RIKSDAGENS PROTOKOLL
1902. Ändra Kammaren. N:o 27.
Fredagen den 21 mars.
Kl. 2 e. m.
Sammanträdet leddes af herr vice talmannen.
§ 1.
Justerades protokollet för den 14 innevarande mars.
§ 2.
Herr statsrådet m. m. H. G. Westring aflemnade Kongl. Maj:ts
proposition till Riksdagen angående inköp af de enskilda telefon¬
anläggningarna i Stockholm med omnejd.
Den kongl. propositionen bordlädes.
§ 3.
Herr O. F. Trapp aflemnade en motion, n:o 178, i anledning af
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar m. m., hvilken motion
på begäran bordlädes.
§ 4.
Föredrogos hvar för sig Kongl. Maj:ts vid gårdagens samman¬
träde bordlagda propositioner till Riksdagen, och hänvisades dervid
Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande
förordning angående stämpelafgiften till bevillningsutskottet samt
Kongl. Maj:ts proposition angående visst förklarande i fråga om
försäljning af fastigheten n:o 1 i qvarteret Lejonet i Stockholm
till statsutskottet.
§ 5.
Föredrogs, men bordlädes åter lagutskottets utlåtande n:o 81,
i sammanhang hvarmed kammaren, uppå hemställan af herr vice
balmannen, som förmäl te sig hafva härom samrådt med Första
Kammarens talman, beslöt, att berörda utlåtande skulle uppföras
å föredragningslistan för lördagen den 5 nästkommande april främst
bland två gånger bordlagda ärenden.
Andra Kammarens Prot. 1902. N:o 27.
1
N:o 27. 2
Fredagen den 21 Mars.
Lagutskottets härefter föredragna utlåtande n:o 32 blef
jemväl å nyo bordlagdt.
§ 6.
Förodrogs statsutskottets memorial n:o 33, i anledning af
kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslagen under
riksstatens sjette hufvudtitel.
Punkten l:o.
Hvad utskottet hemstält bifölls.
Punkten 2:o.
Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.
Punkterna 3:o—5:o.
Lades till handlingarna.
§ 7.
Vidare föredrogos hvart för sig och godkändes sammansatta
banko- och lagutskottets betänkanden:
n:o 1, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 19
i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897; och
n:o 2, i anledning af väckta motioner om ändring i §§ 2, 13
och 25 inlagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.
§ 8.
Äng. under- Efter föredragning vidare af Andra Kammarens första till-
rikets utskotts utlåtande n:o 14, i fråga om skrifvelse till Kong!.
universitet Maj:t angående undervisnings-, examens- och studie väsendet vid
m. m. rikets universitet och Karolinska institutet, lemnades på begäran
ordet till:
Herr von Schéele, som anförde: Herr talman, mina herrar!
Hvad vidkommer den hemställan, som här föreslås, så har jag intet att
tillägga till hvad som rör det generella, ty uti det afseendet är
jag i allt väsentligt ense med utskottet. Det synes mig, som om
utskottet någorlunda fullständigt redogjort för hvad i det hän¬
seendet behof ver sägas. Det är minskning af examenstiden, som
utgör hufvudsyftet, och detta syfte synes mig till alla delar godt,
likasom de vägar, som anvisats, på det hela taget förefalla rigtiga.
Men när jag så kommer öfver till det särskilda, är det blott
den juridiska fakulteten, som blifvit berörd, jemte den medicinska,
3 N:o 27.
Fredagen den 21 Mars
universitet
in. m.
(Forts.)
nemligen såvidt som det talas om Karolinska institutet Men^“^
den fakultet, jag under 21 år såsom lärare tillhört, är lika val det vfd rilcets
som de nämnda fakulteterna i behof af vissa förändringar, syftande
till samma mål. Det lär väl vara herrarne, åtminstone flertalet
af oss, bekant, hurusom en underdånig petition blifvit uppsatt af
snart sagdt samtliga teologie studerande vid Upsala universitet,
hvilken nu ock blifvit till ecklesiastikministern aflemnad. De
önskemål, som de deri framstäf och inför Kong! Maj:t framburit,
öfverensstämma väsentligen med hvad jag sjelf under min lärare¬
verksamhet funnit vara önskvärdt, och utgöra sådant, för hvithet
också jag i min mån verkat. Måhända har också det gjort, att
petitionärerna satt sig i förbindelse med mig med hänsyn till den
underdåniga framställningen, och jag skall derför tillåta mig att
till protokollet anföra deras önskemål, som tillika varit och äro
mina egna. De sammanfattas af de teologie studerandena uti
följande sju moment:
Do) att teologisk-filosofisk examen må anordnas endast med
hänsyn till dess uppgift att direkt förbereda för teologiska studier
och på så sätt, att minskning i studietiden beredes;
2:o) att de examina, som kunna afläggas inför teologisk fakultet,
blifva följande: teologie kandidatexamen, teologie licentiatexamen
och praktisk teologisk examen;
3:o) att teologisk kandidatexamen inrättas såsom en rent
teoretisk, fullt sjelfständig examen i fakultetens alla discipliner,
eventuelt i två afdelningar;
4:o) att teologie licentiatexamen aflägges i tre af fakultetens
examensämnen, eventuelt i två afdelningar och med rätt till efter-
pröfning;
5:o) att såsom enda, men ovilkorlig fordran för behörighet
att aflägga teologie licentiatexamen stadgas godkänd teologie
kandidatexamen; _
6:o) att praktisk teologisk examen, med öfningskursen vid
universitetet inskränkt till eu termin, inrättas såsom en fullt sjelf¬
ständig examen, obligatorisk för dem, som efter fullbordade
akademiska studier ämna inträda i praktisk presterlig tjenstgöring;
7:o) att dimissionsexamen må medföra behörighet att aflägga
den nya teologie licentiatexamen.
På samma gång jag sålunda öfver hufvud funnit önskvärdt,
att inom Riksdagen i donna sak en röst höjes äfven från teolo¬
giskt håll, är det ett par punkter, som i den ifrågavarande peti¬
tionen förekomma, vid hvilka jag tillåter mig fästa särskild upp¬
märksamhet. Den ena gäller anordningen af den teologisk-filosofiska
examen, som utgör underlaget för de teologiska studierna. Uti
den sammanfattning, jag uppläste, säges helt generel!, att denna
examen »må anordnas endast med hänsyn till dess uppgift att
direkt förbereda för teologiska studier och pa sa sått, att minsk¬
ning i studietiden beredes». Men jag anser ganska vigtigt, att
N:i 27. 4
Fredagen den 21 Mars.
Ang. under- man äfven beaktar hvad som blifvit af de teologie studerandena
rikets sag'^om vidden och beskaffenheten af detta underlag. Det kan,
universitet säSa undertecknare af petitionen, inskränkas till att omfatta
m. m. endast tre ämnen, nemligen hebreiska, grekiska, hufvudsakligen
(Forts.) nytestamentlig, och teoretisk filosofi med hufvudvigt på 19:de
århundradets filosofi, allt under förutsättning af mogenhetsexamen
på latinlinien. Häri instämmer jag, med undantag af den dymedelst
uttalade önskan om hufvudvigtens läggande på 19:de århundradets
filosofi. Jag finner nemligen kännedomen om den gamla, klassiska
filosofien, såsom innehållande de typiska formerna för filosofiens
hela följande historia, minst lika vigtig som att känna den när¬
maste tidens ofta förvirrade filosofiska utvecklingsformer.
Den andra punkten uti ifrågasatta framställning, vid hvilken
jag vill fästa afseende och som icke heller är i sammanfattningen
särskildt berörd, då der blott säges, att man anser, att den prak¬
tiska öfningskursen bör vara inskränkt till en termin, är peti-
tionärernas uttalade önskan om ett stadgande, att teologie stude¬
rande skulle någon kortare tid under församlingspastors ledning
hafva före den praktiska examen deltagit i praktisk presterlig
tjenstgöring. Dervid vill jag blott erinra dels om vigten af dessa
ledares lämplighet, enär helt visst icke hvar och en församlings-
pastor kan vara lämpad för detta värf, dels rörande tidpunkten
för sagda kurs, hvilken enligt min öfvertygelse lämpligast förlägges
mellan de teoretiska och praktiska examina. Att de teologie
studerandena sålunda finge tillfälle att under minst ett hälft år
tjenstgöra ute hos erfarne prestman, är någonting, som synes mig
lika betydelsefullt, som man ansett det vara, att en blifvande jurist,
innan han allägger juridisk grad, får någon tid sysselsätta sig med
praktisk utöfning af hvad till detta kall hörer.
Med dessa erinringar, herr talman, anhåller jag få uttrycka
min lifliga anslutning till hvad i nämnda hänseende blifvit af
de teologie studerandena i Upsala förebragt samt instämmer uti
utskottets föreliggande hemställan.
Herr Zetterstrand: Herr talman, mina herrar! I likhet
med den föregående talaren vill jag till alla delar instämma uti
utskottets hemställan. Jag har emellertid begärt ordet för att
uttala önskvärdheten deraf, att vederbörande fakulteter redan nu
måtte, utan att afvakta den föreslagna utredningen, vidtaga de
reformer, som kunna genomföras i den utaf motionärerna åsyftade
retning.
Här vill jag fästa uppmärksamheten särskildt på en sak.
Juris kandidatexamen kräfver, såsom alla veta, ganska lång tid
och omfattar en hel mängd ämnen. Dessa skulle på sätt och vis
kunna uppdelas i två särskilda slag. Det ena slaget är af beskaf¬
fenhet, att det visserligen är af vigt för studierna att lära sig
desamma, men icke af vigt att hålla dem i minnet ständigt. Dit
N o 27.
Fredagen den 21 Mars.
räknar jag nationalekonomi, folkrätt, encyclopedi och dylikt. Den Äng. under-^
andra gruppen har deremot en mera aktuel betydelse för embets- Rikets
mannaverksamheten, såsom! t. ex. civil- och kriminalrätt m. m. universitet
Nu lärer man, enligt hvad jag försport, hafva vid Lunds univer- m. m.
sitet vidtagit den synnerligen praktiska åtgärden att uppdela på (Forts.)
något sätt juris kandidatexamen i två afdelningar, den första om¬
fattande nationalekonomi m. rn. och den andra dessa verkligen
juridiska studier, civilrätt m. m. Man kan ju då lätt tänka sig,
hvilken fördel det är för de studerande att sålunda få examen
uppdelad i två afdelningar. Detta måste ju för dem innebära en
väsentlig lättnad i deras studier. Det är gifvetvis en fördel äfven
för deras föräldrar och målsmän, Indika ju i följd häraf kunna
utöfva en bättre kontroll, om de studerande verkligen sköta sig
väl. Saken har naturligtvis också stor betydelse för skuldsatta
studerande, då de ju lättare kunna erhålla hjelp och lån, sedan
de tagit en afdelning af examen. Efter hvad jag försport, har
också denna delning af juris kandidatexamen vid Lunds univer¬
sitet på alla håll helsats med tillfredsställelse, och då saken visat
sig kunna ega rum vid detta universitet, vill det synas mig, som
om den helt naturligt också skulle kunna ega rum vid det andra univer¬
sitetet. Jag vill derför uttala den förhoppning, att samma prak¬
tiska anordning, som är vidtagen vid Lunds universitet, också
måtte vidtagas vid universitetet i Upsala, liksom jag vill hoppas,
att äfven i öfrigt vederbörande må, oberoende af den begärda
utredningen, vidtaga de anordningar, som redan nu kunna komma
till stånd, för att studierna vid universiteten måtte kunna bedrifvas
på ett så praktiskt sätt som möjligt.
Herr Björck: Herr talman! Äfven jag vill i denna vigtiga
fråga säga några ord, icke för att motsäga utskottet, utan blott
för att ytterligare påpeka vigten deraf, att, om, såsom jag antager,
Kongl. Maj:t skulle komma att gå i författning om några bestäm¬
melser i enlighet med hvad utskottet hemstält, man också måtte
införa nödig kontroll deröfver, att professorerna verkligen hålla
sig vid de kurser, som komma att föreskrifvas. Som det nu är
stäldt, är det blott alltför vanligt, att unga professorer skola visa
sig nitiska och höja fordringarne för de studerande, och på detta
sätt hafva fordringarne allt jemt ökats och äro nu så höga, att
de rent af förderfva både studierna och de studerande.
Vid de utländska universiteten skiljer man på embetsexamina
och de vetenskapliga profven. Embetsexamina äro en sak för sig,
och de vetenskapliga profven, som hufvudsakligen bestå i doktors¬
avhandlingar och livad dermed står i sammanhang, en sak för sig.
Vid eu stor del af universiteten på kontinenten finnas särskilt
för den fakultet, jag tillhör, bestämmelser, huru lång tid, som skall
åtgå för läkareutbildningen, och denna är i Tyskland och Öster¬
rike bestämd till 9 semestrar, d. v. s. 4 1/2 år, och är det »författa
N:o 27. 6
Fredagen den 21 Mars.
Ang. under- ningsenligt regleradt, livad som hvarje semester skall genomgås.»
"äTSs^1’ * Sverige deremot utgör ofta en läkares utbildningstid 10, 11
universitet & 12 år, och detta är ju alldeles för mycket, ja, för galet. Nu
m. m. syftar jag visst icke särskild! på professorerna inom min fakultet,
(Forts.) ty de göra nog sitt bästa, det vet jag väl, för att söka förkorta
studietiden och rå måhända ej för att anordningarne här i landet
äro sådana de äro, men det förekommer inom alla fakulteter en
tendens, att studierna förlängas snart sagdt i det oändliga. I
afseende särskildt å embetsexamina finnas vid de utländska uni¬
versiteten föreskrifter om bestämda semestrar, under hvilka kur¬
serna för dessa skola vara genomgångna, och sedan aflägges examen
inför en särskild pröfningskommission. Sålunda är t. ex. för
öfverlärareexamen vid de tyska och österrikiska skolorna före*
skrifvet, att de studerande skola vid universitet åhöra tre års
föreläsningar i vissa ämnen, som äro af särskild betydelse. De
behöfva icke heller tillbringa hela studietiden vid samma uni¬
versitet, utan kunna öfvergå från det ena universitetet till det
andra. När de sedan skola taga examen, göra de det icke för
samma professorer, hvilkas föreläsningar de åhört, utan inför en
examenskommission, hvilken icke består af de professorer, som
meddelat undervisning åt de studerande, utan åtminstone till större
delen af andra personer. Detta gör, att professorerna måste
utveckla allt nit på det sätt, att de undervisa sina lärjungar så
väl som möjligt på den bestämda tiden för att icke sedan få skam
af dem, då de af dem undervisade komma inför examenskom-
missionen. Det gäller då för dem icke att höja fordringarne och
oupphörligt säga till de studerande, att den och den och den
boken skola ni läsa, utan framför allt undervisa dem på bästa sätt.
Derför har jag, ehuru jag på det lifligaste instämmer i
utskottets utlåtande, hvilket jag varit med om att utarbeta, velat
säga, att det är af högsta vigt, att kontroll utöfvas deröfver, att
professorerna icke stegra fordringarne efter sitt godtycke, utan
att man noga kontrollerar, att de föreskrifter härom, som måste
utfärdas från högre ort, äfven efterlefvas. Det synes mig vara
angeläget, att de unge männen icke förstöra sin bästa tid på för
långa studier och derigenom sent komma i sin blifvande verk¬
samhet och då kanske med bruten arbetskraft. Dessutom komma
de efter den långa studietiden ofta ut i lifvet skuldsatta öfver
öronen, och med dessa skulder få de sedan laborera under en stor
del af sitt kommande lif, och det är gifvet, att de häraf blifva
nedtryckta och försvagade.
Vidare är det från nationalekonomisk synpunkt klart, att, om
landet skall få embetsman, som nödgas genomgå så långa kurser,
dessa också skola hafva större pretentioner på löner m. m. Från
alla synpunkter är det således af vigt, att studierna ordentligt
kontrolleras, så att tiden för examens tagande icke blir längre, än
Fredagen den 21 Mars.
7 N:o 27.
som är nödvändigt, för att embetsmännen nöjaktigt skola kunna
sköta hvad af dem kan fordras.
Herr Valilquist instämde häruti.
Vidare till anteckning förekom icke. Utskottets hemställan
bifölls, och skulle jemligt § 63 mom. 3 riksdagsordningen detta
beslut genom utdrag af protokollet delgifvas Första Kammaren.
§ 9.
Häruppå föredrogs Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts
utlåtande n:o 15, i anledning af väckt motion om skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående ordnande af hospitalsväsendet i riket; och
yttrade dervid:
Herr Byström: Herr talman, mina herrar! Som herrarne
minnas, så hade vi en fråga här i Riksdagen, som rörde hospitals¬
väsendet i åtskilliga delar af vårt land. Särskild! i ett par punkter
var det en ganska liflig debatt om hvad man borde göra för att
förbättra hospitalsväsendet. Nu har åter denna fråga, visserligen
i annan form, kommit före vid riksdagen. Då det sålunda är
tillfälle att säga ett par ord i denna ganska vigtiga fråga, har jag
velat taga detta tillfälle i akt.
Som vi veta, så är det ungefär 10,000 personer, som lida af
sinnessjukdom här i landet, och det finnes icke utrymme på våra
sjukhus för närvarande för ens halfva detta antal. Dessutom är
det väl en 6,000 personer eller något mera, som äro idioter. Ställ¬
ningen är sådan, att förhållandena synas mig mana kraftigt till
att så skyndsamma åtgärder som möjligt vidtagas för att anordna
en förbättrad vård för alla dessa sinnessjuka. Nu har utskottet,
som haft denna motion om händer, naturligtvis afstyrkt densamma
på den grund, att för ett par år sedan Riksdagen beslöt en skrif¬
velse till Kongl. Maj:t, för att utredning skulle åstadkommas om
det behof, som förefinnes i det här fallet. Nu har denna utred¬
ning pågått i ett par år och det säges i detta utskotts betänkande,
att hvad städerna angår, har man endast kunnat komma till något
resultat rörande fyra tiondedelar af befolkningen. Om det skall
gå propoi’tionsvis lika långsamt, så skulle det taga 2 å 3 år, ja,
derutöfver, innan man kunde få utrönt, hur förhållandena i detta
hänseende der äro.
På landsbygden har det visserligen gått något fortare, så att
der äro redan 2/s af det område, som det här gäller, nu undersökta.
Mig synes emellertid, att det borde kunna gå något fortare. Jag
tycker, att förhållandena äro så ömmande, att de skulle mana till
så skyndsamma åtgärder som möjligt för att förbättra ställningen
för dessa sinnessjuka.
N:o 27. 8
Fredagen den 21 Mars.
Med hvad jag nu yttrat har jag blott velat säga, att jag
tycker, att utskottet möjligen kunnat antyda, att det hade ansett
önskvärdt, att denna utredning hade fortgått snabbare, än hvad
nu synes vara förhållandet. Jag har naturligtvis icke något
yrkande att göra, men jag har velat uttala min mening, att frågan
kräfver en så snar lösning som möjligt.
Herr Lindvall: Utskottet kunde enligt mitt förmenande
ej yttra sig annorlunda, än hvad det gjort.
Frågan ligger ju under utredning hos Kongl. Maj:t; och att
då åter komma med en skrifvelse i detta ämne ansåg utskottet
icke vara lämpligt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Vidare anfördes ej. Hvad utskottet hemstält bifölls.
§ io.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts slutligen föredragna
utlåtande n:o 16, i anledning af väckt motion om skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående åtgärder till skydd mot djurplågeri under
transporter, blef likaledes godkändt; och skulle, jemlikt § 63
mom. 3 riksdagsordningen, detta beslut genom utdrag af protokollet
delgifvas Första Kammaren.
§ Il-
Till bordläggning anmäldes statsutskottets memorial n:o 34,
i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande
anslagen under riksstatens fjerde hufvudtitel.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag.
§ 13.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr K. H. G. von Schéele under 8 dag. fr. o. m. den 26 mars
och » C. F. Vahlquist » 12 » » » 22 » .
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,38 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
Torsdagen den 27 Mars.
9 N:o 27.
Torsdagen den 27 mars.
Kl. V2 3 e. in.
§ 1.
Justerades det vid kammarens sammanträde den 15 inne¬
varande mars kl. 11 f. m. förda protokoll; hvarefter för justering
upplästes det vid fortsatt sammanträde samma dag kl. 7 e. m. förda
protokoll.
Dervid yttrade
Herr Eklund i Stockholm: Herr talman! Jag har begärt
ordet för att rätta en uppgift, som jag lemnade i mitt anförande
rörande punkten 10 angående statens bidrag till registrerade sjuk¬
kassor. Jag nämnde nemligen i detta mitt anförande, att kongl.
jern vägsstyrelsen hade afslagit en ansökning från en registrerad
sjukkassa, innehållande begäran, att dess medlemmar skulle be¬
rättigas att mot rabattbiljetter resa till årsmötet. Sedermera har
jag emellertid blifvit underrättad om, att med denna sak förhåller
sig så, att visserligen ett sådant afslag först lemnats, men att
jern vägsstyrelsen på förnyad ansökan lemnat bifall till densamma.
Jag anhåller endast att få detta antecknadt till dagens
protokoll.
Vidare anfördes ej. Ifrågavarande protokoll godkändes.
Härefter justerades protokollen för den 18, den 19 och den
20 i denna månad.
§ 2.
Herr statsrådet in. in. A. T. Oäelberg aflemnade Kongl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen:
med förslag till förordning angående vissa bestämmelser rö¬
rande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge;
angående fortsättning och afslutande af gradmätningen å Spets¬
bergen m. m.;
angående upplåtelse af rätt till bearbetande af marmor-
fyndigheter å kronojord; och
angående upplåtelse af kronan tillhörig mark vid Koskulls-
kulle grufva i Norrbottens län.
Andra Kammarens Prot. 1902. N:o 27.
2
N:o 27. 10
Torsdagen den 27 Mars.
Ifrågavarande propositioner bordlädes.
§ 3.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kongl. Maj:ts på
kammarens bord ^vilande proposition till Riksdagen angående
inköp af de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med
omnejd.
§ 4.
Herr O. F. Trapps vid kammarens senaste sammanträde af-
lemnade motion, n:o 178, hänvisades till Riksdagens särskilda
utskott n:o 1.
§ 5.
Härefter föredrogs statsutskottets memorial n:o 34, i anled¬
ning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande an¬
slagen under riksstatens fjerde hufvudtitel.
Punkten 1.
Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.
Punkten 2.
Hvad utskottet under angifven förutsättning hemstält blef, i
hvad detsamma afsåge Andra Kammaren, godkändt.
Punkten 3.
Lades till handlingarna.
Punkterna å och 5.
De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.
§ 6.
Ordet lemnades på begäran till
Herr A. Hedin i Stockholm, som yttrade: Herr talman! Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om fosterbarns vård innehåller
en hel del bestämmelser om nya åligganden för kommunalnämnderna.
Det oaktadt framställes det anspråk, att detta ärende skulle vara
af sådan natur, att Kongl. Maj:t finge derom förordna i kraft af
§ 89 regeringsformen och således endast behöfde begära Riks¬
dagens yttrande i frågan och sedan fatta beslut, oberoende af
hvad Riksdagen kunde hafva att säga. Detta är betänkligt; öfver-
11 N:0 27.
Torsdagen den 27 Mars.
trädelsen af grundlag vore då solklar. Men ännu betänkligare,
om möjligt, är den teori, på hvilken detta baseras, och hvilken
uttalas i departementschefens andragande till statsrådsprotokollet,
nemligen att — när helst det behagar en föredragande att tillstyrka
Kongl. Maj:t och få Kongl. Maj:t att godkänna hans åsigt — att, om
någonting innebär en s. k. »utvidgning» af bestämmelser, som
förut tillkommit på ekonomisk lagstiftningsväg, dessa utvidgningar,
af hvad omfattning och beskaffenhet de än vara må, skola falla
under Kongl. Maj:ts ekonomiska envälde. Detta har föranledt
mig att nu skrifva en motion, som jag anhåller att få aflemna,
med yrkande, att Riksdagen skall för sin del besluta om denna
lag och göra sitt besluts giltighet beroende deraf, att denna Kongl.
Maj:ts nu framstälda åsigt Öppet och klart frånträdes och att
man icke ens försöker, som åtskilliga gånger förut skett, att genom
tillkrånglad promulgationsingress åtminstone rädda skenet af en
rättighet, som Riksdagen har motsatt sig.
Härefter öfverlemnade herr Hedin en motion, n:o 179, i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om
fosterbarns vård; hvilken motion på begäran bordlädes.
§ 7.
Till bordläggning anmäldes dels konstitutionsutskottets utlå¬
tande n:o 2, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af 1 § ll:o tryckfrihetsförordningen, dels ock
Första Kammarens protokollsutdrag, n:o 135, innefattande del-
gifning af kammarens beslut öfver dess tillfälliga utskotts be¬
tänkande n:o 3, angående skrifvelse till Konungen i fråga om
tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å de åt prester-
skapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman befintliga
lägenheter.
§ 8.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 3,3 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
N:o 27. 12
Onsdagen den 2 April.
Onsdagen den 2 april.
Kl. Y2 3 e. m.
Sammanträdet leddes af herr vice talmannen.
§ I-
Justerades protokollet för den 21 nästlidne mars.
§ 2.
Herr statsrådet m. m. N. L. A. Claéson öfverlemnade Kongl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen:
angående godkännande af uppgjordt förslag i fråga om upp¬
förande vid Upsala hospital för Upsala läns räkning af en vård¬
anstalt för sinnessjuka;
i fråga om ändringar i nådiga förordningen angående en post¬
sparbank för riket den 22 juni 1883;
med förslag till förordning angående handel med konstgjorda
gödselmedel;
angående ändring af bestämmelserna om statsunderstöd åt
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och arbetshem för sinnes-
slöa; samt
angående ålderstillägg å lönen för lektorn vid tekniska ele¬
mentarskolan i Borås J. R. Åkerlund.
De kongl. propositionerna bordlädes.
§ 3.
Föredrogos för remiss till utskott Kongl. Maj:ts vid kammarens
senaste sammanträde aflemnade propositioner till Riksdagen, och
hänvisades dervid Kongl. Maj:ts proposition med förslag till för¬
ordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gräns¬
trafiken mellan Sverige och Norge till bevillningsutskottet samt
följande propositioner till statsutskottet, nemligen:
angående fortsättning och afslutande af gradmätningen å Spets¬
bergen m. m.;
angående upplåtelse af rätt till bearbetande af marmor-
fyndigheter å kronojord; och
angående upplåtelse af kronan tillhörig mark vid Koskulls-
kulle grufva i Norrbottens län.
Onsdagen den 2 April.
13 N:o 27.
§ 4.
Härefter föredrogs och hänvisades till Riksdagens särskilda
utskott n:o 2 herr A. Hedins i Stockholm å kammarens bord
hyllande motion, n:o 179.
§ 5.
Konstitutionsutskottets häruppå föredragna utlåtande n:o 2
blef åter bordlagdt.
§ 6.
Härefter föredrogs Första Kammarens protokollsutdrag, n:o
135, innefattande delgifning af kammarens beslut öfver dess till¬
fälliga utskotts betänkande n:o 3, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å de åt
presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman befintliga
lägenheter; och beslöt kammaren att hänvisa ifrågavarande ärende
till kammarens tillfälliga utskott n:o 3.
§ 7.
Till bordläggning anmäldes Andra Kammarens fjerde tillfälliga
utskotts utlåtande n:o 17, angående en af herr E. G. H. Åker¬
lund väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående för¬
enkling af arbetsmetoderna inom den civila och ecklesiastika för¬
valtningen m. m.
§ 8.
Justerades protokollsutdrag.
§ 9.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr E. A. Lind¬
vall under tre dagar från och med morgondagen.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,43 e. m.
In fidem
Herman Palmgren.
Andra Kammarens Prat. 1902. N:o 27.
3
Rättelser.
I Andra Kammarens protokoll n:o 16
sid. 24, rad. 12 nedifrån står: hälften af vår export af trä
läs: hälften af hela vår export, eller
lika mycket som vår export af trä
I Andra Kammarens protokoll n:o 19
sid. 25 rad. 24 nedifrån står: på vår läs: i vår
» 25 » 19 och 20 » » löfbeklädda » lafbeklädda
Stockholm, Oskär Eklunds boktr,, 1902f.