
|
|
0.92
|
in
|
104
|
102
|
salt får-... .
|
|
0.84
|
131
|
119
|
117
|
kalf- (samt gödkalf-)
|
|
0.86
|
123
|
123
|
113
|
Renstek: färsk....................
|
............... y>
|
—
|
—
|
90
|
80
|
rökt..................
|
|
1.50
|
120
|
122
|
in
|
Höns...................................
|
.............. 1 st.
|
1.38
|
133
|
126
|
113
|
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
--———--
|
|
|
Nedanstående års
|
priser i
|
|
|
Medel-
|
procent af medelpris
|
|
|
|
1876—1885
|
|
|
i kronor
|
|
|
|
|
|
1901
|
1901
|
1900
|
1899
|
Pisk: gädda .............................
|
.......... 1 kg-
|
0.90
|
132
|
134
|
134
|
abborre.........................
|
......... »
|
0.73
|
114
|
142
|
117
|
hjelmargös ....................
|
......... D
|
1.5 4
|
175
|
167
|
164
|
salt lax..........................
|
»
|
2.9 3
|
217
|
218
|
165
|
kabeljo-långa .................
|
......... »
|
0.11
|
117
|
131
|
129
|
norsk sill .....................
|
..... 1 tunna
|
.32.8 6
|
107
|
117
|
94
|
Smör: bords- .........................
|
......... 1 kg.
|
2.13
|
98
|
102
|
95
|
mat-.............................
|
........ »
|
1.82
|
114
|
no
|
in
|
Sötmjölksost.............................
|
......... »
|
1.28
|
103
|
97
|
84
|
Mjölk: oskummad ..................
|
........ 1 liter
|
0.15
|
94
|
94
|
88
|
skummad.....................
|
........ J>
|
0.0 4
|
50
|
63
|
50
|
Ägg..........................................
|
........ 1 tjog
|
1.11
|
98
|
104
|
102
|
Raffineradt socker....................
|
...... 100 kg.
|
54.74
|
63
|
66
|
65
|
Derefter meddelade departementschefen följande, i öfverensstämmelse
med en vid ofvan omförmälda protokollsbilaga fogad tabell, uppstälda
redogörelse för
Riksmedelpris å nedanstående varor är 1901 enligt länens
markegångstaxor litt. A.
|
|
|
Nedanstående års priser i procent
|
|
|
pris i kronor
|
af medelpris 18v 6-
|
-188o
|
|
|
1901
|
1901
|
1900
|
1899
|
Råg ..........................
|
............... 1 hi.
|
8.74
|
94
|
96
|
101
|
Smör..........................
|
|
1.83
|
114
|
no
|
108
|
Fläsk ......................
|
............... ))
|
1.00
|
118
|
112
|
98
|
Torrt kött.................
|
............... »
|
0.79
|
123
|
120
|
113
|
Oxe ..........................
|
................ 1 st.
|
116.50
|
115
|
115
|
106
|
Får ..........................
|
................ ))
|
10.11
|
123
|
121
|
in
|
Höns..........................
|
................ »
|
0.81
|
104
|
100
|
96
|
Ägg ..........................
|
............... 1 tjog
|
1.06
|
113
|
in
|
107
|
Strömming ..............
|
........... 1 hl.
|
12.08
|
79
|
76
|
72
|
Lax ..........................
|
.......... »
|
127.65
|
117
|
108
|
i 02
|
Torsk .......................
|
................ ))
|
15.57
|
94
|
96
|
84
|
Torr fisk .................
|
................ 1 kg.
|
0.59
|
134
|
123
|
114
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
7
Härefter yttrade departementschefen:
»Något skäl att från riket utom Stockholm införskaffa prisuppgifter
utöfver dem, som framgå af förestående sammandrag af markegångs-
taxorna, har icke ansetts förefinnas, då man på grund af kända förhål¬
landen icke haft anledning antaga, att prisvexlingarna under året egt
synnerlig omfattning, utan torde prisuppgifterna från hufvudstaden i för¬
ening med markegångspriserna få anses meddela en tillräckligt tydlig
bild af prisförhållandena i landet.
Såsom af de meddelade tabellerna framgår, har för en del varuslag
inträdt någon nedgång i prisen, för andra någon stegring, utan att dock
någon bestämd öfvervigt för den ena eller andra rigtningen kan anses
hafva gjort sig gällande. På det hela kunna lefnadskostnaderna sägas
vara ungefär desamma, som voro rådande, då 1901 års Riksdag beviljade
dyrtidstiilägg för det året. Jag anser mig derför ega all anledning för¬
orda, att Eders Kongl. Maj:t af den snart sammanträdande Riksdagen
äskar dyrtidstiilägg äfven för år 1902.
Att ifrågasätta någon ändring i de grunder för dyrtidstilläggens ut¬
gående, som af 1901 års Riksdag faststäldes, saknar jag anledning. En¬
dast ett par detaljändringar anser jag mig böra föreslå.
Det har anmärkts (jemför statsutskottets utlåtande n:o 11 vid 1900
ars riksdag, sid. 12), att dyrtidstilläggen icke borde så anordnas, att en
förryckning i de en gång faststälda lönestaterna uppkomme derigenom,
att tjensteman, hvilka af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen ansetts med
afseende på tjensternas olika vigt och beskaffenhet eller med hänsyn till
de dermed förenade göromålens större eller mindre mängd böra hänföras
till olika grader eller löneklasser, skulle komma att uppbära lika aflöning.
I detta afseende är utan tvifvel den faststälda aflöningsgränsen af 7,000
kronor, utöfver hvilken dyrtidstiilägg icke åtnjutes, lyckligt funnen, i det
att med densamma i allmänhet icke dylika förryckningar i lönestaterna
uppkomma. Ett anmärkningsvärdt undantag härifrån förekommer emel¬
lertid. Expeditionscheferna i statsdepartement^! (i utrikesdepartementet
kabinettssekreteraren) äfvensom den i justitiedepartementet anstälde byrå¬
chefen för lagärenden, hvilkens ställning är fullt jemförlig med en expe¬
ditionschefs, åtnjuta hvar för sig i arfvode 7,500 kronor, deri, hvad be-
mälde byråchef angar, inberäknadt hvad han uppbär å nedre justitie-
revisionens stat. Kansliråden och byråcheferna i departementen åtnjuta
åter. sedan de efter 5 år intjenat sitt ålderstillägg, en aflöning af 7,000
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
kronor och med derå beräknadt dyrtidstillägg 7,500 kronor, eller sålunda,
det senare inberäknadt, samma aflöningsförmåner som expeditionschefen.
Med afseende på vigten och mängden af de göromål, som åligga expe¬
ditionschefen, kan redan enligt lönestaten skilnaden måhända anses vara
väl ringa i den för honom och den för kansliråden faststälda aflöningen.
Att denna skilnad, om ock endast provisionel^ alldeles utplånas, synes
oegentligt, och jag anser mig derför böra förorda, att dyrtidstillägg må
beredas äfven expeditionschefer samt byråchefen för lagärenden, natur¬
ligen under vilkor, i motsvarighet med hvad som gäller i fråga om
öfriga tjensteman, att deras sammanlagda inkomster af arbete år 1901
af vederbörande taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp
än 7,500 kronor. Ifrågasättas kunde, att expeditionscheferna borde be¬
redas dyrtidstilläggsförmåner derigenom, att maximigränsen för den af¬
löning, som berättigar till dyrtidstillägg, i allmänhet uppflyttas från 7,000
kronor till 7,500 kronor, men då dermed dyrtidstillägg skulle komma att
utgå i åtskilliga fall, der, med den i allmänhet bestämda begränsningen
af denna förmån, ingen direkt anledning dertill förelåge, torde det vara
att föredraga, att expeditionschefernas dyrtidstillägg bland bestämmelserna
i ämnet särskildt omnämnas.
I mom. i af sagda bestämmelser stadgas, bland annat, att, der af¬
löning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, dyrtidstillägg
beräknas endast å den del deraf, som utgar af statsmedel, dock att åt
lärare vid universiteten och allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå
jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det
belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i mom. 'H sägs, bestämd att
minst uppgå. Då vid universiteten finnas, utom lärare, äfven vissa andra
tjensteman, i hvilkas af Konung och Riksdag till siffran bestämda af-
löningar ingår inkomst af donationer in. in., lärer omförmälda bestäm¬
melse i mom. 4 böra tillämpas äfven på dessa tjensteman; och med hänsyn
till de allmänna grunder, på Indika bestämmelserna om dyrtidstillägg äro
fotade, synes hinder icke möta att utbetala sådant tillägg jemväl å den
del af desse tjensteman aflöning, som icke utgår af statsmedel, men jag
anser i hvarje fall ett förtydligande i denna punkt böra vidtagas.
Från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle, i öfverensstämmelse med de
af sistlidne Riksdag faststälda grunder, undantagas de tjensteman och be¬
tjente, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1901 af vederbörande
taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 (i ofvan om-
förmälda fall 7,500) kronor. Vid denna beräkning bör naturligen från
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
9
den uppskattade inkomsten afräknas det dyrtidstillägg, vederbörande må
hafva under år 1901 uppburit.
De af 1901 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade an¬
slag uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under veder¬
börande hufvudtitlar i 1902 års riksstat. På enahanda sätt torde dyr-
tidstilläggen för år 1902 böra uppföras i riksstaten för år 1908, dervid
förutsättes, att Eders Kongl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller stats¬
kontoret att under år 1902 utbetala beloppen. De ifrågavarande för¬
slagsanslagen torde få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de äro
upptagna i 1902 års riksstat, dock med undantag för dyrtidstilläggen
under fjerde hufvudtiteln, beträffande hvilka påkallas ändring deraf, att
underofficerare med vederlikar vid nästlidet års riksdag fått sina löneför¬
måner reglerade, och hvilket föranleder dertill, att anslaget under fjerde
hufvudtiteln nu bör uppföras med belopp, som för vinnande derjemte af
jemn slutsumma å anslagen under nämnda hufvudtitel upptages med
582,417 kronor.
Enligt det ofvan anförda skulle de grunder, efter hvilka dyrtids¬
tilläggen för år 1902 skulle utgå, blifva följande:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller
boställsförmån in natura;
b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för inne¬
varande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor; dock att dyrtids¬
tillägg utgår till kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, expeditions¬
cheferna i öfriga statsdepartement samt byråchefen för lagärenden i
justitiedepartementet, med iakttagande likväl af hvad i punkt c) stadgas;
c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1901 af vederbörande taxerings¬
myndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor eller beträffande
kabinettssekreteraren samt bemälde expeditionschefer och byråchef till
7,500 kronor.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvilkas
aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest
utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå
af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra
Bih. till Biksd. Prof. 1902, 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår af stats¬
medel, dock att åt lärare och tjenstemän vid universiteten och lärare vid
allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än stats¬
medel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen
blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.
Dyrtidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid
vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar;
kontant bostads- och inqvarteringsersättning;
arfvode;
beklädnadsersättning vid armén och flottan;
med lön likstäldt lönetillägg; samt
dagaflöning vid armén och flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på
mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit
befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
Uti sin åberopade framställning yttrar justitieombudsmannen, att
några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke synts hafva in-
trädt under den tid, som förflutit efter beviljandet af dyrtidstillägg för
nästlidet år, i följd hvaraf de skäl, som föranledde Riksdagen att anslå
medel till sagda ändamål, fortfarande torde ega giltighet. Under an¬
tagande, att Riksdagen vore villig att bevilja de å justitieombudsmannens
expedition anstälde tjenstemännen samma förmåner, som med anledning
af lefnadskostnadernas stegring tillerkänts statens tjenstemän af mot¬
svarande tjenstegrader, meddelar justitieombudsmannen, att för sådant
ändamål enligt de år 1901 faststälda grunder ett anslag af 850 kronor
för år räknadt skulle blifva erforderligt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12,
11
Uti den ofvan omförmälda, af herr A. H. Göthberg inom Andra Kam¬
maren väckta motionen erinras, hurusom under diskussionen i dyrtidstillägo-s-
frågan nästlidet år från flera håll uttalades betänkligheter mot att lösa
denna fråga på sätt statsutskottet föreslagit, i hvad anginge de statstjenare,
i hvilkas löner inginge bostads- eller boställsförmån in natura. Särskildt
hade motionären påpekat, att en tjensteman, som hade en inkomst af,
exempelvis, 7,000 kronor af arbete och tjenst, och 4 å 5,000 kronors in¬
komst af kapital, skulle erhålla ett lönetillskott af 500 kronor, hvaremot
den tjensteman eller betjente, som hade en inkomst af 800 å 1,000
kronor jemte bostadsförmån in natura, icke erhölle sådant tillägg. Vidare
anför motionären: »Vid våra allmänna läroverk skola rektorerna hafva fri
bostad hvar och en af den stad, der hans läroverk ligger; detta prakti¬
seras dels så, att staden byggt ett till rektorsbostad afsedt hus, der rektorn
bor, dels så, att staden utbetalar till rektorn ett hyresbidrag. Följden
häraf blir enligt föregående Riksdags beslut härom, att, der staden
byggt bostad åt rektorn, blir han utan dyrtid stillägg, men, der staden
lenmar honom en fullt tillräcklig och mot den fria bostaden svarande
kontant hyresersättning, får han sådant.
Då nu Ivongl. Maj:t i sitt till innevarande års Riksdag framlagda
förslag i denna del följt näst föregående Riksdags fattade beslut, har jag
velat påpeka detta sakförhållande i förhoppning, att statsutskottet ville
fästa sin uppmärksamhet derpå och vidtaga de ändringar, som äro höo-st
af nöden, för att förslaget må blifva så rättvist som möjligt.
Synnerligen ömmande är det för de lägre tjensteman och betjente,
som drabbas utaf detta beslut, t. ex. våra banvakter, som i allmänhet äro
lågt aflönade på grund af att de åtnjuta s. k. fri bostad.
Jag vet visserligen, att man visat på de höga bostadshyrorna i stor¬
städerna och menat, att den dyra tiden hufvudsakligen beror derpå. Så
är dock ej förhållandet; af statistiken ser man nemligen, att en hel del
lifsförnödenheter äfven stigit i pris. Dessutom hvad bostadshyrorna på
landsbygden angår, så hafva de ej stigit i större proportion än lifsförnöden-
heterna.
Emellertid då Kongl. Maj:ts proposition till 1901 års Riksdag angående
dyrtidstillägg innehöll någon skilnad mellan dem, som åtnjuta bostads¬
förmån in natura, och dem, som hafva kontant ersättning, har jag ej velat
förbise detta. Jag har nemligen tänkt mig, att Kongl. Maj:ts förslag så
till vida bifalles, att tjensteman och betjente, som hafva kontant inkomst
intill 7,000 kronor, erhålla 10 procent till ett visst belopp (500 kronor),
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
samt att de, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura,
erhålla 8 procent utaf lönen med samma begränsning och till ett belopp
af 400 kronor.
Hvad nu beträffar dem, som jemte inkomst af arbete äfven hafva
inkomst af kapital, och hvilka således ej äro i så stort behof af dyrtide-
tillägg, anser jag, att, då sammanlagda inkomsten af kapital och arbete
uppgår till öfver 7,000 kronor, dessa ej böra hafva något dyrtidstillägg.
En annan sak vore, om här förelåge en lönereglering, men, då det nu endast
gäller ett tillfälligt lönetillskott, borde man i första rummet taga hänsyn
till lehofvet af understöd.»
På grund af det anförda hemstälde motionären, att, i händelse Kongl.
Maj:ts förslag till årets Riksdag om dyrtidstillägg för innevarande år åt
en del af statens tjensteman och betjente af Riksdagen bifölles, följande
ändringar måtte i detsamma vidtagas:
»l:o)
a) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock icke
i något fall med högre belopp än 500 kronor.
b) De tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller
boställsförmån in natura, erhålla dyrtidstillägg efter 8 procent af den
kontanta lönen, dock icke i något fall med högre belopp än 400 kronor.
2:6) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantages:
a) Utgår.
(a) b) De tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för
innevarande år jemte inkomst af kapital sammanlagdt uppgår till högre
belopp än 7,000 kronor.
(b) c) De tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster
af arbete, eller af kapital och arbete, dyrtidst.illägget oberäknad^ år 1901
af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
7,000 kronor.»
Herr O. E. Eklund i Stockholm har uti ofvannämnda motion anfört,
att genom Riksdagens nästlidet år fattade beslut, att dyrtidstillägg ej
skulle tilldelas dem af statens embets- och tjensteman, som hade förmånen
af fri bostad i statens hus eller af staten förhyrd lägenhet, en mycket
stor grupp af de mindre löntagarne, hvilka måhända vore i allra största
behof^ af ett dyrtidstillägg, kommit att bli utan sådant, nemligen bland
andra en stor del af de lägst aflönade vid statens jernvägar. Äfven om
förmånen af fri bostad vore synnerligen afsevärd, borde det icke förbises,
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
13
att densamma ju toges i betraktande vid bestämmande af den kontanta
lönen, hvilken derigenom kunde sättas så mycket lägre. Sålunda innehade
många ordinarie betjente vid statens jernvägar en fast lön af endast 480
kronor om året, hvilket ju helt enkelt vore allt för ringa, om icke andra
förmåner vore förenade med befattningen. Att de höga lefnadskostnaderna
hårdast drabbade dem, som hade de lägsta lönerna, torde icke kunna be¬
stridas. Denna sanning hade äfven erkänts i Norge, der dyrtidstillägg
utginge med 50 kronor årligen till de jernvägsmän, som hade lägst 1,150
och högst 1,550 kronor, men med 100 kronor till alla dem, som tillhörde
lägre löneklass. Vidare hade Norges storting beviljat ett årligt lönetillägg
af 100 kronor till alla de i Kristiania boende jernvägsmän, hvilkas fasta
aflöning icke öfverstege 1,200 kronor och som hade familj att försörja.
De principer, som här lagts till grund för dyrtidstilläggets beviljande,
funne motionären efterföljansvärda och hemstälde derför, att Riksdagen
ville vid beviljande af dyrtidstillägg för innevarande år tilldela sådant
äfven åt dem af betjente vid statens jernvägar, som åtnjöte bostadsförmån,
men hvilkas fasta aflöning icke öfverstege 1,500 kronor.
Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet
böra till en början erinra derom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april
1900 framhöll, att, derest Ivongl. Maj:t, efter förutgången utredning, skulle
finna vissa statens tjenare eller vissa grupper af statstjenare, hvilkas aflö¬
ning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt samma
grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i behof af
någon förbättring i aflöningsvilkoren, en revision af desse statstjenares
aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade tillika,
att härigenom vunnes jemväl den fördel, att Riksdagen komme i tillfälle
att, der löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om och till
hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje särskildt
fall betingad. Beviljandet af ett dyrtidstillägg kunde dessutom skapa
svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de stater, rörande
hvilka utredning för sådant ändamål då påginge. Samma mening om¬
fattades också af nästlidet års statsutskott, som tilläde, att då en sådan
utredning påginge beträffande flere bland de större staterna, borde denna
utredning jemväl afse möjligheten af förenklingar i administrationen och
eventuel indragning af tjenster, som genom förändrade anordningar skulle
kunna undvaras.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Under åberopande af hvad 1900 års Riksdag och nästlidet års stats¬
utskott sålunda anfört, finner sig utskottet nu böra ytterligare betona, att
den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna fråga är att vinna på
den sålunda antydda vägen, och utskottet anser förty, att dyrtidstillägg i
hvarje händelse icke bör ifrågasättas för stater, som efter inträdet af den
fördyrade tiden undergått reglering. Endast under förutsättning, att vid
de förslag till nya stater, som komma att under de närmaste åren Riks¬
dagen föreläggas, löneregleringarna komma att blifva verkliga tjensteregle-
ringar och icke endast löneförhöjningar, lärer Riksdagen vara villig att
tillmötesgå krafven på löneförbättring, der sådan verkligen visas vara af
behofvet påkallad.
Då emellertid Kongl. Maj:t nu å nyo för Riksdagen framlagt förslag
om ett dyrtidstillägg, som innebär en allmän höjning af vissa statstjenares
löneförmåner, och samtidigt förelagts Riksdagen flere löneregleringsförslag
under uttalande, att dyrtidstillägg jemväl för framtiden skulle till lön¬
tagare å de nyreglerade staterna utgå, har utskottet stält sig synnerligen
tveksamt gent emot detta dyrtidstilläggsförslag, då utskottet — som visser¬
ligen icke kan förneka, att den fördyrade tiden ännu fortfar — befarar,
att, genom ett år efter år återkommande dyrtidstillägg, ett lönetillskott,
beräknadt efter viss procent å aflöningen och utan hänsyn till Riksdagens
upprepade gånger uttalade önskningar om en verklig tjenstereglering,
blifver för framtiden konstant.
Då utskottet emellertid icke ansett sig kunna motsätta sig dyrtids¬
tillägg för innevarande år, har detta skett endast under förutsättning, att
för framtiden dyrtidstillägg icke ifrågasättes för tjenstemän och betjente,
hvilka uppbära aflöning från stater, hvilka ny- eller omreglerats efter det
dyrtidstillägg börjat att af Riksdagen beviljas.
Hvad derefter angår Kongl. Maj:ts förslag om, att rätten till
dyrtidstillägg skulle undantagsvis utsträckas till expeditionscheferna i stats-
departementen samt kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet och den i
justitiedepartementet anstälde byråchefen för lagärenden, oaktadt dessa
uppbära eu sammanlagd kontant lön, som öfverstiger 7,000 kronor, kan
detta förslag icke af utskottet biträdas, enär detsammas antagande skulle
såsom oundgänglig konseqvens föra till erkännandet af dyrtidstillägg åt
jemväl åtskilliga andra statstjenare, hvilkas kontanta lön uppgår till högre
belopp än 7,000 kronor. Departementschefen har visserligen uti sitt
anförande till statsrådsprotokollet yttrat, att för expeditionscheferna funnes
en direkt anledning till ett undantag derutinnan, att kansliråden och byrå-
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
15
cheferna i departementen åtnjuta, sedan de efter 5 år intjenat sitt ålders-
tillägg, en aflöning af 7,000 kronor och med derå beräknadt dyrtidstilläo-g
7,500 kronor eller sålunda, det senare inberäknadt, samma aflönin^s-
förmaner som expeditionschefen, hvarjemte departementschefen antydt, att
med afseende på vigten och mängden af de göromål, som ålåge expeditions¬
chefen,. kunde redan enligt lönestaten skilnaden måhända anses vara väl
ringa i den för honom och den för kansliråden faststälda aflöningen.
Utskottet, som visserligen icke anser det under alla förhållanden vara
oegentligt, att . en högre stäld, men yngre tjensteman under någon öfver-
gående tid åtnjuter lägre aflöning än en äldre, ehuru lägre stäld tjenste¬
man, har uti detta uttalande till statsrådsprotokollet funnit ett ytterlio-are
stöd för sin här ofvan uttalade uppfattning, att en tillfredsställande lösning
af denna dyrti.dstilläggsfråga endast kan vinnas genom en verklig tjenste-
reglering, dervid jemväl andra synpunkter än en fördyrad tid tagas under
ompröfning. Och utskottet anser sig derjemte böra erinra, att, derest
vigten och mängden af de göromål, som åligga vederbörande tjensteman,
skulle läggas till grund för dyrtidstilläggens utdelande, högst väsentliga
rubbningar i de af Riksdagen sistlidet år antagna grunder skulle varda
erforderliga.
Mot öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna tillägg till berörda grunder har
utskottet intet att erinra.
Beträffande derefter hvad herr Göthberg uti sin ofvananförda motion
yttrat, får. utskottet till en början erinra derom, att statsutskottet vid näst*
lidet års riksdag efter granskning af den utredning, som af Kongl. Maj:t
då framlades beträffande prisstegring å vissa lifsförnödenheter och andra
tillgängliga uppgifter i berörda hänseende, fann, att denna prisstegring
förnämligast afsett^ bostadshyror. Utskottet yttrade, att förmånen af fri
bostad in natura, ^såväl då den funnes inberäknad i normallön som eljest,
måste betraktas såsom en så afsevärd fördel, att de tjensteman och betjente,
h vilka deraf vore i åtnjutande, tydligen redan vore framför sina i öfrigt
jemnstälda kamrater så gynnade, att de i högre grad, än det kongl. för¬
slaget innebure, måste från de senare särställas. Nyssnämnda förslag inne¬
fattade, att^ statstjenare, hvilka vore i åtnjutande af fri bostads- eller
boställsförmån, skulle erhålla tio procents dyrtidstillägg, under det att de
statstjenare, som icke vore i åtnjutande af sådan förmån, skulle undfå ett
dyrtidstillägg, beräknadt efter femton procent.
Däo utan gensägelse den prisstegring å lifsförnödenheter, som under
senare ar egt rum, i långt öfvervägande grad träffat bostadshyrorna, och
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
då dessa, enligt- allmänt kända förhållanden, spela en så ^väsentlig roll i
ett hushåll, att, om man sammanräknar samtliga för hushållet nödvändiga
utgifter, bostadshyran måste beräknas deri ingå med omkring en femtedel,
inses häraf med lätthet, hvilken afsevärd fördel det för en tjensteman
innebär att i en tid af stegrade hyror åtnjuta fri bostad. o
Det hyresbidrag, som i vissa lönestater blifvit bestämdt att utgå till
en del tjensteman, hvilka icke innehafva bostad in natura, har till beloppet
bestämts under en tid, då lägre hyror än nu varit gällande samt med
hänsyn till dessa lägre hyror. Det kan derför icke innebära någon orätt¬
visa mot de tjensteman, hvilka genom att de innehafva bostad in natura
äro oberoende af hyresstegringen, att de med dem i öfrigt likstälde tjenste-
männen få sitt hyresbidrag genom dyrtidstillägg i någon mån regleradt
till större öfverensstämmelse med de höjda hyror, som efter tiden för hyres-
bidrao-sbeloppets bestämmande måste af dem erläggas. Hvad särskilt de
af motionären omnämnda banvakterna beträffar, hafva^ visserligen deras
löner blifvit bestämda jemväl med hänsyn dertill, att de åtnjuta fri bostad,
men å andra sidan hafva deras löner successivt reglerats under senaste
åren, hvadan mindre behof af dyrtidstillägg torde för dem förefinnas än
för många andra statstjenare, hvilkas löneförhållanden icke reglerats pa
längre tid. . . . „
Motionären har äfven erinrat om den hyresersättnmg, som i vissa tall
utgår till rektor vid allmänt läroverk, och yttrar derom, att »rektorerna
skola hafva fri bostad hvar och en af den stad, der hans läroverk ligger;
detta praktiseras dels så, att staden byggt ett till rektorsbostad afsedt hus,
der rektorn bor, dels så, att staden utbetalar till rektorn ett hyresbidrag.
Följden häraf blir, enligt föregående Riksdags beslut härom, att der staden
bycwt bostad åt rektorn, blir han utan dyrtidstillägg, men der staden
lemnar honom en fullt tillräcklig och mot den fria bostaden svarande
kontant hyresersättning, får han sådant». . o
Utskottet har visserligen funnit det i någon man tveksamt, huruvida
rektorer vid allmänt läroverk öfver hufvud borde tillerkännas dyrtids¬
tillägg, då desse i allmänhet skola, enligt i allmän författning gifna bestäm¬
melse?, »af stadens medel åtnjuta antingen embetsgård eller en efter deras
samhällsställning och värdighet samt ortens förhållanden afpassad årlig
hushyra». Denna hushyra bör nemligen, enligt författningens andemening,
utföra full ersättning för de utgifter, rektor måste underkasta sig för
hyra af bostad. Men då man väl i allmänhet får antaga, att denna hyres¬
ersättning i de fall den utgår blifvit bestämd under en tid, då hyrorna
17
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
voro lägre än hvad nu är fallet, har utskottet icke ansett sig böra för
rektorerna göra ett undantag från den allmänna regeln.
Herr Göthberg har vidare föreslagit, att från dyrtidstillägg skulle
undantagas icke blott de tjensteman med en lägre statslön än 7,000 kronor,
hvilkas inkomst af arbete för nästföregående året öfverstigit nämnda belopp,
utan ^ jemväl de, hvilkas sammanlagda inkomst af kapital och arbete
uppgår till öfver 7,000 kronor. Då emellertid dyrtidstillägget är afsedt
att vara ett efter tidsomständigheterna afpassadt tillägg till lönen, och lön
bör normeras icke efter personliga förmögenhetsförhållanden, utan efter
arbetets qvantitet och qvalitet, har utskottet ansett sig lika litet vid bestäm¬
mande af grunderna för utdelande af detta lönetillägg som vid hvarje
annan lönereglering böra taga hänsyn till vederbörande tjenstemans privat-
ekonoiniska förhållanden, hvilka för öfrigt icke alltid få det rigtiga
uttrycket vid bestämmandet af bevillningen för inkomst af kapital.
Hvad herr Göthberg föreslagit kan sålunda icke biträdas af utskottet,
som, pa grund af hvad nyss yttrats om fördelen för tjensteman och betjente
att vara i åtnjutande af fri bostad in natura, icke heller kan tillstyrka
bifall till den af herr O. E. Eklund från Stockholm väckta motionen.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:
I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kong!.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne
föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtids-
tillägg, och med afslag å herrar Göthbergs och Eklunds
i ämnet väckta motioner, må, för beredande af dyrtids-
tillägg för innevarande år åt en del tjensteman och
betjente inom de olika departementen jemte dertill
hörande embetsverk, kårer och stater, under nedan-
närnnda hufvudtitlar på extra stat för år 1903 anvisa
särskilda förslagsanslag till följande belopp, nemligen:
under
|
andra hufvudtiteln
|
kronor
|
80,000
|
-
|
b
|
tredje
|
»
|
B
|
4,200
|
_
|
b
|
fjerde
|
»
|
B
|
532,417
|
_
|
»
|
femte
|
»
|
B
|
170,000
|
—
|
b
|
sjette
|
B
|
B
|
1,200,000
|
—
|
b
|
sjunde
|
b
|
B
|
200,000
|
_
|
b
|
åttonde
|
b
|
B
|
450,000
|
_
|
B
|
nionde
|
»
|
B
|
85,000
|
—
|
Bill. titt Biksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 12 Häft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af
dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kon¬
tant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 500 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning
ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjenst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 7,000 kronor;
c) de tjensteman och betjente, hvilkas samman¬
lagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!,
år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter upp¬
skattats till högre belopp än 7,000 kronor;
d) de tjensteman och betjente, hvilkas aflönings¬
förmåner vid' nästlidet års riksdag ny- eller omreglerats
efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjenste¬
man och betjente, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter
af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflönings¬
förmåner, hvilka utgå af statsmedel. Der aflöning be-
strides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjenstemän
vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken,
i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än stats¬
medel, dyrtidstillägg må beräknas a hela det belopp,
hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående
moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyrtidstillägg
må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som
vid vissa arméns truppförband utgar af kommuners
medel. ,
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag åt
aflöningsförmåner:
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
19
lön;
tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt härads¬
skrifvare tillkommande tillägg till deras fasta tjenst¬
göringspenningar ;
kontant bostads- och inqvarteringsersättning;
arfvode;
beklädnadsersättning vid armén och flottan;
med lön likstäldt lönetillägg; samt
dagaflöning vid armén och flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel
åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befatt¬
ningar, utgår endast för en af dessa, nemligen för den,
som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på
mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken
han först blifvit befordrad; samt
7ro) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet
föreslagna grunder jemväl må för innevarande år utgå
till tjensteman och vaktmästare vid flottans pensions¬
kassa;
III) att, i anledning af hvad justitieombuds¬
mannen föreslagit, Riksdagen må, för beredande af
dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjenste-
männen vid justitieombudsmansexpeditionen, för år
1902 anvisa ett belopp af 850 kronor, att utbetalas
af riksgäldskontor!.
Stockholm den 4 april 1902.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
20
Statsutskottets Utlåtande No 12.
Reservationer
af herrar P. Pehrson, N. Boström, A. Göransson, 0. Larsson, D.
Persson, S. O. Nyländer, J. A. Sjö, G. Odqvist, A. Petersson och 0. An¬
derson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva föl¬
jande lydelse:
»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet
böra till en början erinra derom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12
april 1900 framhöll, att, derest Kongl. Maj:t, efter förutgången utredning,
skulle finna vissa statens tjenare, eller vissa grupper af statstjenare, hvilkas
aflöningar bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt
samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i
behof af någon förbättring i aflöningsvilkoren, en revision af dessa stats-
tjenares aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade
tillika, att härigenom vunnes jemväl den fördel, att Riksdagen komme i
tillfälle att, der löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om
och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje
särskild!; fall betingad. Beviljandet af ett dyrtidstillägg kunde dessutom
skapa svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de stater,
rörande hvilka utredning för sådant ändamål då påginge.
Riksdagen — som på grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts
icke fann sig kunna bifalla Kongl. Maj:ts förslag om dyrtidstillägg för år
1900 — afsåg utan tvifvel med dessa uttalanden att för framtiden afböja
hvarje förslag om löneförbättring i sådan form.
Då emellertid denna fråga å nyo förelädes Riksdagen nästlidet år, var
det först efter mycken tvekan och meningsskiljaktighet, som statsutskottet
tillstyrkte och efter gemensam votering som Riksdagen biföll dyrtids¬
tillägg för år 1901, ehuru i väsentligt förminskad omfattning. Utskottet
vidhöll den af 1900 års Riksdag uttalade mening samt tilläde, att den
af Riksdagen begärda utredningen jemväl borde afse möjligheten af för¬
enklingar i administrationen och eventuel indragning af tjenster, som ge¬
nom förändrade anordningar skulle kunna undvaras.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
21
Riksdagens år 1900 uttalade mening, att beviljandet af dyrtidstillägg
kunde skapa svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de
stater, rörande hvilka utredning för sådant ändamål då påginge, har vid
innevarande riksdag till fullo besannat sig, i det att Kongl. Maj:t å nyo
framlagt förslag om ett dyrtidstillägg, som innebär en höjning öfver
hufvud af vissa statstjenares aflöningsförmåner samtidigt dermed att vidt¬
omfattande löneregleringsförslag förelagts Riksdagen under uttalande, att
dyrtidstillägg jemväl för framtiden skulle till löntagare å de nyretderade
staterna utgå. I) * * * * &
Härtill kommer, att lvongl. Maj:t uti ofvan åberopade cirkulär den
25 oktober 1901 anbefalt samtliga embetsverk och myndigheter att in¬
komma med förslag till ändringar i vederbörande lönestater i syfte att
tillgodose ett eventuelt behof af dyrtidstillägg »på ett mera stadigvarande
sätt än genom ett år för år beviljadt dyrtidstillägg».
Visserligen äro vederbörande embetsverk och myndigheter anbefalda
att vid framställandet af sina förslag taga under öfvervägande, »huruvida
genom förenklingar i förvaltningen tillfälle må kunna beredas till indragning
af tjenster, som genom de förändrade anordningarne kunde undvarasix
Men då någon gemensam plan för dylika anordningar icke blifvit af Kongl.
Maj:t åvägabragt, kan icke förutses, i hvad män de förslag, som fram¬
ställas, komma Riksdagens önskningar till mötes.
Pa det att emellertid Riksdagen må vid pröfningen af de sålunda
väntade löneregleringsförslagen kunna, oberoende af ett år efter år bevil¬
jadt dyrtidstillägg, egna uppmärksamhet åt andra med hvarje löne-
reglermgsfråga nära samband egande förhållanden — exempelvis extra
inkomster i och utom tjensten, redan nu i förhållande till tjenstens be¬
skaffenhet tillräckliga aflöningsförmåner m. m. — anser utskottet försigtig-
heten bjuda, att föreliggande förslag om dyrtidstillägg icke af Riksdagen
bifalles, helst prisstegringen otvifvelaktigt nu kan anses hafva nått sin
höjd och en återgång till lägre priser kan emotses såsom nära förestående.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:
I) att Riksdagen icke må bifalla vare sig hvad
Kongl. Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvud-
titlarne föreslagit i fråga om beviljande af anslag till
dyrtidstillägg eller hvad i herr Göthbergs och herr
Eklunds ofvannämnda motioner blifvit i samma ämne
föreslaget;
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 12 ffäft.
4
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
II) att Kongl. Maj:ts förslag om dyrtidstillågg å
tjensteman och vaktmästare vid flottans pensionskassa
jemväl må af Riksdagen afslas; samt
III) att justitieombudsmannens ofvan omförmälda
framställning icke heller må vinna Riksdagens bifall.»
Det skulle här antecknas, att herr C. Persson icke deltagit i före¬
stående ärendes slutbehandling inom utskottet.
Likaledes skulle antecknas, att herr H. Andersson icke närvarit mom
utskottet vid detta ärendes behandling.
Ceutraltryckeriet, Stockholm, 1902.
Rättelser
till statsutskottets utlåtande n:o 7, angående regleringen a
riksstatens sjette liufvudtitel.
Sid. 46, rad 7 nedifrån
står: till 55,000 kronor
läs: till 155,000 kronor
Sid. 95, raderna 7—9 uppifrån
står: a) Telegrafstyrelsen.....
b) Distriktsförvaltningarna .
o) Stationerna.....
läs: l:o) Telegrafstyrelsen.....
9:o) Distriktsförvaltningarna .
3:o) Stationerna.....
Sid. 95, rad 15 nedifrån
står: Omkostnadsstaten
läs: C) Omkostnadsstaten
Sid. 109, rad 5 uppifrån
står: byggnaderna
läs: byggnaden
Sid. 110, rad. 12 uppifrån
står: med bifall till
läs: i anledning af
utgifterna under
Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami, 1 Afd,