Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
7
*
i
N:o 15.
Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1902, kl. 1 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna
för vissa slag af väfnader. (l:a A.)
Rörande väfnader af lin, hampa med flere ej specificerade vegetabiliska
spånadsämnen innehåller gällande tulltaxa följande:
Väfnader:
69G.
|
af lin, hampa eller andra ej specificerade vegeta¬
biliska spånadsämnen, med eller utan inbland¬
ning af bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade och sådana, kyprade,
hvilkas hela yta är till väfnadssättet
likartad (icke mönsterväfd), satin eller
atlasväfnad undantagen:
som på en yta af 1 em. i qvadrat
innehålla tillsammans högst 25 varp-
och inslagstrådar, äfvensom all segel¬
duk .................................................................
|
1 kilogram
|
|
25
|
697.
|
som på en yta af 1 cm. i qvadrat
innehålla tillsammans mer än 25 till
och med 35 varp- och inslagstrådar.....
|
1 kilogram
|
|
45
|
698.
|
som på en yta af 1 cm. i qvadrat
innehålla tillsammans mer än 35 till
och med 50 varp- och inslagstrådar.....
|
1 kilogram
|
1
|
|
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
699.
|
som på en yta af 1 cm. i qvadrat
innehålla tillsammans mer än 50 varp-
och inslagstrådar........................................
|
1 kilogram
|
1
|
75
|
700.
|
b)- till a) ej hänförlig mattväfnad...............
|
1 kilogram
|
—
|
40
|
701.
|
c) till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.
|
|
|
|
|
korsettväf ..................................................
|
1 kilogram
|
—
|
90
|
702.
|
d) andra slag....................................................
|
1 kilogram
|
1
|
50
|
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 80, föreslår herr
H. Hallin, att Riksdagen måtte besluta,
»att tullen skall utgå för väfnader af lin och hampa eller andra ej
specificerade vegetabiliska spånadsämnen med eller utan inblandning af
bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnads-
sättet likartad (icke mönsterväfd), satin- eller atlasväfnad undan¬
tagen:
som på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehåller tillsammans högst
25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segelduk
1) oblekta...................................................................... med 25 öre per kilogram
2) blekta, enfärgade.......................................................» 50 » » »
3) » med kulörta varp- eller inslagstrådar » 60 » » »
och att, under förutsättning att den här ofvan föreslagna tullförändringen
varder af Riksdagen beslutad, Riksdagen jemväl måtte besluta, att de för¬
ändrade tullsatserna genast må få träda i kraft.»
Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:
»Vid 1900 års riksdag väckte undertecknad i motion, n:o 125, förslag
angående höjning af tullsatsen för väfnader af lin m. m. på grund af den
oproportionerliga skilnaden i tullskyddet för garn och väfnader af lin, som
nu förefinnes.
• Bevillningsutskottet afstyrkte då i sitt betänkande n:o 2 nämnda motion.
Förhållandet är nu liksom då, att tullen för oblekt och ofärgadt linne¬
garn utgår med 20 öre per kilogram och för färgad!, blekt eller tryckt
40 öre per kilogram, då deremot tullen för linneväfnader är 25 öre per
kilogram för väf, som på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehåller till¬
sammans högst 25 varp- och inslagstrådar.
Tillverkningen af såväl finare som gröfre linneväfnader bedrifves vid
flera fabriker inom landet, men har sedan många årtionden tillbaka äfven
vant föremål för hemslöjd, särskild! inom Vestergötland och Halland. De
finare linneväfnaderna tillverkas i allmänhet fabriksmessigt, då deremot de
gröfre, såsom handduksväf och dylika, i ganska stor utsträckning ännu för¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
9
färdigas i hemmen på landet inom dessa provinser och kanske i månget
sådant hem utgör den hufvudsakligaste inkomstkällan.
Den gamla metoden, att den färdigväfda, oblekta varan blekes i solen,
tillämpas nu blott der det gäller för husbehof och ej af dem, som drifva
tillverkningen som hemslöjd i större skala, enär de då icke skulle kunna
följa med i konkurrensen till följd af den tidsutdrägt, som detta föråldrade
blekningssätt kräfver och som ej alla tider på året kan utföras.
För att ej blifva helt och hållet utestängd af den utländska konkur¬
rensen, är linneväfvaren, vare sig han har fabrik eller är vanlig hand-
väfvare, således hänvisad till att använda blekt garn och kan ej alltid få
sitt behof deraf från de svenska linnespinnerierna, utan ser sig ofta nöd¬
sakad importera detta.
Derför har han då, som redan förut är af mig angifvet, att betala
en tull af 40 öre per kilogram och kan således omöjligen konkurrera med
den utländska varan, som kan hit införas för '25 öre per kilogram.
Att denna min framställning om ändring af tullskyddet icke kan an¬
ses obefogad, framgår ock af kongl. kommerskollegii berättelser, hvaraf det
synes, att importen af linneväf med högst 25 trådar per qvadratcentimeter
är i ständigt stigande.
År 1894
|
importerades 178,383 kg. sådan linneväf till värde kr. 356,766
|
—
|
> 1895
|
|
240,586 »
|
»
|
»
|
»
|
» 481,172
|
—
|
=> 1896
|
»
|
287,705 » »
|
»
|
»
|
»
|
» 575,410
|
—
|
» 1897
|
»
|
292,177 »
|
»
|
»
|
»
|
» 584,354
|
—
|
» 1898
|
»
|
327,478 »
|
»
|
»
|
»
|
» 654,956
|
—
|
» 1899
|
»
|
400,140 »
|
»
|
»
|
»
|
» 800,280
|
--
|
» 1900
|
»
|
311,062 »
|
»
|
»
|
»
|
» 622,124
|
—
|
Visserligen är importen för 1900 icke obetydligt mindre än för när¬
mast föregående år, men anser jag detta utan betydelse, enär så mycket
mera importerades under 1899, hvarför denna minskning i importen för
1900 helt och hållet bör tillskrifvas de mindre gynsamma konjunkturer,
som då började inträda.
I sitt betänkande n:o 2 år 1900 angifver bevillningsutskottet, att de
väfnader, som hänföras under rubrik n:o 696 i gällande tulltaxa och för
hvilka tullen utgör för 1 kilogram 25 öre, utgöras af segelduk, handduksväf
och hufvudsakligast af s. k. mellanlägg, hvilket användes vid tillverkningen
af kläder.
Min framställan gäller icke heller någon tullförhöjning för vare sig
segelduk eller s. k. mellanlägg, utan afser endast handduksväf, vare sig
med eller utan bårder.»
BiA. till Rilcsd. Prat. 1902. ö Sami. 1 Afä. 12 Raft.
2
10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
Såsom i ofvanstående motivering antydts, afsåg det af motionären år
1900 väckta förslaget en höjning af tullsatserna för samtliga de väfnader
af lin, hampa m. m., som finnas upptagna under tulltaxerubrikerna n:is
696 — 699 och för hvilka trådantalet på qvadrat centim etern utgör grunden för
tullbeskattningen. Den nu väckta motionen afser deremot endast de i
tulltaxerubriken n:o 696 omförmälda, högst 25-trådiga dylika väfnader,
under det att för de öfriga, i rubrikerna n:is 697—699 upptagna väf-
naderna någon ändring i gällande tullsatser icke föreslagits. 1 fråga om
nyssberörda, högst 25-trådiga väfnader, för hvilka tullsatsen är bestämd
till 25 öre för kilogram, yrkar nu motionären, att desamma skola upp¬
delas i tre olika klasser med olika tullafgifter, nemligen oblekta, för hvilka
gällande tullsats skulle bibehållas, blekta, enfärgade, för hvilka föreslås
höjning af tullen till 50 öre för kilogram, och blekta, med kulörta varp-
eller inslagstrådar, hvilka enligt förslaget skulle draga eu tull af 60 öre
för kilogram.
Tullsatsen för högst 25-trådig linneväfnad var före år 1892 bestämd
till 19 öre för kilogram, men blef vid nämnda års riksdag, i enlighet med
1888 års tullkomités af Kong! Maj:t biträdda förslag, höjd till dess nu¬
varande belopp. Denna tullsats har sedan oförändrad varit gällande, och
några andra förslag om ändring i densamma än de af motionären år 1900
och nu framlagda hafva icke förekommit.
De af motionären meddelade, med den officiella statistiken öfverens¬
stämmande uppgifter angående införseln af högst 25-trådig linneväfnad
utvisa, att sådan import förekommer i ganska afsevärd omfattning. Denna
import bestar hufvudsakligen af s. k. mellanläggsväf, segelduk och gröfre
handduksväf; men då dessa varor hänföras till eu och samma rubrik i
tulltaxan, kunna uppgifter om införseln af hvar och en af dem icke
erhållas. Mellanläggsväf består af eu grof, starkt appreterad väfnad, och
då appreteringen icke kan här i landet åstadkommas, måste behofvet af
denna vara, som finner användning vid tillverkning af kläder, införas från
utlandet. Men da mellanläggsväf i regel icke torde förekomma annat än
oblekt, träffas densamma icke af motionärens förslag; och utskottet anser
för sin del någon höjning af tullen å denna, i följd af appreteringen jem¬
förelsevis tyngre vara icke böra ifrågakomma. Hvad beträffar segelduk
af linne torde sådan, på grund af dess höga pris, endast obetydligt använ¬
das; och importen deraf är säkerligen icke heller stor. I allt fall lärer
väl äfven denna vara i regel förekomma oblekt och sålunda icke heller
träffas af den föreslagna tullförhöjningen. Motionären har också fram¬
hållit, att hans förslag icke afser höjning af tullen å vare sig mellanläggs-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
11
väf eller segelduk, utan endast å handduksväf, som utgör den tredje import-
artikeln af ifrågavarande slags väfnad. Denna artikel är i vissa delar af
vårt land, särskildt Halland och Vestergötland, föremål för en ganska
betydlig tillverkning, som till stor del bedrifves såsom hemslöjd. Tidigare
användes vid denna tillverkning oblekt garn, och den färdiga väfven blek¬
tes i solen; men till följd af den alltmer ökade konkurrensen och dermed
följande nödvändighet att bringa varan i marknaden inom så kort tid som
möjligt, har man måst upphöra med detta förfaringssätt och i stället an¬
vända blekt garn. Men, såsom motionären framhållit, utgör tullsatsen för
sådant garn 40 öre för kilogram, således mera än den nu gällande tull¬
satsen för färdig vara; och det är under sådana förhållanden tydligt, att
den utländska konkurrensen skall blifva alltmer öfvermäktig. Detta gäller
icke blott för nämnda såsom hemslöjd bedrifna tillverkning, utan äfven
om det fabriksmessiga framställandet af varan. Enligt hvad för utskottet
blifvit upplyst, har nemligen en af de fabriker, som tillverkat ifråga¬
varande handduksväf, måst upphöra med denna gren af tillverkningen;
och andra hafva sett sin tillverkning högst väsentligt nedgå. Utskottet
anser fördenskull, att någon höjning af tullen å blekt, högst 25-trådig
linneväfnad är af behofvet påkallad till skydd för den inhemska tillverk¬
ningen af denna vara; men då linneväfnad, som på en qvadratcentimeter
håller 26—35 trådar, är belagd med en tullsats af allenast 45 öre för
kilogram, oafsedt om den är blekt eller oblekt, anser utskottet följd-
rigtigheten fordra, att tullsatsen för blekt, högst 25-trådig linneväfnad be¬
stämmes något lägre än tullsatsen för 26—35-trådig sådan väfnad, hvilken
senare naturligen är en finare och dyrbarare produkt än den förra. Utskottet
kan derför icke biträda motionärens förslag i fråga om tullsatsens storlek
och icke heller i fråga om uppdelningen af blekta, 25-trådiga linneväfnader
i enfärgade och sådana, som äro försedda med färgade varp- eller inslags-
trådar, utan anser för sin del, att högst 25-trådig linneväfnad bör uppdelas
i två olika klasser, nemligen oblekt och o färgad, för hvilken den gällande
tullsatsen af 25 öre för kilogram bör bibehållas, samt andra slag, för
hvilka en tull af 40 öre för kilogram bör fastställas. Denna tullförhöjning,
hvilken i öfrigt endast är att anse såsom en rättvis utjemning af skilnaden
mellan garn- och väfnadstullen, torde ock enligt utskottets förmenande
medföra ett tillfredsställande skydd för den inhemska produktionen.
Såsom motionären föreslagit, synes det utskottet lämpligt, att, derest
Riksdagen besluter höja tullsatsen för ifrågavarande slag af väfnad, detta
beslut måtte så tidigt som möjligt vinna tillämpning.
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
Utskottet hemställer alltså,
l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Hallins
ifrågavarande motion angående höjning af tallen å vissa
slag af väfnader af lin och hampa m. m., måtte besluta,
att tullen å de i tulltaxerubriken n:o 696 om form kl da.
väfnader, andra slag än oblekta och ofärgade, skall höjas
till 40 öre för kilogram, samt att i anledning häraf
nämnda tulltaxerubrik skall erhålla följande förändrade
lydelse:
Väfnader:
af lin, hampa eller andra ej specificerade vegeta¬
biliska spånadsämnen, med eller utan inblandning
af bomull eller jute:
a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas
hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mön-
sterväfd), satin eller atlasväfnad undantagen:
som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla
tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar,
äfvensom all segelduk:
oblekta och ofärgade 1 kilogram 0: 25
andra slag........................... 1 kilogram 0: 40;
samt
2:o) att, vid bifall till hvad utskottet sålunda hem¬
stält, Riksdagen tillika måtte besluta, att sagda tullför¬
höjning skall såsom tilläggsafgift till nu gällande tull¬
taxa jemväl innevarande år utgöras från den tid, som
af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till Ivongl.
Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda fattade beslut,
anhålla, det Kongl. Maj:t måtte, så fort ske kunde, för¬
ordna om beslutets trädande i kraft.
Stockholm den 3 mars 1902.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CA VALLI.
t
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.
1
O
O
Reservationer:
t
af herrar Fredholm, Brodin, J. Bromée, G. Jansson och 0. A. Ericsson,
hviika anfört:
»De af motionären meddelade, med den officiella statistiken öfverens¬
stämmande uppgifter angående införseln af högst 25-trådig linneväfnad
utvisa, att denna införsel under år 1900 nedgått, icke blott under införseln
år 1899, utan äfven under införseln år 1898. Det torde sålunda icke
kunna påstås, att importen af dylik väfnad under de senaste åren utvisat
en afgjord stegring. Nämnda import består af segelduk, handduksväf af
gröfre beskaffenhet samt s. k. mellanlägg. Den sistnämnda varan, som
torde utgöra den hufvudsakligaste delen af importen, är starkt appreterad
och i följd häraf tung. Appretering af mellanlägg bedrifves icke här i
landet, enär derför erfordras stora och dyrbara maskiner, hvilkas anskaf¬
fande endast kan löna sig för fabriker, som arbeta för en stor marknad.
Motionären säger ock, att hans framställning icke afser mellanlägg och
segelduk, utan endast handduksväf. Hvad segelduk beträffar, torde nog
blekt sådan införas, och en höjning af tullen för sådan vara synes icke
önsklig. Hvad slutligen vidkommer handduksväf, synes icke heller någon
höjning af tullen böra ifrågakomma. Visserligen är tullen å blekt enkelt
linnegarn 40 öre för kilogram, således högre än tullen för dylik väfnad;
men blekt importeradt linnegarn torde icke uteslutande eller ens öfver¬
vägande användas för tillverkning af sådan handduksväf, åtminstone icke
i den i flere olika trakter af vårt land såsom hemslöjd bedrifna tillverk¬
ningen deraf.
På grund häraf hafva vi icke kunnat biträda vare sig motionärens
förslag eller utskottets hemställan, utan föreslå,
l:o) att Riksdagen måtte, med afslag å förevarande
motion, besluta, att tullen för väfnader af ifrågavarande
slag, som på en yta af en centimeter i qvadrat innehålla
tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom
all segelduk måtte bibehållas oförändrad; samt
2:o) att, vid bifall till den under punkt l:o) gjorda
hemställan, motionärens yrkande angående tiden för till-
lämpningen af de utaf honom föreslagna tullsatserna
måtte anses hafva förfallit»;
samt af herr Lundström.
Bill. till Riksd. Frot. 1502. 5 Sami. 1 Afd. 12 Haft.
?,