T lagutskottet!! Utlåtande N:o 37.
1
N:o 37.
Ank. till Eiksd. kansli den 8 april 1902, kl. 3 e. in.
Utlåtande, i anledning af vädd motion om tillägg till skiftes-
stadgan den 9 november 1866.
Andra Kammaren har till behandling af lagutskottet hänvisat en
af herr O. H. Ström inom nämnda kammare väckt motion, n:o 93, af
följande lydelse:
»Då måttstocken för hvarje delegares i skifteslag enskilda rätt
borde utgöras af delningsbeskrifningen samt endast hvad som i denna
påförts hvarje delegare och ingenting annat borde tillkomma honom en¬
skild! samt* återstående byaområden borde anses fortfarande vara oskiftade,
oafsedt huru de i öfrig! vid skiftet beaktats, hvilken grundsats vid lag-
skipningen i allmänhet gjort sig gällande, men då en annan uppfattning
understundom fått majoritet för sig i högsta domstolen samt nu senast
22 oktober sistlidet år med tre röster mot två der gjort sig gällande,
enligt hvad bilagda afskrift^- utvisa, får jag hemställa, att Riksdagen
måtte besluta ett sådant tillägg i skiftesstadgan, hvaraf tydligt framgår,
att endast hvad som i delningsbeskrifningen påförts hvarje skiftesdelegare
tillkommer honom enskildt, samt att alla återstående byaområden, oafsedt
huru de i öfrigt vid skiftet beaktats, äro skifteslagets gemensamma till¬
hörighet, till dess de blifva skiftade.
Då jag ej tilltror mig att formulera tillägget eller föreslå, hvar
det bör införas i skiftesstadgan, öfverlemnar jag detta åt lagutskottet,
till hvilket jag anhåller, att motionen måtte remitteras.»
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 7 Sami. 31 Häft. (N:is 37—39.)
1
2 Lagutskottets Utlåtande N:o 37.
De i motionen åberopade bilagorna äro af följande lydelse:
»Bilaga A. Afskrift af transsumt.
Protokoll öfver justitieärender), hållet i Kongl. Maj ds
högsta domstol tisdagen den 22 oktober 1901.
Andra rummet.
Närvarande:
Justitieråden Herslow,
Lilienberg,
Huss,
Cassel,
Gr ef ber g.
Revisionssekreteraren Leijonmarck föredrog
l:o.
Revisionssaken emellan Erik Anton Hedlund i Töre med flere,
sökande, samt Töre Aktiebolag, uteblifven svarande; Uti hvilken sak
nedre revisionen afgifvit underdånigt betänkande. (Bil. 1.)
Högsta domstolens fleste ledamöter biföllo det underdåniga betän¬
kandet; justitierådet Huss, med hvilken justitierådet Herslow förenade sig,
yttrade:
» Jag finner ej skäl göra ändring i domstolarnes beslut, såvidt
derigenom sökandenas invändning, att bolaget måtte förklaras hafva för¬
lorat sin talan mot ifrågavarande rågångsutstakning, ogillats, samt an¬
ser, lika med domstolarne, ofvanomförmälda den 29 juli 1895 träffade
förening icke utgöra hinder för bolaget att klandra nämnda förrättning.
Beträffande sjelfva saken, så, enär det område i Törefjärden, hvari
ifrågavarande så kallade upplandningsängar uppkommit, hvarken vid det
åren 1829—1833 Töre och Törböle skifteslag öfvergångna laga skifte eller
sedermera veterligen blifvit mellan delegarne i skifteslaget lagligen för-
deladt och således är att fortfarande anse såsom en skifteslagets gemen¬
samma tillhörighet, pröfvar jag lagligt att, med ändring af domstolarnes
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 37.
beslut i hufvudsaken, ogilla bolagets derutinnan förda talan, och varda
kostnaderna å saken vid domstolarne parterna emellan qvittade.»
In fidem:
Gustaf Wolf ert. Ernst Jförslöa-.
Bil. f Till högsta domstolens protokoll den 22 oktober 1901 2 Et.
Underdånigt betänkande uti den till Kong!. Maj:ts öfverseende från
dess och rikets Svea hofrätt genom ordentligt sökande komna sak
emellan Erik Anton Hedlund, Isak Aron Sundström, Anders Lindbäck,
gästgifvaren Hils Gustaf Stenman, Israel Olsson samt kassören Knut L.
Stenmark och hans hustru Helena Wilhelmina Stenmark, alla i Töre,
äfvensom Johan Yilhelm Hellberg i Törböle, sökande, samt Töre aktie¬
bolag, uteblifven svarande, angående hvilken sak åt handlingarne in-
hemtas.
Nedre revisionen hemställer i underdånighet, att Kongl. Magt måtte
pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.
Stockholm den 2 oktober 1901.
Cad Leijonmarck. Carl Moberg. Berndt Hasselrot.
Gustaf Wolffert.
I transsummerade delar rätteligen afskrifvet från orginalprotokollet
betygar Stockholm och kongl. justitierevisionsexpeditionen den 22 januari
1902.
Ex ofhcio
Lars Hasselgren.
(Stämpel).
Vidimeras:
A. Gellin. A. Lindblad.
Bilaga B.
Kongl. Maj:ts dom uti den till Kongl. Maj:ts öfverseende från
Hess och rikets Svea hofrätt genom ordentligt sökande komna sak emellan
Erik Anton Hedlund, Isak Aron Sundström, Anders Lindbäck, gäst¬
gifvaren Nils Gustaf Stenman, Israel Olsson samt kassören Knut L. Sten¬
mark och hans hustru Helena Wilhelmina Stenmark, alla i Töre, äfven
4
Lagutskottets Utlåtande N:o 37.
som Johan Wilhelm Hedberg i Törböle, sökande, samt Töre aktiebolag,
uteblifven svarande; angående hvilken sak af handlingarne inhemtas:
att vice kommissionslandtmätaren H. B. Lysell år 1895 efter veder¬
börligt förordnande och med biträde af gode män inom Töre och Törböle
skifteslag, som under åren 1829—1833 undergått laga skifte, verkstält
utstakning och rörläggning af rålinien emellan å ena sidan skifteslagets
förut skiftade egor samt å andra sidan inom skifteslaget efter laga skiftet
genom uppgrundning utanför Törefjärdens gamla strand uppkomna så
kallade upplandningsängar, hvilken förrättning den 17 december 1895
förklarats afslutad med tillkännagifvande tillika, att den dermed missnöjde
egde att inom två månader derefter klander derå genom stämning vid
Heder Kalix tingslags häradsrätt anställa;
att bolaget såsom egare dels af hemmanen Töre n:is 9 och 10
litt. O. P. tillsammans om ett tredjedels mantal samt af hemmanet n:o 12
litt. Rb. om ett åttondedels mantal, dels ock af eu från hemmanet n:o 12
litt. Ra. i Töre om ett åttondedel mantal för alltid afsöndrad lägenhet
till häradsrätten instämt sökandena jemte åtskilliga andra personer och
bland dem äfven egarne till sistnämnda hemman, samtliga i egenskap af
delegare i skifteslaget, med påstående, att, enär de till bolagets förenämnda
hemman och lägenhet hörande egor sträckte sig ned till Törefjärden samt
bolaget på grund af strandeganderätt vore egare af de uppgrundningar,
som uppstått invid eller utanför bolagets strandegor, häradsrätten måtte
utan afseende å rågångsförrättoingen, jemlikt grunderna för 12 kapitlet
4 § jordabalken, förklara bolaget vara efter sin rågång och bolstad egare
af berörda uppgrundningar;
att häradsrätten, hvarest å ömse sidor fordrats ersättning för rätte¬
gångskostnaden, genom utslag den 5 februari 1898 utlåtit sig, att, enär
hvad beträffade i saken gjord invändning, att bolaget måtte förklaras hafva
förlorat sin talan mot ifrågavarande rågångsutstakning på den grund, att
bolaget icke instämt samtlige Töre och Törböle byamän inom den af för-
rättningsmannen i meddelad besvärshänvisning föreskrifna tid af två må¬
nader efter förrättningens afslutande, rågången i fråga först genom den
klandrade förrättningen uppgåtts och således icke kunde hafva blifvit
förut faststäld eller eljest behörigen bestämd samt förrättningsmannen
alltså saknat fog att på sätt 47 § i skiftesstadgan föreskrefve, förelägga
den med förrättningen missnöjde att densamma klandra inom den i nyss¬
nämnda lagrum stadgade tid, ogillades berörda invändning och blefve
bolagets talan i hufvudsak till pröfning upptagen, samt att emedan, hvad
således sjelfva saken vidkomme, obestridt vore, att bolaget vore egare af
Lagutskottets Utlåtande No 37.
hemmanen ett tredjedels mantal n:is 9 och 10 samt hemmansdeleu ett
åttondedel mantal n:o 12 i Töre äfvensom af en från en annan del af
sistnämnda hemman afsöndrad jordlägenhet samt att alla dessa fastigheter
invid stranden af Törefjärden både egor, invid eller utanför hvilka upp-
grundningar efter det Töre och Törböle byar öfvergångna laga skifte
uppstått, ty och som genom laga skiftet den förra egoblandningen inom
skifteslaget upphört och hvarje hemman sina bestämda egolotter tilldelats
samt, jemlikt grunderna för 12 kapitlet 4 § jordabalken, egare af stranden
vore, efter rågång och bolstad sin, egare af land, som utanför stranden af
sjö uppkommit, alltså och då delegarne i Töre och Törböle byars skiftes¬
lag derigenom icke betoges den rätt till vattnet i Törefjärden, som dem
efter lag tillkomme, samt en under ifrågavarande rågångsutstakning den
29 juli 1895 träffad förening, såsom icke tillkommen i den ordning 48 §
af skiftesstadgan föreskrefve, ej utgjort hinder för bolaget att rågångs-
utstakningen klandra, förklarades med bifall till^bolagets talan bolaget vara
egare af de utanför dess omförmälda stränder uppkomna uppgrundningar;
och blefve rättegångskostnaden parterna emellan qvittad;
samt att hofrätten, der sökandena efter vad yrkat ändring uti dom
den 26 januari 1900, yttrat, att hofrätten icke funne skäl att göra än¬
dring i häradsrättens utslag; och skulle sökandena, en för alla och alla
för en, ersätta bolaget hvad detsamma visade sig hafva utgifvit för stämpel
å hofrättens dom;
Deruti sökandena i underdånighet yrkat ändring under anspråk
tillika på ersättning för kostnaderna i saken hos Kongl. Maj:t; Med Kongl.
Makts högsta domstol besluten; Gifven Stockholms slott den 12 novem¬
ber 1901.
Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i denna
sak och pröfvar rättvist fastställa hofrättens dom. Det vederbörande
hafva att ställa sig till underdånig efterrättelse.
Under Kongl. Majts sekret.
(Sigill.)
Carl Leijonmarck.
Dom emellan Erik Anton Hedlund i Töre med flere, sökande,
samt Töre aktiebolag, uteblifven svarande.
Vidimeras:
A. Oellin.
A Lindblad.
6 Lagutskottets Utlåtande N:o 87.
Vid laga skifte kan mark afsättas för delegarnes gemensamma
behof. I den mån skifte af dylik mark derefter kan förekomma, åtnjuta
skiftesdelegarne enligt gällande bestämmelser andel i den samma efter
den delningsgrund, som vid skiftet kommer till tillämpning, och till dess
skifte af berörda egor sker, äro de att anse såsom skifteslagets gemen¬
samma tillhörighet. Såtillvida synas förhållandena icke påkalla någon
lagstiftningsåtgärd i nu föreliggande motions syfte, hvilket blifvit i den
samma helt allmänt uttryckt. Då till stöd för behofvet af den ifrågasatta
lagstiftningsåtgärden åberopats ofvan intagna redogörelse för en under
den senaste tiden afgjord rättstvist, blir det emellertid tydligt, att andra
fall än de ofvan nämnda i motionen egentligen afses. Det kan nemligen
inträffa, att, efter det skifte skett å ett skifteslag i dess helhet eller till
viss del, mark uppkommer genom uppslamning eller uppgrundning invid
eller utanför skifteslagets vid stranden af ett vattendrag belägna egor.
Genom ett tillägg till gällande skiftesstadga borde, så vidt utskottet rätt
uppfattat motionärens mening, bestämmas, att sådan ny ega alltid är
skifteslagets gemensamma tillhörighet, intill dess skifte af densamma skett.
Att märka är emellertid, att såsom äfven framgår af det anförda
prejudikatet, bestämmelser för ifrågavarande fall finnas i 12 kapitlet
4 § jordabalken, hvilket lagrum är af följande lydelse:
»År å, sjö eller sund, sidolångs byar emellan; egen då hälft
hvardera. Ligger holme midt uti insjö eller ström; vare lag samma.
Ligger den ettdera landet närmare; hafve den holme, som vatten eger,
efter rågång och bya skilnad. Flottholma hafve han, som den vid land
sitt fäster. Kan insjö, eller eu del deraf, till äng växa; ege hvar äng
eller land, efter ty, som han i sjön rådande varit. Ligger by vid ändan,
eller å sido vid störa sjöar; ege då i sjö eller holma efter rågång ock
bolstad sin. Häfver någon urminnes häfd på utholmar, fisken eller
fiskeskär; då eger han den rätt oqvald besitta. Om Kongsådra i sjöar
och strömmar urskils i Byggningabalken.»
Af anförda stadgande, jemfördt med skiftesstadgans bestämmelser,
torde framgå, att, om den strand, utanför hvilken uppslamning eller
uppgrundning bildats, är såsom oskiftad skifteslagets gemensamma
tillhörighet, skiftesdelegarne äfven få sameganderätt till de sålunda
nytillkomna områdena, under det att sådan mark, uppkommen utanför
strand och i vatten, som undergått delning, såsom en pertinens inbegripes
under den enskilda strandeganderätten. En lagstiftningsåtgärd i syfte,
att nu ifrågavarande områden alltid skola anses såsom en skifteslagets
Lagutskottets Utlåtande N:o 37.
7
gemensamma tillhörighet, kan sålunda icke åstadkommas allenast genom
ett tillägg till skiftesstadgan, utan för ändamålets uppnående måste äfven
12 kapitlet 4 § jordabalken ändras.
Stadgandet i sistnämnda lagrum gifver emellertid uttryck för
den allmänna rättsprincipen, att eganderätt till en sak, som kommer i
ett mekaniskt samband med eu annan, under vissa vilkor tillfaller den
person, hvilken den senare saken tillhör. Denna princip om accession
såsom ett laga fång och det resultat, hvartill man med densamma
kommer i nu förevarande fall, synas utskottet äfven vara rigtiga. Sedan
en uppdelning af eu samfällighet skett mellan delegarne, får i allmänhet
en hvar af dem finna sig i, att den enes andel på grund af omständig¬
heter, som ej vid delningen kunde förutses, i framtiden visar sig vara
bättre och mera vinstgifvande än den andres. Eu rubbning af berörda
princip, på sätt motionären ifrågasatt, torde äfven medföra mindre till¬
fredsställande konseqvenser. Om en hemmansegare skulle vara skyldig
att såsom en skifteslagets gemensamma tillhörighet afträda mark, som
genom uppgrundning uppkommit invid eller utanför den strand, hvarest
han fått sig egor tilldelade vid skifte, borde han äfven vara berättigad
att, för den händelse genom vattendragets inverkan hans nämnda egor
förminskades, för sådan förlust erhålla ersättning af skifteslaget. En
lagstiftningsåtgärd i motionens syfte skulle åt ett skifte gifva en helt
annan betydelse i afseende på säkerhet och framtida bestånd, än hvad
skiftesstadgans nuvarande bestämmelser afse att åstadkomma. Det torde
för öfrigt, om de egor, utanför hvilka uppgrundningar uppstått, ingått i
flere olika skiften, vara svårt att bestämma, hvilket skifteslag den ny¬
tillkomna marken skulle såsom en gemensam ega tillhöra.
Af det ofvan anförda föranlåtes utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 april 1902.
På lagutskottets vägnar:
DÅRE B. HASSELKOT.
Herr Sjöberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.