Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
1
N:o 92.
Af herr 0. H. Ström, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
norra stambanans fortsättande till Haparanda.
29 november sistlidet år har Kongl. Maj:t anbefalt jernvägs-
styrelsen att låta verkställa undersökning samt upprätthålla plan och
kostnadsförslag för norra stambanans fortsättande från Morjärv till Karungi
by vid Torneå eif i Carl Gustafs socken. Att denna linie valts af militära
skal, torde vara en känd sak. De upplysningar om dessa skäl, som lem-
nats af dem, som förfäkta denna jernvägssträcknings betydelse ur försva¬
rets synpunkt, kunna dock ej sägas vara öfvertygande; inom militära
kretsar äro också åsigterna i denna fråga ganska delade. På grund häraf
synes det antagligt, att åt de militära synpunkterna inrymts en större
betydelse, än soin rätteligen tillkommer dem. En närmare utredning synes
behöflig; ärendet torde böra skärskådas äfven från andra synpunkter, som
härvid också kunna hafva anspråk på att få göra sig gällande. En sådan
är naturligtvis här liksom vid hvarje jernvägsbyggnad den ekonomiska,
men med denna förenar sig i detta fall den språkliga och den internatio¬
nella synpunkten.
Från ekonomisk synpunkt vill man veta, hvilka kostnader denna
jernvägsanläggning beräknas medföra samt i hvad mån den kan främja
traktens uppodling m. in. Beträffande kostnaderna torde den ofvan nämnda
sträckningen ej visa sig afskräckande, men detsamma kan sägas om limon
Forsbyn (Morjärv)—Haparanda, som för öfrigt under flera år ansetts vara
den af regeringen godkända. Väl är den något längre, men terräng¬
förhållandena, spela en stor roll, och det är ju möjligt, att en fullständig
undersökning kan uppvisa ett gynsamt kostnadsförslag. 1 fråga om den
blifvande jernvägens vigt för traktens uppodling och främjandet af den redan
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 24 Häft. (N:is 92—90.) 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
befintliga befolkningens intressen skola begge de nämnda sträckningarna
tvifvelsutan spela en stor roll. Den trakt, som kan blifva föremål för
nyodling i vidsträcktare mån, är det till Neder-Torneå och Carl Gustafs
(Karungi) socknar hörande området mellan nedre Torneådalen och Sangisån,
en sträcka af 3 å 4 mil i öster och vester samt cirka 3 mil i norr och
söder, hvilket område begge jernvägslinierna komma att genomskära, den
ena i norr och den andra mera i söder; men härvid är att märka, att det
förefinnes mycket större utsigter för en snar uppodling af den södra delen
af ifrågavarande odlingsbara marken, om en jernväg dragés fram öfver
densamma, på grund af den större kundkrets och de ganska lifliga sjö¬
kommunikationer, som här på närmare håll erbjuda sig för jordbruket.
Af de gamla bygder åter, som vester om Sangisån och norr om Carl
Gustafs (Karungi) socken skulle draga nytta af en jernväg, böra, allden¬
stund inbyggarne i Öfver-Torneå samt i de norr derom belägna socknarna
Korpilombolo och Pajala få sina utfartsvägar till Morjärvs blifvande station,
endast Hietaniemi och Neder-Kalix’ socknar här komma i betraktande, af
hvilka den förra är eu till allra största delen mager bygd med ungefär
2,000 invånare, medan den senare, såsom bekant torde vara, är en i flera
afseenden betydande ort med öfver 13,000 invånare, hvadan i fråga om
traktens uppodling och tillgodoseendet, af den redan befintliga befolknin¬
gens intressen förhållandena tala för linien Forsbyn—(Morjärv)—Haparanda.
Betraktas den föreliggande frågan ur språklig eller rättare försvensk-
ningssynpunkt, så äro väl alla ense derom, att målet måste vara icke blott
att den finska befolkningen lär sig att tala vårt modersmål, utan att den
äfven måtte blifva svensk till åskådning och tänkesätt, hvilket den kan
blifva endast genom en lifligare beröring med en rent svensk befolkning.
Derför måste inflyttning dit upp från sydligare orter främjas, och till hvil¬
ken del af den finskspråkiga landsändan denna inflyttning lättast kan
ledas, är ofvan nämridt. Men för att uppnå det behjertansvärda målet
måste man äfven vara angelägen om att stärka de svenska samhällen, som
bibehållit sig deruppe, och framför allt det enda, som finns i hela Torneå¬
dalen, nemligen staden Haparanda. Allt ifrån sin grundläggning för ett
par mansåldrar sedan har denna stad stått såsom en yttersta förpost för
svensk odling i dessa aflägsna bygder; och det inflytande, som den här¬
utinnan utöfvat, har tvifvelsutan varit af stor betydelse. Dragée nu jeru-
vägen fram till Karungi, eu plats 21,2 mil norr om staden, så reduceras
dennas handelsområde till en ren obetydlighet, dess folkmängd minskas och
dess rörelse aftager så mycket mer, som det kan betviflas, att den skulle
förmå underhålla sina sjöfartsleder, hvilka på grund af fortgående upp¬
grundning i skärgården och i elfven kräfva för sitt bestånd ganska stora
Motioner i Andra Kammaren, N:v 92.
o
omkostnader. Och med det materiella välståndets aftagande skulle äfven
följa ett nedgående i andligt inflytande, hvilket skulle innebära en kän¬
bar förlust med hänseende till den svenska kulturens utbredande, en för¬
lust, som alls icke skulle kunna ersättas genom uppblomstringen af ett
och annat samhälle vid jernvägen, ty befolkningen blefve här i öfvervä¬
gande grad finsk både till härkomst och tänkesätt.
För att slutligen öfvergå till den internationella synpunkten, vill jag
erinra om ett inlägg i frågan, som särskild! torde böra uppmärksammas,
nemligen ett utlåtande af kongl. jernvägsstyrelsen. Detta embetsverk,
som år 1895 fått i uppdrag att yttra sig öfver flera framställningar rö¬
rande norra stambanans fortsättande från Boden till gränsen mot Finland
och som derför under hösten samma år låtit en baningeniör utföra okulära.
undersökningar såväl för en jernvägslinie Boden—Forsbyn—Korpikylä som
ock för eu linie Forsbyn—Haparanda, har i sitt underdåniga utlåtande af
den 14 oktober 1895 framhållit, att »valet af sträckning» för norra stam¬
banans fortsättande till Torneå eif »torde tarfva omsorgsfull pröfning och
utredning», innan nådig proposition till Riksdagen aflåtes om anslägs be¬
viljande för banans byggande, och bemälda embetsverk begär derför be¬
myndigande att »låta verkställa fullständiga undersökningar dels för norra
stambanans framdragande från Boden öfver Kalix eif till Korpikylä eller
dess närhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af t. f. chefen för
generalstaben föreslagna midtellinien, dels för en jernvägslinie från Fors¬
byn till Haparanda», för hvilken Haparanda stadsfullmäktige hade erbjudit
sig att bekosta undersökningen. Om denna senare linie säger jernvägs¬
styrelsen, att den »synes vara lämpligt vald» och att (förutom Korpikylä)
staden Haparanda »lämpligen kan ifrågasättas såsom sammanknytningspunkt
med banan på andra sidan riksgränsen bland annat derför, att staden
Torneå vore ifrågasatt som ändpunkt för finska stambanan; och om så
blefve förhållandet, »borde svenska stambanan, derest alla med densammas
byggande afsedda ändamål skola, såvidt möjligt är, befrämjas, framdragas
till den midt emot Torneå belägna staden Haparanda för att på så sätt
komma i förbindelse med det finska stambanenätet.» Hvad som här fram-
hålles såsom en möjlighet, nemligen finska banans framdragande till Torneå,
kan sägas redan hafva blifvit en verklighet. Enligt från Finland erhållna
meddelanden lär jernvägen från Uleåborg redan innevarande år blifva fär¬
digbyggd ända fram till Torneå eif, och en station anses komma att upp¬
föras vid staden Torneå. Haparanda stad erbjuder sig äfven nu att för
en fullständig undersökning m. in. af linien Forsbyn—Haparanda ställa
till vederbörandes förfogande återstoden eller cirka 6,400 kronor af det
belopp, som den redan år 1895 för detta ändamål ånvisade.
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
På grund af hvad jag nu anfört, får jag hemställa:
l:o att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kong!. Maj:t måtte anbe¬
falla kongl. jernvägsstyrelsen att, i samband med den
af Kongl. Maj:t anbefalda undersökningen för norra
stambanans fortsättande från Morjärv till Karungi, låta
verkställa undersökning samt upprätta plan och kost¬
nadsförslag för norra stambanans alternativa fortsättande
från Morjärv direkt till Haparanda;
2:o att Riksdagen till bestridande af kostnaderna
för undersökning samt upprättande af plan och kost¬
nadsförslag för norra stambanans fortsättande från Mor¬
järv direkt till Haparanda måtte anslå ett belopp af
tiotusen kronor.
Stockholm den 27 januari 1902.
O. H. Ström.
Afskrift.
Bilaga.
Utdrag ur protokoll, fördt vid stadsfullmäktiges i
Haparanda sammanträde den 10 januari 1902.
§ 5-
På grund af ingånget meddelande, att motion kommer att väckas
vid instundande riksdag om anslag till undersökning och upprättande af
kostnadsförslag för norra stambanans fortsättande från Morjärv rakt på
Haparanda, hade ordföranden hos fullmäktige gjort framställning derom,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.
5
huruvida återstoden af det belopp, som Haparanda stadsfullmäktige den
26 juni 1895 för undersökning af nämnda sträckning anvisade, nu borde
ställas till vederbörandes disposition för detta ändamål — — — —. På
förslag af herr A. Boström, med hvilken herr O. Montell m. fl. instämde,
beslöto fullmäktige att--— — för ändamålet ställa till vederbörandes
disposition återstoden af det 1895 beviljade beloppet, hvilken torde utgöra
cirka 6,400 kronor.
År och dag som ofvan.
In fldem
J. Näsman.
Justeras.
S. Adrian.
A. Rutberg.
Otto Montell.
Rätt utdraget intygar
in fldem
J. Näsman.
Rätt afskrifvet intyga
A. Gellin.
D. Hansson.