BETÄNKANDE
MED FÖRSLAG TILL
BESTÄMMELSER OM
OCH OBLICMSISJELFD
AFGIFVET DEN 15 OKTOBER 1901
AF
DERTILL FÖRORDNADE KOMITERADE
STOCKHOLM
TRYCKT HOS P. PALMQUISTS AKTIEBOLAG
1901
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
Skrifvelse .................................................................................... 5
Förslag:
Alternativ I
Förslag till förordning om inkomstskatt ....................................... 11
Förslag till ändrad lydelse af vissa delar i förordningen angående bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst ................................. 39
Förslag till deklarationsfomiulär ................................................ 41
Alternativ II
Förslag till förordning om inkomstskatt ....................................... 47
Förslag till ändrad lydelse af vissa delar i förordningen angående bevill¬
ning af fast egendom samt af inkomst.................................... 53
Förslag till deklarationsformulär ................................................ 81
Till båda alternativen
Förslag till progressionstabell...................................................... 87
Förslag till taxeringslängd, formulär n:r 5 .................................... 91
Förslag till ändrad lydelse af 5 § i uppbördsreglementet den 10 Maj 1895 95
Motiv ............................................... 97
tillägor:
Det preussiska deklarationsformuläret .......................................... 131
Det sachsiska deklarationsformuläret............................................. 133
Det österrikiska deklarationsformuläret .......................................... 135
Den preussiska skatteskalan ...................................................... 139
Den österrikiska skatteskalan...................................................... 141
■
V
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet.
Sedan Riksdagen i skrifvelse den 1 Juni 1901, med erinran att
Riksdagen i den skrifvelse, hvari Riksdagens beslut beträffande ny värn-
pligtslag och ny härordning hos Kongl. Maj:t anmälts, uttalat den åsigt,
att en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen
af landets försvarsväsende uppkomme, borde betäckas genom direkta och
förmögenhetsskatter, på grund häraf och af i öfrigt anförda orsaker anhållit,
att, för den händelse Kongl. Maj:t godkände Riksdagens beslut angående ut¬
sträckning af värnpligten och om en ny härordning, Kongl. Maj:t täcktes för
nästa Riksdag framlägga förslag till förordning om en särskild, såsom bevill¬
ning till staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående direkt
skatt, att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor,
6
erläggas för alla slag af inkomst, hvarvid inkomst af fastighet skulle
beräknas efter viss procent af taxeringsvärdet, samt Kongl. Maj:t vid före¬
dragning den 7 berörde Juni af nämnda ärende äfvensom af Riksdagens
skrifvelse den 13 Maj 1901, deri Riksdagen anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes efter utredning af frågan låta för Riksdagen framlägga förslag till
författningsbestämmelser angående sjelfdeklaration, bemyndigat Chefen för
Kongl. Finansdepartementet att för verkställande af utredning och utar¬
betande af förslag inom nämnda departement i de i Riksdagens ifråga¬
varande skrivelser omförmälda afseenden tillkalla högst tre sakkunniga
personer, bar Herr Statsrådet den 18 sistlidne Juni uppdragit åt under¬
tecknade att deltaga i beredningen af föreliggande, i Riksdagens skrivelser
omförmälda frågor.
Enligt Herr Statrådets föreskrift sammanträdde komiterade härstädes
första gången den 2 sistlidne Juli, och få komiterade, vid bvilkas arbete
jemlikt Herr Statsrådets förordnande såsom sekreterare biträdt adjungerade
ledamoten i Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt, vice häradshöfdingen
Herman Palmgren, efter fullgjordt uppdrag härmed öfverlemna
dels alternativa förslag till förordning om inkomstskatt och till ändrad
lydelse af vissa delar i förordningen angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst,
dels och förslag till ändrad lydelse af 5 § i uppbördsreglementet den
10 Maj 1895,
jemte till dessa förslag börande bilagor och motiv.
Komiterade finna sig derjemte böra framhålla, att införande af obliga¬
torisk sjelfdeklaration, på sätt förslagen innebära, torde, för tillgodoseende
af de skattskyldiges berättigade kraf på hemlighållande af deras till beskatt-
ningsmyndigheterna lemnade uppgifter rörande deras ekonomiska förhållan¬
den, böra föranleda sådan ändring i tryckfrihetsförordningen, att tillgång till
dessa uppgifter icke medgifves annan än den, som i och för taxeringen
skall deraf få del.
Komiterade kunna icke heller underlåta att fästa uppmärksamheten
derpå, att det synes vara erforderligt, att bestämmelser meddelas, genom
hvilka uppgiftspligtige äfven i de fall, då de dem åliggande uppgifter
aflemnas till annan vederbörande än ordförande i bevillningsberedning,
kunna kostnadsfritt erhålla bevis om aflemnande^
Tillika anse sig komiterade böra såsom sin åsigt uttala, att den be¬
tydligt ökade skriftvexling i taxeringsfrågor, som enligt förslagen är afsedd
att dels i det allmännas och dels i de skattskyldiges intresse ega rum,
7
påkallar särskilda föreskrifter, i syfte att rätt till begagnande af tjonste-
frimärken och tjenstebref kor t vid sådan skriftvexling medgifvcs bevillnings-
beredningarnas ordförande samt do kronans ombud och protokolls förande
hos beskattningsnämnderna, hvilka icke på grund af innehafvande tjenste¬
befattning redan ega sådan rätt.
Stockholm den 15 Oktober 1901.
n. Cavalli. Joiian Östberg. David Davidson.
Herman Palmgren.
ALTERNATIV I.
V
11
Förslag1
till
Förordning* om inkomstskatt.
I kap. Om grunderna för taxering af inkomst.
i §•
Till inkomst enligt denna förordning räknas:
a) inkomst af fast egendom,
b) inkomst af kapital,
c) inkomst af arbete.
2 §.
Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som enligt be-
villningsförordningen är genom fastigbetsbevillning beskattad. Denna in¬
komst beräknas efter det fastigheten enligt nämnda förordning för näst¬
föregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra:
a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvaije fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet, samt
12
b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla ett¬
hundra kronor af taxeringsvärdet, eller, då bevillning icke utgöres för
hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges.
Då taxeringsvärde nästföregående år icke varit fastighet åsatt, skall
löpande årets taxeringsvärde följas vid beräkningen.
3 §.
Till inkomst af kapital räknas:
a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller
hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar,
b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af
patronus ecclesiae, samt
c) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag.
4 §•
Till inkomst af arbete räknas:
a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:
l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jemte dertill hörande verk, in¬
rättningar och näringar; qvarnar och sågverk, fabriker, mekaniska verk¬
städer, bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling
anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra bi¬
näringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget
jordbruks produkter; penningerörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,
handtverk eller annan näring;
2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled
samt flottled; och
3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller
handaslöjd;
b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom: af¬
löning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest denna icke är såsom
löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, och annan med allmän
eller enskild tjenst förenad förmån;
c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantags-
förmån;
d) all annan, i denna § samt 2 och 3 §§ ej omförmäld inkomst, som
enligt bevillningsförordningen är att hänföra till inkomst af arbete.
1 mom. Inkomst enligt denna förordning taxeras för det löpande året.
Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst utföres
i fulla hundratal kronor, så att öfverskjutande belopp, som icke uppgår
till fullt hundratal, bortfaller.
2 mom. a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön
eller pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföre¬
gående året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första
året den åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året,
skall upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar
taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande
året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året upphör,
densamma upptages med det belopp, som med det nästföregående årets in¬
komst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året,
för hvilken inkomsten åtnjutes.
b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock
pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året
blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefatt¬
ning förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och
obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.
c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet
och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges
verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller
yrke och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke
kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras det
näst derpå följande året.
d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upp¬
tages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt marke-
gångspris utgör.
6 §'
Vid taxering af inkomst må afdrag icke ske:
a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskost-
nader samt dertill hänförliga utgifter;
b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan
farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, för hvilken till följd
14
af medgifven frihet från fastighetsbevillning inkomst icke blifvit efter de
i 2 § angifna grunder taxerad;
c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom, rörelse
eller yrke nedlagda kapital;
d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning
af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.
7 §•
Deremot må vid taxering af inkomst af arbete afdrag ske:
a) för det såsom inkomst af fast egendom beskattade, hyresvärdet
motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som
af egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 4 § a)
l:o) och 3:o) sägs;
b) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:
arrende- eller hyresafgift,
underhåll af fastighet och inventarier,
aflöning, föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda
biträden och arbetare,
samt andra dermed jern förliga utgifter;
c) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap, konst
eller handaslöjd;
d) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster
eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,
officerares lönetillägg för tjenstehästar samt fourageringsersättning,
anslag till skrifmaterialier och andra expenser,
dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än tjenste-
mans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort, arfvode,
dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning
under krigstid,
samt arfvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort,
än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;
e) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nämligen:
den afgift, tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-,
enke- och pupill- eller annan understödskassa,
aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjenstebiträde,
15
presternas i jordeboken upptagna utlagor, i den mån de icke aro
eftergifna,
ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfönden för
prestgårdarne i Skåne,
samt kostnader för sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka
ersättning icke är särskildt anvisad.
8 §•
1 mom. Från skattskyldigs inkomst må afdrag vidare ske för skatt¬
skyldig åliggande ränta å gäld.
Svensk medborgare, som icke är i riket bosatt, äfvensom utländin°-
ege dock åtnjuta afdrag endast för ränta å sådan gäld, som ådragits för
förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket
erläggas.
2 mom. ' Utvisar vid beräkning enligt 7 § i) och c) af skattskyldigs
inkomst viss inkomstkälla förlust, som ej är att hänföra till kapitalförlust
må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst; dock
må sådant afdrag ej åtnjutas af svensk medborgare, som icke är i riket
bosatt, ej heller af utländing.
9 §•
Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags in¬
komst må afdrag ske för ett belopp, motsvarande fyra procent å inbetaldt
kapital.
Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit före
den 1 Januari 1901, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande seder¬
mera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital, så ock
vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdrag
ega rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag,
aktiekapitalet motsvarar verkligt, af delegare gjordt tillskott.
16
II kap. Om skattepligt.
10 §.
Inkomstskatt eger icke rum, när den skattskyldiges sammanräknade
inkomst, deri inbegripen äfven hustruns, understiger 1,000 kronor.
Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor men icke till 2,000 kronor,
äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor men icke till 3,000 kronor,
äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor men icke till 4,000
kronor, äro 400 kronor fria från skatt.
Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger icke 5,000 kro¬
nor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.
Öfverstiger inkomsten 5,000 kronor, skall för bestämmande af det
belopp, efter hvilket skatt beräknas, 5,000 kronor af inkomsten upptagas
till oförändradt belopp men inkomsten i öfrigt förhöjas sålunda, att
den
|
del,
|
som
|
öfverstiger 5,000
|
kronor
|
men
|
icke
|
10,000 kronor, ökas
|
med 50 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
10,000
|
»
|
»
|
»
|
15,000 » »
|
» 100 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
15,000
|
»
|
»
|
»
|
20,000 » »
|
» 150 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
20,000
|
»
|
»
|
»
|
30,000 » »
|
» 200 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
30,000
|
»
|
»
|
»
|
50,000 » »
|
» 300 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
50,000
|
»
|
»
|
»
|
100,000 » »
|
» 400 procent,
|
»
|
»
|
»
|
»
|
100,000
|
»
|
ökas med.......................
|
|
på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.
Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket bosatt, och oskiftadt sterbhus efter
sådan svensk medborgare.
Vid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt
beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att
öfverskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.
11 §■
Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af det
belopp, efter hvilket enligt 10 § skatt beräknas.
17
12 §.
Skatt enligt denna förordning erlägges:
a) för inkomst af fast egendom: af den, som det år, då inkomsten
taxeras, påföres fastighetsbevillning för egendomen;
dock att, med tillämpning af hvad i 14 § sägs, inkomstskatt för fast
egendom, för hvilken bevillning påföres handelsbolag eller kommandit¬
bolag, erlägges af delegarne;
b) för inkomst af kapital och arbete:
l:o) af svensk medborgare, som är i riket bosatt:
för all dylik inkomst, han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;
2:o) af svensk medborgare, som icke är i riket bosatt:
för den inkomst af ifrågavarande slag, han härifrån åtnjuter;
3:o) af utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom
resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre
på hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån upp¬
bär lön eller pension:
för den inkomst af kapital och arbete, som af honom här förvärfvas
eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes;
4:o) af utländing, som icke afses i 3:o) här ofvan, men som härifrån
uppbär inkomst, som i 3 § c) omförmäles:
för sistnämnda slags inkomst.
13 §.
Hvad i 8 § och 12 § b) sägs om enskild person galle ock i tillämpliga
delar om samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt andra juridiska perso¬
ner, i den mån de icke äro i denna förordning från skattskyldighet fri-
kallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus, föreningar för ekonomisk verk¬
samhet och andra än i 14 § omförmälda bolag, derunder jemväl inbegripna
sådana, som enligt särskild författning äro skyldiga afstå sin vinst.
14 §.
Skatt för inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, utgöres af delegarne, en hvar efter hans andel
af bolagets inkomst.
3
18
15 §.
1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:
d) staten;
b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervis¬
ningsverk, stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrätt-
ningar jemte andra fromma stiftelser;
c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter;
d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;
e) jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare; samt
/) sparbanker, som afses i lagen af den 29 Juli 1892, äfvensom
sådana inländska ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att be¬
reda vinst endast åt insättare.
2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:
a) medlem af konungaätten:
för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;
b) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter an-
stälde, jemte alla öfrige under Utrikesdepartementet lydande embets- och
tjensteman samt vaktbetjente:
för den del af deras aflöning eller pension, som motsvarar norska
statsverkets bidrag dertill;
c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat till¬
hörande personer jemte deras betjening:
om de icke åro svenske medborgare:
för annan inkomst än den som utgöres af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller utdelning, som i 3 § c) omförmäles,
eller erhålles genom här idkad rörelse,
om de äro svenske medborgare:
för den inkomst de åtnjuta af sin tjenst hos den främmande makten;
d) utländing, som här vistas för att idka studier:
för annan inkomst än som i 3 § c) omförmäles; samt
e) lappallmogen:
för inkomst af renskötsel.
19
III kap. Om beskattningsort.
16 §.
Skattskyldig taxeras för hela sin inkomst:
å den ort, der han är mantalsskrifven,
eller om han icke är här mantalsskrifven:
å den ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas.
17 §.
Skattskyldig, hvarom i 13 § förmäles, taxeras:
å den ort, der vederbörande styrelse, förvaltning eller syssloman
har sitt säte,
eller, då fråga är om oskiftad! sterbhus:
å den ort, der den aflidne senast varit mantalskrifven.
18 §.
I fall, då de i 16 och 17 §§ gifna regler icke ega tillämpning,
taxeras skattskyldig:
å den ort, hvarifrån inkomst hufvudsakligen erhålles;
dock att utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven skattskyldig,
som åtnjuter lön från svenska statsverket, taxeras i Stockholms stad och
S:t Nikolai församling.
20
IY kap. Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter
till ledning vid taxering.
19 §.
Taxering enligt denna förordning verkställes i sammanhang med de
enligt bevillningsförordningen årligen återkommande taxeringar för be¬
villning af fast egendom samt af inkomst utaf de för sådant ändamål till¬
satta bevillningsberedningar, taxeringsnämnder och pröfningsnämnder; och
böra i anledning häraf i de kungörelser, som enligt bevillningsförordningen
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande årligen utfärdas för val af ledamöter
i bevillningsberedningarne, vederbörande erinras om skyldigheten att af¬
lemna de särskilda uppgifter, hvilka på grund af här nedan gifna be¬
stämmelser skola meddelas, samt om påföljden af uraktlåtenhet derutinnan,
hvarjemte underrättelse skall meddelas såväl om tid och ställe för upp¬
gifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter, enligt hvad i 27 §
sägs, tillhandahållas, som ock derom att skattskyldig, som önskar upplys¬
ning rörande beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och
sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till
ordförande i bevillningsberedning.
20 §.
1 mom. Skyldige att utan särskild anmaning på heder och samvete
årligen afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen äro:
a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt
b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åt¬
njutit minst 2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst
af kapital.
2 mom. Äfven en hvar annan vare efter anmaning skyldig lemna
dylik uppgift.
21
21 §.
Uppgift, som i 20 § omförmäles, skall, i enlighet med faststäldt
formulär, skriftligen afgifvas och utvisa:
dels den fasta egendom, för hvilken nppgiftspligtig är skyldig erlägga
fastighetsbevinning, egendomens beskaffenhet af jordbruksfastighet eller
annan fastighet eller frälseränta, samt, derest egendomen varit under näst¬
föregående år åsatt taxeringsvärde, nämnda värde,
dels beloppet af hans inkomst nästföregående år af kapital och arbete,
dels ock de afdrag för skuldränta och förlust, som han yrkar att få
tillgodonjuta vid taxeringen.
Uppgift, som enligt 20 § 2 mom. infordrats af ordförande i bevillnings-
beredning eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig dock
ega att muntligen till ordföranden eller hos nämnden meddela.
Vid uppgift för verk eller bolag, som i 20 § sägs, skall fogas dels
bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper, ut¬
visande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta
å eget kapital inräknad, dels ock bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar
af verkets eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.
Uppgift för utländsk försäkringsanstalt skall jemväl angifva antalet af
och premiebeloppet för de nästföregående år af anstalten här i riket afslu¬
tade försäkringar äfvensom beloppet af utbetalda återförsäkringspremier.
22 §.
En hvar är det i öfrigt obetaget att meddela upplysningar, som kunna
tjena till ledning vid hans taxering.
Afdrag för förlust, hvarom i 8 § 2 mom. förmäles, må icke med-
gifvas, utan att den skattskyldige om förlustens beskaffenhet och sättet
för dess beräknande lemnat fullständig utredning.
23 §.
Skyldighet att afgifva uppgift åligger för omyndig förmyndaren samt
för sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol förordnats, gode
mannen för hvad han har under sin förvaltning.
För annan än enskild person åligger uppgiftsskyldigheten veder¬
börande styrelse, förvaltning eller ombud.
22
24 §.
Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att för
sådant ändamål hänvända sig till ordförande i bevillningsberedning.
25
Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter
meddelas:
a) af styrelse för lifförsäkrings- eller lifränteanstalt eller af sysslo¬
man för utländsk sådan anstalt:
uPPgift å namn och hemvist på en hvar person, till hvilken under
nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt å lifräntans
belopp;
b) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, hvars aktier
äro stälda till viss man:
uPPgift & namn och hemvist på delegare, som under nästföregående
år uppburit utdelning från bolaget, samt å utdelningens belopp;
c) af kommanditbolag:
uppgift, innehållande upplysningar enligt faststäldt formulär i de uti
21 § omförmälda afseenden äfvensom om den en hvar delegare i bolaget
tillkommande andel af bolagets inkomst; samt
d) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uPPgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst
af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500
kronor.
Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för hvarje
kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.
26 §.
Till ledning vid taxeringen skola vidare tjena de för taxering af
inkomst enligt bevillningsförordningen vederbörande taxeringsmyndigheter
meddelade uppgifter eller eljes tillhandakomna upplysningar rörande skatt¬
skyldigs ekonomiska ställning.
23
27 §.
Blanketter till de uppgifter, som i 21 § omförmälas, skola kostnads¬
fritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsbered-
ning samt derjemte i Stockholm hos Öfverståthållareembetet, i öfriga städer
hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.
28 §.
De i 21 och 25 §§ omförmälda uppgifter skola aflemnas antingen
direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller ock i
Stockholm till Öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i
det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige
är bosatt.
29 §.
Uppgift, som det utan anmaning åligger skattskyldig att afgifva, skall
vara aflemnad före den 1 April; dock att med aflemnande af uppgift från
verk eller bolag anstånd må njutas till utgången af nämnda månad.
Möter hinder att, innan bevillningsberedningens sammanträde afslutas,
aflemna sådan uppgift, må densamma, efter derom hos ordföranden i be¬
redningen gjord skriftlig anmälan, i stället så fort ske kan och i hvarje
fall före den 1 Juni aflemnas till kronans ombud hos vederbörande
taxeringsnämnd.
Uppgift af den, som endast efter anmaning är pligtig sådan afgifva,
skall lemnas inom viss i anmaningen förelagd tid af minst åtta dagar.
Uppgift, som i 25 § omförmäles, skall vara aflemnad före den 1
April.
30 §.
1 mom. Har uppgift, som i 20 § 1 mom. sägs, icke inom före-
skrifven tid afgifvits eller befinnes afgifven sådan uppgift i visst afseende
24
ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans ombud
hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom att uppgift
infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För sådant ändamål
eger ban anlita i Stockholm Öfverståthållareembetet, i öfriga städer magi¬
straten samt å landet länsmannen i orten, hvilka myndigheter det åligger
att ofördröjligen mot bevis tillställa den skattskyldige anmaning att, vid
äfventyr som i 31 § sägs, inom åtta dagar efter anmaningens mottagande
afgifva fullständig uppgift. Sådan anmaning skall, der infordrandet föran-
ledts af ofullständighet i aflemnad uppgift, jemväl innehålla underrättelse,
i hvilket afseende uppgiften befunnits ofullständig.
Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den som densamma
infordrat eller till myndighet, som i 28 § omförmäles.
1 enahanda ordning ega såväl bevillningsberednings ordförande som
kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra upp¬
gift af den, som enligt 20 § icke är pligtig att utan anmaning lemna
sådan. Afgifves icke sålunda infordrad uppgift eller befinnes afgifven
uppgift ofullständig, gälle hvad här ofvan är stadgadt.
2 mom. Varder uppgift, som i 25 § omförmäles, icke inom före-
skrifven tid aflemnad, eger bevillningsberedningens ordförande eller kronans
ombud hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd att infordra densamma;
och må härför anlitas biträde af Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvil¬
ken myndighet eger förelägga lämpligt vite.
3 mom. Lemnar afgifven fullständig uppgift icke tillräcklig ledning
för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspligtige in¬
fordras; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifvas till veder¬
börande bevillningsberedningsordförande eller kronoombud.
4 mom. Samtliga i detta kapitel omförmälda uppgifter och upp¬
lysningar må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten in¬
sändas.
31 §.
Underlåter någon att inom tid, som i 29 § är stadgad, afgifva full¬
ständig uppgift, som i 21 § omförmäles, hafve förlorat rätten att fullfölja
talan i fråga om beloppet af den inkomst, uppgiften skolat afse.
Hörsammar den, som underlåtit afgifva uppgift eller som aflemnat
ofullständig uppgift, icke honom tillstäld anmaning att afgifva fullständig
25
uppgift, böte ett belopp, svarande mot tio procent af den inkomstskatt,
som varder den skattskyldige påförd för den inkomst, uppgiften skolat afse.
Gitter den uppgiftsskyldigo visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege här stadgad påföljd icke rum.
32 §.
Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 25 § stadgas vare
den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad ansvar
såsom för annat tjenstefel, men böte eljes tjugufem kronor.
33 §.
Har uppgiftspligtig i någon af honom för ledning vid taxering af-
gifven uppgift eller upplysning mot bättre vetande lemnat origtigt medde¬
lande och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon
del blifvit taxerad, böte från och med fyra till och med tio gånger det
inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits,
dock minst femtio kronor. Finnes förseelsen hafva skett utan afsigt
att undandraga skatt, må böterna kunna nedsättas lägst till tjugufem
kronor.
34 §.
1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,
i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att höra läggas till grund för taxe¬
ringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxeringsnämnd och pröf-
ningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.
2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxe¬
ring lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxerings¬
myndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,
taxeringsmyndigheten utser. Vid granskning i taxeringsnämnd eller pröf-
ningsnämnd må jemväl kronoombud vara tillstädes.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxerings¬
myndighet lemnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.
4
26
Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige medgifvit uppgiftens
offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer, hvilka, enligt
hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, kronoombud hos
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de emhets- och tjensteman, hvilka
i och för sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan den
skattskyldiges samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll
intagas; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter öfver-
lemnas till vederbörande bevillningsberednings ordförande, hos hvilken de
skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.
3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans taxe¬
ring, skola skälen derför i taxeringslängd eller taxeringsmyndighets proto¬
koll tydligen angifvas; och skall tillika underrättelse derom med allmänna
posten den skattskyldige kostnadsfritt så fort ske kan tillsändas.
Y kap. Om eftertaxeriug.
35 §.
Har uppgiftspligtig i uppgift eller upplysning, som afgifvits till led¬
ning för taxering, lemnat origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig
underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deraf för-
anledts, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit taxerad, skall
det år, då sådant varder för vederbörande taxeringsmyndighet kändt, in¬
komstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda för¬
farande undandragits.
Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem år
efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,
derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo. Är boet skiftadt, påföres
bodelegare icke mera än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet
fall mera än hans lott i boet utgör.
Har årsstämning utfärdats, galle om verkan deraf hvad i allmän lag-
stadgas.
27
Yl kap. Allmänna bestämmelser.
36 §.
Hvad bevillningsförordningen stadgar
om bevillningsberednings, taxeringsnämnds och pröfningsnämnds be¬
fogenhet och åligganden,
rörande ordförandes i bevillningsberedning, ledamots af beredning och
annan taxeringsmyndighet, kronoombuds samt taxeringsmyndighet eljes bi¬
trädande och öfrige vid taxering behjelplige personers skyldigheter,
angående ansvar för underlåtenhet att fullgöra samma skyldigheter
eller för annan förseelse i tj ensten eller arbetet,
beträffande ordningen och sättet för ådömande af sådant ansvar och
för tillämpning af eljes stadgadt bötesansvar äfvensom om besvär öfver
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes derutinnan meddelade beslut,
i fråga om besvär öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering
och om besvär öfver Kammarrättens utslag i taxeringsmål,
samt hvad i bevillningsförordningen eljes angående bevillningsbered-
ningarna, taxeringsnämnderna och pröfningsnämnderna eller såsom all¬
männa föreskrifter äfvensom beträffande debitering, uppbörd och redovis¬
ning stadgas,
galle, med iakttagande af här meddelade särskilda bestämmelser, i
tillämpliga delar jemväl vid taxering enligt denna förordning.
37 §.
I samma ordning, som enligt bevillningsförordningen gäller för till*
handahållande åt ordförande i bevillningsberedning och beredningens leda¬
möter samt ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för desse af exem¬
plar af bevillningsförordningen, skola exemplar af denna förordning bemälda
personer tillhandahållas, för hvilket ändamål Statskontoret åligger att till
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter reqvisition utlemna erforderligt
antal exemplar af samma förordning.
28
38 §.
Till bevillningsberednings ordförandes åligganden hör särskildt enligt
denna förordning:
a) att tillhandahålla de skattskyldige blanketter, som i 27 § omför-
mälas, samt på begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rö¬
rande beskatfenheten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet
för dess fullgörande äfvensom att å blankett införa enligt 21 § muntligen
lemnade uppgifter, hvilkas rigtighet den skattskyldige eller ombud för
honom derefter har att med sin underskrift bestyrka;
b) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering
enligt denna förordning aflemnade uppgifter och upplysningar, ehvad
de afse pågående eller redan verkstäld taxering, icke varda för obe¬
höriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana uppgifter och upplys¬
ningar, om de icke för taxering erfordras, böra under säkert lås förvaras,
äfvensom att, då han från sin befattning afgått, till sin efterträdare af¬
lemna samtliga i enlighet med stadgandet i 34 § hos honom förvarade
handlingar;
c) att då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras å
annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens delgif¬
vande i erforderliga delar med vederbörande bevillningsberednings ord¬
förande ;
d) att med allmänna posten så fort ske kan tillsända skattskyldig,
hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd, underrättelse der¬
om ; samt
e) att på begäran af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis om
emottagande af uppgift eller upplysning.
39 §.
I taxeringslängden öfver inkomstbevillning skola, utom de personer,
som enligt bevillningsförordningen i längden upptagas, införas jemväl de,
hvilka, utan att vara till utgörande af inkomstbevillning skyldige, dock böra
enligt denna förordning inom distriktet utgöra inkomstskatt; och skola,
under tillämpning af de i denna förordning stadgade grunder, för hvarje
skattskyldig, som bör inom distriktet erlägga inkomstskatt, uti längden
29
införas dels det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst uppskattas, och
dels det belopp, hvarefter enligt bestämmelserna i 10 § skatten bör be¬
räknas, äfvensom skattens belopp.
40 §.
1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings¬
nämnd och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag enligt
denna förordning ställa sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, samma
förordning innehåller eller meddelar, samt, efter sorgfällig granskning
och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta
eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder och samvete
föreslå, bestämma och fastställa taxeringen.
2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i och
ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt
kronans ombud hos dylik nämnd och biträdande tjensteman, som utom
vid beredningens och vederbörande nämnds sammanträde yppar innehållet
af skattskyldigs meddelade uppgift eller upplysning, eller som utsprider
de under öfverläggningarne inom sagda beredning eller nämnder lemnade
upplysningar och yttrade åsigter rörande enskildes ekonomiska ställning,
är stadgadt i bevillningsförordningen.
3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxerings¬
nämnd och pröfningsnämnd skall afträda såväl då fråga förekommer om
hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, som ock då fråga
är om taxering af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af
skattskyldig, af hvilken han uppbär aflöning.
41 §.
1 mom. För beredande af ersättning för det vid taxering enligt
denna förordning vållade särskilda besvär för ordförandena i bevillnings-
beredningarne och kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokolls-
föringen hos taxeringsnämnd i stad, för protokollsföringen och andra an¬
teckningar under pröfningsnämndens sammankomster äfvensom för det i
samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade biträde af städer¬
nas tjensteman eller andra personer, som icke ega att vid samma förrätt¬
30
ningar beräkna rese- och traktamentsersättning, må pröfningsnämnd använda
och fördela högst ett belopp, motsvarande tre fjerdedels procent af de första
100,000 kronor, hvartill länets och, i fråga om Stockholms stads pröfnings¬
nämnd, stadens hela inkomstskattesumma för året uppgår, en half procent
af derpå följande 50,000 kronor och en fjerdedels procent af allt hvad
inkomstskattesumman öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än denna
inkomstskattesumma sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfnings-
nämnden beräknade belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning
eller vedergällning än den då beviljade för samma år utdelas eller ett så¬
dant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning
och vedergällning under ett följande år. Kronans ombud hos pröfnings¬
nämnd eger icke åtnjuta ersättning på grund af denna §.
2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfnings-
nämnden anvisade belopp och dess fördelning bör i länen till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande aflåtas särskild! utdrag af nämndens protokoll,
hvarefter det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landt¬
ränteri och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna
redovisas.
För Stockholms stad skall dylik underrättelse meddelas Statskontoret,
hvarifrån ersättningen utbetalas.
42 §.
Åtal för förseelse, som i 33 § omförmäles, anhängiggöres vid allmän
domstol och är föremål för allmänt åtal.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.
43 §.
1 mom. Inom Kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
för skattskyldig beräknade skatt för inkomst, men deremot icke i afseende
å verkstäld taxering i annan mån än för så vidt den afser frihet från
skatt eller nedsättning i belopp, hvarefter enligt 10 § skatt beräknas;
egande Kammarrätten i anledning af sålunda framstäld anmärkning före¬
skrifva erforderlig rättelse.
31
2 mom. Om Kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxe-
ringsmål finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller
ej skett till rigtigt belopp å rätt ort, eger Kammarrätten, efter vederbö-
randes hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort som ve¬
derbör; dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas
utöfver hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke inne¬
fatta yrkande om sådan höjning. Jemväl må, om någon af Kammarrätten
befrias från skatt på den grund att annan person bort uppföras till ut¬
görande af densamma, Kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.
44 §.
Utom den afkortning af påförd inkomstskatt, hvilken föranledes af
bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning ega rum endast af
inkomstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall,
afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall sådan
inkomstskatt erlägges blott för den tid, hvarunder löneinkomsten eller
andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige eller
hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår härigenom
återstående inkomsten till sådant belopp, att enligt 10 § skattskyldig bort
åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter lägre beräknings¬
grund än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats, må rättelse
derutinnan vid afkorta ingen ega rum.
Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.
45 §.
Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda inkomstskatt
skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken dess¬
utom bör upptaga det belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit för
inkomstskatt taxerad.
32
Särskilda anvisningar till ledning vid inkomstskatte-
taxeringen.
Ilo).
Inkomst af fast egendom.
Inkomst af fast egendom taxeras icke till det belopp, inkomsten
verkligen utgjort, utan fastställes, oafsedt om behållningen af fastigheten
varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat någon afkast¬
ning, enligt bestämmelserna i 2 § i visst förhållande till taxeringsvärdet
sålunda, att inkomst beräknas af jordbruksfastighet till sex kronor för
hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt af annan fastighet
och frälseränta till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxe¬
ringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela värdet, af den del
deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxeringen sker efter nästföre¬
gående års taxeringsvärde, men, då sådant värde berörda år icke varit
fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.
Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall följ¬
aktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin inkomst
med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast egendom
och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta egendomen.
Den, som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf 700 kronor
härflyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet, skall så¬
ledes uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300 kronors
inkomst i öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad obebygd
tomt, skall han, äfven om han icke har någon afkastning af tomten,
anses deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor.
Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskild! upptaga fem procent af fastig¬
hetens taxeringsvärde, men eger enligt 7 § a) vid beräkningen af sin in¬
komst af rörelsen göra motsvarande afdrag.
33
Om skattskyldig i sin rörelse förädlar skogs-, jordbruks- eller andra
produkter från egen jordbruksfastighet, eger ban, som skall såsom inkomst
af fast egendom uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid
beräkningen af inkomsten af förädlingsrörelsen göra afdrag för omförmälda
produkter.
2:o).
Afdrag för ränta å gäld.
Med nedannämnda undantag äro skattskyldige berättigade att vid
taxeringen åtnjuta afdrag för ränta å all sin gäld, af hvad slag den
vara må.
På det att afgifna uppgifter må kunna tjena till ledning äfven vid
bevillningstaxeringen, bör vid uppgifvandet af inkomst, för hvilken jem¬
väl bevillning erlägges, afdrag ske endast för sådan ränta å gäld, som i
bevillningsafseende får afräknas. Således bör vid beräknandet af inkomst
af rörelse, som särskildt taxeras till bevillning, icke göras afdrag för
annan ränta än å det för samma rörelse upplånta rörelsekapital. Har
skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller af utlånade eller de¬
ponerade penningar, eger han att vid uppgifvandet af sådan inkomst af¬
draga ränta å all Öfrig gäld. Förslår icke berörda kapitalinkomst till att
täcka denna ränta, är han berättigad att i uppgiften från sin samman¬
räknade inkomst afdraga all den honom åliggande skuldränta, för hvilken
afdrag ej förut i uppgiften skett.
Svensk medborgare, som icke är i riket bosatt, äfvensom utländing få
afräkna ränta allenast å sådan gäld, som ådragits för förvärfvandet af
inkomst, för hvilken inkomstskatt skall här i riket erläggas. En svensk
medborgare, som är bosatt i utlandet, eger således ej åtnjuta afdrag för
ränta å gäld, som han icke åsamkat sig för ernåendet af den i Sverige
skattepligtiga inkomsten. En utländing, som är i Sverige skattskyldig
endast för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, får afdraga blott ränta
å gäld, hvari han satt sig för förvärfvandet af denna inkomst.
6
34
3 ro).
Afdrag för förlust.
Yid bevillningstaxeringen får förlust å rörelse eller yrke icke afdraga*
från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller yrke, som sär-
skildt taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs inkomst i
öfrigt. Deremot ega med de i 8 § 2 mom. stadgade undantag skatt¬
skyldige, hvilka lemna fullständig utredning om sin förlust och sättet
för dess beräknande, att vid taxeringen för inkomstskatt njuta afdrag för
sådan förlust å rörelse eller yrke, som icke är kapitalförlust.
Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvande! af
sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.
Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande
till hvarandra sjelfständiga, får han deremot icke i uppgiften om sin hela
inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst af en annan,
men han eger att från sin sammanräknade inkomst af alla inkomstkällor
göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften afräknats; dock att
sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet endast under ofvan-
nämnda förutsättning, att han om förlusten företett tillfredsställande ut¬
redning.
Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse, af
handeln haft inkomst af 2,000 kronor men å fabriksrörelsen, deri han
använder en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,
förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom kapitalförlust,
skall han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom och 2,000
kronors inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors inkomst, men eger
från sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen uppkomna förlu¬
sten, i följd hvaraf han, derest han om förlusten lemnar fullständig utred¬
ning, skall taxeras för 1,500 kronors inkomst.
4:o).
Uppgifter om inkomst från bolag.
Enär för den inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier, inkomstskatt utgöres icke af sjelfva bolaget
35
utan af do särskilda delegarne deri, skola do uppgifter, som aflemnas till
ledning för sådan taxering, angifva den del af bolagets inkomst nästföre¬
gående år, som belöper på en hvar delegare, men icke den utdelning,
som delegare nästföregående år må hafva från bolaget uppburit af inkomst,
som förut af bolaget förvärfvats.
Deremot skall sådan inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och
banklotter, uppgifvas till det belopp, som aktie- eller lottegaren nästföre¬
gående år i utdelning från aktie- eller bankbolaget fått till sig utan-
ordnadt.
5:o).
Taxering af inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag och rederier.
För inkomst, som åtnjutes af handelsbolag, kommanditbolag, enkla
bolag och rederier, taxeras icke bolaget utan de särskilda delegarne
deri, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst. Taxeringen sker så¬
ledes för hvarje delegare icke å den ort, der bolagets verksamhet bedrifves,
utan i sammanhang med hans öfriga inkomsttaxering å den ort, der han
enligt bestämmelserna i 16, 17 och 18 §§ är skattskyldig för inkomstskatt.
Till grund för taxeringen af inkomst från kommanditbolag lägges den
uppgift, som enligt 25 § c) skall af bolaget aflemnas, delegarens egen upp¬
gift samt i öfrigt upplysta eller kända förhållanden. Bolagets uppgift
skall upprättas i enlighet med det i 21 § omförmälda formulär samt således
utmärka dels de fastigheter, bolaget eger, och den efter taxeringsvärdet be¬
räknade afkastning deraf, som jemlikt 2 § skall anses hafva uppkommit, dels
bolagets inkomst nästföregående år af öfriga i formuläret angifna inkomst¬
källor, i den mån dylik inkomst af bolaget åtnjutits, dels ock de afdrag för
skuldräntor och förluster, som vid uppskattningen af bolagets inkomst må
ega rum. Derjemte skall uppgiften angifva den en hvar delegare tillkom¬
mande andel af inkomsten, äfven om vinst endast delvis eller icke
alls till delegarne utdelas. Uppgiften, hvilken enligt 25 § skall upprättas
i lika många exemplar som sammanlagda antalet af de kommuner eller
territoriella stadsförsamlingar, i hvilka delegare i bolaget böra taxeras,
skall aflemnas till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller
myndighet, som i 28 § omförmäles, samt, om den aflemnas till sådan
myndighet, genom dess försorg delgifvas bemälde ordförande.
36
Vid delegares taxering fördelas härefter bolagets, med tillämpning af
gifna föreskrifter uppskattade hela inkomst mellan delegarne i förhållande
till hvarje delegares andel af bolagets inkomst. Om således ett kommandit¬
bolag med tre delegare — som eger annan fastighet än jordbruksfastighet
till taxeringsvärde af 240,000 kronor samt deraf och åf andra inkomst¬
källor haft bokförd inkomst, i sin helhet uppgående till 35,000 kronor,
hvilken disponerats sålunda, att 5,000 kronor afsätta till reservfond och
återstoden fördelats mellan delegarne på det sätt, att en erhållit hälften
eller 15,000 kronor, den andra en tredjedel eller 10,000 kronor och den
tredje en sjettedel eller 5,000 kronor — finnes hafva åtnjutit enligt in¬
komstskatteförordningen beskattningsbar inkomst till belopp af 36,000
kronor, skall inkomstskatt påföras delegarne efter berörda andelar eller för
inkomst af resp. 18,000, 12,000 och 6,000 kronor. Hafva åter bolagets andra
inkomstkällor än fastighet icke lemnat någon afkastning, skall bolaget be¬
räknas hafva af fastigheten åtnjutit 12,000 kronors inkomst, i följd hvaraf,
under förutsättning att afdrag för skuldränta eller förlust icke bort ega
rum, delegarne skola utgöra inkomstskatt för inkomst från bolaget af resp.
6,000, 4,000 och 2,000 kronor.
Uppgiftspligtig delegare i kommanditbolag skall i sin uppgift angifva
den andel, han åtnjutit eller eger åtnjuta af bolagets inkomst nästföre¬
gående år, och bör denna andel särskildt utmärkas utan sammanblandning
med hans öfriga inkomst.
Delegare i handelsbolag skall i sammanhang med uppgifvandet af den
inkomst, han må åtnjuta af annan inkomstkälla, uppgifva jemväl den på
honom belöpande andel af bolagets beräknade afkastning af fastighet och
öfriga inkomst. Deremot åligger uppgiftsskyldighet icke sjelfva bolaget.
Om ett handelsbolag, som består af två delegare med sinsemellan lika rätt
till bolagets egendom och inkomst, af rörelse åtnjuter 10,000 kronors be¬
skattningsbar inkomst, skall hvardera delegaren såsom sin inkomst deraf
uppgifva 5,000 kronor. Eger bolaget en fabriksfastighet till taxerings¬
värde af 20,000 kronor och använder densamma i rörelse, som lemnar
sammanlagd behållen inkomst af 5,000 kronor, skall bolaget anses hafva
åtnjutit 1,000 kronors inkomst af fastigheten och 4,000 kronors inkomst
af rörelsen, i följd hvaraf hvardera delegaren skall med afseende härå
uppgifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,000 kronors inkomst
af rörelse. Har bolaget äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000
kronor, anses hvardera delegaren deraf åtnjuta eu inkomst af 300 kronor.
Från uppgifven inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke
37
tillförene afräknats, äfvensom å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som
ej är att anse såsom kapitalförlust.
Hvad här sagts om handelsbolag gäller i tillämpliga delar äfven om
enkla bolag och rederier.
6:o).
Eftertaxering.
Genom eftertaxering, der sådan enligt 35 § eger rum, skall inkomst¬
skatt påföras till det belopp, hvarmed den förut erlagda skatten under¬
stiger det skattebelopp, som bort påföras, derest inkomsten i rätt tid taxe¬
rats till rigtigt belopp. Om således en person, som år 1903 taxeras för
10,000 kronors inkomst och följaktligen får erlägga skatt efter 12,500
kronor, vid taxeringsförrättningarne år 1905 befinnes hafva år 1903 haft
en inkomst, soro bort upptagas till 14,000 kronor, i följd hvaraf han
rätteligen skolat utgöra skatt efter 20,500 kronor, skall, utan samman¬
blandning med den taxering, som för år 1905 varder honom åsatt, sist¬
nämnda år honom påföras jemväl ogulden inkomstskatt, svarande mot
skilnaden emellan hvad han i verkligheten erlagt och hvad han bort er¬
lägga, eller efter 8,000 kronor, enligt den skattefot, som för år 1903
antagits.
'
ih
. .
Förslag
till ändrad lydelse
af vissa delar i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst.
9 §•
Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:
«)------------------
b) -------------------
c) ------------------
Hvad — — — — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — vinst; dock att för inkomst, som åtnjutes af
handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier, bevillning utgöres
af delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets eller rederiets inkomst.
14 §.
Till — — — — — — — — — — återförsäkringspremier;
e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll, så ock af en hvar, som under nästföregående år varit taxerad
för inkomst af rörelse eller yrke till belopp af minst 5,000 kronor:
enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodes-
tagares samt öfriga arbetares löneförmåner.
I uppgift — — — — uppgifves.
40
' 24 §.
Underlåter — — — — — ram.
Genom aflemnande af sådan uppgift till ledning för egen taxering,
som i inkom stskatteförordningen omförmäles, anses dock i denna förord¬
ning stadgad skyldighet att afgifva dylik uppgift äfven vara fullgjord.
27 §.
Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering lem-
nade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot, taxerings¬
myndigheten utser. Vid granskning i taxeringsnämnd eller pröfnings-
nämnd må jemväl kronoombud vara tillstädes.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxerings¬
myndighet lemnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.
Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige medgifvit uppgiftens
offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer, hvilka, enligt
hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, kronoombud hos
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de embets- och tjensteman, hvilka
i och för sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan den
skattskyldiges samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll
intagas; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda uppgifter öfver-
lemnas till bevillningsberedningens ordförande, hos hvilken de skola behö¬
rigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter de förstöras.
32 §.
Bevillningsberednings ordförande åligger särskildt:
«)--------------------
b) - ------------------
c) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla och
meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och upp¬
lysningar, med den inskränkning, hvartill stadgandena i 27 § föranleda,
i taxeringslängden — — — — meddelas; samt
d) -------------------
41
Alternativ /.
Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:
a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj ds oktroj försedt eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt
b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst
2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af kapital, derunder inbegripen
äfven utdelning å aktier och banklotter.
I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.
Uppgift skall afgifvas före den 1 April, af verk eller bolag före April månads
utgång. Möter hinder att inom bestämd tid aflemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill
Maj månads utgång, om skriftlig anmälan derom göres hos ordföranden i bevillnings-
beredningen.
Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen till
ordföranden i bevillningsberedningen eller ock i Stockholm till Öfverståthållareembetet
och i öfriga orter till Kongl. Maj ds Befallningshafvande i det län, magistraten i den stad
eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den skattskyldige
är bosatt (mantalsskrifningsorten).
Den, som underlåter att inom stadgad tid aflemna fullständig uppgift, förlorar
rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.
Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar origtigt med¬
delande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,
straffas med böter, minst femtio kronor.
Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända
sig till ordförande i bevillningsberedning.
6
42
MantalssJerifningsort:
(för bolag: styrelsens säte)
stad socken,
härad.
län.
Upp gift
till ledning vid undertecknads taxering år 19
S u m m a
Å. Inkomst af fast egendom.
Såsom inkomst af fast egendom anses den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad.
Denna inkomst beräknas efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses
utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt
b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.
Delegare i handelsbolag skall lemna uppgift beträffande den på honom belöpande andel af bolaget
tillhörig fastighet.
Undertecknad eger följande fastighet.............
likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför erlägger bevillning.
l:o) jordbruksfastighet:
i ............................ socken; tax.-värde ..................... kr.
i ........................... » » ..................... »
Summa .................... kr.; 6 % derå
2:o) annan fastighet och frälseränta:
..................................... ... i ............................ ^stad'1 1 tax.-värde ..................... kr.
j ........................... » » .................... »
frälseränta af.
Summa ..................... kr.; 5 % derå
Summa inkomst af fast egendom
B. Inkomst af* arbete.
Inkomst af kapital och arbete upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående jj
år (räkenskapsår) uppgått.
1 ro) Inkomst af tjenst eller pension.
Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke är jj
såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjenst jj
förenad förmån; pension, årligt understöd, lifränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för j
dels hvad som anvisats till bestridande af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se V § d) j
inkomstskatteförordningen), dels de med embete och tjenst förenade utgifter, som omförmälas i 7 § e) j
samma förordning.
Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst och uppdrag:
uppbär pension från........................................................................................................................................................ j
Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit j.........................
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke,
Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader, för
ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms förbättring, j
tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för det hyresvärdet j
f I
Transport |..............................||..............................
Amu. Skattskyldig, som är delegare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfngt angifva den
honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående år.
43
C.
Transport
motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes till utöfvande af rörel¬
sen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 7 § a), b) och c) inkomstskatte¬
förordningen), så ock för ränta & lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som icke är att hänföra till
kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande till hvar¬
andra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna punkt upptagna inkomst nämnda
afdrag för 5 % af fastighets taxeringsvärde, ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske från in¬
komst af annan rörelse än den, hvari fastigheten eller rörelsekapitalet användes eller förlusten inträffat.
Angående afdrag i öfrigt se här nedan.
Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:
(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.)
S u m m a
Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit_______
3:o) Annan inkomst af arbete.
Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, såsom
inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke, inkomst
af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag in. m.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit.......
Summa inkomst af arbete
Inkomst af kapital.
Härunder uppgifvas:
l:o) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller lios penning-
förvaltande verk eller enskilde insatta penningar samt krono- och kyrkotionde
eller ersättning därför, som åtnjutes af patronus ecclesi®.
Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske för ränta å upplånadt kapital, i den mål! afdrag
derför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående, år har icke öfverstigit......
2:o) utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit.......
Summa inkomst af kapital
Summa inkomster
Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:
a) för ränta ä gäld, derför afdrag förut ej egt rum ..................................................................................
i)
c)
för förlust, som icke under B 2:o) afdragits...................................................................................................
(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige lemnar fullständig utredning
om förlustens beskaffenhet och sättet för dess beräknande.)
/ för aktiebolag och \ ^ ^ o jnj,etaldt kapital, utgörande kr.................................................
Venskilda bankbolag/ 1 ’ s
Summa afdrag
Undertecknads inkomst nästföregående är utgjorde således
Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr............................
Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder
och samvete.
den ....................................................... 19
Namn:..................
Titel eller yrke:
Adress: ................
Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för
sin taxering meddela.
För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget
intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.
Undertecknads omförmälda ..................................................................... rörelse har bedrifvits på nedan-
nämnda olika beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten
deraf, utgörande ............................ kronor, bör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:
i .............................................................................................................. kr........................................................
»
Summa kr.
ALTERNATIV II.
'
47
Förslag
till
Förordning om inkomstskatt.
Om grunderna för taxering af inkomst.
1 §.
Inkomstskatt erlägges enligt nedan stadgade grunder för
a) inkomst af kapital och arbete, hvarom sägs i 8 § af förordningen
angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,
b) utdelning å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda
bankbolag, samt
c) inkomst af fast egendom, hvarmed förstås all sådan inkomst, som
enligt bevillningsförordningen är genom fastighetsbevillning beskattad.
2 §•
Inkomst, för hvilken inkomstskatt utgår, taxeras för det löpande året.
Inkomst af kapital och arbete taxeras på sätt i 10 § 2, 3 och 4
mom. af bevillningsförordningen finnes stadgadt.
Utdelning å aktier och banklotter taxeras efter de grunder, som i
10 § 2 mom. a) af bevillningsförordningen äro bestämda för beräkning af
inkomst af kapital.
48
Inkomst af fast egendom beräknas efter det fastigheten enligt bevill-
ningsförordningen för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses utgöra:
a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor
af taxeringsvärdet, samt
b) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla ett¬
hundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres för hela
värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges.
Har taxeringsvärde icke varit fastigheten åsatt nästföregående år,
beräknas inkomsten efter löpande årets taxeringsvärde.
3 §•
Vid taxering af inkomst må från sammanräknade inkomsten afdragas
sådan ränta å gäld, för hvilken afdrag icke enligt 2 § redan skett.
Utvisar vid uppskattning af skattskyldigs inkomst af rörelse eller
yrke viss inkomstkälla förlust, som ej är att hänföra till kapitalförlust,
må dylik förlust afdragas från den skattskyldiges öfriga inkomst.
Svensk medborgare, som icke är i riket bosatt, och utländsk skatt¬
skyldig må dock ej åtnjuta afdrag för förlust, hvarom i denna § sägs,
ej heller för ränta å annan gäld än den, som ådragits för förvärfvandet
af inkomst, för hvilken inkomstskatt här i riket erlägges.
4 §•
Vid taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags inkomst
må afdrag ske för ett belopp motsvarande fyra procent å inbetaldt kapital.
Såsom inbetaldt kapital anses i fråga om bolag, som tillkommit före
den 1 Januari 1901, det belopp, som intill nämnda dag hos vederbörande
myndighet inregistrerats eller anmälts såsom inbetaldt. Beträffande seder¬
mera inregistrerad eller anmäld ökning af sådant bolags kapital, så ock
vidkommande aktiebolag, som registrerats efter berörda dag, må afdrag ega
rum endast i den mån ökningen eller, då fråga är om nytt bolag, aktie¬
kapitalet motsvarar verkligt, af delegare gjordt tillskott.
5 §.
Vid taxeringen iakttages, att skattskyldigs sammanräknade inkomst
utföres i fulla hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som icke
uppgår till fullt hundratal, bortfaller.
49
Om skattepligt.
6 §•
Inkomstskatt eger icke ram, när den skattskyldiges sammanräknade
inkomst, deri inbegripen äfven hustruns, understiger 1,000 kronor.
Uppgår denna inkomst till 1,000 kronor, men icke till 2,000 kronor,
äro 800 kronor, uppgår den till 2,000 kronor, men icke till 3,000 kronor,
äro 600 kronor, och uppgår den till 3,000 kronor, men icke till 4,000
kronor, äro 400 kronor fria från skatt.
Uppgår inkomsten till 4,000 kronor, men öfverstiger icke 5,000 kro¬
nor, erlägges skatt efter inkomstens hela belopp.
Öfverstiger inkomsten 5,000 kronor, skall för bestämmandet af det
belopp, efter hvilket skatt beräknas, 5,000 kronor af inkomsten upptagas
till oförändradt belopp, men inkomsten i öfrigt förhöjas sålunda, att
den del, som öfverstiger 5,000 kronor men icke 10,000 kronor, ökas med 50 procent,
» » » » 10,000 » » » 15,000 » » » 100 procent,
15,000 » » » 20,030 » » » 150 procent,
20,000
30.000
50.000
100,000
30,000 » » » 200 procent,
» » 50,000 » » » 300 procent,
» » 100,000 » » » 400 procent,
ökas med.............................. 500 procent,
på sätt den vid denna förordning fogade tabell närmare utvisar.
Hvad i denna § är stadgadt om frihet från skatt gäller allenast
svensk medborgare, som är i riket bosatt, och oskiftadt sterbhus efter
sådan svensk medborgare.
Yid bestämmande enligt denna § af det belopp, efter hvilket skatt
beräknas, iakttages, att detsamma utföres i fulla hundratal kronor, så att
öfverskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller.
7 §•
Inkomstskatt utgår med en krona för hvarje hundratal kronor af det
belopp, efter hvilket enligt 6 § skatt beräknas.
50
8 §•
1 mom. Inkomstskatt utgöres af den, som är pligtig erlägga bevill¬
ning för inkomst af kapital och arbete enligt de i 9 § och 11 § 2 mom.
c), d), e), f) och g) af bevillningsförordningen härom gifna stadganden:
för all den inkomst, för hvilken han är pligtig utgöra dylik inkomst-
bevillning.
2 mom. Inkomstskatt erlägges dessutom af en hvar, som härifrån
riket åtnjuter utdelning å aktier och å lotter i enskilda bankbolag: för
sådan inkomst.
3 mom. För inkomst af fast egendom utgöres inkomstskatt af den,
som det år, då inkomsten taxeras, påföres fastighetsbevillning för egen¬
domen ; dock att för fast egendom, för hvilken bevillning påföres handels¬
bolag eller kommanditbolag, inkomstskatt erlägges af delegarne, en hvar
efter hans andel af bolagets inkomst.
4 mom. Inkomstskatt erlägges icke af staten, ej heller af dem, som
i 11 § 2 mom. b) af bevillningsförordningen omförmälas.
Inkomstskatt för inkomst, hvarom i 2 mom. här ofvan sägs, utgöres
icke af dem, som afses i 11 § 2 mom. c) af bevillningsförordningen.
Beskattningsort och taxeringsmyndigheter.
9 §•
Enskild skattskyldig taxeras för hela sin inkomst i mantalsskrifnings-
orten.
Utrikes boende löntagare från svenska statsverket, hvilken icke är
här i riket mantalsskrifven, taxeras i Stockholms stad och S:t Nikolai
församling.
I fall, der ofvanstående regler icke ega tillämpning, taxeras enskild
skattskyldig å ort, der han inom riket hufvudsakligen vistas, eller, om
han icke vistas här i riket, å ort, derifrån inkomsten hufvudsakligen
erhålles.
51
10 §.
Annan än enskild skattskyldig taxeras å ort, der vederbörande sty¬
relse, förvaltning eller syssloman bar sitt säte bär i riket, eller, om sådan
ort icke finnes, der inkomsten bufvudsakligen erbålles; dock att oskiftadt
sterbbus taxeras å ort, der den aflidne senast varit mantalsskrifven.
11 §•
Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering,
om taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet samt om debi¬
tering, uppbörd, afkortning och redovisning stadgas i bevillningsförord-
ningen.
Om eftertaxering.
12 §.
Har uppgiftspligtig i uppgift eller upplysning, som afgifvits till led¬
ning för taxering, lemnat origtigt meddelande, eller har uppgiftspligtig
underlåtit aflemna uppgift eller infordrad upplysning, och har deraf för-
anledts, att inkomst icke eller endast till någon del blifvit för inkomst¬
skatt taxerad, skall det år, då sådant varder för vederbörande taxerings¬
myndighet kändt, inkomstskatt påföras den skattskyldige till belopp, som
genom berörda förfarande undandragits.
Skattepåföring på grund af denna § må icke ske senare än fem år
efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och påföres skatten,
derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo. Är boet skiftadt, påföres
bodelegare icke mera än hvad af skatten å hans lott belöper och i intet
fall mera än hans lott i boet utgör.
Har årsstämning utfärdats, galle om verkan deraf hvad i allmän lag
stadgas.
'
n.'U..
53
Förslag
till ändrad lydelse
af vissa delar i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst.
9 §•
Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:
a) — — — — — — — — — — — — —
b) ---- ---------
C) — — — — — — — — — — — — —
Hvad — — — — — — — — — — — — —
— — — — — -—- vinst; dock att för inkomst, som åtnjutes af
handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier, bevillning utgöres
af delegarne, en hvar efter hans andel af bolagets inkomst.
13 §.
Om särskild inkomstbevillning (inkomstskatt).
Om utgörande af särskild inkomstbevillning (inkomstskatt) gäller hvad
derom finnes särskildt stadgadt.
8
54
Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning
yid taxering.
14 §.
Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och hvarje
skattskyldigs årliga inkomst af kapital och arbete samt hvarje skatt¬
skyldigs inkomst, efter hvilken inkomstskatt utgår, verkställes af bevill¬
ning sberedning ar samt taxeringsnämnder och pr öfning snämnder, hvilkas
sammansättning och åligganden här nedan bestämmas.
15 §.
1 mom. Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:
l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:
a) af stadsdomstol samt domare på landet:
uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpe¬
skilling för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist
meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,
hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeaf han dlingens
datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i
så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för in¬
ventarier eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantags-
förmåner samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;
b) af direktion för hypoteksinrättning:
uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning
till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid derå, efter det
enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anstäld
och godkänd värdering;
2:o) hvarje år:
o) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter eller
vederbörande brandstodskomité:
uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och
byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för
hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot
brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,
för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;
b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embets¬
verk, vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för all¬
män inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent
eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:
uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkom¬
mande fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år uppburna
särskilda belopp af tjenstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente, arf¬
vode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-, inqvarte-
rings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och andra
löneförmåner, hvarjemte, då med tjenstebefattning följer fri kost, boställe,
bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes-
eller beslagsandelar eller andra obestämda eller extra inkomster, sådant
bör i uppgiften särskildt antecknas;
c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:
uppgift angående beloppet af hvarje omyndigs inkomst nästföregående
år dels af kapital, hvarom ofvan i 8 § 1 mom. sägs, dels af utdelning å
aktier och å lotter i enskilda bankbolag; dock endast för så vidt in¬
komsten af ettdera slaget eller af båda sammanlagdt uppgått till minst
500 kronor;
d) af styrelse för inländsk lifförsäkrings- eller lifränteanstalt och af
syssloman för utländsk sådan anstalt:
uppgift å namn och hemvist på en hvar person, till hvilken under
nästföregående år lifränta å minst 200 kronor utbetalts, samt å lifräntans
belopp;
é) af styrelse för enskildt bankbolag samt aktiebolag, hvars aktier
äro stälda till viss man:
uppgift å namn och hemvist på delegare, som under nästföregående
år uppburit utdelning från bolaget, samt å utdelningens belopp;
/) af kommanditbolag:
uppgift enligt formulär, som i 16 § 1 mom. sägs, om bolagets fasta
egendom och om dess inkomst nästföregående år äfvensom om den en hvar
delegare i bolaget tillkommande andel af bolagets inkomst; samt
56
g) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj
försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig
kontroll, så ock af en hvar, som under nästföregående år varit taxerad
för inkomst af rörelse eller yrke till belopp af minst 5,000 kronor:
enahanda uppgift, hvarom i 2:o) b) stadgas, angående lön- och arfvodes-
tagares samt öfriga arbetares löneförmåner.
1 uppgift, hvarom i 2:o) b) och g) stadgas, må icke något slag af de
vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om afdrag
för någon del deraf må vara vid taxeringen medgifvet; dock att pension
eller gratifikation å belopp, understigande 200 kronor, må från sådan
uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik pension eller gratifikation,
annan inkomst ej uppgifves.
Här ofvan omförmälda uppgifter skola upprättas särskildt för hvarje
kommun på landet och hvarje territoriel församling i stad.
2 mom. För taxeringen eljes erforderlig officiel uppgift skall, då
begäran derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas; hvar¬
förutom bevillningsberednings ordförande äfvensom kronans ombud hos
taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd må ega att taga del af sådana
hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende
kunna tjena till ledning.
3 mom. Efter anmaning, som i 22 § 3 mom. sägs, vare ock andra
arbetsgifvare än de i 1 mom. 2:o) g) nämnda pligtige att aflemna sådan
uppgift angående lön- och arfvodestagares samt öfriga arbetares löneför¬
måner, som ofvan omförmäles.
16 §.
1 mom. Skyldige att årligen utan särskild anmaning på heder och
samvete lemna skriftliga uppgifter enligt faststäldt formulär om dels den
fasta egendom, derför uppgiftspligtig är skyldig erlägga fastighetsbevill-
ning, dels nästföregående års inkomst, dels ock de afdrag för skuldränta
och förlust, som påyrkas vid taxeringen, äro:
a) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller
blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll;
skolande vid uppgiften fogas bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af
verkets eller bolagets balansräkning och revisionsberättelse för senaste räken¬
skapsår; samt
57
b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats till inkomst-
bevillning eller inkomstskatt för minst 2,000 kronors inkomst eller åtnjutit
inkomst till enahanda belopp af beskaffenhet, att den bort till inkomst¬
skatt taxeras, eller ock uppburit tillhopa minst 1,000 kronors inkomst af
kapital eller utdelning å aktier eller banklotter.
Delegare i handelsbolag, enkelt bolag eller rederi skall i sin uppgift an¬
gifva äfven bolagets fasta egendom samt honom tillkommande andel af bolagets
inkomst nästföregående år, hvaremot uppgiftsskyldighet icke åligger bolaget.
Delegare i kommanditbolag skall särskildt uppgifva honom tillkom¬
mande andel af bolagets inkomst nästföregående år.
2 mom. Syssloman för utländsk försäkringsanstalt skall årligen i upp¬
gift om anstaltens inkomst angifva äfven premiebeloppet för de af an¬
stalten här i riket under nästföregående år afslutade försäkringar samt
beloppet af utbetalda återförsäkringspremier.
3 mom. En hvar annan, som enligt de i 1 mom. meddelade be¬
stämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till ledning för sin taxering,
vare dock skyldig att efter anmaning, hvarom i 23 § 2 mom. sägs,
lemna dylik uppgift.
4 mom. Skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela upplys¬
ningar, som kunna tjena till ledning vid hans taxering.
Afdrag för förlust, hvarom i 3 § inkomstskatteförordningen förmäles,
må icke medgifva?, utan att den skattskyldige om förlustens beskaffenhet
och sättet för dess beräknande lemnat fullständig utredning.
5 mom. Uppgift beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves
på två eller flera orter, bör särskild! angifva, huru, enligt den skatt¬
skyldiges åsigt, inkomst, för hvilken enligt 7 § inkomstbevillning utgår,
skall fördelas på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör be¬
skattas, samt upprättas i ett exemplar för hvarje sådan ort; och skall i
fråga om inkomst af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan rörelse,
vid uppgiften foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter,
upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads slut.
17 §.
Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i 15 § eller 16 § sägs,
åligger för omyndig förmyndaren samt för sådan frånvarande, för hvilken
god man af domstol förordnats, godemannen för hvad han har under sin
förvaltning.
58
För annan än enskild person åligge uppgiftsskyldiglieten veder¬
börande styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.
18 §.
Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom
åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, ege att för
sådant ändamål hänvända sig till ordförande i bevillningsberedning.
19 §.
Blanketter till de uppgifter, som i 16 § omförmälas, skola kostnads¬
fritt tillhandahållas de skattskyldige hos ordförande i bevillningsberedning
samt derjemte i Stockholm hos Öfverståthållareembetet, i öfriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.
20 §.
1 mom. De i 15 § 1 mom. och 16 § 1 mom. föreskrifna uppgifter
skola före den 1 April aflemnas
antingen direkt till ordföranden i bevillningsberedningen å den ort,
der fastigheten är belägen, eller, om uppgiften afser inkomsttaxering, der
den skattskyldige är bosatt eller eljes pligtig erlägga inkomstskatt, eller,
om han icke skall utgöra sådan skatt, der han skall taxeras till inkomst-
bevillning,
eller ock i Stockholm till Öfverståthållareembetet samt i öfriga orter
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län, magistraten i den stad
eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller
den uppgiftspligtige är boende.
2 mom. Möter hinder att inom den i 1 mom. föreskrifna tid afgifva
uPPgift, hvarom i 16 § 1 inom. sägs, må densamma, efter derom hos
ordföranden i vederbörande bevillningsberedning gjord skriftlig anmälan,
till bemälde ordförande senare aflemnas, dock i hvarje händelse före den
1 Juni.
Kommer dylik uppgift ordföranden i bevillningsberedning tillhanda,
efter det bevillningsberedningens sammanträde afslutats, skall uppgiften
ofördröjligen tillställas kronans ombud hos vederbörande taxeringsnämnd.
3 mom. Uppgifter, som efter anmaning afgifvas, skola inom viss i
anmaningen förelagd tid af minst åtta dagar tillställas den, som infordrat
uppgiften, eller ock myndighet, hvarom i 1 mom. förmäles. Har sådan
uppgift, hvarom i 16 § 3 mom. sägs, infordrats af ordförande i bevill¬
ningsberedning eller kronans ombud hos taxeringsnämnd, må skattskyldig
ega att muntligen till ordföranden eller hos nämnden meddela densamma.
21 §.
1 mom. Uppgifter, som enligt 20 § aflemnas till Öfverståthållare-
embetet, Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande, magistrat eller kronofogde,
skola genom bemälda myndigheters försorg tillställas vederbörande bevill-
ningsberednings ordförande eller kronoombud.
2 mom. Har i uppgift, som kommit bevillningsberednings ordförande
tillhanda, upplysning meddelats till ledning för skattskyldigs taxering å
annan ort, skall ordföranden gifva vederbörande bevillningsberednings-
ordförande’eller kronoombud hos taxeringsnämnd behörig del deraf.
Detsamma galle i tillämpliga delar om uppgift, som kommit kronans
ombud hos taxeringsnämnd tillhanda.
22 §.
1 mom. Derest uppgift, som i 15 § 1 mom. omförmäles, icke
aflemnas inom föreskrifven tid, ege bevillningsberedningens ordförande
eller kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd att
densamma infordra.
2 mom. Är den uppgiftspligtige icke offentlig myndighet eller tjenste¬
man, må infordrandet jemväl kunna ega rum genom Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande, hvilken eger dervid förelägga lämpligt vite. _
3 mom. Uppgift, som i 15 § 3 mom. afses, ege såväl bevillnings¬
beredningens ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd eller
hos pröfningsnämnd att infordra i här ofvan stadgad ordning.
60
23 §.
1 mom. Har uppgift, som i 16 § 1 eller 2 mom. sägs, icke inom
föreskrifven tid afgifvits eller beflnnes sådan uppgift i visst afseende
ofullständig, bör bevillningsberedningens ordförande eller kronans ombud
hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd föranstalta derom att uppgift
infordras samt att ofullständig uppgift fullständigas. För sådant ända¬
mål . eger han anlita i Stockholm öfverståthållareembetet, i öfriga städer
magistraten samt a landet länsmannen i orten, hvilka myndigheter det
åligger att ofördröjligen mot bevis tillställa den skattskyldige anmaning
att, vid äfventyr som i 25 § sägs, inom åtta dagar efter anmaningens
mottagande afgifva fullständig uppgift. Sådan anmaning skall, der infor¬
drandet föranledts af ofullständighet i aflemnad uppgift, jemväl innehålla
underrättelse, i hvilket afseende uppgiften befunnits ofullständig.
Uppgift, som här ofvan sägs, skall aflemnas till den som densamma
infordrat eller till myndighet, som i 20 § 1 mom. omförmäles.
2 mom. I enahanda ordning som enligt 1 mom. ega såväl bevillnings-
berednings ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd eller pröf-
mngsnämnd att infordra uppgift, som i 16 § 3 mom. sägs. Afgifves
icke sålunda infordrad uppgift eller beflnnes afgifven uppgift ofullständig,
galle hvad här ofvan är stadgadt.
3 mom. Lemnar afgifven fullständig uppgift icke tillräcklig ledning
för taxeringen, bör ytterligare upplysning från den uppgiftspligtige infor¬
dras ; och må sådan upplysning kunna muntligen afgifvas till vederbörande
bevillningsberedningsordförande eller kronoombud.
24 §.
Samtliga i 15, 16 och 23 §§ omförmälda uppgifter och upplysningar
må jemväl kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.
25 §.
1 mom. Underlåter någon att inom tid, som är stadgad i 20 §,
afgifva fullständig uppgift, som i 16 § 1—3 mom. omförmäles, hafve för¬
lorat rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som
uppgiften skolat afse.
G1
Hörsammar den, som underlåtit afgifva uppgift eller som aflemnat
ofullständig uppgift, icke honom tillstäld anmaning att afgifva fullständig
uppgift, böte ett belopp, svarande mot fem procent af den bevillning och
inkomstskatt, som varder den skattskyldige påförd för den inkomst, upp¬
giften skolat afse.
Gitter den uppgiftsskyldige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,
ege här stadgad påföljd icke rum.
2 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 15 §
stadgas, vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, under¬
kastad ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljes tjugufem kronor.
26 §.
Har uppgiftspligtig i någon af honom för ledning vid taxering af-
gifven uppgift eller upplysning mot bättre vetande lemnat origtigt med¬
delande och derigenom föranledt, att inkomst icke eller endast till någon
del blifvit taxerad, böte från och med två till och med sex gånger det
bevillnings- och inkomstskattebelopp, som genom det svikliga förfarandet
undandragits, dock minst femtio kronor. Finnes förseelsen hafva skett
utan afsigt att undandraga skatt, må böterna kunna nedsättas lägst till
tjugufem kronor.
27 §.
1 mom. Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva,
i hvad mån uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för
taxeringen, eger bevillningsberedning att föreslå samt taxeringsnämnd och
pröfningsnämnd att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.
2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen
taxering lemnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande
taxeringsmyndighets ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af
den ledamot, taxeringsmyndigheten utser. Vid granskning i taxerings¬
nämnd eller pröfningsnämnd må jemväl kronoombud vara tillstädes.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxerings-
myndighet lemnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen
erfordras.
9
62
Dylik uppgift må ej, utan att den skattskyldige medgifvit uppgiftens
offentliggörande, vara tillgänglig för andra än de personer, hvilka, enligt
hvad nyss är sagdt, skola granska uppgiftens innehåll, kronoombud hos
taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt de emhets- och tjensteman,
hvilka i och för sin befattning deraf erhålla del, och må ej heller utan
den skattskyldiges samtycke i taxeringnämnds eller pröfningsnämnds
protokoll intagas; skolande efter taxeringsårets utgång omförmälda upp¬
gifter öfverlemnas till vederbörande bevillningsberednings ordförande, hos
hvilken de skola behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, hvarefter
de förstöras.
3 mom. Följes icke af skattskyldig lemnad uppgift vid hans taxering,
skola skälen derför i taxeringslängd eller taxeringsmyndighets protokoll
tydligen angifvas; och skall tillika underrättelse derom med allmänna
posten den skattskyldige kostnadsfritt så fort ske kan tillsändas.
30 §.
1 mom. Genom — — — — —- iakttagas. Uti denna kungörelse
erinras vederbörande om skyldigheten att aflemna de uppgifter, som i af¬
seende på den förestående taxeringen skola meddelas, samt om påföljden
för uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte underrättelse meddelas såväl om
tid och ställe för uppgifternas aflemnande samt hvarest uppgiftsblanketter
tillhandahållas som ock derom — — — — — ordförande.
2 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
31 §.
På — — — — -— — exemplar såväl af denna förordning med
dertill hörande instruktion och formulär som ock af förordningen angående
inkomstskatt —----— — ledamöter. Ett exemplar af hvar¬
dera förordningen skall jemväl — — — -— —- tillställas.
I Stockholm tillhandahållas nämnda författningar —--— —
af Öfverståthållareembetet.
32 §.
Bevillningsberedningsordförande åligger särskildt:
a) att tillhandahålla blanketter, som i 19 § omförmälas, samt på be¬
gäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffen¬
heten af den honom åliggande uppgiftsskyldighet och sattet för dess full¬
görande äfvensom att å blankett införa enligt 20 § 3 mom. muntligen
lemnade uppgifter, hvilkas rigtighet den skattskyldige eller ombud för
honom derefter har att med sin underskrift bestyrka;
b) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflem-
nade uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för föreskrifna upp¬
gifters införskaffande samt, der så erfordras, tillse, att genom infordrande
af uppgifter ledning vinnes för taxering jemväl af sådana skattskyl¬
dige, hvilka icke äro pligtige att utan särskild anmaning aflemna upp¬
gifter, samt i öfrigt söka att inhemta upplysningar till ledning för en
noggrann och tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till tillämp¬
ning af 25 § 2 mom. förekommer, derom göra anmälan hos Ivongl. Maj:ts
Befallningshafvande för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda
myndighet ankomma;
c) att bestämma tid och ställe för beredningens sammanträde samt
derom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i beredningen, utan
äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige inom bered-
ningsdistriktet underrättelse; börande beredningssammanträdena, hvilka på
landet alltid skola hållas inom distriktet, utsättas så tidigt, att samtliga
beredningarna senast den 31 Maj må hafva afslutat sina arbeten;
d) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla och
meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och upp¬
lysningar, med den inskränkning, hvartill stadgande^ i 27 § föranleda,
samt att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas
nummer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastig¬
heter äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet,
hvarom i 25 § förmäles, derom göra anteckning; skolande derjemte sär¬
skild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden meddelas;
é) att, då uppgift å inkomst antingen afser någon, som ej skall inom
distriktet taxeras, eller ock utvisar, att skattskyldig är pligtig utgöra be¬
villning å annan ort än inom beredningsdistriktet, ombestyra uppgiftens
afsändande till eller delgifvande i erforderliga delar med. vederbörande
bevillningsberednings ordförande eller kronans ombud hos taxeringsnämnd;
f) att noga tillse, att de skattskyldiges till ledning för egen taxering
aflemnade uppgifter, ehvad de afse pågående eller redan verkstäld taxe¬
ring, icke varda för obehöriga tillgängliga, för hvilket ändamål sådana
uppgifter, då de icke för taxeringen erfordras, böra under säkert lås för¬
64
varas, äfvensom att, då han från sin befattning afgått, till sin efterträdare
aflemna samtliga i enlighet med 27 § hos honom förvarade handlingar;
g) att med allmänna posten så fort ske kan tillsända skattskyldig,
hvilkens uppgift icke blifvit vid hans taxering följd, underrättelse derom;
samt
h) att på begäran af uppgiftspligtig utan lösen meddela bevis om
emottagande af uppgift eller upplysning.
33 §.
Till — — — — — innehafvare. Dessutom böra vid samma till¬
fälle till beredningens ordförande aflemnas tillräckligt antal tryckta blan¬
ketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen och inkomstskatten,
uti hvilken enligt faststäldt formulär uppgjorda längd beredningen införer
alla dem, som beredningen anser skyldige att bevillning eller inkomstskatt
inom distriktet erlägga. I stad — — — —- — tjensteman.
Å — — — — — — pröfningsnämnd.
I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktion samt under tillämpning af de i denna förordning
och i förordningen angående inkomstskatt stadgade grunder åligger det
beredningen att föreslå och uti förberörda längder införa dels det fastig¬
hetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket bevillning skall inom bered-
ningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig, med iakttagande dervid att
uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljes, allt efter som inkomsten
deltager i vägunderhåll eller ej, införes i vederbörlig kolumn, på sätt bi-
lagda formulär N:r 5 utvisar, dels ock det inkomstbelopp, som bör för
inkomstskatt taxeras, samt det belopp, hvarefter samma skatt beräknas;
och bör — — — — — bevillningsberedning.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta sam¬
hälle förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp, för hvilka bevill¬
ning skall utgå, i längderna — — — — — fastigheten.
44 §.
För — — — — — —- — — — — stämma.
Efter — — — — — — — — — — af denna förordning och af
förordningen angående inkomstskatt.
Den —- — — — — — —
— bestå.
1 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
2 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
3 mom. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat afseende icke
iakttaga gifna föreskrifter eller icke — — — — — — — intagas.
53
1 mom. Sedan — — — — — — — — införa de bevillnings-
afgifter och inkomstskattebelopp, som på grund af taxeringsnämndernas
beslut skola påföras.
2 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
3 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
55 §.
1 mom. Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxerings¬
nämnds beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller
vägstyrelse, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut i fråga om be-
villningstaxeringen, må deri — — — — — — erinras.
2 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
56 §.
För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda besvär
eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas
vidtagna åtgärder och beslut, skall en pröfningsnämnd årligen under
senare hälften af September månad sammanträda för hvart och ett län i
länets residensstad och för Stockholms stad i Stockholm; skolande denna
nämnd meddela sådana rättelser och ändringar i eller göra sådana tillägg
till den verkstälda taxeringen, hvilka finnas af rättvisa och billighet samt
en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade.
66
63 §.
1 mom. Alla — — — — — — — — honom enligt 23 § af
— — — — — — — — tillställas.
2 mom. — — — — — — — — — — — *— — — — —
66 §.
1 mom. Har — — — — — — — — — — — — — belopp.
Eljes må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,
som icke till följd af stadgandet i 25 § förlorat rätt till talan, äfvensom
af kronans ombud och, i fråga om bevillningstaxering, af vederbörande
kommun eller vägstyrelse samt rörande fråga, hvarom i 55 § 2 mom.
sägs, af municipalsamhälle; och — — — — — — påkalla.
2 mom. — — — —- — — — — — — —- — — — — —
67 §.
Har — — — — — — — stadgas.
Enahanda gälle, der någon taxerats till utgörande af inkomstskatt å
mer än en ort eller å ort, der han icke varit pligtig utgöra dylik skatt,
69 §.
1 mom. Ordförande — — — — — — — — — — föreskrifter,
denna förordning och förordningen om inkomstskatt äfvensom den till
— — — — — — — — rättvis.
2 mom. — — — — — — — —■ —■ — — — — — — —
3 mom. — — — — — — — — — -— — — — — — —-
4 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
70 §.
1 mom. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarna,
till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd, för protokollsföringen
hos taxeringsnämnd i stad samt för — — — — — — — högst ett
67
belopp, motsvarande dels tre procent af de första 100,000 kronor, hvartill
länets hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår, två
procent af derpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad be-
villningssumman öfverstiger 150,000 kronor, dels ock tre fjerdedels pro¬
cent åt do första 100,000 kronor af länets hela inkomstskattesumma enligt
förordningen om inkomstskatt, en half procent af derpå följande 50,000
kronor och en fjerdedels procent af allt hvad inkomstskattesumman för
året öfverstiger 150,000 kronor; dock får, om än dessa summor sedermera
skulle visa sig öfverstiga de af pröfningsnämnden beräknade beloppen,
hvarken — — — — — — — — — — — arbete. Kronans ombud
hos pröfningsnämnd eger icke åtnjuta ersättning på grund af detta moment.
2 mom. — — — — — — — — — _ ____ _ __ _
3 mom. Till — — — — — — — — må af Stockholms stads
pröfningsnämnd användas och disponeras högst ett belopp, som svarar
mot dels en och en half procent af samma stads efter denna förordning
utgående hela bevillningssumma för året, dels ock tre fjerdedels procent
af de första 100,000 kronor, hvartill stadens hela inkomstskattesumma
enligt förordningen om inkomstskatt för året uppgår, en half procent
af derpå följande 50,000 kronor och en fjerdedels procent af allt hvad
inkomstskattesumman öfverstiger 150,000 kronor; gällande jemväl för be-
mälda pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna § gjorda förbehåll för det
fall att dessa summor skulle---— — — — utbetalas. Kronans
ombud hos pröfningsnämnden eger icke åtnjuta ersättning af inkomstskatten.
4 mom. — — — — — — — — _ _ _ ___ _ _ _
5 mom. Statskontoret — — — — — — — — — exemplar af
denna förordning och förordningen om inkomstskatt äfvensom — — —
— — — — — — — — — taxeringslängder.
Blanketter till de i 16 § 1 mom. omförmälda uppgifter skola genom
Statskontorets försorg tryckas och efter reqvisition utsändas till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande för att vederbörande tillhandahållas.
71 §.
o
1 mom. Åtal för förseelse, som i 26 § och i 69 § 2 mom. omför-
mäles, anhängiggöres vid allmän domstol.
Då — — — — — — — påkalla.
Förseelse, som i 26 § sägs, är föremål för allmänt åtal, men för¬
seelse, som i 69 § 2 mom. — — — — — — — — — angifvit.
68
2 mom.
3 mom.
73 §.
1 mom. Inom Kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning
af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den
af vederbörande tjensteman för skattskyldig uträknade bevillning och in¬
komstskatt äfvensom till rättelse deraf, att origtig person upptagits såsom
skattskyldig för fast egendom, men deremot icke i afseende å A7erkstäld
taxering, i annan mån än för så vidt den afser antingen skattskyldig
medgifven lindring i bevillningen eller beräkning af det belopp, hvar¬
efter inkomstskatt utgår; egande — — — — — — — — — — —
rättelse.
2 mom. Om — — — — — -— — — — — — — höjning.
Jemväl må, om någon af Kammarrätten befrias från bevillning eller in¬
komstskatt på den grund — — — — — — — denne.
77 §.
Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de be vill-
ningsafgifter och inkomstskattebelopp, som böra utgå för — — — —
— — — — uppbäras.
78 §.
Har — — —--—--— —---lindring i be¬
villning eller inkomstskatt blifvit skattskyldig medgifven, eger — — —
— — — — återfå den bevillning och inkomstskatt, som — — —
---— utgå.
79 §.
Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning och
inkomstskatt skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel,
hvilken bör upptaga:
69
a) --------------— _-------
b) — — — — — — — — — — — bevillningsafgift; samt
c) skattskyldigs för inkomstskatten taxerade inkomst och påförd
inkomstskatt.
Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skatt¬
skyldig, som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift eller inkomst¬
skatt, har att i sådant hänseende iakttaga.
80 §.
Uppbörden af bevillningen och inkomstskatten verkställes — — —
— — — — -— — -— — jemväl på bevillnings- och inkomstskatteupp-
börden samt dermed förenade bestyr.
81 §.
Har — — — — — — — — — — — det år, för hvilket be¬
villning eller inkomstskatt senast honom påförts, — — — — —--
bevakade bevillningen och inkomstskatten gäldas utaf hans afträdda eller
efterlemnade tillgångar.
82
Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital
eller arbete och af inkomstskatt, hvilken föranledes af bristande tillgång
till dess gäldande, får afkortning ega rum endast af bevillning och in¬
komstskatt för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall,
afsked eller annan orsak under årets lopp upphört, i hvilket fall be¬
villning och inkomstskatt blott erläggas för den tid-------
medgifvas; nedgår inkomsten till sådant belopp, att skattskyldig bort
åtnjuta frihet från inkomstskatt eller utgöra skatt efter lägre beräknings¬
grund än som å den taxerade inkomsten förut tillämpats, må rättelse äfven
derutinnan vid afkortningen ega rum.
Den — —
uppbördsregl ementet.
10
70
83 §.
Vid bevillningens och inkomstskattens redovisande — — — — —
— — efterrättelse.
84 §.
1 mom. Sammandrag af taxeringslängdema, upptagande jemväl på¬
förd bevillning och inkomstskatt samt upprättadt — — — —---
Befallningshafvande.
2 mom. På — — — — — — — — — — läns hela bevillning
och inkomstskatt, hvilka — — — — — — — år.
3 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
85 §.
För den händelse att restantierna å bevillningen och inkomstskatten
inom — — — — — — — erfordras.
71
Instruktion för taxeringsmyndigheterna.
Uppskattning af fast egendoms värde.
= nuvarande 1 §.
1
2 §•
Allmän uppskattning af fast egendom ensligt de i bevillningsförord-
ningen och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas år
1903 och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.
Har under tiden — — — — — — (se nuvarande 2 §)---—
— — — — — — erlägges.
Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt utdelning
å aktier och å lotter i enskilda bankbolag.
3 §•
Inkomst af ränta å obligationer, skuldebref samt utlånta, i bank eller
hos annan insatta penningar upptages vid taxering till det belopp, som af
skattskyldigs ränteinkomst återstår efter afdrag för all hans ränta å gäld;
72
dock att ränta, som utgör ränta å lånt rörelsekapital och som afdragits
vid beräkning af skattskyldigs inkomst af rörelse eller yrke, icke får vid
taxering af kapitalinkomst afdragas.
Till inkomst af kapital, för hvilken bevillning erlägges, räknas endast
ofvannämnd ränta samt tionde eller ersättning därför, som åtnjutes af
patronus ecclesiee.
Föremål för inkomstskatt är jemväl utdelning å aktier, vare sig pre¬
ferensaktier eller andra aktier, i inländska aktiebolag samt å lotter, vare
sig kommanditlotter eller andra lotter, i enskilda bankbolag.
Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst
eller särskilt uppdrag.
4 §•
I allmänhet bör vid taxeringen hvaije löntagares — — — — —
(se nuvarande 11 §) — — — — ega.
Med allmän — — (se nuvarande 11 §) — — ställe. Vid taxering
för inkomstskatt upptages i dessa fall såsom inkomst föreskrifven procent,
sex för jordbruksfastighet och fem för annan fastighet, af boställets
taxeringsvärde och utföres såsom inkomst af fast egendom.
Förmån af fri kost upptages efter dess skäliga värde.
5 §•
= nuvarande 12 §.
6 §•
= nuvarande 13
73
Uppskattning af inkomst genom handel, bankrörelse och handtverk
samt annan jordbruket icke tillhörande näring.
7 § .
Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare
eger af sin rörelse, uppskattas med ledning af derom lemnade uppgifter
samt inhemlade upplysningar; och skall vid taxeringen behörig hänsyn
tagas jemväl till varulager och inventarier vid årets slut i jemförelse med
varulager och inventarier vid årets början.
Saknas på tillförlitlig bokföring grundade eller eljes tillfyllesgörande
upplysningar om inkomstens belopp, uppskattas densamma, med fäst af¬
seende å förekommande allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörel¬
sens beskaffenhet och det belopp, hvartill den årliga varuomsättningen
eller tillverkningen uppgår, antalet af de vid rörelsen biträdande eller
använda personer, dessas befattningar och lönevilkor, afsättnings- och
arbetstillfällen, handelsbodars och verkstäders läge jemte öfriga omständig¬
heter, som anses inverka på förmånligheten af idkad handel eller annan
näring.
8 §•
= nuvarande 8 §.
9 §•
Utländing — — — — (se nuvarande 9 §) — — — — bestämda
grunder samt inkomstskatt enligt de för denna skatt gifna föreskrifter;
skolande — — — — reqvirerade.
74
10 §.
i
Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handt¬
verk eller annan näring taxeras efter inkomstens verkliga belopp — —
— — (se nuvarande 10 §)-----yrkesrätt; och då den vid
taxeringen för ett eller annat yrke — — — — idkande.
11 §•
Beräkning af inkomst af fast egendom vid inkomstskattetaxeringen.
Inkomst af fast egendom taxeras icke till det belopp, inkomsten
verkligen utgjort, utan fastställes, oafsedt om behållningen af fastigheten
varit större eller mindre eller fastigheten icke alls lemnat någon afkast¬
ning, enligt bestämmelserna i 2 § inkomstskatteförordningen i visst för¬
hållande till taxeringsvärdet sålunda, att inkomst beräknas af jordbruks¬
fastighet till sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxerings¬
värdet samt af annan fastighet och frälseränta till fem kronor för hvarje
fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet eller, då bevillning icke utgöres
för hela värdet, af den del deraf, för hvilken bevillning erlägges. Taxe¬
ringen sker efter nästföregående års taxeringsvärde, men, då sådant värde
berörda år icke varit fastighet åsatt, efter löpande årets taxeringsvärde.
Skattskyldig, som utom fastighet har annan inkomstkälla, skall följ¬
aktligen i sin uppgift till taxeringsmyndigheterna angifva dels sin inkomst
med frånräknande af deri möjligen ingående afkastning af fast egendom
och dels på ofvannämnda sätt beräknad inkomst af den fasta egendomen.
Den som åtnjuter tillhopa 3,000 kronors inkomst, deraf 700 kronor här¬
flyta af en till 10,000 kronor taxerad bostadsfastighet, skall således upp¬
gifva 500 kronors inkomst af fast egendom och 2,300 kronors inkomst i
öfrigt. Har han derjemte en till 6,000 kronor taxerad obebygd tomt,
skall han, äfven om han icke har någon afkastning af tomten, anses deraf
åtnjuta en inkomst af 300 kronor.
Den, som i sin fabriksrörelse använder egen fabriksfastighet, skall
såsom inkomst af fast egendom särskildt upptaga fem procent af fastig¬
hetens taxeringsvärde, men eger enligt 10 § 4 mom. aj bevillningsförord-
75
ningen vid beräkningen af sin inkomst af rörelsen göra motsvarande
afdrag.
Om skattskyldig i sin rörelse förädlar skogs-, jordbruks- eller andra
produkter från egen jordbruksfastighet, eger han, som skall såsom inkomst
af fast egendom uppgifva sex procent af fastighetens taxeringsvärde, vid
beräkningen af inkomsten af förädlingsrörelsen göra afdrag för omförmälda
produkter.
Afdrag för ränta å gäld och för förlust.
12 §.
Vid taxering till inkomstbevillning af skattskyldigs inkomst af arbete
får afdrag för ränta å gäld, jemlikt 10 § bevillningsförordningen, ske en¬
dast för ränta å lånt rörelsekapital.
Vid taxering af inkomst af kapital, vare sig för inkomstbevillning
eller inkomstskatt, får deremot, på sätt i 3 § här ofvan redan angifvits,
afdrag ske för ränta å all skattskyldigs gäld, dock att afdrag naturligt¬
vis icke medgifves för ränta, som redan afräknats såsom ränta å lånt rö¬
relsekapital.
Dessutom får vid taxering för inkomstskatt äfven från annan inkomst
än af kapital afdrag göras för all skattskyldigs eljes icke afdragna skuld¬
ränta, vare sig gälden är anläggnings- eller rörelsekapital eller annan gäld,
dock med den inskränkning i fråga om i utlandet bosatte svenske med¬
borgare äfvensom skattskyldige utländingar, hvarom stadgas i 3 § in-
komstskatteförordningen.
På grund af förestående regler iakttages beträffande skattskyldigs
nppgift till ledning vid taxeringen, att vid beräknandet af inkomst af rörelse
eller yrke, som särskild! taxeras till bevillning, afdrag icke göres för annan
ränta än å det för samma rörelse eller yrke upplånta rörelsekapital. Har
skattskyldig jemväl inkomst af obligationer eller utlånade eller deponerade
penningar, eger han att vid uppgifvandet af sådan inkomst afdraga ränta
å all öfrig gäld. Pörslår icke berörda kapitalinkomst till att täcka den¬
na ränta, är han i och för inkomstskattetaxeringen berättigad att i upp¬
giften från sin sammanräknade inkomst afdraga all den honom åliggande
skuldränta, för hvilken afdrag ej förut i uppgiften skett.
76
Svensk medborgare, som icke är i riket bosatt, äfvensom utländing
få dock vid inkomstskattetaxeringen afräkna ränta allenast å sådan gäld,
som ådragits för förvärfvandet af inkomst, för hvilken inkomstskatt skall
här i riket erläggas. En svensk medborgare, som är bosatt i utlandet, eger
således ej åtnjuta afdrag för ränta å gäld, som han icke åsamkat sig för
ernåendet af den i Sverige skattepligtiga inkomsten. En utländing, som
är i Sverige skattskyldig endast för utdelning å aktier i svenska aktie¬
bolag, får afdraga blott ränta å gäld, hvari han satt sig för förvärfvandet
af denna inkomst.
13 §.
Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturs-
sjukdom, skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas så¬
som minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxerings¬
myndigheterna efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.
Vid taxering till inkomstbevillning får förlust å rörelse eller yrke
icke afdragas från inkomsten af skattskyldig tillhörig annan rörelse eller
yrke, som särskild! taxeras till bevillning, ej heller från skattskyldigs in¬
komst i öfrigt.
Deremot eger, med den inskränkning, hvarom i 3 § inkomskatte-
förordningen sägs, skattskyldig, hvilken lemnar fullständig utredning om
sin förlust och sättet för dess beräknande, att vid taxeringen för inkomst¬
skatt njuta afdrag för sådan förlust å rörelse eller yrke, som icke är ka¬
pitalförlust.
Den, som idkar endast en rörelse, får således vid uppgifvandet af
sin rörelseinkomst derifrån afräkna förlust, som å rörelsen uppkommit.
Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhål¬
lande till hvarandra sjelfständiga, får han deremot icke i uppgiften om
sin hela inkomst af rörelse afdraga förlust å en rörelse från inkomst af
en annan, men han eger att från sin sammanräknade inkomst af alla in¬
komstkällor göra afdrag för förlust, som ej förut i uppgiften afräknats;
dock att sådant afdrag varder honom vid taxeringen medgifvet endast un¬
der ofvannämnda förutsättning, att han om förlusten företett tillfredsstäl¬
lande utredning.
Om en skattskyldig, som idkar diversehandel och fabriksrörelse, af
handeln haft inkomst af 2,000 kronor men å fabriksrörelsen, deri han an¬
77
vänder en honom tillhörig, till 20,000 kronor taxerad fabriksfastighet,
förlorat 1,500 kronor, utan att förlusten kan anses såsom kapitalförlust, skall
han uppgifva 1,000 kronors inkomst af fast egendom och 2,000 kronors
inkomst af rörelse eller tillhopa 3,000 kronors inkomst, men eger från
sistnämnda belopp afräkna den på fabriksrörelsen uppkomna förlusten, i
följd hvaraf han, derest han om förlusten lemnar fullständig utredning,
skall för inkomstskatt taxeras efter 1,500 kronors inkomst. Till bevillning
skall han taxeras, utom för fastigheten, för 2,000 kronors inkomst af
handel.
Allmänna föreskrifter.
14 §.
Till inkomstbeviUning taxeras inländskt aktiebolag och enskildt bank¬
bolag för hela sin inkomst, hvaremot de enskilda delegarne icke taxeras
för sin utdelning från bolaget.
Yid taxering för inkomstskatt inberäknas jemväl skattskyldigs utdel¬
ning å inländska aktier och å lotter i enskilda bankbolag; och får med
afseende härå vid bolagets taxering afdrag ske för ett belopp, motsvarande
fyra procent af det inbetalade kapitalet. Detta gäller, ehvad samma ka¬
pital helt och hållet lagts till grundfond eller delvis till annan fond.
15 §.
nuvarande 17 §.
16 §.
= nuvarande 18 §.
17 §.
Yid taxering af handelsbolags, kommanditbolags, enkla bolags och
rederiers inkomst taxeras icke bolaget utan delegarne deri, en hvar efter
hans andel af bolagets inkomst.
11 a
78
Taxering till inkomstbevillning för hithörande inkomst af rörelse sker
i den ort, der enligt 12 § bevillningsförordningen rörelsen skall beskattas.
För inkomstskatt taxeras delegarne, en hvar i den ort, der har är
skattskyldig för inkomstskatt.
Om inkomst, som uppstått af handelsbolags, enkelt bolags och rederis
verksamhet, lemnas uppgift till taxeringen af en hvar delegare för sig.
Om kommanditbolags inkomst lemnas uppgift från bolaget. Uppgifterna
skola utmärka äfven den fasta egendom, för hvilken bolaget utgör fastig-
hetsbevillning, samt den en hvar delegare tillkommande andel af bolagets
inkomst nästföregående år, äfven om vinst endast delvis eller icke alls
till delegarne utdelats.
Härjemte skall delegare i kommanditbolag i uppgift om sin inkomst
särskildt angifva den honom tillkommande andel af bolagets inkomst näst¬
föregående år.
Om således ett kommanditbolag med tre delegare, som eger annan
fastighet än jordbruksfastighet till taxeringsvärde af 240,000 kronor,
deraf bolaget haft en behållen inkomst af 15,000 kronor, dessutom
af rörelse haft en behållen bokförd vinst af 20,000 kronor, så att bola¬
gets bokförda hela vinst utgjort 35,000 kronor, som disponerats sålunda,
att 5,000 kronor afsatts till reservfond samt återstoden utdelats till
delegarne med hälften eller 15,000 kronor till en, en tredjedel eller
10.000 kronor till en och en sjettedel eller 5,000 kronor till den tredje,
skall vid taxeringen förfäras på följande sätt. För inkomstbevillning taxeras
delegarne å den ort, der rörelsen bedrifves. Om rörelsen efter de för
bevillningstaxeringen bestämda grunder anses hafva lemnat en beskattnings¬
bar inkomst, som med 1,000 kronor öfverskjuter den bokförda, eller så¬
ledes 21,000 kronor, taxeras delegarne efter ofvannämnda andelar för
resp. 10,500, 7,000 och 3,500 kronors inkomst af rörelse. Derest vid
taxeringen för inkomstskatt annan ändring i inkomstberäkningen icke be-
höfver ske än att till den bevillningstaxerade inkomsten af rörelsen,
21.000 kronor, läggas fem procent af taxeringsvärdet å bolagets ifråga¬
varande fastighet eller således 12,000 kronor, skall delegarnes inkomst
från kommanditbolaget vid inkomstskattetaxeringen beräknas utgöra resp.
16,500, 11,000 och 5,500 kronor, för hvilka belopp delegarne följaktligen,
om ej afdrag för skuldränta eller förlust kommer i fråga, skola utgöra
inkomstskatt i sammanhang med skatt för sin öfriga inkomst, om sådan
finnes.
Om ett handelsbolag, som består af två delegare med sinsemellan lika
79
rätt till bolagets egendom och inkomst, af fabriksrörelse, som drifves
i egen fabriksfastighet, taxerad till 20,000 kronor, åtnjutit 5,000 kronors
inkomst och af handelsrörelse likaledes 5,000 kronors inkomst, skall hvar¬
dera delegaren till bevillning för inkomst af fabriksrörelsen, från hvilken
inkomst vid taxeringen må afdragas hyresvärdet motsvarande fem procent
af fabrikens taxeringsvärde eller således 1,000 kronor, taxeras för 2,000
kronor samt för inkomst af handelsrörelsen för 2,500 kronor, å den eller
de orter, der rörelsen drifves. Inkomstskatt åter skall hvardera delegaren
erlägga i samband" med dylik skatt för sin öfriga inkomst, och skall
härvid hans inkomst från bolaget beräknas på följande sätt. Såsom in¬
komst af fabriksfastigheten, för hvilken fastighetsbevillning utgöres af
bolaget, upptagas, efter fem procent af taxeringsvärdet, 500 kronor för
hvardera delegaren, som dessutom taxeras för 2,000 kronors inkomst
af fabriksrörelsen och 2,500 kronors inkomst af handelsrörelsen. Har
bolaget äfven en jordbruksfastighet, taxerad till 10,000 kronor, anses
hvardera delegaren deraf åtnjuta en inkomst af 300 kronor. Från upp-
gifven inkomst eger delegaren afdraga ränta å gäld, som icke tillförene
afräknats, samt å rörelse eller yrke uppkommen förlust, som ej är att
anse såsom kapitalförlust.
18 §.
Genom eftertaxering, der sådan enligt 12 § inkomstskatteförordnin¬
gen eger rum, skall inkomstskatt påföras till det belopp, hvarmed den
förut erlagda skatten understiger det skattebelopp, som bort påföras,
derest inkomsten i rätt tid taxerats till rigtigt belopp. Om således en
person, som år 1903 taxeras för 10,000 kronors inkomst och följaktligen
får erlägga inkomstskatt efter 12,500 kronor, vid taxeringsförrättningarne
år 1905 befinnes hafva år 1903 haft en inkomst, som bort upptagas till
14,000 kronor, i följd hvaraf han rätteligen skolat utgöra inkomstskatt
efter 20,500 kronor, skall, utan sammanblandning med den taxering, som
för år 1905 varder honom åsatt, sistnämnda år honom påföras jemväl
ogulden inkomstskatt, svarande mot skilnaden emellan hvad han i verk¬
ligheten erlagt och hvad han bort erlägga, eller efter 8,000 kronor, en¬
ligt den skattefot, som för år 1903 antagits.
t
. •
9
81
Alternativ II.
Skyldige att utan särskild anmaning afgifva uppgifter angående sin inkomst äro:
d) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedi eller blifvit såsom
aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, samt
b) annan skattskyldig, som nästföregående år taxerats för eller åtnjutit minst
2,000 kronors inkomst eller minst 1,000 kronors inkomst af kapital eller utdelning å
aktier eller banklotter.
I skattskyldigs uppgift om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.
Uppgift skall afgifvas före den 1 April. Möter hinder att före nämnda dag af¬
lemna uppgift, må anstånd åtnjutas intill Maj månads utgång, om skriftlig anmälan
derom före den 1 April göres hos ordföranden i bevillningsberedningen.
Uppgift aflemnas eller insändes i betaldt bref med allmänna posten antingen till
ordföranden i bevillningsberedningen å den ort, der den skattskyldige är bosatt (mantals-
skrifningsorten) eller eljes pligtig erlägga inkomstskatt, eller, om han icke skall utgöra
sådan skatt, der han skall taxeras till inkomstbevillning, eller ock i Stockholm till
Öfverståthållareembetet samt i öfriga orter till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i det län,
magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega
ram eller den uppgiftspligtige är boende.
Deu, som underlåter att inom stadgad tid aflemna fullständig uppgift, förlorar
rätten att fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse.
Uppgiftspligtig, som i aflemnad uppgift mot bättre vetande lemnar origtigt med¬
delande och derigenom föranleder, att inkomst icke eller endast till någon del taxeras,
straffas med böter, minst femtio kronor.
Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom åliggande
uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, eger att för sådant ändamål från¬
vända sig till ordförande i bevillningsberedning.
It b
82
Mantalsskrifning sort:
(för bolag: styrelsens säte)
stad socken.
härad.
län.
Uppgift
till ledning vid undertecknads taxering år 19
A.
Inkomst af fast egendom.
Såsom inkomst af fast egendom anse» den inkomst, som är genom fastiglietsbevillning beskattad, j
Penna inkomst beräknas' efter det fastigheten för nästföregående år åsätta taxeringsvärde och anses |
utgöra a) af jordbruksfastighet sex kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet samt j
6) af annan fastighet och frälseränta fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet. |
Delegare i handelsbolag skall lemna uppgift beträffande den på honom belöpande andel af bolaget
tillhörig fastighet.
Summa
Undertecknad eger följande fastighet............
Likstäld med egare är sådan innehafvare af fast egendom, som derför erlägger bevillning.
l:o) jordbruksfastighet:
................................. i ................
|
socken; tax.-värde
|
kr.
|
|
....................... i ......................
|
» » .......
|
.............. »
|
|
|
Summa
|
kr.; 6 °
|
i derå
|
2:o) annan fastighet och frälseränta
|
|
|
|
...... i ..................
|
socken . tax.-värde ......
|
kr.
|
|
.................... i ....................
|
stad ’
» » .......
|
|
|
frälseränta af----------------------------------------------------
|
» .......
|
»
|
|
|
Summa ........
|
.. kr.; 5 3
|
( derå
|
Summa inkomst af fast egendom
B. Inkomst af arbete.
Inkomst af kapital och arbete upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföre¬
gående år (räkenskapsår) uppgått.
l:o) Inkomst af tjenst eller pension.
Härunder uppgifvas aflöning, arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest densamma icke är
såsom löntagarens inkomst af fast egendom beräknad, samt annan med allmän eller enskild tjenst
förenad förmån; pension, årligt understöd, lifränta och undantagsförmån. Afdrag må ske endast för
dels hvad som anvisats till bestridande af de med erhållen tjenst förenade särskilda kostnader (se
10 § 4 mom. e) bevillningsförordningen), dels de med embete och tjenst förenade utgifter, som om-
förmälas i 10 § 4 mom. f) samma förordning.
Undertecknad åtnjuter inkomst af följande tjenst och uppdrag:
uppbär pension från ...................................................................................................................................................
Undertecknads inkomst af tjenst eller pension nästföregående år har icke öfverstigit
2:o) Inkomst af rörelse eller yrke.
Vid inkomstens uppgifvande må afdrag icke ega rum för utskylder eller lefnadskostnader, för
ränta å den skattskyldiges eget kapital eller för hvad som användes till fast egendoms förbättring,
tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld. Deremot må afdrag ske för det hyresvärdet
Transport
Alun. Skattskyldig, som är delegare i kommanditbolag, bör i en summa utan sammanblandning med skattskyldigs inkomst i öfrigt angifva den
honom tillkommande andel af bolagets inkomst nästföregående ar.
83
Samma
Transport
motsvarande belopp af 5 % af taxeringsvärdet å egen fastighet, som användes till utöfvande af rörel¬
sen eller yrket, samt för omkostnader för bedrifvande deraf (se 10 § 4 mom. a), c) och d) bevillnings-
förordningen), så ock för ränta å lånt rörelsekapital äfvensom för förlust, som icke är att hänföra
till kapitalförlust. Drifver skattskyldig flera rörelser, som äro att betrakta såsom i förhållande till
hvarandra sjelfständiga, må dock vid beräkningen af den under denna punkt upptagna inkomst
nämnda afdrag för 5 % af fastighets taxeringsvärde, ränta å lånt rörelsekapital och förlust icke ske
från inkomst af annan rörelse än den, hvari fastigheten eller rörelsekapitalet användes eller förlusten
inträffat. Angående afdrag i öfrigt se här nedan.
Undertecknad idkar följande särskilda slag af rörelse eller yrkesverksamhet:
(Härunder angifves äfven rörelse, som idkas i handelsbolag, enkelt bolag eller rederi.!
Undertecknads inkomst af rörelse eller yrke nästföregående år har icke öfverstigit
3:o) Annan inkomst af arbete.
Härunder uppgifvas skattepligtiga intägter, som ej böra under annan rubrik upptagas, såsom
inkomst af arrende af kronoegendom, vinst å spekulationsaffärer, som ej drifvas såsom yrke, inkomst
af fastighet i utlandet, utdelning å aktier i utländska aktiebolag m. in.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit
Summa inkomst af arbete
C. Ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos penning-
förvaltande verk eller enskilda insatta penningar samt krono- eller kyrkotionde
eller ersättning derför, som åtnjutes af patronus ecclesise.
Från uppburen dylik inkomst må afdrag ske för ränta å upplånadt kapital, i den mån afdrag
derför ej under B 2:o) skett såsom för ränta å lånt rörelsekapital.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit.......
D. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag samt lotter i inländska bankbolag.
Undertecknads inkomst af ifrågavarande slag nästföregående år har icke öfverstigit
Summa inkomster
Från det uppgifna inkomstbeloppet yrkas afdrag:
a) för ränta å gäld, derför afdrag förut ej egt rum .................................................... .........
b) för förlust, som icke under B 2:o) afdragits ........................................................................................
(Obs. Sådan förlust får ej afdragas, derest icke den skattskyldige lemnar fullständig utredning
om förlustens beskaffenhet och sättet för dess beräknande.)
C) (eSkildatankbolt) för 4 * å inbetaldt kapital, utgörande kr.
Summa afdrag
Undertecknads inkomst nästföregående år utgjorde således
Hela beloppet af den undertecknad åliggande ränta å gäld, derför afdrag här ofvan gjorts, uppgår till kr.
Att inkomsten nästföregående år icke öfverstigit hvad här ofvan uppgifvits, betygas på heder
och samvete.
den
19.
Namn: ...............
Titel eller yrke:
Adress:
Här nedan må skattskyldig afgifva de upplysningar i öfrigt, som han vill till ledning för
sin taxering meddela.
För undvikande af förfrågningar från taxeringsmyndigheterna ligger det i skattskyldigs eget
intresse att här lemna så fullständiga upplysningar som möjligt.
Undertecknads omförmälda ..... ......... ......... ................ rörelse har bedrifvits på nedan
nämnda olika beskattningsorter, och anser undertecknad, att den beskattningsbara inkomsten
deraf, utgörande ........................... kronor* bör emellan de särskilda orterna fördelas sålunda:
i ............................................................................................................. kr........................................................
i .......................................................................................... »
i ................................................................. r>
Summa kr.
TILL BÅDA ALTERNATIVEN
I ’ i
87
Progressionstabell.
Taxerad
|
Belopp, efter
|
Taxerad
|
Belopp, efter
hvilket skatt
|
Taxerad
|
Belopp, efter
hvilket skatt
|
Taxerad
|
ielopp, efter
ivilket skatt
|
inkomst
|
utgår
|
inkomst
|
utgår
|
inkomst
|
utgår
|
inkomst
|
utgår
|
1,(M)0
|
200
|
4,300
|
4,300
|
7,600
|
8,900
|
10,900
|
14,300
|
1,100
|
300
|
4,400
|
4,400
|
7,700
|
9,000
|
11,000
|
14,500
|
1,200
|
400
|
4,500
|
4,500
|
7,800
|
9,200
|
11,100
|
14,700
|
1,300
|
500
|
4,600
|
4,600
|
7,900
|
9,300
|
11,200
|
14,900
|
1,400
|
600
|
4,700
|
4,700
|
8,000
|
9,500
|
11,300
|
15,100
|
1,500
|
700
|
4,800
|
4,800
|
8,100
|
9,600
|
11,400
|
15,300
|
1,600
|
800
|
4,900
|
4,900
|
8,200
|
9,800
|
11,500
|
15,500
|
1,700
|
900
|
5,000
|
5,000
|
8,300
|
9,900
|
11,600
|
15,700
|
1,800
|
1,000
|
5,100
|
5,100
|
8,400
|
10,100
|
11,700
|
15,900
|
1,900
|
1,100
|
5,200
|
5,300
|
8,500
|
10,200
|
11,800
|
16,100
|
2,(HM)
|
1,400
|
5,300
|
5,400
|
8,600
|
10,400
|
11,900
|
16,300
|
2,100
|
1,500
|
5,400
|
5,600
|
8,700
|
10,500
|
12,000
|
16,500
|
2,200
|
1,600
|
5,500
|
5,700
|
8,800
|
10,700
|
12,100
|
16,700
|
2,300
|
1,700
|
5,600
|
5,900
|
8,900
|
10,800
|
12,200
|
16,900
|
2,400
|
1,800
|
5,700
|
6,000
|
9,000
|
11,000
|
12,300
|
17,100
|
2,500
|
1,900
|
5,800
|
6,200
|
9,100
|
11,100
|
12*400
|
17,300
|
2,600
|
2,000
|
5,900
|
6,300
|
9,200.
|
11,300
|
12,500
|
17,500
|
2,700
|
2,100
|
6,000
|
6,500
|
9,300
|
11,400
|
12,600
|
17,700
|
2,800
|
2,200
|
6,100
|
6,600
|
9,400
|
11,600
|
12,700
|
17,900
|
2,900
|
2,300
|
6,200
|
6,800
|
9,500
|
11,700
|
12,800
|
18,100
|
3,000
|
2,600
|
6,300
|
6,900
|
9,600
|
11,900
|
12,900
|
18,300
|
3,100
|
2,700
|
6,400
|
7,100
|
9,700
|
12,000
|
13,000
|
18,500
|
3,200
|
2,800
|
6,500
|
7,200
|
9,800
|
12,200
|
13,100
|
18,700
|
3,300
|
2,900
|
6,600
|
7,400
|
9,900
|
12,300
|
13,200
|
18,900
|
3,400
|
3,000
|
6,700
|
7,500
|
10,000
|
12,500
|
13,300
|
19,100
|
3,500
|
3,100
|
6,800
|
7,700
|
10,100
|
12,700
|
13,400
|
19,300
|
3,600
|
3,200
|
6,900
|
7,800
|
10,200
|
12,900
|
13,500
|
19,500
|
3,700
|
3,300
|
7,(MM)
|
8,000
|
10,300
|
13,100
|
13,600
|
19,700
|
3,800
|
3,400
|
7,100
|
8,100
|
10,400
|
13,300
|
13,700
|
19,900
|
3,900
|
3,500
|
7,200
|
8,300
|
10,500
|
13,500
|
13,800
|
20,100
|
4,000
|
4,000
|
7,300
|
8,400
|
10,600
|
13,700
|
13,900
|
20,300
|
4,100
|
4,100
|
7,400
|
8,600
|
10,700
|
13,900
|
14,(M)0
|
20,500
|
4,200
|
4,200
|
7,500
|
8,700
|
10,800
|
14,100
|
14,100
|
20,700
|
88
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skall
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skal
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
14,200
|
20,900
|
18,200
|
30,500
|
22,200
|
41,600
|
26,200
|
53,600
|
14,300
|
21,100
|
18,300
|
30,700
|
22,300
|
41,900
|
26,300
|
53,900
|
14,400
|
21,300
|
18,400
|
31,000
|
22,400
|
42,200
|
26,400
|
54,200
|
14,500
|
21,500
|
18,500
|
31,200
|
22,500
|
42,500
|
26,500
|
54,500
|
14,600
|
21,700
|
18,600
|
31,500
|
22,600
|
42,800
|
26,600
|
54,800
|
14,700
|
21,900
|
18,700
|
31,700
|
22,700
|
43,100
|
26,700
|
55,100
|
14,800
|
22,100
|
18,800
|
32,000
|
22,800
|
43,400
|
26,800
|
55,400
|
14,900
|
22,300
|
18,900
|
32,200
|
22,900
|
43,700
|
26,900
|
55,700
|
15,000
|
22,500
|
19, (HM)
|
32,500
|
23, <MM)
|
44,000
|
27,(MM)
|
56,000
|
15,100
|
22,700
|
19,100
|
32,700
|
23,100
|
44,300
|
27,100
|
56,300
|
15,200
|
23,000
|
19,200
|
33,000
|
23,200
|
44,600
|
27,200
|
56,600
|
15,300
|
23,200
|
19,300
|
33,200
|
23,300
|
44,900
|
27,300
|
56,900
|
15,400
|
23,500
|
19,400
|
33,500
|
23,400
|
45,200
|
27,400
|
57,200
|
15,500
|
23,700
|
19,500
|
33,700
|
23,500
|
45,500
|
27,500
|
57,500
|
15,600
|
24,000
|
19,600
|
34,000
|
23,600
|
45,800
|
27,600
|
57,800
|
15,700
|
24,200
|
19,700
|
34,200
|
23,700
|
46,100
|
27,700
|
58,100
|
15,800
|
24,500
|
19,800
|
34,500
|
23,800
|
46,400
|
27,800
|
58,400
|
15,900
|
24,700
|
19,900
|
34,700
|
23,900
|
46,700
|
27,900
|
58,700
|
16,(HM)
|
25,000
|
20,(HM)
|
35,000
|
24, (HM)
|
47,000
|
28,(HM)
|
59,000
|
16,100
|
25,200
|
20,100
|
35,300
|
24,100
|
47,300
|
28,100
|
59,300
|
16,200
|
25,500
|
20,200
|
35,600
|
24,200
|
47,600
|
28,200
|
59,600
|
16,300
|
25,700
|
20,300
|
35,900
|
24,300
|
47,900
|
28,300
|
59,900
|
16,400
|
261100
|
20,400
|
36,200
|
24,400
|
48,200
|
28,400
|
60,200
|
16,500
|
26,zbo
|
20,500
|
36,500
|
24,500
|
48,500
|
28,500
|
60,500
|
16,600
|
26,500
|
20,600
|
36,800
|
24,600
|
48,800
|
28,600
|
60,800
|
16,700
|
26,700
|
20,700
|
37,100
|
24,700
|
49,100
|
28,700
|
61,100
|
16,800
|
27,000
|
20,800
|
37,400
|
24,800
|
49,400
|
28,800
|
61,400
|
16,900
|
27,200
|
20,900
|
37,700
|
24,900
|
49,700
|
28,900
|
61,700
|
17,(HM)
|
27,500
|
21,(MH)
|
38,000
|
25,000
|
50,000
|
29,(MM)
|
62,000
|
17,100
|
27,700
|
21,100
|
38,300
|
25,100
|
50,300
|
29,100
|
62,300
|
17,200
|
28,000
|
21,200
|
38,600
|
25,200
|
50,600
|
29,200
|
62,600
|
17,300
|
28,200
|
21,300
|
38,900
|
25,300
|
50,900
|
29,300
|
62,900
|
17,400
|
28,500
|
21,400
|
39,200
|
25,400
|
51,200
|
29,400
|
63,200
|
17,500
|
28,700
|
21,500
|
39,500
|
25,500
|
51,500
|
29,500
|
63,500
|
17,600
|
29,000
|
21,600
|
39,800
|
25,600
|
51,800
|
29,600
|
63,800
|
17,700
|
29,200
|
21,700
|
40,100
|
25,700
|
52,100
|
29,700
|
64,100
|
17,800
|
29,500
|
21,800
|
40,400
|
25,800
|
52,400
|
29,800
|
64,400
|
17,900
|
29,700
|
21,900
|
40,700
|
25,900
|
52,700
|
29,900
|
64,700
|
18,000
|
30,000
|
22,000
|
41,000
|
26,000
|
53,000
|
30,(MM)
|
65,000
|
18,100
|
30,200
|
22,100
|
41,300
|
26,100
|
53,300
|
30,100
|
65,400
|
89
Taxerad
|
belopp, efter
|
Taxerad
|
telopp, efter
li vilket skatt
|
Taxerad
|
Belopp, efter
ivilket skatt
|
Taxerad
|
telopp, efter
ivilket skatt
|
inkomst
|
utgår
|
inkomst
|
utgår
|
inkomst
|
utgår
|
|
utgår
|
30,200
|
65,800
|
34,200
|
81,800
|
38,200
|
97,800
|
42,200
|
113,800
|
30,300
|
66,200
|
34,300
|
82,200
|
38,300
|
98,200
|
42,300
|
114,200
|
30,400
|
66,600
|
34,400
|
82,600
|
38,400
|
98,600
|
42,400
|
114,600
|
30,500
|
67,000
|
34,500
|
83,000
|
38,500
|
99,000
|
42,500
|
115,000
|
30,600
|
67,400
|
34,600
|
83,400
|
38,600
|
99,400
|
42,600
|
115,400
|
30,700
|
67,800
|
34,700
|
83,800
|
38,700
|
99,800
|
42,700
|
115,800
|
30,800
|
68,200
|
34,800
|
84,200
|
38,800
|
100,200
|
42,800
|
116,200
|
30,900
|
68,600
|
34,900
|
84,600
|
38,900
|
100,600
|
42,900
|
116,600
|
31,000
|
69,000
|
35,000
|
85,000
|
39,000
|
101,000
|
43,(MM)
|
117,000
|
31,100
|
69,400
|
35,100
|
85,400
|
39,100
|
101,400
|
43,100
|
117,400
|
31,200
|
69,800
|
35,200
|
85,800
|
39,200
|
101,800
|
43,200
|
117,800
|
31,300
|
70,200
|
35,300
|
86,200
|
39,300
|
102,200
|
43,300
|
118,200
|
31,400
|
70,600
|
35,400
|
86,600
|
39,400
|
102,600
|
43,400
|
118,600
|
31,500
|
71,000
|
35,500
|
87,000
|
39,500
|
103,000
|
43,500
|
119,000
|
31,600
|
71,400
|
35,600
|
87,400
|
39,600
|
103,400
|
43,600
|
119,400
|
31,700
|
71,800
|
35,700
|
87,800
|
39,700
|
103,800
|
43,700
|
119,800
|
31,800
|
72,200
|
35,800
|
88,200
|
39,800
|
104,200
|
43,800
|
120,200
|
31,900
|
72,600
|
35,900
|
88,600
|
39,900
|
104,600
|
43,900
|
120,600
|
32,000
|
73,000
|
36,000
|
89,000
|
40,000
|
105,000
|
44,(MM)
|
121,000
|
32,100
|
73,400
|
36,100
|
89,400
|
40,100
|
105,400
|
44,100
|
121,400
|
32,200
|
73,800
|
36,200
|
89,800
|
40,200
|
105,800
|
44,200
|
121,800
|
32,300
|
74,200
|
36,300
|
90,200
|
40,300
|
106,200
|
44,300
|
122,200
|
32,400
|
74,600
|
36,400
|
90,600
|
40,400
|
106,600
|
44,400
|
122,600
|
32,500
|
75,000
|
36,500
|
91,000
|
40,500
|
107,000
|
44,500
|
123,000
|
32,600
|
75,400
|
36,600
|
91,400
|
40,600
|
107,400
|
44,600
|
123,400
|
32,700
|
75,800
|
36,700
|
91,800
|
40,700
|
107,800
|
44,700
|
123,800
|
32,800
|
76,200
|
36,800
|
92,200
|
40,800
|
108,200
|
44,800
|
124,200
|
32,900
|
76,600
|
36,900
|
92,600
|
40,900
|
108,600
|
44,900
|
124,600
|
33,000
|
77,000
|
37,000
|
93,000
|
41,000
|
109,000
|
45,(MM)
|
125,000
|
33,100
|
77,400
|
37,100
|
93,400
|
41,100
|
109,400
|
45,100
|
125,400
|
33,200
|
77,800
|
37,200
|
93,800
|
41,200
|
109,800
|
45,200
|
125,800
|
33,300
|
78,200
|
37,300
|
94,200
|
41,300
|
110,200
|
45,300
|
126,200
|
33,400
|
78,600
|
37,400
|
94,600
|
41,400
|
110,600
|
45,400
|
126,600
|
33,500
|
79,000
|
37,500
|
95,000
|
41,500
|
111,000
|
45,500
|
127,000
|
33,600
|
79,400
|
37,600
|
95,400
|
41,600
|
111,400
|
45,600
|
127,400
|
33,700
|
79,800
|
37,700
|
95,800
|
41,700
|
111,800
|
45,700
|
127,800
|
33,800
|
80,200
|
37,800
|
96,200
|
41,800
|
112,200
|
45,800
|
128,200
|
33,900
|
80,600
|
37,900
|
96,600
|
41,900
|
112,600
|
45,900
|
128,600
|
31,000
|
81,000
|
38,000
|
97,000
|
42,000
|
113,000
|
46,(MM)
|
129,000
|
34,100
|
81,400
|
38,100
|
97,400
|
42,100
|
113,400
|
46,100
|
129,400 •
|
12
90
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
Taxerad
inkomst
|
Belopp, efter
hvilket skatt
utgår
|
46,200
|
129,800
|
49,600
|
143,400
|
71,000
|
250,000
|
110,000
|
455,000
|
46,300
|
130,200
|
49,700
|
143,800
|
72,000
|
255,000
|
115,000
|
485,000
|
46,400
|
130,600
|
49,800
|
144,200
|
73,000
|
260,000
|
120,000
|
515,000
|
46,500
|
131,000
|
49,900
|
144,600
|
74,000
|
265,000
|
125,000
|
545,000
|
46,600
|
131,400
|
50,000
|
145,000
|
75,000
|
270,000
|
130,000
|
575,000
|
46,700
|
131,800
|
50,100
|
145,500
|
76,000
|
275,000
|
135,000
|
605,000
|
46,800
|
132,200
|
50,200
|
146,000
|
77,000
|
280,000
|
140,000
|
635,000
|
46,900
|
132,600
|
50,300
|
146,500
|
78,000
|
285,000
|
145,000
|
665,000
|
47,000
|
133,000
|
50,400
|
147,000
|
79,000
|
290,000
|
150,000
|
695,000
|
47,100
|
133,400
|
50,500
|
147,500
|
80,000
|
295,000
|
160,000
|
755,000
|
47,200
|
133,800
|
50,600
|
148,000
|
81,000
|
300,000
|
170,000
|
815,000
|
47,300
|
134,200
|
50,700
|
148,500
|
82,000
|
305,000
|
180,000
|
875,000
|
47,400
|
134,600
|
50,800
|
149,000
|
83,000
|
310,000
|
190,000
|
935,000
|
47,500
|
135,000
|
50,900
|
149,500
|
84,000
|
315,000
|
200,0<M)
|
995,000
|
47,600
|
135,400
|
51,000
|
150,000
|
85,000
|
320,000
|
220,000
|
1,115,000
|
47,700
|
135,800
|
52,000
|
155,000
|
86,000
|
325,000
|
250,000
|
1,295,000
|
47,800
|
136,200
|
53,000
|
160,000
|
87,000
|
330,000
|
300,000
|
1,595,000
|
47,900
|
136,600
|
54,000
|
165,000
|
88,000
|
335,000
|
350,000
|
1,895,000
|
48,000
|
137,000
|
55,000
|
170,000
|
89,000
|
340,000
|
400,000
|
2,195,000
|
48,100
|
137,400
|
56,000
|
175,000
|
90,(KM)
|
345,000
|
450,000
|
2,495,000
|
48,200
|
137,800
|
57,000
|
180,000
|
91,000
|
350,000
|
500,000
|
2,795,000
|
48,300
|
138,200
|
58,000
|
185,000
|
92,000
|
355,000
|
600,000
|
3,395,000
|
48,400
|
138,600
|
59,000
|
190,000
|
93,000
|
360,000
|
700,000
|
3,995,000
|
48,500
|
139,000
|
60,000
|
195,000
|
94,000
|
365,000
|
800,000
|
4,595,000
|
48,600
|
139,400
|
61,000
|
200,000
|
95,000
|
370,000
|
900,000
|
5,195,000
|
48,700
|
139,800
|
62,000
|
205,000
|
96,000
|
375,000
|
1,000,000
|
5,795,000
|
48,800
|
140,200
|
63,000
|
210,000
|
97,000
|
380,000
|
1,200,000
|
6,995,000
|
48,900
|
140,600
|
64,000
|
215,000
|
98,000
|
385,000
|
1,400,000
|
8,195,000
|
49,000
|
141,000
|
65,000
|
220,000
|
99,000
|
390,000
|
1,500,(MM)
|
8,795,000
|
49,100
|
141,400
|
66,000
|
225,000
|
100,000
|
395,000
|
1,600,000
|
9,395,000
|
49,200
|
141,800
|
67,000
|
230,000
|
100,100
|
395,600
|
1,800,000
|
10,595,000
|
49,300
|
142,200
|
68,000
|
235,000
|
100,200
|
396,200
|
2,(MM),(KM)
|
11,795,000
|
49,400
|
142,600
|
69,000
|
240,000
|
101,000
|
401,000
|
2,500,000
|
14,795,000
|
49,500
|
143,000
|
70,000
|
245,000
|
105,000
|
425,000
|
3,000,000
|
17,795,000
|
91
Formulär N:r 5.
Taxeringslängd
öfver
inkomstbevillningen
och
inkomstskatten
inom
och
......... län
Nummer å uppgift eller annan
bilaga.
92
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
1:0.
2:0.
3:0.
4:o.
5:o.
Den skattskyldiges
namn och titel eller yrke.
Brukspatronen J. E. Bergström
Rättaren Måns Trulsson......
Mjölnaren A. Fogelberg......
Hemmansegaren Nils Larsson
E. d. Grosshandlaren E. Berg
Länsmannen A. Blomberg ...
L. N. Cronvall..................
Skomakaren L. Jönsson ......
Grosshandlaren C. J. Lönn...
Extra Provinsiall. 0. Sandberg
Sömmerskan Clara Jansson...
Arrendatom A. Carlsson......
Densamme........................
Kamereraren S. Wandberg ...
Skepparen L. Johansson......
Densamme m. fl................
Kommissionären N. Edlind...
Enkefru E. Jakobson .........
bostad.
3 J®
3-
ro
Råbelöf..
Råbelöfs qvarn ..........
Röksta .....................
Ahlby .....................
Sanda .....................
För Aby stenkärlsfabrik
Hofstena ..................
Sundbyberg..........
Rimbo .....................
Vellnora kungsgård.
Hammarby
Simpnäs ...
Österby
Ekeby ..
Summa
Förrättningsstället N. N. den
25
er
p
|
T a x e
Af bevillningsbere
uppskattad inkomst
|
ring
d n i n
|
|
|
|
af rörelse, yrke
|
|
|
|
|
eller eljest
|
|
|
£
|
5
|
|
|
|
p
>-*»
pr
p
|
-c i
I.Ä
|
■e E
g pl
S..«-
|
f kanal,
farväg,
sjöfart e
af sta
jordbi-
|
P
|
U1
c
3
|
e+-
P,
|
o ro
3 3
* CO
|
g
? 3
CO
<r+-
|
EL cd
^3 ® ITO
|
3
3
P
3
|
3
pa
|
|
CD
|
CD
|
oT g 2 3 ?
|
|
|
|
►1
|
CD
|
© oi'§ g
|
|
|
|
|
|
®"' g
|
|
|
1,000
|
—
|
-
|
—
|
10,000
|
11,000
|
—
|
;-
|
600
|
_.
|
_
|
600
|
—•
|
—
|
700
|
'• —
|
300
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,700
|
1,700
|
7,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7,500
|
—
|
1,000
|
300
|
—
|
400
|
1,700
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
700
|
700
|
1,000
|
—
|
|
1,000
|
4,000
|
6,000
|
—
|
1,000
|
—
|
—
|
3,000
|
4,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
500
|
500
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
—
|
1,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
400
|
400
|
1,000
|
—
|
600
|
—
|
—
|
1,600
|
—
|
—
|
600
|
1,000
|
—
|
1,600
|
—
|
—
|
—
|
500
|
—
|
500
|
500
|
—
|
500
|
—
|
500
|
1,500
|
11,000
|
2,000
|
3,300
|
3,500
|
22,500
|
O
O
eo
esf
|
rTO
&. a
3 er
to
a
450
450
600
450
U
300
300
300
s-rg'
o
3 ce
3 PT
ce p
11,000,
ISO
650j
1,700'
7,500
1,700
1,000
100
6,000;
4,000!
60
786
314
1,300
1,600
500!
1,200!
A
upp-
■C
1,000
— 600
— 700
7,500 — —
— 1,000 300
1,000 —
— 1,000
1,000
|
— 600
— 600
|
500
|
— 500
|
2,850|39,450111,00012,000 3,300
Maj 19
Bevillningsberedningen
N. N.
Ordförande.
N. N. N. N.
Ledamot. Ledamot.
Anmärkningar.
Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som
ningsbara inkomstbeloppet.
Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadko
Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke bio
debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskildt upptagas, på sätt detta formulär visar.
DS, uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset derom taxeringslängden bifogas.
Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.
*) Uppgår inkomsten ej till 1,000 kronor, utgöres ej vägskatt, så vida ej den skattskyldige har annan inkomst, hvilken tillsamm
ö r o r (1 n i » g c n
Taxering enligt inkoinstskatte-
förordningen
axeringsnä
ttad inkomst
rörelse, yrke
eller eljest
v> ^
r-*> CS <3 SS
3 ® K-O
^ o 2
<
sr ss 2
cs 5 o -
i *t a
mnden
©'jq
fD
rr o
3 ci‘
3'El
er? ££
cw
c
C» Ht
s ®
eu 3
3 er.
Cfq Ct‘
3 er
p«r »
5.
3‘
aq
3
a.
o "g
ce ® P»
$ 3 3
-o ®
5 3 eu
?r — <t>
O C 3
Af
bevillnings-
beredningen
3
OQ
©
p?
2 ^
Af
taxerings¬
nämnden
3
ST-
ST
-1 er
3 o
eg Bevillningsberedningens
3 .
; E1 anteckningar.
I 3
i 9-
_
|
10,000 11,000
|
—
|
11,000
|
—
|
no
|
—
|
12,500;
|
20
|
17,100
|
27,700
|
17,100
|
27,700
|
—
|
277
|
29,500
|
20 |
|
|
|
600
|
450
|
150
|
_
|
1
|
50
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
300
|
1,000
|
450
|
550
|
—
|
5
|
50
|
—
|
—
|
1,000
|
200
|
1,000
|
200
|
—
|
2
|
—
|
Hf
|
__
|
1,700
|
1,700
|
—
|
1,700
|
—
|
17
|
—
|
—
|
—
|
3,900
|
3,600
|
4,000
|
4,000
|
4
|
40
|
—
|
|
|
|
7,600
|
—
|
7,500
|
—
|
75
|
—
|
9,000
|
23
|
28,500
|
60,500
|
28,500
|
60,500
|
—
|
605
|
68,200
|
23 l
|
—
|
400
|
1,700
|
—
|
1,700
|
—
|
17
|
—
|
—
|
—
|
2,100
|
1,500
|
2,100
|
1,500
|
—
|
15
|
—
|
—
|
—
|
1,000
|
1,000
|
—
|
1,000
|
—
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_ f
l
|
—
|
700
|
700
|
600
|
100
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
-1
|
1,000
|
5,000
|
7,000
|
—
|
7,000
|
11
|
70
|
|
—
|
28
|
6,300
|
6,900
|
7,300
|
8,400
|
11
|
84
|
—
|
28 {
|
_
|
3,000
|
4,000
|
—
|
4,000
|
—
|
40
|
|
—
|
—
|
3,000
|
2,600
|
3,000
|
2,600
|
|
26
|
—
|
—
|
|
_
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,200
|
—
|
1,200
|
|
975
|
■ 20
|
9
|
75
|
786
|
^60
|
1,400
|
600
|
1,600
|
800
|
20
|
«
|
300
|
60
|
—
|
400
|
400
|
|
325
|
3
|
26
|
314
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
|
_
|
—
|
1,600
|
300
|
1,300
|
—
|
13
|
—
|
—
|
—
|
2,600
|
2,000
|
2,600
|
2,000
|
_
|
20
|
—
|
-
|
1,000
|
_
|
1,600
|
—
|
1,600
|
—
|
16
|
|
—
|
—
|
1,800
|
1,000
|
1,800
|
1,000
|
j —
|
10
|
—
|
|
600
|
_
|
600
|
—
|
500
|
—
|
6
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
600
|
1,600
|
300
|
1,200
|
—
|
12
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
700
|
1,600
|
700
|
|
7
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|-
|
—
|
—
|
1,400
|
600
|
1,400
|
600
|
|-
|
6
|
500
|
64
|
3,700
|
23,000
|
3,000
|
2,400
|
40,600
|
—
|
4061—
|
—
|
-
|
0,600
|
107,800
|
71,900
|
111,000
|
—
|
1110
|
—
|
1-
|
lnkomst af Råbelöfs qvarn . . . 2,000 kr.
» > Svanå jernbruk . . . 8,000 kr.
Beredningens ordförande ansåg inkomsten
af jernbrukot böra beräknas till 9,000 kr.
Eger fastighet till värde af . . 2,000 kr.
Inkomst af Röksta såg..... 1,000 kr.
» » tegelbruk. ...... 700 kr.
Oljeslageri har ej under året drifvits.
Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.
Mantalsskrifven i N. N. kommun och såle¬
des ej berättigad till afdrag.
Har 6 barn. Hustrun sjuklig.
1,000 kr. af skeppsrederi. Har underlåtit
aflemna uppgift.
Inkomst af kungsgårdsarrende . 1,000 kr.
» » qvarnarrende .... 400 kr.
Har, enligt hvad kändt är, utdelning å ak¬
tier, som ej upptagits i uppgiften.
1,000 kr. af skeppsrederi.
Har annan inkomst för skonerten Svalan.
Förrättningsstället N. N. den .............
N. N.
Häradsskrifvare.
19-
N. N.
Kronoombud.
röfningsnämnden blifvit beslutade,
På taxeringsnämndens vägnar
N. N.
Ordförande.
N. N. N. X.
Ledamot. Ledamot,
så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det beskatt-
nderrättelse derom i anteckningskolumnen införas. , „ , „ , . , , ,,
inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende a kommunalutskylders
den ifrågavarande uppgår till eller öfverstiger 1,000 kronor.
Förslag*
till ändrad lydelse
af 5 § i uppbördsreglementet den 10 Maj 1895.
5 §•
1 mom. För en hvar skattskyldig, som ej är hos annan mantals-
skrifven, skall utfärdas särskild debetsedel, jemväl upptagande utskylderna
för de hos honom mantalsskrifna personer. Har person, som är hos annan
mantalsskrifven, att utgöra bevillning för fast egendom eller för inkomst
eller ock inkomstskatt, skall dock särskild debetsedel för honom utfärdas.
Gör — — — — — — — fastighet.
2 mom. — — — — — — — — — — — — — — — —
MOTIV.
'JO
Tid efter annan hafva förslag varit å bane till genomförande af än- inledning.
dringar i lagstiftningen om den allmänna bevillningen i syfte att åvägabringa
större inkomster för statsverket och rättvisare fördelning af skattebördan.
Dessa förslag hafva dock ännu ej ledt till något resultat. Med afseende på de
ökade utgifterna för försvarsändamål hafva emellertid skattefrågorna numera
erhållit en större betydelse än förut.
Till statsrådsprotokollet den 21 December 1900 anförde chefen för
finansdepartementet i fråga om de statsinkomster, som kunde uppbringas
till bestridande af kostnaderna för de då föreslagna åtgärderna för stär¬
kande af landets försvar, att, om också de ekonomiska bördor, bvilkas
åtagande det nya härordningsförslaget oundgängligen kräfde, vore af den
omfattning, att alla klasser i samhället måste komma att af dem drab¬
bas, det likväl, då för främjandet af en lifssak för landet af detta kräf-
des en betydande ekonomisk ansträngning, måste ur alla synpunkter
anses med billighetens och rättvisans fordringar förenligt, att bördorna så
fördelades, att en icke alltför ringa del af dem komme att särskildt hvila
på de förmögnare klasserna i samhället. Denna bördornas fördelning
kunde dock endast åvägabringas derigenom, att kostnadsbeloppet till så stor
del som möjligt uttoges genom direkt skatt. Hufvudbeståndsdelen i den
nuvarande direkta statsbeskattningen, eller bevillningen af fast egendom
samt af inkomst, lede emellertid af sådana egendomligbeter i fråga om
anordningen, bvilka hindrade en tidsenlig utveckling af denna skatteform
ej mindre till större rättvisa i skattebestämmelserna än äfven till större
finansiell betydelse för staten. Bevillningen vore nämligen sammansatt af
en partiell inkomstskatt och en fastighetsskatt samt utgjorde underlaget
för den direkta beskattningen till kommunen. Bevillningens nämnda
dubbelnatur och dess ovilkorliga samband med kommunalbeskattningen
utgjorde oöfverstigliga hinder för tillämpning af sådana i andra länder
genomförda skatteprinciper som den fonderade inkomstens högre beskatt¬
ning, skattefotens successiva stegring i visst förhållande till inkomstens
100
ökning eller så kallad progressiv beskattning, beskattning af utdelning i
aktiebolag m. m. Dess sålunda framträdande ringa smidighet hade också
gjort bevillningen endast i jemförelsevis obetydlig mån skickad att fylla
sin uppgift att utgöra en fyllnadsskatt, att täcka det behof, som återstode,
sedan statens öfriga inkomster blifvit beräknade, och då ökad inkomst af
denna skattetitel skolat uttagas, hade detta derför måst ske genom till-
läggsbevinning, hvilken dock förekommit endast i obetydlig utsträckning.
Ett vigtigt steg framåt hade frågan om en reform af bevillningsförordnin-
gen tagit, sedan den så kallade kommunalskattekomitén afgifvit förslag
till, bland andra författningar, förordning angående bevillning af inkomst,
enligt hvilket bevillningen skulle förvandlas till en allmän och ren inkomst¬
skatt. De af komitén utarbetade författningsförslagen vore emellertid
under remiss till vederbörande myndigheter, och det kunde icke med
bestämdhet angifvas, när förslagen kunde framläggas för Riksdagen. I
anledning häraf måste äfven för den till följd af den föreslagna nya här¬
ordningen nödiga ökningen af den direkta statsbeskattningen för år 1902
anlitas formen af tilläggsbevillning.
Under åberopande af hvad chefen för finansdepartementet sålunda an¬
fört väckte enskild motionär vid 1901 års riksdag förslag derom att,
under afvaktan på beskattningsreformens genomförande i hela dess vidd,
Riksdagen skulle söka genom en särskild bevillningsförordning, som blefve
ett supplement eller bihang till den nuvarande, afhjelpa en del af de med
tilläggsbevillningen förenade olägenheter och derigenom på ett lättare och
rättvisare sätt än nu förskaffa staten ökade inkomster på den direkta be¬
skattningens väg. Den särskilda bevillning, som enligt en sådan förord¬
ning skulle erläggas utöfver den enligt nu gällande förordning utgående,
borde anordnas på sådant sätt, att den i högre grad än för närvarande
egde rum kunde uttagas efter den verkliga skatteförmågan. Det vore
utan tvifvel lämpligt att i en sådan förordning införa skatt till staten för
utdelning från aktiebolag och enskilda bankbolag, på samma gång det
medgåfves sådana bolag rätt till afdrag efter viss grund å den inkomst,
för hvilken de sjelfva hade att skatta. Den särskilda bevillningen borde
vidare anordnas efter progressiv skattefot, dock att progressionen i skatten
borde sluta vid ett visst inkomstbelopp. Utan medgifvande af afdrag å
inkomsten för ränta å gäld, äfven den personliga, kunde ej denna särskilda
beskattning motsvara rättvisans kraf, i synnerhet om beskattningen blefve
progressiv. För att en sådan särskild beskattning skulle medföra åsyftadt
resultat, blefve det äfven nödvändigt att införa obligatorisk sjelfdeklaration.
101
Ett liufvudskäl, som vid ett föregående tillfälle inom Riksdagen anförts
deremot, hade varit, att taxeringsmyndigheterna ej organiserats på sådant
sätt, att nödig garanti gåfves för sekretessens bevarande; vunnes trygghet
derför, kunde införandet af denna institution antagas ej möta synnerligt
motstånd. Det minsta inkomstbelopp, för hvilket deklarationsskyldighet
skulle ega rum, borde blifva olika med afseende på inkomst af kapital
och inkomst af arbete samt behöfde ej sammanfalla med de minsta belopp,
hvarför skatt efter den särskilda förordningen skulle utgå. Med afseende
på fast egendom borde skatten erläggas för en inkomst deraf, som beräk¬
nades efter viss procent af taxeringsvärdet; dock att å sålunda beräknad
inkomst afdrag skulle, liksom vid annan inkomst, få göras för skuldräntor.
Då taxeringsvärdet kunde inhemtas ur taxeringslängden, erfordrades ej för
utrönande af inkomst af fastighet deklaration i vidare mån än beträffande
skuldränta. Samma skattefot borde tillämpas å den beräknade inkomsten
af fastighet som å inkomst af andra skatteföremål. Dock kunde tvifvel
råda, om bevillningsfritt afdrag borde förekomma med afseende å den be¬
räknade fastighetsinkomsten. I ett sammanhang borde såväl deklareras
som taxeras skattskyldigs sammanlagda inkomst på olika orter och af
olika inkomstkällor.
Inom Riksdagen hade särskilda motioner jemväl väckts derom, att de
skattskyldige i allmänhet måtte åläggas att opåmint och utan anmaning
af beskattningsmyndigheterna eller dessas funktionärer lemna uppgifter till
ledning för egen beskattning, och beslöt i anledning deraf Riksdagen i
skrifvelse (n:r 78) den 13 Maj 1901, under uttalande af att obligatorisk
sjelfdeklaration enligt Riksdagens förmenande erfordrades ej blott vid en
ren inkomstskatt utan äfven vid hvarje annan form af skattelagstiftning,
såvida taxeringen skulle varda jemlik och rättvis, att anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes efter utredning af frågan låta för Riksdagen framlägga för¬
slag till författningsbestämmelser angående deklarationsskyldighet.
I fråga om ofvan först om förmälda motion anförde Riksdagen här¬
efter i skrifvelse (n:r 123) den 1 Juni 1901, att de anspråk, som i
följd af de afsevärdt ökade utgifter, hvilka den nya härordningen kom-
me att medföra, skulle ställas på staten, blefve så stora, att en till-
läggsbevillning i den form denna skatt hittills innehaft icke kunde an¬
tagas komma att motsvara behofvet och än mindre gent emot de skatt¬
skyldige uppfylla krafvel på en skatteform, som vore lämpad efter skatte-
förmågan. Riksdagen, som i annat sammanhang uttalat den åsigten, att
en afsevärd del af de ökade kostnader, hvilka genom omorganisationen af
102
landets försvarsväsende uppkomme, borde betäckas genom direkta och för¬
mögenhetsskatter, ansåge, såsom i förenämnda skrifvelse (n:r 78) anförts,
att obligatorisk sjelfdeklaration af inkomst borde införas, för att en så
vidt möjligt rättvis direkt beskattning måtte kunna anordnas. För den så
kallade progressiva skattemetodens tillämpning vore en sådan deklaration af
synnerlig vigt. Särskild! skulle det sannolikt möta svårighet att använda
denna skattemetod, så vida ej skattskyldig, som åtnjöte inkomst inom
flera taxeringsdistrikt, finge sig ålagdt att' för en taxeringsmyndighet,
exempelvis den i den skattskyldiges mantalsskrifningsort befintliga, upp¬
gifva sina samtliga inkomster. Äfven ville Riksdagen erinra om, att den
af motionären föreslagna förordningen kräfde, att inkomst af aktier, kom-
manditlotter, lotter i enskilda banker och ekonomiska föreningar skulle
uppgifvas, om sådan inkomst ensam eller i förening med annan inkomst
ej understege det minsta belopp, för hvilket uppgiftsskyldighet skulle ega
rum. Genom samma förordning skulle för öfrigt rättighet medgifvas
fastighetsegare och andra, som enligt nu gällande bevillningsförordning ej
egde rätt till afdrag af skuldräntor från inkomsten, att med den verkan
förordningen bestämde inför vederbörande uppgifva desamma.
På grund af hvad såväl i motionen blifvit anfördt som Riksdagen
sålunda yttrat, anhöll derför Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes för nästa
Riksdag framlägga förslag till förordning om en särskild såsom bevillning
till staten utgående, men från allmänna bevillningen fristående, direkt
skatt, att, efter viss progression, med rätt till afdrag för skuldräntor, er¬
läggas för alla slag af inkomst, hvarvid inkomst af fastighet beräknades
efter viss procent af taxeringsvärdet.
Komiterades
uppdrag.
Komiterades uppdrag, som afsett att verkställa utredning och ut¬
arbeta förslag i de uti Riksdagens ifrågavarande två skrivelser omförmälda
afseenden, har således inneburit att afgifva förslag till bestämmelser rörande
dels en särskild bevillning, som, ehuru med viss vigtig modifikation,
skulle erhålla karaktären af en allmän och ren inkomstskatt med progres¬
siv skatte fot, dels ock obligatorisk sjelfdeklaration ej blott i och för den
nya skatten utan äfven för den allmänna bevillningen.
fonden r^a Med hänsyn till den förstnämnda delen af komiterades uppgift upp-
skatten. ställas i Riksdagens skrifvelse den 1 Juni 1901 vissa grunder, hemtade
från den moderna inkomstskattens principer, nämligen: att den nya
skatten bör träffa alla slag af inkomst, äfven inkomst af fastighet samt
inkomst af aktier, kommanditlotter, lotter i enskilda bankbolag och eko¬
nomiska föreningar; att skattskyldigs inkomster skola beskattas såsom ett
helt och följaktligen på en enda ort; att vid inkomstens taxering afdrag
bör medgifvas för alla slag af skuldräntor; samt att skattefoten bör göras
progressiv. Men å andra sidan uttalar Riksdagen, att inkomst af fastig¬
het ej skall upptagas till sitt verkliga belopp utan anses utgöra en viss
procent af fastighetens taxeringsvärde.
Ehuruväl för anordnande af en inkomstskatt i modern mening
erfordras, att hänsyn tages jemväl till andra omständigheter än de af
Riksdagen sålunda omförmälda, hafva komiterade dock i allmänhet icke
ansett sig böra gå utöfver de af Riksdagen antydda önskningsmålen, detta
i synnerhet derför att den nu tillärnade lagstiftningen är afsedd att varda
af allenast provisorisk karaktär. Det väsentliga afsteg från inkomst¬
skattens principer, som ligger i Riksdagens fordran angående sättet för
bestämmandet af inkomst af fastighet, har också nödvändiggjort afvikelser
äfven i andra punkter från nyssnämnda principer. Härjemte har med
afseende derå, att taxeringen för den nya skatten måste komma att ut¬
föras i samband med taxeringen för den allmänna bevillningen, en
begränsning i många fall framstått såsom önskvärd, då det naturligtvis
skulle möta stora praktiska svårigheter att vid de båda taxeringarne til¬
lämpa väsentligt skiljaktiga grunder.
Då den nya skatten såsom från allmänna bevillningen fristående
skall föranleda särskild taxering och särskildt för sig debiteras, lärer det
icke minst af praktiska hänsyn vara erforderligt att förläna densamma en
benämning, hvarigenom den påtagligon skiljer sig från den allmänna
bevillningen. Då komiterade härvid valt termen inkomstskatt, hafva komi¬
terade visserligen ej förbisett, att denna beteckning kan möta betänklig¬
heter, på den grund att allmänna bevillningen till en del äfven är en
inkomstskatt, men med afseende å svårigheten att finna en annan lika
användbar benämning hafva komiterade låtit dessa betänkligheter falla.
Till inkomst, för hvilken inkomstskatt skall erläggas, skola enligt
Riksdagens skrifvelse hänföras, utom hvad som ingår uti inkomst af ka¬
pital och arbete enligt bevillningsförordningen, äfven inkomst af fastighet
samt utdelning å aktier i aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag.
Skattens
benämning,
Skattepliktig
inkomst.
104
Enligt 8 § 2 mom. d) bevillningsförordningen skall till inkomst af
arbete, jemte de under a), b) och cj i samma moment omnämnda intägter,
räknas »all annan i denna § ej särskild! omförmäld inkomst, som icke är
genom fastigbetsbevillning beskattad». Från inkomst af arbete uteslutes
alltså den inkomst, som är genom fastighetsbevillning beskattad. Det är
tydligen just de olika slags intägter, kvilka inbegripas under sistnämnda
uttryck, som Riksdagen afsett med uttrycket »inkomst af fastighet»,
och komiterade hafva derför ansett det vara enklast att, med begagnande
af bevillningsförordningens nyss anförda uttryckssätt, karaktärisera in¬
komst af fastighet såsom »den inkomst, som är genom fastighetsbevill¬
ning beskattad».
Innebörden af Riksdagens fordran, att äfven inkomst af aktier, kom-
manditlotter samt lotter i enskilda bankbolag och ekonomiska föreningar
skall träffas af den nya skatten, är, att dessa bolags och föreningars in¬
komster skola, åtminstone delvis, beskattas såväl hos bolaget som hos del-
egarne. Detta är också i komiterades förslag genomfördt, hvad aktie¬
bolag och enskilda bankbolag beträffar. Delegarne i dylika bolag skola
skatta för den del af bolagets inkomst, som till dem utdelas, och bolaget
sjelf skall derjemte skatta för all sin inkomst, men med rätt till afdrag
för fyra procent af inbetaldt kapital.
Då Riksdagen likstält utdelning å kommanditlotter med utdelning å
aktier och banklotter, torde Riksdagen hafva afsett kommanditlotter i
enskilda bankbolag. Men då dessa ju äfven falla under uttrycket lotter
i enskilda bankbolag, är det ej behöfligt att särskilt nämna kom¬
manditlotter.
Beträffande kommanditdelegare i vanliga kommanditbolag, hafva kom-
miterade deremot ansett, att dessa delegare böra beskattas efter samma
norm som delegare i handelsbolag, d. v. s. så att bolaget ej sjelf erlägger
skatt för sin inkomst, utan skatten påföres delegarne i förhållande till
deras andelar af bolagets inkomst. Beskattning af både kommanditbolaget
och dess delegare torde Riksdagen ej hafva åsyftat, och sådan före¬
kommer icke heller komiterade veterlig! i något annat lands inkomst¬
skattelagstiftning.
Med hänsyn till ekonomiska föreningar hafva komiterade, i motsats
till hvad Riksdagen uttalat, ansett, att endast föreningen sjelf bör vara
skattskyldig för föreningens inkomst och således icke delegarne för ut¬
delning från föreningen. Anledningen till komiterades förslag i denna
del är den, att det esomoftast är mycket svårt om ej omöjligt att afgöra
105
livad som utgör delegares inkomst från en ekonomisk förening. Gifvet
är det dessutom, att beskattning af delegarnes utdelningar från sådana
föreningar icke i finansielt afseende kan blifva af någon större betydelse.
I den utländska skattelagstiftningen hafva också hithörande frågor lösts på
mycket olika sätt, och i teorin utgöra de föremål för eu mångfald skif¬
tande meningar.
I fråga om grunderna för taxeringen af inkomst af kapital och arbete
hafva komiterade ej föreslagit andra ändringar i de enligt bevillningsför-
ordningen för dylik taxering gällande regler än att äfven från inkomst
af arbete afdrag må ske för alla slags skuldräntor samt att rätten till
afdrag för förluster å rörelse eller yrke gjorts något mera omfattande. Härmed
äro visserligen icke alla kraf uppfylda, som i detta afseende kunna ställas på eu
inkomstskatt, i synnerhet om den är bygd på progressiv skattefot. Så¬
lunda skulle äfven enligt förslaget afdrag från inkomst af kapital icke få
ske för omkostnader för kapitalets förvaltande och ej heller från inkomst
af tjenst för sådana med tjensten förenade omkostnader, för hvilkas be¬
stridande särskilda belopp ej anvisats. Vidare skulle det kunna ifråga¬
sättas att medgifva vidsträcktare afdrag för försäkringspremier och dylika
afgifter. Äfven kunde tagas i öfvervägande, om icke, i likhet med hvad
som skett i utländska skattelagar, inkomstens medeltal för ett visst antal
år borde läggas till grund för inkomstskattetaxeringen, något som ju vid
en progressiv skatt kan hafva väsentlig betydelse för skattskyldige, hvil¬
kas inkomster äro vexlande, enär skattebeloppets storlek är beroende af
det beräkningssätt, som användes. Emellertid hafva af förut anförda
skäl komiterade icke ingått i ompröfning af dessa frågor, då det i allt
fall icke varit komiterade möjligt att i alla detaljer uppbygga den nu
föreslagna provisoriska skatten på den rena inkomstskattens grund.
Det medgifna afdraget för skuldränta omfattar ränta å alla slags gäld,
utan hänsyn till om det upplånade kapitalet användts för af den skatt¬
skyldige idkad näringsverksamhet, vare sig i form af anläggningskapital
eller såsom rörelsekapital, eller om detsamma är att anse såsom s. k. per¬
sonlig gäld. Härvid hafva komiterade dock ansett den inskränkning böra
stadgas, att i utlandet bosatt svensk medborgare och utländsk skattskyldig,
hvilka i komiterades förslag likasom i bevillningsförordningen upptagits
såsom skattskyldige här i riket allenast för viss del eller visst slag af
sin inkomst, på sådan grund icke heller må vid inkomstskattetaxeringen
åtnjuta afdrag för ränta å annan gäld än den, som ådragits för för-
Inkomst af
kapital och
arbete.
14
Utdelning å
aktier och
hanklotter.
Inkomst af
fast egendom
värmande af den här i riket skattepligtiga inkomsten. Vid bevillnings-
taxeringen eger visserligen dylik skattskyldig att från inkomst af kapital
afräkna ränta å all sin gäld, och hans rätt till afdrag för skuldränta skulle
således i något fall kunna blifva vidsträcktare vid sistnämnda taxering
än vid inkomst8kattetaxeringen, men då denna skilnad icke torde få nå¬
gon nämnvärd praktisk betydelse, hafva komiterade icke ansett skäl vara
för handen att nu föreslå ändring i detta afseende äfven i bevillnings-
förordningen.
Afdrag för förluster är ej omnämndt i Riksdagens skrifvelse, men
dess upptagande i förslaget har framstått såsom en nödvändighet, särskilt
med hänsyn dertill att inkomstskatten skall blifva progressiv. Den af¬
vikelse från de enligt bevillningsförordningen gällande reglerna, som detta
innebär, är att, medan enligt dessa senare regler vid taxeringen af in¬
komst af rörelse eller yrke afdrag för förlust får ske allenast från intäg-
terna ur den inkomstkälla, hvilken förlusten träffat, men icke från inkomsterna
ur andra inkomstkällor, sådant afdrag deremot skulle vid inkomstskatten vara
medgifvet, om förlusten icke vore att anse såsom kapitalförlust. Dock hafva
komiterade härvid funnit det böra såsom vilkor för afdragets åtnjutande
af den skattskyldige fordras, att han om förlustens uppkomst och anled¬
ning företer utredning, som är egnad att för taxeringsmyndigheterna fram¬
ställa densamma i klar belysning. Afdrag för förlust, hvarom här är
fråga, lärer emellertid af förut anfördt skäl ej heller böra medgifvas svensk
medborgare, som är bosatt i utlandet, eller utländsk skattskyldig.
Yid beräkningen af inkomst, som utgöres af utdelning å aktier och
banklotter, hafva komiterade ansett böra läggas till grund de regler, som äro
stadgade för taxeringen af den med berörda inkomst väsentligen likartade
inkomsten af ränta å utlånade eller deponerade penningar eller obligationer.
Inkomst af fast egendom bör enligt Riksdagens uttalande upptagas
till viss procent af fastighetens taxeringsvärde. Komiterade, som vid ut¬
arbetandet af sitt förslag, varit bundna af detta uttalande, hafva föreslagit
denna procent till sex procent vid jordbruksfastighet och fem procent vid
annan . fastighet. Med afseende å de grunder, på hvilka den nuvarande
bevillningslagstiftningen hvilar, kunna enligt komiterades mening andra
procenttal icke med fog ifrågasättas. Fastighetsbevillningens storlek i för¬
hållande till inkomstbevillningen hvilar ju på det antagandet, att taxerings¬
värdena bestämmas så, att afkastningen af annan fastighet än jordbruks-
107
fastighet i medeltal utgör fem procent af taxeringsvärde! och afkastningen
af jordbruksfastighet jemte inkomsten af derå utaf egarcn eller annan ut-
öfvad jordbruksrörclso och skogshushållning i medeltal uppgår till sex
procent af taxeringsvärdet. Att detta antagande esomoftast icke öfverens-
stämmer med verkligheten, är ju visserligen tämligen säkert. Betydelsen
deraf är emellertid olika med afseende å jordbruksfastighet och annan
fastighet.
Då i inkomst af jordbruksfastighet inbegripes äfven resultatet af det
å dylik fastighet drifna jordbruk och skogshushållning, men detta resultat
är mycket olika för olika fastigheter och äfven för samma fastighet under
olika år, kunna sex procent af taxeringsvärdet i bästa fall blott betraktas
såsom ett riktigt medeltal för flera fastigheter. Det är vid sådant för¬
hållande uppenbart, att ej blott den verkliga årliga inkomsten utan äfven
genomsnittsinkomsten för flera år af hvarje särskild fastighet mycket ofta
skall väsentligen afvika från detta medeltal.
Beträffande annan fastighet än jordbruksfastighet träffar ifrågavarande
beräkningssätt i allmänhet bättre den verkliga inkomsten af fastigheten
än vid jordbruksfastighet. Med afseende å fastigheter, som användas
till uthyrning, torde taxeringsvärdet i regel bestämmas genom kapitu¬
lering efter fem procent af den behållna hyresinkomsten, och derigenom
blifva fem procent af taxeringsvärdet oftast ett riktigt uttryck för medel-
afkastningen af fastigheten. Om fastighetens egare sjelf begagnar den¬
samma i rörelse eller yrke, blifver han likaledes i allmänhet taxerad för
sin verkliga inkomst af fastigheten. Ty om i sådant fall taxeringsvärdet
är för lågt, så minskas också i samma mån det afdrag, egaren får vid
beräkningen af sin inkomst af rörelsen eller yrket göra för fastighetens
hyresvärd, och tvärtom, om taxeringsvärdet är för högt.
Beräkningen af inkomst af fast egendom hafva komiterade föreslagit
skola ske efter det taxeringsvärde, som varit egendomen åsatt under året
näst före det, då inkomstskattetaxeringen sker. Det skäl, som dervid
varit för komiterade hufvudsakligen bestämmande, är det praktiska skälet,
att beräkningen i sådant fall i regel kan göras efter ett definitivt be¬
stämdt värde och följaktligen icke behöfver ändras efter beskattningsnämn-
dernas olika beslut under året i fråga om fastighetens taxering. I de fall,
då inkomstskattetaxeringen och fastighetstaxeringen skola ske på olika
orter, lärer det dessutom i regel blifva omöjligt att vid den förstnämnda
taxeringen erhålla kännedom om de beslut, som taxeringsmyndigheterna
å den ort, der fastigheten är belägen, samma år fattat om fastighetens
108
taxeringsvärde. Då vidare enligt komiterades förslag taxeringen af in¬
komst från andra inkomstkällor än fast egendom skall, liksom inkomst¬
taxeringen enligt bevillningsförordningen, i regel ske med ledning af
nästföregående års inkomstförhållanden, något som hemtar sitt stöd af en
likartad anledning, att inkomsten för nästföregående år kan definitivt be¬
stämmas, så synes konseqvensen jemväl bjuda, att beräkningen af fastig-
hetsinkomst hvilar på nästföregående års taxeringsvärde. Härjemte må
erinras om en företeelse på den nuvarande bevillningens område, som
äfven i någon mån erbjuder stöd åt den af komiterade valda ståndpunk¬
ten, den nämligen, att det afdrag, som vid taxering för inkomst af rörelse
äi medgifvet för det genom fastigbetsbevillning beskattade, hyresvärdet
motsvarande belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å egen fastig¬
het, som begagnas för rörelsens utöfvande, enligt praxis beräknas efter
taxeringsvärdet för nästföregående år.
Skulle emellertid i något fall taxeringsvärde icke nästföregående
år ^ arit fastighet åsatt, är det uppenbart, att inkomstskattetaxeringen
måste ske efter det värde, hvartill fastigheten under löpande året upp¬
skattas.
Då den beräknade inkomsten af fast egendom skall likställas med
annan inkomst, måste följden blifva, att äfven från fastighetsinkomst af-
drag må ske för alla slags skuldräntor. Med afseende å sättet för taxe¬
ring af fastighetsinkomst, enligt hvilket denna inkomst beräknas till ett
för alla förhållanden fastslaget medeltal, måste i stort sedt hänsyn till
föiluster, som da och då drabba fastighetsegaren, anses vara tagen vid
medeltalets bestämmande, och skall således inkomst af fast egendom städse
utföras med det belopp, som detta medeltal angifver. Genom bestämman¬
det af ett dylikt medeltal är följaktligen också den möjligheten utesluten,
att fast egendom skulle kunna vid taxeringen anses hafva lemnat ren för¬
lust. Deremot må från inkomst af fastighet likasom från annan inkomst
afräknas sådana å rörelse eller yrke uppkomna förluster, som icke äro att
anse såsom kapitalförluster.
Enligt komiterades mening skulle det icke vara rättvist att under
nuvarande förhallanden från den beräknade fastighetsinkomsten medgifva
afdrag för afkomst eller annan förmån, som upplåtits att utgå af den fasta
egendomen. Det lärer nämligen icke kunna ifrågasättas, att, i olikhet
med hvad bevillningsförordningen för närvarande medgifver, afdrag skulle äf-
\en från annan inkomst få ske för likartade prestationer, som någon åtagit sig
eller eljes är skyldig att utgifva, och att bereda endast fastighetsegare
lön
riitt till dylikt afdrag skulle innebära ett afsteg från jemnhet i beskatt¬
ningen, livilket icke bör ifrågakomma.
Derigenom att taxeringsvärdena skola läggas till grund för beskatt¬
ningen af fastighetsinkomst, erhåller uppskattningen åt fastighetsvärdena
eu väsentligen ökad betydelse. Efter hvad kändt är, stå taxeringsvärdena
å jordbruksfastigheter med skogstillgång äfvensom å smärre och medelstora
jordbruksfastigheter öfverhufvud icke alltid i skäligt förhållande till dessa
fastigheters salupris. Komiterade kunna derför i detta sammanhang icke
underlåta att framhålla vigten deraf att fastigheterna taxeras till belopp,
som motsvara deras verkliga värden.
Såsom redan förut är angifvet, hafva komiterade föreslagit, att vid
taxering af inländska aktiebolags och enskilda bankbolags inkomst afdrag enskilda bank-
må ega ram för ett belopp, som motsvarar fyra procent af det inbetalade bola9-
kapitalet. I Preussen och Baden, der liknande anordning är vidtagen,
medgifve3 vid bolags beskattning afdrag, i Preussen för tre och en half
procent och i Baden för tre procent af det inbetalade kapitalet. Hos oss
bör naturligtvis procenttalet sättas något högre, men det torde enligt komi-
terades åsigt dock ej böra öfverstiga fyra procent. Vid detta tal har äf¬
ven kommunalskattekomitén i sitt förslag stannat.
Om beloppet af det inbetalade aktiekapitalet skulle upplysning ju
kunna erhållas genom de hos vederbörande myndighet inregistrerade upp¬
gifter om inbetaldt aktiekapital. Emellertid bör härvidlag ej förbises den
lockelse, som det vid bolags taxering ifrågasatta afdrag, om det ge¬
nomföres, möjligen kan medföra till att genom en på uppskrifning af vär¬
den eller annorledes motiverad utdelning af nya aktier öka aktiekapitalet
utan nytt tillskott från aktieegare, ett tillvägagående, hvarom någon
sorgfälligare undersökning vid registreringen icke lärer kunna ega rum.
Afdraget borde derför måhända icke hänföras till det såsom inbetaldt
registrerade aktiekapitalet utan begränsas till det belopp, som motsva¬
rar aktieegarnes tillskott. Emot en sådan anordning torde dock kun¬
na med skäl anmärkas, att det särskildt beträffande äldre aktiebolag,
som under årens lopp genom afsätta vinstmedel och inträdda värdesteg¬
ringar ökat sina aktiekapital, skulle möta afsevärda, ibland oöfvervinner-
liga svårigheter att utröna det belopp, som af aktieegarne i en eller flera
omgångar omedelbart tillskjutits. Komiterade hafva derför funnit sig böra
föreslå en medelväg sålunda, att aktiebolag, som inregistrerats efter den
1 Januari 1901, skulle få åtnjuta afdrag endast å det aktiekapital, som
no
Den subjek¬
tiva skatt¬
skyldigheten.
af aktieegare verkligen inbetalts, men att beträffande förut inregistrerade
aktiebolag skilnad skulle göras emellan aktiekapital, som före och efter
nämnda dag inregistrerats, i det att obegränsadt afdrag skulle medgifvas
i fråga om det före den 1 Januari 1901 inregistrerade beloppet men med
afseende å derefter inregistrerad ökning af aktiekapitalet afdrag ega rum
endast i den mån ökningen motsvarade verkligt, af aktieegare gjordt till¬
skott. Vid valet af berörda tidsgräns har för komiterade varit bestäm¬
mande den omständigheten, att hänsyn till beskattningen icke gerna kan
tänkas hafva före ifrågavarande dag föranledt ökning af aktiekapital utan
tillskott af aktieegare.
I analogi härmed skulle i fråga om enskilda bankbolag göras skil¬
nad emellan det i vederbörliga rapporter före den 1 Januari 1901 omför-
mälda kapital, å hvilket i dess helhet afdrag skulle få ega rum, och den
ökning, som skett efter berörda dag, å hvilken afdrag skulle vara medgif-
vet endast i den mån ökningen utgjordes af verkligt tillskott från lottegare.
Af de föreslagna stadgardena lärer utan vidare följa, att, om ned¬
sättning af kapitalet eger rum, afdrag må ske endast med afseende
på den del af det inregistrerade resp. tillskjutna kapitalet, som efter ned-
sättningen återstår.
Komiterades förslag innefattar med afseende å den subjektiva skatt¬
skyldigheten egentligen icke någon annan utvidgning af bevillningsförord-
ningens bestämmelser derutinnan än den, som beror på att utdelning från
svenska aktiebolag och enskilda bankbolag bör här i riket beskattas. Då
nämligen afsigten måste vara att med inkomstskatt träffa äfven sådan ut¬
delning, som uppbäres af utländingar, hvilka icke eljes äro härstädes skatt¬
skyldige, har stadgande i sådan riktning införts i förslaget.
Deremot hafva komiterade ansett, att med hänsyn till naturen af den
föreslagna inkomstskatten, hvilken icke skall hafva något sammanhang med
kommunalbeskattningen, vidsträcktare undantag från skattskyldighet, än i
bevillningsförordningen medgifves, böra införas för kommuner och’vissa
institutioner, såsom akademier och fromma stiftelser, m. fl., så att dessa,
äfven om de äro pligtiga att utgöra fastighetsbevillning eller bevillning
för inkomst, dock frikallas från den progressiva inkomstskatten. Uppen¬
bart är, att det t. ex. skulle innebära en oegentlighet, att Upsala universi¬
tet, som ju af sina jordbruksfastigheter åtnjuter en icke obetydlig afkast¬
ning, skulle derför erlägga en progressivt utgående inkomstskatt. Detta
in
skulle endast medföra, att universitetets anslagsbehof ökades ock att sta¬
ten finge i anslag återbära hvad den i skatt emottaga. Lika litet lärer
det böra ifrågakomma, att kommuner skola belastas med inkomstskatt, ty
en dylik utgift komme endast att öka det belopp, som på den kommunala
beskattningens väg skulle uttagas.
Derjemte har konseqvensen ansetts fordra, att medlem af konunga¬
ätten, som enligt bevillningsförordningen är frikallad från bevillning för
inkomst af kapital, må åtnjuta befrielse från inkomstskatt ej mindre för
dylik inkomst än äfven för den dermed jemförliga inkomst, som utgöres
af utdelning å aktier och banklotter.
Af det fastslagna sättet för beräknande af inkomst utaf fast egendom
lärer med nödvändighet följa, att den, som får fastighetsbevillning för
egendomen sig påförd, också bör erlägga inkomstskatt för inkomsten af fa¬
stigheten. I fråga om jordbruksfastighet, som brukas af egaren, och annan
fastighet än jordbruksfastighet är icke heller något att deremot erinra.
Men beträffande utarrenderad jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbe¬
villning erlägges, kommer, då den på taxeringsvärdet grundade inkomst¬
skatten skall träffa all den genom fastighetsbevillning beskattade inkomsten,
hvilken omfattar afkastningen äfven af arrendatorns på egendomen nedlagda
kapital och arbete, egaren att få utgöra inkomstskatt jemväl för arrenda¬
torns inkomst af arrendet. Endast vid arrende af jordbruksfastighet, för
hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, d. v. s. kronodomäner, blir ar-
rendatorn skyldig att betala inkomstskatt, likasom inkomstbevillning, för
sin inkomst af arrendet, hvilken icke hör till den inkomst, som enligt
bevillningsförordningen anses vara genom fastighetsbevillning beskattad, och
hvilken i följd häraf i komiterades förslag ej heller räknas till inkomst af fast
egendom. Att genomföra en sådan taxering äfven med afseende på
arrende af jordbruksfastighet, som tillhör annan än staten, hvarigenom
således både egaren och arrendatorn skulle beskattas hvardera för sin in¬
komst af fastigheten, har i följd af ofvannämnda beräkningssätt icke
kunnat komma i fråga.
I det fall, att en fastighet under året byter egare, skulle det visser¬
ligen kunna ifrågasättas, att en hvar egare erlade inkomstskatt för så stor
andel af den beräknade fastighetsinkomsten, som motsvarade den del af året
han egt fastigheten, men det torde icke behöfva mera än påpekas, att en
sådan anordning skulle med det nuvarande taxeringsförfarandet medföra
praktiska svårigheter och i fiskalisk afseende otvifvelaktigt visa sig otill¬
fredsställande.
112
Beskattninqs-
ort.
Skattefot.
Redan af inkomstskattens personliga natur följer, att för inkomst,
som forvärfvas af handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederi¬
bolag, taxeras icke sjelfva bolaget utan delegarne deri, en hvar efter hans
andel af bolagets inkomst. I ännu högre grad är detta naturligtvis på-
kalladt, då inkomstskatten är progressiv. På bevillningens område är
praxis i detta hänseende vacklande, i det att på somliga orter bolaget
taxeras men på andra orter inkomsten vid taxeringen fördelas på delegarne.
Konseqvensen bjuder, att samma förfarande, som föreslagits i fråga om
inkomstskatten, äfven iakttages beträffande bevillningen, och komiterade
hafva derför förordat, att ändring måtte göras i bevillningsförordningen
derhän, att bevillning för ifrågavarande bolags inkomst påföres icke bola¬
get utan delegarne.
Den allmänna bevillningens natur att dels vara en statsskatt dels
bilda grundvalen för den kommunala beskattningen bar medfört, att vid
bevillningstaxeringen, utan afseende å den skattskyldiges boningsort, fast
egendom taxeras, der den är belägen, och inkomst af rörelse i regel ä den
eller de orter, der rörelsen bedrifves. För en progressiv inkomstskatt
måste deremot, såsom förut framhållits, i ett sammanhang utrönas den
skattskyldiges ur olika källor härflytande inkomster, som tillsammans ut¬
göra den inkomstsumma, som är bestämmande för den skattesats, hvilken
skall å honom tillämpas. Skatteprogressionen förutsätter således med nöd¬
vändighet hela inkomstens beskattande å en enda ort, oafsedt om inkomsten
härflyter af å annan ort belägen fastighet eller af annan inkomstkälla.
Med tillämpning häraf hafva komiterade såsom hufvudregel föreslagit, att
enskild skattskyldig skall för hela sin inkomst taxeras i sin mantalsskrif-
ningsort, juridiska personer å den ort, der styrelsen eller förvaltningen
har sitt säte, samt utländska skattskyldige å den ort, hvarifrån inkomst
hufvudsakligen erhålles.
Af hvad ofvan anförts ur chefens för finansdepartementet yttrande
till statsrådsprotokollet den 21 December 1900 och ur Riksdagens skrif¬
velse den 1 Juni 1901 framgår, att den nya inkomstskatten skulle byg¬
gas på progressiv grund, på det att en icke alltför ringa del af de nya
skattebördorna komme att hvila på de förmögnare samhällsklasserna. Men
hvarken med hänsyn till den närmare beskaffenheten af denna progression
eller i fråga om tillämpning af andra till en rättvis fördelning af skatte-
113
bördan syftande bestämmelser hafva några för komiterade bindande utta¬
landen gjorts.
Någon olika skattefot för fonderad och annan inkomst hafva komite¬
rade icke ansett sig böra föreslå. Det rätta sättet för att träffa fonderad
inkomst med större tunga än annan inkomst torde vara att pålägga en
särskild förmögenhetsskatt. Men att införa en dylik skatt kan och börja
ej ifrågakomma förr än i samband med den definitiva reformen af
vår direkta beskattning. Att åter provisoriskt anordna en tyngre beskatt¬
ning af den fonderade inkomsten genom tillämpning af en högre skatte¬
fot för denna, vore en så vansklig uppgift, att hvarje sträfvan i denna
rigtning lätteligen skulle förhindra den provisoriska inkomstskattens an¬
tagande. Komiterade tänka härvid ej blott på de svårigheter, som inkomst
af rörelse, hvilken ju vanligen är en kombination af fonderad och icke fonderad
inkomst, skulle vålla, utan dertill kommer, att inkomst af jordbruksfastighet,
enligt den omfattning denna art af inkomst på grund af det ifrågasatta sättet
för dess beräknande måste få, komme att omfatta äfven inkomst af jord¬
bruksrörelse och sålunda också den blifva en sammansättning af fonderad
och icke fonderad inkomst. Sistnämnda förhållande gör det ju ej tillrådligt
att tillämpa en högre skattefot för inkomst af jordbruksfastighet än för
ren arbetsinkomst. Men att undantaga inkomst af jordbruksfastighet och
blott belägga inkomst af annan fastighet och af kapital med högre skatte¬
fot kan icke ifrågasättas.
En nödvändig följd af att komiterade sålunda ansett sig böra stanna
vid samma skattefot för alla slag af inkomst har varit, att komiterade
måst afvisa den i ofvanberörda motion framkastade tanken att låta skatte-
pligten för inkomst af fastighet börja vid ett lägre inkomstbelopp än för
annan inkomst och varit förhindrade att föreslå samma anordning med
hänsyn till inkomst af kapital. En sådan anordning innebure nämligen,
att man skulle beskatta fonderad inkomst af mindre belopp tyngre än
annat slag af inkomst af samma storlek, samtidigt med att fonderad in¬
komst af större belopp ej betungades mer än annan inkomst. Af samma
hänsyn hafva komiterade ej heller ansett sig kunna göra någon skilnad
mellan olika slag af inkomst vid bestämmandet af det beskattningsfria
afdrag, som i förslaget medgifves vid smärre inkomster.
Då komiterade sålunda ansett sig böra föreslå, att skattepligten skall
börja vid samma belopp för inkomst af fastighet som för annnan inkomst,
hafva komiterade ej vågat sätta detta belopp högre till än 1,000
kronor. Mot en fastighetsinkomst af nämnda belopp svarar ett fastig-
15
114
hetsvärde af lägst 16,700 konor vid jordbruksfastighet och af lägst
20.000 kronor vid annan fastighet, och att från skatt fritaga skuldfrie
egare af fastigheter med ännu högre värden skulle säkerligen, särskildt
på landsbygden, leda till att endast helt få fastighetsegare blefve skatt¬
skyldige.
Den progression af skattefoten, som komiterade föreslagit, innebär,
att skattefoten skulle börja med 0,2 procent för 1,000 kronors inkomst
och stegringen fortgå på det sätt, att skattefoten blefve en procent för
inkomster mellan 4,000 och 5,000 kronor, två procent för en inkomst af
25.000 kronor, tre procent för en inkomst af 53,000 kronor, fyra procent
för en inkomst af 103,000 kronor och fem procent för en inkomst af
209.000 kronor, hvarefter skattefoten för ännu högre inkomster skulle
så småningom närma sig sex procent.
Denna skala för progressionen afviker från skatteskalorna i de in¬
komstskattelagstiftningar, som under de senare åren upptagit den progres¬
siva skattefoten. I Preussen, med hvars skatteskala Sachsens i allt väsentligt
öfverensstämmer, börjar skattefoten med omkring 0,6 procent för inkomst¬
klassen 900—1,050 mark och utgör nära en procent för inkomstklassen
1,200—1,350 mark (1,066 —1,200 kronor), omkring två procent för in¬
komstklassen 3,300—3,600 mark (2,933—3,200 kronor) och tre procent
för inkomster mellan 9,000 och 30,500 mark (8,000— 27,000 kronor).
Derefter stiger skattefoten långsamt, tills den vid 100,000 marks eller
89.000 kronors inkomst når sitt maximum, fyra procent. Komiterades
skatteskala är sålunda betydligt lägre än den preussiska för små och me¬
delstora inkomster. Yid en inkomst af 103,000 kronor blifver skattefoten
densamma enligt båda skatteskalorna, men derefter blifver komiterades högre.
I Österrike börjar skatten med 0,6 procent för inkomst af 1,200 krönen
(900 kronor) och utgör 0,7 procent för inkomstklassen 1,350—1,400 krönen,
(1,012—1,050 kronor). Den når en procent för inkomstklassen 2,200—
2,400 krönen (1,650—1,800 kronor), två procent vid inkomstklassen
6.000— 6,600 krönen (4,500—4,950 kronor), tre procent vid klassen 18,000
—19,000 krönen (13,500—14,250 kronor) och fyra procent vid klassen
96.000— 100,000 krönen (72,000—75,000 kronor), men stiger äfven der¬
efter, i det att den långsamt närmar sig fem procent. Den österrikiska
skalan skiljer sig alltså betydligt mindre än den preussiska från komitera¬
des skala. Den skonar de små och medelstora inkomsterna mer än den
preussiska, men står dock i detta afseende tillbaka för komiterades. A
andra sidan når den österrikiska skalan upp till fyra procent redan vid in-
115
kemist mellan 72,000 och 75,000 kronor, under det att enligt komiterades för¬
slag detta procenttal uppnås först vid 105,000 kronors inkomst. Men vid
mycket högre inkomster blifver skattefoten något högre enligt komitera¬
des skala än enligt den österrikiska.
Då komiterade sålunda ej ansett sig böra följa vare sig den preus¬
siska eller den österrikiska skalan, har detta i främsta rummet berott på,
att komiterade vid bestämmande af progressionen ej kunnat frånse från
att den nya inkomstskatten ej skulle blifva en sjelfständig, fristående så¬
dan, utan i grunden blott ett tillägg till den allmänna bevillningen med
dess tunga öfverbyggnad af kommunal beskattning. Tager man i betrak¬
tande både allmänna bevillningen och den ifrågasatta inkomstskatten, skulle
sålunda med komiterades skatteskala inkomster mellan 4,000 och 5,000
kronor få erlägga omkring två procent i bevillning och inkomstskatt, in¬
komst af 25,000 kronor tre procent o. s. v.
Vidare hafva komiterade ansett, att vid skatteskalans uppgörande af¬
seende bör fästas vid den stora anpart af vår statsbeskattning, som de indi¬
rekta skatterna utgöra, samt dervid att dessa indirekta skatters belopp
måhända måste framdeles ytterligare ökas. Det är bland annat med
hänsyn till detta förhållande, som komiterades förslag låter progressionen
fortgå till en högre procent än som i nyss berörda främmande staters
inkomstskattelagar är fallet.
Komiterade hafva vid valet af den norm för progressionen, som lig¬
ger till grund för komiterades skatteskala, utgått ifrån att medels den
nya inkomstskatten ej skulle uttagas mera än att skatten skulle kunna
bestämmas till en procent af de belopp, hvarefter skatten enligt komite¬
rades förslag skulle beräknas. Hade komiterade ansett sig böra föreslå
ett väsentligt högre procenttal, så hade komiterade också ansett sig böra
ändra normen för progressionen. Komiterade hylla nämligen icke den
uppfattningen, att det skulle vara möjligt att uppställa en för alla förhål¬
landen gällande dylik norm, — en uppfattning, som gifvit den progressiva
skattefotens motståndare det vapen i händerna, som innebäres i påståen¬
det, att den progressiva skattefoten eventuelt skulle kunna leda till
en verklig konfiskation af de mycket höga inkomsterna.
Komiterade hafva visserligen ej förbisett, att äfven en efter viss pro¬
gression stigande skatteskala ej kan fullt tillgodose krafvet på skattebe¬
loppens afpassande efter de olika skattskyldiges bärkraft och att derför
bestämmelser om lindringar under särskilda förutsättningar eller i sär¬
skilda fall väl kunnat äfven i detta förslag ifrågasättas. Men denna
116
Obligatorisk
sjelfcleklara-
tion.
punkt kör till dem, som komiterade ansett böra afhandlas först i samband
med en allsidig reform af kela vår direkta beskattning.
Frågan om obligatorisk sjelfdeklaration för taxeringen kar länge stått
på dagordningen i vårt land. Införandet af sådan uppgiftsskyldigket kar
upprepade gånger föreslagits inom representationen, det förordades af be-
villningskomitéerna åren 1894 och 1895, upptogs i Kongl. Maj:ts proposi¬
tion till 1897 års riksdag angående ny bevillningsförordning och kar ånyo
tillstyrkts af kommunalskattekomitén. Om frågans föregående öden i Sverige
ock dess ställning i några främmande länder lemnas för öfrigt eu redo¬
görelse i 1901 års bevillningsutskotts utlåtande n:r 34, till hvilken komi¬
terade derför kunna inskränka sig till att hänvisa.
Det motstånd, som detta institut tillförene mött inom Eiksdagen, sy¬
nes, så vidt riksdagshandlingarne från 1901 års riksdag utvisa, numera vara
öfvervunnet. I sin skrifvelse (n:r 78) erinrade Eiksdagen, att vid de före¬
gående tillfällen, då fråga förevarit om införande i svensk bevillningslagstift-
ning af obligatorisk sjelfdeklaration, skäl framstälts såväl för som emot
sagda institut. Derefter anförde Eiksdagen vidare: »Af dessa skäl anser
Eiksdagen dem, som tala för deklarationsprincipen, vara de kraftigare.
Den mening torde ock numera kafva gjort sig allmänt gällande, att infö¬
rande af obligatorisk sjelfdeklaration skulle vara önskvärdt ej mindre för
en rättvis tillämpning af nu gällande bevillningsförordning än äfven såsom
grundval för en vidare utveckling af bevillningslagstiftningen. I de län¬
der, i hvilka de enskildes afgifter till staten utgå i form af ren inkomst¬
skatt, anses deklarationstvång oundgängligen nödvändigt, ock enligt Eiks-
dagens förmenande erfordras sjelfdeklaration äfven vid hvarje annan form
af skattelagstiftning, såvida taxeringen skall varda rättvis ock jemlik. Hvad
särskild! angår förhållandena kär i Sverige, kräfves för undanrödjande af
de klagomål, som icke sällan köras öfver en mindre rättvis fördelning af
skattebördan, att taxeringsmyndigheterna erhålla tillgång till ett rikare
material af faktiska upplysningar, att tjena till grundval för taxeringsför-
rättningarna, än det ofta mycket bristfälliga, som för närvarande står dem
till buds, ock i sådant afseende torde säkrare och tillförlitligare upplys¬
ningar icke vara att finna än de, hvilka meddelas af de skattskyldige
sjelfve. Då staten söker att, såvidt möjligt, lämpa skattebördan efter skatte-
förmågan, bör den ock rimligtvis kunna begära en medverkan från de
skattskyldiges sida vid skattefördelningen, ock det är i hvarje fall under
117
sådana förhållanden, som den frivillighet och lojalitet snarast kan utveckla
sig, genom hvilken skattens rättvisa fördelning säkrast garanteras och det
synnerligen eftersträfvansvärda mål vinnes, att beskattningen jemväl be¬
träffande den enskilde antager karaktären af sjelfbeskattning».
Eiksdagen, som på sålunda anförda skäl ansåg obligatorisk sjelfdekla-
ration böra införas till ledning för den direkta beskattningen, anhöll der¬
för, såsom ofvan anmärkts, att Ivongl. Maj:t täcktes efter utredning af frå¬
gan låta för Eiksdagen framlägga förslag till författningsbestämmelser an¬
gående deklarationsskyldighet.
Såsom förut är nämndt, framhöll Eiksdagen derjemte i sin skrifvelse
angående den särskilda progressiva inkomstskatten, att för denna skatt
obligatorisk sjelfdeklaration vore af synnerlig betydelse.
Vid anordnandet af den obligatoriska sjelfdeklarationen måste stor
vigt tillerkännas hänsynen till, att deklarationspligten icke göres mera
tryckande än erforderligt är och att de afleranade uppgifterna omgärdas
med nödigt skydd emot obehörigt offentliggörande. I förstnämnda afseende
komma i beaktande dels de förhållanden, som böra medföra deklarations¬
skyldighet, dels ock de fordringar, som böra uppställas i fråga om upp¬
gifternas omfattning.
Enligt nu gällande bevillningsförordning är skyldighet att utan an- Uppgjftsskyl-
maning lemna uppgift till ledning för egen taxering stadgad endast för (tgie'
verk eller bolag, som är med Kong! Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll. Efter an¬
maning åligger det derjemte en hvar annan skattskyldig att lemna upp¬
gift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det näst¬
föregående året uppgått, och bland bevillningsberedningsordförandes skyl¬
digheter framhåller förordningen särskild^ att han bör tillse, att genom
infordrande af dylika uppgifter ledning vinnes för taxering af jemväl
sådana skattskyldige, kvilka icke äro pligtige att utan särskild anma¬
ning aflemna uppgifter.
Man kunde nu ifrågasätta, att skyldighet att utan anmaning afgifva
sjelfdeklaration borde åläggas en hvar skattskyldig. Emellertid torde af
praktiska skäl böra bestämmas en gräns, under hvilken ovilkorlig upp-
giftsskyldighet icke eger rum. Af de smärre inkomsttagarne kan näm¬
ligen af olika skäl uppgiftsskyldigheten ofta nog icke utan svårighet
fullgöras, och uppgift från deras sida erfordras ej heller i allmänhet för
åvägabringandet af en rigtig taxering, då det stora flertalet bland dem
118
utgöres af sådana i annans tjenst anstälda personer, om hvilkas inkomst
iippgift aflemnas af arbetsgifvaren. I sammanhang härmed bör erinras
derom att förslaget jemväl innehåller eu utsträckt skyldighet att lemna
uppgift till ledning för annans beskattning, derutinnan att äfven vissa
enskilda arbetsgifvare ålagts att utan anmaning uppgifva hos dem anstälda
lön- och arfvodestagares samt andra arbetares löneförmåner. Med afseende
härå kan det derför också med skäl dragas i tvifvelsmål, huruvida erhål¬
landet af sjelfdeklarationer från smärre inkomsttagare skulle innebära en
fördel, som uppvägde det väsentligt ökade besvär, kontrollerandet och be¬
handlingen i öfrigt af dessa deklarationer uppenbarligen skulle medföra
för taxeringsmyndigheterna. Derjemte är att uppmärksamma, att dessa
myndigheter naturligtvis fortfarande böra ega att från den, som icke utan
anmaning är uppgiftsskyldig, infordra deklaration, då anledning dertill
förekommer.
I fråga om den gräns, vid hvilken ovilkorlig uppgiftsskyldighet så¬
lunda skulle inträda, bör enligt komiterades mening, i likhet med hvad i
föregående förslag varit ifrågasatt, skilnad göras emellan inkomst af kapital,
tagen i vidsträckt mening och följaktligen omfattande äfven utdelning å
aktier och banklotter, samt annan inkomst. Kapitalinkomst har nämligen i
följd af sin beskaffenhet större förmåga att dölja sig, och sjelfdeklarationen
för af sådan anledning också större betydelse med afseende å detta slags
inkomst. Vid öfvervägande af här angifna förhållanden hafva komiterade
ansett, att ovilkorlig uppgiftspligt bör i allmänhet inträda vid 2,000 kronors
inkomst, men att den, som åtnjuter inkomst af kapital, derunder inbegripen
utdelning å aktier eller banklotter, bör blifva ovilkorligen uppgiftspligtig
redan vid dylik inkomst till belopp af 1,000 kronor.
Det har förut föreslagits, att nppgiftspligt skulle förbindas med skyl¬
dighet att föra handelsböcker, antingen, såsom i Kongl. Maj:ts proposition
till 1897 års riksdag, på det sätt att ovilkorlig deklarationspligt skulle
åligga samtliga skattskyldige, som äro pligtige föra handelsböcker, eller
så att en hvar bokföringsskyldig skulle utan afseende å inkomstens belopp
vara ovilkorligen pligtig att deklarera sin inkomst, hvilket sistnämnda för¬
slag framstäldes af bevillningsutskottet vid omförmälta riksdag. Under
tillämplighetsområdet af en bestämmelse med sistberörda innehåll skulle
emellertid falla äfven personer, som icke nådde upp till den för skattskyl¬
dighet faststälda minimiinkomsten, och det i sagda proposition föreslagna
stadgande, som således komme att gälla personer med inkomst från och
med minimibeloppet för skattskyldighet och till 2,000 kronor, skulle näppe-
119
ligen erhålla någon större praktisk betydelse. Komiterade hafva der¬
för funnit förslag i denna riktning icke böra förordas.
Hvad härefter beträffar uppgifternas innehåll, måste det å ena sidan
anses innebära en fördel för den deklarationspligtige att kunna lemna så
fullständiga upplysningar om sina inkomstförhållanden som möjligt, i det
att han då har bättre tillfälle att påvisa, huru han beräknat sin inkomst,
och öfvertyga taxeringsmyndigheterna om beräkningens rigtighet. Men å
andra sidan kännes det för mången motbjudande att lemna utomstående
en inblick i sina enskilda förhållanden. Hänsyn härtill har synts komiterade
bjuda, att i öfverensstämmelse med den anordning, som flerestädes utom¬
lands är vidtagen, de uppgifter, som utan anmaning skola afgifvas, böra
till en början inskränkas till summariska upplysningar enligt faststäldt
formulär om de skattskyldiges inkomster. Emellertid skola deklarationerna
läggas till grund för två taxeringar, bevillningstaxeringen och inkomst-
skattetaxeringen, för hvilka delvis olika regler blifva gällande. Af sådan
anledning och för att bereda taxeringsmyndigheterna möjlighet att utöfva
behörig kontroll å aflemnade uppgifters innehåll framställer det sig såsom
en nödvändighet, att uppgifterna icke begränsas till allenast ett angifvande
af den samlade nettoinkomsten utan innehålla upplysningar om de särskilda
inkomstkällor, som stått till den skattskyldiges förfogande, samt den in¬
komst, som härflutit af hvarje sådan källa. Det är särskildt att märka,
att vid bevillningstaxeringen ränteafdrag ej må ega rum annat än dels
vid taxering af kapitalinkomst för ränta å lånt kapital och dels vid taxering
af rörelseinkomst för ränta å upplånadt rörelsekapital, medan vid inkomst-
skattetaxeringen afdrag i regel medgifves för all ränta å gäld, samt vidare att
äfven för förluster rätten till afdrag är mera inskränkt vid bevillnings¬
taxeringen än vid inkomstskattetaxeringen enligt komiterades förslag. I följd
häraf kunna vid uppgifvandet af inkomst från hvarje inkomstkälla icke
andra afdrag för skuldränta eller förluster ega rum än som vid bevillnings¬
taxeringen äro tillåtna, hvaremot skuldränta eller förluster, som sålunda
ej afdragits vid något särskildt inkomstslag, uppgifvas och afräknas från
den sammanlagda inkomsten af alla inkomstkällor. Derjemte måste det
för kontrollens skull fordras, såväl att den skattskyldige uppgifver summan
af de skuldräntor, för hvilka afdrag i ena eller andra formen skett, som
ock, enligt hvad förut är nämndt, att tillfredsställande utredning företes
om uppkomsten och beskaffenheten af förlust, för hvilken afdrag begäres.
Att det dessutom bör stå fritt för den, som icke utan anmaning är
skyldig deklarera sin inkomst, att sjelfmant lemna uppgift derom, ligger i
Uppgifternas
innehall.
120
Uppgifternas
hemlig¬
hållande.
öppen dag, likasom taxeringsmyndigheterna, enligt hvad förut är antydt,
böra hafva rätt att från sådan person infordra deklaration. Det ligger
vidare i sakens natur, att den, som aflemnat ofullständig uppgift, skall till¬
hållas att på föreskrifvet sätt fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Derjemte
böra taxeringsmyndigheterna, då innehållet i aflemnad, formelt fullständig
uppgift i något afseende befinnes strida emot kända förhållanden eller för¬
anleda tvifvel i fråga om rigtigheten af afgifna meddelanden eller gjorda
beräkningar, från den uppgiftspligtige infordra sådana upplysningar, som
kunna lända till en författningsenlig taxering. Andra upplysningar än
som hafva betydelse för taxeringen få naturligtvis icke affordras den skatt¬
skyldige.
Enligt komiterades förslag skall likasom enligt bevillningsförordnin-
gen vid taxeringen af inkomst af kapital och arbete inkomsten i regel
upptagas med det belopp, hvartill densamma under nästföregående året
uppgått. Med afseende härå hafva komiterade ansett nästföregående års
inkomstförhållanden också böra läggas till grund för sjelfdeklarationerna,
både på det sätt, att uppgiftsskyldighets inträdande sättes i beroende af
visst belopp under nästföregående år åtnjuten inkomst, och så att uppgif¬
terna skola angifva den inkomst, som nästföregående år uppburits. Här¬
igenom kommer det visserligen i några fall att inträffa, att uppgifterna
icke kunna tjena till omedelbar ledning för taxeringen, nämligen i fråga
om med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad fast lön samt pension
äfvensom beträffande annan inkomst af kapital och arbete, som åtnjutits
endast för en del af det föregående året. I sistnämnda fall är det emel¬
lertid omöjligt och i förstnämnda fall kan det vara synnerligen svårt att
redan den 1 April uppgifva det löpande årets inkomst, och i alla hän¬
delser är det ur kontrollsynpunkt icke ovigtigt, att den uppgiftspligtige i
ett sammanhang angifver alla de inkomster, han under ett år åtnjutit.
Vidkommande lön- och pensionstagare erhålla derjemte taxeringsmyndig¬
heterna i vederbörande embetsverks eller arbetsgifvares uppgifter den led¬
ning, som de behöfva för bedömande af det löpande årets löne- och pen¬
sionsbelopp.
Det motstånd, som rest sig emot införandet af obligatorisk sjelf-
deklaration, har till stor del grundats å farhågan för, att de aflemnade
uppgifterna skulle kunna missbrukas, så att den uppgiftspligtige genom
yppande af hans förmögenhets ställning eller detaljerna i hans affärsrörelse
komme att lida skada eller olägenhet, särskild! i konkurrensafseende. Derest
emellertid, såsom komiterade föreslagit, deklarationerna inskränkas till ett
121
summariskt angifvande af inkomsten, torde väl grunden för eu sådan far¬
håga vara i det väsentliga undanryckt. Men komiterade hafva dock här¬
jemte upptagit det förslag, som framställa såväl af 1895 års bevillnings-
komité och kommunalskattekomitén som ock i propositionen till 1897 års
riksdag, att granskningen af deklarationerna skulle verkställas af allenast
ordföranden och en ledamot i taxeringsmyndigheten, — beträffande taxerings-
och pröfningsnämnderna i närvaro af vederbörande kronoombud, — hvarvid
komiterade likväl ansett, att utseendet af den ledamot, som skulle deltaga
i granskningen och som naturligtvis icke behöfde vara densamme för alla
mål, icke borde öfverlemnas åt ordförandens godtfinnande utan förbehållas
åt taxeringsmyndigheten sjelf.
Det kan mot denna anordning, hvilken synes hafva vunnit temligen
allmän tillslutning, visserligen anmärkas, att äfven de ledamöter i taxerings¬
myndigheten, hvilka ej fått deltaga i uppgiftsgranskningen, böra med fog
kunna påfordra att, vid uppkommande olika meningar om någon skatt¬
skyldigs taxering, erhålla fullständig kännedom om de i hans deklaration
innehållna upplysningar. Emellertid må häremot erinras, att i många fall
skattskyldige, som hafva anledning förmoda, att meningsskiljaktighet angå¬
ende deras taxering skall förekomma, säkerligen skola på förhand medgifva
offentliggörandet för taxeringsmyndigheternas samtliga ledamöter af deras
uppgifter, äfvensom att det väl kan antagas, att taxeringsmyndigheternas
medlemmar i regel skola förlita sig på de ledamöters omdöme, som verk¬
stält granskningen af deklarationerna.
I sammanhang härmed kunna komiterade ej underlåta att framhålla,
att enligt deras åsigt den befarade olägenheten bör hänföras dertill, att
taxeringsförfarandet äfven med obligatorisk sjelfdeklaration öfverlåtes åt
taxeringsmyndigheter, som anordnats för ett helt annat taxeringssystem, i
hvilket beskattningen grundas på den kännedom andra personer kunna
hafva om den skattskyldiges inkomstförhållanden, och för hvilket derför
erfordras flera etter hvarandra fungerande, talrika taxeringsmyndigheter.
Efter införandet af obligatorisk sjelfdeklaration kunna såväl taxerings¬
myndigheternas antal som framför allt antalet ledamöter i beskattnings-
nämnderna inskränkas. Att härom afgifva förslag har emellertid legat utom
den komiterade förelagda uppgiften.
För att deklarationstvånget skall blifva effektivt, erfordras naturligtvis påföljder af
bestämmelser, hvilka för försummelse att aflemna uppgift eller afgifvande
af ovigtig uppgift stadga påföljder, som äro eguade att framtvinga ett iiigket.
behörigt fullgörande af deklarationsskyldigheten. För underlåtenhet att
16
122
Sjelf deldar a-
tionens verkan
i taxerings-
mål.
inom föreskrifven tid deklarera torde här, såsom i andra länder, lämpligen
böra stadgas förlust af rätten att föra talan emot den taxering, som varder
den uppgiftspligtige åsatt. Hörsammar han ej heller honom särskildt till-
stäld påminnelse att aflemna uppgift, lärer detta utvisa en sådan tredska,
som bör föranleda en skärpning af påföljden, i hvilket afseende komi-
terade föreslagit, att en dylik försummelse skall straffas med böter, upp¬
gående till vissa procent af det skattebelopp, som varder den skattskyldige
pafördt för den inkomst, uppgiften skolat afse. Om den, som aflemnat
fullständig uppgift, underlåter att inkomma med någon infordrad upplys-
ning, har deremot en sådan underlåtenhet icke ansetts böra medföra någon
särskild påföljd. Den omständigheten, att denna underlåtenhet kan kom¬
ma att innebära en presumtion emot den uppgiftsskyldige, torde i regel
för honom innebära en tillräckligt kraftig uppfordran att ställa sig ämna-
ningen till efterrättelse.
Att den som aflemnar veterligen oriktig uppgift och derigenom föran¬
leder, att inkomst icke blir taxerad eller att inkomsten uppskattas till för lågt
belopp, bör drabbas af en kännbar straffpåföljd, är uppenbart. Komiterade
hafva ansett straffpåföljden i detta afseende böra blifva böter, motsvarande
en viss mångfald af det undandragna skattebeloppet.
Vid bedömandet af frågan om obligatorisk sjelfdeldaration bör icke
förbises den ingalunda obetydliga fördel, detta institut, sådant det i komi-
terades förslag anordnats, kommer att medföra för de skattskyldige med
afseende på det processuella förfarandet i taxeringsmål. Enligt nu gällande
bevillningsförordning är bevisningsbördan uteslutande lagd på den, som
påyrkar ändring i åsatt taxering, och hvad beträffar skattskyldig, som
blifvit högre taxerad än han anser vara rigtigt, så saknar han dervid
merendels i taxeringshandlingarne all ledning rörande den bevisning, som
af honom kräfves. Härutinnan lärer ett väsentligen förändradt förhållande
komma att inträda, då till grund för taxeringen skola läggas de skatt¬
skyldiges egna uppgifter. Dels ligger det i sakens natur, att uppgifterna
då i regel komma att följas, så att de skattskyldige taxeras för den in¬
komst de sjelfva uppgifvit. Men vidare komma de föreslagna stadgandena
att för de skattskyldige medföra den förmånen, att, då lemnad uppgift
icke följes vid taxeringen, skälen derför skola tydligen angifvas i taxerings¬
längd eller taxeringsmyndighets protokoll samt särskild underrättelse om
att taxeringen afviker från uppgiften kostnadsfritt med allmänna posten
123
meddelas. 1 följd häraf erhåller skattskyldig ieke blott upplysning om
att afgifven uppgift ej följts utan äfven nödig anvisning om den eller de
punkter, på hvilka han har att rikta sin bevisning, derest han önskar
öfverklaga taxeringen.
Utom skyldigheten att aflemna uppgifter till ledning för egen taxering Uppgifter
förekommer i vissa fall pligt att lemna upplysningar om andras inkomst.
Sådana upplysningar hafva ett dubbelt ändamål, både att omedelbart läggas
till grund för taxeringen och att tjena till kontroll på sjelfdoklarationerna.
I fråga om berörda pligt att underrätta taxeringsmyndigheterna om andras
inkomst hafva komiterade i några hänseenden föreslagit en utsträckning
af nu gällande bestämmelser. Redan förut har omnämnts, att vissa enskilda
arbetsgivare ansetts böra meddela de löneförmåner, som åtnjutas af hos
dem anstälda personer. Derjemte ma framhallas, att aktiebolag och en¬
skilda bankbolag, hvilkas aktier äro stälda till viss man, böra lemna upp¬
lysningar om den af delegarne uppburna utdelningen. Utan sådana upp¬
lysningar skulle särskild! bestämmelsen om skyldighet för utländingar att
erlägga skatt för utdelning härifrån riket näppeligen blifva effektiv.
Det betydligt ökade arbete, som det nya taxeringsförfarandet måste Ersättning
komma att medföra för bevillningsberedningarnes ordförande, kronans
bud hos taxeringsnämnderna, protokollsförande och en del andra vid taxerin-
garne behjelpliga personer, torde icke kunna dem åläggas, utan att ersätt¬
ning derför åt dem beredes. Komiterade hafva föreslagit, att sådan er¬
sättning må utgå i samma ordning som den s. k. bevillningsprocenten.
För att bedöma hvilket belopp som för ändamålet erfordras saknas för
närvarande all ledning. Kmellertid hafva komiterade antagit, att, till
dess erfarenhet derom vinnes, det belopp, som högst skulle få föi ifråga¬
varande ersättning disponeras, skulle kunna för såväl länen som Stock¬
holms stad bestämmas till ett procenttal af inkomstskattesummorna, som
motsvarar en fjerdedel af den enligt bevillningsförordningen i länen ut¬
gående bevillningsprocenten.
Då med ett genomfördt deklarationssystem taxeringen i regel kommer Ef ^taxering.
att grundas på aflemnade uppgifter, fordra rättvisa och billighet, att, om
i följd af försummad uppgiftsskyldighet eller aflemnad origtig uppgift in¬
komst icke taxerats eller taxerats för lågt, eftertaxering eger rum, så att
den skattskyldige, då den uteblifna eller oriktiga taxeringen kommer i
124
dagen, fär erlägga skatt för den inkomst, sotn icke blifvit förut beskattad.
I ett progressivt skattesystem måste eftertaxeringen uppenbarligen rättas
efter förhållandena det år, då taxeringen bort ske, så att hänsyn tages
till den skattskyldiges hela inkomst detta år och den skattefot, som då
varit bestämd. Ivomiterade, som ansett den tid, inom hvilken eftertaxering
skall ega rum, böra bestämmas till fem år, hafva emellertid icke funnit
sig under nuvarande förhållanden kunna föreslå eftertaxeringens utsträc¬
kande äfven till bevillningen, och detta desto mindre som bevillningcn
utgör grund för kommunalbeskattningen.
Specialmotiv. Hvad beträffar förslagets detaljbestämmelscr, torde motiven derför,
såvidt de icke redan blifvit här ofvan berörda, framgå af stadgandenas
ordalydelse.
Förslagets Den formella anordningen af de författningsbestämmelser, som det
^ordning'.1' åleSat komiterade att utarbeta, kan ske på olika sätt med afseende på
saväl inkomstskatten som sjelfdeklarationen. Så kunna föreskrifterna om
inkomstskatten erhålla en sådan affattning, att de meddela samtliga de
bestämmelser, som skola normera inkomstskatten, således äfven dem, som
blifva gemensamma för denna skatt och den allmänna bevillningen. Eller
också kan åt dessa föreskrifter gifvas den form, att de med angifvande
af de särtecken, som skola utmärka inkomstskatten, i öfrigt innehålla en¬
dast hänvisningar till de bestämmelser i bevillningsförordningen, som skola
gälla äfven om inkomstskatten. I förra fallet uppgöres en fullständig sär¬
skild författning, i senare fallet blott ett supplement eller tillägg till be¬
villningsförordningen.
De nya stadgandena om sjelfdeklaration kunna likaledes antingen af-
fattas fristående från de nuvarande, i bevillningsförordningen förekomman¬
de föreskrifterna om uppgiftsskyldighet för taxeringen eller ock inläggas
i bevillningsförordningen.
Då de olika metoderna ega hvardera sina särskilda fördelar, hafva
komiterade ansett sig böra framlägga två alternativa förslag, det första
alternativet, innefattande förslag till en enda förordning, hvilken upptager
såväl alla de föreskrifter, som skola gälla om inkomstskatten, som också
de stadgande^ som böra införas med hänsyn till den utvidgade uppgifts-
skyldigheten, och det andra alternativet, innehållande förslag till dels eu
125
särskild förordning om do regler, efter hvilka inkomstskatten skall utgå,
så atfattad, att den i fråga om de för bevillniugon ocli inkomstskatten i
sådant afseende gemensamma bestämmelser endast hänvisar till bevillnings-
förordningen, och dels ändrad lydelse af de stadganden i bevillningsförordningen,
som afse uppgiftsskyldighet eller eljes beröras af det nya skatteförfarandet.
Enligt det första alternativet blifva alla de nya bestämmelserna sam¬
manförda på ett ställe och bevillningsförordningen lemnas i hufvudsak
orubbad, så att deri ej göras andra ändringar än de, som blifva nödvän¬
diga konseqvenser af de nya stadgandena, något som med afseende på den
föreslagna lagstiftningens provisoriska karaktär onekligen måste anses in¬
nebära en fördel. Det andra alternativet medför åter, att föreskrifterna
om inkomstskatten kunna göras mindre vidlyftiga och att alla stadganden
om uppgiftsskyldighet kunna i ett sammanhang återfinnas. Det synes på¬
tagligt, att sistnämnda anordning skulle medföra större öfverskådlighet.
De regler, efter hvilka inkomstskatten skall utgå, äro i båda alterna¬
tiven till sina grunder lika. Med afseende å deklarationssystemet skilja
sig deremot alternativen något från hvarandra. Om nämligen stadgan¬
dena om uppgiftsskyldighet införas i bevillningsförordningen, lärer det
vara nödvändigt att förbinda sådan skyldighets inträdande äfven med visst
belopp bevillningspligtig inkomst samt att sätta påföljderna af underlåten¬
het att aflemna uppgift eller afgifvande af veterligen origtig uppgift i visst
förhållande jemväl till den uppgiftspligtige åliggande bevillning, under det
att i fråga härom hänsyn lämpligen kan tagas endast till inkomstskatten,
om bestämmelserna angående utsträckt deklarationspligt intagas i en fri¬
stående författning. I förra fallet kan i syfte att bereda de uppgifts-
skyldige lättnad vid deklarationernas aflemnande genomföras stadgande om
ett ökadt antal myndigheter, till hvilka uppgifter kunna ingifvas, hvare¬
mot i senare fallet med afseende å deu jemsides löpande uppgiftsskyl-
digheten enligt bevillningsförordningen denna förordnings nuvarande be¬
stämmelser härutinnan torde böra följas.
I det andra alternativet har också kunnat vidtagas en förändring
angående tiden, då uppgifterna skola aflemnas. Enligt bevillningsförord-
ningens nuvarande lydelse eger verk eller bolag utan anmälan åtnjuta an¬
stånd med aflemnande af uppgift till ledning för egen taxering intill utgån¬
gen af April månad. Om förordningens stadganden i allmänhet omarbe¬
tas, synes med afseende å berörda förmån för verk eller bolag eu föränd¬
ring äfven böra ske. Bestämmelserna böra tydligen såvidt möjligt vara
lika för alla skattskyldige, och då för erhållande af anstånd i allmänhet
126
Instruktions-
föreskrifter.
icke ifrågasattes annat än en skriftlig anmälan, förefinnes ingen anled¬
ning att derutinnan göra undantag för verk eller bolag, som dertill i regel
torde lättare än många andra skattskyldige kunna fullgöra anmälnings¬
skyldigheten. Men genomförandet af enhetlighet i detta hänseende inne¬
bär i synnerhet en fördel, derigenom att bevillningsberedningarnes ord¬
förande då kunna säkrare utöfva den dem åliggande uppsigten öfver att
uppgifter verkligen blifva aflemnade.
I formelt afseende eger i fråga om omfattningen af begreppet inkomst
af kapital en olikhet rum emellan de båda alternativa förslagen, i det att
detta begrepp i det andra alternativet har samma betydelse som i bevill-
ningsförordningen men i det första alternativet innesluter äfven utdelning
å aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag. Då
nämligen det andra alternativet väsentligen ansluter sig till bevillnings-
förordningen, lärer det icke vara möjligt att i detsamma gifva kapitalin¬
komst en annan bemärkelse än i nämnda förordning. I en fristående för¬
fattning åter såsom enligt det första alternativet bör uppenbarligen med
den inkomst, som utgöres af ränta å utlånade penningar eller obligationer,
sammanföras den dermed likartade, som består af utdelning å aktier och
banklotter. I främmande skattelagstiftningar hänföres också sådan utdel¬
ning till kapitalinkomst.
Emellertid måste äfven enligt det första alternativet från kapital¬
inkomst afskiljas utdelning å aktier i utländska aktiebolag. Sistnämnda
slags utdelning är redan enligt bevillningsförordningen underkastad skatt
och upptages derstädes under inkomst af arbete. Då sjelfdeklarationerna
skola tjena till ledning äfven för bevillningstaxeringen, kan följaktligen
i dessa utdelning från utländska aktiebolag icke sammanblandas med
utdelning från inländska bolag, och det har derför ansetts mest lämpligt
att äfven i den nya lagstiftningen inbegripa utdelning från utländska
aktiebolag under inkomst af arbete.
För att underlätta tillämpningen af reglerna angående den nya in¬
komstskatten och i viss mån äfven af deklarationsföreskrifterna har det
synts komiterade erforderligt att lemna vissa anvisningar utöfver hvad
sjelfva författningarna innehålla. Göres icke i hufvudsak någon ändring
i bevillningsförordningen, synas dessa anvisningar böra erhålla en fri¬
stående affattning, hvarvid således den vid bevillningsförordningen fo¬
gade instruktionen för taxeringsmyndigheterna lernnas alldeles orubbad.
127
Om åter i anledning af inkomstskattens genomförande bevillningsför-
orduingen genomgår förändring i väsentliga delar, torde anvisningar-
ne kunna inläggas i instruktionen, ur hvilken då lämpligen må sam¬
tidigt utmönstras en del föråldrade taxeringsbestämmelser, med hvilka den¬
samma för närvarande är belastad. Att gå än längre och uppgöra förslag
till ändrade instruktionsföreskrifter äfven i de delar, der sådant eljes utan
sammanhang med de nya lagbuden kunnat vara önskligt, har ansetts
ligga utom komiterades uppdrag.
Komiterade bilägga jemväl förslag till ändrad uppställning af taxerings-
längden för inkomst, så att deri insatts kolumner, i hvilka skulle sum¬
mariskt införas de belopp, som taxerats för inkomstskatt och efter hvilka
skatten skall beräknas, äfvensom skattens belopp. För statistiskt ändamål
kunde väl erfordras uppdelning af inkomsten efter de olika inkomstkäl¬
lorna, i hvilket fall det blefve nödvändigt att anordna särskilda taxerings-
längder öfver inkomstskatten; men då sådant nu icke ansetts böra komma
i fråga, har förslag till särskild längd ej blifvit uppgjordt.
Vid inkomstskattens införande måste äfven göras tillägg till den taxerings¬
längd, som angifver de af pröfningsnämnd beslutade ändringar i inkomsttaxe¬
ringen, och till taxeringslängdssammandragen. Då dessa tillägg emellertid
uppenbarligen böra stå i öfverensstämmelse med uppställningen af taxerings-
längden för inkomst, hafva komiterade hållit före, att för åvägabringande
deraf något särskildt förslag icke skulle behöfva af komiterade uppgöras.
Slutligen framlägga komiterade förslag till ändrad lydelse af 5 § i
uppbördsreglementet, föranledt deraf att i vissa fall särskild debetsedel å
inkomstskatt torde böra utfärdas. Att den nya skattens införande äfven
förutsätter tillägg till formuläret till debetsedlar, är uppenbart, hvarom
komiterade ansett sig böra endast på detta sätt erinra.
För att bereda tillfälle att jemföra de utaf komiterade föreslagna
deklarationsformulär och skatteskalor med de i några andra länder gäl¬
lande, hafva komiterade ansett det vara lämpligt att vid sitt betänkande
foga öfversättningar af de preussiska, sachsiska och österrikiska deklarations-
formulären samt tabeller öfver de preussiska och österrikiska skatteskalorna.
Med den preussiska öfverensstämmer, såsom redan är nämndt, i det närmaste
den i Saohsen antagna skatteskalan.
Taxerings-
längder.
Debetsedlar.
Bilagor.
128
Den finansi¬
ella innebör¬
den afkomité-
finslaget.
Hvad angår det statsfinansiella resultatet af den föreslagna inkomst¬
skatten, så är derom omöjligt att på förhand uppgöra någon tillfredsstäl¬
lande beräkning. All säker ledning saknas nämligen för att bedöma, hvad
verkan å ena sidan den föreslagna utvidgningen af den objektiva skatt¬
skyldigheten till inkomst af aktier m. m., och å den andra de medgifna
afdragen för skuldräntor och förluster må utöfva vid taxeringen. Några
antydningar torde dock kunna lemnas.
Hvad först beträffar inkomst af fast egendom, så utgiorde taxerings¬
värdet år 1900:
för jordbruksfastighet, för hvilken
bevillning erlades
å landsbygden 2,310,489,000 kronor
i städerna 44,380,000 »
för annan fastighet, för hvilken
bevillning erlades
551,582,000 kronor,
1,595,240,000
Der annan inkomst saknas, kommer enligt komiterades förslag in¬
komstskatt icke att utgöras af den, som erlägger bevillning för jordbruks¬
fastighet till lägre värde än 16,700 kronor eller bevillning för annan
fastighet till lägre värde än 20,000 kronor. Om man finge antaga, att
för alla fastigheter med lägre taxeringsvärden än de nyssnämnda inkomst¬
skatt icke skulle ifrågakomma, skulle summorna af de taxeringsvärden, å
hvilka inkomst för inkomstskatten högst finge beräknas, efter en approxima¬
tiv kalkyl nedgå till:
för jordbruksfastighet för aunan fastighet
å landsbygden 1,267,765,000 kronor 302,650,000 krono*,
i städerna 38,750,000 » 1,392,800,000 »
Då en del af dem, som erlägga fastighetsbevillning för sin fasta
egendom, såsom akademier, kyrkor, kommuner, icke skulle blifva pligtiga
att för inkomst af den fasta egendomen utgöra inkomstskatt, kan det icke
med visshet antagas, att å sistnämnda summor inkomst får för inkomst¬
skatten beräknas. Men om man antager, att de summor, som på grund
af berörda omständighet bortfalla, ersättas af dem, som tillkomma på den
grund att en del egare af små fastigheter hafva annan inkomst än af fast
egendom, så att inkomsten uppgår till det för inkomstskatten föreslagna
minimum af 1,000 kronor, skulle man kunna utgå ifrån att den sam¬
manlagda inkomst, till hvilken vid inkomstskattetaxeringen inkomst af fast
egendom skulle beräknas, komme att utgöra i runda tal:
för jordbruksfastighet.............................. 78,000,000 kronor
och för annan fastighet........................... 85,000,000 »
129
Huru stor inkomstskatt som belöper å denna inkomst, beror af de
afdrag för skuldräntor och i öfrigt, som vid taxeringen måste göras, äfven¬
som af vederbörande skattskyldiges inkomstförhållanden i det hela.
Om man emellertid antager, att större afdrag icke ifrågakomma än
som motsvara intecknad gäld, hvilken i medeltal kan anses utgöra för
jordbruksfastighet fyrtio procent och för annan fastighet femtioåtta procent
af resp. fastighetsvärden, samt beräknar, att räntan å gälden är i genom¬
snitt fem procent, skulle återstående inkomsten belöpa sig till ungefär:
för jordbruksfastighet .............................. 52,000,000 kronor,
för annan fastighet................................. 36,000,000 »
Anser man, att skattefoten i medeltal blir en och en half procent,
skulle således inkomstskatten komma att utgöra:
för jordbruksfastighet .............................. 780,000 kronor,
för annan fastighet .............................— 540,000 »
eller tillhopa 1,320,000 kronor.
Den uppskattade inkomsten af kapital och arbete år 1900 utgjorde
715,938,396 kronor och antalet skattskyldige 476,117, deraf 241,754
skattskyldige med en taxerad inkomst af 270,237,318 kronor å landsbygden
och 234,363 skattskyldige med en taxerad inkomst af 445,701,078 kronor
i städerna. Det är antagligt, att en ökning i dessa taxeringssummor kan
förprsakas af en genomförd obligatorisk sjelfdeklaration. Denna ökning,
som sträcker sin verkan såväl till den allmänna inkomstbevillningen som
till den föreslagna inkomstskatten, undandrager sig emellertid nästan hvarje,
äfven approximativ beräkning på förhand.
Taxerade inkomster till lägre belopp än 1000 kronor utgjorde år 1900
sammanlagdt 221,638,645 kronor.
De högre inkomstbeloppen, fördelade enligt taxeringarne samma år i
följande grupper, utgjorde:
1.000— 1,999 kronor
2.000— 2,999
3.000— 3,999
4.000— 4,999
5.000— 9,999
10.000— 14,999 »
15.000— 19,999
116,004,320 kronor
43,895,017
33,801,593
26,194,681
69,385,185
29,290,280
16,996,770
17
130
20.000— 29,999 kronor
30.000— 49,999
50.000— 99,999 »
100,000 kr. och deröfver
21,618,728 kronor
24,092,508
29,263,840
83,756,829
Enligt komiterades förslag skulle inkomstskatt inträda först vid en
sammanlagd behållen inkomst af 1,000 kronor, men då å andra sidan äfven
utdelningar från inländska aktiebolag och enskilda bankbolag skulle taxeras
samt obligatorisk sjelfdeklaration genomföras, torde man kunna äfven med
behörigt beaktande af den vidgade rätt till afdrag för skuldräntor och för¬
luster samt den nämnda bolag medgifna rätt till afdrag för inbetaldt ka¬
pital m. m., som inrymmas i förslaget, antaga, att den för inkomstskatten
taxerade inkomsten från andra inkomstkällor än fast egendom skulle komma
att uppgå till i rundt tal 600,000,000 kronor. Om man vidare antager,
att efter den ungefärliga fördelning af inkomst, som 1900 års bevillnings-
statistik utmärker, inkomster, som hvar för sig öfverstiga 10,000 kronor,
skulle utgöra tillhopa 200,000,000 kronor och inkomster, som understiga
10,000 kronor, tillhopa 400,000,000 kronor, samt att medelskattefoten
för de förra skulle blifva två procent och för de senare tre fjerdedels
procent, så skulle inkomstskatten komma att lemna för inkomst, som ej
vore inkomst af fast egendom, 7,000,000 kronor.
Sammanlagdt skulle således inkomstskatten efter de här summariskt
och mera på fri hand uppgjorda kalkylerna kunna gifva statsverket en
årlig inkomst af något mera än 8,000,000 kronor. Härtill skulle komma
den ökning af den allmänna bevillningen, som en utsträckt obligatorisk
sjelfdeklaration beräknas föranleda.
Större betydelse än den ökning i statsinkomst, som den nya inkomst¬
skatten tilläfventyrs skulle medföra i jemförelse med hvad den nuvarande
tilläggsbevillningen lemnar, har emellertid den omständigheten, att bördan
af den nya inkomstskatten varder på helt annat sätt fördelad mellan de
skattskyldige än tilläggsbevillningen.
öfversättning.
131
inlaga 1.
Det preussiska deklarationsformuläret
Uppgift
till ledning för taxering
af.
(namn)
(stånd)
(boningsort)
till inkomstskatt för skatteåret 19
Min skattepligtiga inkomst med inbegripande af den inkomst, som tillfaller personer, tillhörande
mitt hushåll, och hvilken bör i min taxering inbegripas, nämligen:
utgör:
1. af kapital: räntor, utdelningar, vinstandelar, penningevärde egande förmåner af
|
icke mera än
mark
|
2. af fastighet: landt- och skogshushållning å egna eller andras jordbrnksfastighe-
ter, arrende, hyra, annat nyttjande af lägenheter och byggnader, med inbegripande
af hyresvärdet å bostad i eget hus och penningvärdet af de i hushållet förbrukade
|
|
3. af handel, rörelse, bergsbruk, med inbegripande af penningevärdet å de i hus¬
hållet förbrukade produkter och varor af egen rörelse — efter afdrag af drifts-
|
|
4. af vinstgifvande sysselsättning: lön, gratifikation, tantiéme, sportler, arbetslön,
med inbegripande af penningevärdet å naturaförmåner, inkomst af litterär, arti¬
stisk, vetenskaplig verksamhet, läkare och advokatpraktik, väntpenningar, pension,
enke- och pupillpension samt andra fortlöpande inkomster, hvilka icke falla under
|
|
Summa
|
|
18 a
132
Transport
Härifrån böra afdragas:
(Följande utgifter få icke, såsom andra drifts- och affärskostnader, på förhand
afräknas från inkomsterna under 1 till 4, utan måste särskildt angifvas.)
mark
a)
b)
c)
d)
skuldräntor och andra räntor, med undantag af räntor ä affärs-
skulder, hvilka afdragits vid beräknande af inkomst under 3. . .
fortlöpande prestationer (t. ex. undantagsförmåner), hvilka grunda
sig på särskild rättstitel (kontrakt, förskrifningar, testamenten) . . .
mark
pf.
bidrag till sjuk-, olycksfalls-, ålderdoms- och invaliditetsförsäkrings-,
enke-, pupill-, pensionskassor för den skattepligtiges egen person ................
1 i Hörsäkri ngspreinie i försäkringsbolaget.......................................................
polis n:r .............. (afdrag är medgifvet till belopp af högst 600 mark) ...............
Summa ..............
Min hela inkomst uppgår till .
I omstående uppgifter är inräknad inkomst, som här¬
flyter af fastighet, näringsverksamhet utom den å andra sidan angifna bo¬
ningsorten, nämligen af:
under n:r
med mark
Anmärkning: Här kunna skattskyldige med
inkomst af högst 9,500 mark, hvilka anse,
att för dem föreligga sådana omständig¬
heter, som kunna föranleda nedsättning af
skatten, angifva de till stöd derför befint¬
liga förhållanden.
Jag försäkrar, att jag afgifvit förestående uppgifter efter bästa förstånd och samvete.
den
19
133
inlaga 2.
öfversättning. £>et sachsiska deklarationsformuläret.
Inkoinstdeklaration.
För taxeringen till inkomstskatt uppgifver jag min årliga inkomst på följande sätt:
a) af fastighet, nämligen Jandt- och skogshushållning å egen jordbruksfastighet,
arrende för fastighet, hyra för byggnader eller användande deraf till egen
|
mark
|
b) af kapitalräntor och andra räntor, årligt underhåll, utdelningar å aktier eller
grufandelar eller andelar i »bolag med begränsad ansvarighet», undantagsför-
måner samt andra rättigheter och förmåner, med inbegripande af det årliga
värdet å naturaförmåner, såvida de icke höra till de under c) angifna intägter.
c) af lön, gratifikation, pension, väntpenningar, tantieme och annan aflöning
af embets-, tjenste- och annan befattning, så ock af anställning i annans yrke
eller tjenst, med inbegripande af det årliga värdet å fri kost och bostad och
alla andra natura- och biinkomster.
d) af handel, yrke, i allmänhet af hvarje sjelfständig förvärfsverksamhet, in¬
begripet landtbruk å annans jordbruksfastighet (efter afdrag för de för rörelsens
|
|
Härifrån böra afdragas:
|
Summa
mark
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
Hela min årliga skattepligtiga in
|
Minst utgör
|
I fastigheter, affärsföretag, industriella anläggningar eger jag för närvarande i Sachsen
utom min nedan angifna boningsort följande:
Jag försäkrar
och samvete.
härmed, att jag afgifvit ofvanstående uppgifter efter bästa förstånd
.........................................den.........................................19.......
(Fullständigt namn:)
135
Öfversättning.
Bilaga 3.
Det österrikiska deklarations for mulär et.
Uppgift
till inkomstskatt
af
(namn)
(yrke)
(adress)
för år
Min skattepligtiga inkomst, inberäknad den inkomst, som tillfaller nedannämnda personer, tillhörande
mitt hushåll, och hvilken bör i min taxering inbegripas, nämligen:
utgör
A.
B.
C.
D.
E.
F.
Af jordbruksfastighet: af landt- och skogshushållningsrörelse å egna eller andras, särskild!
deribland arrenderade fastigheter, af arrende för eller annan förmån af jordbruksfastighet, till
jordbruket hörande industrier och binäringar, med inbegripande af penningevärdet å de i hus¬
hållet förbrukade jordbruksprodukter och efter afdrag af driftskostnaden........................................
Af byggnader: verkligen uppburet hyresbelopp eller hyresvärdet å de af den uppgiftspligtige
sjelf bebodda eller eljes begagnade eller till andra personer utan ersättning till nyttjande upp¬
låtna byggnader med undantag för de i 164 § 2 st. omnämnda byggnader, efter afdrag af
underhållskostnaden......................................................................................................................................................
Af sjelf ständiga företag och sysselsättningar, såsom: bergsbruk, handel och näring och andra
vinst gifvande sysselsättningar, inbegripet penningevärdet å de i hushållet förbrukade pro¬
dukter från egen rörelse; af litterär, artistisk, läkare- och vetenskaplig verksamhet; alla
dessa inkomster efter afdrag af rörelse- och driftskostnaden...................................................................
Af tjenst: lön, personligt lönetillägg, tjenstgöringspenningar, hyresbidrag, gratifikationer,
sportler, tantiémer, traktamenten, kollegiiafgifter, examensafgifter, provisioner, biinkomster
(t. ex. för portierer, kypare o. d.), ackords- och styckelöner, väntpenningar, pension, enke-
och pupillpensioner och andra inkomster af varaktig natur, hvilka icke äro inbegripna under
E; vidare penningevärdet å bostad och andra förmåner in natura.......................................................
Tjensteintägter, med hvilka jag har att bestrida kostnader för tjenst, tillfalla mig till
belopp af ; dylika kostnader uppgå till
(Namn, stånd och bostad för de personer (korporationer), hvilka utbetala de under D
omnämnda inkomster, böra angifvas på tredje sidan af uppgiften.)
Arbetsförtjenst för min hustru och de till mitt hushåll hörande personer, för hvilka
enligt § 173 afdrag skeft, uppgår till:
för min hustru......................................................................................................... krönen.........................
krönen.................
*',r krönen......................
Af kapital: ränta a sparkasseböcker, andelar i ekonomiska föreningar, kapitalfordringar af
alla slag utan afseende på om realsäkerhet derför är lemnad eller icke eller om de äro
underkastade kapitalränteskatt eller icke; räntor å alla värdepapper utan undantag; utdel¬
ningar å aktier; alla slags andra räntor; afgift för rörelse, som på viss tid till annan öfver-
låtitS; vinstaudelar; inkomst af gruflotter; vinst af tillfällig diskontering......
I öfriga inkomster
Summa
Fasta in¬
komster
år
|
Vexlande
inkomster *
|
Summa
|
icke mera än krönen
|
i
|
2
|
3
|
4
|
|
1
|
2
|
3 j
|
4
|
|
i
|
2
|
3
|
4
|
1
|
2
|
3
|
1
|
|
1
|
2
|
3
|
4
|
|
1
|
2
|
3
|
* Amu. X rad 4 bör det beräknade
beräkningen fallande åren införas.
medeltalet införas; i raderna 1—3 kunna inkomsterna
under de sista i medeltals-
18 b
136
Fasta in-
1 komster
år
|
Vexlande
inkomster
|
Summa
|
Transport j....................
|
|
|
Fasta
|
|
|
| utgifter
|
utgifter
|
Summa
|
|
|
|
krönen
Härifrån böra afdraga*:
1. De af den skattskyldige utgifna direkta skatter, tillägg dertill, provins- och kommunal-
utskylder och andra utlagor med undantag af inkomstskatten, såvidt dessa utgifter icke redan af-
dragits bland kostnader vid beräkning af inkomster under A till F
Följande utgifter få icke såsom andra kostnader för rörelse och yrke på för¬
hand afdragas från inkomst under A till F, utan måste särskildt angifvas.
2. Skuldräntor och andra räntor, nämligen:
a) å skulder mot säkerhet af jordbruksfastighet.............................................................................................
6) å skulder mot säkerhet af byggnader
4
1
2
£
4
3
1
2
c) å affärsskulder, som icke redan under C afräknats
d) å andra skulder
3. Fortlöpande prestationer, som bero på särskilda rättstitlar (kontrakt, förskrifningar,
testamenten) ..................................................................................................................................................................................
4. Bidrag till sjuk-, olycksfalls-, ålderdoms- och invaliditetsförsäkrings-, enke-, pupill- och
pensionskassor eller dylika anstalter, såvida den skattskyldige i följd af lag eller aftal är förbun¬
den till inträde i försäkringsanstalten och till utgifvande af dessa bidrag.......................................................
3
4
1
2
3
4
1
1
o
3
4
5. Premie för iif- och kapitalförsäkring för den skattepligtige, hans hustru och barn (afdrag ; _2
är tillåtet till belopp af högst 200 krönen för den skattskyldige sjelf och tillhopa högst 400 krönen 3
för honom samt hustru och barn). Premien bör beräknas efter afdrag af förekommande vinst- j —
utdelning (bonus)......................................................................................................................................................................... j................... 4
Försäkringsanstalt:
N:r å polisen:
Summa [
Sålunda utgör hela inkomsten {
Summarisk uppgift å all min inkomst, som ej är underkastad inkomstskatt ........................ j
Plats för angifvande af de omständigheter, som enligt den skatt¬
skyldiges åsigt påkalla lindring i skatt enligt § 173 eller 174, t. ex. upp¬
gift å familjemedlemmarnes antal eller särskilda förhållanden, som vä¬
sentligen inskränka den skattskyldiges skatteförmåga.
Jag försäkrar härmed, att jag lemna! förestående uppgifter efter bästa förstånd och samvete.
den
Underskrift:
137
Det står den skattskyldige fritt att på denna sida eller en särskild bilaga meddela de till
grund för hans förestående uppgifter liggande beräkningar, storleken af företagna afskrifningar eller
andra förklaringar och tillägg. Enligt § 202 måste här närmare angifvas namn, stånd och bostad
för den, som är förpligtad utbetala aflöning eller annan den skattskyldiges inkomst af tjenst, vidare
inkomster in natura, presternas inkomster, slutligen vid inkomst af kapital inkomstkällan och sär-
skildt vid kapitalfordringar räntefoten samt den betalningsskyldiges namn och bostad.
Den skattskyldige kan dock härvid äfven åberopa sig på de nästföregående år lemnade
uppgifter och endast angifva förekommande ändringar,
I fråga om inkomst, som endast kan utrönas genom uppskattning, skola de för uppskatt¬
ningen erforderliga uppgifter meddelas. Inkomst, som ej är underkastad inkomstskatt, skall till
art och storlek här i detalj angifvas.
Bilaga 4
Skatteskalan enligt preussiska lagen om inkomstskatt
den 24 Juni 1891.
Skatten utgör för inkomst
af mer iin
|
till och med
|
|
af ra er än
|
till och med
|
|
mark *
|
mark
|
mark
|
mark
|
mark
|
mark
|
900
|
1,050
|
6
|
9,000
|
9,500
|
276
|
1,050
|
1,200
|
9
|
9,500
|
10,500
|
300
|
1,200
|
1.350
|
12
|
10,500
|
11,500
|
330
|
1,350
|
1,500
|
16
|
11,500
|
12,500
|
360
|
1,500
|
1,650
|
21
|
12.500
|
13,500
|
390
|
1,650
|
1,800
|
26
|
13,500
|
14,500
|
420
|
1,800
|
2,100
|
31
|
14,500
|
15,500
|
450
|
2,100
|
2,400
|
36
|
15,500
|
16,500
|
480
|
2,400
|
2,700
|
44
|
16.500
|
17,500
|
510
|
2,700
|
3,000
|
52
|
17,500
|
18,500
|
540
|
3,000
|
3,300
|
60
|
18,500
|
19,500
|
570
|
3,300
|
3,600
|
70
|
19,500
|
20,500
|
600
|
3,600
|
3,900
|
80
|
20,500
|
21,500
|
630
|
3,900
|
4,200
|
92
|
21,500
|
22,500
|
660
|
4,200
|
4,500
|
104
|
22,500
|
23,500
|
690
|
4,500
|
5,000
|
118
|
23,500
|
24,500
|
720
|
5,000
|
5.500
|
132
|
24,500
|
25,500
|
750
|
5,500
|
6,000
|
146
|
25,500
|
26,500
|
780
|
6,000
|
6,500
|
160
|
26,500
|
27,500
|
810
|
6,500
|
7,000
|
176
|
27,500
|
28,500
|
840
|
7,000
|
7,500
|
192
|
28,500
|
29.500
|
870
|
7,500
|
8,000
|
212
|
29,500
|
30,500
|
900
|
8,000
|
8,500
|
232
|
30,500
|
32,000
|
960
|
8,500
|
9,000
|
252
|
32,000
|
34,000
|
1,040
|
* 1 mark = 89 öre.
140
af mer än
|
till och med
|
|
af mer än
|
till och med
|
|
mark
|
mark
|
mark
|
mark
|
mark
|
mark
|
34,000
|
36,000
|
1,120
|
88,000
|
90,000
|
3,400
|
36,000
|
38,000
|
1,200
|
90,000
|
92,000
|
3,500
|
38,000
|
40,000
|
1,280
|
92,000
|
94,000
|
3,600
|
40,000
|
42,000
|
1,360
|
94,000
|
96,000
|
3,700
|
42,000
|
44,000
|
1,440
|
96,000
|
98,000
|
3,800
|
44,000
|
46,000
|
1,520
|
98,000
|
100,000
|
3,900
|
46,000
|
48,000
|
1,600
|
100,000
|
105,000
|
4,000
|
48,000
|
50,000
|
1,680
|
105,000
|
110,000
|
4,200
|
50,000
|
52,000
|
1,760
|
110,000
|
115,000
|
4,400
|
52,000
|
54,000
|
1,840
|
115,000
|
120,000
|
4,600
|
54,000
|
56,000
|
1,920
|
120,000
|
125,000
|
4,800
|
56,000
|
58,000
|
2,000
|
125,000
|
130,000
|
5,000
|
58,000
|
60,000
|
2,080
|
130,000
|
135,000
|
5,200
|
60,000
|
62,000
|
2,160
|
135,000
|
140,000
|
5,400
|
62,000
|
64,000
|
2,240
|
140,000
|
145,000
|
5,600
|
64,000
|
66,000
|
2,320
|
145,000
|
150,000
|
5,800
|
66,000
|
68,000
|
2,400
|
150,000
|
155,000
|
6,000
|
68,000
|
70,000
|
2,480
|
155,000
|
160,000
|
6,200
|
70,000
|
72,000
|
2,560
|
160,000
|
165,000
|
6,400
|
72,000
|
74,000
|
2,640
|
165,000
|
170,000
|
6,600
|
74,000
|
76,000
|
2,720
|
170,000
|
175,000
|
6,800
|
76,000
|
78,000
|
2,800
|
175,000
|
180,000
|
7,000
|
78,000
|
80.000
|
2,900
|
180,000
|
185,000
|
7,200
|
80,000
|
82,000
|
3,000
|
185,000
|
190,000
|
7,400
|
82,000
|
84,000
|
3,100
|
190,000
|
195,000
|
7,600
|
84,000
|
86,000
|
3,200
|
195,000
|
200,000
|
7,800
|
86,000
|
88,000
|
3,300
|
o. s. y., så att skatten derefter stiger för hvarj e
pa börjad t belopp af 5,000 mark med 200 mark.
|
141
Bilaga 5.
Skatteskalan för österrikiska inkomstskatten enligt lagen om de
direkta personliga skatterna den 25 oktober 1806.
Inkomstskatten utgör vid eu inkomst
af mera än
|
till och med
|
|
|
af mera än
|
till och med
|
|
krönen*
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
1,200
|
1,250
|
7
|
20
|
5,600
|
6,000
|
110: —
|
1,250
|
1,300
|
8
|
—
|
6,000
|
6,600
|
124: —
|
1,300
|
1,350
|
8
|
80
|
6,600
|
7,200
|
142: —
|
1,350
|
1,400
|
9
|
60
|
7,200
|
7,800
|
160: —
|
1,400
|
1,500
|
10
|
80
|
7,800
|
8,400
|
180: —
|
1,500
|
1,600
|
12
|
|
8,400
|
9,200
|
202: —
|
1,600
|
1,700
|
13
|
60
|
9,200
|
10,000
|
228: —
|
1,700
|
1,800
|
15
|
20
|
10,000
|
11,000
|
258: —
|
1,800
|
1,900
|
16
|
80
|
11,000
|
12,000
|
292: —
|
1,900
|
2,000
|
18
|
40
|
12,000
|
13,000
|
326: —
|
2,000
|
2,200
|
20
|
—
|
13,000
|
14,000
|
362: —
|
2,200
|
2,400
|
24
|
—-
|
14,000
|
15,000
|
398: —
|
2,400
|
2,600
|
28
|
—
|
15,000
|
16,000
|
434: —
|
2,600
|
2,800
|
32
|
—
|
16,000
|
17,000
|
470: —
|
2,800
|
3,000
|
36
|
—
|
17,000
|
18,000
|
506: —
|
3.000
|
3,200
|
40
|
—
|
18.000
|
19,000
|
544: —
|
3,200
|
3,400
|
44
|
—
|
19,000
|
20,000
|
582: —
|
3,400
|
3,600
|
48
|
—
|
20,000
|
22,000
|
638: —
|
3,600
|
3,800
|
54
|
—
|
22,000
|
24,000
|
714: —
|
3,800
|
4,000
|
60
|
—
|
24,000
|
26,000
|
790: —
|
4,000
|
4,400
|
68
|
—
|
26,000
|
28,000
|
866: —
|
4,400
|
4,800
|
78
|
—
|
28,000
|
30,000
|
942: —
|
4,800
|
5,200
|
88
|
—
|
30,000
|
32,000
|
1,020: —
|
5,200
|
5,600
|
98
|
—
|
32,000
|
34,000
|
1,100: —
|
* 1 krone = 75 öre.
142
af mera än
|
till och med
|
|
|
af mera än
|
till och med
|
|
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
krönen
|
34,000
|
36,000
|
1,180
|
—
|
120,000
|
124,000
|
5,120
|
—
|
36,000
|
38,000
|
1,260
|
—
|
124.000
|
128,000
|
5,320
|
—
|
38,000
|
40,000
|
1,340
|
—
|
128,000
|
132,000
|
5,520
|
—
|
40,000
|
44,000
|
1,460
|
—
|
132,000
|
136,000
|
5,720
|
—
|
44,000
|
48,000
|
1,600
|
—
|
136,000
|
140,000
|
5,920
|
—
|
48,000
|
52,000
|
1,760
|
—
|
140,000
|
144,000
|
6,120
|
—
|
52,000
|
56,000
|
1,920
|
—•
|
144,000
|
148,000
|
6,320
|
—
|
56,000
|
60,000
|
2,080
|
—
|
148,000
|
152,000
|
6,520
|
—
|
60,000
|
64,000
|
2,250
|
—
|
152,000
|
156,000
|
6,720
|
—
|
64,000
|
68,000
|
2,424
|
—
|
156,000
|
160,000
|
6,920
|
—
|
68,000
|
72,000
|
2,600
|
—
|
160,000
|
164,000
|
7,120
|
—
|
72,000
|
76,000
|
2,780
|
—
|
164,000
|
168,000
|
7,320
|
—
|
76,000
|
80,000
|
2,964
|
—
|
168,000
|
172,000
|
7,520
|
—
|
80,000
|
84,000
|
3,148
|
—
|
172,000
|
176,000
|
7,720
|
—
|
84,000
|
88,000
|
3,336
|
—
|
176,000
|
180,000
|
7,920
|
—
|
88,000
|
92,000
|
3,528
|
—
|
180,000
|
184,000
|
8,120
|
—
|
92,000
|
96,000
|
3,720
|
—
|
184,000
|
188,000
|
8,320
|
—
|
96,000
|
100,000
|
3,920
|
—
|
188,000
|
192,000
|
8,520
|
—
|
100,000
|
104,000
|
4,120
|
—
|
192,000
|
196,000
|
8,720
|
—
|
104,000
|
108,000
|
4,320
|
—
|
196,000
|
200,000
|
8,920
|
—
|
108,000
|
112,000
|
4,520
|
—
|
200,000
|
210,000
|
9.300
|
—
|
112,000
|
116,000
|
4,720
|
—
|
210,000
|
220,000
|
9,800
|
—
|
116,000
|
120,000
|
4,920
|
|
o. s. v., så att skatten derefter stiger för
hvarje påbörjad t belopp af 10,000 krönen
med 500 krönen.
|