Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
1
N:o 32.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående ändrad lydelse af §§ 12 och 41 i förord¬
ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862; gifven Stockholms slott den 22 novem¬
ber 1901.
Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver eckle¬
siastikärenden för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad ly¬
delse af §§ 12 och 41 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Nils Claeson.
Bih. till liilctd. Blot. 11102. 1 Sami. I Afd. 28 Halt. (N:o 32.)
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 32.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse af §§ 12 och 41 i förordnin¬
gen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 12 och 41 i förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skola erhålla föl¬
jande ändrade lydelse:
§ 12.
Kallelse till kyrkostämma utfärdas genom kungörelse af kyrkoherden
eller den, som för särskildt tillfälle stämman hålla bör, och skall inne¬
hålla bestämd uppgift om tid, ställe och öfverläggningsämne för samman¬
trädet.
Har domkapitlet särskild prestman till kyrkostämmas hållande för¬
ordnat, då må han kallelsen utfärda.
Kungörelsen uppläses från predikstolen fjorton dagar eller minst en
vecka före stämman. År kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjenst hål¬
les, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörandet
icke medhinnes inom den tid, som nu föreskrifven är, må kyrkostämma
kunna hållas efter kortare kallelsetid, och äfven samma dag den pålyses;
dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift, eller erläg¬
gande af bidrag dertill.
Besluter kyrkostämma, att kungörelse om stämma jemväl bör infö¬
ras i en eller flere tidningar i orten, skall ordföranden, der så ske kan,
3
Kongl. May.ts Nåd. Proposition No 32.
föranstalta derom. Den omständigheten, att kungörelse ej blifvit i tidning
införd, må icke utgöra hinder för stämmans hållande.
§ 41.
Medlem af församlingen, som åt kyrkostämmas beslut i församlingens
gemensamma angelägenheter ej nöjes, eger rätt att, der han tilltror sig
kunna visa, att beslutet kränker hans enskilda rätt eller eljest hvilar på
orättvis grund, eller att det icke i laga ordning tillkommit, eller att det
står i strid med allmän lag eller författning, eller annorledes öfverskrider
deras befogenhet, som beslutet fattat, deruti rättelse söka genom besvär,
hvilka, jemte det öfverklagade beslutet, böra inom trettio dagar efter det
klaganden deraf erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad, ingifvas,
i mål, som uti § 2 mom. 1, 2, 3 och 4 äro nämnda, till det domkapitel,
hvarunder kyrkoförsamlingen hör, men i andra mål till Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande i länet; och åligger det klaganden derjemte såväl att vid
besvären foga bevis om dagen då beslutet delgafs, som ock att, inom
ljorton dagar efter det tiden för besvärs inlemnande utgått, till kyrko¬
stämmans ordförande ingifva diariiutdrag deröfver, att han sina besvär
inlemnat å ort som vederbör.
Försummar klaganden något af hvad sålunda är föreskrifvet, må be¬
slutet kunna gå i verkställighet.
Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det¬
samma enligt § 17 offentligen kungjordes.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande och domkapitlet böra gifva hvarandra
af besvären del, när ärendet kan anses höra till gemensam behandling.
Denna lag träder i kraft den 1 september 1902 och skall, hvad an¬
går den ändrade lydelsen af § 41, lända till efterrättelse i afseende å Över¬
klagande af beslut, som efter sagda dag fattas.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
Utdrag- af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
november 1901.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Otter,
Statsråden: Annerstedt,
herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Crusebjörn,
Odelberg,
Husberg,
Palander,
Hammarskjöld.
l:o.
Departementschefen, statsrådet Claeson, anförde efter gemensam bered¬
ning med chefen för civildepartementet:
Ang ändring »De Riksdagens skrivelser af den 13 maj 1896 och den 19 april 1901,
"f41i kyrka- för hvilka chefen för civildepartementet nyss redogjort vid framläggande
itämmoförord-inför Eders Kongl. Maj:t af förslag till lag angående ändrad lydelse af
mnyen. ^ jg och 75 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862, afse, såsom af bemälde departementschef påpekats, äfven ändringar
af enahanda art i motsvarande paragrafer uti förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd. De skäl, som anförts för de före¬
slagna ändringarna i kommunalförordningen, hafva sin fulla tillämplighet
jemväl med afseende å kyrkostämmoförordningen, uti hvilken ifrågavarande
bestämmelser återfinnas i §§ 12 och 41. Hvad sistnämnda paragraf angår,
5
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 32.
har frågan om besvärstidens förkortning för de tre nordligaste länen ånyo
upptagits uti en af domkapitlet i Hernösand den 30 oktober 1901 till
Eders Kongl. Maj:t aflåten skrifvelse, deruti domkapitlet hemstält, att undan-
tagsstadgandet med afseende å tiden för klagan öfver kyrkostäinmobeslut
inom Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län måtte upphäfvas. Dom¬
kapitlet har uti denna skrifvelse framhållit följande: Omförmälda bestäm¬
melse, nödvändig vid kyrkostämmoförordningens tillkomst, enär eljest
besvär i många fall på grund af då rådande svåra kommunikations- och
postförhållanden ej skulle hafva kunnat i rätt tid till domkapitlet ingifvas,
vore nu med hänsyn till de stora förbättringar, som derutinnan inträda
fullkomligt obehöflig. Då alltså de orsaker, ur hvilka detta undantags-
stadgande framgått, numera bortfallit och dertill komme, att afsevärda
olägenheter genom dylika ärendens försenade afgörande kunde tillskyndas
vederbörande församlingar, syntes det högligen önskvärd!, att besvärstiden
jemväl i de fall, hvarom här vore "fråga, sattes till trettio dagar. Såsom
ytterligare stöd för sin åsigt om berörda undantagsbestämmelses obehöflighet
och önskvärdheten af dess upphäfvande ville domkapitlet anmärka, att
tiden för anförande af besvär öfver prestval vore för hela stiftet tjugu
dagar samt att tiden för anförande af besvär öfver domkapitlets beslut
vore, med undantag af tiden för besvär öfver utnämning till presterlig
beställning enligt gällande reglemente för ecklesiastikverket i lappmarken,
lika för hela stiftet eller trettio dagar, utan att vare sig det ena eller
andra visat sig medföra någon som helst olägenhet.»
Departementschefen uppläste härefter förslag till lag angående ändrad
lydelse af §§ 12 och 41 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862 och hemstälde, att samma förslag måtte
för Riksdagen till antagande framläggas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lemna
bifall; och skulle proposition af den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Carl Fred. Vougt.
Bih. till ltikad. Prot. 1302 1 Samt. 1 Afd. 28 Käft.