6
Motioner i Första Kammaren, N:o 25.
N:o 25.
Af herr Söderberg, om tull på ägg.
Förlidet år ingafs till Riksdagen en motion om åsättande af tull å
ägg. Denna motion vann visserligen icke då Riksdagens bifall, men den
ringa majoritet, hvarmed motionen afslogs, och de ökade skäl för bifall till
en dylik framställning, som förefinnas, föranleda mig att i år framkomma
med en dylik motion.
Jag vill särskildt framhålla, att importen af ägg äfven under det sista
året högst betydligt ökats eller från 63,770,000 stycken år 1900 till
73,171,000 stycken, motsvarande cirka 4,550,000 kilogram år 1901, så¬
lunda en ökad import för året af 97* millioner stycken ägg.
I Norge deremot, der man år 1897 åsatte ägg en införseltull å 20
öre kg. har importen efter hand nedgått från 1,252,000 kg. år 1897 till
215,670 kg. år 1900, det sista år, för hvilket uppgift från Norge stått mig
till buds. Införseln till Norge var sålunda 1900 knappast 7» mot år
1897.
Huru i detta hänseende förhållandena utvecklat sig i vårt land, vill jag
närmast belysa med efterföljande statistiska uppgifter.
År 1890 infördes
|
till
|
Sverige 97,350 tjog och
|
utfördes
|
802,450 tjog,
|
» 1896
|
»
|
» 513,550 »
|
|
798,950 »
|
» 1898 »
|
»
|
» 1,367,550 »
|
»
|
360,750 »
|
» 1899 »
|
»
|
» 2,193,300 » »
|
»
|
210,300 »
|
» 1900 »
|
»
|
» 3,188,500 »
|
|
149,000 »
|
» 1901
|
|
» 3,658,550 »
|
»
|
ej uppgift.
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 25.
7
I vårt grannland Danmark har äggproduktionen gått i en helt annan
rigtning och utvecklat sig till en för landet synnerligen vigtig inkomst¬
källa. För Danmark angifves nemligen i ett år 1900 utgifvet statistiskt
arbete rörande landets näringar:
att Danmarks äggutförsel 1865 var 32,847 tjog, värda 23,722 kronor,
1881 » 1,775,000
1890 » 6,275,800
1898 » 12,000,000
1899 » 15,150,000
» 1,675,000
» 5,719,450
» 14,000,000 »
* 16,000,000 »
Af senare uppgifter framgår, att Danmarks äggexport år 1900 haft ett
värde af cirka 18 millioner kronor och ansågs under år 1901 skola uppgå
till 20 millioner kronor, samtidigt med att vi i Sverige ha ett importöfver-
skott, som bortför ur landet för ägg mer än 3 millioner kronor.
Dessa siffror ådagalägga tydligen, huru efterblifna vi äro i fråga om
äggproduktionen gent emot såväl Danmark som Norge, och vid närmare
granskning finna vi tydligen, att vår tullagstiftning nästan uteslutande är
orsaken till detta förhållande. Detta har man ock insett i Norge, oaktadt
man der har lägre spanmålstullar än hos oss och der åsatt ägg en inför¬
seltull å 20 öre per kilogram, med det lyckliga resultatet, som här förut
angifvits.
Och efter hvad man erfarit i fråga om utveckligen af äggproduktionen
under senare tider i såväl Danmark som Norge, så kan det icke vara tvifvel
om, att icke äfven vi skulle kunna betydligt uppdrifva denna näring, om
vi stälde förutsättningarna för densamma lika med hvad som är förhållan¬
det i Danmark och Norge, men detta kan med vårt tullsystem icke ske
med mindre vi å ägg åsätta en lämplig införseltull.
Yäl har angifvits, att nedsättande eller borttagande af majstullen skulle
i hög grad gynna utvecklingen af fjäderfäskötseln, men fördelen häraf
skulle, enligt mitt förmenande, icke blifva synnerligen stor, enär majs vid
utfodring af fjäderfä med fördel användes endast vid gödning af utran¬
gerade djur, men icke befordrar äggläggning. Särskildt vill jag framhålla,
hvilken stor vigt möjligheten att bedrifva fjäderfäskötsel har för fram¬
gången af den nu på dagordningen stående egna-hems-frågau och utveck¬
lingen af små jordbruk. Jag har nemligen inhemtat, att den stora fram¬
gång, de små jordbruken vunnit i Danmark, till mycket stor del är bero¬
ende på möjligheten för dem att idka fjäderfäskötsel som binäring; hönsen
8 Motioner i Första Kammaren, N:o 25.
skötas utan vidare kostnad till största delen af husmannens hustru och
barn och hindrar icke, att mannen kan taga arbete å främmande ställe
under mellantider, då hans lilla jordbruk icke upptar hela hans tid.
Det sägs ock, att största delen af de 20 millioner hvilka tillföras
landet genom äggexporten, kommer de små jordbrukarne till godo.
För utsträckningen af de små jordbruken i Sveriges sydligaste och
mellersta delar har fjäderfäskötseln en nästan större betydelse än i Dan¬
mark, enär den bättre jorden och den tätare befolkningen der gjort det
lättare att drifva mjölkhushållning äfven för dem, som endast kunna hålla
en å två kor; deremot är det å de spridda jordbruken och skogstorpen på
många ställen i Sverige omöjligt att aflemna mjölk en å två gånger om
dagen till något mejeri, men jemförelsevis lätt att aflemna ägg en å två
gånger i veckan.
Mot tull å ägg kan icke heller anföras, att dessa äro någon nödvän¬
dighetsvara för den fattiges bord, utan kan med skäl sägas, att den bättre
konjunkturen, som tull kan bereda äggproduktionen, skall förbättra den fattiges
existensvilkor på landet, och att tullskatten å denna vara nästan uteslu¬
tande kommer att betalas af de mera bemedlade. På grund af hvad jag
sålunda anfört, får jag härmed föreslå,
att Riksdagen beslutar, att, så fort ske kan, det
måtte åsättas en tull å 20 öre på hvarje kilogram ägg,
som hit i riket införes, beräknad å äggens nettovigt,
med 10 procents afdrag för det emballage, hvari äggen
kunna vara inpackade.
Stockholm den 26 januari 1902.
P. M. Söderberg.