1
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
N:o 34.
Kong!. Mcij:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upp¬
förande af ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli m. m.;
gifven Stockholms slott den 21 februari 1902.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kongl. Maj:t, som i den till Riksdagen
den 14 nästlidne januari aflåtna nådiga proposition angående stats¬
verkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för uppförande af
ny byggnad för Kongl. Maj ds kansli och utförande af vissa i samband
dermed stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag af 2,000,000
kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa en åttonde¬
del, eller 250,000 kronor, ytterligare härmed föreslå Riksdagen att, med
godkännande af ett utaf Stockholms stadsfullmäktige i underdånigt
yttrande af den 12 december 1901 framstäldt förslag till bytesaftal
mellan kronan och Stockholms stad, medgifva,
dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af
ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus för
kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad och
ändring af postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i detta
hus af lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt för
inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af Kungs¬
trädgården och husets anordnande till lokal för krigshögskolan må an¬
vändas ej mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor 42
öre, å fonden för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvud-
staden, än äfven det belopp, 1,000,000 kronor, som enligt förberörda
bytesaftal skall af Stockholms stad tillhandahållas,
Bill. till Riksd. Prof. 4902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
dels ock att, för gäldande af årlig afgäld af 1,000 kronor till finska
församlingen, af de räntemedel, som under år 1902 och derefter kunna
komma att tillföras nyssnämnda fond, må tillsvidare användas erforder¬
ligt belopp.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hans Wachtmeister.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
3
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Magi
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari
1902.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claeson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Hammarskjöld,
Westring.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet grefve Wachtmeister
anförde i underdånighet:
Det nuvarande kanslihuset med den dertill hörande tomten n:o 1
i qvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprung¬
ligen af myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840 fattadt
beslut om statsrådets förändrade orgauisation, fråga blifvit väckt om
beredande för samtliga statsdepartementens expeditioner af en gemen¬
sam embetslokal, uppläts byggnaden till lokal för flertalet af dessa
expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke
varit afsedd till embetslokal för Eders Kongl. Maj ds kansli, visade sig
Bet nuvarande
kanslihuset
m. m.
4 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.
också ganska snart vara såsom sådan mindre lämplig; och ehuru tid efter
annan omfattande ändrings- och reparationsarbeten vidtagits, äro loka¬
lerna inom kanslihuset fortfarande i många afseenden synnerligen brist¬
fälliga och otidsenliga.
För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kansli¬
husets beskaffenhet uppdrog, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 27 januari
1893 lemnade bemyndigande, chefen för finansdepartementet åt inten¬
denten vid öfverintendentsembetet, professorn F. G. A. Dahl, brandchefen
i Stockholm, kommendörkaptenen B. Hollstén, stadsarkitekten L. Hedin
och byggmästaren A. G. Sällström att verkställa besigtning å sagda
hus för utrönande, ej mindre huruvida sjelfva byggnaden befunne sig
i det skick, att dess framtida bestånd kunde auses t-rvggadt, än äfven
huruvida byggnaden erbjöde erforderlig säkerhet mot eldfara för de
vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som der förvarades. Resultatet
af den på, grund häraf verkstälda besigtningen föreligger i en af be-
sigtningsmännen den 9 februari 1893 till chefen för finansdeparte¬
mentet aflåten skrivelse, hvilken som bilaga torde få åtfölja dagens
protokoll. Af denna skrifvelse framgår, att besigtningsmännen funnit
byggnaden förete väsentliga brister så väl med hänsyn till hållfasthet
som trygghet mot eldfara, samt att besigtningsmännen ansett, att de
brister, hvarmed byggnaden i förstnämnda hänseende vore behäftad,
kunde, om ock med stor kostnad, betydligt minskas, men att bristerna,
hvad eldfarligheten anginge, icke kunde afhjelpas eller ens minskas.
Då innehållet af berörda skrifvelse den 24 februari 1893 anmäldes
inför Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med väckt fråga om bildande
af en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk
i hufvudstaden», erinrade föredragande departementschefen, att de ur
nyss anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset långt ifrån
vore de enda. Utrymmet inom de särskilda embetslokalerna vore nem¬
ligen så trångt, att deraf verkligt men uppstode för det arbete, som
der skulle utföras. Flere departementsbyråer förfogade hvar för sig
endast öfver ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga dimensioner
— i hvilket rum så väl byråchefen som den kanslisekreterare och den
amanuens, som på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande
byråchefer ofta mottoge besök i tjensteärenden, vore det gifvet, att en
dylik anordning skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet i
huset vore dessutom så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom
hände, för beredande af någon särskild fråga tillfälliga biträden eller
sakkunniga personer tillkallades, hvarje möjlighet att bereda dem arbets¬
plats inom vederbörande departements lokal vore utesluten. Den för
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
förvaring af statsrådsprotokoll och handlingar i afgjorda ärenden till¬
mätta plats vore så knapp, att nämnda dokumenter tidigare, än eljest
kunde vara önskligt, måste aflemnas till riksarkivet, hvartill komme,
att, såsom af bemälde besigtningsmäns utlåtande äfven framginge, de
skåp, i hvilka de ifrågavarande, till stor del oersättliga handlingarne
förvarades, flerstädes måst placeras så nära intill eldstäderna, att eld¬
fara deraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet af sagda hand¬
lingar skulle innebära behöfde icke närmare utvecklas. Förlusten af
de senaste årens statsrådsprotokoll, registratur, koncept till utgående
kongl. bref och resolutioner, inneliggande handlingar m. m. skulle med¬
föra »ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet, skadan för en
framtida historisk forskning oberäknad. På grund af sålunda anförda
förhållanden kunde det icke gerna vara annat än en tidsfråga — och
det en sådan, som inom en nära liggande framtid måste kräfva sin
lösning — när ny lokal för Eders Kongl. Maj:ts kansli måste beredas.
De brister hos kanslihuset, som vid berörda tillfälle af departements¬
chefen framhöllos, hafva under den tid, som sedan dess förflutit, natur¬
ligen gjort sig ännu mer kännbara, och hvad särskilt angår den an¬
märkta bristen på erforderligt utrymme, har denna brist numera gjort
sig gällande i sådan grad, att frågan om anskaffande af ny kanslihus-
byggnad icke längre kan uppskjutas. Jag tillåter mig i detta hän¬
seende erinra, hurusom, då för omkring två år sedan anmäldes, att
ökadt utrymme inom kanslihuset oundgängligen erfordrades för utrikes-
och civildepartementen samt att lokal måste anskaffas för jordbruks¬
departementet, annan utväg icke förefans än att för ifrågavarande
ändamål upplåta den lokal, som för det dåvarande disponerades af nedre
justitierevisionen, och att för sistnämnda embetsverk förhyra lokal på
annat håll. Det torde icke heller böra lemnas obeaktadt, att sjöförsvars¬
departementet är förlagdt till annat staten tillhörigt hus, äfvensom att
justitiedepartementets byrå för statistiska ärenden, lagbyrån, den till
civildepartementet hörande försäkringsbyrån, finansdepartementets kon¬
troll- och justeringsbyrå samt ecklesiastikdepartementets afdelning för
statistiska ärenden äro inrymda i särskildt förhyrda lokaler.
Jag anhåller nu att få redogöra för de åtgärder, som sedan flera
år tillbaka vidtagits i syfte att åstadkomma ny lokal för Eders Kongl.
Maj:ts kansli och hvilka åtgärder ledt till det resultat, att frågan om
nytt kanslihus nu kan anses föreligga färdig till slutligt afgörande.
Sedan chefen för finansdepartementet den 7 juni 1893 anmodat öfver-
intendentsembetet att, såsom eu förberedande åtgärd för handläggning
af frågan om anordnande af ny lokal för Eders Kong]. Maj:ts kansli,
Tidigare fndt-
gärder för
anskaffande
af nytt
kanslihus.
Förslag till
nytt kanslihus
i Kungsträd¬
gården.
6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att
den oundgängligen erforderliga ökningen i utrymme blefve beredd,
ändamålet, lämpligen kunde vinnas genom omb}rggnad af kanslihuset
på dess nuvarande plats, samt öfverintendentsembetet med anledning
deraf uppdragit åt professorn Dahl samt e. o. arkitekterna hos embetet
F. R. Ekberg och F. Eckert att i ärendet sig yttra, afgåfvo de sålunda
utsedda personerna den 26 augusti 1893 ett tjenstememorial i ämnet.
I detta memorial anfördes beträffande den ifrågasatta ombyggnaden af
kanslihuset, att, då byggnadens grund vore dålig, det icke vore tänk¬
bart att på annat sätt än genom rifning af den gamla byggnaden och
uppförande af en alldeles ny byggnad erhålla lämpliga lokaler; att, om
hela tomten kringbygdes med ett 37 fot bredt hus, innehållande 3 hela
våningar åt alla sidor, en undervåning åt sjösidan och dessutom en
öfvervåning mot norra och östra sidorna, en golfyta af högst 46,000
qvadratfot kunde erhållas; att, då nuvarande kanslihuset hade en sam¬
manlagd golfyta af omkring 40,600 qvadratfot, en ökning i utrymme
af omkring 13 Va procent således vore det högsta, som å ifrågavarande
tomt kunde erhållas; samt att, då denna ökning i utrymmet knappast
kunde anses tillräcklig och det sannolikt skulle blifva förenadt med
stora svårigheter att under tiden för ombyggnaden anskaffa lämpliga
lokaler för de olika departementen, det syntes som om någon annan
utväg hellre borde anlitas för frågans lösning. I sådant afseende före¬
slogs att inköpa det s. k. Brunkebergs hotell i qvarteret Fyrmörsaren och
att inreda detsamma till kanslihus. För uppförande af ny sådan bygg¬
nad har sedermera jemväl ifrågasatts att inköpa finska kyrkans tomter
i qvarteret Europa m. m. och den s. k. Bondeska egendomen i qvarteret
Rosenbad. De förhandlingar, som blifvit förda angående förvärfvande
för kronans räkning af berörda fastigheter, hafva emellertid icke ledt
till något resultat. Särskild! har frågan om användande till byggnads¬
plats för nytt kanslihus af finska kyrkan och angränsande tomter varit
föremål för ganska omfattande undersökningar och förhandlingar, men
tanken härpå har måst öfvergifvas, då det visat sig, att för vinnande
af tillräckligt rymlig byggnadsplats ett så stort antal tomter skulle
behöft tagas i anspråk, att kostnaden skulle uppgått till allt för högt
belopp.
Då svårighet således mött att för antagligt pris förvärfva lämplig
tomt för uppförande af den ifrågasatta byggnaden, var den nästa åt¬
gärden att söka utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebygd tomt
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
med lämplig belägenhet kunde för ändamålet användas. Med stöd af
Eders Kongl. Maj:ts den 25 oktober 1894 meddelade beslut, hvarigenom
öfverintendentsembetet anbefalts att enligt de närmare föreskrifter,
chefen för finansdepartementet egde meddela, verkställa utredning be¬
träffande frågan om uppförande af nytt kanslihus, anmodade jag derföre
i skrifvelse den 8 februari 1899 öfverintendentsembetet att låta upp¬
göra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma med esldssritningar och approxi¬
mativa kostnadsberäkningar för uppförande å norra delen af Kungs¬
trädgården af nytt kanslihus, afsedt att inrymma samtliga dåvarande
statsdepartementen med deras olika afdelningar samt derjemte jordbruks¬
departementet, nedre justitierevisionen, justitiekanslersembetet, landt-
och sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner och flottans stab;
och bifogade jag dervid tillika uppgift i fråga om det utrymme, som
ansetts erforderligt i den nya byggnaden. Enligt uppdrag af öfver¬
intendentsembetet har e. o. arkitekten hos embetet Carl Möller utarbetat
de sålunda infordrade ritnings- och kostnadsförslagen, hvarefter öfver¬
intendentsembetet med underdånig skrifvelse den 18 oktober 1899 till
Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade ifrågavarande förslag äfvensom ett af
bemälde arkitekt den 9 i samma månad afgifvet tjenstememorial.
Enligt berörda förslag är byggnaden, hvars liufvudfasad vetter
åt Kungsträdgården, förlagd så, att det omkring 4 meter framsprin¬
gande midtelpartiet å hufvudfasaden icke skjuter söder om en linie,
som tänkes dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan, 8 meter
norr om nordvestra hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan,
vinkelrätt mot Kungsträdgårdens längdaxel. Å byggnadens östra sida
skulle Kungsträdgårdsgatan erhålla en bredd af 20,5 meter utom vid
sidofasadens framsprång, der gatans bredd minskas till 19,5 meter.
Hamngatan, hvars bredd å sträckan mellan Regeringsgatan och Vestra
Trädgårdsgatan redan är faststäld till 18 meter, skulle vid byggnadens
nordöstra mellanparti erhålla en bredd af 27 meter, hvilken vid nord¬
östra hörnet af det utspringande midtelpartiet minskas till 23 meter.
Vid midtelpartiets nordvestra hörn är Hamngatans bredd beräknad till
29 meter, hvarefter densamma än ytterligare vidgas, så att gatan vid
byggnadens nordvestra hörn bildar en öppen plats.
Den form och det läge, byggnaden enligt förslaget skulle erhålla,
förutsatte emellertid med nödvändighet, att atelierbyggnadsaktiebolagets
hus samt den derintill belägna, för det dåvarande af Sveriges allmänna
konstförening förhyrda utställningsbyggnaden nedrefves, äfvensom att
samtliga de byggnader och anordningar, som innehafvaren af det s. k.
Blanchs kafé låtit uppföra i Kungsträdgården, borttoges. Derjemte
8
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.
måste den nu obebygda tomten n:o 5 i qvarteret Kungsträdgården
förblifva obebygd och, såsom planterad plats, för framtiden tilläggas
Kungsträdgården. I sammanhang härmed har det erinrats, att gafveln å den
aktiebolaget Casino tillhöriga byggnad efter platsens ordnande komme att
blifva mera i ögonen fallande än tillförene och derföre borde på lämpligt
sätt dekoreras. Utmed nämnda gafvel har derjemte en nedgång ansetts
böra anordnas från Vestra Trädgårdsgatan till Kungsträdgårdens plan.
Den föreslagna byggnaden, hvars hufvudingång är förlagd till
fasaden åt Kungsträdgården, upptager en yta af 5,470 qvadratmeter, i
hvilken yta ingå två gårdar med 365 qvadratmeter för hvardera, eller
tillsammans 730 qvadratmeter. Hufvudfasaden upptager en längd af
93 meter och hvardera sidofasaden 52,5 meter. Byggnadens största
bredd (genom midtelpartiet) är 64 meter. Byggnadens höjd från mar¬
ken till taklistens öfverkant är å hufvudfasaden 25 meter och kupolens
krön skjuter upp 5—7 meter öfver Kungsträdgårdens plan. Förutom en
jordvåning skulle byggnaden innehålla fyra våningar.
Majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren P. A. Lindahl, som å
det ifrågasatta området af Kungsträdgården verkstält undersökningar
för grundläggning af byggnaden, har i ett till öfverintendentsembetet
afgifvet yttrande meddelat, att marken å området bestode öfverst af
jordfyllning om 2,5—3 meters djup, derunder af ett lager af lös lera af 5—7
'meters mäktighet och under detta af ett mäktigt lager af sand och grus
af vexlande, men i medeltal 10 meters djup. I betraktande af den lösa
beskaffenhet, marken till stort djup syntes hafva, och det säkerligen
rika tillflödet på vatten vid ringa djup under markens yta har majoren
Lindahl ansett hvarje tanke på möjligheten att för rimligt pris kunna
neddraga grundmurar eller pelare till underliggande fast mark eller
berg böra öfvergifvas. Återstode således att verkställa pålning under
större eller mindre del af källaremurarnes areal och genom de lösa
jordlagren. Byggnadens massiva beskaffenhet och stora tyngd samt de
stora djupen genom lös massa syntes dervid utesluta utvägen att sam¬
manföra pålningen i smärre grupper under murverkens koncentrerade
partier, utan måste pålarne utbredas öfver hela ytan af undergrunden.
Sjelfva byggnaden skulle, enligt e. o. arkitekten Möllers förslag, upp¬
föras af murtegel och dess ytterfasader till största delen klädas med
granit. Yttertaken skulle täckas med dels koppar och dels skiffer.
Kostnaden för uppförande af nytt kanslihus i Kungsträdgårdens
norra del skulle enligt det föreliggande förslaget uppgå till 3,950,000
kronor, deraf 841,000 kronor för schaktnings-, pålnings och grundlägg-
ningsarbeten, 2,536,524 kronor för sjelfva byggnaden och dess inred¬
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
ning, 306,500 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värme¬
ledning och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare
och hissar, 200,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden
till arkitekt och kontrollant samt 65,976 kronor för oförutsedda ut¬
gifter m. m. I kostnadsförslagets slutsumma ingår icke kostnaden för
inlösen af vare sig de byggnader, hvilka, enligt hvad förut blifvit nämndt,
skulle nedrifvas, eller de tomter, hvilka skulle bibehållas obebygda.
Då emellertid för ytterligare utredning af byggnadsfrågan det
syntes mig vara af vigt, att ritningar och kostnadsförslag uppgjordes
äfven för bebyggande af någon annan för ändamålet lämplig tomt, och
uppmärksamheten i sådant afseende fäst sig vid det område af Riddar-
holmen, som upptages af den statsverket tillhöriga, till embetslokal för
generalstaben för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret Rid-
darholmen och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk
använda tomten n:o 7 i samma qvarter, af hvilket område jag hade
anledning antaga, att den Stockholms stad tillhöriga tomten skulle mot
lämpligt vederlag kunna för kronans räkning från staden förvärf-
vas, anmodade jag i skrifvelse den 13 september 1899 öfverintendents-
embetet att så fort ske kunde uppgöra och till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar för uppförande
å berörda område af nytt kanslihus, till utrymmet lika stort som den
i Kungsträdgården ifrågasatta kanslihusbyggnaden. Sedan enligt upp¬
drag af öfverintendentsembetet e. o. arkitekten hos embetet Ludv. Peter¬
son utarbetat de infordrade ritnings- och kostnadsförslagen till nytt
kanslihus på det angifna området af Riddarholmen, öfverlemnade öfver¬
intendentsembetet med underdånig skrifvelse den 16 januari 1900 till
Eders Kongl. Maj:t ifrågavarande förslag äfvensom ett af bemälde arki¬
tekt den 11 i samma månad afgifvet tjenstememorial.
Af berörda handlingar jemte ritningar inhemtas följande. Till¬
trädet till byggnaden har arkitekten tänkt sig skola blifva dels från
Birger Jarls torg, mellan riksarkivets och hofrättens hus, och dels från
sjösidan genom en uppfartsväg. Då tillträdet från Birger Jarls torg
för närvarande vore synnerligen otillfredsställande, har, för att så vidt
möjligt förbättra detsamma, det redan mycket knappt tillmätta utrym¬
met för byggnaden måst inskränkas genom att draga densamma tillbaka
norrut, så att minsta afståndet från hofrättens hus blefve omkring 15
meter. Dessutom har för att bereda tillräcklig dager åt de mot öster
förlagda lokalerna gränden derstädes måst utvidgas med omkring 3
Bih. till RiJcsd. Prut. 1902. 1 Sand. 1 Afd. 30 Höft. 2
Förslag till
nytt kanslihus
ä tomten för
generalstabens
hus m. in.
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
meter. Härigenom upptager sjelfva byggnaden icke mer än omkring
3,700 qvadratmeter och, derest de åt sjösidan förlagda terrasserna in¬
beräknades, icke fullt 4,000 qvadratmeter. För att den omförmälda
uppfartsvägen från sjösidan skulle kunna på lämpligt sätt anordnas,
måste den nuvarande högsta punkten å tomten sänkas omkring 3 meter
genom bortsprängning af berg. Till följd af det ringa afståndet mel¬
lan hofrättens och riksarkivets hus har arkitekten ansett, att bygg¬
nadens hufvudentré, som skulle förläggas till Birger Jarls torg, icke
komme att ur arkitektonisk synpunkt framträda på sätt, som för en
byggnad af ifrågavarande slag erfordrades. Fn utvidgning af området
mellan hofrättens och riksarkivets hus måste derföre enligt arkitektens
åsigt förr eller senare ega rum och skulle kunna genomföras i samman¬
hang med en framtida ombyggnad af riksarkivets gamla hus, derest
sistnämnda hus då något indroges från Birger Jarls torg. Vidare har
arkitekten föreslagit, att med Norstedt & söners tryckeriaktiebolag
måtte träffas öfverenskommelse, att de mot förenämnda gränd vettande
byggnaderna å bolagets tomt erhölle ett prydligare och platsen mera
värdigt yttre. Kanslihusbyggnaden skulle enligt de uppgjorda eskiss-
ritningarna uppföras i fyra våningar, räknadt från hufvudentréens plan,
samt på grund af tomtens sluttning erhålla icke mindre än sex vånin¬
gar mot sjösidan. För att något mildra intrycket af de många vånin-
garne skulle bottenvåningen mot vester och norr uppföras i form af
terrasser. Dessa terrasser äfvensom den öfver dem belägna våningen skulle
byggas af naturlig sten och de öfriga våningarna af fogstruket tegel med
listverk, portaler och fönsteromfattningar af huggen sand- eller kalksten.
Enligt berörda förslag skulle kostnaden för uppförande af nytt
kanslihus å det angifna området af Riddarholmen uppgå till samman-
lagdt 2,880,000 kronor, deraf 266,000 kronor för schaktnings-, spräng¬
nings- och grnndläggningsarbeten äfvensom ordnande af platsen omkring
byggnaden, 2,055,276 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,
300,100 kronor för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeled¬
ning och ventilation, gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och
hissar, 100,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till
arkitekt och kontrollant samt 158,624 kronor för oförutsedda utgifter.
Förslaget att uppföra nytt embetshus för Eders Kongl. Maj:ts
kansli å det område af Riddarholmen, som upptages af den statsverket
tillhöriga, till embetslokal för generalstaben för närvarande disponerade
tomten n:o 8 i qvarteret Riddarholmen och den Stockholms stad till¬
höriga, för stadens auktionsverk använda tomten n:o 7 i samma qvarter,
förutsatte naturligen, att nya lokaler skulle beredas åt de institutioner,
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
som nu äro inrymda i generalstabens hus, nemligen generalstaben med
rikets allmänna kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsveten-
skapsakademien. Man hade tänkt sig möjligheten att förlägga den
härför erforderliga nya byggnaden å Artillerigården. Utredningen härom
hade emellertid icke hunnit afslutas, när nyssnämnda förslag om plats
för det nya kanslihuset afgafs. Vidare måste från Stockholms stads¬
fullmäktige inhemtas yttrande i fråga om förvärfvande åt kronan af
auktionsverkets tomt.
I sistberörda afseende afhit jag den 3 februari 1900 till öfver-
ståthållareembetet eu skrifvelse, deri jag, jemte öfverlemnande af karta
öfver det område å Riddarholmen, som skulle upptagas af det till upp¬
förande derstädes föreslagna kanslihuset, anhöll, att embetet måtte in¬
hemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, under hvilka vilkor
den enligt kartan för ifrågavarande ändamål erforderliga del af före-
nämnda Stockholms stad tillhöriga tomt i qvarteret Riddarholmen kunde
af Eders Kongl. Maj:t och kronan med full eganderätt förvärfvas.
I anledning af denna skrifvelse anförde stadsfullmäktige i ett af
öfverståthållareembetet med skrifvelse den 22 mars 1900 insändt under¬
dånigt yttrande af den 19 i samma månad följande.
De delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och stadens
angränsande gatumark, som för det ifrågasatta nya kanslihuset skulle
till Eders Kongl. Maj:t och kronan afstås, upptoge enligt en af stadsplane-
ingeniören G. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad karta eu
areal af 3,010 qvadratmeter. Tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen,
hvilken af staden förvärfvats medelst byte med Eders Kongl. Maj:t
och kronan mot den af idksgäldskontoret nu disponerade, förut s. k.
Hessensteinska egendomen, och hvarå staden den 1 april 1835 erhållit
laga fasta, vore bevillningstaxerad till 240,000 kronor, och derå befint¬
liga åbyggnader vore brandförsäkrade för samma belopp. Åtskilliga
lägenheter i dessa byggnader vore enligt kontrakt, ställda på tre måna¬
ders uppsägning före laga fardag, uthyrda för sammanlagdt 5,060 kronor.
En del lokaler disponerades mot beräknad hyra af 4,300 kronor för
stadens auktionsverk; betydande utrymmen inom pantlåneinrättningens
förra lägenheter användes sedan några år för stadens nyordnade arkiv
och slutligen funnes bostäder för två vaktmästare. Ehuru svårigheter
skulle möta att anskaffa lämpliga lokaler ej mindre för arkivet än äfven
för auktionsverket, derest detsamma fortfarande ansåges böra bibehållas
såsom ett stadens privilegium, funne stadsfullmäktige hinder icke böra
Stockholms
stads förslag
till bytesaftal
ar 1900.
12 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.
möta att till Eders Kongl. Maj:t och kronan afträda omförmälda områden
den 1 april 1901.
Enligt den till stadsfullmäktige öfverlemnade kartan skulle till
det nya kanslihuset anläggas en apparelj från Riddarholmshamnen,
hvilket skulle nödvändiggöra en flyttning af den nuvarande tullpavil¬
jongen. Då en sådan åtgärd utan svårighet eller större kostnad kunde
vidtagas, ville staden utan särskild ersättning ombesörja berörda flyttning.
Beträffande derefter vilkoren för afstående af förberörda mark och
byggnader hade det synts, som om den af statsrådet och chefen för
finansdepartementet gjorda framställningen lämpligen kunde begagnas
såsom uppslag till en underdånig anhållan från staden om en upp¬
görelse mellan statsverket och Stockholms stad af tomtfrågor, som för
båda parterna vore af intresse att med det snaraste få afgjorda.
Hvad anginge stadens önskningsmål, borde dervid först erinras,
hurusom dittills uppgjorda planer för uppförande af nya kommunala
byggnader för rättsskipning och administration såsom byggnadsplats
företrädesvis tagit i anspråk området mellan Myntgatan och Norrström,
hvilket upptoge bland annat det nuvarande kanslihusets tomt n:o 1 i
qvarteret Vulcanus; och sedan dåvarande chefen för finansdepartementet
i skrifvelse till drätselnämndens första afdelnings ordförande den 3
december 1895 anhållit om upplysning, huruvida staden vore villig att
förvärfva nämnda tomt med derå befintliga byggnader för en köpe¬
skilling, som ansetts icke böra sättas under 30 kronor qvadratfoten,
hade jemväl stadsfullmäktige den 15 januari 1896 å denna förfrågan
lemnat det svar, att staden ville efter ett pris af 30 kronor qvadratfoten för¬
värfva omförmälda egendom för att för stadens behof användas. Då
densamma fortfarande vore af vigt för de kommunala byggnadsplanerna,
ansåge staden sig nu böra förnya sin anhållan om dess öfverlåtande
till staden, sedan egendomen efter uppförandet af nytt kanslihus kunde
för statens behof undvaras. Fastigheten n:o 1 i qvarteret Vulcanus
vore bevillningstaxerad till 180,000 kronor och innehade en areal af
1,818,7 qvadratmeter.
I syfte att underlätta ordnandet af torghandeln i staden inom
broarna hade stadsfullmäktige den 18 juni 1897 beslutat det tillägg till
stadsplanen, att qvarteret Memnon skulle deri upptagas för att utläggas
till öppen plats samt bereda ökadt utrymme för torghandeln genom
anordnande af saluplatser, saluskjul eller saluhallar. Detta beslut fast-
stäldes af Eders Kongl. Maj:t den 6 påföljande augusti, hvarefter staden
redan förvärfvat och låtit rifva den ena af de båda egendomarna i qvar¬
teret, det s. k. Lindska huset, eller tomten j n:o 2. Den andra, eller
13
Kongl. Majits Nåd. Proposition N:o 34.
tomten n:o 1, bevillningstaxerad till 120,000 kronor och upptagande
en areal af 899,4 qvadratmeter, egdes af statsverket och disponerades
för närvarande till embetslokaler för arméförvaltningen. Äfven denna
under den närmaste framtiden för staden behöfliga egendom önskade
staden i detta samband förvärfva.
Af chefens för finansdepartementet ifrågavarande skrifvelse fram-
ginge, att till byggnadsplats alternativt blifvit ifrågasatt norra delen
af Kungsträdgården. Genom bebyggande af denna plats, som sedan
gammalt vore af den stora allmänheten högt värderad, skulle densamma
väsentligen förlora sin nuvarande kai-akter. Äfven om man vågade
hoppas, att byggnadsplanerna i nu föreliggande fall icke komrae till
verkställighet, läte det likväl tänka sig, att desamma i ändrad form
och för nya ändamål kunde i framtiden åter upptagas; och stadsfull¬
mäktige trodde sig gifva uttryck åt en inom lmfvudstaden allmän önskan
genom att nu söka utverka en förklaring af Eders Kongl. Maj:t och
kronan, att Kungsträdgårdens obebygda del för all framtid lemnades fri
från byggnader och förty finge i stadsplanen intagas såsom öppen plats.
Med afseende å Kungsträdgården förefunnes derjemte för staden
ett särskildt behof, i det att enligt stadsfullmäktiges beslut den 1 februari
1899 Hamngatan på sin södra sida mellan Regerings- och Kungsträd-
gårdsgatorna skulle vidgas till 18 meters bredd. Vid pröfning af detta
beslut den 19 påföljande april hade Eders Kong! Maj:t, jemte det
beslutet i öfrigt faststäldes, förordnat, att, med anledning af ifrågasatt
användning af viss del af Kungsträdgården för statens ändamål, frågan
om gatuvidgningen derinvid skulle för det dåvarande undantagas från
fastställelse. Expropriation af den för Hamngatans vidgning mellan
Regeringsgatan och Vestra Trädgårdsgatan erforderliga marken påginge
redan, och byggnad vore under uppförande i den nya gatulinien derstädes.
Om den af stadsfullmäktige beslutade regleringen skulle blifva till åsyftad
nytta, borde densamma snarast möjligt genomföras äfven vid Kungs¬
trädgården. Härför fordrades, att stadsfullmäktiges nyss omförmälda
beslut faststäldes, i hvad det afsåge gatuvidgningen mellan Vestra Träd¬
gårds- och Kungsträdgårdsgatorna, samt att det för ändamålet behöfliga
området, hvarå en del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus vore stående,
till staden upplätes, hvadan hemställan härom nu gjordes.
Såsom ersättning för den mark och de öfriga förmåner, staden
sålunda borde söka af kronan förvärfva, skulle i främsta rummet lemnas
förut omförmälda delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och
stadens angränsande mark. Vidare förestälde stadsfullmäktige sig, att
det för Eders Kongl. Maj:t och kronan skulle vara önskvärdt att erhålla
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
den öfriga byggnadsmark å Riddarholmen, som tillhörde staden, eller
egendomarna n:ris 15 och 4 i qvarteret Riddarholmen, förut använda till
lokal för Stockholms gymnasium och för närvarande i hufvudsak uthyrda
till Wallinska flickskolan mot årlig hyra af 7,000 kronor och med ett
års uppsägning före den 1 april. Härjemte vore på 3 månaders upp¬
sägning uthyrda ett magasin å nedre botten för 820 kronor och en
tomtplats för 200 kronor; och slutligen inrymdes i nämnda egendomar
hamnfogdeboställe och kontor, för hvilka beräknades en årlig hyra af
450 kronor. Om för hamnens behof undantoges hvad som läge öster
om en med nuvarande kajen parabel linie på 45 meters afstånd från
denna, skulle af sistnämnda båda tomter jemte den mellan dem befint¬
liga gränddessein kunna till kronan öfverlåtas, af tomten n:o 15 omkring
485 qvadratmeter, af gränden omkring 100 qvadratmeter och af tomten
n:o 4 omkring 550 qvadratmeter. Tomterna n:ris 15 och 4 vore till¬
sammans bevillningstaxerade till 140,000 kronor och åbygguaderna brand-
försäkrade för samma belopp; å den förra tomten hade staden den 25
augusti 1851 erhållit lagfart, den senare innehades på grund af nådigt
bref den 21 juli 1813 med evärdlig besittningsrätt mot skyldighet att
till finska församlingen betala en årlig afgäld af 666 rdr 32 sk. bco,
eller 1,000 kronor, hvilken skyldighet i händelse af tomtens afträdande
till kronan borde af kronan öfvertagas.
Efter förvärfvande af auktionsverkets tomt och de gamla gymnasie-
tomterna skulle kronan blifva egare af all byggnadsmark å Riddarholmen,
med undantag allenast för den aktiebolaget P. A. Norstedt & söner
tillhöriga tomten n:o 18 i qvarteret Riddarholmen. Kronan skulle således
kunna efter godtfinnande å denna holme ordna den centrala administra¬
tionen; och särskildt syntes härvid tomterna n:ris 15 och 4 vara af be¬
tydelse för de byggnadsplaner, som efter Riksdagens öfverflyttande till
dess nya byggnad helt visst skulle uppkomma.
Enligt det här ofvan utvecklade förslaget skulle staden till kronan
afstå:
af auktionsverkets tomt och vidliggande mark c:a 3,010 qvadratmeter
af gymnasietomterna och gränddesseinen ......... „ 1,135 „
eller tillhopa omkring 4,145 qvadratmeter
samt af kronan med eganderätt erhålla:
tomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus........................ 1,818,7 qvadratmeter
„ „ 1 i „ Memnon .......................... 899,4 „
eller sammanlagdt 2,718,1 qvadratmeter,
15
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
hvartill komme den ifrågasatta försäkringen om Kungsträdgårdens lem¬
nande utan byggnader samt upplåtelse af marken för Hamngatans
vidgning, dervid icke afsåges eganderätt.
Enligt stadsfullmäktiges uppfattning vore det icke nödigt att ingå
på någon närmare utredning och jemförelse i fråga om värdet af den
mark, som enligt förslaget skulle å ömse sidor med eganderätt afstås;
en sådan utredning skulle jemväl, åtminstone hvad anginge marken på
Riddarholmen, vara förenad med särskilda svårigheter, då några tomt¬
affärer derstädes icke på långliga tider förekommit. Vid ett byte sådant
som det nu ifrågavarande borde icke heller handelsvärdena tillmätas
alltför stor betydelse, då det för båda parterna gälde, icke att tillvinna
sig tomter af högt värde i tomtmarknaden, utan att förvärfva områden,
som hvardera parten behöfde för särskilda ändamål och hvilka ur denna
synpunkt vore lämpliga och välbelägna.
Om häraf finge anses följa, att redan den öfverskjutande areal
mark, som af staden afstodes, borde tagas i betraktande såsom vederlag
för de förmåner, släden ville vinna i fråga om Kimgsträdgården, skulle
dock antagligen härutöfver fordras, att staden, för att det ifrågasatta
bytet skulle komma till stånd, måste erbjuda äfven en kontant mellan¬
gift. Stadsfullmäktige förestälde sig, att en summa af en million kronor
i sådant afseende borde vara för kronan fullt antaglig, på samma gång-
stadsfullmäktige funne denna mycket bet3’dande summa vara den högsta,
hvartill staden för ändamålet borde gå; och syntes denna mellangift
icke böra erläggas förr, än egendomarna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och
n:o 1 i qvarteret Memnon till staden öfverlemnades. Ehuru med en
sådan bestämmelse någon sista tid för kronans afträdande af sagda
egendomar knappast vore behöflig, hade stadsfullmäktige likväl af hän¬
syn till stadens syften med desamma ansett en sådan tidpunkt böra
stadgas och funnit densamma böra sättas till den 1 oktober 1907, hvar-
förinnan nya lokaler för Eders Kongl. Maj:ts kansli och arméförvalt¬
ningen i alla händelser borde kunna beredas.
Hå det för staden vore af vigt, att ifrågavarande angelägenhet
snarast möjligt ordnades, hade slutligen vid ett anbud från stadens sida
fästats det vilkor, att detsamma förfölle, om det icke före 1900 års ut¬
gång af Eders Kong!. Maj:t och kronan antoges.
På grund af hvad sålunda anförts förklarade stadsfullmäktige,
att Stockholms stad vore villig att med kronan träffa ett aftal af föl¬
jande innehåll:
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
1.
Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:
a) nuvarande kanslihustomten eller n:o 1 i qvarteret Yulcanus inom
Nicolai församling, i areal ............................................................... 1,818,7 m2
b) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,
likaledes inom Nicolai församling, med en areal af .............. 899,4 m2
Summa 2,718,1 m2
Härförutom förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas
å stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af
Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan
och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande
den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del
af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid
lemna den återstående ej bebygda delen af Kungsträdgården mellan
Hamngatan och Norrström obebygd samt förty medgitva, att samma
del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.
2.
Däremot afstår Stockholms stad till kronan:
A) Med eganderätt:
a) de delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen (auktions¬
verkets hus) och stadens angränsande gatumark, som på en af stads-
planeingeniören Gust. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad
karta litt. A, med dertill hörande promemoria, betecknats med bok-
stäfverna a, b, c, d, e, f, g. h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u,
w, x, y, z, a' och a, med en sammanlagd areal af omkring 3,010,0 m*
b) den del af en gränddessein, som på en af ingeniören
von Segebaden likaledes den 20 februari 1900 upprättad
karta litt. B betecknats med bokstäfverna c, e, k, d och c
samt innehåller i areal omkring ................................................. 100,o m2
c) den del af tomten n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,
som å sistnämnda karta betecknats med bokstäfverna e, f,
g, h, i, k och e samt innehåller i areal omkring .................. 485,0 m2
B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af
tomten n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å ofvan åbe¬
ropade karta litt. B betecknats med bokstäfverna a, b, c, d
Transport 3,595,0 m2
17
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Transport 3,595,0 m2
och a, med förpligtelse för kronan att fullgöra de med dispo¬
sitionsrätten följande skyldigheter; innehållande berörda del
i areal omkring ................................................................................ 550,0 m2
Summa omkring 4,145,0 m2
Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million
(1,000,000) kronor.
3.
Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egen¬
domarna gälla följande bestämmelser:
De till kronan afträdda egendomarna tillträdas af kronan den 1
april 1901, till hvilken dag samtliga hyresgäster i egendomen n:o 7 i
qvarteret Riddarholmen skola vara genom stadens försorg uppsagda till
afflyttning, hvaremot kronan öfvertager gällande hyreskontrakt rörande
lägenheter i egendomarna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen.
De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus
och n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter
hunnit beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler,
dock icke senare än den 1 oktober 1907.
Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungs¬
trädgården får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart
detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å
denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver
vara nedrifven förrän till den 1 april 1902.
4.
De åbyggnader å tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,
som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet
kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden
beslutar Strandgatans utvidgning på detta ställe, och byggnaden å tom¬
ten n:o 15, intill dess den kommer att rifvas och ombyggas.
5.
Den kronan förbehållna mellangiftssumman, en million (1,000,000)
kronor, utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret
Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.
Bih. till liilcsd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Öfverinten-
dentsembetets
yttrande öfver
bytesaftalet.
Förslag till
nytt general-
stabshus ä
artilleri¬
gården.
6.
Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1900
års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.
Öfver förevarande förslag till aftal mellan kronan och Stockholms
stad afgaf öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 27
mars 1900 underdånigt utlåtande, dervid embetet anförde, att embetet
vid granskning af förslaget funnit sig, i hvad på embetet kunde an¬
komma, böra lemna detsamma utan erinran, om det än dervid finge
framhållas, att, då, i händelse aftalet komme till stånd, Kungsträdgården
blefve i stadsplanen för Norrmalm i Stockholm intagen såsom öppen
plats, underhållet af densamma syntes hafva bort för framtiden helt och
hållet tillförbindas staden, som för närvarande härför erhölle ett enligt
kontrakt med stadens drätselnämnd öfverenskommet årligt bidrag af
5,000 kronor, hvilket bidrag utginge af det till embetets förfogande
stälda anslag till byggnader och reparationer.
Beträffande frågan om anskaffande af nya lokaler för generalstaben
och öfriga i generalstabens hus nu inrymda institutioner hade två alter¬
nativa förslag blifvit framstälda. Enligt det ena förslaget (alternativ I)
skulle samtliga dessa institutioner, nemligen generalstaben med rikets
allmänna kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsvetenskaps¬
akademi, inrymmas i en byggnad, afsedd att uppföras å Artilleri¬
gården. Enligt det andra förslaget (alternativ II) skulle generalstaben
med nyssnämnda kartverk och krigsvetenskapsakademien inrymmas i
den nya byggnaden å Artillerigården, hvaremot krigshögskolan skulle
förläggas till atelierbyggnadsaktiebolagets hus vid Kungsträdgården.
Vidkommande dessa förslag blefvo genom öfverintendentsembetets
försorg kostnadsberäkningar och planritningar uppgjorda; och tog
öfverintendentsembetet tillika i fråga om alternativ II under ompröf¬
ning, huruvida den del af den nuvarande atelierbyggnaden, som komme
att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för densamma afsedda
bredden af 18 meter, skulle blifva tillräcklig och lämplig för inrym¬
mande af krigshögskolan.
Angående berörda alternativ I, enligt hvilket kostnaden för den
ifrågasatta byggnaden å Artillerigården beräknats till 1,325,000 kronor, an¬
förde öfverintendentsembetet i afgifvet yttrande, att embetet i fråga om
byggnadens läge förestält sig, att den borde förläggas parallelt med Rid¬
daregatan och indragas 5 till 6 meter från gatulinien, i följd hvaraf de å
Artillerigården nu befintliga flyglarne måste antingen helt och hållet eller
19
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
åtminstone delvis rifvas. Beträffande det med alternativ II betecknade för¬
slaget anförde öfverintendentsembetet i särskildt yttrande, att embetet
funne det vara möjligt att för inrymmande af krigshögskolan begagna sig
af atelierbyggnadsaktiebolagets förenämnda byggnad och att dervid större
delen af ytter- och innermurarne syntes kunna bibehållas, så att någon
betydande ny grundläggning icke,'.skulle erfordras med undantag för
den till följd af Hamngatans utvidgning behöfliga nya fasaden åt sagda
gata. Å byggnadens nuvarande fasader måste fönsteröppningarna än¬
dras till följd af förändrade våningshöjder och olika indelning af rum¬
men. För att kunna inrymma de lägenheter, som ansetts behöfliga för
krigshögskolan, måste byggnaden, som för närvarande innehölle tre
hufvudvåningar jemte entresoleringar, indelas i fyra vaningar, hvilket
syntes kunna på ett lämpligt sätt ske, om taklisten höjdes 1,2 0 meter.
Kostnaden för ombyggnaden läte sig icke med säkerhet uppgifvas, enär
byggnadens beskaffenhet icke kunde utrönas, förrän rifningen af bygg¬
naden framskridit så långt, att bjelkar in. in. kunde undersökas, men
öfverintendentsembetet hölle emellertid före, att, derest större delen af
i byggnaden befintliga materialier kunde komma till användning, be¬
rörda kostnad skulle uppgå till omkring 100,000 kronor, dock borde
härvid icke lemnas oanmärkt, att den ifrågasatta ombyggnaden af
atelierbyggnaden icke i estetiskt hänseende kunde anses motsvara de
fordringar, som borde ställas på en byggnad med så framskjutet och
bemärkt läge som den ifrågavarande.
Derest krigshögskolan icke komnie att förläggas till den ifrågasatta
byggnaden å Artillerigården och denna byggnad således kunde göras
icke oväsentligt mindre, ansåge öfverintendentsembetet, att kostnaden
för samma byggnads uppförande kunde minskas med omkring 125,000
kronor eller till 1,200,000 kronor.
1 skrifvelse af den 28 februari 1900 uppdrog statsrådet och chefen
för landtförsvarsdepartementet åt generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet att, med anledning af det framstälda förslaget om för¬
läggande å Artillerigården af den nya generalstabsbyggnaden, inkomma
med förslag till andra lokaler för artilleristaben samt de tygverkstäder och
förråd in. in., som för närvarande vore inrymda i de båda flygelbygg¬
naderna å Artillerigården, hvilkas fullständiga nedrifvande finge antagas
blifva eu följd af nyssnämnda förslags utförande. I den 29 mars och
den 11 aprii 1900 afgifna yttranden erinrade generalfälttygmästaren,
att de lokaler, som för närvarande inrymdes i flygelbyggnaderna å
Artillerigården, vore: 1. tygförrådets verkstäder, en del förrådslokaler
Förslag till
nya lokaler för
artilleristaben,
tyg- och gevärs -
förråden m. m.
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
och kontorsrum; 2. en del af gevärsförrådet med verkstadsrum och
kontorslokaler; 3. artilleristabens lokaler; 4. artilleri- och ingeniörhög-
skolans kemiska laboratorium; 5. artillerimuseets expeditionslokaler och
bibliotek in. m.; 6. en del bostadslägenheter. De under 1. och 2. om¬
nämnda lokalerna samt en del af bostadslägenheterna kunde lämpligen
förläggas till annan plats. De under 3., 4. och 5. omförmälda lokalerna
borde deremot icke förflyttas från Artillerigården, utan borde för dem
äfvensom för vissa bostadslägenheter uppföras nya byggnader å Artilleri¬
gården. Då emellertid, under förutsättning att generalstabshuset blefve
förlagdt å det förut angifna området af Artillerigården eller parallelt med
Riddaregatan, enligt generalfälttygmästarens förmenande fullt lämplig
plats å Artillerigården icke kunde beredas för artilleriets nya byggnader,
uttalade generalfälttygmästaren såsom sin åsigt, att de' lokaler, med
undantag af krigshögskolan, om hvilkas förläggande till nya byggnader å
Artillerigården förslag blifvit väckt, borde fördelas på två, vinkelrätt
mot störa tyghuset liggande flygelbyggnader. Ett approximativt för¬
slag i berörda afseende hade ock blifvit uppgjordt af e. o. arkitekten-
E. Josephson. Enligt detta förslag hade fördelningen af lokalerna an¬
ordnats på följande sätt: i erm flygeln: krigsarkivet, artilleristaben,
artilleri- och ingeniörhögskolans laboratorium samt vaktmästarebostäder;
i andra flygeln : öfriga delar af generalstaben med koppartryckeriet samt
bostäder för koppartryckare och vaktmästare. Enär detta förslag då
ännu icke hunnit underkastas någon pröfning af vederbörande myndig¬
heter och, enligt generalfälttygmästarens åsigt, behöfde i vissa afseenden
modifieras, finge detsamma betraktas endast såsom ett utkast i ändamål
att kunna beräkna byggnadernas storlek och kostnad.
Med afseende å den plats, hvilken borde väljas för artilleriets
verkstäder och förråd, ansåge generalfälttygmästaren sig icke på frågans
dåvarande ståndpunkt kunna afgifva något definitivt förslag. Plats hade
visserligen föreslagits antingen vid det nuvarande ammunitionsförrådet
eller ock i närheten åt Första Svea artilleriregementes kasern i den s.
k. Starrbäcks ekbacke, men båda dessa platser hade valts hufvud¬
sakligen i syfte att få kostnadsberäkningarna uppgjorda för två platser
med väsentligt olika betingelser i afseende å grund- och planeringsför-
hållanden.
Den approximativa kostnaden för så väl artilleriets som ock gene¬
ralstabens lokaler (utom krigshögskolan) hade beräknats sålunda: för
artilleriets lokaler, som maste flyttas, 765,000 kronor, för nvbyggnad
af två flyglar å Artillerigården m. m. 1,556,000 kronor och för oförut¬
sedda utgifter 39,000 kronor, eller tillsammans 2,360,000 kronor.
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Generalstabens förläggande till en å Artillerigården uppförd ny
byggning jemte öfriga deraf påkallade byggnadsföretag skulle således
medföra kostnader till så högt belopp, att tanken härpå måste uppgifvas.
Då generalstaben, som för sin mångskiftande verksamhet måste stå i
direkt förbindelse med åtskilliga myndigheter, verk och inrättningar i
hufvudstaden, särskildt landtförsvarsdepartementet och dess kommando¬
expedition, med hvilken beröringen naturligen är synnerligen liflig, bör
till sitt förfogande ega eu centralt belägen lokal, hafva afsevärda svårig¬
heter mött att, då Artillerigården icke kunde för ändamålet tagas i an¬
språk, bereda byggnadsplats för en ny generalstabsbyggnad. Tanke har
visserligen varit väckt att för sagda ändamål genom köp förvärfva en
synnerligen väl belägen, med stora och dyrbara byggnader, som skulle
kunna apteras till embetslokaler, försedd enskild tomt, och denna
tanke, genom hvars realiserande skulle beredts en välbehöflig ökning
i det alltför ringa antalet staten tillhöriga, centralt belägna tomter, har
icke saknat sin tilltalande sida. Men då härigenom den svårlösta kansli¬
husfrågans budget skulle kommit att tyngas af en post, som med några
hundra tusen kronor öfverskjutit hvad som för frågans egen lösning varit
erforderligt, har denna tanke och dermed äfven förslaget att bygga kansli¬
huset på generalstabens och auktionsverkets tomter måst öfvergifvas.
Generalfälttygmästarens förenämnda skrivelser af den 27 mars
och den 11 april 1900 innefattade, på sätt af det förut anförda framgår,
icke något definitivt förslag beträffande de nya lokaler, som, i händelse
generalstabens hus komme att förläggas till Artillerigården, måste be¬
redas artilleriet. Den för frågan om uppförande af nytt kanslihus
erforderliga utredningen hade således då ännu icke kunnat i hela dess
omfattning bringas till slut; och enär sagda fråga följaktligen ej kunde,
såsom afsedt varit, föreläggas 1900 års Riksdag, anhöll jag i skrifvelse
den 20 april sistnämnda år, att öfverståthållareembetet måtte inhemta
Stockholms stadsfullmäktiges underdåniga yttrande, huruvida icke den
tid, hvarunder stadens ofvan omförmälda erbjudande skulle anses vara
gällande, finge utsträckas till viss angifven tidpunkt. Med anledning
häraf öfverlemnade öfverståthållareembetet ett af stadsfullmäktige den
19 maj 1900 afgifvet underdånigt yttrande, deri stadsfullmäktige för¬
klarade sig medgifva, att den tid, hvarunder stadens erbjudande om
bland annat byte af auktionsverkets och det hirra gymnasiets egendomar
mot kanslihuset och arméförvaltningens egendom skulle gälla, utsträcktes
till den 1 juli 1901, samt att de i tredje punkten af det till erbjudandet
hörande förslagsaftal bestämda tider för tillträde af deri omförmälda
Andrad tid för
beståndet af
Stockholms
stads anbud.
Förslag till
nytt kanslihus
å tomterna för
kammarrät¬
tens och marin¬
förvaltning ens
hus m. m.
22 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
egendomar äfvensom för nedrifning af en del af atelierbyggnadsaktie-
bolagets hns utsträcktes med ett år från den i hvarje särskildt fall
angifna dag.
Då, i händelse kanslihuset skulle uppföras å förut omförmälda del
af Riddarholmen, ny embetslokal erfordrades för generalstaben, men det
visat sig, att genomförande af byggnadsplanerna i denna del skulle
komma att medföra afsevärda svårigheter, ansåg jag det böra utredas,
huruvida icke lämplig byggnadsplats för nytt kanslihus sk olle kunna
åstadkommas å det område af Riddarholmen, som för närvarande upp¬
tages af kammarrättens och marinförvaltningens hus, vissa delar af de
Stockholms stad tillhöriga tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddar¬
holmen, hvilka enligt förberörda bytesprojekt skulle af kronan förvärlvas,
samt vidliggande gatumark. I sådant syfte anmodade jag i skrifvelse
den 19 december 1900 öfverintendentsembetet att låta uppgöra och
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa
kostnadsberäkningar för uppförande å nämnda område åt nytt kanslihus
med enahanda utrymme, som förut omförmälts. Enär, under förutsättning
att ny kanslihusbyggnad komme till utförande å sist omförmälda plats
å Riddarholmen, nya lokaler erfordrades för kammarrätten, domänstyrel¬
sen, kammararkivet och marinförvaltningen, anmodade jag tillika öfver-
intendentsembetet att låta uppgöra eskissritningar och approximativa
kostnadsförslag dels till eu för inrymmande af kammarrätten, domän¬
styrelsen och kammararkivet afsedd byggnad å den förut omförmälda,
Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk disponerade tomten n:o
7 i qvartetet Riddarholmen, med iakttagande dervid att, så vidt med
vinnande af ett fullt tillfredsställande resultat vore möjligt, till grund¬
stomme för den ifrågasatta byggnaden användes den å tomten nu be¬
fintliga byggnad och att den nya byggnaden utfördes utan anspråk i
arkitektoniskt afseende, dels ock till eu för beredande åt lokal för marin¬
förvaltningen afsedd påbyggnad åt postverkets hus vid Rödbodtorget,
hvilket hus, derest Stockholm stads förenämnda bytesprojekt komme
till stånd, vore afsedt att, sedan den nya posthusbyggnaden vid Vasagatan
blifvit fullbordad, inrymma arméförvaltningen.
Rå grund häraf uppdrog öfverintendentsembetet åt e. o. arkitekten
Ludv. Peterson att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till nytt
kanslihus å derför i skrifvelsen anvisad plats, åt e. o. arkitekten Carl
Möller att upprätta sådana till embetsbyggnad för kammarrättens, domän¬
styrelsens och kammararkivets behof samt åt e. o. arkitekten Erik
.Josephson att utarbeta erforderliga ritnings- och kostnadsförslag till de
23
Kong!,. Majds Nåd. Proposition N:o 34.
förändringar, som vore nödiga för att i det nuvarande posthuset skulle
kunna inrvmmas lämpliga lokaler för armé- och marinförvaltningarna.
Sedan bemälde arkitekter till öfverintendentsembetet inkommit med
sina af summariska kostnadsförslag, slutande ^ respektive 2,700,000
kronor, 1,000,000 kronor och 300,000 kronor, äfvensom af beskrifvande
tjenstememorial åtföljda eskissritningar, har embete! med underdånig
skrifvelse den 7 juni 1901 öfverlemnat berörda handlingar, dervid em¬
bete! beträffande de afgifna förslagen framhållit, att, med föranledande
af från utrikes- och ecklesiastikdepartementen samt flottans stab gjorda
framställningar, utrymmet i de för dessa embetsverk afsedda lokaler
icke oväsentligt ökats utöfver hvad som för dem tidigare varit bestämdt;
att af skäl, hvilka angåfves i e. o. arkitekten Möllers tjenstememorial,
de å auktionsverkets tomt nu befintliga byggnader icke kunnat för sitt
nya ändamål användas med undantag endast af den å tomten befintliga
åldriga tornbyggnaden; samt att förslaget till på- och ombyggnad af
posthuset vid Rödbodtorget, i enlighet med derom af embetet lemnad
föreskrift, upptoge fullständig plan för inredande i sagda byggnad af
lokaler utom för marinförvaltningen äfven för arméförvaltningen.
1 sitt tjenstememorial angående kanslihusbyggnaden, hvilken med
nyssberörda tillökning i utrymmet för densamma ansetts kräfva en golf¬
yta af omkring 10,000 qvadratmeter, har e. o. arkitekten Peterson anfört,
bland annat, att han vid förslagets upprättande uppstält såsom önskemål,
att framför byggnaden erhölles en öppen plats och att byggnadens midtel-
parti blefve så helt som möjligt synligt från Riddarholmsbron. Af denna
orsak och för att vinna erforderliga utrymmen åt de olika departementen
hade byggnaden erhållit en i viss grad oregelbunden form, nemligen en
hufvudbyggnad med en halfrund utbyggnad mot Gymnasiigränden, hvilken
senare finge en bredd af endast 12 meter. Byggnaden, hvars hufvudaxel,
dragen vinkelrätt mot den blifvande kajen i sydvest, infölle midt emellan
Riddarholmskyrkans och det s. k. gamla kungshusets närmaste hörnpnrtier,
skulle uppföras i fyra våningar mot Birger Jarls torg, åt hvilken sida
hufvudingången äfven komme att förläggas, samt på grund af markens
sluttning erhålla fem våningar mot sjösidan. Jemte meddelande att bygg¬
naden komme att till större delen hvila på pålgrund med betonbädd,
har arkitekten vidare föreslagit, att grundmurarne skulle utföras af beton,
men byggnaden i öfrigt uppföras af tegel med yttertrappor, socklar
och terrasser af finhuggen granit. Fasadernas nedre våningar skulle
helt och hållet beklädas med finhuggen kalksten, samt portaler, list¬
verk och ornerade delar utföras af samma material. För (ifrigt skulle
alla yttre murytor behandlas med skit kalkputs.
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Kostnaden för kanslihusbyggnadens uppförande å nu ifrågavarande
område af Riddarholmen skulle enligt berörda förslag uppgå till 2,700,000
kronor, deraf 298,400 kronor för grundläggningsarbeten m. m., 1,744,965
kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 336,900 kronor för
specialarbeten, såsom gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare, värme¬
ledning och ventilation, elektriska hissar och elektrisk belysning in. m.,
125.000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt
och kontrollant samt 194,735 kronor för oförutsedda utgifter m. m.
Beträffande det uppgjorda förslaget till en för inrymmande af
kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet afsedd byggnad å
auktionsverkets tomt har, på sätt redan blifvit nämndt, öfverintendents-
embetet framhållit, att de å tomten nu befintliga byggnaderna, med
undantag endast af den gamla tornbyggnaden, icke kunnat för ifråga¬
varande ändamål användas. Såsom skäl härför har e. o. arkitekten
Möller anfört, att byggnadernas murar, åtminstone delvis, redan nu
vore för klena att tåla den erforderliga påbyggnaden och skulle än
mera försvagas genom de betydande ändringsåtgärder, som inom
byggnaderna blefve nödvändiga. Dertill koinme, att tomten måste
sänkas och att en stor del af byggnaderna jemväl af denna anledning-
måste borttagas. Förslaget innefattade således en fullständigt ny bygg¬
nad med undantag af tornet. Arkitekten hade, så vidt möjligt varit,
sökt skilja de olika verkens lokaler; och kammararkivet, hvars skyddande
mot eldfara vore af synnerlig vigt, hade förlagts till en helt och hållet
afskild byggnadsdel. Byggnadens murar skulle uppföras af tegel och
fasaderna slätputsas med kalkbruk. Sockel och list skulle utföras af
grof huggen granit och portalerna af finhuggen kalksten, men i öfrigt
förekom me icke några utvändigt stenliuggeriarbeten.
Kostnaden för uppförande af denna byggnad är beräknad till
sammanlagdt 1,000,000 kronor, deraf 181,000 kronor för grundläggnings¬
arbeten m. in., 658,350 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,
103,500 kronor för specialarbeten, såsom värme- och ventilationsanord¬
ningar, åskledare, gas-, vatten- och afloppsledningar samt elektrisk
belysning in. in., 12,150 kronor för oförutsedda utgifter m. m. samt
45.000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt
och kontrollant.
Belägenheten af de föreslagna byggnaderna inhemtas af en situa¬
tionsplan, hvilken såsom bilaga torde få åtfölja dagens protokoll.
I fråga om de förändringar i posthuset, som vore nödvändiga för
att der inrymma armé- och marinförvaltningarna, har e. o. arkitekten
Josephson anfört, att huset måste påbyggas med en hel våning och en
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
lxög vindsvåning; och ansåge arkitekten sannolikt, att byggnaden utan
fara för sättning skulle kunna bära en dylik belastning. Lokalerna i
byggnaden vore enligt förslaget så fördelade, att arméförvaltningen
disponerade källarvåningen under gården, bottenvåningen, våningen 1
trappa upp, större delen af våningen 2 trappor upp samt halfva vinds¬
våningen, hvaremot de öfriga lokalerna upptoges af marinförvaltningen.
Byggnadens fasader måste med anledning af påbyggnaden helt förändras
och omputsas samt förses med gipsorneringar. Dessutom vore en portal
af huggen sten anordnad framför hufvudingången. Kostnaden för hela
byggnadsföretaget, omfattande fullständig reparation af gamla huset samt
på- och ombyggnad af detsamma, hade beräknats till 300,000 kronor.
Den 26 april 1901 aflät jag till öfverståthållareembetet en skrif¬
velse, deri jag, jemte tillkännagifvande att den från öfverintendents-
embetet infordrade utredningen angående ifrågasatt uppförande af nytt
kanslihus å tomterna för kammarrättens och marinförvaltningens hus
jemte deraf föranledda åtgärder då ännu icke kunnat fullständigt af-
slutas samt att frågan om uppförande af ny embetslokal för Eders Kongl.
Maj:ts kansli således icke heller kunde föreläggas sistnämnda års Riksdag,
tillika anhöll om inhemtande af Stockholms stadsfullmäktiges yttrande,
huruvida stadsfullmäktige vore villige medgifva dels att den tid, hvar¬
under stadens den 19 mars 1900 gjorda erbjudande skulle anses vara
gällande, finge utsträckas till den 1 juli 1902 och att i sammanhang
dermed de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda tider för tillträde af
deri omförmälda egendomar äfvensom för nedrifning af en del af atelier-
byggnadsaktiebolagets hus finge utsträckas med ytterligare ett år från
den i hvarje särskildt fall angifna dag, dels och att, då för uppförande
af det nya kanslihuset måste, utöfver mark, som enligt förslaget till
bytesaftal skulle tillfalla kronan, tagas i anspråk äfven annan Stock¬
holms stad tillhörig mark, den sålunda för ändamålet behöfliga marken
finge för kronans räkning förvärfvas mot vederlag till staden af annan,
kronan tillhörig mark. Med anledning af denna min skrifvelse har
öfverståthållareembetet med skrifvelse den 18 juni 1901 öfverlemnat ett
af Stockholms stadsfullmäktige den 1 i samma månad afgifvet yttrande,
deri stadsfullmäktige förklarat, att, oaktadt det icke kunde vara lägligt
för staden att år efter annat binda sig vid ett erbjudande, hvilket det
stode staten fritt att ej acceptera, stadsfullmäktige med hänsyn till det
sammanhang, i hvilket detta erbjudande gjorts, ej både något att erinra
mot den ifrågasatta förlängningen af tiden för giltigheten af det kronan
af staden den 19 mars 1900 gjorda erbjudande om ett, aftal angående
llih. till Riksd. Prof. 1902. 1 flarn!. / Afd. 30 Höft. 4
Ytterligare
ändring af ti¬
den för bestån¬
det af Stock¬
holms stads
anbud m. m.
26
Nytt förslag af
Stockholms
stad till bytes-
aftal.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
egoutbyten och alltså medgåfve, att de i punkt 3 af förslngsaftalet be¬
stämda tider utsträcktes med ytterligare ett år från den i hvarje sär¬
skilt fall genom stadsfullmäktiges beslut den 7 maj 1900 angifna dag.
Öfverståtliållareembetet har derefter med underdånig skrifvelse den
30 december 1901 öfverlemnat ett af stadsfullmäktige afgifvet underdånigt
yttrande af den 12 i samma månad angående frågan om förvärfvande
åt kronan af den för kanslihusbyggnaden ytterligare erforderliga mark
å Riddarholmen mot vederlag af annan kronan tillhörig mark; och har
dervid tillika insändts ett från drätselnämndens första afdelning infordra^!
yttrande, deri afdelningen, under hänvisning till en å stadsingeniörs-
kontoret den 6 november 1901 upprättad karta öfver Riddarholmen, hvilken
karta torde få såsom bilaga åtfölja dagens protokoll, jemte en till kartan
hörande promemoria, anfört följande.
Enligt senast uppgjorda planer skulle kanslihusbyggnaden för¬
läggas å sydvestra delen af Riddarholmen och en ny embetsbyggnad
för kammarrätten m. fl. embetsverk å holmens nordvestra del. För
den senare byggnaden skulle, på sätt af kartan med tillhörande pro¬
memoria närmare framginge, af auktionsverkets tomt n:o 7 i qvarteret
Riddarholmen samt angränsande delar af hamnplanet och den öppna
platsen mellan auktionsverkets hus och det s. k. k ungshuset tagas i
anspråk sammanlagdt 3,520 qv.-meter eller 510 qv.-meter mera, än som
enligt stadens förra anbud skulle upplåtas till kanslihusbyggnad å samma
del af holmen. Till den nu föreslagna byggnad splatsen för kanslihuset
skulle staden tillsläppa dels af Riddarholmshamnen omkring 3,070 qv.-
meter, hvarom förut ej varit tal, och dels af gymnasiitomterna och
mellanliggande gränddessein 1,550 qv.-meter, eller 415 qv.-meter mera
än enligt det tidigare erbjudandet, hvarförutom staden, under förut¬
sättning att Eders Kongl. Maj:t och kronan förbunde sig att lemna
mark till en ny nedfart från Riddarholmsbron till Södra Riddarholms¬
hamnen, enligt afdelningens mening lämpligen kunde till kronan öfver¬
låta omkring 290 qv.-meter af den nuvarande Gymnasiigränden, hvilken
under angifna förutsättning blefve obehöflig för staden, men af kronan
kunde med fördel disponeras. Efter nu antydda förslag skulle staden
till kronan afstå omkring 8,430 qv.-meter mark å Riddarholmen emot
4,145 enligt det förra förslaget, hvadan det sålunda gällde en ökning
af omkring 4,285 qv.-meter.
Med afseende å den nya byggnadstomten för kammarrätten m. fl.
verk syntes inga nämnvärda betänkligheter möta ur synpunkten af sjö¬
fartens och hamntrafikens intressen, ehuru äfven här en icke obetydlig
27
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
inkräktning skulle ega rum å det nuvarande hamnplanet. Svårare
ställde sig deremot frågan beträffande den föreslagna tomten för ny
kanslihusbyggnad. Densamma skulle nemligen upptaga så godt som
hela det nu befintliga hamnplanet å holmens sydvestra del, och en er¬
sättning härför vid denna synnerligen starkt anlitade och välbelägna
hamnplats kunde ej vinnas annat än genom utfyllning i vattenutrym¬
met. Byggnadskontoret hade i afgifvet tjenstememorial hemstält, att
en sådan utfyllning skulle gifvas en bredd af 27 meter, hvarigenom
skulle för hamntrafiken erhållas ett 35 meter bredt område; kostnaden
för denna fyllning med ny hamnskoning af trä och beläggning af hamn¬
planet med tuktad sten vore af kontoret beräknad till 250,000 kronor, och
för den händelse beslut om arbetets utförande fattades under år 1902,
ansåge kontoret detsamma kunna vara verkstäldt till utgången af år
1904. Äfven hamnkaptenen hade i denna angelägenhet blifvit hörd och
förklarat sig anse de olägenheter, som genom utfyllningen skulle uppstå
för sjöfarten, icke böra utgöra hinder för förslagets godkännande. Vid
omsorgsfullt öfvervägande af frågan hade afdelningen, ehuru staden för
sin medverkan till nu föreliggande planer för nya statsbyggnader skulle få
vidkännas mycket betydande uppoffringar af mark och penningar utöfver
hvad stadens förra anbud innefattat, likväl funnit sig böra förorda ett
tillmötesgående äfven mot nu framstälda önskningar från kronans sida.
Hvad derefter anginge den godtgörelse, staden i gengäld för de
nya eftergifterna borde begära, hade det synts afdelningen, som om
densamma i hufvudsak kunde inskränkas till en fullständig reglering å
Riddarholmen mellan kronan och staden.
Härvid vore det först och främst önskvärdt för staden att med
eganderätt erhålla den mark, som dels under senare tider från kronan
ostridigt tillhörande tomtområden redan blifvit till gata eller allmän
plats utlagd, dels äfven ytterligare behöfdes för fullbordande af Arkiv-
gatan samt för ofvannämnda nya körbara förbindelse mellan Riddar-
holmsbron och Södra Riddarholmshamnen utmed statens jernvägars om¬
råde. I berörda hänseenden erfordrades af generalstabens tomt n:o 8 i
qvarteret Riddarholmen omkring 38 qv.-meter, af riksarkivets egendom n:o
17 ungefär 465 qv.-meter, af riksgäldskontorets tomt n:o 12 omkring
735 qv.-meter, af ett från förra tomten n:o 1 afstyckadt område ungefär
480 qv.-meter samt af den nuvarande riksdagshustomten n:ris 2 och 3
omkring 1,177 qv.-meter, eller sammanlagd!, omkring 2,895 qv.-meter.
Vidare förhölle det sig så, att staden ej innehade fullständiga åt¬
komsthandlingar på en del områden å Riddarholmen, Indika sedan gammalt
nyttjats till gator och öppna platser. Senast utfärdade, mycket gamla
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
designationer eller beskrifningar öfver vissa kronans egendomar å Riddar-
holmen, exempelvis kammarrättens tomt n:o 6 och kungshusets (Svea
hofrätts) tomt, antydde nemligen, att nu för allmänt begagnande upp¬
tagen mark tillhört tomterna; och det syntes delvis vara ytterst svårt
att utreda, huruvida dess utläggande vore beroende på träffad öfverens¬
kommelse eller icke. På grund häraf ansåge afdelningen staden böra
söka utverka sig en förklaring, att Eders Kongl. Maj :t och kronan afstode
alla anspråk på alla de till Riddarholmen hörande områden med undantag
för aktiebolaget P. A. Norstedt & söners egendom n:o 18, statens jern-
vägars mark, Riddarholmskyrkan samt kronan förut tillhöriga tomter
och den mark, kronan enligt nu ifrågavarande uppgörelse skulle för¬
värfva, hvarvid förut åberopade karta öfver Riddarholmen med derå in¬
lagda gränser skulle lända till efterrättelse.
Härmed skulle samtliga eganderättsförhållanden med afseende å
Riddarholmen blifva för framtiden ordnade.
Efter år 1900, då staden afgifvit sitt första erbjudande i fråga
om byte med Eders Kongl. Maj:t och kronan i syfte att åt staden för¬
värfva, bland annat, den nuvarande kanslihustomten n:o 1 i qvarteret
Vulcanus och sålunda bereda staden en för dess ändamål lämplig byggnads¬
plats i qvarteron Mars och Vulcanus mellan Myntgatan och strömmen,
hade vid underhandlingar med fångvårdsstyrelsen angående uppförande
af nytt fängelse förekommit, att styrelsen för kronans räkning gjort
anspråk på eganderätten till den i nuvarande fängelsetomten ingående
forna s. k. Lilla Mynthustomten, under förmenande att densamma endast
för fängelsebyggnad skulle vara till staden upplåten. Ehuru afdelningen
efter noggrann utredning numera ansåge det till fullo styrkt, att sagda
tomt år 1846 blifvit af kronan med eganderätt försåld, syntes likväl
försigtigheten bjuda, att till undvikande af tvist staden nu förbehölle
sig, att Eders Kongl. Maj:t och kronan afstode från eventuella anspråk
äfven å omförmälda tomt.
För att underlätta sakens vidare behandling och verkställigheten
af ett blifvande kontrakt hade afdelningen trott det vara lämpligast,
att stadens förra anbud jemte nu ifrågasatta tillägg med samtliga der¬
vid fästade vilkor sammanfördes i ett nytt gemensamt erbjudande.
Vidkommande de ömsesidiga tillträdestiderna hade under hand från
kronans sida uttryckts den önskan, att tiden för stadens tillträde af nu¬
varande kanslihuset och arméförvaitningens hus, senast bestämd till den
1 oktober 1909, måtte framflyttas ytterligare ett år, eller till den 1
oktober 1910, samt att tidpunkten för tillträdet af de nu bebygda om¬
29
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
rådena å Riddarholmen, utgörande delar af riksgäldskontorets hus och
nuvarande riksdagshuset, måtte sättas till senast femtio år härefter, eller
till 1952 års utgång, hvaremot den obebygda marken derstädes skulle
af staden tillträdas, så snart kontraktet blifvit af samtliga vederbörande
godkändt. Med afseende å marken för Hamngatan och rifning af derå
befintlig byggnad skulle förblifva vid hvad genom stadsfullmäktiges
senaste beslut medgifvits.
Likaså skulle de till kronan afträdda bebygda egendomarna af-
stås senast å nu öfverenskommen tid, den 1 oktober 1903, men den
för kanslihuset erforderliga del af Riddarholmshamnen så snart nöd¬
vändig utvidgning af hamnen verkstälts, eller senast med utgången af
år 1904, och Gymnasiigränden först samtidigt med det att staden er-
hölle ofvanberörda delar af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret Riddar-
holmen, fria från byggnader.
I fråga om rätten till åbyggnaderna å tomterna n:ris 4 och 7 i
qvarteret Riddarholmen skulle gälla samma bestämmelser som förut,
likasom äfven rörande tiden för betalandet af den kontanta mellangiften,
1,000,000 kronor. Deremot hade tillagts en punkt om skyldighet för
kronan att bekosta de för dessa nybyggnader behöfliga gatureglerings-
och dermed jemförliga arbeten, hvilka staden sedan skulle öfvertaga och
för framtiden underhålla.
Om på grund af nu ifrågavarande erbjudande ett aftal med Eders
Kongl. Maj:t och kronan komme till stånd, borde med hänsyn till det¬
samma vissa tillägg göras till stadsplanen med afseende a Riddarholmen,
men med beslut härutinnan syntes böra anstå, till dess ärendet blifvit
af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt.
Afdelningen ansåge för sin del det nu föreslagna tillägget till stadens
förra anbud jemte de för samma tillägg uppstälda vilkor, ehuru, såsom
redan nämnts, innebärande ytterligare afsevärda medgifvanden från stadens
sida, likväl vara för staden antagliga, särskild! med hänsyn till den full¬
ständiga och äfven ur estetisk synpunkt tillfredsställande reglering al
Riddarholmen, som derigenom skulle vinnas.
T sitt förenämnda underdåniga yttrande åt den 12 december 1901
hafva Stockholms stadsfullmäktige anfört, att stadsfullmäktige med hän¬
syn till det läge, i hvilket detta invecklade ärende efter långvariga för¬
handlingar mellan kronan och staden numera kommit, funnit staden
ej böra undandraga sig att göra ytterligare medgifvanden och derföre
beslutit förklara, att staden vore villig att med kronan träffa aftal åt
följande innehåll:
30
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
l:o.
Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:
A) nuvarande kanslihustomten, eller n:o 1 i qvarteret Vuleanus
inom Nikolai församling, i areal ....................................... 1,818,7 qv.-m.
B) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,
likaledes inom Nikolai församling, med en areal af ...... 899,4 ,,
C) följande på en af stadsplaneingeniören Gust. von
Segebaden den 6 november 1901 upprättad karta med
dertill hörande promemoria med gul kantfärg omgifna
områden, nemligen:
a) den de! af egendomen n:o 8 i qvarteret Riddar-
holmen, som betecknats med bokstäfverna x, y, z, m3,
a1 och x samt i areal innehåller omkring ........................ 38 „
b) den del af egendomen n:o 17 i qvarteret Riddar-
holmen, som betecknats med bokstäfverna t1, u^w^x1
och t1 samt i areal innehåller omkring ............................. 465 ,,
c) den del af egendomen n:o 12 i qvarteret Riddar -
holmen, som betecknats med bokstäfverna w1, y^z^x1
och w1 och som i areal innehåller omkring ..................... 735 „
d) den del af en från förra tomten moll qvarteret
Riddarholmen afstyckad tomtdel, som betecknats med bok¬
stäfverna n4, o4, p4, q4, r4 och n4 samt i areal innehåller
omkring ......................................................................................... 480 „
e) den del af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret
Riddarholmen, som betecknats med bokstäfverna u4, r4,
s4, t4, a5, z4, y4, x4, w4, u4, m4 och n4 samt i areal
innehåller omkring .................................................................. 1,177 „
Summa omkring 5,613,1 qv.-m.
Härförutom afstår Kongl. Maj:t och kronan ej mindre från den
rätt, kronan tilläfventyrs kan ega till den i nuvarande ransaknings-
fängelsets tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k. Lilla Mynthus¬
tomten, än äfven från alla anspråk på till Riddarholmen hörande om¬
råden med undantag för nedanskrifna egendomar, nemligen:
1) den aktiebolaget P. A. Norstedt & söner tillhöriga egendomen
n:o 18 i qvarteret Riddarholmen;
2) statens jernvägars mark, sådan den nu är inhägnad;
3) Riddarholmskyrkan, sådan den å kartan är utmärkt;
31
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
4) nedannämnda kronan dels förut tillhöriga, dels genom detta
kontrakt tillagda egendomar:
a) de delar af egendomarna n:ris 2 och 3, n:o 4, n:o 5, n:o 6 och
n:o 15 i qvarteret Riddarholmen, Gymnasiigränden, en gränddessein och
Riddarholmshamnen, som upptagas inom det med bokstäfverna w3, x3,
y3, z3, a4, b4, c4, d4, e4, f4, g4, h4, i4, k4, l,4 m4, u4, w4, x4, br> c5,
-d5, e5, n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3 och w3 betecknade området;
b) det s. k. Kungshuset jemte en dervid belägen del af eu öppen
plats, å kartan betecknadt med bokstäfverna d2, e2 f2, g2, h2, i2, k2,
l2, m2, n2, o2, p2, q2, r3,' s2, t2, u2, w2, x2, y2, z2, b3, c3, d3, e3, f3?
g3, h3, i3, k3, l3 och d2;
c) de delar af egendomarna n:o 7 och n:o 8 i qvarteret Riddarholmen
jemte angränsande delar af en öppen plats och Riddarholmshamnen,
som upptagas inom området betecknadt med bokstäfverna a, b, c, d, e,
f, g, h, i, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, a1, b', c4, d>,e4,f‘,g4,
hl, i1, k1, a3, 1’, o1, p4, q1, r1, s1 och a; samt
d) de med bokstäfverna a2, b2, c2, t', xl, z1 och a3 betecknade
delarna af egendomarna n:o 12 och n:o 17 i qvarteret Riddarholmen.
Slutligen förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas å
stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af
Hamngatan till aderton meters bredd på södra sidan mellan Vestra
Trädgårdsgatan och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens
förfogande den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå
stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för
all framtid lemna den återstående ej bebygga delen af Kungsträd¬
gården mellan Hamngatan och Norrström obebygd samt förty medgifva,
att samma del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.
2:o.
Deremot afstår Stockholms Stad till kronan:
A) med eganderätt
a) den del af Riddarholmshamnen, som å ofvan åberopade karta
med promemoria finnes betecknad med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g,
h, i, k och a, med eu areal af omkring ...................... 685 qv.-m.
b) den del af egendomen n:o 7 i qvarteret Riddar¬
holmen, som betecknats med bokstäfverna h>, in', n1, o1,
p4, q4, r>, s4, a, k, 1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, in»,
n3 och h1 samt i areal innehåller omkring ............... 2,750 „
Transport 3,435 qv.-m.
32
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
Transport 3,435 qv.-m.
c) den del af en mellan det s. k. Kungahuset och
egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarholmen belägen öppen
plats, som är betecknad med bokstäfverna h1 i1, k1, a3,
l1, o1, n!, m1 och b1 samt i areal innehåller omkring...... 85 ,,
d) den del af Riddarbolmshamnen, som betecknats
med bokstäfverna n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3, w3, x3, l5,
k5, i5, f5, e5 och n3 samt i areal innehåller omkring ...... 3,070 ,,
e) den de! af egendomen n:o 15 i qvarteret Riddar¬
holmen, som å kartan betecknats med bokstäfverna f5, g6,
h5, g4, h4, d5, e5 och f5 samt i areal innehåller omkring 770 „
f) den del af en mellan egendomarna n:o 4 och n:o
15 i qvarteret Riddarholmen belägen gränddessein, som
betecknats med bokstäfverna d5, h4, i4, c5 och d5 samt i
areal innehåller omkring ............................................................ 140 „
g) den del af Gymnasiigränden, som betecknats med
bokstäfverna b5, k4, l4, x4 och b5 och som i areal inne¬
håller omkring ................................................................................ 290 „
B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af
tomten n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å kartan be¬
tecknats med bokstäfverna c5, i4, k4, b5 och c5, med för¬
pligtelse för kronan att fullgöra de med dispositionsrätten
följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal
omkring .......................................................................................... 640
Summa omkring 8,430 qv.-m.
Härforutom betalar staden till kronan ett belopp af en million
(1,000,000) kronor.
3:o.
Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egen¬
domarna gälla följande bestämmelser:
De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus
och n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit
beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke
senare än den 1 oktober 1910.
Den till staden afträdda mark å Riddarholmen tillträdes till den
, del, som är obebygd, så snart detta kontrakt blifvit af samtliga veder-
33
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.
börande godkändt, samt till den del, som är bebygd, efter skeende
ny-, till- eller ombyggnad, dock senast med 1952 års utgång.
Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungs¬
trädgården får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart
detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å
denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver
vara nedrifven förr än till den 1 april 1904.
De till kronan afträdda egendomar och områden tillträdas af kronan
senast den 1 oktober 1903 med undantag af dels den för den nya
kanslibyggnaden erforderliga delen af Riddarholmshamnen, hvilken icke
får tillträdas förr, än nödvändig utvidgning af hamnen på detta ställe
blifvit verkstäld, eller senast med utgången af år 1904, dels ock den
afträdda delen af Gymnasiigränden, hvilken icke får tillträdas förr, än
den till staden afträdda delen af egendomen n:ris 2 och 3 i qvarteret
Riddarholmen blifvit till staden öfverlemnad, fri från byggnader.
4:o.
De åbyggnader å tomterna n:ris 4 och 7 i qvarteret Riddarholmen,
som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet
kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden
beslutar Strandgatans utvidgning å detta ställe, och byggnaderna å
tomten n:o 7, intill dess de komma att rifvas eller ombyggas.
5:o.
De för kronans blifvande nybyggnader erforderliga terrasseringar
af gator och öppna platser äfvensom anläggningen af en i byggnads-
förslaget ingående trappa mellan Birger Jarls torg och hamnen bekostas
af kronan, hvaremot staden öfvertager och bekostar deras framtida
underhåll.
6:o.
Den kronan förbehållna mellangiftssumman en million (1,000,000)
kronor utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret
Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfver-
lemnade.
Bih. till Riksd. Prut. 1902. J Sami. 1 Afd. 30 Höft.
5
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
ÖJverinten-
dentsembetets
yttrande öfver
förelaget.
Departements¬
chefens ytt¬
rande.
Behofvet af
nya lokaler för
Kongl. Maj:ts
kansli.
7:o.
Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1902
års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.
Öfver sistberörda förslag till aftal mellan kronan och Stockholms
stad har öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 3 sist-
lidne januari afgifvit underdånigt utlåtande, dervid embetet anmält, att
embetet icke funnit något att för sin del i detta ärende erinra.
Den i det förestående" lemnade beskrifningen af lokalerna i den
byggnad, der flertalet afdelningar af Eders Kongl. Maj:ts kansli för
närvarande äro inrymda, och af sjelfva byggnadens beskaffenhet inne¬
fattar den mest bindande bevisning om behöfligheten af nya lokaler för
detta vigtiga embetsverk. Det kan ifrågasättas, om något verk i hufvud¬
stad en är sämre installeradt än Eders Kongl. Maj:ts kansli, och skulle
jemförelsen utsträckas så, att den omfattade regeringsbyggnaderna i andra
länder, större som mindre, skulle resultatet säkerligen varda, att en
alldeles enastående plats blefve vårt kanslihus anvisad. Lyx i inred¬
ningen och utstyrseln af en dylik byggnad är icke på sin plats, men
säkerligen skall ingen anse den fordran öfverdrifven, att lokalerna i det
embetsverk, som utgör medelpunkten för landets förvaltning, icke skola
vara så trånga, att i vissa departement byråchef, kanslisekreterare och
amanuens måste utföra sitt arbete i ett och samma rum, som dertill
ofta är af ytterligt små dimensioner, att vissa departementsbyråer måste
inrymmas i små vindskupor, kalla om vintern och varma om sommaren,
att i vissa departement väntrum saknas för dem, som söka företräde
hos departementschefen, att, om sakkunnige inkallas för att biträda i
något departement, ingen möjlighet finnes att der bereda dem plats,
ofta till märklig olägenhet för arbetet, att tillräckligt utrymme saknas för
förvaring af departementens handlingar, så att dessa tidigare än önskligt
vore måste aflemnas till riksarkivet, och, sist men icke minst, att de i
departementen förvarade, till stor del oersättliga handlingar till följd af
byggnadens ur synpunkten af trygghet mot eldfara otillfredsställande
beskaffenhet äro utsatta för ögonskenlig fara af förstörelse. För vissa
afdelningar af kansliet har ej längre utrymme kunnat beredas inom
kanslihuset, utan hafva lokaler för dem måst förhyras på annat håll.
35
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Att det nuvarande kanslihuset ej redan för längesedan blifvit för
sitt ändamål utdömdt, har ej heller berott på förefintligheten af någon
tveksamhet i detta afseende, utan derpå att synnerligen stora svårig¬
heter mött att bereda en lämplig byggnadsplats för en ny byggnad för
kansliet. Om någon, bör en sådan byggnad hafva ett centralt läge;
den måste vara belägen på så kort afstånd som möjligt från kongl.
slottet, det nya riksdagshuset och flertalet embetsverk. Tillika är det
klart, att ett nytt kanslihus, som måste tilltagas i sådana dimensioner, att
det icke inom kort åter varder för trångt, måste komma att utgöra ett
bvggnadskomplex af betydande dimensioner. Då på den önskade byggnads¬
tomten ställas fordringarne af på en gång centralt läge och betydande
utsträckning, säger det sig sjelft, att valet mellan tomter, som ega de
erforderliga qvalifikationerna, skall vara ytterst begränsadt. I sjelfva
verket finnes allenast en så beskaffad tomt, som icke redan är tagen i
anspråk för andra byggnader, nemligen Borra delen af Kungsträdgården.
Väljes icke denna, måste man för ändamålet förvärfva någon tomt, som
redan är upptagen af offentliga eller enskilda byggnader. Förslag till upp¬
förande af kanslihus å nämnda del åt Kungsträdgården har, såsom jag förut
meddelat, blifvit utarbetadt. Frånsedt att byggnadsgrunden är otill¬
fredsställande, erbjuder otvifvelaktigt berörda område i och för sig en
lämplig byggnadsplats. Utan synnerligt nödfall lärer emellertid kronan
icke böra för byggnadsändamål taga i anspråk en af hufvudstadens af ålder
mest uppskattade och centralast belägna offentliga platser. Ett sådant nöd¬
fall föreligger icke nu, då, utan ökad uppoffring för staten, en för kansli¬
husbyggnaden lika fördelaktig plats som den nyss angifna kan erhållas.
Ett i norra delen af Kungsträdgården uppfördt kanslihus bär (med inbe-
räkning af lösen för atelierbyggnadsaktiebolagets hus, men oberäknadt
inlösen af vissa tomter, som ansetts böra bibehållas obebygda,) be¬
räknats kosta 4,050,856 kronor 98 öre. Ett kanslihus åter å den plats
på Riddarholmen, som nu upptages af kammarrättens och marinförvalt¬
ningens hus, skulle, med inberäknande af kostnaden för de andra bygg¬
nadsföretag, som komme att föranledas deraf, att den ifrågavarande
tomten toges i anspråk för kanslihusbyggnaden, komma att kosta
4,200,856 kronor 98 öre, således något mer än det förra projektet,
men för sistnämnda summa skulle man, utom sjelfva kanslihuset, erhålla
en ny i alla afseenden ändamålsenlig byggnad för kammarrätten och
domänstyrelsen, en dermed visserligen sammanbygd, men för eldfara
derifrån isolerad, fullt tidsenlig byggnad för kammararkivet samt en ny
lokal för krigshögskolan.
Svårigheten
att finna lämp-
lig plats för
nytt kanslihus.
Ifrågasatta
tomter för
detsamma.
36
Kammarrät¬
tens, domän-
styrelsens och
kammar -
arkivets nu¬
varande hus.
Behofvet aj
nya lokaler för
kammar¬
arkivet.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
Till den sistnämnda byggnadsfrågan återkommer jag nedan. Det
hus, hvari nu kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet äro in¬
rymda och som måste nedrifvas för att bereda plats för det nya kansli¬
huset, är visserligen åldrigt, men skulle likväl, om ej annan anledning till
dess undanrödjande förelåge, fortfarande kunna användas till lokal för
kammarrätten och domänstyrelsen, ehuru det naturligtvis är en fördel att
erhålla nya och rymliga lokaler i stället för i många afseenden oändamåls¬
enliga och trånga. Helt annat är förhållandet med kammararkivet. Här
föreligger en byggnadsfråga, som ovilkorligen i alla händelser tränger till lös¬
ning, hvarföre man är fullt berättigad att, vid jemförelse af kostnaden mellan
olika byggnadsalternativ för kanslihuset, från kostnaden för det alternativ,
som medför uppförandet af eu byggnad för kammararkivet, borträkna
hela kostnaden för denna och tillgodoräkna alternativet såsom ett före¬
träde, att det bereder möjlighet för en lösning af sistnämnda byggnads-
Iråga. I detta afseende anhåller jag att få erinra om följande om¬
ständigheter.
Upprepade gånger har kammarkollegium i underdåniga skrivelser
till Eders Kongl. Maj:t framhållit behofvet af nva eller utvidgade lokaler
för kammararkivet. De förslag, som i detta afseende af kammarkollegium
tid efter annan framställe, hafva emellertid, med undantag af ett, som
föranledt till kammararkivets utvidgande med ett i förbindelse med den
nuvarande lokalen anordnad! nytt rum, vid närmare utredning befunnits
icke kunna genomföras. Beträffande dessa förslag vill jag i öfrigt nu
endast erinra, hurusom kammarkollegium i underdånig skrifvelse den
25 februari 1898, efter erhållen kännedom att den byggmästaren J. Anders¬
sons sterbhus tillhöriga fastigheten Strömsborg kunde af statsverket
förvärfvas till kammararkiv för ett pris af 430,000 kronor, hemstält,
att, derest vid undersökning genom vederbörlig myndighet den å Ströms¬
borg uppförda byggnaden befunnes vara för nämnda ändamål fullt
lämplig, nödiga åtgärder måtte vidtagas för inköp och inredning af
samma byggnad till lokaler för kammararkivet. Sedan öfverintendents-
embetet i anledning häraf afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och
deri, jemte meddelande att kostnaden för inköp och inredning till
kammararkiv af byggnaden å Strömsborg icke komme att understiga
ett belopp af 651,000 kronor, mot det föreslagna inköpet framstält
anmärkningar i åtskilliga väsentliga delar, fann Eders Kongl. Maj:t
vid ärendets föredragning den 15 april 1898 kammarkollegii framställning
icke till någon vidare åtgärd föranleda. Visserligen har för afhjelpande
af det mest trängande behofvet af ökadt utrymme för kammararkivet
37
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.
Eders Kongl. Maj:t den 9 september 1892 förordnat, att vissa i kammar¬
arkivet förvarade handlingar skulle öfverflyttas till riksarkivet för att
med sistnämnda arkivs handlingar införlifvas samt att såsom deposition
finge från kammararkivet efter kammarkollegii bepröfvande öfverlemnas
handlingar till ett omfång af 3,000 hyllfot, att förvaras i de af riks¬
arkivet disponerade hvalfven under kongl. slottets nordvestra flygel,
men uppenbart är, att med den årligen fortgående tillväxten af kammar¬
arkivets handlingar det ökade utrymme, som genom dessa åtgärder
kunnat beredas i kammararkivets egna lokaler, nu måste vara åtminstone
i det allra närmaste upptaget.
Det är emellertid icke blott i fråga om utrymmet, kammararkivets
lokaler måste anses vara otillfredsställande, utan gäller detta, och det
i ännu högre grad, om beskaffenheten af samma lokaler. De brist-
fälligheter, hvilka så i ena som andra afseendet vidlåda kammararkivets
lokaler, hafva äfven uppmärksammats af Riksdagens revisorer, hvilka i
sin till Riksdagen afgifna berättelse angående verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och för¬
valtning under år 1896 anfört, bland annat, att revisorer ne, som besökt
det dels i nedra bottnen i kammarrättens hus samt dels i de s. k.
tornrummen och å vinden i gamla kungshuset inrymda kammararkivet,
dervid trott sig finna, att det otillfredsställande skick, hvari detta
under en längre tid vanvårdade arkiv befunne sig, till en stor del
kunde tillskrifvas beskaffenheten af de lokaler, som vore upplåtna för
detsamma. Dessas belägenhet på tre olika ställen medförde redan
i och för sig afsevärda svårigheter. Besvärade af mörker och delvis
af fukt samt i saknad af eldstäder, vore de synnerligen olämpliga
till förvaring af arkivhandlingar. Härtill konnne, att på grund af
arkivets stora omfattning och betydande årliga tillväxt utrymmet
måst anlitas i högre grad, än lämpligt varit. Sålunda vore t. ex.
hyllorna förlagda så nära hvarandra, att, när akter skulle från högre
belägna fack nedtagas, stege ej kunde användas, utan man måste upp¬
stiga på något af närstående hyllas lägre fack, hvarigenom naturligtvis
de der förvarade arkivalierna utsattes för skada. Vidare vore afståndet
mellan de olika facken i samma hylla på flera ställen så ringa, att
arkivalierna måste förvaras i liggande ställning, livilket medförde stor
olägenhet vid deras begagnande, såväl på grund af svårigheten att
återfinna desamma som genom deras nötning vid utdragningon och in¬
skjutningen. Att olägenheterna af det bristande utrymmet i arkivet
komme att alltmer göra sig gällande, framginge, bland annat, deraf,
38
Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 34.
att tillväxten af arkivalier alltjemt ökades och för tillfället upptoge
omkring 80 sträckmeter för år.
För att än ytterligare belysa frågan om det skick, hvari kammar¬
arkivets lokaler befinna sig, tillåter jag mig slutligen erinra om hvad
i detta afseende förekommer i en af kammarkollegium till Eders Kongl.
Maj:t aflåten underdånig skrifvelse af den 10 augusti 1900. I berörda
skrifvelse omförmäles, hurusom samtliga i kammararkivet anstälde tjenste¬
man och vaktbetjente med undantag af arkivarien, under framhållande
af åtskilliga synnerligen svåra brister, hvarmed kammararkivets lokaler
vore behäftade, i skrifvelse till kollegium anfört, att en längre tids
tjenstgöring i så beskaffade lokaler ovilkorligen måste medföra allvar¬
samma rubbningar i helsotillståndet hos den der sysselsatta personalen,
hvarigenom tydligtvis jemväl sjelfva arbetet i arkivet blefve lidande,
på grund hvaraf och då staten, som aktat nödigt att genom särskild
lagstiftning skydda inom industriella yrken anstälda arbetare till lif och
helsa, svårligen syntes kunna fordra af sina tjenstemän och vaktbetjente,
att de vid fullgörande af sina åligganden skulle vistas i lokaler, som
vore i så hög grad helsofarliga som de, hvilka af arkivet disponerades,
bemälde tjenstemän och vaktbetjente anhölle, att erforderliga åtgärder
måtte vidtagas för beredande af en bättre arbetslokal för arkivet. Vidare
omnämnes i samma skrifvelse, att arkivarien, med vitsordande af arbets¬
lokalernas synnerligen helsovådliga beskaffenhet, för egen del anfört,
att det svåraste felet med arkivets lokaler dock vore, att i desamma
förvarade ännu återstående delar af arkivets rikhaltiga samlingar inom
en icke alltför aflägsen framtid komme att genom en sakta men säkert
fortgående förmultning fullständigt tillintetgöras samt att efter hans
åsigt, äfven om en eller annan af de anmärkta olägenheterna kunde
blifva afhjelpt, de af arkivet nu disponerade lokalerna helt säkert aldrig
kunde försättas i sådant skick, att arbetet i dem skulle kunna bedrifvas
utan men för personalens helsa.
Till ordnande af kammararkivets värdefulla samlingar hafva af Riks¬
dagen anvisats ganska betydliga anslag. För att emellertid de kostnader
och det arbete, som nedläggas på ordnandet af berörda samlingar, skola
blifva i allo fruktbärande, måste för de ordnade samlingarnes upp¬
ställande ovilkorligen finnas att tillgå rymliga och tidsenliga lokaler.
Äfven af denna anledning påkallas således nya lokaler för kammar¬
arkivet.
ifrågasatt I valet mellan norra delen af Kungsträdgården och den ifråga-
Tu^kamiihus 8a^a delen af Riddarholmen såsom byggnadsplats för nytt kanslihus
39
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
synes mig ett gifvet företräde tillkomma den senare. Då de i det före¬
gående omförmälda andra förslagen till byggnadsplatser måst af olika
skäl öfvergifvas, skulle alltså det sist framstälda Riddarholmsproj ektet
ensamt qvarstå. Bland de ifrågasatta byggnadsplatser, som på grund
af allt för inskränkt utrymme måst öfvergifvas, var äfven, såsom af
det förestående framgår, den nuvarande kanslihustomten. Då det emeller¬
tid, för att åt den byggnad, deri Eders Kongl. Maj:ts kansli inrymmes,
bevara dess nuvarande, utan tvifvel förträffliga läge, skulle kunna ifråga¬
sättas att i syfte att erhålla en utvidgad byggnadstomt förvärfva och
med den nuvarande tomten (qvarteret Yulcanus) förena så väl det
angränsande qvarteret Mars, som nu upptages af öfverståthållarembetets
hus och Stockholms stads ransakningsfängelse, som den mellan dessa
båda qvarter belägna Myntgränden, anhåller jag att härom få yttra
några ord.
Af en utredning, som jag låtit verkställa, framgår, att qvarteret
Mars innehåller en areal af 2,300 qv.-meter och Myntgränden en areal
af 427 qv.-meter. Genom förvärfvandet af dessa områden skulle så¬
ledes erhållas ett tomtområde, som sammanlagdt med kanslihusets nu¬
varande tomt utgör 4,545,7 0 qv.-meter, hvaraf emellertid till följd af
behofvet att utvidga Rådhusgrändens nuvarande bredd m. in. endast
4,000 qv.-meter skulle blifva för byggnadsändamålet disponibla. För
att en byggnad å detta tomtområde skall kunna bereda det utrymme,
som erfordras för ett nytt kanslihus, måste byggnaden uppföras till en
höjd af fem våningar. Sjelfva byggnadskostnaden har ansetts komma
att uppgå till ungefär samma belopp, som beräknats för uppförande af
kanslihus å det område, som nu delvis upptages af kammarrättens och
domänstyrelsens hus, eller 2,700,000 kronor. Marken i qvarteret Mars
har ansetts ega ett expropriationsvärde af 350 kronor för qv.-meter,
motsvarande i rundt tal för hela qvarteret 800,000 kronor. Enligt be¬
rörda utredning skulle således å nuvarande kanshhustomten, tillökad
med förenämnda områden, kunna åstadkommas ny kanslihusbyggnad
med för ändamålet tillräckligt utrymme. Härvid tillåter jag mig emeller¬
tid till en början erinra, att förutsättningen för att å ifrågavarande
tomtområde skall kunna åstadkommas en byggnad med erforderligt
utrymme är, att byggnaden uppföres till en höjd af fem våningar,
men att detta endast till en del låter sig göra, enär tomtområdet del¬
vis gränsar till gata, hvarest enligt gällande bestämmelser, från Indika
i detta fall icke torde böra påkallas undantag, byggnader icke få upp¬
föras till större höjd än tre våningar. Icke heller böra lemnas ur räk¬
ningen de svårigheter och kostnader, utförandet af detta byggnads-
på den nu¬
varande
kanslihus¬
tomten till¬
ökad med visst
område.
40
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.
förslag skulle komma att medföra derigenom, att under byggnadstiden
lokaler måste beredas åt de kansliafdelningar, som nu äro inrymda i
kanslihuset. Visserligen skulle, åtminstone så vidt med ledning af om-
förmälda utredning nu kan bedömas, detta förslag beträffande utgifterna
för detsamma komma att ställa sig något billigare än det senast fram-
stälda byggnadsförslaget å Riddarholmen jemte andra dermed samman¬
hängande byggnadsföretag, men denna fördel synes mig mer än upp¬
vägas deraf att, såsom jag i ett annat sammanhang redan framhållit,
för det kostnadsbelopp, sistberörda byggnadsförslag beräknats skola med¬
föra, erhållas icke blott ny kanslihusbyggnad, utan äfven nya och tids¬
enliga lokaler för en del andra embetsverk och institutioner, deribland
kammararkivet.
Nytt kansli- På grund af hvad i det föregående blifvit anfördt anser jag mig
hus på Md- till plats för ett nytt kanslihus böra förorda valet af det område å
i sammanhang Riddarholmen, som tor närvarande upptages af marmforvaltnmgens samt
dermed stående kammarrättens och domänstyrelsens hus jemte vissa delar af de an grän-
företag!' sande tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen äfvensom af
Riddarholmshamnen, såsom varande både den lämpligaste byggnads¬
plats, som för närvarande torde stå att erhålla, och en i och för sig
synnerligen lämplig sådan.
Med valet af nyssnämnda plats för uppförande af ny kanslihus¬
byggnad följer, att erforderligt hamnutrymme i stället för den del af
Riddarholmshamnen, som kommer att tagas i anspråk för kanslihus-
byggnaden, måste beredas genom utfyllande af en del af vattenområdet,
hvilket arbete enligt det senaste förslaget till bytesaftal med Stockholms
stad också skall af staden på dess bekostnad verkställas. För marin¬
förvaltningen beredes lokal genom påbyggnad af postverkets hus vid
Rödbodtorget, dit arméförvaltningen skulle förläggas, och för kammar¬
rätten, domänstyrelsen och kammararkivet uppföres ny byggnad å
auktionsverkets tomt jemte angränsande mark. Den för ifrågavarande
byggnader erforderliga marken skall, i den mån den icke redan dispo¬
neras af kronan, enligt nyssnämnda förslag till bytesaftal med Stockholms
stad af staden upplåtas.
Förslaget till Ehuru för genomförande af de af mig nu förordade byggnads-
by‘stockhoims<i företagen från Stockholms stads sida kräfvas betydande uppoffringar af
stad. stadens mark och penningar utöfver hvad stadens första anbud innefattade, har
Tomtregie■■ s^den likväl med ett tillmötesgående, som är värdt erkännande, för-
ringen på klarat sig villig att underkasta sig dessa uppoffringar. Också torde det
Riddarholmen. ö ö & rr ö
41
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
väl svårligen kunna bestridas, att det af staden senast afgifna förslaget
till bytesaftal är för kronan fördelaktigt. Beträffande de vilkor, som af
staden enligt berörda förslag till bytesaftal uppstälts för de af staden
enligt samma förslag kronan gjorda erbjudanden, torde, livad först an¬
går stadens fordran att af kronan med eganderätt erhålla den för genom¬
förande å Riddarholmen af vissa gaturegleringar erforderliga mark,
något ej vara att från kronans sida erinra. Visserligen ingår i den
mark, som för berörda ändamål skall till staden afträdas, äfven sådan,
som för närvarande delvis upptages af Riksdagens och riksgäldskontorets
hus, men då tiden, inom hvilken de bebygda tomtdelarne senast skola
till staden afträdas, infaller först efter femtio år, synes med allt skäl
kunna antagas, att nyssnämnda båda hus redan före utgången af om-
förmälda tid komma att befinna sig i sådant skick, att deras bibe¬
hållande icke låter förena sig med ett ekonomiskt tillgodogörande af
de värdefulla tomter, hvarå de äro uppförda, utan att de måste borttagas
och ersättas med andra, ur nyssnämnda synpunkt anordnade byggnader.
Att Stockholms stad velat åt staden såsom öppen plats bevara
den icke bebygda delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och
Norrström lärer väl befinnas helt naturligt, och då de af staden till
kronan gjorda utfästelserna innefatta fullt vederlag äfven för den servi¬
tut, som genom kronans tillförbindande att för all framtid lemna be¬
rörda område obebygdt kommer att belasta Kungsträdgården, torde
hvad staden i denna del påyrkat icke böra möta gensägelse. Beträffande
hvad öfverintendentsembetet i förenämnda underdåniga skrifvelse den 27
mars 1900 anfört i fråga om underhållet för framtiden af Kungsträdgården
anser jag mig böra nämna, att enligt ett mellan nämnda embetsverk,
å Eders Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, samt Stockholms stads drät¬
selnämnd den 24 mars 1876 upprättadt kontrakt, som skulle gälla från den
1 påföljande april och anses förnyadt för ett år i sender, räknadt från
den 1 april, så vida det ej före utgången af nästföregående mars må¬
nad af endera kontrahenten uppsades, drätselnämden förbundit sig att
i angifna hänseenden ombesörja vården om torget från Hamngaten till
Strandgatan utmed Norrström mot ersättning i ett för allt af 5,000
kronor för år, att utgå af statsanslaget till byggnader och reparationer.
I händelse bytesaftalet med Stockholms stad godkännes och Kungsträd¬
gården följaktligen såsom öppen plats intages i stadsplanen, har det
ansetts såsom eu gifven följd af avtalet i denna del, att berörda kon¬
trakt kommer att af kronan uppsägas och att staden således måste utan
bidrag från staten öfvertaga underhållet för framtiden af Kungsträd-
Bih. till Riksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Afd. SO Höft. 6
Kungsträd¬
gården.
Armé förvalt¬
ningens tomt.
Atelierbygg-
nadsaktic-
bolagets hus.
42 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
gården. Med afseende härå har något särskildt förbehåll om stadens
skyldighet i berörda afseende icke heller ansetts vara behöflio-t.
O
Den byggnad, som nu disponeras af arméförvaltningen, befinner
sig i ett synnerligen bristfälligt skick. Med afseende härå och då annan
lämplig lokal för nämnda embetsverk står att erhålla i postverkets hus
vid Rödbodtorget, bör öfverlåtande till Stockholms stad af arméförvalt¬
ningens tomt icke heller medföra någon olägenhet för kronan.
Bland de förpligtelse^ kronan genom det ifrågasatta aftalet med
Stockholms stad vidare skulle komma att ikläda sig, ingår, att, jemte
det. fastställelse meddelas å Stockholms stadsfullmäktiges beslut om
utvidgning af Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra
Trädgårdsgatan och Kungsträdgårdsgatan, till stadens förfogande ställes
den för berörda ändamål erforderliga mark fri från derå stående del
af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad. Med afseende å denna be¬
stämmelse anser jag mig beträffande nämnda byggnad böra erinra, att,
sedan åtskilliga personer i en till Eders Kongl. Maj:t ingifven under¬
dånig ansökning anhållit, att till det bolag, som för ändamålet kunde
komma att bildas, en i ansökningen närmare angifven plats i nord¬
vestra hörnet af Carl XIII:s torg måtte upplåtas för uppförande af
eu till konstexpositioner, målareatelier m. m. afsedd byggnad, genom
nådigt bref den 21 april 1865 medgifvits, att förenämnda plats finge
för ändamålet tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda i
nåder . förordnadt upplåtas mot en årlig afgäld till kronan af 300 rdr
samt i öfrigt på vilkor, bland andra, att, derest tomten framdeles
skulle finnas vara för något statens ändamål behöflig och således till
följd af derom meddeladt nådigt beslut komma att till kronan åter¬
ställas, bolaget skulle ega att för derå då varande byggnad af kronan
erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden enligt de
deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningarna, hvilka, för att
vid sådan liqvid tjena till efterrättelse, borde hos öfverintendentsembetet
deponeras.
Den sålunda ifrågasätta byggnaden blef sedermera uppförd af
atelierbyggnadsaktiebolaget; och, enligt hvad den till öfverintendents¬
embetet öfverlemnade räkenskapen rörande kostnaden för byggnadens
uppförande utvisar, uppgick berörda kostnad till 100,856 r:dr 98 öre
rmt. Detta belopp utgör således den lösesumma, kronan har att till
bemälda bolag erlägga för byggnaden, i händelse tomten skulle finnas
vara för något statens ändamål behöflig.
43
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
På grund af nyssnämnda bestämmelse i förslaget till bytesaftal
med Stockholms stad måste således, derest aftalet kommer till stånd,
atelierbyggnaden af kronan inlösas. Då emellertid af skäl, som jag nu
vill nämna, inlösen af nämnda byggnad påkallas för ett statens eget
ändamål, som äfven med iakttagande af det af staden uppstälda vilkoret,
att till staden måtte upplåtas för Hamngatans utvidgande erforderlig
del af atelierbyggnadstomten, kan behörigen tillgodoses, torde berörda
vilkor icke få anses vara för kronan betungande.
Det statens ändamål, hvarpå jag med mitt nyssberörda yttrande
syftade, afser beredande af ny lokal för krigshögskolan. Enligt hvad
jag inhemtat, föreligger nemligen förslag till omorganisation af nämnda
högskola, i syfte att sätta densamma i tillfälle att kunna mottaga ett
väsentligt större antal elever än för närvarande och att för sådant
ändamål kunna börja en lärokurs hvarje år, under det att med den
nuvarande organisationen en kurs kan börja endast hvart annat år.
Nämnda, af arméns omorganisation påkallade utvidgning af läroverket
förutsätter dock med nödvändighet, att för detsamma anskaffas en
större lokal än den, hvaröfver läroverket nu disponerar. Enligt hvad
förut nämnts, har öfverintendentsembetet ansett, att den del af atelier-
byggnaden, som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för
gatan afsedda bredden af 18 meter, kunde för en kostnad af omkring
100,000 kronor anordnas för inrymmande af krigshögskolan. På detta
sätt skulle således åt krigshögskolan kunna beredas det ökade utrymme,
hvaraf densamma är i behof och som icke kan erhållas i generalstabens
hus, der skolan nu har sin lokal.
Då tomten, å hvilken atelierbyggnaden är uppförd, är behöflig för
krigshögskolan, eger kronan jemlikt nådiga brefvet den 21 april 1865
inlösa byggnaden för ett belopp, motsvarande anläggningskostnaden,
eller 100,856 kronor 98 öre. Kostnaden för byggnadens inlösen och
anordnande till lokal för krigshögskolan skulle således komma att uppgå
sammanlagdt till omkring 200,856 kronor 98 öre.
Enligt punkt l:o i förslaget till bytesaftal skulle Eders Kongl.
Maj:t och kronan afstå från den rätt, kronan tilläfventyrs kunde ega
till den i nuvarande ransakningsfängelsets tomt i qvarteret Mars ingå¬
ende forna s. k. lilla mynthustomten.
Med denna tomt förhåller sig på följande sätt.
Stockholms stads ransakningsfängelse, fullbordadt år 1852, är upp-
fördt på tomterna n:ris 3 och 5 i qvarteret Mars, enligt designation af
den 21 juni 1851 sammanlagdt innefattande en areal af 5,413,2 qvadrat-
Behofvet af
ny lokal för
krigshög¬
skolan.
Ransaknings-
fängelsets
tomt.
44
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
alnar, af hvilka på tomten n:o 3 belöpa 1,570 qvadratalnar och på
tomten n:o 5 återstoden, eller 3,843,2 qvadratalnar. Vid den tid, då
fråga uppstod om fängelsets uppförande på den ifrågavarande platsen,
tillhörde tomten n:o 3 Stockholms stad, hvaremot tomten n:o 5, den
s. k. lilla mynthustomten, tillhörde kronan och användes dels till boställe
åt vissa tjenstemän vid myntverket, dels till upplagsplatser för detta
verks vedförråd. Sedan vid 1840—41 årens riksdag motion blifvit
väckt derom, att sistnämnda tomt med derå uppförda byggnader måtte
antingen genom köp eller byte kunna tipplåtas till Stockholms stad i
anseende dertill att denna tomt vore den enda tjenliga, hvarå staden
efter underdomstolarnes nyligen tillvägabragta sammanslagning till en
domstol, som vore förlagd till rådhuset, kunde låta uppföra nya högst
behöfliga ransakningshäkten, förklarade Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse den 5 juni 1841, att, enär omförmälda plats icke vore för
kronan behöflig vidare än till boställsrum för en del af de vid Myntet
anstälde tjenstemän och för upplag af ved, hade Rikets Ständer för deras
del ansett, att intet hinder borde möta för denna tomts upplåtande till
Stockholms stad mot det vilkor, att staden till dem, som då hade sig
tillagda boställen i lilla mynthuset, betalade nöjaktig hyresersättning,
så länge dessa personer innehade de tjenster, hvilka berättigat dem till
dessa boställsförmåner, jemte det staden borde tillhandahålla kronan en
för upplag af Myntets ved tjenlig plats, inhägnad, planerad och i ända¬
målsenligt skick, äfvensom att de för det dåvarande å tomten uppförda
byggnader, såsom staten tillhöriga, nedtoges för statens räkning och
deraf inflytande behållningen tillfölle statsverket.
I samma skrifvelse meddelade Rikets Ständer, att de i anledning
af nådig proposition angående anvisande af ett extra statsanslag för
län sfängelsernas ombyggnad beslutit till Kong!. Maj ds disposition ställa
ett extra statsanslag af 300,000 riksdaler banko, att användas till
fängelsebyggnader i Stockholm och rikets öfriga städer, i den mån
Kongl. Maj:t funne det af behofvet påkalladt, likväl så, att för, fängelse¬
byggnaden i Stockholms stad högst användes det för förut omförmälda
fängelsebyggnad beräknade kostnadsbeloppet 170,000 riksdaler banko.
Under de närmast följande åren egde ytterligare utredning af
fängelseby ggnadsfrågan rum, hvarefter öfverståthållareembetet med
underdånig skrifvelse den 24 november 1845 till fastställelse öfver-
lemnade upprättadt ritningsförslag, i sammanhang hvarmed embete!, i
fråga om vilkoren för öfverlåtelsen till staden af den kronan tillhöriga
del af den föreslagna byggnadsplatsen, eller den s. k. lilla mynttomten,
45
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.
under åberopande af ett utaf stadens drätselkommission afgifvet yttrande,
hemstälde, att staden måtte få inköpa denna tomt med åbyggnader för
en summa i ett för allt af 25,000 riksdaler banko eller ock, om sådant
ej kunde i nåder bifallas, tomten upplåtas till staden mot de för sådan
händelse af drätselkommissionen alternativt erbjudna vilkor, hvilka
öfverensstämde med dem, som af Rikets Ständer derför blifvit före-
skrifna. Denna underdåniga skrifvelse föredrogs den 23 januari 1846
inför Kongl. Maj:t, dervid, enligt nådigt bref samma dag till öfverståt-
hållareembetet, Kongl. Maj:t, då enligt de utlåtanden och upplysningar,
som ej mindre öfverståthållareembetet än Stockholms magistrat och
drätselkommission i denna sak afgifvit, det måste antagas, att någon
på det hela mera tjenlig plats för uppförande af det nya högst beköfliga
ransakningshäktet icke kunde erhållas än ofvanberörda fängelsetomt,
funnit godt bifalla, att samma tomt finge åt Stockholms stad för ifråga¬
varande ändamål upplåtas, äfvensom Kongl. Maj:t i nåder antagit sta¬
dens, med förbehåll om befrielse från skyldigheten att till innehafvarne
af boställen på lilla mynttomten utgifva hyresersättningar och anskaffa
upplagsplatser för myntets ved samt om dispositionsrätt öfver de gamla
byggnaderna på tomten, senast gjorda och efter all anledning för stats¬
verket fördelaktiga anbud af 25,000 riksdaler banko i ett för allt, med
rättighet för staden att, så fort ske kunde, taga tomten och lägen¬
heterna i besittning, dock ej annorlunda, än att nödigt och billigt råd¬
rum lemnades så väl för dåvarande boställsinnehafvarnes afflyttning, efter
åtnjutande af rätter uppsägningstid, som ock för myntverket att anskaffa
annan tjenlig vedgård; och borde omförmälda ersättningssumma 25,000
riksdaler till Kongl. Maj:ts och rikets statskontor inbetalas vid tomtens
afträdande.
Såsom af förestående redogörelse inhemtas, blef vid upplåtelsen
af den ifrågavarande tomten till Stockholms stad naturen af den gjorda
upplåtelsen icke fullt klart och bestämdt angifven. Å ena sidan säges
i det nådiga brefvet af den 23 januari 1846, genom hvilket upplåtelsen
medgafs, endast att tomten »för ifrågavarande ändamål», d. v. s. för
fängelsebyggnaden, upplätes åt Stockholms stad mot en viss bestämd
»ersättningssumma». Å andra sidan synes upplåtelsen under den närmaste
tiden derefter hafva uppfattats såsom en försäljning. I handlingar, under
år 1846 utgångna så väl från statskontoret som från Stockholms stads
drätselkommission, talas om »köpeskillingen», »köpesumman» och »betal¬
ningen» för tomten; i nämnda kommissions protokoll för den 4 februari
1846 omnämnes Btadens »eganderätt» till egendomen; och i den till
1847—1848 årens Riksdag afgifna berättelse om livad i rikets styrelse
46
Tiden för
byggnadsföre¬
tagens full¬
bordande.
Kongl. Majds Nåd. Proposition No 34.
sig tilldragit meddelas, att den ifrågavarande tomten blifvit för upp¬
förande af en ny fängelsebyggnad »till Stockholms stad försåld».
Omnoämnas bör derjemte, att mellan Stockholms stadsfullmäktige
och fångvårdsstyrelsen råder meningsskiljaktighet derutinnan att, enligt
stadsfullmäktiges åsigt, Stockholms stad icke eger skyldighet att i sitt
ransakningsfängelse förvara sådana kronofångar, som hafva att undergå
förvandlingsstraff för böter, medan åter fångvårdsstyrelsen förmenar,
att sådan skyldighet åligger staden, hvilken mening grundats dels på
äldre historiska förhållanden, dels på den omständighet att staten med
ett betydligt belopp bidragit till kostnaden för det nuvarande ransak-
ningsfängelsets uppförande. Då emellertid upplåtelsen af den s. k. lilla
mynthustomten skett utan vilkor af någon sådan skyldighet, lärer ett
förklarande att kronan afstår från den rätt kronan tilläfventyrs kan ega
till nämnda tomt icke kunna inverka på en framtida lösning af frågan
om skyldighet för Stockholms stad att i sitt ransakningsfängelse in¬
rymma s. k. bötesfångar.
Jag finner icke något att erinra mot afgifvande af den ifrågasatta
förklaringen.
Beträffande tiden, inom hvilken de af mig förordade byggnadsföre¬
tagen kunna förväntas blifva färdiga, anhåller jag att få meddela, att
arbetena å den nya byggnaden för kammarrätten, domänstyrelsen och
kammararkivet äro afsedda att begynna den 1 oktober 1903 och vara
afslutade så tidigt, att embetsverken kunna inflytta i den nya byggna¬
den den 1 oktober 1906. Derefter skulle rifningen af så väl kammar¬
rättens och domänstyrelsens som ock marinförvaltningens nuvarande
hus börja den 1 januari 1907. Att vid denna tid hafva verkstält de
för inrymmande af marinförvaltningen och arméförvaltningen erforder¬
liga påbyggnads- och ändringsarbetena å det nuvarande posthuset vid
Rödbodtorget torde icke möta något hinder, enär det nya posthuset vid
Vasagatan antagligen varder färdigt redan under hösten år 1903. Det
nya kanslihuset måste vara uppfördt. och inredt i god tid före den 1
oktober 1910, vid hvilken tid, enligt bytesaftal med Stockholms stad,
den gamla kanslihusbyggnaden skall senast öfverlemnas till staden.
Vidkommande de arbeten å atelierbyggnadsaktiebolagets hus, som på¬
kallas af husets anordnande till lokal för krigshögskolan, kunna de¬
samma utföras under något af de närmaste åren, efter det huset var¬
der af kronan inlöst. Den tid, under hvilken ifrågavarande byggnads¬
företag successivt skulle komma till utförande, har sålunda beräknats
till åtta år.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
47
Kostnaden för de nu ifrågasatta byggnadsföretagen har, enligt
hvad förut blifvit nämndt, beräknats uppgå till följande belopp,
nemligen: r
för uppförande af nytt kanslihus å det område af
Riddarholmen, som för närvarande upptages
af marinförvaltningens samt kammarrättens och
domänstyrelsens hus jemte vissa delar af an¬
gränsande tomterna n:ris 4 och 15 i qvarteret
Riddarholmen äfvensom af Riddarholmshamnen kronor 2,700,000:_
it uppförande å tomten n:o 7 i qvarteret Riddar¬
holmen jemte angränsande mark af nytt hus
för kammarrätten, domänstyrelsen och kammar¬
arkivet............................................
„ påbyggnad och ändring af postverkets hus vid
Rödbodtorget för inrymmande af arméförvalt¬
ningen och marinförvaltningen ...........................
n inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i
nordvestra hörnet af Kungsträdgården och
ombyggnad af huset till lokal för krigshög¬
skolan ............
................................................. __
Summa kronor 4,200,856: 9 8.
1,000,000: —
300,000: —
200,856: 9 8
Kostnaden och
saltet för dess
bestridande.
Till betäckande af en del af denna kostnad förefinnes en redan
nu. disponibel tillgång, beträffande hvars tillkomst jag får erinra om
följande. Med bifall till en af Kders Kongl. Maj:t gjord framställning
beslöt 1875 års Riksdag, att de af veterinärinstitutet då disponerade
tomterna i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm med der
befintliga byggnader finge, när institutet blifvit till den för detsamma
afsedda nya lokal förflyttadt, försäljas. Ehuru veterinärinstitutets för¬
flyttning till sin nya lokal verkstäldes den 1 oktober 1880, blef lik¬
väl af flere orsaker försäljningen af berörda tomter fördröjd och de å
tomterna befintliga lägenheterna uthyrdes för kronans räkning. Med
erinran att enligt 1875 års Riksdags förenämnda beslut vidare vore
bestämdt, att behallna köpeskillingen för veterinärinstitutets förra tom¬
ter skulle aflemnas till riksgäldskontoret och sålunda användas till af¬
betalning å statsskulden, anmälde inför Eders Kongl. Maj:t den 24
februari 1893 chefen för finansdepartementet, att han funne tiden då
vara inne att till försäljning utbjuda sagda tomter, men att omständig¬
heter förekomme, som enligt hans tanke gjorde det ömkligt, att frågan
om användningen af köpeskillingen för tomterna komme under för-
48
Kongl. Maj:fs Nåd. Proposition No 34.
nyad ompröfning. Departementschefen framhöll nemligen angelägen¬
heten deraf, att erforderliga lokaler blefve beredda sådana statens embets¬
verk i hufvudstaden, som saknade egna lokaler eller hvilkas lokaler
vore alltför trånga eller eljest olämpliga; och på sätt redan blifvit
nämndt, betonade departementschefen dervid särskild^ att på grund af
de förefintliga bristerna vid kanslihuset frågan om beredande af ny
lokal för Eders Kongl. Maj:ts kansli inom en nära liggande framtid
måste kräfva sin lösning. Vid sådant förhållande föreslog departements¬
chefen, att den blifvande köpeskillingen för veterinärtomterna måtte
afsättas till en fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk
i hufvudstaden; och beslöt Eders Kongl. Maj:t att i sådant afseen¬
de till Riksdagen aflåta framställning. I skrifvelse den 2 maj 1893
anmälde Riksdagen, att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts
berörda framställning, medgifvit, att inflytande köpeskillingar för
omförmälda tomter finge inlevereras till statskontoret för att der¬
städes förvaltas och förräntas såsom en särskild »fond för anordnande
af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden», att af Eders Kongl.
Maj:t, efter inhemtande i hvarje särskildt fall af Riksdagens medgif¬
vande, för sagda ändamål disponeras.
Sedan veterinärinstitutets förra tomter samtliga blifvit försålda,
hafva köpeskillingarne ingått till nyssberörda fond, till hvilken jemväl,
enligt Riksdagens vid särskilda tillfällen lemnade medgifvanden, influtit
köpeskillingarne för vissa smärre å stads område eller i grannskapet
af stad belägna kronolägenheter.
På framställning af Eders Kongl. Magt medgaf 1897 års Riksdag,
att af behållningen å fonden finge disponeras ett belopp af 73,000
kronor till restaurering utvändigt af det så kallade gamla kungshuset
i Stockholm. I öfrigt har icke någon anvisning blifvit gjord å ifråga¬
varande fond, hvilken vid 1901 års slut egde eu behållning af 1,182,636
kronor 42 öre.
Om till bestridande af kostnaderna för uppförande af ny byggnad
för Eders Kongl. Maj:ts kansli å det af mig förordade området af Riddar-
holmen och utförande af omförmälda i samband dermed stående bygg¬
nadsföretag, hvilka kostnader beräknats till ......... kronor 4,200,856: 9 8
finge användas:
dels förenämnda behållning å fonden för anord¬
nande af lokaler för statens embetsverk i
hufvudstaden ................. kronor 1,182,636: 42__
Transport kronor 1,182,636: 4 2 kronor 4,200,856: 9 8
49
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Transport kronor 1,182,636: 4 2 kronor 4,200,856: 9 8
dels ock de medel, som enligt
förslaget till bytesaftal
med Stockholms stad
skulle af staden till¬
handahållas, ..................... „ 1,000,000:— „ 2,182,636:4 2
skulle alltså erfordras ytterligare ............................. kronor 2,018,220: 56
eller i afjemnadt tal 2,000,000 kronor.
Det bör erinras, att det nyssberörda beloppet, 1,000,000 kronor,
som skall af Stockholms stad tillhandahållas, icke utfaller förr än vid
den åttaåriga byggnadstidens slut, men hinder torde icke möta för
statskontoret att under de sista åren af byggnadstiden förskjuta ett
motsvarande belopp.
Enligt hvad jag nyss erinrat, är tiden, inom hvilken ifrågavarande
byggnadsföretag kunna förväntas blifva i sin helhet fullbordade, be¬
räknad till åtta år. Då sistnämnda belopp af 2,000,000 kronor icke
behöfver i sin helhet vara att tillgå vid tiden för byggnadsarbetenas
påbörjande, har, med hänsyn jemväl till beloppets storlek, en fördel¬
ning af detsamma på vissa år, motsvarande de beräknade byggnads¬
åren, ansetts lämpligen kunna och böra eg a rum. I öfverensstämmelse
härmed har också Eders Kongl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag
aflåtna nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande byggnadsföretag bevilja ett
extra anslag till belopp af 2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och
deraf för år 1903 anvisa en åttondedel eller 250,000 kronor.
Slutligen anser jag mig böra erinra, att till betäckande af kost¬
naderna för ifrågavarande byggnadsföretag en tillgång kan påräknas
äfven i de räntemedel, som under innevarande år och sedermera under
byggnadstiden kunna komma att tillföras fonden för anordnande af
lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden. Vid beräkningen af det
för byggnadskostnaderna erforderliga beloppet har också hänsyn tagits
till denna tillgång, i det att det anslag, som af Riksdagen äskats, ansetts
kunna afjemnas nedåt med ett belopp af 18,220 kronor 56 öre eller
från 2,018,220 kronor 56 öre till 2,000,000 kronor. Endast i ett afseende
torde dock för närvarande Riksdagens medgifvande till disposition af fram¬
deles uppkommande tillgångar å fonden böra inhemtas. Enligt förslaget
till bytesaftal med Stockholms stad skall staden till kronan afstå, bland
annat, en del af egendomen n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, hvilken
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 7
Departements¬
chefens hem¬
ställan.
50 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
egendom nu af staden innehafves med evärdelig besittningsrätt, mot
det att kronan öfvertager den staden åliggande skyldigheten att för
egendomen till finska församlingen betala en årlig afgäld af 1,000
kronor. Till bestridande af denna utgift hafva omförmälda räntemedel
ansetts höra jemväl lemna tillgång. Derest de af mig förordade bygg¬
nadsföretagen komma till utförande, lärer åtgärd böra vidtagas i syfte
att med finska församlingen träffa uppgörelse om befrielse för kronan
från afgäldens erläggande mot det att kronan till församlingen erlägger
ett afgäldens kapitalvärde motsvarande belopp. För närvarande och
till dess sådan uppgörelse kommer till stånd torde emellertid, hvad
angår omförmälda med byggnadsföretagen sammanhängande utgift, ränte-
medlen endast så till vida behöfva tagas i beräkning, att af dem bör
tills vidare få användas hvad som erfordras för den årliga afgäldens
erläggande.
Under åberopande af hvad jag i ämnet anfört, hemställer jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Riksdagen att, med godkännande af det utaf Stockholms stadsfullmäk¬
tige i deras förenämnda underdåniga yttrande af den 12 december 1901
framstälda förslag till bytesaftal mellan kronan och Stockholms stad,
medgifva,
dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af
ny byggnad för Eders Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus
för kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad
och ändring af postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i
detta hus af lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt
för inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af
Kungsträdgården och husets anordnande till lokal för krigshögskolan
må användas ej mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor
42 öre, å fonden för anordnande af lokaler lör statens embetsverk i
hufvudstaden, än äfven det belopp, 1,000,000 kronor, som, enligt för¬
berörda bytesaftal, skall af Stockholms stad tillhandahållas,
dels ock att, för gäldande af ofvan omförmälda årliga afgäld af
1,000 kronor till finska församlingen, af de räntemedel, som under år
1902 och derefter kunna komma att tillföras nyssnämnda fond, må tills
vidare användas erforderligt belopp.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemstält, deri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
51
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hugo Malm.
52
Kongl. Maf;ts Nåd. Proposition N:o 34.
Bilaga.
•K- r>\ 'W
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet!
Enligt oss den 27 Januari detta år meddeladt uppdrag, hafva vi
nedanskrifne dag verkställt besigtning inom Kongl. Kanslihuset och
dervid genomgått dess samtliga embetslokaler, bostäder, källare och
vindar samt få härmed afgifva följande utlåtande, beträffande
l:o) huruvida sjelfva byggnaden befinner sig i det skick, att dess
framtida bestånd kan anses tryggadt, och
2:o) huruvida byggnaden erbjuder erforderlig trygghet mot eldfara
för de vigtiga och delvis oersättliga handlingar, som der förvaras.
Tomten, som tillhör statsverket, upptager hela qvarteret »Vulca-
nus» och innehåller enligt designation af den 4 Juli 1849 5,158 1 qv.-
alnar, eller 909,4 2 qv.-meter. Å densamma finnes uppförd en större
byggnad och norr derom, mot sjön, en mindre, med den förra samman¬
hängande byggnad.
Hufvudbyggnaden, som har en stor kringbygd gård, består af
en hvälfd källarevåning, som sträcker sig under gården och den allra
största delen af byggnaden; bottenvåning och två öfvervåningar samt
vind, som till större delen är inredd till rum och är tillgänglig å två
stentrappor med brandkupor och jerndörrar samt å tvenne mindre
kommunikationstrappor, försedda med jerndörrar och plåtkupor mot
vinden. Dessa senare två trappor hafva på sista tiden tillkommit genom
nödvändigheten att bereda ökadt utrymme för Kongl. Finans- och
Civildepartementena, hvilket ej kunnat ske på annat sätt än genom att
inreda än flera eldrum i vinden.
Å takstolarnes hanbjelkar är delvis en öfre vindsbotten.
I källaren finnes en vaktmästarebostad, en tvättstuga och ett
klosettrum, för öfrigt utrymme för bränsle m. m. Alla lokaler med
eldstäder i våningarne och vinden användas till embetsrum, utom ett
rum och kök i bottenvåningen, som användes till portvaktslägenhet,
53
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
ett rum och kök i vinden, som är bostad för en vaktmästare, och några
vindsrum, som begagnas till arkiv.
Den mindre byggnaden, norr om föregående, saknar källare samt
innehåller två våningar och en medelst trätrappa tillgänglig, låg vind
utan brandbotten. Denna byggnad inrymmer i bottenvåningen sex
vaktmästarebostäder, hvardera om ett rum och kök, samt i öfre vånin¬
gen embetsrum.
l:o) I frågan om husens bestånd antecknas härnedan de brister,
som vi vid besigtningen anmärkt i de olika lokalerna, hvilkas nummer
synas å bifogade planritningar. °)
Hufvudbyggnaden.
Källaren.
N:o 3. I mellanmuren mot den gamla spiraltrappan syntes en
stor spricka;
N:ris 9 och 24. Här finnas sprickor i hvalfven;
I N:o 30. Synes en spricka tvärs öfver tunnhvalfvet.
Detta sänker sig norrut och är, jemte de öfriga fyra, under gården
belägna hvalfven, slaget af sandsten i halfcirkelform. Vid dörren är
norra muren, som det syntes tillfölje af stark belastning, klufven i
längdrigtningen, hvilket äfven observerades vid några af de andra dör-
rarne mot korridoren i samma mur.
I N:o 31 är hvalfvet af brustet tvärs öfver;
I N:o 32 d:o d:o på två ställen;
I N:o 34 observerades äfven sättningar.
Bottenvåningen.
I N:o 511 befans i golfvet en stark sänkning mot norr;
I N:o 71 d:o d:o stark lutning mot vester;
I N:ris 73 och 74 lutar äfven golfvet starkt mot vester, hvar¬
jemte hjertmuren är afsprucken öster om den stora stärkringen;
Muren mellan N:ris 79 och 80 har sprickor, likaså muren mellan
N:o 80 och yttre förstugan.
Våningen 1 trappa upp.
Rummet N:o 85 har blifvit deladt i två, o och 5, och ett plåtrör
draget från det östligaste till rökröret i vestra muren;
*) Dessa planritningar förvaras i Kongl. Finansdepartementet.
54
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.
Korridoren N:o 86 uppvärmes med en jernkamin, likaledes med
draget plåtrör;
Genom N:o 92 går ett plåtrör draget från kakelugnen i N:o 91;
I förstugan N:o 93 lutar golfvet mot N:o 94;
I N:o 95 lutar golfvet starkt norrut;
Från kakelugnen i N:o 100 är plåtrör draget till skorstensstocken
i N:o 101.
Våningen 2 trappor upp.
I N:o 123 är stark lutning mot vester;
I N:ris 127 och 129 luta golfven starkt mot nordvest och söder;
I N:o 132 lutar golfvet norrut;
I N:o 134 d:o vester och söderut;
Muren mellan N:o 130 och 134 lutar icke obetydligt vesterut;
I N:o 135 och 136 märkes lutning norrut;
I N:o 138 lutar golfvet mot öster;
I N:o 139 finnes stark lutning mot vester;
I N:o 141 lutar golfvet vesterut;
I N:o
|
142
|
d:o
|
d:o
|
österut;
|
I N:o
|
145
|
d:o
|
d:o
|
norrut;
|
I N:o
|
146
|
d:o
|
d:o
|
d:o ;
|
I N:o
|
148
|
d:o
|
d:o
|
österut;
|
I N:o
|
149
|
d:o
|
d:o
|
söderut.
|
I vinden.
Observerades stark sänkning i bjelklaget vid N:o 151 a och 5,
beroende deraf att bjelkarne, som vid undersökning befunnits friska,
ligga fritt från yttermur till yttermur samt, utom trossfyllning och
brandbotten, äfven hafva att uppbära der förvarade handlingar.
Det yttre.
Norra faqaden, mot sjön.
Vid 2:dra fönsterraden från öster finnas sprickor i bröstvärns-
murarne upp igenom huset och i taklisten.
Norra fasaden mot bakgården.
Starka sprickor finnas i bröstvärnen upp igenom huset vid 2:dra,
3:dje och 4:de fönsterraden från nordost.
55
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 34.
Vestra fagaden, mot Myntgränden.
Här synes stark brytning i bröstvärnen vid 2:dra och 3:dje fönster¬
raden från norr samt ändå starkare vid lista d:o från söder, der bryt¬
ningen sträcker sig ner i stenfoten.
Södra fagaden, mot Myntgatan.
Här synes stark brytning i bröstvärnen upp igenom huset vid
2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te, 6:te, 7:de och 8:de fönstren från vester samt
vid lista fönstret från öster. Stenfoten, som äfven varit sönderbruten,
har blifvit reparerad.
Fagaden mot öster, under kolonnaden, har stora sprickor i norra
och södra fönsterraderna.
I förstugan, eller genomgången Nio 38, finnas åtskilliga starka
brytningar i norra muren, hvilka äfven synas i förstugan Nio 81,
1 trappa upp.
Stora gården.
Å alla fyra mot gården vettande yttermurarne finnas starka
sprickor, synnerligast å norra husets södra mur.
Den mindre byggnaden.
I det inre, som nyligen blifvit repareradt, observerades ej andra
brister, än att golfvet i Nio 65 lutar mot norr och att fönsterbröst¬
värnen mot gården visa sänkning åt samma håll.
Å husets yttersida mot Myntgränden synes stark brytning jemte
sprickor i bröstvärnen vid 2:dra, 3:dje, 4:de och 5:te fönstren från söder.
De omnämnda bristerna härröra till största delen från sättningar
i grunden, hvilka äfven föranleda otätheter i murar och fönster, men
bero äfven deraf, hvad stora huset beträffar, att detta, som förr varit
användt för andra ändamål, senare blifvit ändradt, hvarvid en del
cloissonväggar och eldstäder med dragna plåtrör lillkommit.
Ehuru af ofvanstående framgår, att husen lida af sättningar, hvilka
antagligen komma att fortgå och ökas, derest ej grundförstärkning
eger rum, anse vi likväl, att byggnaderna, så framt omfattande repara¬
tions- och underhållsarbeten, synnerligen beträffande grund och källare,
56
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 34.
vidtagas, böra kunna sättas i ett för den närmaste framtiden betryg¬
gande skick, då frågan blott gäller hållfastheten.
2:o) I frågan »huruvida byggnaderna erbjuda tillräcklig trygghet
mot eldfara» har besigtningen gifvit vid handen, att större brister i
detta afseende förefinnas.
Faran kommer hufvudsakligen från stora husets vind, med dess
många eldstäder och gamla, dragna skorstensstockar samt den mängd
trävirke, som der finnes i takkonstruktionen, vindskontor, hyllor och
annan inredning. De i vinden förvarade handlingarne och trycksakerna
äro i första hand utsatta för förstöring samt öka ganska väsentligt de
brännbara ämnena derstädes och, vid en eldsolycka, faran för elds
spridande till våningen under, som på fyra ställen är genom trappor
förenad med vinden.
Derjemte inverkar den fortgående sättningen menligt på de i
våningarne dragna rökrören, hvilka tillfölje af de många ändringar,
som stora huset undergått, der äro ganska invecklade.
Det trånga utrymmet i en del af embetsrummen, särdeles i bygg¬
nadens södra del, gör äfven att möbler, skåp och hyllor måst placeras
så nära intill kakelugnarne att eldfara deraf kan uppstå.
På grund af det sagda anse vi icke att Kong!. Kanslihuset erbju¬
der den för ett departementshus, med dess dyrbara handlingar, erfor¬
derliga och önskvärda tryggheten mot eldfara.
Såsom ofvan är nämndt torde bristerna från hållfasthetssynpunkt,
om ock med stor kostnad, kunna betydligt minskas, men bristerna ur
eldfarlighetssynpunkt kunna enligt vår åsigt ej afhjelpas, ej ens minskas,
då, i brist af annat utrymme, stora husets vind ej lärer kunna befrias
från dess nuvarande inredning. Stockholm den 9 Februari 1893.
F. G. A. Dahl. Br. Hollstén. Ludvig Hedin. A. G. Sällström.
\
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.
'(K V tv a- vc
1 ^ -U W 0 l
w. ,> U
(|Av -U' 'C' 44/
2?50a„.
685**5
V
4-65 >kw. a/m/.
JulIui i ,i i i i i'
;^75b>s'>» ^ 14/
ti, ^ae-
1 /t' fy ÅA1 A)
', 1 > 5
.. • >. s
r ■'.'oml.ulil
^n7X^^ffi7Tr4v^yW-4ui^iiL-k ■
I ‘18 Ok
M.4M/
1 {c\tK t<MU
I |t«W()
3 070 A
TOmwa/
®3W 'i V (V tC\ <t vv
\
\
SO
Sloc\*Avo\ 4Um^/m.owmw^^' 190!
£
t^cU/lot ellet t ^ a^u. - */tlvr k- ^v^ ii/vt x&
&.l4/d& O^VA/3
— AAd/vt-väa/Icev ^-ön.e^X/owaj<M4, av^ ^n,öiMA ^ox- .e^etA-cl-O/Wt-' ^ti/tivän/l^ ‘DTT-fc/^ O/^Xv /k*.<©/w,/8t/w,
» 'olc/t /»J( '£o44t£ Å- AE/C^O rv^eAAÅ^ |/0 ^ .
” " * ^/Öcdl<£4V5 4*V*A/k- 'Ce^e-olcL QJCt -toA/U^ .
Jfötolit. Gen. Stab. T/it. Ansl.Stockh.
ff iou v atf
ocÄ' <§44d/&ekvv€'1
1:1000.
cSfLxixx
Loaao to
fvuo,
iimiwiiiiiiiiiiiii
Fatolit.Gtm.Jytab. I,it _Ans#.StockLi