Motioner i Andra Kammaren, N:o 202. 1
ni:i t '-•kon/V- >d k ■ !/ .}•.!,*»••»
1,, obt<jiU’A'*JffV) '“ t «!•'« Wilåbsuik: oikh '• <>1! n >b •?<’• f
.....:'i , ....... I..,,- • r f 1{ .■ ;, ... ■ ■ . kemi *,t ;i; UT,-'*T
.•i ti r, * i > ;>*.•».! : ■ ..4. >'• '* t, il' it
...fn ii ■> 1 ;u-l i >!►):>:<•■} 1-/J
N:0 202. ‘tv. •
‘tUiH-.Äöl ..'i 10 H' ■ r kil?» Köllwlui::!* I<»■ . ■ :: ■ ! i w-f<'i 11 • "(il/
Af herr Y. L. Moll m. fl., i anledning af Kongl.
Majds proposition angående tillgodogörande af kronan
. tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.
j>. .. ..j( |f!i ;■?jVv:!.iiJö». fn: e-uuj.il'
rmingethnrini -i.ir kro; in. r«.‘:; rgcriM ;
I Kongl. Maj:ts proposition n:o 74 till Riksdagen, angående tillgodo-
görande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan, före¬
komma följande uttalanden:
l:o) Den s. k. vattenfallskomitén yttrar:
Komitén hade redan vid ett besök i Trollhättan och dervid företagen
undersökning af förhållandena vid Trollhätte strömmar kommit till den
uppfattning, att det vore ett i hög grad eftersträfvansvärdt mål och öfverens¬
stämmande med såväl det allmännas som enskildes intressen, att den genom
nämnda strömmar alstrade, högst betydande vattenkraften snarast möjligt
blefve tillgodogjord, och detta på ett sådant sätt, att framtidens kraf samt
hvad som från nationalekonomisk synpunkt kunde anses mest fördelaktigt
icke finge äfventyras för erhållandet af en mera tillfällig fördel.
För sin del hade komitén kommit till den öfvertygelsen, att eu enda
större anläggning med en intagsdamm, en tunnel, ett turbinhus och en drift
vore att föredraga framför flera smärre sådana. Genom jemförelsevis mindre
anläggnings- och underhållskostnader samt genom ändam ålsenligare tekniska
anordningar kunde utan tvifvel den disponibla vattenmängden tillgodogöras
för billigare pris och vida fullständigare medelst en större än medelst
flera smärre anläggningar.
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 77 Höft. (N:o 202.) 1
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
2:o) Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län yttrar:
För den händelse kronan skulle föranlåtas att för ombyggande af
Trollhätte kanal inlösa det nuvarande kanalverket med dess tillhörigheter
och således erhålla eganderätt till östra stranden, saknades all utredning,
huruvida icke kronan skulle kunna der på egen grund utan skada för
kanalintresset, men på lämpligare sätt och med mindre kostnad än på
vestra elfstranden utföra de för kraftuttagningen erforderliga anordningar.
Ett brådstörtadt vidtagande i detta sakens dåvarande outredda och obe¬
stämbara läge af anläggningar, sådana som här afsåges, syntes desto mindre
vara att förorda, som frågan för kronan ingalunda syntes vara af brådskande
beskaffenhet.
I allt fall syntes forslaget om anläggningen å vestra stranden böra
hvila i afbidan på nöjaktig utredning, huruvida det icke vore för kronan
förmånligare att söka förvärfva eganderätt till östra stranden för att der
vidtaga erforderliga anordningar för kraftuttagningen.
Enligt ett af Magnell uppgjordt, utlåtandet vidfogadt förslag kunde
anordningarna för kraftuttagningen utan intrång på kanalintresset förläggas
till östra stranden, hvarmed skulle följa betydande fördelar för kronan, i
hvilket afseende kunde framhållas ansenlig besparing i anläggningskostnaden,
befrielse för kronan att för erhållande af utrymme å vestra stranden afstå
vattenkraft till ett värde af flere millioner kronor, erhållande för kraft¬
stationen af rymliga, lätt planerade och välbelägna områden i stället för
det i förslaget för kronans kraftstation afsedda, hvilket vore otillräckligt
och för aptering otjenligt, möjlighet till fallhöjdens bättre tillgodogörande
samt slutligen och framför allt förmånen för kronan att ensam förfoga
öfver de anläggningar, som komme att göras å östra stranden, under det
kronan deremot i afseende på det vatten och det område, som toges
i anspråk för anläggningarna å vestra stranden, skulle erhålla endast
andelsrätt.
3:o) Kammarkollegium yttrar:
För den händelse det af trafikchefen ingeniören Magnell, på uppdrag
af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande, uppgjorda förslag till anord¬
ningar af en fullständig vattenkraftuttagning på östra stranden vid Troll¬
hättan skulle efter sakkunniges pröfning befinnas tillfredsställande och ut-
förbart utan intrång å de för kanalens utvidgning och ombyggnad nödiga
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
3
utrymmen, syntes en sådan lösning af frågan om vattenkraftens tillgodo¬
görande så fullständigt upphäfva den förutsättning, från hvilken det af
komitén uppgjorda förslag till kontrakt om vattenledning för kraftuttagning
å vestra stranden utgått, att detta sistnämnda förslag icke vidare torde
förtjena något afseende.
att, då fastställande af komiténs förslag, i hvad det bestämde om
bolagets rätt till land och vatten vid Önan, skulle komma att innebära
en förlikning mellan parterna med eftergift å kronans sida af förmåner,
hvilkas omfattning nu icke läte sig bestämmas, men hvilka möjligen kunde
vara, såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande antagit, högst bety¬
dande, hithörande bestämmelse i kontraktförslaget borde ur uppgörelsen
uteslutas.
Så vidt undertecknade kunnat finna, har intet enda af dessa uttalanden
blifvit i den kongl. propositionen på ett öfvertygande sätt vederlagdt,
men det oaktadt föreslår Kongl. Maj:t ett aftal mellan kronan och Troll¬
hättans elektriska kraftaktiebolag, gående derpå ut, att kronan mot erhål¬
lande af en 700 meter lång och högst 200 meter bred strandremsa på
vestra elfstranden till bolaget afstår en till 30,300 eventuelt 31,000
elektriskar hästkrafter beräknad vattenkraft till pris af 5 kronor årligen
för hästkraft, hvilken afgift hvart 50:de år kan revideras.
Ett tillförlitligt bedömande af frågan, huruvida nämnda afgift bör
anses lämplig eller ej, möter gifvetvis stora svårigheter, men någon ledning
för denna frågas bedömande erbjuder den i den kongl. propositionen
ifrågasatta öfverenskommelsen rörande utarrenderande af vattenkraft åt
egaren af Gullöfors bruk, hvilken kraft föreslås skola utarrenderas till ett
pris af 9 kronor 50 öre för hästkraft; detta pris anser vattenfallskomitén
snarare lågt. Skilnaden 4 kr. 50 öre mellan det pris Gullöfors bruk
skulle betala och det pris kraftbolaget skulle erlägga motsvarar för 30,300
hästkrafter ett årligt belopp af 136,350 kronor eller 6,il % ränta å det
belopp åt 2,230,000 kronor, hvartill kraftbolaget vid inköpet uppskattat
hela den bolaget tillhöriga stranden, med hvilken då antagits följa vatten¬
rätt. Med andra ord kan detta uttryckas så, att kronan af kraftbolaget
tillbyter sig den ifrågavarande strandbiten, utan vattenrätt, mot en vatten¬
kraft af omkring 30,000 hästkrafter, så lågt värdesatt, att skilnaden
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o' 202.
emellan den afgift, bolaget skall betala till kronan för 30,000 hästkrafter, och
den afgift, Gullöfors bruk skall betala till kronan för 30,000 hästkrafter,
motsvarar öfver 6% ränta å det belopp af 2,230,000 kronor, hvartill bolaget
uppskattat hela sin strand med vattenrätt.
I detta sammanhang vilja vi framhålla den enligt vårt förmenande för
bedömande af innebörden af Kongl. Maj:ts förslag vigtiga omständigheten,
att kronan enligt detsamma utan någon tvingande nödvändighet skulle för
all framtid afhända sig eu egendom, hvars värde redan nu kan räknas i
ett flertal millioner, och som i framtiden kommer att få ett ännu mycket
högre värde.,, ,
Då den förebragta utredningen icke synes oss fullständigt hvilket
äfven framgår af trenne denna motion såsom bilaga vidfogade, i tidningen
Aftonbladet offentliggjorda artiklar angående vattenkraften vid Troll¬
hättan, författade af vice häradshöfdingen Ernst Hagelin, hvilken varit
kronans ombud i rättegångarne rörande vattenrätten i Trollhättan, samt då
vid det föreslagna aftalet med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag statens
intresse icke synes oss hafva blifvit behörigen tillvarataget, tillåta vi oss
vördsamt hemställa,
, 11 ’*.\t A'- ‘ GA) 7 {» O’ . : "J •: i *• * vl .• { I;.4;’»:
att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts propo¬
sition n:o 74, angående tillgodogörande af kronan till-
■ i . hörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan, ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes låta föranstalta om förnyad och fullständig
utredning rörande tillgodogörande af ifrågavarande vat¬
tenkraft samt till Riksdagen inkomna med de förslag,
hvartill sådan utredning kan gifva anledning.
Stockholm den 25 april 1902.
f > ir • ».• .;?>« 1;?.: ; A.-vj<f /i] -lind vf- ;•»:!•'' » *;<. •
it • r- •* a: •:> l -:A \ g" i.
iii-.ttFictor Moll. ,ufi M. F. Nyström.
0 'I • i i fri g .i.:• U ■ . t 1 'i éi-df * i -u * i ,.t p1
K. G. Karlsson.
t (
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
5
Bilaga.
(Ur Aftonbladet).
Vattenkraften vid Trollhättan.
(Från v. häradshöfding Ernst Hagelin, hvilken varit kronans ombud i de
bekanta rättegångarna, hvarigenom kronan tillerkänts vattenrätten i Trollhättan, hafva
vi bekommit följande inlägg i anledning af Kongl. Maj:ts proposition rörande till¬
godogörande af nämnda vattenkraft.)
I.
Sedan genom två särskilda, af Kongl. Maj:t under nästlidna år meddelade do¬
mar de vigtigaste rättegångarna angående rätten till vatten och öar i Trollhätte ström¬
mar blifvit af gjorda till kronans förmån, har för en tid sedan till Riksdagen aflåtits
en kongl. proposition angående tillgodogörandet af kronan tillhörig vattenkraft i Göta
eif vid Trollhättan. >.
Resultatet af nämnda domar kan i korthet sammanfattas så, att kronan på
grund deraf, att hon af ålder varit egare af Trollhätte strömmar, tillerkänts egande-
rätt till vattnet och samtliga fallen utmed vestra elfstranden vid Trollhättan, hvilken
strand tillhör Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.
Läget är sålunda det, att vattnet och fallen tillhöra kronan, men vestra stran¬
den nämnda aktiebolag och att kronan till följd deraf icke kan begagna sig af vestra
stranden för tillgodogörandet af det henne tillhöriga vattnet.
Öarna i fallen, till den del enskilda på grund af skatteköp icke hafva någon
rätt till desamma, tillhöra kronan.
Östra stranden eges dels af kronan, som dock upplåtit sin andel på perpetuel!
arrende till Trollhätte nya kanalbolag, och dels af sistnämnda bolag.
Den kongl. propositionen afser nu att vinna Riksdagens bifall att genom en
öfverenskommelse med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag söka så ordna de ge¬
nom ofvannämnda domar framkallade förhållandena, att kronan af Trollhättans elek¬
triska kraftaktiebolag förvärfvar eganderätt till ett stycke af vestra stranden för att
få tillfälle att der kunna tillgodogöra sig en del af vattenkraften, emot det att
kronan till bolaget upplåter rätt att för all framtid tillgodogöra sig en viss vatten¬
mängd.
Detta skulle enligt nämnda proposition ske sålunda, att för uttagandet af vatten¬
kraften kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag skulle, i enlighet med af
ingeniören J. Gustaf Richert framlagda förslag, utföra hvar sin anläggning, hvardera
beräknad för hela den disponibla vattentillgången, men för endast omkring halfva
fallhöjden.
6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
Bolagets anläggning, som skall tillgodogöra den öfre fallhöjden och är afsedd
för högst 250 kubikmeter vatten i sekunden, skulle omfatta en reglerings- och in-
tagsdamm ofvanför fallen mellan vestra elfstranden och Malgön samt en genom ber¬
get å vestra stranden sprängd tunnel från vattenintaget till stranden i närheten af
Kung Oscars bro med en kraftuttagningsstation, förlagd alternativt vid tunnelns nedre
eller öfre del.
Kronans anläggning åter, som skall tillgodogöra den nedre fallhöjden, skulle
omfatta en 16 meter hög dammbyggnad tvärs öfver Flottbergsströmmen äfvensom en
. afloppstunnel till vattenytan nedanför och en kraftstation, förlagd omedelbart
ofvanför kanaldammen.
Den ersättning, som Trollhättans elektriska aktiebolag skulle lemna kronan för
att erhålla rätt att sålunda för sin anläggning tillgodogöra sig ofvannämnda vatten-
qvantitet, skulle i hufvudsak bestå deri, att bolaget till kronan med eganderätt öfver-
läte ett markstycke, sträckande sig 400 meter nedanför och 300 metei ofvanför den
för kronans anläggning projekterade dammen och med en största bredd af omkring
200 meter, samt till kronan betalade en årlig afgift af fem kronor för effektiv häst¬
kraft per turbinaxel.
Bolagets anläggning beräknas, under antagande, att 250 kubikmeter i sekunden
framleddes genom den härför afsedda tunneln, skola lemna alternativt 30,300 eller
31,000 elektriska hästkrafter.
Under samma förutsättning, beträffande den i anspråk tagna vattenqvantiteten,
beräknas kronans anläggning skola lemna 34,400 elektriska hästkrafter.
Kostnaden för anläggningarna, fullt uppbyggda, har beräknats för bolagets till
5,000,000 kr., enligt det ena alternativet, och 4,600,000 kr. enligt det andra alter¬
nativet, samt för kronans till kr. 4,000,000, i hvithet sistnämnda belopp icke med-
tagits kostnaderna för den härför erforderliga Icanaldammens uppförande.
Skulle detta förslag, för hvars hufvudgrunder här redogjorts, af Riksdagen an¬
tagas, skulle dermed vara en gäng för alla bestämdt, huru hufvudsakliga delen af
den oerhörda kraftkälla, som Sverige i Trollhättefallen eger, skulle komma till an¬
vändning.
Det torde derför vara onödigt vidare framhålla, hvilken stor betydelse det
beslut, som Riksdagen nu skall gå att fatta, innebär för hela landet och särskildt
för vestra Sverige.
Uppenbart är, att vid denna frågas bedömande hufvudvigten måste läggas
derpå, att vattenkraften uttages på det mest rationella och lämpliga sättet, samt att
hänsynen till enskilda och mera tillfälliga intressen måste vika för det vigtigare och
allmänna, att vattenkraften i största möjliga utsträckning och på det äfven med hän¬
syn till framtida förhållanden fördelaktigaste sättet kan komma till användning.
I ett under föregående skede af denna fråga afgifvet utlåtande har också den
s. k. vattenfallskomitén i öfverensstämmelse härmed uttalat: »att det vore ett i hög
grad eftersträfvansvärdt mål och öfverensstämmande med såväl det allmännas som
enskildes intressen, att den genom nämnda strömmar alstrade, högst betydande vatten¬
kraften snarast möjligt blefve tillgodogjord, och detta på sådant sätt, att framtidens
kraf samt hvad som frän nationalekonomisk synpunkt kunde anses mest fördelaktigt
icke finge äfventyras för erhållande af en mera tillfällig fördel.»
Den frågan uppställer sig då: har tillbörlig hänsyn tagits till denna synpunkt
vid uppgörandet af nu ifrågavarande förslag?
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
7
I detta afseende bör då först tagas i betraktande, huruvida det nu föreslagna
sättet] för vattenkraftens tillgodogörande medelst två särskilda anläggningar är det
bästa och lämpligaste.
Innan ofvannämda rättegångar blifvit slutligen afgjorda, hade, såsom bekant,
år 1899 uppgjorts ett förslag till förlikning mellan kronan Trollhättans och elektriska
kraftaktiebolag, enligt hvilket förslag, som icke ledde till något resultat, vattenkraften
för kronan och bolaget skulle uttagas genom en å vestra elfstranden anlagd tunnel
med två särskilda kraftstationer.
I sitt i anledning af detta förslag afgifna, ofvan berörda yttrande anför vatten-
fallskomitén: »För sin del hade komitén kommit till den öfvertygelsen, att en
enda större anläggning med en intagsdamm, en tunnel, ett turbinhus och en drift vore
att föredraga framför flere smärre sådana. Genom jemförelsevis mindre anläggnings-
och underhållskostnader samt genom ändamålsenliga tekniska anordningar kunde utan
tvifvel den disponibla vattenmängden tillgodogöras för billigare pris och vida full¬
ständigare medelst en större än medelst flere smärre anläggningar.»
I motsats till hvad der uttalats har nu föreslagits utförandet af två särskilda
anläggningar, hvarjemte ställes i utsigt, att för uttagande af ytterligare kraft ännu
en anläggning i framtiden kunde komma till utförande.
Söker man en förklaringsgrund härtill, torde den finnas deri, att det ansetts,
att kronan icke skulle ega möjlighet att tillgodogöra sin vattenkraft annorstädes än
å vestra stranden samt att kronan derför måste förvärfva sig någon del af denna strand.
Härvidlag uppställer sig då den frågan, om icke möjlighet finnes att genom an¬
läggningar å östra stranden uttaga vattenkraften.
Enligt hvad ofvan framhållits, eges denna strand delvis af kronan och delvis
af Nya Trollhätte kanalbolag, som innehar kronans andel under perpetuel arrende¬
rätt. Såsom bekant, är nu äfven frågan angående utvidgning af Trollhätte kanal
brännande, och har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetats för¬
slag till ombyggnad af denna kanal.
Kändt är äfven, att herr major Lamell framlagt ett storartadt och vidtgående
förslag till sådan ombyggnad.
Med hänsyn till dessa planer, hvilkas genomförande, så vidt kändt är, ännu
dock befinna sig i förberedandets stadium och hvilka i den omfattning, som major
Lamell tänkt sig, väl svårligen i nära liggande framtid kunna komma till utförande,
har nu i propositionen såsom skäl mot kraftuttagningsanläggningens utförande å
östra stranden anförts, att denna strand bör reserveras för kanalanläggningarnas
behof, ehuru det af vattenfallskomitén erkännes, att, »om icke något afseende behof de
fästas vid kanaltrafikens intressen, det väl kunde vara lämpligare att förlägga vatten¬
kraftsanordningarna på den östra elfstranden, der nivåförhållandena medgåfve vattnet»
framsläppande i en öppen kanal och der bergets beskaffenhet voro bättre än på
den motsatta stranden».
Att märka är sålunda, att den östra stranden måste af kronan i sin helhet
förvärfvas för kanalombyggnadens skull, hvilken väl icke kan komma till utförande
genom Trollhätte nya kanalbolag, samt att expropriationsförordningen äfven utan fri¬
villig uppgörelse sätter kronan i tillfälle härtill.
Det kan derför förutsättas, att kronan blifver egare af denna strand i sin hel¬
het samt att sålunda eganderättsförhållanden icke kunna lägga något hinder i vägen
för utförandet derstädes af anläggningar för vattenkraftens tillgodogörande.
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
Det enda hindret härför skulle sålunda vara hänsynen till kanalens behof, och
det har också med stöd af vattenfallskomiténs och väg- och vattenbygnadsstyrelsens
utlåtande i propositionen anförts, att östra stranden i stort sedt bör reserveras för
kanalens behof.
Emellertid torde denna fråga om kanalens ombyggnad och behofvet af östra
strandens ovilkorliga reserverande derför icke vara så alldeles till fullo utredd, och
någon plan, utvisande de projekterade kanalanläggningarna och någon närmare redo¬
görelse för desamma, innehåller icke propositionen.
Om det verkligen låter sig göra att utan kränkande af kanalintresset förlägga
kraftanläggningen å östra stranden, finnes ingen nödvändighet för kronan att söka
någon uppgörelse med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf af mark
på vestra stranden, och med hänsyn till den stora betydelse, denna fråga sålunda
eger, borde väl en mera ingående och detaljerad utredning, än som nu framlagts,
förebringas, innan all tanke på dessa anläggningars förläggande på östra stranden
öfvergifves.
Man synes helt och hållet hafva utgått från den förutsättningen, att kanal¬
anläggningarna ovilkorligen måste utföras i eller närheten af sjelfva fallen, men
finnes icke möjlighet att förlägga dem längre upp i landet på afstånd från fallen,
sålunda, att någon störande inverkan på dem från kraftanläggningarna icke kan
befaras?
II.
Att icke alla sakkunniga dela farhågorna för kraftanläggningarnas förläggande
på östra stranden, visar äfven trafikchefen, ingeniören C. J. Magnells af Konungens
befallningshafvande i Elfsborgs län åberopade förslag, enligt hvilket såväl kraft¬
anläggningarna som en ny samfärdselkanal, till mycket stora dimensioner, förutom
den nu redan der befintliga, kunna förläggas på östra stranden.
Vid bedömandet af östra eller vestra strandens företräde för kraftanläggnin¬
garnas utförande måste äfven hänsyn tagas till sjelfva berggrundens beskaffenhet å
de olika stränderna.
Såsom af det ofvan anförda framgår, har vattenfallskomitén uttryckligen för¬
klarat den östra stranden härför vara lämpligare än den vestra.
Särdeles belysande är i detta afseende det särskilda yttrande, ledamoten i
komiten, geologen doktor Fredrik Svenonius fogat vid komiténs senast afgifna
utlåtande.
Det heter deri beträffande tunnelbygnadema på vestra stranden:
»Tunnelbygnadernas utförande, i synnerhet vid öfre delen af fallsträekän, blir
vida dyrare, än man efter vanliga beräkningsgrunder torde föreställa sig, enär berg?
gfundens beskaffenhet skall medföra dels en mycket dålig sprängningseffekt, dels
nödvändigheten af en kraftig artificiel infodring af tunneln efter mycket långa
sträckor». ' . •>
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
9
Efter att hafva framhållit, att med hänsyn till framtida olägenheter en till-
loppstunnel medför mindre risk än en afloppstunnel samt att en afloppstunnel af nu
tillämnade, hittills hos oss exempellösa dimensioner snarast komme att likna en stor
flod med oerhördt rifvande fors, än med väldig, än med obetydlig vattenmängd,
samt att under närmare angifna förutsättningar genomslag af vattnet kunna inträffa,
uttalar sig doktor Svenonius på följande sätt: »Tunneln skall fortfarande mycket väl
fylla sin uppgift att afleda vattnet från kraftstationen, och detta vatten skall nog
äfven ganska snart återkomma till Göta eif, men — nedanför kronans tillämnade
station.
Möjligheten för kronan att en gång tillgodogöra sin tillämnade andel i Troll-
hätte strömmars storartade kraftförråd skulle sålunda helt och hållet blifva beroende
af den noggrannhet och omsorg, hvarmed kraftbolaget bygger och vidmagthåller den
i Gust. Richerts alternativ V föreslagna afloppstunneln, hvilket det varit min pligt att
härmed framhålla.»
Det torde sålunda icke vara något tvifvel underkastadt, att sjelfva den natur¬
liga beskaffenheten af den östra stranden är lämpligare än den vestra stranden för
kraftanläggningarnas utförande, helst man genom de å östra stranden redan utförda
kanalanläggningama kunnat erhålla erfarenhet beträffande berggrundens beskaffenhet
derstädes.
Men äfven i ett ytterligare afseende än det ofvan antydda har den ännu sväf¬
vande frågan om ombyggnaden af Trollhätte kanal fått spela in vid uppgörandet af
det i propositionen framlagda förslaget.
Det har ofvan framhållits, att anläggningen af den för kronan tillämnade kraft¬
stationen förutsätter uppförandet af en 16 meter hög damm öfver Flottbergsströmmen.
Kommer denna damm icke till stånd, kan den för kronans anläggning beräk¬
nade vattenkraften icke uttagas på sätt, som i propositionen afsetts.
Nu är emellertid att märka, att denna damm, som i propositionen också be¬
nämnes kanaldammen, ingår såsom en hufvudsaklig del af de anordningar, som en¬
ligt ofvan antydda planer skola vidtagas för ombyggnad af Trollhätte kanal.
Men om dessa planer, hvilka afse att omändra kanalen så, att stora, djupgå¬
ende fartyg skola kunna uppgå till Venem, och derför äfven förutsätta dyrbara
hamnanordningar derstädes, någonsin verkligen komma till utförande, derom vet
man nu intet.
Äfven om storslagenheten i dessa kanalplaner, för hvilkas genomförande kost¬
naderna väl få beräknas i tre eller fyra tiotal millioner kronor, måste vinna erkän¬
nande, torde det dock med skäl kunna sättas i fråga, om kanalanläggningar i sådan
stor skala, hvarom här är fråga, äro af behof vet verkligen påkallade.
Visst är, att å flera håll den meningen gör sig gällande, att trafikens behof
äfven för en aflägsen framtid skulle vara tillfredsställande med en kanalanläggning
af långt mindre storlek och omfattning än den ofvan antydda.
Men skulle, då kanalfrågan skall företagas till afgörande, åsigter i sådan ret¬
ning afgå med seger, kan det förhållandet inträffa, att ofvan nämnda kanaldamm
aldrig för kanalens behof kommer till utförande.
Är det antagligt, att denna damm, för hvars utförande någon kostnadsberäk¬
ning icke framlagts, skall utföras endast för utläggandet af den kronan tillämnade
andelen i vattenkraften?
Bih. till Eiksd. Vrot. 1902. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 77 Höft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
Genom det beroende, hvari kronans tillämnade kraftanläggning sålunda satts
till utförandet af nämnda kanaldamm, innebär derför ett godkännande af den nu
framlagda förslaget för tillgodogörandet af kronans vattenkraft i viss mån en redan
på förhand gifven förpligtelse till utförande af ofvan nämnda stora kanalplaner, be¬
träffande hvilka emellertid icke någon närmare utredning framlagts.
I detta afseende böra särskildt märkas, att vattenfallskomitén uttryckligen
framhållit, att den förordat förslaget om vattenkraftens uttagande medelst två sär¬
skilda anläggningar endast under förutsättning, att nämnda dammbyggnad kommer
till stånd.
Komiten yttrar nemligen i sitt senast afgifna utlåtande:» Under förutsättning,
att det genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetade förslaget till om¬
byggnad af Trollhätte kanal med deraf föranledd dammbyggnad öfver Flottbergs-
strömmen icke komme till stånd, vidhåller komitén, att förslaget om vatten¬
kraftens tillgodogörande medelst en enda stor vattenkraftsanläggning fortfarande vore
ur teknisk och nationalekonomisk synpunkt den lämpligaste anordningen.»
Det torde häraf vara uppenbart, att en närmare kännedom om dessa planer
för Trollhätte kanals ombyggnad och vissheten om, att desamma verkligen skola
utföras, är en nödvändig förutsättning för antagandet af nu föreliggande förslag till
de begge kraftanläggningarna.
Med hänsyn till det samband, hvari kronans kraftanläggning sålunda stälts till
kanalplanerna, torde det med temligen stor visshet kunna antagas, att det faktiska
förloppet blir det, att, så länge någon bestämmelse angående sättet för kanalom¬
byggnaden icke träffats, hvilket kan dröja i årtionden, någon åtgärd för verkliga
tillgodogörandet af kronans tillämnade andel i vattenkraften ej heller kommer att
vidtagas.
Tillgodogörandet af den vattenkraft, som enligt propositionen skulle tillkomma
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, är deremot oberoende af de tillämnade kanal¬
anläggningarna.
Hvarför skall kronan, som dock är egare af hela vattenkraften, sålunda sättas
i efterhand?
Skola fördelarne lika skiftas mellan kronan och kraftbolaget, borde sålunda,
om anläggningarna verkligen måste utföras på vestra stranden, någon orätt icke ske,
om ställningen ombyttes, så att kronan finge tillgodogöra sig den öfre fallhöjden och
kraftbolaget den nedre, som nu tillämnas kronan.
Förutom den föreslagna afgiften, som kraftbolaget har att erlägga till kronan,
utgör det vederlag, som kronan erhåller, det vid Flottbergsströmmen belägna mark»
stycket, som afses till plats för kronans kraftstation.
För den, som närmare känner förhållandena vid Trollhättan, förefaller det
egendomligt, att detta otillgängliga markstycke, som upptages af ganska höga mot
elfven brant stupande berg och som derför för anordnandet för det dermed afsedda
ändamålet torde erfordra dryga kostnader, kan, äfven om den stipulerade afgiften
tages i räkningen, hafva sådant värde, att såsom eqvivalent derför skall lemnas hela
kronans vattenkraft vid vestra elfstranden från och med Strömsbergs qvarn till Kung
Oscars bro, motsvarande, enligt hvad ofvan nämnts, öfver 30,000 hästkrafter.
Af en viss betydelse vid frågans bedömande är också, att genom utförande af
de två kraftanläggningarna samt den föreslagna dammen öfver Flottbergsströmmen,
Trollhättefallens och vestra strandens utseende kommer att i hög grad förändras.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
11
Såsom kändt är, bidraga de skogklädda branterna på vestra sidan af elfven
för närvarande i hög grad till Trollhättans skönhet.
Det är uppenbart, att genom förläggande dit af två särskilda kraftstationer
samt genom uppförandet af den 16 meter höga dammen öfver Flottbergsströmmen,
hvarigenom en lugnvattenbassin skulle bildas emellan densamma och ända till Kung
Oscars bro, Trollhättan skulle i väsentlig mån förlora den karakter, den nu eger,
och med all visshet icke till sin fördel.
Äfven deri torde ligga en maning att om möjligt söka skona vestra stranden
och undvika den ifrågasatta dammbyggnaden.
Vidare ingår såsom en led i den tillämnade öfverenskommelsen mellan kronan
och kraftbolaget, att den nu mellan dessa parter pågående rättegången angående rätt
till landområde och vattenkraft vid Önan skulle nedläggas.
I denna rättegång går kronans talan ut derpå, att kraftbolaget skall förklaras
berättigadt att för sina verk i Önan taga i anspråk endast så mycket landområde
och så stor vattenqvantitet, som erfordrades för drifvande af de från kronan skatte-
köpta qvamar och sågar, som fordom legat på Önan, i det skick de vid deras
skattläggning befunno sig.
För närvarande är trafikchefen, ingeniören C. J. Magnell, enligt förordnande af
Konungens befallningshafvande i Elfsborgs län sysselsatt med att söka utreda, huru stor
vattenqvantitet samt huru stort landområde såsom utmål till dessa qvamar och sågar
rätteligen bör tillkomma kraftbolaget, och har i afbidan på denna utredning målets
vidare handläggning vid häradsrätten uppskjutits till nästkommande september månad.
Det är här sålunda fråga om en mycket betydlig reducering af den rätt till
vatten och land vid Önan, som för närvarande af kraftbolaget innehafves, och med
hänsyn till den utgång, de redan slutligen afgjorda s. k. Trollhättemålen fått, bör
man väl kunna utgå derifrån, att äfven denna rättegång skall leda till en för kronan
gynsam utgång.
Kammarkollegium har ock i sitt i ärendet senast afgifna utlåtande förklarat
sig fortfarande anse det vara önskligt, att förlikningen af denna tvist kunnat ur den
ifrågasatta uppgörelsen uteslutas, liksom ock chefen för jordbruksdepartementet ut¬
talat, att nedläggandet af denna rättegång icke vore fullt tilltalande, men hafva
dessa betänkligheter fått vika bland annat af det skäl, att förlikningen angående
Önan, sådan den föreslagits, icke kan anses vara af någon afsevärd betydelse uti
den i öfrigt så stora och vigtiga intressen omfattande öfverenskommelsen.
Häremot torde böra erinras, att det i denna saks nuvarande läge icke kan
bedömas omfattningen och värdet af de rättigheter, som kronan sålunda skall till
kraftbolaget afstå, liksom ock att frågan om Önan egentligen icke eger något sam¬
band med frågan om uppgörelsen beträffande vattenkraften i öfrigt, ehuru äfven
dessa båda frågor nu sammankopplats.
Sammanfattas hvad som ofvan anförts, torde deraf framgå, att det med allt
skäl kan ifrågasättas, huruvida det föreslagna sättet] att tillgodogöra vattenkraften
medelst två särskilda anläggningar å vestra stranden är det ur nationalekonomisk
och teknisk synpunkt lämpligaste, eller om icke en enda tunnelanläggning, hvilken
bäst kunde förläggas på östra stranden, så framt detta läte förena sig med kanal-
intresset, är att föredraga framför de nu föreslagna anordningarna.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
III.
Den omständigheten, att kronan icke eger någon mark å vestra stranden, har
nu föranledt framläggandet af ett förslag, som icke torde kunna anses vara i och för
sig tillfredsställande, utan endast kan hemta sitt berättigande ur hänsynen att skifta
rätt mellan de olika egarna af stranden och vattnet.
Klart torde vara, att kronan såsom egare af allt vattnet innehar den starkaste
positionen, samt att afslag från kronans sida på all uppgörelse med kraftbolaget
måste föranleda dertill, att den vestra stranden blir för detsamma snart sagdt värdelös.
Af den allra största betydelse för landet är emellertid icke blott, att vatten¬
kraften med det snaraste kommer till användning, utan ock att sättet för använd¬
ningen blir det från alla synpunkter lämpligaste.
Vidare torde med fog kunna ifrågasättas, huruvida det, med hänsyn till den
maktställning innehafvet af en sådan storartad kraftkälla, hvarom här är fråga,
skänker sin innehafvare, kan vara rigtigt att öfverlåta densamma i den utsträckning
och den form, hvarom nu är tal, till den enskilda spekulationen.
Med hänsyn till det allmännas intresse och framtidens behof borde väl staten
icke, på sätt som föreslagits, afhända sig rätten till den lättast tillgodogjorda andelen
af Trollhättefallen, utan tvärtom söka eftersträfva, att hela denna kraftkälla sam¬
lades i statens hand för att på bästa möjliga sätt tillgodogöras.
Såsom saken ligger, torde ett sådant mål, om den förhatliga utvägen att ställa
sig afvisande mot all uppgörelse lemnas å sido, icke, så framt den östra stranden
verkligen ej kan användas för vattenkraftens uttagande, nu kunna ernås »på annat
sätt, än att kronan genom köp förvärfvar sig eganderätten till vestra stranden.
I den kongl. propositionen har framhållits, att något erbjudande från kraftbolagets
sida att till staten försälja stranden icke gjorts, och att då, enligt af bolaget s j eif t
lemnad uppgift, bolaget vid inköp af stranden, med hvilken då antagits följa vatten¬
rätt, uppskattat densamma till 2,230,000 kr., minsta sannolikhet icke skulle före¬
finnas, för att bolaget skulle godvilligt underkasta sig den betydande förlust, en för¬
säljning ensamt af den så dyrköpta stranden ovilkorligen måste medföra.
Det synes sålunda häraf framgå, att något försök till inledande af underhand¬
lingar från kronans sida till inköp af vestra stranden icke blifvit gjordt.
Hvad som afskräckt härifrån tyckes hafva varit det höga pris, hvartill bolaget
uppskattat sin eganderätt till denna strand.
Härvidlag torde dock böra märkås, att det icke är gifvet, att värdet af denna
strand, äfven om rätt till vattnet skulle vara förenad med densamma, verkligen är
så stort som det, hvartill bolaget uppskattat detsamma.
Upplysande i detta afseende är, att då aktiebolaget de Lavals Elektriska Smält¬
ugn, som år 1896 bildades med ett anmäldt inbetaldt aktiekapital af femton milli¬
oner kronor, sistnämnda år af dr de Laval inköpte fastigheterna å vestra stranden,
för Strömsbergs qvarn med tillhörande områden betalades 702,000 kr. samt för de
öfriga fastigheterna 500,000 kronor.
Doktor de Laval hade sistnämda år af grosshandlaren Joh:s Johansson från
Göteborg likaledes för 702,000 kr. inköpt Strömsbergs qvarn med tillhörande orm
råden, som då voro för bevillning taxerade för 96,500 kr., hvarvid bland köpe-
vilkoren äfven bestämts, att säljaren skulle anses hafva fullgjort sin hemulskyldighet
Motioner i Andra Kammaren, N:o 202. 13
medelst öfverlemnande af de för honom utfärdade lagfartsbevis å de försålda fastig¬
heterna till köparen.
När sedermera fastigheterna den 22 februari 1898 af aktiebolaget de Lavals
Elektriska Smältugn såldes till Trollhättans Elektriska Kraftaktiebolag, som, efter det
häradsrätten i mål mellan kronan och ingeniören Albert bifallit kronans talan, att
Toppöama skulle tillhöra kronan på grund deraf, att kronan vore egare af Trollhätte
strömmar i sin helhet, i januari 1898 bildades, upptogs köpeskillingen för fastigheterna
å vestra stranden jemte fastigheter inom Luleå tingslag till ett belopp af 2,700,000 kr.
Enligt hvad som från tillförlitligt håll försports, har sedermera Trollhättans
Elektriska Kraftaktiebolag, innan rättegångarnas afslutande, i sammanhang med andra
öfverenskommelser, frikallat egaren af hemmanet Torsered, från hvilket en del af
strandområdena på vestra stranden ursprungligen afsöndrats, från den honom åliggande
hemulskyldigheten beträffande vattnet.
Kan det sålunda, enligt hvad ofvan relaterats, anses, att det värde, hvartill
kraftaktiebolaget uppskattat fastigheterna på vestra stranden, är för högt samt att
vid deras förvärfvande icke nog omtanke och försigtighet iakttagits, bör väl detta
äfven inverka på frågan om storleken af den köpeskilling, kraftbolaget skäligen kan
fordra af kronan, som dock genom samtliga domstolars i fråga om hufvudsaken
enhälliga beslut tillerkänts eganderätten till allt vattnet.
Såsom bekant är, hafva ock aktier i Trollhättans Elektriska Kraftaktiebolag till
betydliga belopp ingått i de mycket omtalade transaktionerna beträffande de norr¬
ländska malmbolagen.
Från statens synpunkt bör det derför också vara af vigt tillse, att tillgodogöran¬
det af den för Sveriges industri så betydelsefulla vattenkraften vid Trollhättan kommer
i sådana händer, att det icke kan befaras, att densamma göres till föremål för en
osund spekulation, som kan medföra, att hufvudändamålet icke så mycket sättes i
vattenkraftens exploatering på det för industrien lämpligaste sättet, utan i syfte att
på bästa vis för de deri intresserade afveckla äldre, intrasslade förhållanden.
Det torde sålunda icke kunna förnekas, att en mångfald skäl tala för, att det
af regeringen nu föreslagna sättet för lösningen af frågan om tillgodogörandet af
Trollhättans vattenkraft icke bör af Riksdagen godkännas.
Egendomligt är, att angående det nu framlagda förslaget något yttrande icke
inhemtats från Konungens befallningshafvande i Elfsborgs län, som dock borde vara
den myndighet, som är närmast förtrogen med förhållandena vid Trollhättan. I sitt
yttrande angående 1899 års förslag framkastade denna myndighet redan tanken på
inköp för kronans räkning af vestra stranden.
Söker man från det allmännas synpunkt bedöma frågan om vattenkraftens vid
Trollhättan tillgodogörande, torde ock någon tvekan icke kunna föreligga derom,
att det vore det mest önskvärda, om eganderätten till såväl östra som vestra stranden
samlades i statens hand.
Då kronan sålunda vore egare af begge stränderna och, endast med obetydlig
inskränkning af de redan skattsålda rättigheterna till användning af vatten för en.skildt
behof, äfven till allt vattnet, kunde frågorna om kraftuttagnången och kanalombygg¬
naden pröfvas utan någon hänsyn till tillfälliga och enskilda intressen.
Ernåendet af detta mål kan vid anses värdt någon uppoffring från kronans
sida, och denna uppoffring bör väl kunna i fullt mått ersättas af den afkastning,
som kunde vinnas af en i stort sedt planlagd, rationel uttagning af hela vatten-
Jiili. till Hilsd. Vrot. 1002. 1 Sami. 2 Afd. 2 Hand. 77 Höft. 3
14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.
kraften, vare sig denna öfvertages af staten sjelf eller öfverlemnades till den enskilda
företagsamheten.
Önskvärd! är nog, att vattenkraften vid Trollhättan snarast möjligt kommer
till användning, men om detta får anstå ett eller annat år, torde dermed icke så
stor skada vara skedd, som om genom antagandet af ett utaf tillfälliga förhållanden
framkalladt förslag, som dessutom icke synes i tillbörlig mån tillgodose kronans
berättigade intressen, möjligheten att på bästa sätt tillgodogöra sig vattenkraften
äfventyras. .
Under nuvarande förhållanden synes, såsom ofvan framhållits, en tillfreds¬
ställande lösning af frågan icke kunna vinnas på annat sätt, än att kronan genom
köp förvärf var eganderätten till vestra stranden; och vore det högst beklagansvärd!,
om något afgörande i frågan träffades, innan försök att för skälig ersättning komma
i besittning af denna strand från kronans sida gjorts.
Det mest önskvärda för en lycklig lösning af denna för landet så betydelse¬
fulla fråga torde sålunda vara, att den kongl. propositionen icke blefve af Riksdagen
bifallen, men att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville anhålla, att åtgärder
måtte vidtagas för inköp till skäligt pris för kronans räkning af den nu Trollhättans
Elektriska Kraftaktiebolag tillhöriga vestra stranden af Göta eif vid Trollhättan.
Göteborg den 16 april 1902.
STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1902.