Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
1
N:o 28.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående be¬
viljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af
Amål i följd af den staden är 1901 öfvergångna brand;
gifven Stockholms slott den 7 februari 1902.
Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civil¬
ärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att, för ny
reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901 öfvergångna
brand, åt nämnda stad bevilja såsom bidrag till inlösen af mark, som
erfordras till utläggning, enligt af Kongl. Maj:t den 20 december 1901
faststäld regleringsplan, af gator, torg och andra allmänna platser samt
till bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade
kostnader ett understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kro¬
nor såsom anslag utan återbetalningsskyldigliet och 300,000 kronor så¬
som lån, att lyftas under år 1903 och, hvad lånet angår, tillgodonjutas
på de vilkor, som i nämnda protokoll omförmälas.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
E. von Krusenstjerna.
Bih. till Bihd. Prot. 1902. 1 8and. / Afd. 24 Ifä/t. (N:o 28.)
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 7
februari 1902.
■ /} » ' . . . . • - * • . : r
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre von Ottek,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,
Statsråden: herr von Krusenstjerna,
grefve Wachtmeister,
Claéson,
Odelberg,
Husberg,
Palander och
Westring.
Departementschefen, statsrådet herr von Krusenstjerna anförde:
Uti en till Eders Kongl. Maj:t stäld, af magistraten i Åmål till
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län insänd samt
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med underdånig skrifvelse
den 14 november 1901 öfverlemnad skrift hafva stadsfullmägtige i nämnda
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
stad i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta nådig proposition om beviljande af dels ett anslag utan åter-
betalningsskyldighet å 100,000 kronor dels ock ett lån å 450,000 kronor
mot lägsta möjliga ränta, 50 års afbetalningsskyldighet samt räntefrihet
intill 1907 års slut, för att staden måtte komma i tillfälle att dermed
bestrida kostnaderna för genomförande af ny reglering af staden i
följd af den vådeld, som den 9 maj 1901 öfvergått staden.
Med förmälan att vid nämnda eldsvåda en stor del af norra och
nästan hela mellersta delen af staden, tillsammans 59 gårdar, blifvit
lagd i aska, hafva stadsfullmägtige i förenämnda skrift anfört, att
omedelbart efter eldsvådan vidtagits åtgärder för ny reglering af den
nedbrända staden, hvilket arbete så långt framskridit, att det af en
inom staden tillsatt tomtregleringskomité med biträde af löjtnanten vid
väg- och vattenbyggnadskorpsen H. G. Torulf uppgjorda förslaget till
stadsplan godkänts af stadsfullmägtige, som gifvit i uppdrag åt sin ord¬
förande att söka Eders Kongl. Maj:ts fastställelse derå; och, derest en
sådan fastställelse erhölles, blefve det en tvingande nödvändighet för
staden att få regleringen genomförd och staden återuppbygd så skynd¬
samt som möjligt. Vidare hafva stadsfullmägtige anfört, att enligt de
förslag, som på grund af tillgängliga handlingar uppgjorts, kostnaderna
för sjelfva regleringens genomförande uppginge till 553,000 kronor och
för de arbeten, som stode i sammanhang med regleringen och hvilka
fördelaktigast måste ske samtidigt med denna för att förekomma dubbel¬
arbeten och deraf följande större kostnader, till 306,000 kronor eller
tillsammans 859,000 kronor. Enligt tomtregleringskomiténs utredning
och kostnadsförslag utgjordes de kostnader, som staden finge närmast
vidkännas för regleringens genomförande, af:
i gamla stadsdelen:
inköp af jord för gator
qvarterlösen ......................................
schaktning och planering..............
vatten- och afloppsledning ...........
stensättning och makadamisering
af gator ...................................
nybyggnad af en bro jemte repara¬
tion af två andra .............
regleringskostnader, diverse .
kronor 27,000: —
» 120,000: —
» 8,000: —
» 15,000: —
» 60,000: —
» 20,000: —
» 10,000: — kronor 260,000:
transport' kronor 260,000:
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
transport kronor 260,000:
i nya stadsdelen:
lösen af gator och torg ..................
schaktning och planering ............
park och plantering .......................
stensättning och makadamisering
kulvert ...............................................
vattenledning och aflopp ...............
expropriation af jord för qvarter
kartläggning, diverse......................
kronor 45,000:—
» 28,000: —
» 10,000: —
» 70,000: —
» 20,000: —
» 50,000: —
» 60,000: —
» 10,000: —
293,000: —
Kronor 553,000: —
Dertill komme kostnaden för sådana arbeten, som blefve en följd
af och måste verkställas i sammanhang med regleringen dels för att
kunna utföra dem afsevärdt mycket billigare, dels ock för att före¬
komma dubbelarbeten och deraf följande tidsutdrägt, nemligen:
vattenledning (redan beslutad) ......................................... kronor 175,000: —
dränering ............ » 10,000: —
belysning............................................................................... » 25,000: —
nytt spruthus med torn för torkning af slangar ... )) 10,000: —
ångspruta m. m................................................................. » 10,000: —
nytt gymnastikhus för allmänna läroverkets behof
(redan beslutadt) ......................................................... » 20,000: —
omändring af skolhuset till rektorsgård (redan beslu¬
tad) ................................................................................... » 7.000: —
annex till folkskolehuset...................................................... » 15,000: —
förvaringshvalf för stadens arkiv och kassor ............... » 4,000: —
kraftöfverföring från i stadens närhet varande vatten¬
fall med maskiner för vattenledning och belysning » 30,000: —
Kronor 306,000: —
Om några af dessa arbeten möjligen kutide något uppskjutas och
staden snart nog skulle kunna få igen en del utlägg för qvarterlösen,
måste dock en summa åt minst 550,000 kronor beräknas för de för regle¬
ringens genomförande mest trängande behofven.
Stadsfullmägtige anföra vidare, att redan före den timade elds-
olyckan, på grund af många samverkande orsaker, stadens finansiella
o
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
ställning varit mindre god, men att efter den hemska olycka, som öfvergick
samhället den 9 maj 1901, många omständigheter tillstött, som för¬
värrade stadens läge till den grad, att stadens invånare med allra största
bekymmer måste se framtiden an och icke kunde finna någon möjlighet
för staden att kunna hemta sig efter olyckan, om icke staten lemnade
snar och kraftig hjelp.
Såsom skäl för sådan hjelps beviljande hafva stadsfullmägtige fram¬
hållit, dels att det betryckta läge, hvaruti staden, hvad dess ekonomi
beträffade, befunne sig, vore förorsakadt, bland annat, hufvudsakligen
af de stora uppoffringar, staden på 1870-talet måst vidkännas för
att få största möjliga nytta af den då under byggnad varande bergs¬
lagernas jernväg, och hvilka uppoffringar staden ännu finge vidkän¬
nas i form af annuiteter på lån, dels ock att, enligt skrifvelsen
bifogadt, af magistraten i staden utfärdadt intyg, de för kommunens
behof uttaxerade skatter utgått under år 1891 med 6, under år 1892
med 7,ig, under år 1893 med 6,20, under år 1894 med 6,75, under år
1895 med 7,50, under år 1896 med 7,27, under år 1897 med 7,25, under
år 1898 med 7,25, under år 1899 med 7 och under år 1900 med 6,25
eller i medeltal per år med 6,863 gånger bevillningskronan, hvartill
komme skatten till presterskapet, hvilken utdebiterades särskild!.
Vidare anföra stadsfullmägtige:
att af stadens 3,343 invånare omkring 1,800 personer bodde inom
den reglerade stadsplanen före eldsvådan och att af dessa 815 blifvit
husvilla efter densamma;
att, då den nedbrända delen af staden just inhyste den närings-
idkande delen af befolkningen, denna i saknad af lämpliga lokaler vore
ur stånd att i någon nämnvärd grad bidraga till skatternas utgörande;
att under tiden intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas,
desamma icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp än hvad som
motsvarade sjelfva tomternas värde;
att de kapitalbelopp, som på grund af brandförsäkringen erhållits
för nedbrända byggnader, till större delen åtgått för gäldande af skulder,
som varit i fastigheterna intecknade, samt att dessa kapitalbelopp endast
till ringa del kunde träffas af bevillningstaxering;
att de nedbrända husen i allmänhet varit försäkrade efter värdena
på den tid, då husen uppfördes, hvilka värden ingalunda motsvarade
nutidens;
att stadens skattdragare till förherskande del bestode af s. k.
småfolk, hvithet framginge deraf att, enligt eu af drätselkammaren
verkstäld utredning, af hela det för inkomst upptaxerade beloppet,
6 Kongl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 28.
757,715 kronor, ej mindre än 229,300 kronor utgått såsom bevillnings-
fritt afdrag; samt
att häraf torde framgå, att få städer i Sverige, om ens någon, haft
så stora svårigheter att dragas med, som Åmål både hade och under
de närmaste åren komme att få.
Såsom skäl för den begärda räntefriheten till 1907 års slut hafva
stadsfullmägtige anfört, att i december 1907 komme staden att hafva
inbetalt ett obligationslån, hvilket nu kräfde en årlig utgift af omkring
12,600 kronor; att staden före sagda tidpunkt jemväl inbetalt två andra
lån, det ena hos Venersborgs stadshypoteksförening, som årligen kräfde
1,500 kronor, och det andra det s. k. kyrkobyggnadslånet, som årligen
kräfde 800 kronor, samt att så småningom efter 1907 års slut stadens
öfriga lån inbetalades, hvadan, om staden finge ett till 1907 års slut
räntefritt lån, staden kunde i känslan af trygghet angående sin ekonomi
och med begagnande af sina många utvecklingsmöjligheter hoppas på
en normal utveckling.
Vid stadsfullmägtiges underdåniga ansökning är fogad en till
stadsfullmägtige stäld skrift, deruti drätselkammaren på grund af 1900
års mantals- och taxeringslängder för staden samt i öfrigt kända för¬
hållanden meddelat:
att taxeringsvärdet utgjorde å all fast egendom 2,979,600 kronor,
å samtliga bebygda tomter 1,899,600 kronor och å byggnaderna inom
den afbrända stadsdelen 609,442 kronor;
att antalet skattskyldige personer uppgått till 869 män och 914
qvinnor eller tillsammans 1,783 personer;
att 642 skattskyldige varit beskattade för inkomst till ett samman-
lagdt belopp af 757,715 kronor, deraf 638 enskilda personer för till¬
sammans 695,625 kronor, hvilket i medeltal utgjorde ett inkomstbelopp
af 1,090 kronor för hvarje för inkomst uppskattad person;
att de bevillningsfria afdragen uppgått till 229,300 kronor;
att bevillningen till staten utgjort 6,453 kronor 43 öre samt den
debiterade skatten för ecklesiastika och kommunala behof uppgått till
44,753 kronor 14 öre;
att inom den afbrända stadsdelen varit bosatta 815 personer, deri¬
bland 19 af stadens 29 handlande och 33 af dess 52 yrkesidkare; samt
att af invånarne i den nedbrunna stadsdelen inkomstskatt erlagts
af 124 personer, hvilkas inkomst varit uppskattad till sammanlagdt
158,885 kronor.
» Med vitsordande af de särskilda, i ansökningen omförmälda behofven
Kong}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28. 7
och af de rörande stadens ekonomiska ställning lemnade uppgifterna
har magistraten i underdånighet förordat bifall till ansökningen.
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande har till alla delar vitsordat
och instämt uti hvad stadsfullmägtige till stöd för den underdåniga
ansökningen uppgifvit och anfört samt för egen del derjemte erinrat,
att under tiden, intill dess de afbrända tomterna hunne ånyo bebyggas,
desamma uppenbarligen icke kunde bevillningstaxeras till högre belopp
än som motsvarade sj elfva tomternas värde och att de kapitalbelopp,
som på grund af brandförsäkring erhållits för nedbrända byggnader, till
betydande del åtgått till gäldande af skulder, som varit i fastigheterna
intecknade; att dessa kapitalbelopp således endast till jemförelsevis ringa
del kunde träffas af bevillningstaxering; samt att i följd deraf stadens
skatteförmåga komme att i ganska väsentlig mån minskas just under
den tid, då densamma mest behöfde tagas i anspråk. Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande har på grund häraf förordat nådigt bifall till
den underdåniga ansökningen.
Till följd af nådig remiss har statskontoret uti detta ärende afgif-
vit underdånigt utlåtande af den 12 december 1901 och dervid anfört,
att statskontoret, med afseende såväl å omfattningen af ifrågavarande
eldsvåda, hvilken härjade 59 af stadens gårdar och gjorde 815 af sta¬
dens invånare husvilla, som ock å stadens mindre gynnsamma ekono¬
miska ställning, ansåge det oafvisligen nödvändigt, att staten bidroge,
bland annat, medelst ett anslag utan återbetalningsskyldighet till de
kostnader, som i anledning af eldsvådan drabbade staden för dess regle¬
ring m. in., hvilka kostnader beräknats till 553,000 kronor, hvartill
komme ytterligare 306,000 kronor för uppförande af vissa allmänna
byggnader samt för sådana redan före eldsvådan beslutade arbeten,
hvilka nu måste i sammanhang med regleringen utföras.
Statskontoret funne sig dock ej kunna tillstyrka bifall till ansök¬
ningen i hela dess utsträckning, då detta skulle föranleda till att stats¬
verket komme att i förevarande afseende lemna Amål understöd med
belopp, som både i och för sig och i förhållande till eldsvådans om¬
fattning och de deraf föranledda kostnaderna komme att alltför mycket
öfverstiga de statsbidrag, som under likartade omständigheter kommit
andra städer till del, i hvilket afseende statskontoret erinrat, att stats¬
verket under de senaste 15 åren i anledning af i följande städer
utbrutna större eldsvådor lemnat understöd till nedannämnda belopp,
nemligen:
8
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 28.
år 1888 till Luleå — der 77 gårdar nedbrunnit och kostnaderna
för omregleringen beräknats till 867,163 kronor 20 öre föratom 500,000
kronor för uppförande af nya allmänna byggnader — ett anslag
utan återbetalningsskyldighet af 50,000 kronor och ett lån å 100,000
kronor;
år 1889 till Umeå — der 202 gårdar nedbrunnit samt kostnaderna
för den nya regleringen beräknades till 860,000 kronor och för upp¬
förandet af nya allmänna byggnader till 750,000 kronor, till betäckande
hvaraf dock funnits en tillgång af 375,000 kronor — ett anslag utan
återbetalningsskyldighet af 75,000 kronor och ett lån å 200,000 kronor;
samt år 1896 till Mariestad — der kostnaden för den nya regle¬
ringens genomförande beräknats till 210,000 kronor, hvartill kommit ett
belopp af 60,000 kronor för uppförande af ett nytt rådhus — ett lån
å 150,000 kronor, motsvarande hela det belopp, som under den när¬
maste tiden efter eldsvådan erfordrades till jordlösen samt torgs och
gators ordnande.
Härvid har dock statskontoret ansett sig böra erinra, dels att sta¬
den Luleå ej begärt större understöd af statsmedel än som, på sätt
nyss vore nämndt, beviljades staden, dels, hvad Umeå beträffade, att
denna stads ekonomiska belägenhet varit jemförelsevis god, då staden
vid 1888 års slut icke haft större skuld än 21,556 kronor 74 öre och
de uttaxerade afgifterna för kommunens, kyrkans och skolans behof
utgått med endast 3 kronor 42 öre för bevillningskrona, dels ock, i
fråga om Mariestad, att den eldsvåda, som år 1896 härjat en del af
staden, icke haft så stor utsträckning, som den, hvilken nu öfvergått
Amål, samt att uttaxeringen för kommunens, kyrkans och skolans behof
år 1896 utgått med allenast 3 kronor 29 öre för bevillningskrona.
Då, hvad nu Åmål anginge, uttaxeringen, oberäknadt afgiften till
presterskapet, för kommunens behof utgjort för år 1900 6,25 och i me¬
deltal för de tio sistförflutna åren 6,863 gånger bevillningskronan, samt
med hänsyn härtill Åmål, som vid 1899 års slut hade en skuldbörda
af 243,680 kronor 69 öre, torde ega betydligt mindre möjlighet, än
Umeå och Mariestad egde, att genom utsträckt anlitande af uttaxerin¬
gen anskaffa de i anledning af branden erforderliga medel, ansåge
statskontoret, att det bidrag, som kunde blifva Åmål beviljadt, borde
kunna sättas högre än som medgifvits för Umeå och Mariestad; på grund
hvaraf statskontoret hemstält, o att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen att bevilja staden Åmål för nu ifrågavarande ändamål dels
ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 75,000 kronor
dels ock ett lån å 300,000 kronor.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
Efter det fullmägtige i riksgäldskontoret jemväl lemnats tillfälle
att yttra sig i ärendet, hafva fullmägtige uti skrifvelse den 27 december
1901 erinrat derom att, då 1896 års Riksdag i följd af den Mariestad
föregående år öfvergångna brand beviljade sistnämnda stad ett tomt-
regleringslån att under år 1897 lyftas i riksgäldskontoret, för detta
lån stadgats följande vilkor:
att stadsfullmägtige skulle i stadens namn och på dess vägnar
för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda
skuldförbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetal¬
ning stadgade vilkor;
att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1897 icke finge derefter utbekommas;
att lånebeloppet finge utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas
till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godt-
gjordt, 4s/io procent å dess ursprungliga belopp borde till riksgälds¬
kontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter 3° io för hundra å det
oguldna kapitalet först skulle beräknas och afgå samt öfverskottet ut¬
göra kapitalafbetalning; samt
att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annui¬
tet borde vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet
deraf att å annuiteten beräknades 4Vs procent ränta från förfallodagen.
På grund af de upplysningar stadsfullmägtige i Amål lemnat om
stadens nuvarande lån, af hviika ett med en årlig utgift af omkring
12,600 kronor skulle slutbetalas i december 1907, syntes det fullmäg¬
tige vara för staden mycket önskvärdt att fa till och med nämnda ar
åtnjuta frihet från ränta och kapitalafbetalning å det lån, som i anled¬
ning af förevarande ansökning kunde varda af statsmedel beviljadt,
och funne sig fullmägtige derför hafva skäl att beträffande det ifråga¬
satta lånet förorda en bestämmelse af nu angifvet innehåll. Då emel¬
lertid vid detta förhållande räntefriheten skulle omfatta något längre
tid än den, som i sådant hänseende medgifvits såväl för ofvan omför¬
mälda lån till Mariestad som ock för andra af liknande anledning förut
beviljade tomtregleringslån, ansåge sig fullmägtige icke kunna i före¬
varande fall tillstyrka lägre räntefot än 4 procent, och torde dervid
annuiteten lämpligen böra utgå med 5 procent af ursprungliga låne¬
beloppet, hvarigenom lånet skulle komma att slutbetalas pa eu tid af
41 år, räknad från och med det år, då amorteringen toge sin början.
I öfrigt ansåge fullmägtige vilkoren för det ifrågasatta lånet till staden
Åmål0 böra blifva öfverensstämmande med dem, som, enligt hvad
ofvan meddelats, stadgats för det åt Mariestad beviljade lånet; och
lhh. till lliksd. Prot. 1902. 1 Sami. 1 Af(l. 24 Haft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
hvad särskild! anginge den ränta, som skulle beräknas å uteblifven
aimnitetsinbetalning, syntes densamma i förevarande fall, likasom för
lånet till Mariestad blifvit föreskrifvet, böra bestämmas till 47* procent
för år.
På särskild framställning af stadsfullmägtige i Åmål har Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 20 december 1901 faststält regleringsplan
för den del af staden Åmål, som den 9 maj 1901 afbrunnit, jemte delar
af vestra och norra Grunds områden, sådan samma plan funnes åskåd-
liggjord medelst en af löjtnanten Torulf år 1901 upprättad karta med
tillhörande beskrifning, utom såvidt anginge den å kartan jemväl an-
gifna tomtindelningen, hvilken fråga icke utgjorde föremål för Kongl.
Maj:ts omedelbara pröfning; och har Kongl. Maj:t jemväl genom samma
nådiga bref på det sätt bifallit en af stadsfullmägtige i sammanhang
med nyssnämnda framställning gjord anhållan om rätt till expropriation
af mark för nämnda regleringsplans genomförande, att staden Åmål
berättigades att i den ordning, gällande författning om jords eller lägen¬
hets afstående för allmänt behof stadgade, till sig lösa, att genast till¬
trädas, den enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga mark, som
till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser enligt om-
förmälda planen erfordrades.
Af den utaf stadsfullmägtige i nu förevarande framställning före-
bragta, af såväl magistraten i Åmål som Eders Kongl. Maj:ts befall¬
ningshafvande vitsordade utredning rörande omfattningen af den våd¬
eld, som öfvergått staden, samt angående stadens nuvarande ekono¬
miska ställning äfvensom de kostnader, som kräfvas för ny reglering
af staden, anser jag framgå, att det för staden är ett oafvisligt behof
att understöd från det allmännas sida kommer staden till del för be¬
stridande af kostnaderna för genomförande af den genom berörda nådiga
bref faststälda regleringsplan. Vid jemförelse mellan de förhållanden,
som af stadsfullmägtige till stöd för framställningen åberopats, och de
omständigheter, som, på sätt statskontoret erinrat, förelegat i anförda
likartade fall, då tillförene understöd af statsmedel för enahanda ända¬
mål beviljats andra städer, finner jag dock icke anledning förorda, att
understöd nu må utgå med de belopp, som stadsfullmägtige ifrågasatt,
utan anser jag mig, i betraktande af de skäl, som statskontoret anfört,
böra, i enlighet med dess hemställan, tillstyrka understöds beviljande
åt staden Åmål till ett sammanlagdt belopp af 375,000 kronor, deraf
75,000 kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 300,000
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 28.
kronor såsom lån. Mot hvad fullmägtige i riksgäldskontor hemstält
beträffande vil koren för lånets åtnjutande har jag intet att erinra.
Jag får alltså i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t
måtte föreslå Riksdagen att, för ny reglering af viss del af Åmål
i följd af den staden år 1901 öfvergångna brand, åt nämnda stad be¬
vilja såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning,
enligt den af Kongl. Maj:t den 20 december 1901 faststälda reglerings-
plan, af gator, torg och andra allmänna platser samt till bestridande
af de med regleringens genomförande i öfrig! förenade kostnader ett
understöd af tillhopa 375,000 kronor, deraf 75,000 kronor såsom an¬
slag utan återbetalningsskyldighet och 300,000 kronor såsom lån, att
lyftas under år 1903, hvarvid för tillgodonjutande af lånet torde böra
stadgas följande vilkor:
l:o) att. stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för
lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller order stälda skuld¬
förbindelse, innefattande de för lånets användande och återbetalning
stadgade vilkor;
2:o) att hvad af lånet icke blifvit bos riksgäldskontoret uttaget före
slutet af år 1903 icke får derefter utbekommas;
3:o) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning. innehaf-
vas till 1907 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo
godtgjordt, 5 procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskon¬
toret årligen inbetalas, deraf ränta efter 4 för hundra å det oguldna
kapitalet först skall beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapital¬
afbetalning; samt
4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda
annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåten¬
het deraf att å annuiteten beräknas 4‘Aj procent ränta från förfallodagen.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt, deruti Statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla samt
befalde, att nådig proposition af den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåt.as.
Ex protocollo:
Carl G. Edman.